Dnr N2011/1144/E 2011-04-11 Näringsdepartementet Energienheten Svar på Europeiska kommissionens brev ENER C1/FPL/pd D (2011) 102 445 med frågor rörande Sveriges nationella handlingsplan för förnybar energi Fråga 1: Tabell 1, Tabellen visar en sänkt ambitionsnivå för energieffektivitet (3% högre energiförbrukning jämfört med prognoserna i den nationella handlingsplanen för energieffektivitet). Denna aspekt bör förklaras Svar: Som det framgår av Sveriges handlingsplan för förnybar energi (sidan 6) är tabell 1 Energimyndighetens prognoser. Energimyndigheten har gjort bedömningen att kravet enligt fotnot till tabell 1 i Kommissionens mall 1 för handlingsplan för förnybar energi inte går att uppfylla fullt ut. Enligt fotnoten ska beräkningarna av energieffektivitet och energibesparingar vara förenliga med andra sådana beräkningar som medlemsstaterna anmäler till kommissionen, särskilt i handlingsplaner inom ramen för direktivet om energitjänster och direktivet om energiprestanda för byggnader. Om det används olika enheter i dessa handlingsplaner bör det anges vilka omräkningsfaktorer som har tillämpats. Orsaken till denna bedömning är att energitjänstedirektivet handlar om ett energibesparingsmål till 2016 medan energieffektivisering är det som är relevant för förnybartdirektivet. Detta innebär att annorlunda beräkningsmetoder använts för energitjänstedirektivets handlingsplaner. Regeringen har därtill uttryckt ett annat nationellt mål för energieffektivitet till 2020 än det vägledande mål som gäller för Sverige till 2016 enligt energitjänstedirektivet. Det av regeringen formulerade nationella målet för energieffektivitet till 2020 ligger mer i linje med förnybartdirektivet och kommer att beaktas på sikt. 1 Kommissionens beslut (K(2009) 5174 slutlig) av den 30.6.2009 om fastställande av en mall för nationella handlingsplaner för energi från förnybara energikällor i enlighet med direktiv 2009/28/EG.
2 Energimyndighetens prognosmetodik är en business-as-usual prognos, vilket innebär att prognosresultatet ska tolkas utifrån beslutade styrmedel. Energieffektiviseringsutredningen, som tog fram den första handlingsplanen för energitjänstedirektivet, inkluderade många då, och fortfarande, icke beslutade styrmedel i sin framskrivning av den totala energianvändningen. Detta torde vara den största skillnaden mellan energianvändningsnivåerna år 2020. Det är också givet, utifrån direktivens utformning, att energianvändningsnivåerna alltid kommer skilja sig mellan redovisningarna för förnybar energi respektive för energibesparing enligt energitjänstedirektivet. Detta eftersom upptagen värme från omgivningen som transformeras i värmepumpar redovisas för förnybartmålet, medan energitjänstedirektivet endast tillämpar köpt energi för motsvarande omvandlingsteknik. Eftersom Sverige har en stor användning av värmepumpar så kommer det alltid att finnas en signifikant skillnad i redovisningarna av total energianvändning. Andra skillnader i beräkningsdefinitioner i direktiven förutom värmepumpar gäller t.ex. hur utrikes transporter och distributionsförluster behandlas. Fråga 2: Tabell 3. Siffrorna för minimiförloppet (ktoe), förutom 2017-2018, tycks inte motsvara de beräkningar som gjorts av kommissionens tjänstemän. Dessa siffror bör korrigeras. Svar: Det stämmer att det blivit fel i siffrorna för minimiförloppet i ktoe, dessa har nu ändrats (se gröna fälten nedan). Beloppen i ktoe är lägre nu efter justeringen. Tabell 3: Nationellt mål för 2020 och uppskattat förlopp för andelen energi från förnybara energikällor med avseende på värme och kyla, el och tra och 4b är tänkta att underlätta arbetet med tabell 3. ) 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Förnybara energikällor inom värme och kyla 15 (%) 53,7% 57,0% 