Översikt över kommunikationssektorn. Kommunikationsverkets publikationer 002/2016 J

Översikt över kommunikationssektorn 1/2016 Kommunikationsverkets publikationer 002/2016 J

1 Innehåll Inledning... 2 1 Data- och telefonabonnemang... 3 1.1 Antalet abonnemang i fasta nät utvecklades i jämn takt... 3 1.2 Det totala antalet abonnemang i mobilnät var oförändrat... 7 1.3 Förändringar i marknadsandelarna... 9 2 Användning av elektroniska kommunikationstjänster... 11 2.1 Allt färre samtal med mobiltelefonen... 11 2.2 Användning av tjänster per invånare och månad... 12 3 Kränkningar av informationssäkerheten och funktionsstörningar i nät och tjänster... 13 3.1 Kränkningar av informationssäkerheten... 13 3.2 Funktion i kommunikationsnät och -tjänster... 16 4 Posttjänster... 20 4.1 Transporthastigheten för brev uppfyllde kraven i postlagen... 20 4.2 Antalet SmartPost-automater ökade ytterligare... 20 4.3 Antalet problem i postgången minskade... 21 5 Användning av frekvenser... 23 5.1 Användning av frekvenser... 23 5.2 Radiotillstånd... 24 5.3 Övervakning av användningen av frekvenser och marknaden för radioutrustning... 25 6 Giltiga fi-domännamn... 28 7 Kundkontakter till Kommunikationsverket... 29 Figurer och tabeller... 30

2 Inledning Kommunikationsverkets översikter över kommunikationssektorn beskriver förändringar i tele-, post- och medietjänsterna till exempel i fråga om utbud, användning av tjänster, nätens och systemens funktion och informationssäkerhet. Den första översikten över kommunikationssektorn 2016 innehåller alla de viktigaste statistikuppgifterna för 2015, utom de finansiella nyckeltalen. Statistiken och observationerna i översikten bygger främst på de data som vi har samlat in av leverantörer av kommunikationstjänster, som teleföretag, samt på de data som vi har samlat in från våra system. Exempel på sistnämnda data är bland annat data som tjänsten Autoreporter har samlat in om skadliga program, data om användning av frekvenser samt antalet beviljade fidomännamn. Utifrån denna mångsidiga statistik är det möjligt att skapa sig en synnerligen omfattande bild av nuläget i och utvecklingen av Kommunikationsverkets omvärld de senaste åren. Trots att helheten utvecklas snabbt och delvis är oförutsebar, är statistikuppgifterna också ett underlag för att se in i framtiden. De indikatorer som används i denna översikt presenteras också på Kommunikationsverkets webbsidor Statistik och rapporter, där de flesta siffror kan laddas ned även i tabellformat. På sidorna finns det också flera andra statistiker samt artiklar som behandlar utvecklingen. Kommunikationsverket publicerar uppgifter om sin bransch året runt. Under slutet av våren och under sommaren publiceras bland annat uppgifter om användning av kommunikationstjänster, vilka bygger på konsumentundersökningar, uppgifter om teleföretagens inkomster och investeringar samt internationella jämförelser till exempel om utvecklingen av antalen abonnemang.

3 1 Data- och telefonabonnemang När vi granskar hur antalet fasta abonnemang och antalet mobilabonnemang har utvecklats i förhållande till invånarantalet i Finland, kan vi åskådliggöra på ett bra sätt hur mycket finländarna använder olika kommunikationsförbindelser. De senaste åren har antalet mobilabonnemang per invånare varit så gott som oförändrat. Vid slutet av 2015 var antalet mobilabonnemang över 170 per hundra invånare. Allt fler finländare har mobilt bredband, som till antalet är upp till 135 per hundra invånare. När det gäller antalet mobila bredband per invånare hör Finland till toppländerna i världen: Enligt OECD:s statistik i februari 2016 hör Finland till OECD-toppländerna när det gäller användning av mobila bredband. Under en översiktsperiod på 8 år har antalet fasta bredbandsabonnemang varit cirka 30 abonnemang per hundra invånare. Antalet fasta telefonabonnemang har däremot rasat till en tredjedel under samma period. I Finland finns det i dag enbart 10 fasta abonnemang per hundra invånare. IPTV-abonnemang, som togs med som en ny tjänst på 2010-talet, är därmed redan nästan lika allmänt som fast telefon. Antalet IPTVabonnemang är redan 7 per hundra invånare. Figur 1 Abonnemang i fasta nät och mobilnät per invånare 1.1 Antalet abonnemang i fasta nät utvecklades i jämn takt I slutet av 2015 fanns det sammanlagt 1,73 miljoner bredbandsabonnemang i fasta nät. Antalet minskade med cirka 2 procent jämfört med året innan. Hushållen innehade 86 procent och företagskunderna 14 procent av abonnemangen. De senaste åren har antalet abonnemang inte längre ökat nämnvärt och därför kan det nuvarande antalet fasta bredband anses vara synnerligen stabilt. Antalet mobilabonnemang som enbart används för dataöverföring har under samma period ökat och är redan mer än 2 miljoner. En del finländare använder mobilt bredband som det enda abonnemanget för dataöverföring.

4 Figur 2 Bredbandsabonnemang i fasta nät Teknikerna för bredbandsabonnemang i fasta nät har moderniserats de senaste åren. I slutet av 2015 var andelen långsamma DSL-abonnemang 37 procent av alla abonnemang i det fasta nätet. Andelen snabba VDSL-abonnemang, främst med fiberoptiska förbindelser, var 12 procent av abonnemangen. Ethernet-abonnemangen, där den optiska fibern sträcker sig till minst tomtens utkant, stod för 21 procent. Dessutom stod de moderna Docsis 3- abonnemangen i kabelnätet för 19 procent och de FTTH-abonnemang som enbart bygger på optisk fiber för 5 procent av alla bredbandsabonnemang i det fasta nätet vid slutet av året. Trots att antalet fasta bredbandsabonnemang har varit synnerligen stabilt, sker det kontinuerligt till och med betydande förändringar i anslutningsteknikerna och överföringshastigheterna för abonnemang. Antalet abonnemang som helt eller huvudsakligen bygger på optisk fiber har ökat kontinuerligt de senaste åren. Antalet DSL-abonnemang som bygger på telefonförbindelser i det gamla kopparnätet har samtidigt minskat. Trots att antalet snabba VDSLabonnemang ökade med närmare en tredjedel 2015, minskade antalet övriga DSL-abonnemang ännu kraftigare under samma period. Jämfört med läget för fyra år sedan har antalet sådana DSLabonnemang redan minskat med närmare hälften. En av de mest betydande förändringarna i teknikerna för fast bredband under 2015 var den relativa ökningen i antalet FTTH-abonnemang. Trots att det totala antalet abonnemang fortfarande är relativt litet, ökade det med 20 000 abonnemang under året. I slutet av året var antalet FTTH-abonnemang 82 000, vilket innebär en ökning på upp till en tredjedel jämfört med året innan. Antalet FTTH-abonnemang som har byggts helt med optisk fiber ända till användaren är fortfarande relativt litet. Hela 24 procent av alla fasta bredbandsabonnemang hade dock en hastighet på minst 100 megabit per sekund. Detta samt antalet Ethernet- och VDSL-abonnemang visar att hundratusentals finländare använder fiberoptiska förbindelser, men inte alltid fram till stickkontakten inomhus.

