Kvalitetsredovisning 2012 avser perioden augusti 2010 juni 2012

Kvalitetsredovisning 2012 avser perioden augusti 2010 juni 2012 Förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, fritidshem och grundsärskola Judit Kisvari Dnr: Bun 2012/252 November 2012

1 (36) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 2 2. INLEDNING OCH SYFTE... 2 2.1. Organisation... 2 2.2. Underlag i kvalitetsredovisningen... 3 3. FÖRVALTNINGENS ÖVRIGA KVALITETSARBETE... 4 3.1. Program för resultatförbättring... 4 3.2. Kvalitetssystematik för utveckling... 4 4. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH RESURSER... 5 4.1. Förskola och pedagogisk omsorg, barn 1-5 år... 5 4.2. Grundskola och fritidshem... 8 4.3. Sammanfattande kommentarer... 11 5. RESULTAT... 12 5.1. Uppföljning av kommunala mål... 12 5.2. Resultat i betyg... 15 5.3. Resultat i nationella prov... 20 5.4. Sammanfattande kommentarer... 23 6. RESULTAT FRÅN FÖRVALTNINGENS RAPPORTER... 24 6.1. Enhetskonsultationer... 24 6.1.1. Förskolor och pedagogisk omsorg... 24 6.1.2. Grundskolor och fritidshem... 25 6.2. Kollegial konsultation... 27 6.3. Likabehandling... 28 6.4. Tillsyn av fristående förskolor... 28 6.5. Enheternas kvalitetsredovisning... 29 6.6. Barngruppers storlek och sammansättning... 30 6.7. Sammanfattande kommentarer... 30 7. GRUNDSÄRSKOLA... 31 7.1. Förutsättningar och resurser... 31 7.2. Enheternas bedömning... 33 7.3. Sammanfattande kommentarer... 34 8. SLUTSATSER OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN... 34

2 (36) 1. SAMMANFATTNING Att arbeta med kvalitet är att ständigt förbättra och utveckla en verksamhet. Målet är inte att nå en slutpunkt utan att kontinuerligt höja förväntningar och resultat. Varje år sammanställer Barn- och ungdomsförvaltningen en kvalitetsredovisning för att ge en övergripande bild över kvalitén och måluppfyllelsen i verksamheterna samt identifiera förbättringsområden. Kvalitetsredovisningen består av åtta delar där första delen beskriver Barn- och ungdomsförvaltningens organisation och kvalitetsarbete samt det underlag som kvalitetsredovisningen baserats på. I den andra delen beskrivs verksamheternas förutsättningar och resurser i form av kostnader, personalens utbildningsnivå och personaltäthet följt av resultat från olika uppföljningar av till exempel nationella prov, betyg, de kommunala målen etc. Grundsärskolan redovisas separat då det är en annan skolform. Redovisningen avslutas med en slutsats där ett antal verksamhetsövergripande åtgärder föreslås. Årets resultat visar att Barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter överlag håller en god kvalitet. Utifrån den samlade bilden i kvalitetsredovisningen har ett antal förbättringsområden identifierats som Barn- och ungdomsförvaltningen föreslås arbeta vidare med i form av konkreta åtgärder. De återfinns under slutsatser. 2. INLEDNING OCH SYFTE Kvalitetsredovisningen omfattar förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, fritidshem och grundsärskola. Syftet med den årliga kvalitetsredovisningen är att ge en övergripande bild och bedömning av kvalitén och måluppfyllelsen i verksamheterna samt föreslå åtgärder för ökad måluppfyllelse. Redovisningen ska även användas som ett underlag för utvecklingen av verksamheterna samt formulering av nya nämndmål. Målgruppen för kvalitetsredovisningen är Barn- och utbildningsnämnden, verksamheterna och Järfällas medborgare. Tyngdpunkten i den årliga kvalitetsredovisning ligger på de lokala mål som Barnoch ungdomsnämnden satt för verksamheterna. De kommunala målen överensstämmer dock mycket med de nationella mål som fastställts för skolväsendet. 2.1. Organisation Barn- och ungdomsförvaltningen är organiserad i en beställar- och utförarmodell där kommunala och fristående för- och grundskolor ansvarar för utförardelen. Den kommunala delen är organiserad i 23 resultatenheter som leds av en förskolechef respektive rektor som är ansvarig inför kommunens skolchef och två biträdande skolchefer. Verksamheterna finansieras i form av en barn-/elevpeng. Utöver pengen får för- och grundskolor kompletteringsresurser/viktat bidrag som är uträknad efter sociala faktorer baserat på förskolans och grundskolans särdrag. Verksamheterna har även möjlighet att söka ytterligare resurser för barn i behov av extra stöd.

3 (36) I och med en utredning har vissa organisatoriska förändringar skett inom den kommunala driften år 2012. Resultatenheterna har omorganiserats så att de har blivit mer enhetliga i fråga om storlek. Antalet enheter har dock inte ändrats. Syftet har varit att möjliggöra en hållbar ledningsorganisation och ett fullgott administrativt stöd på barn-/elevpengen. I tabellen nedan visas antalet kommunala och fristående verksamheter som finns i Järfälla kommun. Förskolor Förskoleklass Grundskola Fritidshem Total 54 19 24 19 Kommunal 34 17 21 17 Fristående 20 2 3 2 Dagbarnvårdare finns i Jakobsberg och Viksjö. Vidare bedrivs pedagogisk omsorg av två enskilda ägare. Grundsärskola finns på Sandvikskolan och Kolarängskolan. Kommunen har också samundervisningsklasser där grundsärskoleelever går tillsammans med grundskoleelever med långsam inlärning. Samundervisningsklasser finns i Björkebyskolan och Olovslundskolan. Tidigare har Källtropskolan haft grundsärskoleelever, men kommer från och med hösten 2012 inte ha det längre. 2.2. Underlag i kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen baseras på statistik och nyckeltal gällande personal, lokaler och elevers studieresultat. Andra viktiga informationskällor är de årliga rapporter som görs i kommunen om tillsyn av fristående förskolor, likabehandling samt enhetsoch kollegial konsultation. Ett annat underlag är den skolundersökning som varje år genomförs tillsammans med ett antal andra kommuner. Undersökningen är utformad som en enkät och riktar sig till föräldrar med barn i förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och grundskola samt elever i grundskolan. Statistik och nyckeltal från nationell nivå används också som underlag för analys av Järfällas resultat och resurser. För att bättre kunna bedöma Järfällas kvalitet jämförs kommunens resultat och resurser med fem andra kommuner. De fem kommunerna som används är Upplands Väsby, Karlskrona, Huddinge, Sundbyberg och Kalmar. De har tagits fram genom en omfattande jämförelse över tid inom områden som invandring, åldersstruktur, utbildningsnivå, medelinkomst och storlek. Från 2010 har Huddinge ersatt Mölndal på grund av att Mölndal inte har haft samma utveckling som Järfälla ifråga om antalet utlandsfödda och utbildningsnivå. Det är endast de kommunala skolorna i respektive kommun som ingår i jämförelsetalen om inget annat anges. I vissa diagram jämförs Järfällas betygsresultat även med Skolverkets SALSA-värde. SALSA-värdet är en statistisk modell där kommuners betygsresultat jämförs med hänsyn till elevsammansättningen så som utländsk bakgrund och föräldrars utbildningsnivå. På så sätt synliggörs även faktorer som kan ha betydelse för betygsresultat. De resultat och förutsättningar som jämförs i kvalitetsredovisningen baseras på data från läsåret 2010/2011 då det är den senast tillgängliga statistiken från Skolverket.