57,6% 58,2% 58,7% 59,3% 59,8% 60,3% El producerad från förnybara energikällor 16 (%) 50,9% 54,9% 55,7% 56,5% 57,3% 58,1% 58,9% 59,7% Förnybara energikällor inom transport 17 (%) 4,0% 7,4% 8,1% 8,8% 9,4% 10,1% 10,7% 11,3% Övergripande andel förnybara energikällor 18 (%) 39,8% 43,5% 44,2% 44,9% 45,6% 46,3% 47,0% 47,7% Varav från samarbetsmekanismen 19 (%) Överskott från samarbetsmekanismen 20 (%) Som del B i bilaga I till direktivet 2011-2012 2013-2014 2015-2016 S 2005+20 % (S 2020-S 2005) S2005 +30 % (S 2020-S 2005) S2005 + 45 % (S 2020 Minimiförlopp för förnybara energikällor 21 (%) 41,64 42,56 43,94 Minimiförlopp för förnybara energikällor (ktoe) 15224 15828 16617 Fråga 3: Godkännandeförfarande (4.2.1). Det behövs detaljerade uppgifter om kraven (befintliga eller planerade) för målinriktad information on stödåtgärder, och till planerare och arkitekter om förnybara energisystem. Svar:
3 Rubriken (Godkännandeförfarande (4.2.1)) verkar avse kapitel 4.2.1 i handlingsplanemallen (art. 13) men själva frågetexten verkar avse kap 4.2.4 d) i mallen (art. 14). Sverige har i handlingsplanen svarat på samtliga frågor angående information, både under 4.2.1 och 4.2.4. För att kunna komplettera svaren behövs det förtydliganden från kommissionen om vilka detaljer som saknas. Kommissionen förtydligande lyder enligt nedan; The answer given to these questions (4.2.4) in the plan clearly indicates the responsibilities for information provision, with many activities at national and regional level to provide climate advice to citizens and enterprises and municipalities. However: - The answer explains that the energy and climate advice is to impart locally and regionally adapted knowledge about energy efficiency, energy consumption and climate impact and to provide information about the opportunities available to change energy consumption in commercial premises and residential housing. However, the answer does not indicate whether there are requirements (existing or planned) for targeted information on support measures which is a requirement of article 14.1 of the Renewable energy Directive. Therefore, details on existing or planed information dealing with support measures should be provided. - The answer indicates that the target groups are consumers, domestic households and enterprises but does not indicate whether there is specific information targeted for planers and architects which are also identified as relevant actors in article 14.1 of the Renewable Energy Direction. This is why we have asked more information on this specific issue. Svår på förtydligande frågor från Kommissionen: I artikel 14.1 anges inga krav på att informationen om stödåtgärder ska vara målgruppsanpassad. Däremot ska medlemsstaterna säkerställa att den är tillgänglig för alla relevanta aktörer, däribland planerare och arkitekter. I Sverige har vi lagstiftning som reglerar myndigheters informationsansvar och - skyldigheter. Myndighetsförordningen reglerar informationsansvaret. Därutöver har Sverige Tryckfrihetsförordningen som ger medborgarna rätt till att ta del av allmän handling. Vi skriver därtill i handlingsplanen bl.a. att ansvar för information om befintliga stödåtgärder åligger i första hand den myndighet som administrerar stödet. I artikel 14.5 anges att medlemsstaterna ska säkerställa att vägledning görs tillgänglig för alla relevanta aktörer, särskilt planerare och arkitekter. Efter att handlingsplanen skickades till kommissionen fick Energimyndigheten i regeringsuppdrag i sitt regleringsbrev för 2011 att redovisa till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) vilka eventuella åtgärder som vidtas för att säkerställa att informationskraven i artikel 14 uppfylls. Detta arbete pågår och ska redovisas senast den 30 april 2011.