5 Figur 3 Bredbandsabonnemang i fasta nät enligt anslutningsteknik År 2015 ökade antalet abonnemang på över 100 megabit per sekund med mer än 60 000. Samtidigt minskade antalet abonnemang på 2 10 megabit ungefär lika mycket. Det totala antalet abonnemang har dock varit synnerligen stabilt, vilket innebär att operatörerna uppdaterar kundernas abonnemang med högre hastigheter och kunderna skaffar sig allt snabbare abonnemang. I slutet av 2015 var bredbandsabonnemangen i det fasta nätet fördelade på följande sätt: 24 % minst 100 megabit 32 % minst 30 megabit 77 % minst 10 megabit. Figur 4 Bredbandsabonnemang i fasta nät enligt överföringshastighet

6 Antalet telefonabonnemang i fasta nät minskade ytterligare Antalet telefonabonnemang i fasta nät har minskat i jämn takt de senaste åren. I slutet av 2015 var antalet fasta abonnemang enbart 540 000, vilket är 100 000 abonnemang färre än året innan. Företagen innehade 55 procent och hushållskunderna 45 procent av abonnemangen. Av det totala antalet abonnemang ökar andelen abonnemang för företagskunder varje år. I båda kundgrupperna minskar antalet abonnemang, men hushållskunderna avstår från fasta abonnemang i snabbare takt än företagskunderna. Av antalet telefonabonnemang i fasta nät var antalet VoIP-telefonabonnemang med bredband mer än 16 000 i slutet av året. Antalet ökade med 28 procent under året, men ändå var VoIPabonnemang i Finland fortfarande ett marginellt fenomen. Antalet VoIPabonnemang är flera gånger större exempelvis i de övriga nordiska länderna än i Finland. Skillnaden kan förklaras med ett annorlunda produktifierande, eftersom abonnemangspaket som sammanställts av tjänster i fasta nät är mycket mer allmänna i andra europeiska länder. Antalet televisionsabonnemang ökade stabilt Största delen av de finländska hushållen tittar på marksänd tv via antenn, men på 2010-talet har antalet abonnemang för kabelnät och IPTV-abonnemang ökat kontinuerligt. Med IPTV-abonnemang avses tv-tjänster som teleoperatörer tillhandahåller hushåll via bredbandsabonnemang så att det via tjänsterna är möjligt att titta på samma sändning i realtid som i kabeltelevisionen eller den marksända televisionen. I slutet av 2015 fanns det 380 000 IPTV-abonnemang i Finland. De senaste åren har ökningen i antalet IPTVabonnemang avtagit. I början av 2010- talet ökade antalet IPTV-abonnemang fortfarande med upp till en tredjedel per år, men i fjol var ökningen bara cirka 5 procent. De senaste åren har antalet kabel-tv-abonnemang ökat fortsatt jämnt, med 2 3 procent om året. I slutet av 2015 var antalet kabel-tvabonnemang totalt cirka 1,56 miljoner. Hushåll kan samtidigt använda flera olika sätt att ta emot tv-sändningar. Särskilt IPTV-abonnemang är ofta en kompletterande tjänst som köps utöver andra mottagningssätt i anslutning till bredbandsabonnemanget. Figur 5 Kabel-tv- och IPTV-abonnemang

7 1.2 Det totala antalet abonnemang i mobilnät var oförändrat Vid utgången av 2015 var antalet abonnemang i mobilnätet i Finland 9,46 miljoner. Antalet abonnemang var så gott som oförändrat jämfört med året innan. Vid utgången av 2015 innehade hushållskunderna drygt 7 miljoner och företagskunderna 2,4 miljoner abonnemang i mobilnät. Hushållskundernas andel var 74 procent och företagskundernas 26 procent. De senaste åren har andelarna varit mycket stabila. Ökningen i antalet mobilabonnemang i hushåll och företag har nästan stannat av under de senaste åren. Utifrån den statistiska utvecklingen kan särskilt antalet abonnemang i hushåll antas närma sig mättnadspunkten. I fjol ökade antalet abonnemang i hushåll på så sätt med enbart några procentdecimaler jämfört med året innan. Åren 2008 2011 varierade den årliga ökningen fortfarande mellan 7 och 13 procent. Cirka 8 procent, eller 750 000 abonnemang, av 9,46 miljoner mobilabonnemang utgjordes av prepaidabonnemang. Under de senaste åren har antalet prepaid-abonnemang minskat och i fjol minskade det med cirka 2 procent. I 2,1 miljoner mobilabonnemang ingår varken samtals- eller meddelandetjänster, det vill säga abonnemangen används enbart för dataöverföring. Sådana så kallade dedikerade abonnemang används exempelvis i pekplattor och USBmodem. År 2015 ökade antalet dedikerade abonnemang med cirka 110 000. Figur 6 Antalet abonnemang i mobilnät

8 I mer än hälften av mobilabonnemangen ingår obegränsad dataöverföring Mobilabonnemang kan efter överföringsegenskap delas in i fyra huvudkategorier med följande användningsmängder (andel av alla abonnemang): obegränsad dataöverföring med månadsavgift (51 %) begränsad dataöverföring med månadsavgift (28 %) användaren betalar för dataöverföring utifrån användning eller på något annat sätt (4 %) användaren använder endast samtals- och meddelandetjänster (17 %). I de tre första kategorierna kan abonnemangen innefatta begränsningar av överföringshastigheten utöver begränsningar av användningsmängden av dataöverföring. Bland dessa huvudkategorier ökade endast antalet abonnemang med obegränsad dataöverföring mot månadsavgift 2015. Ökningen var 16 procent och vid slutet av året var antalet sådana abonnemang cirka 4,8 miljoner. Av dessa var 2,1 miljoner abonnemang som enbart används för dataöverföring. För första gången ingick obegränsad dataöverföring i mer än hälften av alla mobilabonnemang. De tre övriga abonnemangstyperna minskade i sin tur i antal i fjol. Antalet abonnemang med begränsad dataöverföring mot månadsavgift minskade med cirka 10 procent och var 2,6 miljoner. Antalet abonnemang med något annat avtal än avtal om dataöverföring mot månadsavgift minskade också med cirka 10 procent och var endast 440 000. Antalet abonnemang som endast används för samtal och meddelanden minskade med cirka 15 procent och utgjorde 1,6 miljoner av alla abonnemang. En klart allmän trend för mobilabonnemang är med andra ord att de traditionella samtals- och meddelandetjänsterna, liksom också mobildatatjänsterna, kan användas med de flesta abonnemangstyper. Det är sannolikt att dataanvändning de närmaste åren kommer att ingå i nästan alla mobilabonnemang. Figur 7 Mobilabonnemang enligt dataöverföringsavtal

