Åsele Byaråd 2010-12-29 Camilla Thellbro UTVECKLINGSPLANERING i Åseles byar eller Mängder av resurser att nyttja utan resurser att nyttja dem med...
Summering Tongångarna runt om i Åseles byar är både positiva och negativa när det gäller utveckling i den egna byn. Man ser många möjligheter att nyttja och utveckla sina lokala natur- kultur- och bebyggelseresurser. Befolkningen är dock en begränsande faktor genom minskande antal, ökande ålder och passiv attityd. Dessutom upplevs flera samhälls-, service- och infrastrukturelaterade hinder. Åselebyarnas topp-fem-mål/önskemål enligt utvecklingsplanerna är: 1 Bredband vilket saknas eller är bristfälligt. 2 Aktiviteter/anläggningar där man både vill utveckla befintliga verksamheter och sjösätta nya idéer. 3 Samlingslokaler som man vill rusta upp, renovera, bygga ut och bygga nytt för att stärka byagemenskap och möjliggöra utveckling av besöksverksamhet. 4 Nätverk som man vill utveckla för nya och bättre samverkansstrukturer inom och mellan byar. 5 Marknadsföring för att synas mer för tillresande och potentiella inflyttare bl a genom skyltning och på Internet. Samtidigt som uppfyllandet av flera mål hänger på byn själv och dess invånare står det också klart att stöd från och samarbete med andra byar och samhället, i första hand kommunen, i många fall är avgörande för att få fart på utvecklingsplanerna... 1
Inledning Detta dokument är en redogörelse av ett försök att sammanställa information i de utvecklingsplaner som byaföreningar runt om i Åsele kommun arbetat fram. Fokus ligger på de tillgångar, möjligheter och problembilder som upplevs i Åseles byar, men även på de målsättningar inför framtiden man satt upp i sin utvecklingsplanering. Andelen medlemsföreningar i Åsele Byaråd som har utvecklingsdokument och inte är byaföreningar av någon typ är mycket låg, varför endast byautvecklingsplanerna omnämns i denna sammanställning. De planer som sammanställts är huvudsakligen från 2007. Anledningen till detta är att en enkätundersökning bland Åsele Byaråds medlemsföreningar, från 2010, tyder på att de allra flesta byarna arbetar efter den plan som togs fram under 2007 och att denna fortfarande är aktuell. Byautvecklingsplanerna har utformats på olika sätt och förutsättningarna i byarna är, av naturliga skäl, olika. Därför är det inte rimligt att redogöra för detaljer i respektive bys planering utan snarare att försöka ge en övergripande bild och att ev. komplettera denna med avvikelser och exempel. Förhoppningen är att denna sammanställning ska ge värdefull information till Åsele kommun, men även till byarådet och byarna själva, om stämningen ute i kommunen, om var det kan vara motiverat att satsa resurser och om vilka områden det eventuellt finns anledning att göra gemensamma ansträngningar för att nå önskvärda och goda resultat. Följande byar har bidragit med information till denna sammanställning genom sina byautvecklingsplaner: Avasjö Baksjöliden Fredrika Fredrika Norra Byar Nordanås - Stensjö Lövås Norrfors Långbäcken Volmsjö Gafsele Hälla Lomsjö Lögda Sandsjö Sörnoret Tallsjö Tegelträsk Tensjö Varpsjö Östernoret 2
Styrkor, svagheter, möjligheter och hot I de flesta byars utvecklingsplaner finns någon form av en s.k. SWOTanalys, d.v.s. en uppräkning eller beskrivning av de positiva respektive negativa faktorer man ser i byn ur ett utvecklingsperspektiv. Listorna med faktorer blir långa, vilket beror på att man identifierat många olika faktorer, men även på att man ser olika aspekter av liknande faktorer. Styrkor Styrkorna är i särklass flest till antalet. För att lättare kunna hantera dem har de delats in i kategorierna i) natur och miljö, ii) befolkning och gemenskap, iii), lokal aktivitet, iv) infrastruktur samt iiv) samhällsservice. Natur och miljö är de faktorer som de flesta byarna ser som sina största styrkor. Man anger främst sådant som jakt- och fiskemöjligheter, men även växt- och fågelliv, landskapets utseende, kulturmiljön, renhet, lugn och tystnad. Några byar har positiv befolkningsutveckling och ser styrkor i mångkulturell inflyttning. Därtill upplever många byar styrkor i god gemenskap, samarbete/sammanhållning, öppenhet och framåtanda och i att ha tillgång till bra samlingslokaler. Byar som är aktiva, genom exempelvis föreningsliv och företagande, ser sig stärkta av detta. När det gäller infrastruktur är tillgången till bredband det som allra tydligast utpekas som en styrka. I de byar där man upplever sig ha bra samhällsservice inkl. lantbrevbäring och tillgång till kollektivtrafik etc. ses detta som värdefullt. Svagheter Svagheterna kan delas in i a) befolkningsstruktur, b) infrastruktur samt c) samhällsservice. Svagheter kopplade till befolkningsstrukturen på olika sätt av omkring hälften av byarna. Det är främst få invånare och hög medelålder som anges som negativt. Hög ålder och utflyttning kopplat till hus- och fastighetsägande ses också som svagheter. Dålig IT-kommunikation, pendlingsavstånd till tätort samt vägstandard är svagheter som tas upp av många byar. Generellt försämrad samhällsservice anses också som en betydande negativ faktor. Exempel på svagheter som är mer byspecifika är hemmablindhet, icke-engagemang från bybor och/eller näringsliv, språksvårigheter, avsaknad av samlingslokal eller andra typer av lokaler och brist på olika typer av andra fysiska tillgångar och resurser. Möjligheter a) natur och miljö, b) anda samt c) tillgängliga resurser är de tydligaste typerna av möjligheter man ser sig inneha ute i byarna. Läge, naturen i stort och olika typer av naturresurser, som vilt, fisk, bär och svamp, anges av många byar som möjligheter. Vidare är entusiasm, engagemang, öppenhet etc. faktorer som man tror kan innebära möjligheter. De flesta byarna anser sig ha en eller flera resurser i form av besöksmål, 3
