ÅRSBERÄTTELSE 2015 Kommunikationsverkets årsberättelse 2015

Transkript

1 ÅRSBERÄTTELSE 2015 Kommunikationsverkets årsberättelse 2015

2 Generaldirektörens tillbakablick År 2015 var gott på basis av såväl externa mätare för resultatmål och bedömningar från intressentgrupperna som på basis av mätarna för intern verksamhet och välmående på arbetsplatsen. År 2015 utvecklades tillgången till kommunikationstjänster positivt. Utbudet av snabba bredbandsabonnemang ökade och rentav 98 procent av hushållen hade tillgång till mobilt bredband med en nominell hastighet på 30 Mbit/s. Volymen av överförda data i mobilnäten var nästan två gånger större än År 2015 var tillgängligheten till kommunikationsnäten och -tjänsterna bra. Under året var fenomen inom informationssäkerheten utpressning, blockeringsattacker och hackade webbplatser. Avancerade nätattacker mot statsförvaltningen och företag ökade avsevärt. MHz. I framtiden ska frekvensområdet 700 MHz anvisas för bredband. Kommunikationsverket anvisade nya frekvenser för koncessionsberoende radioverksamhet och ordnade en omfattande omgång för ansökan om programkoncession för radio. Då kunde man ansöka om 94 nya frekvenser och fyra frekvenshelheter för analog FMradioverksamhet samt fyra frekvenser för AM-radioverksamhet. Sammanlagt 18 nya programkoncessioner beviljades för analog radioverksamhet på 30 orter i Finland. Under 2015 var Kommunikationsverket med i regeringens spetsprojekt för främjande av digital affärsverksamhet bland annat genom att aktivt delta i beredningen av den nationella informationssäkerhetsstrategin. Därutöver har Kommunikationsverket främjat försökskultur genom nationell och internationell påverkan för att få tilläggsfrekvenser för 5G-tekniken, samt beviljat 5G-testtillstånd. Samarbetsgruppen för störningssituationer tog fram en prioritering av kritiska kommunikationsförbindelser för elbolagen. Tack vare prioriteringen har samarbetet mellan myndigheterna och de viktigaste aktörerna inom tele- och elbranschen under störningar i kommunikationsnäten förbättrats och återhämtningen efter störningarna gått snabbare. Kommunikationsverket främjade ett mångsidigare utbud av kommunikationstjänster genom att ingripa i den orimliga prissättningen av accessnät. För första gången ålades Digita skyldighet att hyra ut antennplats till ett av Kommunikationsverket fastställda maximipris och antennkapacitet till ett kostnadsorienterat pris. Skyldigheterna ökar konkurrensen i tv- och radiosändningstjänster genom att göra det möjligt för nya företag/företag som tillhandahåller sändningstjänster att komma in på marknaden. Kommunikationsverket hade ett nära och framsynt samarbete med Digita Ab när Digita överförde tv-sändningsverksamheten i UHF-bandet från frekvensområdet 700 Kirsi Karlamaa Kommunikationsverkets generaldirektör ÅRSBERÄTTELSE

3 Mångsidigare utbud av kommunikationstjänster Kommunikationsverkets målsättning är en trygg och smidig kommunikation för alla i Finland. Denna målsättning kan uppnås genom att utöva tillsyn över kommunikationsmarknaden och att främja kommunikationsmarknadens funktion med styr- och regleringsmedel. År 2015 främjade Kommunikationsverket ett mångsidigare utbud av kommunikationstjänster genom att införa förhandsreglering, som var möjligt efter att informationssamhällsbalken trätt i kraft vid ingången av året, samt genom att ingripa i den orimliga prissättningen av accessnät. Genom besluten i april bestämde Kommunikationsverket att Anvia Telecom Ab, DNA Ab, Elisa Abp, Lounea Oy och TeliaSonera Finland Oyj avsevärt ska sänka grossistpriserna på sina accessnät, eftersom priserna var orimligt höga och de på så sätt stred mot företagens uthyrningsskyldighet. Besluten har ännu inte verkställts, eftersom behandlingen av de inlämnade klagomålen över besluten pågår i högsta förvaltningsdomstolen. I SMP-beslutet i april konstaterade Kommunikationsverket att Digita Networks Oy har en SMP-ställning vid tillhandahållandet av tillträde till antennplats och antennkapacitet, tv-sändningstjänster och riksomfattande radiosändningstjänster. För första gången ålades Digita skyldighet att hyra ut antennplats till ett av Kommunikationsverket fastställda maximipris och antennkapacitet till ett kostnadsorienterat pris. Skyldigheterna ökar konkurrensen i tv- och radiosändningstjänster genom att göra det möjligt för nya företag/företag som tillhandahåller sändningstjänster att komma in på marknaden. Behandlingen av Digitas klagomål över beslutet pågår i högsta förvaltningsdomstolen, men domstolen har inte avbrutit verkställandet av beslutet, utan de skyldigheter som fastställs i SMP-beslutet ska iakttas. Därför förde Kommunikationsverket under året flera förhandlingar och begärde utredningar om Digitas prissättning, prissättningsgrunder och övriga villkor. Övervakningen av att SMPbeslutet iakttas fortgår intensivt även under I augusti gav Kommunikationsverket SMPbeslut om terminering av mobilnät och fastställde för första gången genom dessa beslut ett kostnadsorienterat maximibelopp för mobiloperatörernas samtrafikavgifter. Till följd av besluten sjönk samtrafikavgifterna från 1,87 cent till 1,25 cent per minut i december. Europeiska kommissionen förutsatte en ännu striktare reglering av avgifterna, men informationssamhällsbalken möjliggjorde inte den. Trots att aktörerna har överklagat i högsta förvaltningsdomstolen har de varit tvungna att iaktta besluten, och den 1 december 2015 sjönk mobiltermineringsavgifterna till 1,25 cent enligt SMP-besluten. Främjande av digitalisering samt avreglering I maj offentliggjorde Europeiska kommissionen en strategi för en inre digital marknad. Syftet med strategin är att främja digitalisering och säkerställa bättre möjligheter för de europeiska konsumenterna att använda e-tjänster. Som ett led i strategin omarbetas specialreglerna för telemarknaden och mediemarknaden. Kommunikationsverket påverkade de kommande riktlinjerna för tele- och medieregleringen aktivt med fokus på behovet av att lätta på EU-regler. I augusti offentliggjorde de nordiska telemyndigheterna en gemensam åsikt om behovet av att utveckla teleregleringen. Som ett led i regeringens spetsprojekt Smidigare författningar framförde Kommunikationsverket i november på begäran av kommunikationsministeriet sin åsikt om avregleringen och utvecklingen av kommunikationssektorn. Kommunikationsverket föreslog att man skulle stryka flera bestämmelser i informationssamhällsbalken, och framförde sin åsikt om behovet av att lätta på och förenkla EU-regler. Kommunikationsverket började aktivt förbereda sig för de nya uppgifter som ÅRSBERÄTTELSE