9 Antalet M2M-abonnemang ökar Vid utgången av 2015 användes, utöver traditionella mobilabonnemang, cirka 1,1 miljoner maskinabonnemang i mobilnät i Finland. Antalet maskinabonnemang, det vill säga så kallade M2Mabonnemang (Machine to Machine), har ökat de senaste åren. År 2015 ökade antalet med cirka 7 procent, vilket innebär cirka 70 000 abonnemang. Maskinabonnemang har inte ingått i de abonnemangsantal som vi tidigare behandlat. 1.3 Förändringar i marknadsandelarna När det gäller operatörernas marknadsandelar som har beräknats utifrån antalen abonnemang har DNA:s andel ökat i både fasta bredbandsabonnemang och mobila abonnemang. Som tidigare var Elisa åter marknadsledande i alla de tre vanligaste abonnemangstyperna: mobilabonnemang, fasta bredbandsabonnemang och fasta telefonabonnemang. Av de fasta bredbandsabonnemangen stod marknadsledande Elisa för 31 procent. Skillnaden mot TeliaSonera med den näst största marknadsandelen var enbart en procentenhet. Vid slutet av året var DNA:s marknadsandel 25 procent och andelen ökade med 2 procentenheter under året. TeliaSoneras marknadsandel minskade däremot med 2 procentenheter under samma period. Företagen i Finnet-gruppen innehar 12 procent av alla abonnemang och deras antal ökade med en procentenhet. De övriga aktörerna stod för bara 2 procent av de fasta bredbandsabonnemangen. Av de fasta telefonabonnemangen står Elisa för 38 procent. Företagen i Finnetgruppen är den näst största aktören inom fasta abonnemang med en andel om 24 procent. TeliaSonera innehar 23 procent och DNA 15 procent av abonnemangen. De senaste åren har det totala antalet fasta telefonabonnemang minskat i rask takt och betydelsen av tjänsten är inte längre särskilt stor i helheten av elektroniska kommunikationstjänster. Figur 8 Marknadsandelar inom bredbandsabonnemang i fasta nät

10 Figur 9 Marknadsandelar inom abonnemang i mobilnät I mobilabonnemang var Elisa med en andel på 39 procent också marknadsledande. Skillnaden mot TeliaSonera med den näst största marknadsandelen är 5 procentenheter. År 2015 minskade både TeliaSoneras och Elisas marknadsandelar med en procentenhet medan DNA:s marknadsandel ökade med 2 procentenheter. I slutet av 2015 var DNA:s marknadsandel 26 procent. Marknaden för mobilabonnemang i Finland domineras av tre stora operatörer, och de övriga aktörerna står för bara en procent av mobilabonnemangen.

11 2 Användning av elektroniska kommunikationstjänster De senaste åren har användningen av tjänsterna i mobilnätet i Finland förändrats avsevärt. I stället för att kommunikationen sköts via de traditionella samtals- och meddelandetjänsterna, används nu allt oftare tjänster som fungerar med internetanslutning. Till följd av detta ökar användningen av mobildata explosionsartat. 2.1 Allt färre samtal med mobiltelefonen År 2015 uppgick antalet samtal i mobilnät till totalt cirka 4,1 miljarder. Deras sammanlagda längd var omkring 15,2 miljarder minuter. Antalet uppringda samtalsminuter var nästan oförändrat medan antalet samtal minskade med 5 procent. Antalet samtal i mobilnätet började minska redan 2011 och en motsvarande vändning i antalet samtalsminuter skedde 2013. Utvecklingen under de senaste åren har lett till att antalet mobiltelefonsamtal har minskat medan den genomsnittliga samtalslängden ökat. I fjol var den genomsnittliga samtalslängden 3 minuter och 40 sekunder, vilket innebär en ökning på 9 sekunder jämfört med året innan. Under de senaste tio åren har samtalslängden ökat med hela 41 procent, det vill säga samtalen är över en minut längre i dag än för tio år sedan. I fjol minskade antalet samtal och samtalsminuter i fasta nät, liksom tidigare år. Antalet samtal i fasta nät minskade med 18 procent och antalet samtalsminuter med hela 23 procent jämfört med året innan. I fjol var antalet sms i Finland ungefär 2,9 miljarder, vilket innebär en minskning på cirka 12 procent jämfört med året innan. Antalet sms började minska 2013 och sedan dess har det minskat med upp till en tredjedel. Trots att den årliga ökningen i antalet mms har fortsatt, är antalet mms dock fortfarande mycket marginellt jämfört med antalet traditionella sms. I fjol skickade finländarna 89 miljoner mms. År Samtalsminuter i fasta nätet Samtalsminuter i mobilnätet Antalen samtal i mobilnätet Textmeddelanden Multimediameddelanden Mobildata (terabit) 2005 7 755 11 035 4 248 2 713 17 2006 5 523 12 493 4 443 3 010 22 2007 4 053 13 546 4 809 3 188 29 500 2008 3 048 14 559 4 967 3 487 36 5 000 2009 2 319 15 120 4 986 3 800 40 16 000 2010 1 867 15 919 5 137 4 003 40 33 000 2011 1 532 16 045 5 093 4 242 46 62 000 2012 1 258 16 074 4 945 4 326 55 103 000 2013 1 131 15 742 4 700 3 882 73 179 000 2014 935 15 299 4 350 3 290 88 325 000 2015 725 15 184 4 140 2 887 89 627 000 Figur 10 Användning av samtals- och meddelandetjänster, samtalsminuter i fasta nät och mobildata (antal samtal och minuter samt meddelanden miljoner stycken)

12 Den mest betydande orsaken till att användningen av samtals- och meddelandetjänster har minskat är sociala medier. Allt fler samtal och bilder delas i olika internettjänster som snabbt blivit allt allmännare, som på Whatsapp, Facebook och Instagram, i stället för i telefonsamtal eller sms och mms. Dessa avgiftsfria tjänster används i stor omfattning med mobiltelefoner och pekplattor med mobil dataförbindelse. Volymen av överförda data i mobilnäten har på så sätt ökat betydligt de senaste åren. År 2015 var den totalt cirka 630 000 terabyte, vilket innebär en ökning på 93 procent jämfört med 2014. Åren 2012 2015 har ökningen i volymen av överförda data tilltagit i jämn takt, och det är intressant att se om den årliga ökningen i år överstiger 100 procent. 2.2 Användning av tjänster per invånare och månad I fjol ringde varje finländare i snitt 63 samtal i mobilnätet per månad. Den beräknade genomsnittliga samtalslängden var cirka 3 minuter och 40 sekunder. På månadsnivå innebär detta att längden på medelfinländarens samtal i mobilnät var närmare 4 timmar i månaden. Medelfinländarens samtalsminuter i fasta nätet var enbart 11 minuter i månaden. I fjol uppgick antalet sms per invånare till omkring 44 i månaden medan antalet mms enbart var cirka 1,4. Volymen av mobildata per invånare var i snitt 9,5 gigabyte i månaden. Figur 11 Användningvolymer per invånare och månad