4 Boverket har enligt regleringsbrevet för 2011 som mål att ge råd och stöd gällande planering och plangenomförande. Det innebär att goda kunskaper om planering och plangenomförande samt om planinstrumenten ska finnas på såväl central, regional som lokal nivå. Effektiva planeringsmetoder ska finnas tillgängliga och erfarenheter av tillämpningen av lagstiftningen ska tas tillvara för att kommuniceras och spridas till berörda på lokal, regional och central nivå. Fraga 4: Nätutveckling (4.2.6). Mer information krävs om förfarandena för nätanslutning, de åtgärder som planeras för att påskynda dem [4.2.6 e] och samordningen av nätinfrastrukturgodkännanden och administrations- och planeringsförfarande [4.2.6 f]. Tidsramen bör anges för offentliggörandet av reglerna för hur kostnaderna för teknisk anpassning av nät ska bäras och fördelas [4.2.6 i]. De åtgärder som planeras för detta bör också anges. De planerade åtgärderna för införande av förtida delning av nätförstärkningskostnaden för storskaliga produktionsanläggningar för förnybar el, som nämns i 4.2.6 i och k, bör också anges. Svar: Det var oklart i den ursprungliga frågan från kommissionen om första delen av frågan var en fråga i sig eller en inledning till kommande två frågor. Därför ställdes frågan till Kommissionen som svarade enligt nedan: We understand that clarification is needed on the following question asked by the Commission : "More information is required on the grid connection procedures: planned steps to accelerate them [4.2.6 (e)]; and on the coordination of grid infrastructure approval and administrative and planning procedures [4.2.6 (f)]" This contains two questions which are in chapter 4.2.6: The first one under point e) : the plan explains in details some elements of the grid connection procedure. It is admitted that No overall follow-up of total lead times for approvals for the establishment of electricity lines is currently being conducted. However, it can be demonstrated that the licensing processes for station lines are of vital importance to the lead times when establishing larger wind farms. The Government finds that the lead times for grid concessions and the examination of permit applications under the current legislation are sometimes long. The Government also finds that it is often the lead times of the grid connection that are limit-setting for the establishment of wind farms and it is the issues relating to the permit that are limit-setting within the grid connection. Reduced times for the licensing process for station lines would therefore shorten the lead-time for the wind farm. In the light of the problems specified above, the Government believes that it is of vital importance to review the processes for grid connection/enhancement/expansion. The aim is to avoid bottleneck problems when
5 expanding renewable electricity generation. However there is no explanation on when and how this will be carried out, so what are the planned steps to accelerate these processes. Our question was meant to focus on this. The second question is related to point f). In the plan, it is admitted that: Problem might be, that the permit application process for the grid owner can take a lot longer compared with the same process for the owner of a wind farm. This means that a wind farm can be completed before a connecting line is ready and in the worst case before even the concession has been granted for the line. Our question is related to the point if there is any coordination foreseen between grid approval and administrative procedure of the plant to avoid these delays. Svar på förtydligande frågor från Kommissionen: 4.2.6 e Mer information om de åtgärder som planeras för att påskynda förfarandena för nätanslutning. Sverige har infört artikel 16:5 i förnybardirektivet genom att införa en reglering som innebär att fr.o.m. den 1 december 2010 ska ett elnätsföretag som tar emot en ansökan om anslutning av en elproduktionsanläggning ange en tidsplan för handläggningen av ansökan och en tidsplan för anslutningen av anläggningen, se 4 kap. 12 ellagen (1997:857). Det följer av tillsynsmyndighetens ansvar att pröva skäligheten i de tidplaner som elnätsföretaget anger. Denna reglering innebär elproducenten får klart och tydligt besked när en anslutning