4 (36) 3. FÖRVALTNINGENS ÖVRIGA KVALITETSARBETE 3.1. Program för resultatförbättring Program för resultatförbättring i Järfällas förskolor och skolor avser att analysera vilka områden som behöver stärkas för att förbättra verksamheternas resultat. Med resultat avses mål som finns beskrivna i verksamheternas styrdokument det vill säga lagstiftning och läroplaner på statlig nivå samt de kommunala målen för förskola och skola. Utöver detta ingår även kostnadseffektivitet som en del i bedömningen av det samlade resultatet. Resultaten från Program för resultatförbättring diskuteras och utvärderas tillsammans med verksamheterna. Den revideras årligen. 3.2. Kvalitetssystematik för utveckling En viktig del i arbetet med att förbättra resultaten är att ha ett effektivt uppföljningssystem. Förvaltningen har länge haft ett omfattande uppföljningsarbete. Från hösten 2010 har en tydligare samordning av alla dessa insatser under namnet Kvalitetssystematik för utveckling börjat realiseras. Systemet innehåller fem delar; (1) ett starkt IT-stöd för att hantera förvaltningens stora mängder kvalitetsdata, (2) kollegialt stöd för utvecklingsarbete genom ett nätverk med kunniga pedagoger inom kommunen, (3) enhetskonsultationer mellan förvaltningsledning och enhetschef för att föra ett samtal kring resultat och utvecklingsbehov,(4) tillsyn av fristående förskolor och (5) en barn- och elevkonsulent som arbetar med likabehandlingsfrågor.

5 (36) 4. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH RESURSER För att verksamheterna ska nå målen är det viktigt att se på de förutsättningar och resurser i form av personaltäthet, utbildningsnivå och kostnader. Nedan följer en sammanställning över detta för förskola och pedagogisk omsorg och därefter grundskola och fritidshem. 4.1. Förskola och pedagogisk omsorg, barn 1-5 år Figur 1 Förskola kostnad per barn inklusive lokalkostnad (bruten skala) 130 000 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Järfälla Jämförelsekommuner Det finns inga avgörande skillnader mellan Järfälla och jämförelsegruppen i fråga om resurser till förskolan. Skillnaden har dock ökat över tiden. År 2011 var Järfällas kostnader 7,6 procent lägre jämfört med jämförelsekommunerna. (Figur 1). Detta kan dock bero på att lokalkostnader i Järfällas kommunala förskolor ofta är lägre än i jämförelsegruppen. Figur 2 Pedagogisk omsorg: Kostnad per inskrivet barn (bruten skala). 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Järfälla Jämförelsekommuner

6 (36) Kostnaderna för pedagogisk omsorg i Järfälla har ökat kontinuerlig från 2006. De höga kostnaderna år 2010 har sin förklaring i att ett flertal nya förskolor startade vilket ledde till ett minskat barnantal för pedagogisk omsorg. Den sammantagna bilden är dock att kostnaderna har ökat och kommer att öka ytterligare under 2012 då barnpengen för pedagogisk omsorg har höjts. Figur 3 Förskola: Antal inskrivna barn per årsarbetare (bruten skala). 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 2007 2008 2009 2010 2011 Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner kommunala Figur 3 visar en bättre personaltäthet i de kommunala och fristående förskolorna i Järfälla jämfört med föregående år; från 5,7 till 5,6 inskrivna barn per årsarbetare i de kommunala förskolorna och 5,5 till 5,3 barn per årsarbetare i fristående förskolor. Jämförelsekommunerna har något bättre personaltäthet än de kommunala förskolorna, men något sämre än de fristående. Figur 4 Pedagogisk omsorg Antal inskrivna barn per anställd (bruten skala) 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 2006 2007 2008 2010 2011 Järfälla Jämförelsekommuner Måttet på personaltäthet för pedagogisk omsorg (Figur 4) är inte exakt detsamma som för förskolan (Figur 3). I förskolan räknas anställd alltid som heltidstjänst, medan man vid pedagogisk omsorg inte tar hänsyn till detta. Det betyder att de

7 (36) anställda kan vara deltidsanställda. I praktiken bör det dock inte ha någon större betydelse då dagbarnvårdare tenderar att arbeta heltid. Eftersom pedagogisk omsorg är en liten verksamhet finns det bara ett sammanslaget mått där både fristående och kommunal verksamhet ingår. Enligt figur 4 har personaltätheten i Järfälla försämrats det senaste året. År 2010 var det 5,1 barn per anställd medan det år 2011 var 5,9 barn per anställd. Figur 5 Förskola: Andelen anställda med pedagogisk högskoleexamen. 100 80 60 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner kommunala Enligt figur 5 har Järfällas kommunala förskolor en betydligt lägre utbildningsnivå bland personalen än jämförelsekommunerna. I figuren ovan ser det ut som att Järfällas kommunala förskolor kommit mycket närmare jämförelsekommunerna. Den bilden är dock till viss del missvisande, då Huddinge kommun har ersatt Mölndal kommun som jämförelsekommun. Huddinge har en låg andel personal som har pedagogisk högskoleexamen, närmare bestämt 33 procent, vilket innebär att jämförelsegruppens medelvärde dras ner. Mölndal hade år 2009 hela 61 procent i denna kategori, vilket ligger i nivå med flera av de andra jämförelsekommunerna. Det finns tecken på att situationen för de kommunala verksamheterna har förbättras i Järfälla över tiden då andelen anställda med pedagogisk högskoleexamen har ökat med fyra procentenheter från år 2007 till 2011. Detta är dock från en låg nivå på 35 procent till en relativt låg nivå på 39 procent. De fristående förskolorna i Järfälla ligger bättre till, trots att de under motsvarande period har sjunkit från 50 procent till 44 procent. Personalens utbildningsnivå på Järfällas kommunala förskolor hänger i huvudsak samman med svårigheten att rekrytera och behålla kvalificerade förskollärare. Det i sin tur påverkas av det allmänna löneläget, tillgången på förskollärare och geografiska områdens olika attraktivitet. Rekryteringsläget är svårare i Stockholmsområdet än i andra delar av landet, men faktum är att Upplands Väsby ligger runt 50 procent. Även de fristående förskolorna i Järfälla visar på högre andel av pedagogisk utbildad personal än de kommunala.

