KU-nämnden Protokoll 2015-02-18 Nr 2015:4 1 (5) KU-nämndens sammanträde 2015-02-18 NÄRVARANDE Lärarrepresentanter (med rösträtt) Ann Cathrine Andersson, prorektor, lektor, ordf Kenneth Karlsson, lektor ej 9 Bella Rune, professor Johanna Lewengard, professor ej 9 Zandra Ahl, professor Studentrepresentanter (med rösträtt) Lina Wilckens Tova Jertfelt Tjänstemän Marie-Thérèse Tricot, UFA Kristina Knauff, UFA Övriga Petra Pilgelt, personalchef - 5 Helena Hellström, prefekt DKK - 7 Magnus Mörck, avdelningschef, UFA - 9-10 FÖRHINDER Petra Bauer Thomas Elovson, lektor
KU-nämnden Protokoll 2015-02-18 Nr 2015:4 2 (5) ÄRENDE BESLUT / ÅTGÄRD 1 Mötets öppnande 2 Utseende av justeringsperson 3 Godkännande av föredragningslistan/dagordningen 4 Föregående protokoll 5 Tillsvidare anställning av professor i Bildpedagogik Föredragande: Petra Pilgelt Ordförande förklarar mötet öppnat. Zandra Ahl utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll. Dagordningen godkänns. Övriga frågor: information om KU-seminarier. Föregående protokoll godkänns och läggs till handlingarna. KU-nämnden bedömer att anställningens ämnesområde, Bildpedagogik med inriktning bild och visuell kultur, är relevant i relation till verksamhetens behov av utbildning och forskning inom det aktuella ämnesområdet. Nämnden efterlyser tydligare kvalitetssäkring kring anställningsärenden och konstaterar att Konstfacks Anställningsordning behöver ses över och förtydligas. 6 Suppleanter i Lärarförslagsnämnden Föredragande: Marie-Thérèse Tricot KU-nämnden beslutar att utöka antalet suppleanter i Lärarförslagsnämnden till att omfatta fem lärare. att utse följande lärare till suppleanter i Lfn: Ulla Lind, lektor BI Sara Kristoffersson, professor DKK Magnus Lindfors, lektor DKK Uppdraget gäller from 2015-03-01 tom 2018-02- 28. Uppdraget kan förlängas. Om läraren är anställd kortare tid än tre år gäller uppdraget under den återstående anställningstiden.
KU-nämnden Protokoll 2015-02-18 Nr 2015:4 3 (5) 7 Fristående kursutbud DKK hösten 2015 Föredragande: Helena Hellström KU-nämnden beslutar att fastställa fristående kursutbudet för DKK för höstterminen 2015 enligt bilaga 1. Den nya kursen får namnet Ways of seeing. 8 Revidering av utbildningsplanen för GDI Föredragande: Marie-Thérèse Tricot 9 Planerings- och nätverksinitieringsbidrag Föredragande: Kristina Knauff, Magnus Mörck KU-nämnden beslutar att godkänna revidering av utbildningsplanen för kandidat Grafisk design och Illustration, antagning från hösten 2013, enligt bilaga 2. KU-nämnden beslutar att bevilja följande ansökningar för planeringsbidrag: - Johanna Lewengard/Christina Zetterlund, för Normkritisk organisering genom grafisk design (100 000 kr) - Tina Carlsson/Esko Mäkelä/Andreas Nobel, för Hallå Telefonplan(100 000 kr) att bevilja följande ansökningar för nätverksinitieringsbidrag: - Katji Lindberg/Gunilla Bandolin, för Handens hermeneutik: om gestaltning och haptisk visualitet (50 000 kr) - Joanna Rubin Dranger/Moa Matthis, för Normkritisk och kreativ visuell kommunikation (50 000 kr) KU-nämnden konstaterar att ansökningarna överlag inte tydliggör kopplingen till Konstfacks utbildningar på grund- och avancerad nivå. Nämnden ser detta som en brist och kommer därför att se över anvisningar och information kopplad till ansökningsprocessen. Nämnden önskar även en uppföljning av vad planerings- och nätverksinitieringsbidragen har resulterat i. Kenneth Karlsson och Johanna Lewengard anmäler jäv och deltar inte i beslutet. KU-nämnden har tidigare uttryckt önskan om att begränsa utlysningen till en omgång per år, i