13 3 Kränkningar av informationssäkerheten och funktionsstörningar i nät och tjänster Funktionen och informationssäkerheten i kommunikationsnäten och -tjänsterna i Finland låg på en god nivå 2015, trots att antalet funktionsstörningar som hade mindre effekter har ökat. Största delen av störningarna uppstod i mobilnäten. Under året förekom inga nämnvärda epidemier med skadliga program. 3.1 Kränkningar av informationssäkerheten Observationer av skadliga program Antalet infektioner med skadliga program som upptäcktes i finländska kommunikationsnät låg på en relativt låg nivå under 2015. Under året fann Kommunikationsverket närmare 64 000 finländska datorer med skadlig trafik. Kommunikationsverket upptäckte dock inga sådana omfattande epidemier med skadliga program som det hade upptäckt 2013 och 2014. Statistiken över skadliga program bygger på data från Kommunikationsverkets Autoreporter-tjänst. Autoreporter förmedlar automatiskt till teleföretagen data om globala observationer av skadliga program i finländska kommunikationsnät eller andra aktiviteter i dessa nät som kränker informationssäkerheten. Teleföretagen kan använda data från Autoreporter för att kunna kontakta kunder vars abonnemang förmedlar skadlig trafik. De inrapporterade antalen påverkas inte enbart av observationerna av egentliga skadliga program utan även av förändringarna i de informationskällor ur vilka Autoreporter samlar in sina data. När vi granskar observationerna av skadliga program 2015 är XcodeGhost, som rör Apples produkter, oförväntat det vanligaste skadliga programmet. Autoreporter förmedlade så gott som 10 000 observationer om programmet. XcodeGhost uppdagades i september 2015. Det är ett program som olovligt anslutits till Apples utvecklingsmiljö Xcode. Programmet kopieras till varje program som har tagits fram i den infekterade utvecklingsmiljön. Figur 12 De observationer av skadliga program som Autoreporter förmedlat per kvartal

14 Figur 13 De observationer av skadliga program som Autoreporter förmedlat 2015 Infekterade utvecklingsmiljöer har globalt upptäckts främst i Kina. Program som är infekterade av det skadliga programmet XcodeGhost har däremot i stor utsträckning upptäckts över hela världen även i Finland. XcodeGhost stjäl privata uppgifter om användaren. Utpressningsprogrammet Nymaim orsakade i praktiken endast en omfattande infektionsvåg med över 6 000 observationer i augusti 2015. Enskilda observationer om programmet har gjorts sedan 2014. Det skadliga programmet Conficker orsakar fortfarande en betydande del av de finländska observationerna av skadliga program. År 2015 förmedlades cirka 4 700 observationer, men antalet minskar kontinuerligt. Conficker hittades så tidigt som 2008 och det finns få skadliga program som är så långlivade. Det skadliga programmet Tinba som stjäl data spridde sig ytterligare i Finland under 2015. Antalet observationer av programmet var sammanlagt något över 4 000. Antalet observationer av sådana skanningar över internet som inte identifierades noggrannare var något över 4 000. Det är förbjudet att olovligt skanna andras nätverk, eftersom detta kan betraktas som en förberedning av en attack. Betydande kränkningar av informationssäkerheten Teleföretagen är skyldiga att informera Kommunikationsverket om betydande kränkningar av och hot mot informationssäkerheten samt om personuppgiftsbrott. År 2015 fick Kommunikationsverket 25 anmälningar. Endast en av de anmälda kränkningarna av informationssäkerheten ledde till funktionsstörningar i kommunikationstjänsten. Antalet anmälningar har minskat sedan 2012, då antalet var 38. Orsakerna till de betydande kränkningar av informationssäkerheten som har anmälts till Kommunikationsverket varierar årligen stort. En kränkning av informationssäkerheten kan bero på flera olika faktorer. År 2015 var en betydande blockeringsattack delaktig i fem kränkningar av informationssäkerheten, och antalet är mindre än under flera tidigare år. Föremål för blockeringsattacker är vanligen teleföretags namnservrar eller de webbservrar som företaget tillhandahåller sina kunder.

15 Antalet dataintrång och olovliga användningar av kommunikationstjänster minskar också en aning. Med olovlig användning avses till exempel att någon gissar vilket lösenord en behörig användare av ett system använder och sedan loggar in i systemet med lösenordet. År 2015 var dataintrång en delfaktor i fem betydande kränkningar av informationssäkerheten. Sårbarheter eller hot om sårbarheter i datasystem var med i fyra betydande kränkningar av informationssäkerheten. Utnyttjande av sårbarheter kan leda till att ett system eller en programvara fungerar på ett felaktigt och oförväntat sätt. Lyckat utnyttjande av sårbarheter kan leda till att skyddade data röjs eller ändras eller till att användningen av skyddade data förhindras. I början av 2013 blev teleföretagen skyldiga att lämna särskilda rapporter om personuppgiftsbrott. År 2015 var det i 19 kränkningar av informationssäkerheten fråga om personuppgiftsbrott. Åtta av dessa gällde fel i hanteringen av kunduppgifter. Det totala antalet observationer i informationssäkerheten minskar Utöver observationerna från Kommunikationsverkets Autoreporter-system och de kränkningar av informationssäkerheten som anmälts till Kommunikationsverket utreder teleföretagen också kontinuerligt stora mängder andra observationer i informationssäkerheten i sina kundabonnemang och tjänster. Det totala antalet incidenter i informationssäkerheten som teleföretagen behandlat har minskat betydligt sedan 2013. År 2015 var antalet totalt cirka 200 000 medan det 2013 var mer än tredubbelt. Största delen av dessa var skadliga program som Autoreporter upptäckte. År 2015 statistikfördes det totala antalet kränkningar enbart för det andra halvåret på grund av ändringen av Kommunikationsverkets föreskrift om störningar i televerksamheten. Om vi antar att antalet kränkningar i början av året var lika stort som i slutet av året, blir det totala antalet 2015 något över 196 000. På grund av informationssäkerhetsincidenterna har trenden i teleföretagens åtgärder varit att allt fler problem har kunnat lösas genom att företaget har gett råd till kunden vars abonnemang har drabbats av en kränkning. År 2015 var kontakten med kunden i hela 70 procent av 196 000 incidenter en tillräcklig åtgärd för att korrigera situationen. Att filtrera nättrafiken är allt oftare en tillräcklig korrigeringsåtgärd. År 2015 filtrerades nättrafiken i 14 procent av incidenterna. Det är allt mer sällan som teleföretag är tvungna att koppla bort abonnemang som äventyrar informationssäkerheten. År 2015 skedde detta i enbart 5 procent av incidenterna. Antalet obefogade observationer och anmälningar var cirka 11 procent 2015. Endast en försvinnande liten andel av incidenterna överlämnas till andra aktörer för utredning.