8 (36) Figur 6 Pedagogisk omsorg: Andel anställda med utbildning för arbete med barn. 100 80 60 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 Järfälla Jämförelsekommuner Måttet på personalens kompetensnivå ser annorlunda ut för pedagogisk omsorg (Figur 6) än för förskolan (Figur 5). Här separeras inte högskoleexaminerade pedagoger från dem med annan utbildning för arbete med barn. Med andra ord räknas till exempel kortare yrkesutbildningar in i denna statistik till skillnad från förskolan. I pedagogisk omsorg når Järfälla en högre utbildningsnivå än jämförelsekommunerna. Men även här finns det stora skillnader inom jämförelsekommunerna. Till exempel har Sundbyberg lägst andel anställda med utbildning för arbete med barn motsvarande 50 procent medan Kalmar å andra sidan har motsvarande100 procent. 4.2. Grundskola och fritidshem Tabell 1 Förutsättningar: Elevgrupp Grundskola i procent 2011 Flickor Utländskbakgrund Föräldrar med eftergymnutb. Järfälla kommunala skolor 48 28 55 Järfälla fristående skolor 52 45 63 Jämförelsekommuner kommunala skolor 48 25 52 Studier visar att andelen flickor och föräldrar med eftergymnasial utbildning har en tydligt gynnsam effekt på skolornas resultat. Utländsk bakgrund kan innebära många saker och vägs ofta upp av välutbildade föräldrar. Jämförelsekommunernas siffror i Tabell 1 avser ett genomsnitt. Sinsemellan skiljer sig elevgrupperna på olika skolor främst åt i andelen med utländsk bakgrund och föräldrars utbildningsnivå. Sammantaget skiljer sig inte Järfällas elevgrupp särskilt mycket från jämförelsekommunernas. Större skillnader återfinns mellan Järfällas kommunala och fristående grundskolor.

9 (36) Figur 7 Grundskola Kostnad per elev exkl. lokaler, kommunala skolor 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Järfälla Jämförelsekommuner En stor fördel som Järfälla har jämfört med jämförelsekommunerna är låga lokalkostnader. Om dessa räknas in i kostnaden per barn och år ligger Järfälla lägre än de andra kommunerna i deras satsningar på skolan. Men om lokalkostnaderna inte räknas med är det fortfarande enbart Upplands Väsby som satsar mer per elev än Järfälla. Några siffror för de fristående grundskolorna finns inte tillgängliga. Figur 8 Fritidshem Kostnad per inskrivet barn exkl. lokaler, kommunala fritidshem 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Järfälla Jämförelsekommuner Kostnaden per barn i Järfällas kommunala fritidshem är högre än genomsnittet (Figur 8). Järfällas kostnader låg år 2011 ca 5000 kr högre per barn än i jämförelsekommunerna. Det är dock missvisande då Huddinge är en av kommunerna i länet med lägst kostnad per inskrivet barn vilket drar ner jämförelsekommunernas genomsnitt. De fritidshem som ingår i dessa siffror är endast kommunala fritidshem då Skolverket inte har tillgång till siffror för de fristående verksamheterna.

10 (36) Figur 9 Grundskola Antal lärare per 100 elever 10 8 6 4 2 0 2007 2008 2009 2010 2011 Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner Figur 10 Grundskola Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner Figur 9 och 10 visar att Järfällas kommunala skolor har en lägre lärartäthet och utbildningsnivå bland sina lärare än jämförelsekommuners kommunala grundskolor. Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning har emellertid ökat under de senaste två åren. Järfällas fristående skolor har tillsammans lägst personaltäthet (Figur 9) och utbildningsnivå (Figur 10), men även här har utvecklingen varit positiv då antalet lärare med pedagogisk högskoleexamen ökat från 50 procent till 60 procent de senaste två åren. I Järfällas kommunala grundskolor har personaltätheten legat relativt stabilt.

11 (36) Figur 11 Fritidshem Antal inskrivna barn per årsarbetare 0,00 2006 2007 2008 2009 2010 2011 10,00 20,00 30,00 40,00 50,00 60,00 Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner Figur 12 Fritidshem Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner Järfällas kommunala fritidshem fortsätter att ha en högre personaltäthet än jämförelsekommunerna (Figur 11). De fristående fritidshemmen har gått från ett mycket högt antal barn per årsarbetare till att ligga i stort sett på samma nivå som jämförelsekommunerna. När det gäller personalens kompetens i fritidshemmen framkommer samma mönster som i grundskolan och förskoleverksamheten (Figur 12) nämligen att Järfällas kommunala och fristående verksamhet ligger under jämförelsekommunerna i andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen. 4.3. Sammanfattande kommentarer Sammanfattningsvis kan sägas att andelen anställda med högskoleutbildning har ökat de senaste två åren i Järfällas för- och grundskolor. Trots detta behöver Järfälla

12 (36) kommun fortsätta att arbeta för att öka andelen personal med högre utbildningsnivå i för- och grundskolor och fritidshem då andelen i kommunen fortfarande är relativt låg jämfört med jämförelsekommunerna. 5. RESULTAT 5.1. Uppföljning av kommunala mål Nedan följer en redovisning av Barn och ungdomsnämndens budgetmål för perioden 2012-2013. Dessa är ett led i att uppnå kommunens vision om att vara en ledande skolkommun år 2015. Resultaten baserar sig på skolundersökningen som genomförs årligen. Målgruppen är föräldrar med barn i pedagogisk omsorg och förskola, samt elever i årskurs 3,5, och 8 och deras föräldrar. Svarsfrekvensen i år låg på totalt 75 procent. Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är ej uppfyllt Bedömning av måluppfyllelse ej möjlig Förskola Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande ständigt förbättrade resultat Effektmål 2012 2011 Andelen barn som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. Redovisas i verksamhets berättelsen hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål 2012 2011 Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år, lägst 84 procent 84 % 82 % -