KU-nämnden Protokoll 2015-02-18 Nr 2015:4 4 (5) stället för två. Frågan om lämpligaste datum bereds vidare inför KU-mötet i mars. 10 Konstfack Collection Ansökan om medel Föredragande: Johanna Lewengard 11 Lägesrapport Återrapportering UKÄ Information KU-nämnden beslutar att inför nästa möte efterlysa tydligare underlag med information om publikationens innehåll och omfång, ämnenas representation, redaktörens uppdrag etc Ann-Cathrine informerar om hur projektet återrapporteringen till UKÄ fortgår. Föredragande: Ann-Cathrine Andersson 12 Fortsatt diskussion: Hur stärka kopplingen mellan utbildning och forskning? Diskussionen fortsätter vid nästa möte. Information Föredragande: Ann-Cathrine Andersson 13 Rektor informerar Information Rektor för IAAP kommer till Konstfack under senare delen av april. Maria Lantz återkommer med mer information. Föredragande: Ann-Cathrine Andersson 14 Inför KU-mötet i mars Information Föredragande: Ann-Cathrine Andersson 15 Övriga frågor 16 Mötets avslutande Mötet i mars blir ett heldagsmöte. Förmiddagen ägnas åt fortsatt arbete med kartläggning av ämnen och kompetenser och åt kvalitetsarbetet framöver. KU-seminarier presenteras 19 maj 12-16 i Svarta Havet. Ordförande förklarar mötet avslutat.
KU-nämnden Protokoll 2015-02-18 Nr 2015:4 5 (5) Vid protokollet Justerat Justerat Marie-Thérèse Tricot Ann Cathrine Andersson Zandra Ahl
Bilaga 1 KU-protokoll 150218 Fristående kursutbud med start ht 2015 DKK Kurskod Kursnamn Hp Start och slut Takt Kursplan bifogas MFM208 Research Lab 60 v 36-23 100% GIF008 Ways of seeing 7,5 v 40-51 25% x IAF003 Perception, färg, ljus och rum 10 v 36-22 25% K
Bilaga 2 KU-protokoll 150218 Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KU-nämnden) 2013-02-13. Gäller för studenter antagna from höstterminen 2013. 1.1 Behörighet För antagning till programmet krävs att den sökande uppfyller kraven för grundläggande behörighet för högskolestudier enligt Högskoleförordningens 7 kap 2 (SFS 2010:544). Om det finns särskilda skäl, får Konstfack besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren (7 kap 2-3 SFS 2006:1053). För avgiftsskyldiga studenter är erläggande av anmälningsavgift och studieavgift ett villkor för att bli antagen till utbildningen. Detta i enlighet med SFS 2010:543 5 8. Urval Urval görs på konstnärlig grund genom bedömning av skriftlig motivering, inlämnade arbetsprover och intervjuer samt i vissa fall särskilda uppgifter. (7 kap 14 SFS 2006:1053) 1.2 Programmets omfattning Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng och leder till en konstnärlig kandidatexamen. Avlagd konstnärlig kandidatexamen ger behörighet till utbildning på avancerad nivå.
