Parlamentariska landsbygdskommittén N 2015:04
Vi är landsbygdskommittén Ulf Berg, Moderaterna Emma Carlsson Löfdahl, Folkpartiet Åsa Coenraads, Moderaterna Anders Forsberg, Sverigedemokraterna Monica Haider, Socialdemokraterna Mattias Jonsson, Socialdemokraterna Kew Nordqvist, Miljöpartiet Iréne Oskarsson, Kristdemokraterna Håkan Svenneling, Vänsterpartiet Anna-Caren Sätherberg, Socialdemokraterna Kristina Yngwe, Centerpartiet Johan Persson, Ordförande
Vårt uppdrag Vilken betydelse har politiken haft för landsbygdernas utveckling de senaste 40 50 åren? Hur ser den framtida utvecklingen ut och hur påverkas landsbygden? Hur ska en ny politik för landsbygden se ut? Vilka åtgärder behövs för att uppnå målen?
På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar SOU 2016:26
Tillväxtanalys kommunklassificering: 17 procent i landsbygder Utgångspunkter: Befolkningstäthet och befolkningsstorlek Närhet till tätare miljöer och städer Styrka: Fångar landsbygdernas mångfald, särskilda förutsättningar och potentialer Svaghet: Svårt fånga platsens betydelse men kommunen som administrativ gräns
Den förda politiken Den hittills förda politiken, oavsett partifärg, har inte skapat förutsättningar för att människor ska kunna bo, leva och driva företag i landsbygderna. En fragmenterad, generell och kortsiktig politik med avsaknad av landsbygdsdimension Potential och möjligheter Utvecklingskraft i platsbundna värden jordbruket, skogen, råvaruindustrin, besöksnäringen och testverksamheter Ledande i omställningen till en biobaserad ekonomi Omfattande kulturvärden och naturresurser
Kommitténs bedömning Behov av långsiktiga politiska mål som samtliga partier står bakom och som har en sammanhållen politisk inriktning. Staten och dess myndigheter behöver ha förmåga att agera samordnat och konsekvent styra mot målen. Kommitténs fortsatta arbete: Sätta mål och förtydliga de statliga myndigheternas roller och vem som ska göra vad. Konkreta förslag till åtgärder.
Kommitténs ställningstaganden Företag och hushåll i hela Sverige måste kunna dra nytta av digitaliseringens, migrationens och globaliseringens möjligheter. Sverige behöver skapa bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning i hela landet. Finns ett stort behov av mer flexibla utbildningslösningar genom samverkan mellan lärosäten och lokala och regionala aktörer. Bättre samhälls- och myndighetsservice i alla delar av landet. Myndigheter bör omlokaliseras.
Nytt bredbandsmål: Hela landet ska ha tillgång till digital infrastruktur med hög överföringskapacitet senast 2025 Den digitala klyftan mellan de täta miljöerna och landsbygderna är omfattande. Bredbandsstödet har varit och kommer fortsatt att vara viktigt. Större avstånd medför högre kostnader för fortsatt utbyggnad. Utan högre ambitioner än ett mål om 90 procent blir det omöjligt att hävda att hela Sverige ska leva.
Demografiska utmaningar Landsbygdens befolkning har en svagt negativ utveckling (-3 %) men landsbygdens andel av befolkningen minskar som en konsekvens av att städerna växer. En stor del av de tätortsnära landsbygderna och landsbygder med specifika naturresurser har haft en positiv utveckling I vissa glesa landsbygdskommuner har befolkningen halverats En minskande och åldrande befolkning påverkar såväl skattebas, förutsättningar för kompetensförsörjning som underlag för offentlig och kommersiell service
Figur 3.1 Befolkningsutvecklingen i Sverige 1974-2014 per kommungrupp (antal invånare) 4 250 000 4 000 000 3 750 000 3 500 000 3 250 000 3 000 000 2 750 000 2 500 000 2 250 000 2 000 000 1 750 000 1 500 000 1 250 000 1 000 000 750 000 500 000 250 000 0 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Storstadskommuner Täta kommuner avlägset belägna Avlägset belägna landsbygdskommuner Täta kommuner nära stad Landsbygdskommuner nära stad Mycket avlägset belägna landsbygdskommuner
Figur 3.2 Befolkningsutvecklingen i Sverige 1974-2014 per kommungrupp (andel av befolkningen) 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Storstadskommuner Täta kommuner nära stad Tät kommuner avlägset belägna Landsbygdskommuner nära stad Avlägset belägna landsbygdskommuner Mycket avlägset belägna landsbygdskommuner
Utveckling av näringsliv och företag Inga stora platsrelaterade skillnader i tillväxt mellan branscher, men landsbygdernas näringsliv har lägre grad av diversifiering Stor andel är sysselsatta i kunskapsintensiva service- och tjänstenäringar Mycket glesa och glesa landsbygder har lägre förvärvsgrad och lägre utbildningsnivå
Figur 4.1 Sysselsättning i areella näringar och förädlingsindustrier 1990 och 2010
Politikens utveckling Stora kulturskillnader mellan den regionala tillväxtpolitiken och landsbygdsprogrammet Den regionala tillväxtpolitikens fokus på tillväxt kan ha missgynnat landsbygderna Landsbygdsprogrammet fokuserar främst på jordbruket, även om bredare landsbygdsåtgärder ökar
Transportinfrastruktur Transportsystemen centrala för större och funktionella arbetsmarknadsregioner Transportpolitiken måste balansera mellan samhällsekonomisk effektivitet och grundläggande tillgänglighet Landsbygdernas infrastruktur kräver tvärsektoriella lösningar, t ex samverkan mellan transportslag
Samhällsplanering och bostadsbyggande Den kommunala planeringen måste bli bättre på att fånga landsbygdernas fördelar och gör rimliga avvägningar mellan olika samhällsmål Fler kommuner på landsbygderna måste kunna erbjuda attraktiva boenden. Den tilltagande migration ökar behoven Brist på aktörer som är villiga att finansiera och bygga i Sveriges landsbygder Höga insatser för boende i landsbygderna, bl.a. som följd av låga fastighetsvärden, högre räntor & snabbare amorteringstakt Trots omfattande finansieringsproblem utnyttjas inte befintliga krediter
Kommersiell och offentlig service Befintliga insatser till kommersiell service ger resultat Genomförandesystemet är dock komplicerat med många parter och beslutsnivåer Minskande befolkningsunderlag ett problem för såväl offentlig som kommersiell service Det behövs innovativa lösningar för att minska avstånd och upprätthålla likvärdig kvalitet på service och tjänster i landsbygderna
Antal färdigställda bostadshus under perioden 1990 till 2014 uppdelat på sex kommungrupper 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Storstadskommuner Täta kommuner nära större stad Täta kommuner avlägset belägna Landsbygd nära större stad Landsbygs avlägset belägen Landsbygd mycket avlägset belägen
Kapitalförsörjning Finns flera finansieringsinsatser och statliga företagsstöd med offentliga och privata aktörer. Ny fondstruktur presenterad i prop. Staten och kapitalet. Positivt med stärkt lånefinansiering och översyn för att förenkla systemet. Långa avstånd till bankkontor och lågt värderade bostäder innebär kapitalförsörjningsproblem i landsbygderna. Företagare som saknar privata säkerheter har svårt att få lån. Närhet till ett bankkontor stimulerar fler och växande företag. Fler insatser bedöms komma att behövas.
Tack! Information och kontakt på kommitténs webbplats: http://www.sou.gov.se/parlamentariskalandsbygdskommitten/