Ansökningar om att starta fristående skola, läsåret 2016/17
Rekordfå ansökningar om fristående skola Antalet ansökningar till Skolinspektionen om att få starta eller utöka fristående skola inför hösten 2016 är det lägsta på tio år. Minskningen gäller både grundskolor och gymnasieskolor, och både ansökningar om att starta och att utöka skola. Antalet ansökningar om att starta en ny fristående skola eller utöka verksamheten på en befintlig skola fortsätter att minska. Totalt har Skolinspektionen fått knappt 280 ansökningar 2015. Det är det lägsta antalet ansökningar sedan 2005. Ansökningarna gäller skolstart läsåret 2016/17. Antalet ansökningar har minskat för både grund- och gymnasieskola, både när det gäller utökningar och nyetableringar. Däremot har antalet ansökningar om grund- och gymnasiesärskola ökat något jämfört med 2014, dock från låga nivåer. Antal ansökningar om fristående grund- och gymnasieskola, fördelat på ansökan om nyetablering och utökning av befintlig skola, 2009-2015 Utökningar av gymnasieskola omfattar även särskilda varianter av gymnasieutbildning samt idrotts- och riksrekryterande utbildningar. Det är vanligast att ansökningar rör start av ny grundskola eller utökning av befintlig gymnasieskola. Utökningar av gymnasieskola kan ske antingen med nya nationella program eller särskilda varianter av program samt idrotts- eller riksrekryterande utbildningar. Särskilda varianter samt idrotts- och riksrekryterande program måste förnyas var fjärde år. Uppgången i ansökningar om utökning av gymnasieskola 2014 förklaras av att det var många sådana utbildningar som förnyades det året.
Antalet ansökningar per sökande är oförändrad. Den totala minskningen av antalet ansökningar beror istället på att det är färre som söker. De som har skolor sedan tidigare lämnar in flest ansökningar, i genomsnitt nära tre ansökningar per sökande. De som inte har skolor sedan tidigare lämnar i genomsnitt in en ansökan per sökande. Sökanden med flest ansökningar om ny skola, fördelat på skolform, 2015 Flest ansökningar om ny skola har Kajan Friskola AB. Ansökningarna avser grundskolor samt grund- och gymnasiesärskolor. Andra som har sökt om att starta flera nya skolor är ThorenGruppen AB, som vill starta både grund- och gymnasieskolor, samt Internationella Engelska Skolan i Sverige AB och JENSEN education college AB som vill starta grundskolor. Samtliga dessa sökanden har skolor sedan tidigare. Sammanlagt kommer 60 procent av ansökningarna om ny skola från sökanden som redan har skolor.
Vanligast vilja starta grundskola i storstäderna Sökanden som redan driver grundskolor vill oftast starta nya skolor i storstadsområdena. Sökanden som vill starta sin första skola ansöker oftare om att etablera sig även i andra delar av landet. Cirka 75 procent av ansökningarna om grundskola handlar om att den sökande vill starta en ny skola. Resten gäller utökning av en befintlig skola. Sökanden som redan har skolor vill oftast starta nya skolor i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, eller andra medelstora svenska städer med tillhörande förortskommuner. Särskilt förortskommuner till storstäderna är populära. Över hälften av ansökningarna gäller sådana kommuner. Enbart ett fåtal ansökningar rör andra kommuntyper. Sökanden som vill starta sin första skola ansöker oftare i exempelvis glesbygdskommuner. Andel ansökningar om nyetablering av grundskola per kommungrupp, fördelat på sökanden med och utan tidigare grundskola, 2015 Sökmönstret speglar hur det ser ut på skolmarknaden. Huvudmän med enbart en skola finns representerade i samtliga kommuntyper medan huvudmän med flera skolor är koncentrerade till de befolkningstäta delarna av landet. Mönstret blir ännu tydligare om man tittar på sökanden som vill utöka sina befintliga skolor med flera årskurser. Där gäller samtliga ansökningar städer med förorts- eller pendlingskommuner eller andra kommuner i tätbefolkade regioner. Nedanstående karta visar de kommuner där sökande vill starta ny fristående grundskola samt var de befintliga skolorna finns idag. Fyra av ansökningarna om skolstart rör etablering i kommuner som inte har fristående grundskola sedan tidigare (i mörkröd färg på kartan). Samtliga fyra kommuner ligger
utanför storstadsområdena. Resterande 40 kommuner (i ljusröd färg) där sökande vill starta ny skola har redan fristående grundskolor sedan tidigare. Sammanlagt kan 44 kommuner därmed få nya skolor läsåret 2016/17. Ytterligare 144 kommuner (i orange färg) har fristående grundskolor idag men inga ansökningar om ny skola har inkommit till Skolinspektionen i år. Resterande 102 kommuner (i beige färg) saknar fristående grundskola. Dessa kommuner ligger främst i Norrlands inland, i delar av Mellansverige samt i östra Götaland. Kommuner med och utan ansökningar om fristående grundskola 2015 samt med och utan befintliga fristående grundskolor läsåret 2014/15
De som har många gymnasier vill fortsätta växa i städerna Ansökningarna om gymnasieskola handlar oftast om att den sökande vill utöka en skola med nya program. Dessa sökande har oftast flera skolor sedan tidigare och skolorna ligger oftast i storstäderna och andra större städer. Det betyder att de flesta ansökningarna om nya gymnasieutbildningar gäller städerna. Majoriteten av gymnasieansökningarna, cirka 75 procent, gäller utökningar av befintliga skolor. Merparten av ansökningarna gäller storstäder och andra större städer med förortskommuner, både när det gäller ansökningar om nyetablering och utökning. Andel ansökningar om utökning av gymnasieskola per kommungrupp fördelat på sökande med flera befintliga skolor och sökanden med en befintlig skola, 2015 Sökande med flera befintliga gymnasieskolor vill utöka i stadsområden medan sökande med enbart en skola oftare vill utöka i andra delar av landet. Skillnaden i sökmönster är en konsekvens av att de som driver många skolor gör det till största delen i städerna medan de som driver enbart en skola gör det även i andra delar av landet. Eftersom de som har många skolor lämnar in flera ansökningar om utökning än de som enbart har en skola så koncentreras ansökningarna i stor utsträckning till stadsområden.
Andel fristående gymnasieskolor läsåret 2014/15 i storstäder och större städer med Rapport förortskommuner respektive övriga kommuntyper fördelat på skolhuvudmän med en skola samt skolhuvudmän med flera skolor En huvudman är till exempel ett företag eller organisation som driver en fristående skola. Skillnaden mellan skolhuvudmän med enbart en gymnasieskola och skolhuvudmän med flera gymnasieskolor liknar den för grundskolor. De huvudmän som har flera skolor driver i knappt 95 procent av fallen dessa i stadskommuner med tillhörande förorter. Motsvarande andel för huvudmän som bara har en skola är knappt 75 procent. Huvudmän med enbart en gymnasieskola är representerade i samtliga kommuntyper medan större huvudmän nästan helt saknar representation på landsbygden.