ska ske och elproducenten kommer därför på ett snabbare och säkrare sätt kunna planera anläggningens uppförande och anslutning till elnät. Regeringen arbetar även för närvarande med att utreda ett införande av förtida delning av nätförstärkningskostnaden för storskaliga produktionsanläggningar för förnybar el. Ett införande av ett sådant system för väntas även att leda till snabbare processer vid nätanslutning av dessa åtgärder. Energimyndigheten har i sitt regleringsbrev för 2011 fått i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter årligen följa upp tillståndsprocesser för anläggningar som producerar förnybar el. Myndigheten ska i den uppföljning identifiera eventuella brister samt föreslå åtgärder för att effektivisera processerna. Första redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 augusti 2011. 4.2.6 f Mer information om samordningen av nätinfrastrukturgodkännanden och administrations- och planeringsförfarande. Vad gäller Sveriges tidigare svar bör det förtydligas att huvudregeln är att nätinfrastrukturgodkännanden och andra administrativa planeringsförfaranden är två förfaranden som löper parallellt med varandra och det krävs inte att något av besluten ska ha vunnit laga kraft för att förfarandet ska kunna slutföras i det andra fallet. Dock om en fråga har prövats i ett mål eller ärende om tillstånd
6 enligt miljöbalken, ska frågan inte prövas på nytt vid ett förfarande med nätinfrastrukturgodkännande, se 2 kap. 8 a ellagen (1997:857). Det bör påpekas att exemplet med vattenverksamhet i Sveriges handlingsplan endast är ett undantag från huvudregeln att få driva två parallella processer om tillstånd eftersom när det gäller vattenverksamhet krävs det först koncession för ledningen för att kunna lämna in ansökan om miljödom för vattenverksamhet. 4.2.6 i Tidsramen bör anges för offentliggörandet av reglerna för hur kostnaderna för teknisk anpassning av nät ska bäras och fördelas, och även de åtgärder som planeras för detta bör också anges. De planerade åtgärderna för införande av förtida delning av nätförstärkningskostnaden för storskaliga produktionsanläggningar för förnybar el som nämns i 4.2.6 i och k, bör också anges. Sverige har infört artikel 16:3 och 6 i förnybardirektivet genom en ny bestämmelse som innebär att fr.o.m. den 1 december 2010 ska alla elnätsföretagen offentliggöra principer för hur kostnaderna för teknisk anpassning ska fördelas vid anslutning till elnätet, se 4 kap. 13 ellagen (1997:857). Utöver denna bestämmelse arbetar regeringen för närvarande med att utreda ett införande av förtida delning av nätförstärkningskostnaden för storskaliga produktionsanläggningar för förnybar el. Arbetet är ännu inte slutfört varför Sverige i dag inte kan uttala sig om eventuella kommande åtgärder i frågan. Som tidigast kan ett eventuellt förslag presenteras i slutet av år 2011. Fråga 5: Drift av elnät (4.2.7) Mer detaljerade uppgifter bör tillhandahållas om elnäts- och marknadsrelaterade driftsåtgärder för att motverka minskning av el från förnybara energikällor [4.2.7 (c)]. Dessa driftsåtgärder bör beskrivas med angivelse av vilka åtgärder som redan har genomförts och vilka som planeras (smarta nät, efterfrågestyrning etc.) samt tidsplanen för det kommande genomförandet. Förklara hur det säkerställs att de systemansvariga rapporterar till den behöriga tillsynsmyndigheten om åtgärder som leder till minskad el från förnybara källor och om de korrigerande åtgärder som vidtas för att motverka sådana minskningar [4.2.7 d]. Svar på fråga rörande [4.2.7. c]: Regeringen har gett i uppdrag tillsynsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, att utreda smarta elnät och timmätning. Energimyndigheten har redovisat uppdragen i rapporten Anpassning av elnäten till ett uthålligt energisystem - EIR 2010:18 om smarta elnät, och rapporten Ökat inflytande för kunderna på elmarknaden - EIR 2010:22 om timmätning. I rapporterna finns konkreta förslag om hur Sverige ska gå vidare med en utbyggnad av smarta nät och införa timmätning i större skala. Rapporterna