1.3 Mål för konstnärlig kandidatexamen enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2 Kunskap och förståelse För konstnärlig kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området. Färdighet och förmåga För konstnärlig kandidatexamen skall studenten visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen, visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper, och visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa förståelse av konstens roll i samhället, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Lokala examensmål vid Konstfack Efter genomgången utbildning på kandidatprogrammet Grafisk design och Illustration skall studenten även ha förmåga att: inta ett interdisciplinärt förhållningssätt i sin praktik visa förståelse för hur genusperspektiv, postkolonialt perspektiv och makthierarkier är relevanta för huvudinriktningens utveckling och praktik driva globaliserings-, miljö- och etikfrågor verka inom ett internationellt verksamhetsområde. 1.4 Självständigt arbete För konstnärlig kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Ansvariga lärare kan, om det bedöms nödvändigt, uppmana student att examineras vid senare tillfälle. 2. KANDIDATPROGRAMMETS KURSER Ämneskurserna inom programmet omfattar totalt 169,5 hp. Utöver detta läses totalt 10,5 hp Konst-, design- och konsthantverkshistoria År 1 Högskolepoäng Grafisk design & Illustration 1 26,5 Grafisk design & Illustration 2 26,5 Konst-, design- och konsthantverkshistoria 7 Totalt 60 hp
År 2 Högskolepoäng Grafisk design & Illustration 3 26,5 Grafisk design & Illustration 4 30 Konst-, design- och konsthantverkshistoria 3,5 Totalt 60 hp År 3 Högskolepoäng Grafisk design & Illustration 5 30 Grafisk design & Illustration 6 30 Totalt 60 hp 3.1 Kandidatprogrammets innehåll Huvudområdet för kandidatprogrammet Grafisk design och Illustration (GD & I) är Visuell kommunikation och utbildningen bedrivs på konstnärlig grund. Centralt för utbildningen är förmågan att skapa, utveckla och organisera kommunikation genom visuella element, på ett hantverksmässigt likväl som på ett idémässigt plan. Visuell kommunikation är tvärdisciplinärt och innefattar olika bildoch formområden såsom grafisk design, illustration, bildberättande (t ex serier), animation, reklam, fotografi och film. Utöver undervisning i grafisk design och i illustration bedrivs undervisning i rörliga media; animation, video, och web. Kandidatprogrammet ger grundläggande kunskaper inom grafisk design och illustration, integrerar teori och praktik inom ramen för dessa och ger grundläggande träning i konstnärliga gestaltningsprocesser. Alla kursmoment är obligatoriska. I årskurs två introduceras viss valbarhet i form av möjlighet att rikta sitt arbete mot någon av ämnena grafisk design eller illustration. I årskurs tre utökas valbarheten. På vårterminen i årskurs två är en kortare praktikperiod schemalagd. I årskurs tre finns möjlighet att göra en utbytestermin (på hösten) inom ramen för Konstfacks utbytesprogram. År 1 Introduktion till huvudområdet visuell kommunikation och ett reflekterande förhållningssätt till den egna praktiken. Studenten introduceras till verkstäder och får orientering i ämnenas historiska grund. Studenten lär känna de kommunikativa verktygen för grafisk design och illustration och börjar utveckla individuella arbetsmetoder. År 2 Studenten fördjupar kunskaperna genom längre och mer komplexa uppgifter i grafisk design och illustration. Studenten uppmuntras till ett undersökande förhållningssätt och förväntas göra självständiga bedömningar i sitt arbete. I handledning och vid gemensamma redovisningar fortsätter studenten träna förmågan att kritiskt reflektera över och diskutera både sitt eget och andras arbeten i relation till konstnärliga, etiska och samhälleliga aspekter. Under andra året ingår också en praktikperiod. År 3 Studenten förväntas ha utvecklat en individuell arbetsmetod och vara förtrogen med rollen som grafisk designer och illustratör i ett professionellt sammanhang. Studenten arbetar självständigt med längre uppgifter och driver i hög grad sin egen utveckling. Utbildningen avslutas med ett examensarbete