16 Figur 14 Åtgärder som teleföretagen har vidtagit för att utreda observationer i informationssäkerheten 2013 2015. Statistiken 2015 omfattar endast det andra halvåret. 3.2 Funktion i kommunikationsnät och -tjänster Sammanlagt 154 betydande störningar i funktionen under 2015 Teleföretagen är skyldiga att informera Kommunikationsverket om betydande funktionsstörningar. Kommunikationsverket samlar in statistikuppgifter om övriga funktionsstörningar av teleföretagen. Det totala antalet funktionsstörningar i kommunikationstjänsterna har minskat de senaste fem åren. Trots att antalet betydande störningar 2015 var något större än 2014, var antalet betydligt mindre än 2011 2013. Antalet allra allvarligaste störningar som påverkade mer än 100 000 användare (allvarlighetsklass A) var 14 år 2015. Antalet allvarliga störningar som påverkade tiotusentals användare (B) var 33 och antalet betydande störningar som påverkade tusentals användare (C) 107. Antalet störningar var större i slutet av året än i början av året. De ovan angivna gränserna för antalet användare är inte de enda indikatorerna för hur allvarliga störningarna är, utan de är enkla exempel. De noggranna kriterierna finns i Kommunikationsverkets föreskrift 66. 1 1 https://www.viestintavirasto.fi/sv/styrningo chovervakning/lagarforeskrifterbeslut/foreskrifter/fore skrift66omstorningariteleverksamheten.html

17 Figur 15 Betydande funktionsstörningar i kommunikationsnät och -tjänster De betydande funktionsstörningarnas effekter på teletjänsterna De betydande funktionsstörningarna påverkade kommunikationstjänsterna 2015 i ungefär samma förhållande som 2014. Statistikuppgifterna om funktionsstörningarnas effekter på kommunikationstjänsterna presenteras som relationstal, eftersom en störning kan påverka många kommunikationstjänster. De flesta av de betydande funktionsstörningarna påverkade telefoni-, dataoch kortmeddelandetjänsterna i mobilnäten (SMS och MMS). De utgjorde knappt 63 procent av störningarna. Andelen minskade något jämfört med 2014. Andelen störningar i internetförbindelser i fasta nät har i sin tur ökat sedan 2011. År 2015 var andelen 18 procent av alla störningar. Knappt 6 procent av störningarna förekom i telefonitjänster i fasta nät. Åtta procent av funktionsstörningarna 2015 förekom i masskommunikationstjänster, med andra ord television, radio och bredbands-tv (IPTV). Antalet betydande störningar i masskommunikationstjänster var störst i kabel-tv. Knappt 3 procent av störningarna påverkade e- posttjänster och 2 procent andra trådlösa nät än mobilnät. Exempel på det sist nämnda är bland annat teleföretagens tjänster som används i trådlösa WLAN-nät.

18 Figur 16 Tjänsteeffekter av betydande funktionsstörningar i kommunikationsnät och -tjänster, relativa andelar Orsaker till betydande funktionsstörningar Antalet orsaker till betydande funktionsstörningar varierar årligen rätt mycket. Det kan finnas flera grundorsaker till en störning, och därför presenteras statistikuppgifterna om orsaker till störningar som relationstal. De största orsakerna till de betydande störningarna 2015 var fel i nätverksutrustningar och deras mjukvaror. Hårdvarufel orsakade ungefär 19 procent och mjukvarufel också 19 procent av störningarna. De senaste åren har hårdvarufelens relativa andel av störningarna varierat runt 20 procent. Mjukvarufelens andel har varit 18 19 procent 2013 2015 medan den 2011 2012 var omkring 10 procent. Ungefär 11 procent av de betydande störningarna berodde på elavbrott. Andelen är exceptionellt liten jämfört med 2010 2014. En orsak till skillnaden är att det inte under 2015 förekom lika omfattande elavbrott på grund av stormar som under föregående år. Orsaken till cirka 3 procent av de betydande störningarna var problem i utrustningsutrymmen, exempelvis störningar i kylningen eller skadegörelser i utrymmena. Endast cirka en procent av de betydande störningarna 2015 berodde på fel i system för strömförsörjning, exempelvis bräckage i det effektmatningssystem som finns i utrustningsutrymmet. Föregående år har andelen varit 3 5 procent. Skillnaden avspeglas också tydligt i de absoluta antalen störningar. Uppdaterings- och ändringsarbeten i kommunikationsnät och -tjänster var orsaken till cirka 11 procent av de betydande funktionsstörningarna. Trenden har varit nedåtgående, fastän siffrorna har varierat årligen. Elva procent av störningarna 2015 berodde på kabelavbrott. Andelen var nästan två gånger större än 2014, men den låg på lång sikt nära medeltalet. År 2015 berodde 10 procent av de betydande störningarna på andra orsaker än de ovan nämnda, och orsakerna var inte kända i cirka 14 procent av incidenterna.

19 Figur 17 Orsaker till betydande funktionsstörningar i kommunikationsnät och -tjänster, relativa andelar Det totala antalet störningar i kommunikationsnät har varit oförändrat de senaste åren Utöver de betydande funktionsstörningarna ovan som anmälts till Kommunikationsverket utreder teleföretagen också kontinuerligt många andra funktionsproblem. År 2015 rapporterade teleföretagen i sina statistiker sammanlagt 316 090 funktionsstörningar till Kommunikationsverket. I siffran ingår de ovan nämnda 154 betydande funktionsstörningarna. Det totala antalet funktionsstörningar anses grovt sett ha legat på oförändrad nivå under de senaste åren.