13 (36) Andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola ska öka varje år, lägst 90 procent 92 % 91 % hög brukarupplevd kvalitet avseende personalens bemötande Effektmål 2012 2011 Andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ska öka varje år, lägst 90 procent 89 % 89 % Inriktningsmål hållbar utveckling Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Effektmål 2012 2011 Andelen barn som känner sig trygga ska öka varje år, lägst 96 procent 95 % 95 % Fritidshem Sammantaget når Järfällas förskolor och pedagogisk omsorg en hög andel positiva svar i årets enkätundersökning. I två av effektmålen har förskolorna och den pedagogiska omsorgen ökat måluppfyllelsen med två respektive en procent. I fråga om effektmålen personalens bemötande och barns trygghet är måluppfyllelsen oförändrad och flera förskolor planerar därför olika åtgärder inom området. Det gäller främst åtgärder som rör förskolornas likabehandlingsarbete och kommunikation till barnens föräldrar. Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål 2012 2011 Andelen elever som kan rekommendera sitt fritidshem till en kompis ska öka varje år, lägst 85 procent 82 % - Andelen föräldrar som är nöjda med verksamheten i fritidshemmet ska öka varje år, lägst 85 procent 81 % - Från ovanstående resultat framgår att andelen föräldrar och elever som är nöjda med sitt fritidshem ligger under målet 85 procent. För att öka måluppfyllelsen har flera fritidshem därför som mål att bättre synliggöra deras arbete för barnens föräldrar. För att öka andelen elever som kan rekommendera sitt fritidshem planeras aktiviteter så som vidareutveckling av barnsamtal, ökad elevdemokrati och utvärdering av aktiviteter med hjälp av enkäter till barnen. Ett flertal fritidshem ser kompetensutveckling för personalen som en viktig del i att öka måluppfyllelsen.

14 (36) Utbildning Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande ständigt förbättrade resultat Effektmål 2012 2011 Andelen elever som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. Andelen elever i årskurs 9 som når högre betygssteg (VG, MVG) ska öka varje år, lägst 58 procent Andelen elever som når målen i de ämnen där kunskapskrav finns i årskurs 3 ska öka varje år, lägst 83 procent Andelen elever som når målen i de ämnen där kunskapskrav finns i årskurs 6 ska öka varje år, lägst 83 procent Andelen elever som når målen i alla ämnen i årskurs 9 ska öka varje år, lägst 83 procent Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ska förbättras varje år, lägst 216 poäng Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka varje år Redovisas i verksamhets berättelsen - 56% - - 77 % 216 86 % hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål 2012 2011 Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år, Skola - elever: lägst 80 procent 79 % 77 % Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år, Skola - föräldrar: lägst 76 % 68 % 70 procent Andelen elever som kan rekommendera sin skola till en kompis ska öka varje år, lägst 76 procent 77 % 74 % Andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns skola ska öka varje år, lägst 86 procent 84 % 84 % hög brukarupplevd kvalitet avseende personalens bemötande

15 (36) Effektmål 2012 2011 Andelen elever som anser att de blir väl bemötta av vuxna på skolan ska öka varje år, 87 % 87 % lägst 87 procent Andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ska öka varje år, lägst 85 procent 88 % 85 % Inriktningsmål hållbar utveckling Det sociala utanförskapet ska brytas. De som av olika anledningar hamnat utanför ska alltid erbjudas en väg in/tillbaka. Effektmål 2012 2011 Andelen elever som anser att de blir väl bemötta av andra elever på skolan ska öka varje år, lägst 87 procent 85 % 86 % Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Effektmål 2012 2011 Andelen elever som känner sig trygga ska öka varje år, lägst 90 procent 90 % 90 % Andelen föräldrar som anser att barnen känner sig trygga i skolan ska öka varje år, lägst 92 procent 90 % 91 % Resultatet visar att grundskolorna uppnår en hög andel positiva svar i enkätundersökningen då samtliga resultat är över 75 procent. I tre effektmål har måluppfyllelsen höjts med tre respektive åtta procent. Det finns dock ett antal områden där måluppfyllelsen har sjunkit eller varit oförändrad. Det handlar enbart om några enstaka procentförändringar, men bör trots allt hållas under uppsikt för att undvika långsiktiga nedgångar. 5.2. Resultat i betyg Här redovisas Järfälla kommuns resultat i form av betyg och meritvärden. De kommer även att jämföras med jämförelsekommunernas resultat och Skolverkets SALSA-värde 1. Betygen som redovisas är från läsåret 2010/2011. Orsaken till detta är att 2012 års resultat inte är tillgängliga ännu i den form som krävs för djupare analyser. 1 SALSA-värdet är en statistisk modell där kommuners betygsresultat jämförs med ett förväntat värde där hänsyn till elevsammansättningen så som utländsk bakgrund och föräldrars utbildningsnivå har tagits.

16 (36) Figur 13 Slutbetyg: Genomsnittligt meritvärde (OBS! bruten skala) 240 230 220 210 200 190 2007 2008 2009 2010 2011 Järfälla kommunala Jämförelsekommuner Järfälla fristående Järfälla förväntat Järfällas kommunala skolors genomsnittliga meritvärde har ökat med nästan två poäng (från 209 till 210,8) de två senaste åren. Meritvärdet har därmed passerat det förväntade värdet med ett poäng (Figur 13). De senaste tre åren har meritvärdet för de kommunala skolorna legat i stort sett på samma nivå. I förhållande till jämförelsekommunerna presterar Järfällas skolor bra. Järfällas fristående skolor når mycket goda resultat trots låg personaltäthet och låg utbildningsnivå bland lärarna (se Figur 9 s. 10 och Figur 10 s. 10). Figur 14 Slutbetyg: Andel som uppnått målen i samtliga ämnen (OBS! bruten skala) 100 90 80 70 60 50 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Järfälla kommunala Jämförelsekommuner Järfälla fristående Järfälla förväntat

17 (36) Järfällas kommunala skolor uppnår inte det förväntade värdet när det gäller andelen elever som uppnått målen i alla ämnen (Figur 14). Förklaringen ligger i att SALSAvärdet ligger kvar oförändrat medan andelen elever som uppnått målen i alla ämnen har försämrats från 76 procent till 73 procent. Det tyder på att Järfällas kommunala skolverksamhet år 2011 har varit sämre på att kompensera för elevers olika förutsättningar. Figur 15 Slutbetyg: Genomsnittligt meritvärde uppdelat per kön 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Flickor Pojkar I Järfällas skolor ser skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor ungefär ut som i övriga landet (Figur15). Skillnaden är relativt stabil över åren, även om den ökat något år 2011. Åtgärder bör diskuteras och genomföras för ökad jämställdhet. I Delegationen för jämställdhets slutbetänkande Flickor, pojkar, individer om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99) presenteras ett antal olika förslag till insatser som kan användas som inspiration i skolors jämställdhetsarbete. Bland annat föreslås att skolor kan med fördel arbeta med ämnet svenska då skillnaden mellan flickors och pojkars genomsnittliga betyg är större i svenska än i många andra ämnen. Vidare nämns att kunskap om genus och barns utveckling och grundläggande behov behöver stärkas i fortbildning för lärare, skolledare och annan personal i skolan samt att skolor behöver kunskap om hur forskning om jämställdhet kan omsättas i praktisk handlande.