4 verkar ankomma på verket till följd av lagen om sambyggnad och samutnyttjande av nätinfrastruktur, som har beretts av kommunikationsministeriet. Regeringens proposition som gäller den lagen lämnades till riksdagen i slutet av hösten och behandlingen av propositionen pågår fortfarande i riksdagen. Dessutom nådde Europaparlamentet och rådet som resultat av långvariga förhandlingar en överenskommelse om förordningen som gäller roaming och nätneutralitet (den s.k. TSM-förordningen). Som ett led i tillsynsarbetet behandlade Kommunikationsverket de kundkontakter som verket hade fått via olika kanaler, och svarade på kontakterna. År 2015 uppgick antalet kundkontakter som behandlades i kundtjänsten till Ungefär av dessa utgjordes av samtal till verkets telefonväxel. Som egentlig kundrådgivning behandlades kontakter. Av dessa gällde 61 procent domännamn, 16 procent informationssäkerheten, 15 procent radiofrekvenser och åtta procent kommunikationsmarknaden och -tjänster. Frekvenser från tv till trådlös trafik Kommunikationsverket hade ett nära och framsynt samarbete med Digita Ab när Digita överförde tv-sändningsverksamheten i UHF-bandet från frekvensområdet 700 MHz. I framtiden ska frekvensområdet 700 MHz anvisas för bredband. Frekvensändringarna gjordes enligt planen i norra Finland och i SveaTV:s nät inom Kristinestads sändarområde i Anvias regionala nät i Österbotten. För att kunna säkerställa frekvensresurserna för tvverksamheten fortsatte Kommunikationsverket under verksamhetsåret frekvensförhandlingarna med grannländerna. Förhandlingarna handlade om bland annat ett närmare tidsschema för ändringarna samt de begränsningar som krävs. Efter inledandet av frekvensändringarna betonades betydelsen av kommunikationsprojektet för DVB-T2-teknikövergång. Projektet var ett gemensamt projekt för tvbranschen och den samordnades av Kommunikationsverket. En regionalt riktad mediekommunikation inleddes när Digita gav tidsschemat för ändringarna i det första skedet. I det första skedet publicerades sammanlagt sex pressmeddelanden och ett särskilt meddelande om ändringarna i Anvias nät. Vid sidan av pressmeddelandena genomfördes den regionala kommunikationen i form av ett brev till valdistriktens riksdagsledamöter och ett e- postbrev till de lokala antenninstallationsföretagen. När det gäller Uleåborg och Kiihtelysvaara erbjöds medierna också separat ämnen för artiklar. Regionala meddelanden lades ut i karttjänsten MONITORi som finns på Kommunikationsverkets webbplats. I början av september öppnades en telefontjänst som hjälper konsumenter att söka kanaler vardagar kl I september december behandlade rådgivningstjänsten sammanlagt 250 kontakter. De flesta kontakter handlade om kanalsökning under frekvensändringar i regioner och parallellsändningar efter gjorda ändringar. Så gott som hälften av samtalen (113) kom från Uleåborgsregionen. Ett meddelande om öppnandet av rådgivningstjänsten gavs på riksnivå och på webbplatserna för de instanser som deltog i DVB-T2-kommunikationsprojektet. I samband med frekvensändringarna i Uleåborg och Kiihtelysvaara publicerades ett meddelande om rådgivningstjänsten även i huvudmedierna i de aktuella regionerna. Nya frekvenser för radioverksamheten Kommunikationsverket lyckades komma överens med grannländerna om ett stort antal nya frekvenser för FM-radioverksamheten. Med stöd av informationssamhällsbalken, som trädde i kraft vid ingången av 2015, anvisade Kommunikationsverket de nya frekvenserna för koncessionsberoende radioverksamhet. Verket ordnade en omfattande omgång för ansökan om programkoncessioner för radio: man kunde ansöka om 94 nya frekvenser och fyra frekvenshelheter för analog FM-radioverksamhet samt fyra frekvenser för AM-radioverksamhet. I den omgången beviljade Kommunikationsverket ÅRSBERÄTTELSE

5 sammanlagt 18 nya programkoncessioner för analog radioverksamhet på 30 orter i Finland. Kommunikationsverket beviljade två tredjedelar av koncessionerna för helt nya frekvenshelheter och en koncession för AM-radioverksamhet. En tredjedel av de nya programkoncessionerna fogades, enligt önskemål från sökandena, som utvidgning av koncessionen till de tidigare koncessionerna. Dessutom anvisades två nya frekvenser för Rundradions Yle Puhe. För 16 frekvenser ansöktes det inte om någon koncession, och för de övriga ansökta frekvenserna lämnades ansökningarna över till statsrådet på grund av den knappa tillgången. De frekvenser som fortfarande var lediga efter koncessionsomgången kunde ansökas på nytt i slutet av Utifrån en utvärdering som Kommunikationsverket gjorde tillsammans med kommunikationsministeriet anvisade verket två av de frekvenser, som används för kortvarig radioverksamhet i Helsingfors, för långvarig koncessionsberoende radioverksamhet. Dessa frekvenser kunde man också ansöka om i en omgång som upphör vid utgången av januari På så sätt kunde verket delvis tillgodose aktörernas betydande efterfrågan på frekvenser i huvudstadsregionen. Radioverksamhet som bedrivs med kortvariga radiotillstånd har blivit allt mer populär. Denna verksamhet användes på olika håll i landet, bland annat på flera olika idrottsevenemang, i lokal radioverksamhet och olika temaradior särskilt på sommaren och under julen. Kortvariga tv-koncessioner användes bland annat vid sändningar av FM-ligans matcher. Världsradiokonferensens blickar redan framåt mot 5G-frekvenser Världsradiokonferensen, som hålls vart fjärde år, arrangerades i slutet av året i Genève, där Kommunikationsverket representerade Finlands ställningstaganden. Agendan innehöll frågor kring frekvenserna för sjöfart, luftfart, satelliter och mobilt bredband. I huvuddrag förband sig Finland till nästan alla sameuropeiska förslag. Det enda undantaget var att Kommunikationsverket i frågan på agendan om tilläggsfrekvenser för mobilt bredband skickade konferensen ett nationellt förslag som avvek från det europeiska ställningstagandet. Förslaget gällde en smidig användning av frekvensområdet under 700 MHz i framtiden. År 2015 beviljades koncessioner för nätverksamhet för tv på frekvensområdet i fråga under nästa tioårsperiod. På grund av det europeiska motståndet antogs förslaget inte, men frågan tas upp på nytt på radiokonferensen När det gäller de övriga frågorna på agendan blev främst de europeiska förslagen, som godkänts i Kommunikationsverkets beredningsgrupp, konferensens slutresultat. Radiokonferensen beslutade att agendan för nästa konferens ska omfatta även 5Gfrekvenser. De frekvenser som ska undersökas (frekvensområdena 24,25 86 GHz) är förenliga med Finlands ställningstagande, trots att Finland ville att de lägre frekvenserna (frekvensområde 6 24 GHz) också skulle undersökas. Även de nuvarande frekvensbanden för mobilnät kommer i sinom tid att överföras för användning av 5G-system. Frekvenser för forskning och produktutveckling samt för nya applikationer Antalet beviljade radiotillstånd för mobilfrekvenser som anvisats för användning inom forskning, produktutveckling och undervisning var oförändrat. Flest sådana radiotillstånd innehade Nokia Solutions and Networks Oy som svarar för Nokias och Microsofts testnät. År 2015 beviljade Kommunikationsverket radiotillstånd för olika forskningsprojekt inom Tekes 5thGear-program, bland annat FUHF (Future of Ultra High Frequencies), CORE++ (Cognitive Radio Trial Environment) och 5GTN. Kommunikationsverket deltog i styrgruppen för projekten och i ledningsgruppen för 5thGear-programmet. ÅRSBERÄTTELSE