7 bereds för närvarande vid Regeringskansliet och en proposition i ämnet planeras under 2011. Se även svaret nedan om rapporteringsskyldighet för Svenska kraftnät. Svar på fråga rörande [4.2.7 d]: Sverige har infört artikel 16:2 i förnybardirektivet genom en ny bestämmelse som gäller fr.o.m. den 1 december 2010. Bestämmelsen innebär att om Svenska kraftnät (den systemansvarige i Sverige) för att kunna utöva systemansvaret vidtar betydande åtgärder för att minska andelen el från förnybara energikällor, ska Svenska kraftnät rapportera dessa åtgärder till tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen. I rapporten ska det även anges vilka avhjälpande åtgärder som Svenska kraftnät avser att vidta för att förhindra att andelen el från förnybara energikällor minskas mer än vad som är lämpligt, se 15 a förordningen (1994:1806) om systemansvaret för el. Fråga 6: Stödsystem för biobränslen (4.5). [4.5 a] De konkreta skyldigheterna/målen per år (per bränsle eller teknik) bör anges. De ska avse perioden fram till 2020, som referensperiod för handlingsplanen. Sverige har redan svarat på denna fråga i handlingsplanen. Sverige tillämpar inte kvoter avseende förnybar energi i transportsektorn utan främjar biodrivmedel genom olika ekonomiska styrmedel såsom skattebefrielse samt skyldighet för tankställen att tillhandahålla biodrivmedel. Fråga 7: Tillgång till biomassa (4.6.1). Svaret på importfrågan innehåller information om senare tids importsituation (jordbruk och skogsbruk) och prognoser över importandelarna (pellets och avfall), men de beräknade importvolymerna för biomassa fram till 2020 (i ktoe) anges inte. Detta bör anges. Enligt planen kommer RME och rapsolja att importeras. I tabell 12 rapporteras dock ingen biodieselimport. Detta bör förtydligas. Om det inhemska jordbruket ska tillhandahålla biomassa för produktion av biobränslen bör det anges om uppgifterna i kolumnen Primär energi produktion (2015 och 2020) i tabell 7a visar den slutliga energin i biobränslena eller primärenergin från det obehandlade råmaterial som används för att producera sådana biobränslen. Svar fråga 4.6.1: Förtydliganden
8 Import av rundvirke, massaved, mm. kan inte hänföras till energiändamål, utan hänförs till industriella ändamål. Energi som utvinns i senare led är en följd av den industriella omvandlingen och skogs- och sågverksindustriernas användning av sina restprodukter. Import av biprodukter, träavfall mm. kan användas både för industriellt ändamål respektive för energiändamål. Det går inte att utläsa av statistiken hur fördelningen ser ut. Import av avfall kan eventuellt hänföras till energiändamål men är i grunden samarbete över gräns beträffande energiåtervinning ur avfall. Import av pellets är direkt hänförligt till energiändamål. Svårigheter Den nuvarande tullstatistiken visar inte för vilket ändamål den importerade råvaran är avsedd. Det andra problemet har att göra med den industriella produktionskedjan och det faktum att det inte går att avgöra vilka specifika kvantiteter (dvs. inhemska eller importerade) som bearbetas/används i själva industriprocessen. Importerat rundvirke (timmer och massaved) används i första hand industriellt, men det genereras olika biprodukter i olika delar av produktionskedjan som kan användas för energiändamål (bl.a. sågspån och bark mm.). Skogen Rundvirke Det är mycket svårt att ange den möjliga importkvantiteten av rundvirke för industriell användning i framtiden. Kvantiteten påverkas starkt av olika industriinterna faktorer (kapacitetsutnyttjande, strukturomvandling mm.) samt andra inhemska faktorer (tillgång till inhemsk råvara, industrins ambition att fördela inköp på olika källor och energi mm.) och internationella faktorer (konjunkturer, prisutveckling på råvaror och energi mm.). Det kan antas att importen av rundvirke för industriell användning kommer att uppgå till ca 5 milj. m 3 f (fast kubikmeter). Det är direkt olämpligt att omvandla denna råvaruimport till ett energimått, eftersom importen och användningen inte är driven av energiändamål utan av strategi och marknad avseende skogsindustrins fiberråvara. Biprodukter, träavfall mm. Import av vissa biprodukter såsom sågspån-, träavfall mm. förekommer. Kvantiteten har legat mellan 0,33-1,5 milj. m 3 f under 2000-talet. Enligt Skogsstyrelsen importerades 0,6 milj. m 3 f träavfall år 2009. Inte heller för dessa sortiment är det givet att importen sker för energiändamål, utan importen är lika gärna driven av industriell efterfrågan, t.ex. från spånskiveindustrin.