18 (36) Figur 16 Slutbetyg 2011: Betygsfördelning. Figuren visar andelen av samtliga ämnesbetyg inom respektive betygsnivå. Pojkar 6% 44% 34% 16% Flickor 6% 33% 38% 24% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ej nått målen G VG MVG Figur 16 visar en mer fördjupad bild av skillnaderna i betyg mellan flickor och pojkar i Järfälla kommun. Den visar att pojkar inte får särskilt många fler underkända betyg än flickor, det är istället i de högre betygen som skillnader finns. Flickor får oftare VG och MVG än pojkar. Så har det även sett ut tidigare år. Men det är inte något unikt för Järfälla. Det har visat sig att samma utveckling råder även i resten av landet. För att pojkar ska nå samma meritvärden som flickor krävs alltså i första hand fokus på höjda betyg, snarare än fokus på godkändnivå. Detta ligger i linje med Barn- och ungdomsnämndens budgetmål och Resultatförbättringsprogrammets ambition att höja förväntningarna på eleverna. Figur 17 Slutbetyg: Genomsnittligt meritvärde fördelat på bakgrund, (OBS!Bruten skala) 300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 2007 2008 2009 2010 2011 Elever med utländsk bakgrund Svensk bakgrund

19 (36) Skillnaden i meritvärde mellan elever med utländsk bakgrund och övriga elever har ökat år 2011. Skillnaden var senast 22,7 betygspoäng (Figur 17). Det är ett område som behöver förbättras i Järfälla. Figur 18 Slutbetyg: Andel som uppnått målen i samtliga ämnen, fördelat på bakgrund 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2011 2010 2011 2010 2011 Utl. bakgrund födda utomlands Utl. bakgrund födda i Sverige Övriga Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner kommunala Figur 18 visar att jämförelsekommunerna lyckas bättre än Järfälla med elever som har utländsk bakgrund. Resultat gäller både elever med utländsk bakgrund födda i Sverige och elever födda utomlands. Järfällas fristående grundskolor visar 2011 på ett högt resultat för elever födda utomlands vilket innebär att de är bättre på att kompensera för elever med utländsk bakgrund än de kommunala och jämförelsekommunerna. Figur 19 Slutbetyg: Andel som uppnått målen i samtliga ämnen, fördelat på föräldrarnas högsta utbildningsnivå. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Järfälla kommunala Jämförelsekommuner kommunala Järfälla fristående 2010 2011 2010 2011 2010 2011 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning

20 (36) Figur 19 visar att andelen elever med högutbildade föräldrar som uppnått målen i samtliga ämnen i Järfälla kommun ligger på ungefär samma nivå som i jämförelsekommunerna. Men ju lägre utbildning föräldrarna har desto sämre relativa resultat har de också. Jämförelsekommunerna är tillsammans med Järfällas fristående skolor alltså bättre på att kompensera för föräldrars utbildningsnivå än Järfällas kommunala skolor. 5.3. Resultat i nationella prov Här redovisas resultatet på de nationella proven för elever i Järfällas grundskolor. Redovisningen fokuserar på resultaten för de prov som genomfördes under vårtermin år 2011 och vårterminen 2010. Resultaten på de ämnesprov som genomfördes under våren år 2011 finns även tillgänglig i en separat rapport till nämnden (Dnr BUN 2011/228). Tabell 17 Resultat på ämnesprov årskurs 3 kommunal och fristående regi Grundskolan - Resultat på ämnesprov årskurs 3 Vald period: 2011 Vald organisation: Järfälla Totalt i urvalet Totalt riket Antal Andel Andel elever som nått som nått kravnivån kravnivån Ämne Delprov av samtl. av samtl. Matematik Mönster och linjal elever elever Matematik Massa och tid 791 96,5 93 Matematik Taluppfattning 791 89 83,8 Matematik Räkna i huvudet 791 92,3 91,4 Matematik Matematiska problem 791 92,2 87,9 Matematik Skriftliga räknemetoder 791 93,3 90 Matematik Kommunikation och begrepp 791 86,3 81,6 Svenska Muntlig uppgift 791 95,1 91,4 Svenska Läsning skönlitterär text 651 97,4 94,9 Svenska Läsning faktatext 651 98,5 93,9 Svenska Elevens högläsning 651 94,2 89,7 Svenska Skrivuppgift: berättande text 651 96,8 91,9 Svenska Skrivuppgift: stavning och interpunktion 651 95,9 91,6 Svenska Skrivuppgift: läsbarhet 651 93,7 87,9 Svenska Skrivuppgift: beskrivande text 651 97,5 94,5 Svenska som andraspråk Muntlig uppgift 651 95,7 92,1 Svenska som andraspråk Läsning skönlitterär text 140 90 81,9 Svenska som andraspråk Läsning faktatext 140 78,6 74,3 Svenska som andraspråk Elevens högläsning 140 76,4 71,2 Svenska som andraspråk Skrivuppgift: berättande text 140 82,9 74,9 Svenska som andraspråk Skrivuppgift: stavning och interpunktion 140 85 76,7 Svenska som andraspråk Skrivuppgift: läsbarhet 140 75 70,8 Svenska som andraspråk Skrivuppgift: beskrivande text 140 92,1 85,8 Mellan åren 2010 och 2011 har de nationella proven omarbetats av Skolverket. Det för med sig att någon regelrätt jämförelse över tid inte är möjlig. Vid en närmare studie kan det dock konstateras att Järfällas resultat ser ut att gå i en positiv riktning. Tabell 17 redovisar Järfälla kommuns resultat för år 2011. Det framgår av tabellen

21 (36) att Järfällas skolor klarar sig bra i jämförelse med riket som helhet. På samtliga av de 23 delproven har Järfälla ett bättre resultat än medelvärdet för resten av landet. Skolverket redovisar inte på något hanterbart sätt de nationella proven i årskurs 9 för fristående skolor. De finns därför inte med i Figur 20-22. Figur 20 Nationella prov år 9: Engelska, andel som uppnått målen i ämnesprovet, kommunala skolor (bruten skala). Engelska 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 2007 2008 2009 2010 2011 Järfälla Jämförelsekommuner I engelska är resultaten goda, men det finns indikationer på att resultaten håller på att sjunka. Resultaten för andelen elever som uppnått målen i ämnesproven i engelska i Järfällas kommunala grundskolor har sjunkit från 97,3 procent år 2010 till 94,6 procent år 2011 (Figur 20). För första gången på fem år har jämförelsekommunerna ett högre resultat än Järfällas kommunala grundskolor. Det är främst flickornas resultat som sjunkit.