6 Framtida 5G-frekvenser kan anvisas för forskning och produktutveckling i nästan hela landet, eftersom förslagen till frekvensband som undersöks i det internationella arbetet (frekvensband på frekvensområdena 24,25 86 GHz) är gynnsamma med tanke på den nuvarande användningen i Finland. Kommunikationsverket beviljade Nokia Networks de första radiotillstånden till forskning och produktutveckling. Samtidigt diskuterade verket behoven av testning av 5G med Oy LM Ericsson AB och Huawei Finland, vilkas behov av frekvenser konkretiseras våren Kommunikationsverket har förberett sig för att bevilja lägre frekvenser för testning av 5G, men verket kommer att utreda tillgången till dessa frekvenser från fall till fall. 5G har ansetts uppfylla önskningar och behov hos många olika användargrupper av trådlös kommunikation bland annat när det gäller mobilitet, högre datahastigheter, ökad tillförlitlighet, säkerhet och energieffektivitet. 5G är också en av digitaliseringens drivkrafter, eftersom 5G-näten används förutom av de traditionella användargrupperna för mobilnät även av olika system och applikationer inom industri och trafik. Den allt ökande användningen av sakernas internet (IoT) samt maskin-tillmaskin-kommunikation (M2M) både förutsätter och påskyndar utvecklingen av 5G. Kommunikationsverkets föreskrift om radiofrekvenser och föreskrift om befrielse av radioanläggningar från kravet på tillstånd uppdaterades under Föreskrifterna ger möjlighet att lansera nya applikationer och tekniker för konsumenterna och näringslivet. Som nya applikationer befriade Kommunikationsverket bland annat radioanläggningar med kort räckvidd på frekvensområde MHz från kravet på tillstånd. Sådana radioanläggningar kan användas för att genomföra täta M2M-nät som omfattar tusentals eller tiotusentals anläggningar. Kommunikationsverket beviljade ett radiotillstånd till satelliten Aalto-1 som har tagits fram av Aalto-universitetet. Genom tillståndet kan satelliten tas i bruk och därmed blir Finland också en rymdnation. Aalto-1 roterar kring jorden i en omloppsbana nära polerna i genomsnitt på 600 kilometers höjd. Innan Kommunikationsverket kunde bevilja radiotillståndet för satelliten tillämpade verket ett godkännandeförfarande enligt internationella radioreglementet som verket inledde för Aalto-1-satelliten Korrespondensen mellan Internationella teleunionen (ITU) och flera förvaltningar och till sist registreringen av frekvenserna tog 16 månader. Radiotillståndet beviljades den 16 mars 2015 och gäller fem år. Utveckling av kunskapen om omvärlden Kommunikationsverket slutförde ett treårigt lägesbildsprojekt (TIKU). Projektet utvecklade färdigheter att på ett enhetligt sätt samla in och behandla geografiska uppgifter om kommunikationstjänsternas funktion, tillgång, kvalitet och priser så att uppgifterna kan användas vid styrningen och tillsynen, och att i tillämpliga delar lägga ut dem i MONITORi. Leverantörerna av geografiska uppgifter är teleföretagen, Kommunikationsverket självt och VTT. VTT levererar till Kommunikationsverket mätdata om det mobila bredbandets kvalitet, som har tagits fram genom crowdsourcing. Under året publicerade Kommunikationsverket 39 artiklar om sin omvärld och 84 uppdateringar av statistiken. Dessa beskrev på många olika sätt hur kommunikationstjänsterna används, fungerar och utvecklas. Alla innehåll är tillgängliga på finska, svenska och engelska, och de har sammanställts i tre översikter över kommunikationssektorn. Därutöver publicerades den fjärde översikten över utvecklingen av omvärlden. Kommunikationsverket ansvarade för projektet FinICT, som överförts från kommunikationsministeriet, under projek- ÅRSBERÄTTELSE

7 tets sista år. Genom projektet främjade Kommunikationsverket tillgängligheten och användbarheten av informationen om kommunikationssektorn och tog fram nya offentliga informationsinnehåll. I början av 2015 började Kommunikationsverket administrera FinICT-webbplatsen och webbplatsens kanaler för sociala medier. Det viktigaste innehållet lades ut på Kommunikationsverkets webbplats och samtidigt förnyades avsnittet för statistik och rapporter. I början av 2015 överfördes beviljandet av långvariga programkoncessioner för digitala masskommunikationsnät huvudsakligen från statsrådet till Kommunikationsverket. Statsrådet ansvarar fortfarande för koncessionsärenden där sändningskapacitet inte kan anvisas för alla sökande eller beviljandet av en programkoncession kan ha avsevärda följder för den allmänna utvecklingen av kommunikationsmarknaden. Den behöriga myndighetens utvärdering gjordes från fall till fall i nära samarbete med kommunikationsministeriet, och utifrån utvärderingen överfördes behandlingen av en ansökan från Kommunikationsverket till statsrådet. Under verksamhetsåret beviljade Kommunikationsverket olika aktörer i både DVB-Tnätet och DVB-T2-nätet sammanlagt tio långvariga programkoncessioner för television. Dessutom beviljade Kommunikationsverket en program-koncession för digital radioverksamhet i DVB-T2-nätet. Under verksamhetsåret fattade Kommunikationsverket fyra förhandsbeslut om vilken inverkan en förändring i det bestämmande inflytandet får på koncessionens giltighet samt flera andra beslut om ändring av en långvarig koncession för både tv och FMradioverksamhet. Genom besluten var det möjligt att göra tv- och radioverksamheten ännu smidigare för aktörerna. Processen för ansökan om långvarig programkoncession blev smidigare när det blev möjligt att göra ansökan om koncession på Kommunikationsverkets webbplats. Förnyelsen slutfördes i slutet av 2015 och elektroniska ansökningsblanketter infördes i början av ÅRSBERÄTTELSE

8 Information om förändringen av fidomännamn på seminarier Det treåriga domännamnsprojektet, som har samband med informationssamhällsbalkens ändringar i domännamnsverksamheten, framskred som planerat. Projektet inleddes 2013 och i det genomförs de ändringar som orsakas av de nya bestämmelserna om domännamn som träder i kraft den 5 september Fi-rotnamntjänsten klarade sig utan avbrott som skulle ha stört domännamnens funktion. Fi-rotens funktionssäkerhet utvecklades bland annat genom att införa en namnserver i samtrafikpunkten FICIX och genom att göra upp beredskapsplaner. Domännamnsföreskrift M68 notifierades till kommissionen. Tjänsteleverantörerna informerades om ändringarna på seminarier som hölls på olika orter. De tekniska ändringarna i domännamnssystemet, så att systemet ska motsvara de nya processerna och verksamhetsmodellerna, framskred i gott samarbete med den tekniska leverantören enligt det överenskomna tidsschemat. ÅRSBERÄTTELSE