Pellets Som angivits i handlingsplanen uppgick importen av pellets till 1,7-1,8 TWh (146-155 ktoe) under åren 2006-2008. Kvantiteten motsvarar ca 20% av den totala pelletsmarknaden i Sverige. Det antas att importandelen förblir oförändrad till 2015, men ökar till 25 procent år 2020. Importen av pellets förväntas därmed uppgå till 2,8 TWh (ca 240 ktoe) 2015 och 3,3 TWh (ca 284 ktoe) år 2020. Noteras att pellets förekommer av olika kvalitet för olika marknader och handlas på internationell marknad. 9 Avfall Avfall importeras idag bl.a. från Norge och EU-länder. År 2006 var den totala avfallsimporten 0,6 TWh (50 ktoe). Viss import av avfall antas förekomma även år 2015 och 2020. Det kan antas att importen av brännbart avfall kommer att uppgå till 0-1 TWh (0-86 ktoe) 2015/2020. Det finns inte tillräckligt underlag att avgöra från vilket land importen kommer att ske i framtiden (2015 / 2020). Här finns det två olika företeelser; Narvik och Kiruna samarbetar med en återvinningsanläggning i Kiruna. Totalt finns viss ledig kapacitet i energiåtervininningsanläggningar utrustade för avfall. Dessa agerar på marknad för avfallshantering. Jordbruk Import av olika biooljor för tillverkning av FAME förekommer men kan inte redovisas. De importerade biooljorna kommer huvudsakligen från andra EUländer, exempelvis från Danmark. Det antas att importberoendet av råvaror (råvaror kan vara både rapsfrö eller redan pressad rapsolja) för tillverkning av FAME kommer att bestå även år 2020. Det inhemska jordbruket kommer inte att kunna täcka behovet av råvaror för drivmedelstillverkningen. Förbrukningen av FAME / RME beräknas uppgå till 315 000 ton (ca 2,9 TWh, 250 ktoe) år 2020. Råvaran kommer huvudsakligen att importeras från andra EUländer. Importen av råvara för FAME / RME antas uppgå till motsvarande 800 000 ton (ca 5,2 TWh, 447 ktoe) rapsfrö. Här antas att råvaran ska användas för produktion av RME och djurfoder. Svar på fråga rörande tabell 12 och tabell 7a Enligt handlingsplanen så kommer RME inte att importeras. År 2005 rådde självförsörjning av FAME i Sverige. Enligt prognosen som ingår som underlag för den Svenska handlingsplanen antas det att den inhemska efterfrågan på biodiesel / FAME kommer täckas med inhemsk produktion efter år 2010. Det är alltså korrekt enligt den prognos som låg till grund för handlingsplanen att tabell 12 visar att ingen import av biodiesel / FAME antas förekomma under perioden 2011-2020.
10 I avsnitt 4.6.1 står det att " Import av etanol, RME och rapsolja förekommer." Det åsyftade det faktum att det hade förekommit viss import av färdig FAME 2006-2009. Se även svaret på föregående fråga ovan avseende det förväntade importberoendet att råvaran för produktion av RME. Uppgifterna i tabell 7a avseende kolumnerna "Primär energi produktion (2015 och 2020)" visar primärenergin i det obehandlade råmaterialet som används för att producera biobränslen. Produktion av biologisk dieselolja baserad på innehåll av fettsyra i råtalloja har etablerats och kan förväntas stabiliseras på 100 000 ton/år. Fråga 8 Tabellerna 10-11. Det bör förtydligas om de framtida beräkningarna för vattenkraft baseras på normaliserade eller icke normaliserade siffror. Om icke normaliserade siffror använts bör respektive siffror i tabell 10 korrigeras. Det bör klargöras om pumpad vattenkraftslagring ingår i de totala siffrorna för vattenkraft för bruttoelproduktion. Om så är fallet bör siffrorna för pumpad vattenkraftslagring ( varav pumpad vattenkraftlagring ) dras av och tabell 10 korrigeras (både för vattenrkaftsproduktion och total bruttoelproduktion). Den installerade kapaciteten för flytande biobränslen bör anges, eftersom en bruttoelproduktion på 65 GWh redan anges i tabell 10. Det bör också förklaras varför bruttoelproduktionen från flyttande biobränslen inte tas med i den totala bruttoelproduktionen från biomassa. Likaså bör källan till flyttande biobränslen anges. Planen uppvisar goda resultat vad gäller användningen av biogas för el- och värmeproduktion. Den gradvisa minskningen fram till 2020 av mängden biogas som används i el- och uppvärmningssektorerna bör förklaras. I tabell 10 anges normaliserad produktion för prognosåren, dvs. från 2010 och framåt. Däremot var inte värdet för 2005 normaliserat vilket nu är justerat. Därmed sker en följdändring av värdena åren mellan 2005 och 2020 eftersom dessa är framräknade med utgångspunkt från bl.a. år 2005. Tabellen i NREAP-mallen är utformad så att raden med total vattenkraft inkluderar pumpkraften (det står varav pumpad). Tabellen är dock nu justerad enligt önskemål och pumpkraften bortdragen från rad total vattenkraft och på raden TOTALT. Pumpkraften borttagen både för produktion och effekt. Den installerade effekten för flytande biobränslen går ej att ange då flytande biobränslen eldas i pannor där andra (fossila) oljor kan förbrännas. Bränslefördelning per panna finns inte tillgängligt i statistiken.