20 4 Posttjänster År 2015 ökade antalet SmartPostautomater ytterligare medan det totala antalet för postens verksamhetsställen i övrigt minskade. Antalet förfrågningar om brevförsändelser minskade i fjol. 4.1 Transporthastigheten för brev uppfyllde kraven i postlagen Kommunikationsverket övervakar att postlagen samt de bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av postlagen iakttas. Syftet med postlagen är att säkerställa att posttjänster och i synnerhet samhällsomfattande tjänster finns att tillgå på rättvisa villkor i hela landet. Med samhällsomfattande tjänster avses främst så kallade 1 och 2 klass brevförsändelser samt postpaket som betalas kontant. Postlagen fastställer en kvalitetsnorm för brevförsändelser som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna. 80 procent av 1 klass brev ska vara framme senast den vardag som följer på inlämningsdagen. 95 procent av 2 klass brev ska vara framme den andra vardagen som följer på inlämningsdagen och 98 procent den tredje vardagen som följer på inlämningsdagen. År 2015 uppfyllde transporthastigheten för 1 klass brev kraven i lagen. 82,5 procent av 1 klass inrikes brevförsändelser var framme den vardag som följde på inlämningsdagen. Transporthastigheten för 2 klass brev uppfyllde också kraven i lagen: 95,9 procent av brevförsändelserna var framme den andra vardagen som följde på inlämningsdagen och 98,3 procent den tredje vardagen. Enligt postlagen ska 1 och 2 klass brev delas ut till alla hushåll fem vardagar i veckan. Undantag från denna utdelningsfrekvens gjordes för i snitt 106 hushåll medan motsvarande antal året innan fortfarande var över 180 hushåll. Undantag från utdelningsfrekvensen kan göras när det är fråga om hushåll som till exempel finns i svårtillgängliga skärgårdsområden. Undantaget får omfatta högst 300 hushåll. Vid postutdelningen beaktades personer i minst 75 års ålder och personer med rörelsehinder. Antalet hushåll vars personliga specialbehov beaktades vid utdelningstjänsten var under 2015 i snitt något över 19 000, det vill säga lika stort som under 2014. Under 2015 fanns det störningar i utdelningen av brev fem dagar i veckan inom ramen för samhällsomfattande tjänster. Störningarna gällde dock endast en mycket liten del av breven. Minst 0,07 procent och högst 1,12 procent av de brev som ingick i de samhällsomfattande tjänsterna och som lämnades in för utdelning mellan april och december 2015 blev inte utdelade. Detta innebär att praktiskt sett minst ett brev och högst 11 brev per 1 000 brev månatligen inte blev utdelade. När Posti hade lämnat en tillräcklig utredning om uppföljningen av störningar i utdelningen och om de korrigerande åtgärderna, håller Kommunikationsverket i kraft de skyldigheter som det hade ålagt i sitt tidigare beslut. Enligt skyldigheterna ska Posti intensivt följa hur utdelningen utförs och vid behov vidta nya åtgärder i de utdelningsstörningar som förekommer i uppföljningen. Kommunikationsverket har än så länge fortsatt den effektiverade övervakningen av utdelningen av brev fem dagar i veckan som det inledde 2014. 4.2 Antalet SmartPost-automater ökade ytterligare I slutet av 2015 hade Posti Ab 84 egna verksamhetsställen och 777 postombud. Antalet egna verksamhetsställen och antalet postombud har minskat under 2010-talet. Däremot ökade antalet SmartPost-automater med 5 procent i fjol och var hela 480 stycken i slutet av 2015. Orsaken till att SmartPostautomaterna är så populära är delvis att näthandeln har vuxit och att paketvolymen därmed ökat. Utöver ovan nämnda

21 postanstalter hade Posti Ab 46 avhämtningsställen för paket, men deras antal har börjat minska. I slutet av året var antalet brevlådor totalt cirka 6 580 och antalet försäljningsställen för frimärken cirka 3 260. Enligt statsrådets förordning ska verksamhetsställena placeras i hela landet så att avståndet från den stadigvarande bostaden till verksamhetsstället är högst tre kilometer för minst 82 procent av dem som använder posttjänsterna. För högst tre procent av dem som använder posttjänsterna får avståndet från den stadigvarande bostaden till verksamhetsstället vara över tio kilometer. I slutet av 2015 hade 83 procent av befolkningen ett avstånd på högst tre kilometer till verksamhetsställena, avhämtningsställena och SmartPostpaketautomaterna och 3 procent av befolkningen ett avstånd på över tio kilometer till dem. Dessa procentuella andelar uppfyller kraven i förordningen om postens verksamhetsställen. Varje kommun hade ett sådant verksamhetsställe som förutsätts i postlagen. 4.3 Antalet problem i postgången minskade Posti Ab tog emot omkring 7 400 förfrågningar om vanliga brevförsändelser och rekommenderade brevförsändelser. Antalet var nästan en tredjedel mindre än under tidigare år. Förfrågningarna om vanliga brevförsändelser stod för 0,00033 procent och förfrågningarna om rekommenderade brevförsändelser för 0,059 procent av den totala volymen. På så sätt är antalet förfrågningar mycket litet jämfört med den totala volymen av brevförsändelser. Antalet brevförsändelser som hittades till slut var cirka 3 300 och antalet brevförsändelser som faststlogs som förkomna något över 2 100 av det totala antalet förfrågningar. Antalet förfrågningar som inte kunde avgöras var knappt 2 000. I detta antal ingår bland annat de brevförsändelser vars postning inte kunde verifieras. En mycket liten del av postförsändelserna blir skadade vid hanteringen. Andelen skadade 1 och 2 klass brev utgjorde 0,008 procent av den totala volymen 2015. I andelen ingår också de försändelser som har varit skadade innan de lämnats till Posti Ab:s sorteringsprocess. Figur 18 Postis verksamhetsställen

22 Kommunikationsverket svarar för uppgiften att säkerställa postgången och försöker reda ut mottagaren eller avsändaren till brevförsändelser som inte har kommit fram. År 2015 behandlade Kommunikationsverket sammanlagt 122 000 försändelser som hade lämnats till verket. Av dessa kunde 34 000 försändelser vidarebefordras till mottagaren eller avsändaren. Postpaket som inte kommer fram behandlas i sin tur av Posti Ab. År 2015 var deras antal totalt 295.

23 5 Användning av frekvenser År 2015 var en av de viktigaste förändringarna i användningen av frekvenser att ändringarna på frekvensområdet 700 MHz inleddes. Frekvensområdet ska överföras från tv-verksamhet till mobilt bredband. På världsradiokonferensen (WRC-15) i slutet av 2015 fattades många beslut som påverkar användningen av frekvenserna nu och i framtiden. På radiokonferensen inleddes bland annat undersökningar om de frekvenser som kommer att användas i framtida 5G-nät. 5.1 Användning av frekvenser Syftet med frekvensplaneringen är att se till att användarna av radioutrustningar har lämpliga och tillräckligt störningsfria radiofrekvenser så att frekvenserna motsvarar efterfrågan. Användningen av frekvenser kan på bästa sätt åskådliggöras genom att de fördelas i olika frekvensområden. Mest används frekvenser för radiolänkar och radar. Största delen av de låga frekvenserna på 68 1 000 MHz används vid den analoga ljudradioverksamheten, mobilverksamheten samt tv-distribution som endast sker på detta frekvensområde. Frekvensområdet 700 MHz, som tidigare använts i tv-verksamheten, överförs till mobilt bredband i början av 2017. I juli 2015 inleddes arbetet med att överföra tv-sändningsverksamheten från frekvenserna i fråga. Frekvensändringarna i det markbundna nätet berör cirka hälften av alla finländska hushåll. Kommunikationsverket informerar aktivt om ändringarna i enlighet med tidsschemat. För att kunna säkerställa frekvensresurserna för tv-verksamheten fortsatte Kommunikationsverket också frekvensförhandlingarna med grannländerna. Frekvensområdet 800 MHz överfördes från tv-verksamhet till mobilt bredband redan 2014, och byggandet av LTE-nät har fortsatt på frekvensområdet i rask takt. Detta har förbättrat tillgången till mobilt bredband. År 2015 kunde ett stort antal nya frekvenser anvisas för FMradioverksamhet. FM-verksamheten påverkas också av användningen av frekvenserna i grannländerna. För att få nya frekvenser krävdes därför lyckade förhandlingar mellan Kommunikationsverket och frekvensförvaltningarna i grannländerna. Radioverksamhet som bedrivs med kortvariga radiotillstånd har blivit allt mer populär. Denna verksamhet används bland annat på flera olika idrottsevenemang, i lokal radioverksamhet och olika temaradior särskilt på somrarna och under julen. Mobilnäten är de viktigaste användarna av frekvensområdet 1 3 GHz, men området används också i annan verksamhet, såsom väderlekstjänster och maritim radioverksamhet. Fokus i användningen av frekvensområdet 3 6 GHz ligger på fasta trådlösa nät, luftfartsradio, SRD och militär användning. De högsta frekvenserna 6 10 GHz används främst för radiolänkar, radar och satellittrafik. Det finns behov av att anvisa frekvensband sammanlagt upp till flera GHz för den nya 5G-tekniken, vilket innebär att den nuvarande användningen av frekvenserna måste omorganiseras. Utredningsarbetet pågår redan och till en början undersöks frekvensband på områden över 24 GHz. När det gäller 5G har det dock också identifierats behov av lägre frekvenser. Kommunikationsverket stöder och främjar arbetet med att undersöka och utveckla 5G genom att bevilja testtillstånd på så flexibla villkor som möjligt och genom att aktivt delta i det internationella samarbetet i branschen. År 2015 var radiolänkar den största enskilda användaren av frekvenser. Länkarna används framförallt i högre