9 Bättre tillgång till grundläggande kommunikationstjänster Kommunikationsverket främjar byggande av snabba bredbandsnät. Inom ramen för projektet Bredband för alla fortsatte Kommunikationsverket att sköta uppgifter med statligt stöd för byggande av snabba bredbandsnät i glesbygder. I slutet av 2014 hade betydande fel upptäckts i de nätuppgifter som operatörerna lämnat och som använts som underlag för stödbeslut i bredbandsprojektet, och 2015 upptäcktes fler fel. Våren 2015 utreddes felen även genom inspektioner i teleföretag. På grund av felen var Kommunikationsverket tvunget att korrigera cirka 40 tidigare meddelade stödbeslut. Kommunikationsverket kunde fatta endast fyra nya stödbeslut och beviljade utifrån besluten 1,4 miljoner euro nytt stöd. Under berättelseåret uppgick de utbetalda stöden till 4,8 miljoner euro. Vid slutet av året uppgick de beviljade stöden till cirka 48 miljoner euro och de utbetalda stöden till cirka 24 miljoner euro. Kommunikationsverket strävar efter att bevilja en så stor del som möjligt av det avsatta stödet för Bredband för alla under Det finns fortfarande ett stort intresse för att inleda nya projekt för byggande av nät i glesbygder. Landskapsförbunden har meddelat till Kommunikationsverket att de är intresserade av att inleda en ansökningsprocess för över 40 nya projekt. Tillgången till mobilt bredband förbättrades ytterligare genom ett snabbt byggande av LTE-nät på 800 MHz-frekvenserna. Man ökar dataöverföringskapaciteten i LTEnäten i tätorter främst genom att använda MHz-frekvenserna och täckningen utanför tätorter på 800 MHz-frekvenserna. Operatörernas radiotillstånd ändrades så att LTE-tekniken kan användas även i näten på MHz-frekvenserna. Tillgången till mobilt bredband påverkas också av de ändringar som gjordes under verksamhetsåret och som möjliggör sambyggande av olika operatörers nät och gemensamt utnyttjande av frekvenser. Våren 2015 inledde två operatörer en sådan sambyggnad i östra och norra Finland. Genom gemensamt utnyttjande av frekvenser i LTE-nät nås bland annat högre överföringshastigheter i glesbygder. Hastigheten i samhällsomfattande bredband upp till två Mbit Varje finländskt hem och företag har rätt till grundläggande telefon- och bredbandsabonnemang. I november 2015 höjdes hastigheten i samhällsomfattande bredband från en Mbit till två Mbit per sekund. Alla har också rätt till samhällsomfattande posttjänster och att kunna ta emot minst allmännyttiga tv- och radiotjänster och tvoch radiotjänster som tjänar allmänintresset. Kommunikations-verket säkerställer att dessa skyldigheter att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster fullgörs på ett jämlikt sätt överallt i Finland. Genom att planera och övervaka användningen av frekvenser samt genom att övervaka villkoren i nätkoncessioner säkerställs det att alla finländare har tillgång till grundläggande tv- och radiotjänster. Videor och anvisningar om täckningen i mobilnät År 2015 började Kommunikationsverket, för att uppdatera besluten om samhällsomfattande tjänster, utarbeta en marknadsanalys i enlighet med ett nytt förfarande för att utse leverantörer. Analysen beaktar också höjningen av hastigheten i samhällsomfattande bredband. De nya besluten om samhällsomfattande tjänster meddelas i början av Kommunikationsverket gjorde också en granskning av tillgången till telefonkatalogs- och nummertjänster, det vill säga kontaktinformationstjänster, eftersom informationssamhällsbalken garanterar rätten till kontaktinformationstjänster till ett rimligt pris för alla. Kommunikationsverket beslutade att verket inte ska ålägga företagen skyldighet att tillhandahålla ÅRSBERÄTTELSE

10 tjänsterna ovan, eftersom utbudet av tjänsterna via internet är omfattande. Dessutom garanterar självregleringen i branschen synskadade personers rätt till tillgängliga kontaktinformationstjänster. Kommunikationsverket säkerställde att tjänsterna i GSM-näten omfattar 99 procent av befolkningen i Fastlandsfinland i enlighet med villkoren i nätkoncessioner. Kommunikationsverket utvecklade sin verksamhet för att kunna säkerställa täckningen och funktionen i mobilnäten. Verket fastställde en verksamhetsmodell för att övervaka och mäta täckningsskyldigheter samt skaffade och införde ett system för mätning av täckningar. Kommunikationsverket bidrog till att hitta lösningar som tillhandahålls konsumenterna på europeisk nivå och som förbättrar täckningen, genom att publicera videor om ämnet i samarbete med operatörerna och genom att ge information bland annat på Farmarimässan. Tidningar har publicerat artiklar om ämnet utifrån videorna. I slutet av året publicerade Kommunikationsverket en guide för köpare av bredband. Syftet med guiden är att hjälpa konsumenter i köp av bredband. Kommunikationsverket publicerade en guide om mobilnätens täckning inomhus. ST-kortet Matkaviestinjärjestelmien sisäantenniverkot. Suunnitteluohje lades ut på Sähköinfo Severi. Kommunikationsverket inledde samarbetet med miljöministeriet och kommunikationsministeriet i fråga om den nya markanvändnings- och bygglagen och det tillhörande EU-direktivets inverkan på inomhustäckningen. VTT levererade en gång per dygn tusentals mätresultat om mobilnätets funktion. Mätapplikationen är allmänt tillgängligt och Kommunikationsverket använder en professionell version av applikationen. Operatörernas kalkylmässiga täckningar i mobilnätet har erhållits genom lägesbildsprojektet. Båda de ovan nämnda uppgifterna läggs ut i allmänt format i MONITORi, där Kommunikationsverket också kan samla in data om tjänsternas regionala funktion. Konsumenterna är nöjda med posttjänsterna och samhällsomfattande tjänster följdes upp I slutet av 2015 genomförde Kommunikationsverket en konsumentundersökning för att utreda hur nöjda användare av posten var med samhällsomfattande posttjänster. I undersökningen kartlade Kommunikationsverket bland annat konsumenternas nöjdhet med prissättningen, transporthastigheten för brev och avståndet från konsumentens bostad till verksamhetsstället. Konsumenterna är fortfarande mycket nöjda med posttjänsterna, och helhetsbetyget var 4 på skalan 1 5. Mest kritiska var konsumenterna mot prissättningen av pakettjänster. Posten hade fortfarande problem med att genomföra utdelningen av brev fem dagar i veckan inom ramen för samhällsomfattande tjänster på det sätt som postlagen kräver. Nivån för problemen varierade under året, men bolaget var föremål för en effektiviserad uppföljning hela året. I slutet av året började Kommunikationsverket utarbeta en analys av samhällsomfattande tjänster på marknaden för pakettjänster. Analysen blir troligen färdig våren Avsikten är att utvärdera om det fortfarande finns behov av skyldigheter att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Under året behandlade Kommunikationsverkets verksamhetsställe i Jyväskylä cirka postförsändelser som inte hade kommit fram. Över 34 procent av dessa kunde verksamhetsstället vidarebefordra till mottagarna. Problem i mottagningen av tv- och radiosändningar behandlades genom att ge anvisningar eller som fältarbete Kommunikationsverket behandlade ett stort antal kontakter som rörde problem i mottagningen av tv-sändningar. År 2015 ÅRSBERÄTTELSE