Varför flytande biobränsle inte tagits med i total biomassa beror på en redigeringsfel. Den stod tidigare på en egen rad och ingick i TOTALT även om den inte ingick i total biomassa. Tabellen är nu justerad så att flytande biomassa ingår som en del av total biomassa. 11 Tabell 10 a. Beräkning av det förväntade totala bidraget (installerad kapacitet, elproduktion (brutto)) från varje förnybar energiteknik i Sverige för att nå det bindande målet för 2020 och följa det vägledande förloppet för andelen energi från förnybara energikällor med avseende på el 2010-2014 2005 2010 2011 2012 2013 2014 MW GWh MW GWh MW GWh MW GWh MW GWh MW GWh Vattenkraft 1 : 16 302 68 421 16 307 68 210 16 308 68 253 16 309 68 225 16 310 68 196 16 311 68 168 <1MW 140 430 140 430 140 430 140 430 140 430 140 430 1MW 10 MW 765 2 835 765 2 835 765 2 835 765 2 835 765 2 835 765 2 835 >10MW 15 397 65 155 15 402 65 015 15 403 64 987 15 404 64 959 15 405 64 931 15 406 64 903 Varav pumpad 43 71 43 71 43 71 43 71 43 71 43 71 Geotermisk energi - - - - - - - - - - - - Solenergi: 4 0 5 1 6 2 6 2 6 2 6 2 Solcell 4 0 5 1 6 2 6 2 6 2 6 2 Koncentrerad solenergi - - - - - - - - - - - - Tidvatten-, våg- och havsenergi - - - - - - - - - - - - Vindkraft: 536 939 1 873 4 793 2 141 5 564 2 408 6 334 2 675 7 105 2 943 7 876 På land 513 877 1 797 4 585 2 054 5 326 2 311 6 068 2 568 6 809 2 824 7 551 Till havs 23 62 76 208 87 237 97 266 108 296 118 325 Biomassa: 2 568 7 571 2 683 10 632 2 706 11 244 2 730 11 856 2 753 12 468 2 776 13 080 Fast 2 526 7 452 2 641 10 513 2 664 11 126 2 688 11 738 2 711 12 350 2 734 12 962 Biogas 42 53 42 53 42 53 42 53 42 53 42 53 Flytande biobränslen 29-65 - 65-65 - 65-65 - 65 TOTALT 19 410 76 931 20 869 83 635 21 161 85 062 21 453 86 417 21 744 87 772 22 036 89 127 Varav kraftvärmeproduktion - 7 571-10 632-11 244-11 856-12 468-13 080 1 2005 var ett vått år med ovanligt stor produktion av el i vattenkraften (trots normaliserat värde för 2005) medan prognosen antar ett normalt år med något lägre produktion. Detta är anledningen till att vattenkraften ser ut att ha minskad elproduktion men en svag ökning av installerad effekt. 29 Ta endast hänsyn till dem som uppfyller hållbarhetskriterierna, se artikel 5.1 sista stycket i direktiv 2009/28/EG Tabell 10 b Beräkning av det förväntade totala bidraget (installerad kapacitet, elproduktion (brutto)) från varje förnybar energiteknik i Sverige för att nå det bindande målet för 2020 och följa det vägledande förloppet för andelen energi från förnybara energikällor med avseende på el 2015-2020 2015 2016 2017 2018 2019 2020 MW GWh MW GWh MW GWh MW GWh MW GWh MW GWh Vattenkraft 1 : 16 312 68 140 16 313 68 112 16 314 68 084 16 315 68 056 16 316 68 028 16 317 68 000 <1MW 140 430 140 430 140 430 140 430 140 430 140 430 1MW 10 MW 765 2 835 765 2 835 765 2 835 765 2 835 765 2 835 765 2 835