22 (36) Figur 21 Nationella prov år 9: Matematik, andel som uppnått målen i ämnesprovet, kommunala skolor (OBS! Bruten skala). Matematik 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 2007 2008 2009 2010 2011 Järfälla Jämförelsekommuner Matematik är det ämne där resultaten i de nationella proven är lägst. År 2009 nådde 90,2 procent målen vilket var en fem procentenhetsökning från år 2007. År 2011 har resultaten åter sjunkit då endast 80 procent nådde målen. Även jämförelsekommunerna har haft en sjunkande andel som nått målen; från 83,6 procent år 2009 till 77, 8 procent år 2011. Insatser behövs för att förhindra ytterligare sänkning av antalet som når målen. Figur 22 Nationella prov år 9: Svenska, andel som uppnått målen i ämnesprovet, kommunala skolor (bruten skala). Svenska 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 2007 2008 2009 2010 2011 Järfälla Jämförelsekommuner Resultaten i svenska är goda. I Järfälla var det 94 procent av eleverna som nådde målen år 2011. Jämförelsekommunerna låg något under med 92 procent. Trots goda

Svenska Matematik Engelska 23 (36) resultat i Järfälla i år har resultaten försämrats från år 2009 till 2011. Det är något som bör hållas under uppsikt så att det inte utvecklas till en långsiktig försämring. När det kommer till det nationella provet i svenska som andraspråk (SVA) är det få elever som gör provet. Dessutom finns det enbart statistik på de som gjort både ämnesprovet och avslutat årskurs 9. Det gör att det statistiskt sätt är svårt att dra några generella slutsatser. År 2011 var det 75 elever som gjorde nationella provet i svenska som andraspråk och avslutade årskurs 9. Figur 23 Nationella prov år 9: Andel elever som fått lägre, lika respektive högre slutbetyg än resultat i nationella provet. Järfälla fristående Järfälla kommunala Järfälla fristående Järfälla kommunala Järfälla fristående Järfälla kommunala 0% 20% 40% 60% 80% 100% Lägre Lika Högre Figur 24 visar att det finns skillnader mellan elevers resultat på nationella prov och betyg. Framförallt i matematik där 28 procent av eleverna i den kommunala skolan och 42 procent i de fristående får ett högre betyg än vad de presterat på de nationella proven. Resultaten visar således på att det finns en tendens att provens roll som vägledande i betygsättningen inte alltid efterlevs. 5.4. Sammanfattande kommentarer Sammanfattningsvis kan sägas att andelen positiva svar i skolundersökningen år 2011 har varit hög och att målet är att fortsätta höja resultaten ytterligare. Det genomsnittliga meritvärdet för Järfälla har ökat de två senaste åren och är bra jämfört med jämförelsekommunerna. I de nationella proven når Järfällas grundskolor sammantaget bra resultat. Men resultaten för åk 9 har försämrats det senaste året. Utvecklingen bör hållas under

24 (36) uppsikt för att undvika långsiktig försämring. I matematik krävs åtgärder för att höja andelen som når målen då enbart 80 procent i åk 9 nådde målen 2011. Åtgärder behövs för att Järfälla kommun ska bli bättre på att kompensera för elever med utländsk bakgrund och föräldrars utbildningsnivå. Resultaten för år 2011 visar att pojkar fortfarande inte når lika höga betyg som flickor i Järfälla. Det är inte unikt för Järfälla utan gäller för hela riket. För att pojkar ska nå samma meritvärden som flickor krävs ett fokus på att pojkar uppnår VG och MVG snarare än godkänd. 6. RESULTAT FRÅN FÖRVALTNINGENS RAPPORTER Nedan följer en sammanfattning av de iakttagelser och resultat som beskrivs i förvaltningens årliga rapporter om tillsyn, likabehandling, enhetskonsultationer och kollegial konsultation. Därefter sammanfattas resultat från enheternas kvalitetsredovisningar och analys av barngruppers storlek och sammansättning i förskola, familjedaghem och fritidshem. 6.1. Enhetskonsultationer 6.1.1. Förskolor och pedagogisk omsorg Konsultationerna har genomförts mellan oktober 2011 och mars 2012. Efter att konsultationer genomförts med samtliga ansvariga för kommunala förskolor och pedagogisk omsorg kan det konstateras att formen för mötena varit framgångsrik. Ett utvecklande, systematiskt och forskningskopplat pedagogiskt ledarskap är en styrka som är synlig hos många enheter. På många förskoleenheter finns goda exempel med tydliga roller mellan förskolechef och biträdande förskolechef. Det i sin tur har gjort att det pedagogiska arbetet har fått en framträdande roll och att enheterna fått en större samlad förmåga att hantera både löpande drift samt utvecklingsinsatser. Det är även tydligt att verksamheternas kunskapssyn stämmer väl överens med ett utvecklingsinriktat tänkande. De allra flesta enheterna ger uttryck för en helhetssyn på barnen, där personlig utveckling, demokratifostran och lärande förenas. Något som framkommit under årets enhetskonsultationer är att olika begrepp används i förskola och grundskola för att beskriva det pedagogiska arbete som bedrivs. Detta kan leda till problem i arbetet med en pedagogisk röd tråd från förskola vidare in i grundskolan, orsakad inte av stora skillnader i hur man arbetar utan snarare i hur man beskriver arbetet. Det finns en stor efterfrågan från både förskolan och grundskolan om fler gemensamma pedagogiska diskussioner, men skillnader i kultur, pedagogiskt språk och traditioner mellan de två skolformerna kan fungera som barriärer för att få till stånd bra möten mellan de olika verksamheterna. Tidsbrist och andra typer av praktiska hinder kan också ligga till grund för svårigheter i att skapa möten. I organisationen som helhet tycks det finnas vissa svaga samband som riskerar att klippa av den röda tråden. Mellan förskolan och år f-5, särskilt där enheter med enbart förskola är den ena parten, förefaller sambandet svagt. Någon form av överlämnande finns, men av det slag som var det vanliga innan förskola och grundskola hörde till samma huvudorganisation och innan förskolan var