11 var basstationer med 800 MHz och vindkraftverk fortfarande de mest betydande orsakerna till dessa problem. Ofta var det kundernas bristfälliga antennsystem som efter utredningar visade sig vara orsaken till problemen i tvmottagningen. Radiostörningarnas eller skuggområdenas andel av de anmälda problemen var liten. Kommunikationsverket har utrett tillgänglighetsproblem som gäller åtta olika områden som en del av övervakningen av operatörernas täckningsskyldigheter. I fyra områden bidrog vindkraftverken till problemen. Kommunikationsverket har utrett tiotals mottagningsproblem och misstänkta radiostörningar antingen genom att ge anvisningar eller som fältarbete. Kommunikationsverket har också förmedlat kontakter till teleoperatörer för utredning utifrån de skyldigheter som har ålagts operatörerna. Dessutom övervakade Kommunikationsverket att tv-signalen i situationer där enskilda hushåll saknar täckning sändes till invånarna på ett alternativt sätt, oftast genom satellitmottagning. Kommunikationsverket har övervakat tjänsten Taajuustalkoot som har tagits fram i syfte att avhjälpa störningar som förorsakas av LTE-nät på 800 MHz. År 2015 avhjälpte tjänsten över störningar i tvmottagningen. Kommunikationsverket säkerställer att alla i Finland kan ta emot de tv-tjänster som specificerats i koncessioner genom att övervaka att nätoperatörer och innehavare av programkoncessioner följer de uppställda täckningsskyldigheterna. Nätoperatör för kanalknippena A, B och C är skyldig att bygga ett nät på ett skuggområde som omfattar över 50 personer och vars diameter är 20 km. Utifrån utredningar och fältmätningar konstaterades att det på fyra orter finns ett skuggområde där nätoperatören är skyldig att bygga ett nät. För att problem som förorsakas av vindkraftverk ska kunna lösas har Kommunikationsverket diskuterat med olika ministerier, teleoperatörer och vindkraftaktörer. Eftersom inga myndigheter har befogenhet att lösa problem mellan vindkraftverk och radionät, har Kommunikationsverket tillsatt en arbetsgrupp som söker lösningar genom självreglering. Arbetsgruppens mandatperiod går ut den 30 april Enligt Kommunikationsverkets beräkning är cirka hälften av hushållens mottagningsantenner bristfälliga. Det är svårt att lösa problem i tv-mottagningen på grund av att konsumenterna inte är medvetna om kraven på antennsystem och hushållens egna ansvar. Till denna del har Kommunikationsverket vid övervakningen lagt fokus på tv-operatörernas informationsskyldighet och att den iakttas. I en omgång för ansökan om koncession för radio säkerställde Kommunikationsverket vid frekvensplaneringen att täckningen i de nuvarande näten inte ska försämras. Vid planeringen av och informationen om ändringarna av frekvenserna för tvverksamhet fästes särskild uppmärksamhet under verksamhetsåret vid konsekvenser för konsumenterna och vid att de tekniska ändringarna ska vara så smidiga som möjliga för att avbrott i tv-tjänsterna under ändringar ska vara kortaste möjliga. För att tjänsterna under nästa koncessionsperiod ska kunna säkerställas har Kommunikationsverket i frekvensförhandlingarna med grannländerna strävat efter att säkerställa så störningsfria tekniska frekvensresurser som möjligt för tv-nät. År 2015 blev radioverksamhet som bedrivs med kortvariga radiotillstånd allt mer populär. Sådana tillstånd användes på olika håll i landet, bland annat på flera olika idrottsevenemang, i lokal radioverksamhet och olika temaradior särskilt på sommaren och under julen. Kortvariga tv-koncessioner användes bland annat vid sändningen av FM-ligans matcher. ÅRSBERÄTTELSE

12 Kommunikationsverket stärker den nationella informationssäkerheten Kommunikationsverket stärker den nationella informationssäkerheten genom att utveckla lägesbilden och samarbetsnätverken för cybersäkerhet, inspektera och godkänna informations- och kommunikationssystem, främja beredskapen i teleföretag och tillhandahålla informationssäkerhetstjänster till statsförvaltningen. De huvudsakliga uppgifterna under året var säkring av en högklassig lägesbild och utveckling av samarbetsnätverk, observationsförmåga, teknisk styrning, övervakning och beredskap samt personalens kompetens. Tillgängligheten av kommunikationsnät och -tjänster var god Antalet rapporterade långvariga fel av klass A som varar över sex timmar var fyra. Under året rapporterade teleföretagen till Kommunikationsverket om 15 fel och störningar av klass A (berör hundratusentals användare), 31 fel och störningar av klass B (berör tiotusentals användare) och 104 fel och störningar av klass C (berör tusentals användare). Antalet fel av klass A ökade med två 2015 jämfört med Felen uppstod i bland annat mobilsamtalsoch internetaccesstjänster. Största delen av de cirka informationssäkerhetsrelaterade kontakter som Kommunikationsverket behandlade och registrerade under 2015 baserade sig på frivilliga anmälningar från tredje parter. Teleföretagen ska utifrån en lagstadgad anmälningsskyldighet informera Kommunikationsverket om betydande kränkningar av informationssäkerheten för nättjänster och kommunikationstjänster och om sådana mot dessa tjänster riktade informationssäkerhetshot som teleföretagen har kännedom om. Under 2015 anmäldes 23 informationssäkerhetsincidenter till Kommunikationsverket. Incidenterna gällde bland annat dataintrång, programsårbarheter och blockeringsattacker. Under 2015 behandlade Kommunikationsverket över 200 kontakter från kunder i frågor som gällde integritetsskyddet, identifieringstjänster och olika långvariga störningar. För det mesta har frågorna blivit lösta genom kundrådgivning. Vid behov har Kommunikationsverket dock även vidtagit tillsyns- och styråtgärder. År 2015 tog Kommunikationsverket emot åtta begäranden om utvärdering och inspektion av datasystem från statsförvaltningen. Antalet minskade med fem jämfört med året innan. Kommunikationsverket inspekterade helt eller delvis alla datasystem inom statsförvaltningen och företag som kräver godkännande med tanke på internationella förpliktelser gällande informationssäkerhet. Under året godkände Kommunikationsverket tre informationssäkerhetsprodukter. Dessa gällde bland annat en säker telefonlösning. År 2014 utsågs Kommunikationsverket till Finlands behöriga PRS-myndighet (Public Regulated Service) för Galileo-satellitpositioneringssystem. År 2015 inledde och etablerade Kommunikationsverket verksamheten på detta område. Sammanställning av högklassig lägesbild för cybersäkerheten som målsättning Den lägesbild för cybersäkerheten som Kommunikationsverket har skapat baserar sig på de fall verket har behandlat och på verkets egna informationskällor. Lägesbildsinformationen har distribuerats som offentliga översikter och som översikter avsedda för en begränsad grupp av mottagare. Kommunikationsverket har följt upp de betydande informationssäkerhetsoch störningsfenomenens effekter samt avhjälpande av dem med särskilda rapporter. ÅRSBERÄTTELSE