12 >10MW 15 407 64 875 15 408 64 847 15 409 64 819 15 410 64 791 15 411 64 763 15 412 64 735 Varav pumpad 43 71 43 71 43 71 43 71 43 71 43 71 Geotermisk energi - - - - - - - - - - - - Solenergi: 7 3 7 3 7 3 7 3 8 4 8 4 Solcell 7 3 7 3 7 3 7 3 8 4 8 4 Koncentrerad solenergi - - - - - - - - - - - - Tidvatten-, våg- och havsenergi - - - - - - - - - - - - Vindkraft: 3 210 8 646 3 478 9 417 3 745 10 188 4 012 10 959 4 280 11 729 4 547 12 500 På land 3 081 8 292 3 338 9 034 3 595 9 775 3 852 10 517 4 108 11 258 4 365 12 000 Till havs 129 354 140 383 150 412 161 442 171 471 182 500 Biomassa: 2 799 13 693 2 822 14 305 2 845 14 917 2 868 15 529 2 891 16 141 2 914 16 754 Fast 2 757 13 574 2 780 14 187 2 803 14 799 2 826 15 411 2 849 16 023 2 872 16 635 Biogas 42 53 42 53 42 53 42 53 42 53 42 53 Flytande biobränslen 29-65 - 65-65 - 65-65 - 65 TOTALT 22 328 90 482 22 619 91 837 22 911 93 192 23 203 94 547 23 495 95 903 23 786 97 258 Varav kraftvärmeproduktion - 13 693-14 305-14 917-15 529-16 141-16 754 1 2005 var ett vått år med ovanligt stor produktion av el i vattenkraften (trots normaliserat värde för 2005) medan prognosen antar ett normalt år med något lägre produktion. Detta är anledningen till att vattenkraften ser ut att ha minskad elproduktion men en svag ökning av installerad effekt. 29 Ta endast hänsyn till dem som uppfyller hållbarhetskriterierna, se artikel 5.1 sista stycket i direktiv 2009/28/EG Det är oklart om med källa till flytande biobränsle menas ursprunget till de flytande biobränslena eller en statistisk källa. Mallen anger endast att flytande biobränslen ska uppfylla hållbarhetskriterierna, inte att ursprung ska anges. Prognosen förutsätter att alla biodrivmedel och alla flytande biobränslen som används kommer att vara hållbara. För år 2005 gällde inte hållbarhetskriterierna. Statistisk källa efterfrågas inte för andra bränslen, men är svensk officiell energistatistik. Förklaringen till minskningen av biogas i tabell 11 är att detta är ett prognosresultat för år 2020. Då siffran är högre 2005 så är prognosresultatet kanske inte helt rimligt men det är den förklaring som kan ges och ett förhållande som kan justeras vid ett framtida prognostillfälle. Energimyndigheten valde att för tabell 11 ha en konsistent redovisning av prognosresultat, vilka bygger på modeller, som inte är "perfekta", särskilt inte vad gäller småskalig produktion och mindre vanliga bränslen. Fråga 9: Tabell 12. I tabell 12 rapporteras ingen import av biodiesel, men i avsnitt 4.6.1 visar handlingsplanen, som svar på importfrågan, att RME och rapsolja kommer att importeras. Denna aspekt bör förtydligas. Svar:
År 2005 rådde självförsörjning av FAME i Sverige. Enligt prognosen som ingår som underlag för den Svenska handlingsplanen antas det att den inhemska efterfrågan på biodiesel / FAME kommer täckas med inhemsk produktion efter år 2010. Det är alltså korrekt enligt den prognos som låg till grund för handlingsplanen att tabell 12 visar att ingen import av biodiesel / FAME antas förekomma under perioden 2011-2020. Dock importerades råvara i form av rapsolja. I avsnitt 4.6.1 står det att " Import av etanol, RME och rapsolja förekommer." Det åsyftade det faktum att det hade förekommit viss import av färdig FAME 2006-2009. 13