24 Figur 19 Radiolänksträckor enligt kanalbredd frekvensområden på över 6 GHz. Med en radiolänk upprättas en fast dataöverföringsförbindelse mellan två ställen. De senaste åren har operatörerna aktivt bytt ut gamla radiolänkar med smalare kanalbredd till radiokanaler med större kanalbredd, och samma trend fortsatte även i fjol. Kapaciteten för de nya radiolänkarna med större kanalbredd är upp till en gigabyte per sekund. Orsaken till att kapaciteten har höjts är bland annat att användningen av mobilnät har ökat. 5.2 Radiotillstånd Trots att de flesta radioutrustningar får användas utan särskilt tillstånd, kräver användning av vissa slags radioutrustningar radiotillstånd av Kommunikationsverket. På så sätt är det möjligt att säkerställa en fungerande radiotrafik. Utgående från radiotillstånd bedömer Kommunikationsverket antalet frekvensanvändare och utvecklingen av efterfrågan på frekvenser. Utgående från tillståndsuppgifter kontaktar Kommunikationsverket också användare av radioutrustningar i ärenden som gäller begränsning av användningen eller övriga ändringar. De senaste åren har antalet beviljade radiotillstånd ökat något, och i slutet av 2015 uppgick antalet giltiga radiotillstånd till över 73 000. Merparten, 65 procent, av radiotillstånden används av privata radionät. Privata tillståndspliktiga radionät används för kommunikation inom näringslivet och för utövande av yrke, såsom inom industrin, kommunaltekniken (energi- och vattenförsörjning), transportskommunikationen, trafikstyrningen och av myndigheterna. Antalet radiotillstånd 31.12.2012 31.12.2013 31.12.2014 31.12.2015 Privata radionät 42 070 44 017 44 963 47 677 Fartyg och luftfartyg 13 840 13 888 14 589 14 753 Radioamatörer 6 980 7 079 7 216 7 242 Radio- och fjärrstyrning 1 265 1 404 1 240 1 240 Radiolänkar 458 492 438 422 Luftfarts- och maritima system 576 405 328 329 Personliga nödsändare 207 204 303 385 Radiomikrofoner 728 172 529 635 Mobilnät 41 75 53 47 FM-radio 62 56 110 85 Övriga 506 317 380 473 Total 66 733 68 109 70 149 73 288 Figur 20 Giltiga radiotillstånd

25 Till den näst största gruppen av radiotillstånd hör radiotillstånd som används i fartyg och luftfartyg. I gruppen ingår bland annat båtförares radiotelefoner samt radiosystem som används i flygplan. Antalet sådana tillstånd är närmare 15 000, vilket utgör 20 procent av alla radiotillstånd. 5.3 Övervakning av användningen av frekvenser och marknaden för radioutrustning Utredning och avhjälpande av radiostörningar Kommunikationsverket tar emot ett stort antal anmälningar om problem vid användning av radiosystem. Om Kommunikationsverket utifrån anmälningar bedömer att det kan vara fråga om ett problem som har förorsakats av en annan radioutrustning eller elutrustning, utreder Kommunikationsverket ärendet som en radiostörning. Största delen av radiostörningarna kräver fältarbete. För detta ändamål har Kommunikationsverket tre mätbilar och bärbar mätutrustning. Dessutom används fasta fjärrstyrda monitormottagare. År 2015 utredde Kommunikationsverket utifrån anmälningar 140 radiostörningar, av vilka mer än hälften gällde tvmottagning eller mobilnät. Merparten av störningarna i mobilnäten förorsakades av att förstärkare till hushållens tvantenner fungerade på ett felaktigt sätt. Otillåtna förstärkare som förorsakade störningar i mobilnät ledde till 5 begäran om utredning till polisen och 2 begäran om utredning till installationsaffärer. Av de utredda radiostörningarna var 10 radiostörningar i nöd- och säkerhetstrafiken och av dessa behandlades 7 som brådskande. Elutrustningar var orsaken till 15 procent av störningarna. Ungefär 40 procent av orsakerna till radiostörningarna blev inte utredda eller störningarna försvann av sig själva. Övervakning av användningen av frekvenser Det finns ett flertal användare av frekvenser vid internationella idrottsevenemang. Idrottslag använder radiotelefoner i lagets interna kommunikation, medan medierepresentanter använder frekvenser till exempel för att producera program och överföra tv-bild. Kommunikationsverkets experter kontrollerar radioutrustningar som transporteras till evenemangsområdet samt radiotillstånden, för att se till att utrustningarna Föremål (st.) Orsak (st.) Antenn-tv 40 2 Mobilnät 33 12 SRD-tillämpningar 8 1 Amatörradioutrustning 15 4 Radiotelefonsystem för professionell användning (PM 11 6 FM-radio 12 3 Radioutrustning inom luftfart 3 3 Navigeringssystem och civila positioneringssystem 1 1 Satellitsystem 0 Radioutrustning inom sjöfart 6 2 I anslutning till fasta tjänster 8 5 Störningen upphört av sig själv eller okänd källa 60 Annan än radioutrustning (t.ex. elutrustning) 33 Övrig radioutrustning 3 1 Olovlig användning av radioutrustning 7 Sammanlagt 140 140 Figur 21 Föremål och orsaker till radiostörningar som Kommunikationsverket utredde 2015