13 Kommunikationsverkets riktade distribution når inte bara statsförvaltningens centrala aktörer utan också över 300 centrala försörjningsberedskapskritiska företag. Vid behov har lägesbilden också distribuerats till individuella organisationer som är föremål för ett visst begränsat informationssäkerhetshot. De offentliga lägesbildsprodukter som Kommunikationsverket publicerade 2015 omfattar tre varningar, 117 Informationssäkerhet nu! -artiklar och 126 sårbarhetsmeddelanden. Varningarna gällde sårbarheter som upptäcktes i Windows och Adobe Flash samt utpressningsprogrammet TeslaCrypt. Dessutom har Kommunikationsverket publicerat Cybersäkerhetscentrets årsöversikt. Under året hade Kommunikationsverket tio temamånader som gällde olika skadliga program, informationssäkerhet i automationssystem och distansarbete, integritetsskydd, IT-brottslighet, nätetikett, störningar i kommunikationsnät, beredskap och programsårbarheter. I december lade Kommunikationsverket ut en cyberjulkalender med 24 informationssäkerhetstips i sociala medier. Kommunikationsverket har också gett flera hundra intervjuer till medier om olika informationssäkerhets- och störningssituationer och verkets representanter har deltagit i flera nationella och internationella seminarier som talare. Fortsatt utveckling av samarbetsnätverk I enlighet med ett avtal som ingåtts mellan Kommunikationsverket och Försörjningsberedskapscentralen fortsatte Kommunikationsverket att tillhandahålla informationssäkerhetstjänster till försörjningsberedskapskritiska aktörer. I enlighet med avtalet mellan finansministeriet och Kommunikationsverket har Kommunikationsverket också fortsatt att tillhandahålla statsförvaltningen GovCERToch GovHAVARO-tjänsterna. På grund av det betydande mervärdet som samarbetet har gett fortsätter projekten Kommunikationsverket har aktivt deltagit i nationella och internationella informationssäkerhetsnätverk som en aktör som möjliggör utbyte av information och delning av information med andra deltagare. De viktigaste internationella samarbetsgrupperna är EGC som består av europeiska CERT-aktörer samt de nordiska regleringsmyndigheternas gemenskap för utbyte av information. De viktigaste nationella grupperna för utbyte av information omfattar CERT-VTRgemenskapen som stödjer utbyte av information mellan säkerhetsmyndigheterna, samt CERT- och eciparbetsgrupper som i synnerhet är avsedda för försörjningsberedskapskritiska företag. Dessutom har Kommunikationsverket inlett nya grupper för informationsutbyte inom bland annat kemisk industri och social- och hälsovårdssektorn. Nya företag och aktörer i HAVARO HAVARO, ett system som upptäcker och varnar för kränkningar av informationssäkerheten, är en av Kommunikationsverket producerad tjänst för att söka spår på aktiviteter som kan äventyra informationssäkerheten hos utvalda kundorganisationers nättrafik. En hel del nya försörjningsberedskapskritiska företag och aktörer inom statsförvaltningen anslöt sig till tjänsten Det förbättrade tjänstens förmåga att upptäcka allvarliga informationssäkerhetskränkningar som organisationer som utnyttjar systemet kan vara utsatta för. Med hjälp av tjänsten fick Kommunikationsverket värdefull kompletterande information om flera informationssäkerhetsincidenter under året. Informationen har utnyttjats när verket har skapat en lägesbild av cybersäkerheten. ÅRSBERÄTTELSE

14 Kommunikationsverkets Autoreporter-tjänst samlar in uppgifter om skadliga program i finländska nät från tillförlitliga utländska källor och rapporterar uppgifterna till nätadministratörerna för fortsatta åtgärder. År 2015 behandlade tjänsten ungefär rapporter om Finland. Kommunikationsverket utredde aktivt möjligheterna att ansluta nya informationskällor till systemet. Kommunikationsverket har uppgraderat HAVARO- och Autoreporter-systemen för att förbättra observationsförmågan och för att möjliggöra behandlingen av den alltmer ökande informationsmängden. Dessutom har Kommunikationsverket utvecklat sina interna system för att effektivera behandlingen av det befintliga informationsmaterialet. ÅRSBERÄTTELSE

15 Kommunikationsverket skärper den tekniska styrningen och övervakningen Under 2015 uppföljde och stödde Kommunikationsverket aktivt tillämpningen av informationssamhällsbalken, som trädde i kraft vid ingången av året. Kommunikationsverket har stött regleringen bland annat genom att delta som föreläsare i olika evenemang och lägga ut anvisningar gällande balken på sin webbplats. Kommunikationsverket har också följt upp förankringen av de nya föreskrifter som verket utfärdat med stöd av informationssamhällsbalken, och vid behov vidareutvecklat föreskrifterna. Kommunikationsverket har aktivt biträtt kommunikationsministeriet och finansministeriet vid beredningen och införandet av de nationella reglerna för identifieringstjänster och betrodda tjänster, bland annat genom att delta i beredningen av de nationella reglerna, dokumenten och anvisningarna samt i fastställandet och identifieringen av internationella krav. Projektet fortsätter Bättre beredskap för störningar genom informationsutbyte Arbetet i samarbetsgruppen för störningssituationer (HÄTY) fortsatte med stöd av de nya rättigheter som gruppen beviljats genom informationssamhällsbalken. Under 2015 fortsatte de redan inledda utvecklingsprojekten. Kommunikationsverket tog fram en prioritering av kritiska kommunikationsförbindelser för elbolagen, som gör det möjligt att återställa förbindelserna först i de system som är mest kritiska för funktionen av elbolagens service. Under året inleddes utbytet av information om teleföretagens erfarenheter vid betydande störningar. Utifrån erfarenheterna har HÄTY genom sin verksamhet förbättrat det operativa samarbetet mellan myndigheterna och de viktigaste aktörerna inom telebranschen och elbranschen under störningar i kommunikationsnäten. På så sätt kan störningarnas följder minska och återhämtningen efter störningarna gå snabbare. Kommunikationsverket utredde de största teleföretagens beredskapsplanering. Utifrån erfarenheterna vid utredningen fastslog Kommunikationsverket att det inte finns omedelbart behov av att meddela en föreskrift om beredskapsplanering. Utvecklingen av planerna fortsätter dock i samarbete med teleföretagen inom HÄTY. Övervakning av frekvensanvändningen och utredning av störningar Som en del av den tekniska övervakningen utredde Kommunikationsverket 140 radiostörningar, av vilka mer än hälften gällde tv-mottagning eller mobilnät. Verket avhjälpte tio störningar i nöd- och säkerhetstrafiken och sju av dem var skyndsamma. Otillåtna förstärkare som förorsakade störningar i mobilnät ledde till fem begäranden om utredning till polisen och två begäranden om utredning till installationsaffärer. Kommunikationsverket har fått handräckning från polisen, gränsbevakningsväsendet och försvarsmakten vid både utredningen och avhjälpandet av radiostörningar och andra störningar. Dessutom hördes Kommunikationsverkets experter som vittnen vid domstolsbehandlingar och polisundersökningar. Kommunikationsverket övervakade och styrde användningen av frekvenser vid följande fyra idrottsevenemang, där man förmedlade internationell tv-bild: Lahti Ski Games, VM i skidskytte i Kontiolax, Neste Oil Rally och Ruka Nordic världscup. Antalet granskningar av ljudradiosändare under året var fortfarande stort, totalt 54. Dessutom övervakade Kommunikationsverket genom stickprov att villkoren för ÅRSBERÄTTELSE

16 radiotillstånd iakttas, och ingrep snabbt i problemen. Kommunikationsverket utvecklade och moderniserade sin utrustning och skaffade anläggningar för att mäta mobilnätens täckning, lokalisera falska basstationer, mäta tv-nät, automatisera övervakningen, inspektera radioanläggningar och utveckla antennutrustningen. Som en del av övervakningen av att villkoren i nätkoncessioner iakttas följde verket aktivt med hur operatörerna avhjälpte problem i tv-mottagningen när näten på 800 MHz infördes. Under året avhjälpte operatörerna över radiostörningar, av vilka några tiotals meningsskiljaktigheter medlades av Kommunikationsverket. Kommunikationsverket övervakade de skyldigheter som gäller tv-nätens täckning genom utredningar och mätningar i åtta områden samt genom att följa upp operatörernas informationsskyldighet i enskilda fall. Det nya direktivet om radioutrustning införs genom nationell lagstiftning i juni Kommunikationsverket har aktivt deltagit i beredningen av ändringen av informationssamhällsbalken. Radioutrustningarnas överensstämmelse med kraven övervakades genom inspektioner och mätningar och när problem upptäcktes vidtogs åtgärder snabbt. Kommunikationsverket deltog i en europeisk tillsynskampanj där det utreddes radiostyrda modellflygplans och koptrars överensstämmelse med kraven. Verket meddelade försäljningsförbud för de utrustningar som inte stämde överens med kraven. Kommunikationsverket gjorde inspektioner och utövade tillsyn i butiker och webbutiker. Kommunikationsverket tog del av nya radioutrustningar och trender genom att delta i sex mässor. Dessutom gjorde Kommunikationsverket inspektioner utifrån angivelser och med anledning av de radiostörningar som verket utrett. Det nya direktivet om radioutrustning införs i Finland i juni ÅRSBERÄTTELSE