25 (36) en så tydlig del av utbildningsorganisationen som nu. Överlämningen är på många ställen också personbunden. En annan sak som synliggjordes under enhetskonsultationerna var att för förskolan är frågan om förväntningar på barnen svår då verksamheten av tradition är gruppfokuserad och inte individcentrerad. Att ha höga förväntningar på barns lärande är en fråga som inte i samma utsträckning har diskuterats inom förskolan som i grundskolan. Här finns utrymme för vidare utveckling. Vid en enhet uppkom frågan om det är begreppet förväntningar som kan vara negativt värdeladdat och att det istället inom förskolan pratas om tilltro till varje barns förmåga. Att det är komplext att prata om förväntningar i förskolan kan också kopplas till att det enbart finns strävansmål för förskolan och att det därför är svårt att mäta var i sin kunskapsutveckling barnen befinner sig. I Resultatförbättringsprogrammet lyfts uppföljning av lärandet i förskolan som en central faktor för att uppnå högre måluppfyllelse. I styrdokument och praktisk organisering har förskolan under senare år gjort en snabb resa från social omsorg till en fullvärdig del av utbildningssystemet. Järfällas förskolor visar en hög nivå av pedagogiskt tänkande och medvetenhet om barns lärande. På flertalet förskolor finns det dock en stor osäkerhet kring hur man ska följa och dokumentera enskilda barns utveckling och förändrat kunnande. Det är tydligt att förskolorna har en rädsla att utvärdera barnens utveckling. Förskolans läroplan innehåller inga mål för vad barnen ska uppnå vid olika tillfällen. Målen anger istället inriktningen på förskolans arbete och är formulerade som mål för verksamheten. Det är dock viktigt att personalen i förskolan observerar och följer barnens utveckling i förhållande till strävansmålen i läroplanen. Vid sådana observationer kan pedagogerna få kunskap om i vilka situationer barnen visar intresse och motivation samt tar initiativ till att lära sig mer. Detta ger goda förutsättningar för att möta varje barn och dess behov. Den samlade bilden av barnens utveckling är också avgörande för att kunna utveckla förskolans verksamhet. Det är därför viktigt att följa hur varje barns utveckling och lärande sker och hur förskolan kan bidra till detta. Kunskapen om varje barn ska inte användas för att kategorisera eller jämföra barnen, utan vara underlag för den fortsatta planeringen av verksamheten. En övergripande reflektion är att verksamheterna har arbetat med förändringarna i skollag och läroplan. Många har deltagit i kompetensutveckling av olika slag. Huvudmännen och de som arbetar i de fristående verksamheterna uppger att det är en fördel att läroplanen nu är gällande och inte vägledande som den var tidigare. Det förtydligade och utökade ansvaret för förskolläraren och att det pedagogiska arbetet ska ledas av en förskolechef har medfört att åtgärder vidtagits på en del enheter för att ytterligare tydliggöra rollerna. 6.1.2. Grundskolor och fritidshem Generellt förmedlar enheterna under enhetskonsultationerna en hög medvetenhet om de nya nationella styrdokumenten. Ett strukturerat och gediget arbete med att implementera dessa i alla delar av verksamheten pågår. Det verkar som om styrdokumenten har stimulerat till nystart på många enheter. Ett viktigt område i Program för resultatförbättring och en framgångsfaktor i grundskolan är höga förväntningar på eleverna. En övergripande bild som förmedlas på enhetskonsultationerna är att verksamhetens kunskapssyn stämmer väl överens

26 (36) med ett modernt tänkande. De allra flesta enheter ger uttryck för en helhetssyn på eleverna, där personlig utveckling, demokratifostran och lärande förenas. Det som återstår är att tydligare våga ha högre förväntningar och krav på lärandet. Det är tydligt att kopplingen mellan vilka förväntningar som finns och vilken måluppfyllelse som enheten uppnår diskuteras och problematiseras på många enheter. På flera grundskolor finns det en ökad medvetenhet och intresse för att uppmuntra elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås, men detta behöver utvecklas mer. En grundskola beskriver hur arbete med resurstider/stödtimmar förändrats då fokus inte längre bara ligger på de elever som har svårt att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås utan också på att ge utmaningar till de elever som har nått längre i sin kunskapsutveckling. Olika typer av spetsgrupper inom framförallt matematik har också skapats på några grundskolor. Kontinuerlig analys av måluppfyllelsen över hela året och i fler årskurser än de där det sätts betyg eller genomförs nationella prov är ett utvecklingsområde som framträder under enhetskonsultationerna. Det finns exempel på grundskolor som kontinuerligt och på olika nivåer inom organisationen analyserar elevernas måluppfyllelse i syfte att i ett tidigt skede förändra undervisning om ett sådant behov finns. På så sätt blir bedömningen inte bara summativ utan också formativ. Detta behöver spridas till fler enheter. Det IT-baserade beslutsstödsystem som är under införande kommer att vara en underlättande faktor i detta arbete. Flera grundskolor har också på ett medvetet sätt kopplat resultatanalys till planerade och strukturerade klassrumsbesök eller konsultativa möten med enheternas arbetslag. Några enheter har dessutom börjat använda sin kvalitetsredovisning som en integrerad del i utvecklingsarbetet. På det sättet blir kvalitetsredovisningen mer än bara ett konstaterande av förra årets resultat. Den blir även ett levande dokument. Verksamhetsplaners koppling till kvalitetsredovisningen och det löpande uppföljningsarbete på respektive enhet är dock i många fall oklart. Några enheter har väl genomarbetade arbetsplaner i form av till exempel utvecklingstrappor eller rutschemasystem, men kopplingen till de styrkor och utvecklingsområden som framkommer i kvalitetsredovisningen är svag. Ett bestående intryck från enhetskonsultationerna är att det finns goda intentioner kring arbetet med målinriktning och resultatanalys, men att det finns svårigheter med att skapa en fungerande helhet där detta görs systematiskt och blir en del av kvalitetsutvecklingsarbetet. Arbetet med barn och elever i behov av särskilda insatser berördes inte i så stor omfattning under årets enhetskonsultationer. Fokus har snarare legat på den utslussning av elever som finns i Järfälla resurscentrums särskilda undervisningsgrupper. Järfällas grundskolor berörs i olika utsträckning av denna förändring, men det finns en beredskap från samtliga grundskolor att hantera detta på ett bra sätt. En konsekvens av att mycket fokus ligger på dessa specifika elever är att arbetet med inkludering på ett mer genomgripande sätt inte är lika utvecklat på alla grundskolor. Det finns dock goda exempel, där de som i stor utsträckning berörs av nedläggningen av de särskilda undervisningsgrupperna på Järfälla resurscentrum har tagit ett helhetsgrepp på inkludering. En av grundskolorna beskriver till exempel på ett bra sätt hur de arbetar med kvalificerat stöd som kommer gynna fler än bara de som var tänkta att gå i de särskilda undervisningsgrupperna. Ledningen har medvetna tankar, strategier och förhållningssätt som förhoppningsvis kommer att sprida sig till