26 fungerar på rätt frekvenser. Under evenemang monitoreras användningen av frekvenserna i syfte att snabbt åtgärda eventuella störningar. År 2014 övervakade och styrde Kommunikationsverket användningen av frekvenser vid följande fyra idrottsevenemang, där man förmedlade internationell tv-bild: Lahti Ski Games, VM i skidskytte i Kontiolax, Neste Oil Rally och Ruka Nordic världscup. Antalet granskningar av ljudradiosändare under 2015 var fortfarande stort och uppgick till totalt 54. Dessutom övervakar Kommunikationsverket genom stickprov att villkoren för radiotillstånd iakttas. Kommunikationsverket har upptäckt problem särskilt i frekvensavvikelserna i ljudradiosändare och begärt utredningar och korrigeringar av radioaktörer. Säkerställande av tv-mottagning Kommunikationsverket utreder ett stort antal kontakter som rör problem i mottagningen av tv-sändningar. År 2015 var basstationer på 800 MHz och vindkraftverk fortfarande de mest betydande orsakerna till dessa problem. Ofta är det kundernas bristfälliga antennsystem som efter frekvensförvaltningens utredningar visar sig vara orsaken till problemen i tv-mottagningen. Radiostörningarnas eller skuggområdenas andel av de anmälda problemen är liten. Kommunikationsverket säkerställer att alla i Finland kan ta emot de tv-tjänster som specificerats i koncessioner genom att övervaka att nätoperatörer och innehavare av programkoncessioner följer de uppställda täckningsskyldigheterna. Nätoperatör för kanalknippena A, B och C är skyldig att bygga ett nät på ett skuggområde som omfattar över 50 personer och vars diameter är 20 km. Kommunikationsverket har utrett tillgänglighetsproblem som gäller åtta olika områden som en del av övervakningen av operatörernas täckningsskyldigheter. I fyra områden bidrog vindkraftverken till problemen. Kommunikationsverket har utrett tiotals mottagningsproblem och misstänkta radiostörningar antingen genom att ge anvisningar eller som fältarbete. Kommunikationsverket har också förmedlat kontakter till teleoperatörer för utredning utifrån de skyldigheter som har ålagts operatörerna. Dessutom övervakade Kommunikationsverket att tv-signalen i situationer där enskilda hushåll saknar täckning sändes till invånarna på ett alternativt sätt, oftast genom satellitmottagning. Kommunikationsverket har övervakat tjänsten Taajuustalkoot som har tagits fram i syfte att avhjälpa störningar som förorsakas av LTE-nät på 800 MHz. År 2015 avhjälpte tjänsten över 10 000 störningar i tvmottagningen. För att problem som förorsakas av vindkraftverk ska kunna lösas har Kommunikationsverket diskuterat med olika ministerier, teleoperatörer och vindkraftaktörer. Eftersom inga myndigheter har befogenhet att lösa problem mellan vindkraftverk och radionät, har Kommunikationsverket tillsatt en arbetsgrupp som söker lösningar genom självreglering. Arbetsgruppens mandatperiod går ut den 30 april 2016. Enligt Kommunikationsverkets beräkning är cirka hälften av hushållens mottagningsantenner bristfälliga. Det är svårt att lösa problem i tv-mottagningen på grund av att konsumenterna inte är medvetna om kraven på antennsystem och hushållens eget ansvar. Till denna del har Kommunikationsverket vid övervakningen lagt fokus på tvoperatörernas informationsskyldighet och att den iakttas. Övervakning av marknaden för radioutrustning År 2016 ändras lagstiftningen om radioutrustning, eftersom det nya direktivet om radioutrustning införs genom nationell lagstiftning i juni 2016. Kommunikationsverket deltar aktivt i beredningen av den nya lagstiftningen, det vill säga ändringen av informationssamhällsbalken.

27 År 2015 övervakade Kommunikationsverket radioutrustningarnas överensstämmelse med krav genom granskningar och mätningar. Kommunikationsverket deltog också i en europeisk tillsynskampanj där det utreddes radiostyrda modellflygplans och koptrars överensstämmelse med krav. Kommunikationsverket gjorde inspektioner och utövade tillsyn i butiker och webbutiker. Kommunikationsverket tog del av nya radioutrustningar och trender genom att delta i sex mässor. Dessutom gjorde Kommunikationsverket inspektioner utifrån angivelser och med anledning av de radiostörningar som verket utrett. År 2015 granskade Kommunikationsverket 194 utrustningar. Cirka 38 procent av de granskade utrustningarna hade brister i dokument eller märkningar. Största delen av bristerna berodde på brister i den försäkran om överensstämmelse med krav som medföljer utrustningen, eller på att försäljningsförpackningen saknade detta dokument. Förpackningen och bruksanvisningen för utrustningen bör också innehålla information om i vilka länder eller geografiska områden utrustningen ska användas. Cirka 10 procent av utrustningarna hade brister i denna information. Dessutom saknade cirka 4 procent av utrustningarna CE-märkningar. År 2015 mätte Kommunikationsverket 5 radioutrustningar, och alla utrustningar stämde överens med krav. På marknaden i Finland fanns det också radioutrustningar som var planerade för marknaden i USA och som fungerade med alltför hög effekt eller på fel frekvenser i Europa. Utifrån undersökningar meddelade Kommunikationsverket försäljningsförbud för de utrustningar som inte stämde överens med krav.

28 6 Giltiga fi-domännamn År 2015 var händelserikt när det gäller domännamnsverksamheten, både globalt och i hemlandet. Nya toppdomäner (new gtld) infördes fortfarande aktivt: vid utgången av året användes över 11 miljoner domännamn under nya toppdomäner. Cirka 7 000 av dessa registrerades i Finland. Den mest populära nya toppdomänen i Finland var club. Heta diskussioner om styrningen av internet och särskilt om ställningen för IANA (The Internet Assigned Numbers Authority), som svarar för den tekniska förvaltningen av webbadresser, fortsatte under hela året. Enligt ett tidigare meddelande från handelsministeriet i USA ska USA:s regering inte längre ansvara för IANAs tillsyn och en instans som ska godkännas av internetgemenskapen får ta över tillsynen. Denna instans får dock inte vara en organisation där en eller flera enskilda stater har bestämmande inflytande. För att dessa kriterier skulle kunna uppfyllas inrättades under ledning av ICANN (The Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) IANA Stewardship Transition Coordination Group som ska samordna arbetet med att planera en ny förvaltningsmodell. Arbetet var fördelat på flera olika undergrupper och enligt den ursprungliga planen skulle förslaget till ny förvaltningsmodell vara klart under 2015. På grund av internetgemenskapens mångfald kommer förslaget dock inte att bli klart förrän senare under 2016. Den 5 september 2016 införs en ny handlingsmodell för fi-domännamn, som kommer att förtydliga Kommunikationsverkets och registrerarnas roller. I fortsättningen kan fi-domännamn och alla relaterade tjänster endast skaffas från den egna registreraren. Kommunikationsverket garanterar fortfarande en hög kvalitet i fidomännamnsverksamheten genom att övervaka registrerarna. Planeringen och beredningen av den nya modellen fortsatte under hela året. År 2015 fortsatte ökningen i antalet giltiga.fi-domännamn i jämn takt liksom under de senaste åren. I december 2015 var antalet giltiga.fi-domännamn 379 000. Antalet ökade med 6 procent jämfört med året innan. Figur 22 Giltiga fi-domännamn