17 Omvärld Kommunikationsverket samarbetade fortfarande intensivt såväl globalt som i Europa. Kommunikationsverkets Cybersäkerhetscenter fortsatte att samarbeta aktivt med andra internationella informationssäkerhets- och IT-brottsutredare. Samarbetet uppnådde goda resultat vid samordnandet av flera betydande fall av kränkning av informationssäkerheten. Ett av de största globala samarbetsprojekten som gäller användning av radiofrekvenser var Internationella teleunionen ITU:s världsradiokonferens i november och konferensförberedelserna. Förberedelserna fokuserade på det europeiska samarbetet, men i bland annat arbetet med utredning av tilläggsfrekvenser för mobilt bredband söktes samarbetspartner även från länder utanför Europa. Vad gäller det internationella samarbetet i domännamn, var Kommunikationsverket en aktiv deltagare i CENTR, rådet för europeiska nationella toppdomänsregister, samt i ICANN, organisationen för förvaltning av toppdomäner på internet. Kommunikationsverket representerade Finland i flera av Europeiska unionens råds och kommissions organ och expertgrupper samt i övriga internationella organ och expertgrupper som behandlar informationssäkerhetsfrågor antingen ensamt eller som stöd för den nationella säkerhetsmyndigheten. Dessutom deltog Kommunikationsverket på både europeisk och nordisk nivå i samarbetet mellan de europeiska regleringsmyndigheter som ansvarar för informationssäkerhetsfrågor. I juni var Kommunikationsverket värd på ett samarbetsmöte som sammankallats av ENISA och som behandlade utbyte av säkerhetsinformation mellan regleringsmyndigheterna. Kommunikationsverket var aktivt inom EGC som är en samarbetsgrupp för europeiska statliga CERT-aktörer. Samarbetet var särskilt livligt i fråga om samordnande av lägesbilden av skadliga program och analys av skadliga program. Under året intensifierades samarbetet i det samnordiska CERT-nätverket ytterligare bland annat genom att utveckla informationsutbytet och övningsverksamheten. Kommunikationsverkets personal deltog i flera internationella informationssäkerhetsseminarier som talare. Under året var Kommunikationsverket aktivt i verksamheten i organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (BEREC) både i tillsynsnämnden och på expertnivå. De viktigaste temana i BEREC:s arbete var behandling av kommissionens strategi för en inre digital marknad, biträdande vid beredningen av förordningen gällande den inre marknaden (TSM) i fråga om roaming och nätneutralitet, utredning av postpaketkonkurrensen och tillgänglighet av teletjänster. Under året gav BEREC åtta yttranden om den andra fasen av undersökningar enligt artikel 7 i ramdirektivet. Yttrandena gällde de förslag till beslut om betydande marknadsinflytande som de nationella regleringsmyndigheterna hade notifierat. Kommunikationsverket deltog i EU:s kommunikationskommitté Cocoms möten. Kommitténs agenda utgjordes av bland annat införande av bredbandsdirektivet (2014/61/EG), genomförandeförordningar för TSM-förordningen och användning av numren 112 och 116. Kommunikationsverket spelade en aktiv roll i EU:s kommunikationskommitté, radiospektrumkommitté och i gruppen för radiospektrumpolitik. Gruppen för radiospektrumpolitik beredde bland annat ställningstaganden till de ärenden som hade behandlats på en världsradiokonferens förra året, och till framtiden för UHF-tvfrekvensområdet ( MHz). Dessutom beredde gruppen ett ställningstagande som lyfter fram medlemsländernas synpunkter på hur harmoniseringen av frekvensområden bör ÅRSBERÄTTELSE

18 genomföras i anslutning till Europeiska kommissionens DSM-arbete. Radiospektrumkommittén godkände bland annat beslutet om harmonisering av frekvensområde MHz för mobilt bredband i Europa. Dessutom har kommittén berett harmoniseringen av frekvensområde 700 MHz ( MHz) för mobilt bredband i Europa. Kommunikationsverket samarbetade också med Europeiska post- och telesammanslutningen (CEPT) inom numrering och frekvensförvaltning. När det gäller numreringen diskuterades bland annat användning av nationella nummer i M2Mtjänster globalt. CEPT:s kommitté för elektronisk kommunikation (ECC) godkände flera rapporter och rekommendationer om användningen av frekvenser samt flera beslut om harmoniserad användning av frekvenser, bland annat harmonisering av 700 MHz för mobilt bredband. Kommunikationsverket deltog aktivt i den europeiska WRC-beredningen i EEC:s arbetsgrupper, och verkets representant var Europas ansvariga beredare och talman i fråga om IMT-tilläggsfrekvenser. Kommunikationsverket fortsatte att förhandla med grannländerna om att överföra 700 MHz-frekvenserna till mobilkommunikation från 2017 med tanke på både mobilanvändningen och ersättande tv-frekvenser. De uppnådda avtalen hjälper till att garantera att det finns tillräckliga frekvensresurser för tv-verksamheten även i framtiden. Med Ryssland undertecknades ett koordineringsavtal mellan den ryska luftfartens radionavigation och Finlands mobilnät, vilket möjliggör användning av frekvensområdet för mobilt bredband i Finland. När det gäller frekvensområde 700 MHz undertecknades ett koordineringsavtal med Sverige om användning av frekvensområdet för mobilt bredband. Till följd av avtalet med grannländerna om villkoren för frekvensanvändning kan operatörerna i stor omfattning bygga nät även i gränsområden. Dessutom kan koordineringsavtalen säkerställa att system i Finland inte drabbas av skadliga störningar från grannländerna. Kommunikationsverket deltog i gruppen för europeiska tillsynsmyndigheter inom området för audiovisuella medietjänster (European Regulators Group for Audiovisual Media Services ERGA). År 2015 fokuserade gruppens arbete särskilt på att biträda kommissionen vid förberedelserna för att omarbeta direktivet om medietjänster. Kommunikationsverket strävade genom sin verksamhet efter att reglerna för mediebranschen ska lättas på i framtiden. Arbetet fortsätter 2016 när kommissionen ska publicera de nya förslagen till direktiv. Kommunikationsverket var också medlem i Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för posttjänster (ERGP). Samarbete med intressenterna och hantering av kundrelationer Kommunikationsverket införde gemensamma intressentriktlinjer och en modell för hantering av intressentarbete. De fastställer bland annat samarbets- och kommunikationsförfarandena med de olika intressenterna och regleringskunderna samt den interna samordningen och informationsförmedlingen. Kommunikationsverket deltog i en gemensam intressentgruppsundersökning inom Kommunikationsministeriets förvaltningsområde. Den allmänna imagen av Kommunikationsverket var fortfarande god och betyget steg något från 3,77 till 3,83 på skalan 1 5. Kommunikationsverkets kärnprocesser fastställdes och utvecklades i projektet YKÄ. De fastställdes och beskrevs i form av synliga tjänster för kunderna och med tillämpning av rekommendation JHS 152. Dessutom utvärderades de modeller för processtyrning som lämpar sig för verkets verksamhetsstyrning och mätarna för uppföljning av kärnprocesserna särskilt när det gäller stora kundvolymer, samt de ÅRSBERÄTTELSE