27 (36) övriga medarbetare. Att ledningen driver utvecklingen mot en inkluderande grundskola är en framgångsfaktor enligt bland annat kommunens egna utredning. 6.2. Kollegial konsultation I maj 2010 var organisationen och förutsättningarna för att beställa kollegial konsultation klar och då informerades alla enhetschefer om möjligheten att beställa konsultation. Grundtanken i kollegial konsultation är att enheterna själva äger ansvaret för sin utveckling och sin kvalitet och kan utifrån detta beställa konsultation inom områden där de anser sig behöva utvecklingsstöd. Information om möjligheten att använda sig av kollegial konsultation har getts vid olika tillfällen som till exempel på chefsmöten, kommundelsmöten, vid enhetskonsultationer, tillsynsbesök, i månadsbrev och via mail. Från mars 2011 till mars 2012 har fyra konsultationer beställts. De enheter som har beställt är BAG förskolor, Polaris förskola (Neptuni för- och grundskola) och Lasse- Maja förskola. Tre av konsultationerna handlade om värdegrunds- och likabehandlingsarbete. En konsultation utgick från frågeställningarna Vad är det som gör att personalen inte följer tagna beslut? Ligger den pedagogiska nivån för högt?. I grundskola och fritidshem har sedan kollegial konsultation infördes år 2010 endast Björkebyskolan använt sig av möjligheten. De övriga fem konsultationerna har varit förskolor som beställt. Det är övervägande rektorer och förskolechefer som är relativt nya i sin anställning som har utnyttjat möjligheten att få hjälp genom kollegial konsultation. Av de konsultationer som hittills har beställts dominerar uppdrag som rör värdegrunds- och likabehandlingsarbete. De utvärderingar som har gjorts visar på att de enheter som har haft kollegial konsultation är nöjda. De tycker att konsultationen har bidragit till utveckling och varit en hjälp i det fortsatta arbetet. Även kvalitetsrådgivarnas utvärderingar pekar på utveckling både på individnivå och för den enhet där de har sin anställning. Kollegial konsultations syfte att bidra till skolutveckling och förbättring av verksamhetens resultat och att skapa förutsättningar för kollegialt erfarenhetsutbyte och lärande har alltså enligt utvärderingarna uppnåtts. I den senaste revideringen av Program för resultatförbättring framstod ett antal prioriterade förbättringsfaktorer utifrån att de påverkar resultatförbättring och återstår att genomföra. En av dessa faktorer är förmågan att använda de kompetenser som finns i organisationen på ett bättre sätt. Kollegial konsultations syfte att skapa förutsättningar för kollegialt erfarenhetsutbyte och lärande borde ligga helt i linje med denna förbättringsfaktor. Frågan är då varför inte fler enheter använder sig av kollegial konsultation och ser det som ett tänkbart inslag i utvecklingsarbetet. När frågan ställdes till förskolechefer och rektorer inför förra årets kvalitetsredovisning var det många som svarade att det mesta utvecklingsarbetet kretsade kring implementeringen av ny skollag och nya läroplaner. Det svaret kvarstår även i år. Många uppger också att det är många måsten att ta tag i så att man inte tänker på de stödmöjligheter som erbjuds. Det finns också en osäkerhet inför att en tjänsteman

28 (36) från kommunen får insyn i de utvecklingsområden som verksamheten har. Någon nämner att det kan kännas som att man blottar sig och sina problem. Det verkar inte heller vara självklart att kontakta någon annan enhet/medarbetare i kommunen för att få stöd i de utmaningar man brottas med. 6.3. Likabehandling En förutsättning för lärande är att barn och elever känner sig trygga och trivs i sin för- och grundskola. Årets likabehandlingsrapport visar att det fortfarande finns utvecklingsområden kring arbetet med likabehandlingsplanerna. Många verksamheter är på god väg i sitt arbete för hur ett fungerande likabehandlingsarbete ska dokumenteras men arbetet överlag är fortfarande inte helt tillfredsställande. Alltför många förskolor och skolor saknar aktuell kartläggning samt gör en och samma plan för flera olika verksamheter. Detta gör att verksamheters specifika förutsättningar och behov inte uppmärksammas i tillräcklig utsträckning. När verksamheterna har bra inblick kring behov och risker möjliggörs också ett mer målinriktat och effektivt arbete med likabehandling. I likabehandlingsrapporten lyfts det även fram att många verksamheter har rent formella fel i sina planer såsom hänvisning till gammal lagstiftning och fel eller avsaknad av aktuell datering. Dessa formella fel kan tyda på att planen inte används som ett tydligt stöd i verksamheternas likabehandlingsarbete samt att det finns brister i kunskap kring vad lagen säger. Många av skolverksamheterna har under enhetskonsultationerna beskrivit att de arbetar med kamratstödjande verksamhet och har livskunskap på schemat. Två aktiviteter som, när de tillämpas i sin utvecklade form, bevisligen visat sig kunna öka mobbningen och därför inte rekommenderas av Skolverket. Under vissa enhetskonsultationer har frågan kring dessa aktiviteter aktualiserats och diskuterats. Då har det också framkommit att en del skolor har utvecklat verksamhetsanpassade former av kamratstödjande aktiviteter och livskunskap. De har inte tagit sig an ett färdigt koncept mot mobbning eller kränkningar för att rakt av arbeta med det utan stött och blött verklighet med teori för att finna en bra lösning utifrån den egna verksamheten. Det är ett korrekt sätt att arbeta på, men det gäller att vara uppmärksam och inte ta något för givet. Skolverksamheterna i kommunen har en utmaning i att se över sitt arbetssätt med kamratstödjare och livskunskap för att säkerställa att det inte är kontraproduktiv verksamhet som bedrivs. 6.4. Tillsyn av fristående förskolor Det är enligt Skollagen lägeskommunen som ger godkännande till en enskild huvudman att bedriva fristående förskola och pedagogisk omsorg. När verksamheten har godkänts står den enligt Skollagens 26:e kap 2-9 under tillsyn av den kommun där verksamheten bedrivs. Fyra av de förskolor som det har utförts tillsyn på under denna period har inte fått någon sanktion. Några av dessa har en verksamhet med mycket hög kvalitet som överensstämmer med förskolans uppdrag och därmed också läroplanens mål och riktlinjer. Detta märks bland annat i väl utarbetade dokument som är förankrade i det dagliga arbetet och att barnens utveckling och lärande hela tiden är i fokus.