kopplat till huvudområdet. Studenten arbetar självständigt under handledning i tio veckor fram till examination. Genom såväl muntliga som skriftliga presentationer visar studenten förmåga att diskutera och kritiskt reflektera över både sitt eget och andras arbete i relation till en konstnärlig såväl som bredare samhällelig kontext. 3.2 Kandidatprogrammets huvudinriktningar Grafisk Design & Illustration Människan har ägnat sig åt visuell kommunikation sen grottmålningarnas tid. Vi använde bildspråk innan vi hade ett talspråk. Idag befinner sig visuell kommunikation ofta på en internationell arena. Språk och uttryck utvecklas ständigt, men grunden och driften att berätta och kommunicera är densamma. I gestaltningsprocessen ingår frågeställningar som behandlar visuellt vokabulär, konceptuellt tänkande, research, källhantering, material och kontext, representation och kommunikation. Ett undersökande, analytiskt och kritiskt förhållningssätt i utbildningen syftar till att grundlägga en egen kreativ identitet. Denna identitet stärker möjligheterna att hantera de professionella kraven utanför skolan och ökar förmågan att själv omdefiniera och förflytta områdets gränser. Illustration Inom Illustration och bildberättande ges tillfälle att pröva en rad metoder, tekniker och roller inom fältet illustration; från det konkreta illustrationsuppdraget med tydliga ramar till egeninitierade projekt och ett eget berättande. Utgångspunkten är hur bilden kan berätta självständigt i relation till idén, konceptet, texten. Genom bildanalys undersöker vi hur våra bilder kommunicerar med omvärlden. Målet är att ge studenten verktyg att förstå illustratörens/bildberättarens roll, makt och ansvar i relation till det omgivande samhället. Grafisk Design Termen "grafisk design" har sitt ursprung i 1800-talets och tidiga 1900-talets reklamkonst. I samband med efterkrigstidens tekniska och ekonomiska utveckling skapades nya möjligheter och områden för formgivare att verka inom. I början 60-talet var grafisk design en erkänd disciplin. I dag representerar grafisk design ett mycket bredare, komplexare och inflytelserikare område. Vi ser grafisk design som en interdisciplinär, meningsskapande och problemlösande aktivitet där vi identifierar, skapar och formar information i olika sociala och kulturella sammanhang. 3. TRÖSKELREGLER Under utbildningens gång ska den studerande ha genomfört ett visst antal högskolepoäng eller en viss kurs för att kunna påbörja nästkommande termin. För gällande tröskelregler, se Regelsamlingen avsnitt 8.1 Ansökan om dispens kan göras vid särskilda skäl, till exempel sjukdom, föräldraledighet, sociala omständigheter eller problem relaterande till studiesituationen. Ansökan om dispens kan även beviljas då motsvarande förkunskaper erhållits på annat sätt. Som generell tröskelregel gäller att om det upprättats en individuell studieplan (se avsnitt 5.4) för en enskild student ska villkoren i den individuella studieplanen vara uppfyllda för att studenten ska beredas möjlighet till vidare studier inom kandidatprogrammet. 4. EXAMEN Utbildningen leder till en konstnärlig kandidatexamen i visuell kommunikation. Av examensbeviset framgår inriktningen samt vilka kurser studenten har fullgjort. 5. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER
5.1 Tillgodoräknande Studenten har rätt att tillgodoräkna sig tidigare högskolestudier. Rätten att besluta om tillgodoräknande ligger på kursansvarig institution/lärare. 5.2 Förkunskapskrav för viss kurs Om särskilda förkunskapskrav gäller för antagning till viss kurs eller visst kursmoment, anges detta i respektive kursplan. Prefekten kan bevilja undantag om särskilda skäl föreligger. 5.3 Examination Om inte annat föreskrivs i kursplanen, ska betyg sättas på varje genomförd kurs/moment. Som betyg används generellt Godkänt eller Underkänt. 5.4 Avvikande från studiegång/individuell studieplan Studerande, som antagits till programmet och inte slutfört det inom de planerade studieåren, kan begära att få slutföra programmet även efter det att utbildningsplanen upphört att gälla. Därvid gäller de begränsningar som anges i kursplanerna för de i utbildningen ingående kurserna. För alla studenter som avviker från den föreskrivna studiegången skall det upprättas en individuell studieplan.