19 områden i processerna som eventuellt ska utvecklas. Verksamhetsutövarnas anmälningsplikt utökades till följd av informationssamhällsbalken som trädde i kraft vid ingången av året. Anmälningsplikten för televerksamheten gäller numera också mindre teleföretag än vad tidigare krävdes. Dessutom utökades anmälningsplikten även till att omfatta programverksamhet samt tillhandahållande av beställ-tv-tjänster och betal-tv-tjänster. Anmälningar om bedrivande av verksamhet görs i Kommunikationsverkets e-tjänst som infördes i början av året. Kommunikationsverket för ett register över de företag som har lämnat in anmälan. År 2015 tog Kommunikationsverket emot 107 anmälningar. Inom hantering av kundrelationer utvecklades statistiken över kundernas samtal och skriftliga kontakter till Kommunikationsverket. Utifrån statistiken tar verket fram information om frågor som vanligen lyfts fram i kundkontakterna, och använder informationen vid tillsynen och kundtjänsten. Evenemang för intressenter i syfte att främja IPv6 och 5G Under 2015 vidtog Kommunikationsverket i samarbete med intressenterna flera åtgärder för att främja IPv6 i Finland. Lansering av datum för införande av IPv6 samt ett särskilt seminarium var de mest framträdande åtgärderna. Åtgärderna bidrog till att användningen av IPv6 i praktiken kunde ökas från noll procent till över sju procent av slutkundernas abonnemang på sex månader. Andelen ligger på en god europeisk nivå. Kommunikationsverket och kommunikationsministeriet arrangerade ett 5Gseminarium som sammanförde branschaktörer för att nätverka och framföra sina åsikter om 5G-tekniken och forskning, utveckling och införande av 5G samt om det relaterade nationella och internationella arbetet. På seminariet insamlades också förslag om hur Kommunikationsverket och kommunikationsministeriet ska kunna främja forskning, utveckling och införande av 5G i Finland och globalt. Målet är att vi ska vara en global föregångare vid utveckling av främjande av 5G och en aktiv opinionsbildare på internationella 5G-forum. Utöver temaseminarierna ovan arrangerade Kommunikationsverket fyra större aktualitetsseminarier för intressenter. På seminarierna Informationssäkerhet nu!, Kommunikationsmarknadsdag, Radiofrekvensdag och Fi-domännamnsdag behandlades mer ingående aktuella teman om nationella och globala fenomen och förändringar inom områdena cybersäkerhet, kommunikationsmarknad, frekvensförvaltning och domännamnsförvaltning. Kommunikationsverket arrangerade registrarer som är återförsäljare av domännamn flera seminarier om den nya verksamhetsmodell som börjar gälla i fidomännamnsverksamheten den 5 september Seminarier som kallades för turnén Suomi-kiertue arrangerades i Åbo, Tammerfors, Jyväskylä, Seinäjoki och Uleåborg. Turnén fortgår under Samarbetsgrupperna en viktig del av verksamheten Kommunikationsverkets delegation, som omfattar alla de viktigaste intressentgrupperna, sammanträdde två gånger under året. På mötena behandlades bland annat projektet Digital Single Market vid sidan av aktualitetsöversikterna och Kommunikationsverkets resultatmål. Kommunikationsverket har utvidgat den tidigare arbetsgruppen för tekniska föreskrifter så att den omfattar den tekniska styrningen för hela verket. Arbetsgruppen är ett samarbetsforum för Kommunikationsverket, teleföretagen och övriga intressenter. Gruppen sammanträdde två gånger under Cybersäkerhetscentret sköter sina uppgifter i nära samarbete med de inhemska aktörerna i branschen. Verket arrangerade sina intressenter flera evenemang som gällde informationssäkerhet, samarbete ÅRSBERÄTTELSE

20 under störningar och organ för bedömning av informationssäkerhet. Kommunikationsverket samordnade det gemensamma kommunikationsprojektet för övergång till DVB-T2-teknikövergång i tvbranschen och bedrev inom projektet nära samarbete med nätoperatörer, utövare av programverksamhet och andra myndigheter och organisationer. En arbetsgrupp, som tillsatts av kommunikationsministeriet och som kartlagt sätten för att trygga den finländska radioverksamhetens livskraft, föreslog i sin rapport av 2014 bland annat att Kommunikationsverket skulle inrätta en långvarigare arbetsgrupp eller ett långvarigare diskussionsforum som alla de viktigaste intressenterna fritt skulle kunna delta i och att gruppens eller forumets diskussioner skulle beakta bland annat radiokanalernas distribution på internet och i mobilnät och konsekvenserna av bilindustrins utveckling för förutsättningarna att lyssna på radio. Utifrån arbetsgruppens förslag inrättade Kommunikationsverket ett radioforum som höll sitt första möte den 15 oktober Regleringsgruppen, som består av branschföretag, höll fyra möten På agendan fanns en hel del aktuella ärenden, bland annat EU:s förordning om den inre marknaden, roaming, tillsyn över accessnät och SMP-beslut 2015 om mobiltermineringsmarknaden och marknaden för tv- och radiotjänster. Regleringsgruppen diskuterade också vilka framsteg arbetsgruppen för icke-diskriminering, som leds av Kommunikationsverket, har tagit. Gruppen arrangerade ett temamöte som behandlade huruvida en LRIC-modell, som kommissionen har krävt, skulle kunna tas fram för marknaden för accessnät i Finland. Arbetsgruppen för mediebranschen, som består av tv- och radioaktörer, sammanträdde två gånger under året. Gruppen diskuterade aktuella frågor inom medietillsynen och särskilt frågor kring omarbetningen av AVMS-direktivet och företagens synpunkter på de omarbetade reglerna i Europa. Kommunikationsverket samarbetade intensivt på nationell, europeisk och global nivå. ÅRSBERÄTTELSE

21 Ekonomi och resursser Arbetshälsan låg fortfarande på god nivå. Under 2015 förberedde sig Kommunikationsverket för att införa det gemensamma datasystemet för statens ekonomi- och personalförvaltning (Kieku) och verksamhetsprocesserna vid ingången av För Kommunikationsverket var införandet av Kieku ett betydande utvecklingsprojekt, där processerna för verkets ekonomi- och personalförvaltning harmoniserades enligt den gemensamma modellen för statsförvaltningen. En av utvecklingsåtgärderna var totalreformen av Kommunikationsverkets lönesystem, som inleddes våren Orsaken till reformen var att systemet fungerade endast partiellt och tillämpningen av systemet var problematiskt, särskilt vid bedömning av individuella prestationer och dess inverkan på lönen. Lönesystemet utvecklades i gott samarbete med verkets personalorganisationer samt genom att skaffa konsulttjänster av Innova Service Ab. Finansministeriets krav på att reformen ska vara kostnadsneutral ledde till slut till att Kommunikationsverket beslutade fokusera utvecklingen av lönesystemet på att omarbeta kriterierna för bedömning av individuella prestationer. Reformarbetet kunde slutföras på ämbetsverkets nivå, men arbetet med att precisera införandemodellen fortsätter tillsammans med personalorganisationerna och Statens arbetsmarknadsverk Under verksamhetsåret var personalens arbetshälsa god. Totalbetyget sjönk något från 3,7 år 2014 till 3,6 år 2015, men det är fortfarande bättre än inom den övriga statsförvaltningen. Kommunikationsverkets organisation ÅRSBERÄTTELSE