tillgängliga tomter/hus, aktiviteter, gemensamhetsanläggningar m.m. som kan ge utvecklingsmöjligheter. Hot Hoten utgör den kortaste listan och omfattar främst sådant som berör a) befolkningsstruktur, b) anda samt c) infrastruktur Hög medelålder och utflyttning anges av många byar som ett hot inför framtiden. Missunsamhet, avundsjuka och egoism som bl.a. leder till att hus förfaller, forslas bort eller förblir obebodda eller låsta som fritidsbostäder anges också som hot. Många byar berör faktorer kopplade till försämrad infrastruktur som hot. Bland dessa ses sådant som dåliga vägar, bristfällig kollektivtrafik, höga bensinpriser samt avsaknad av eller brister i tillgängligheten till tillfredsställande internetuppkoppling. Summering och analys Ett positivt resultat av sammanställningen är att man runt om i Åseles byar verkar uppleva sina styrkor och möjligheter som fler än svagheterna och hoten. De positiva faktorerna är också till övervägande del sådant som finns tillgängligt i och omkring byn; natur, miljö, människor, god byanda etc. De mer negativa faktorerna utgörs i större utsträckning av sådant som, mer eller mindre, regleras på högre samhällsnivå och situationer som råder på grund av skeenden i ett vidare utvecklingsperspektiv än den egna byns. Just detta gör att angivna svagheter och hot delvis kan tolkas som allvarligare eller svårare att åtgärda och kanske är det också så att styrkorna och möjligheterna blir svåra att göra något av just på grund av svagheterna och hoten. Utvecklingsområden och målsättningar De målsättningar byarna presenterar i sina byautvecklingsplaner är i de flesta fall knutna till de förutsättningar som finns i den egna byn och avsikten är att själv driva arbetet med att uppnå dem. De berör dock även sådant som kanske bäst kan tolkas som önskemål eller uppmaningar ställda till samhället till stat, kommun och näringsliv. För att lättare kunna hantera och sammanställa byarnas målsättningar har de sorterats under följande utvecklingsområden med tillhörande underkategorier: By Antal byar Bebyggelse 6 Landskap 5 Dokumentation 1 Byagemenskap Lokaler 10 4
Nätverk 9 Befolkning 3 Verksamhet Aktivitet/anläggning 12 Näringsverksamhet 5 Besöksnäring 4 Marknadsföring 8 Infrastruktur Bredband 13 Telefon 2 Vägar 5 Vägbelysning 1 Kollektivtrafik 4 Elförsörjning 3 Vatten 1 Övrigt 1 Service Skola 2 Barnomsorg 2 Äldreomsorg 1 Post 1 Sopor 1 Säkerhet 1 Övrigt 2 By Övrigt 2 De mål som uttrycks beträffande byns bebyggelse handlar övervägande om att på olika sätt arbeta för att göra fler bostäder tillgängliga, främst för permanent boende. När det gäller landskapet handlar målen främst om åtgärder för att hålla landskapet öppet. En by anger också att de vill arbeta med att dokumentera byn; dess historia, kulturella tillgångar etc. Byagemenskap Att arbeta för tillgång till bra och fräscha samlingslokaler förefaller som mål i de flesta av byarna. Målen rör allt från att underhålla till att restaurera och bygga ut till att bygga nytt. De flesta byar vill också arbeta med gemenskap och samarbete inom och mellan byar. Dessa mål är oftast ospecifika, men ett konkret exempel är att byn vill skapa en e-postlista för att underlätta kommunikation. 5
Befolkning Inflyttning eller ökad inflyttning är det man anger som mål kopplat till befolkningen. Hur man tänkt sig arbeta mot dessa mål anges dock inte. Verksamhet Detta utvecklingsområde är svårt att entydigt dela upp i underkategorier då mål som rör anläggningar, aktiviteter, näringsverksamhet och besöksnäring ofta verkar ha flera syften. Anläggningar och aktiviteter man vill bygga och arbeta med blir till gagn och glädje både för bybor och för besökare. Man tänker sig även att denna typ av resurser och verksamheter kan locka fler besökare. Nästan alla byar anger att man vill eller planerar bygga och/eller rusta upp anläggningar i byn eller i dess närhet. Detsamma gäller anordnande av aktiviteter. De flesta byar har flera, ofta störst andel, mål inom denna kategori. Målen i kategorin näringsverksamhet har också en viss koppling till de båda övriga kategorierna, särskilt i mer aktiva byar, men de flesta mål som rör näringsverksamhet är mer uttryck för en positiv inställning till företagsetablering och önskemål om fler arbetstillfällen. Marknadsföring Fler än hälften av byarna är intresserade av att marknadsföra byn på något sätt. Det handlar främst om tillverkning av skyltar såsom välkomstskyltar och liknande, men uppdatering av hemsidor, broschyrer, tidningsreportage, filmer, bildspel är ytterligare exempel på idéer. Infrastruktur Infrastrukturmålen är till största delen ÖNSKEmål. Önskan om bredband eller bättre internetuppkoppling är det i särklass tydligaste önskemålet. En tredjedel av byarna vill att underhåll av kringliggende vägar förbättras. Därefter är det kollektivtrafiken mot tätorter man främst vill ska utvecklas. I övrigt finns önskemål bland byarna om förbättrad telefonförbindelse, vägbelysning och elleverans. När det gäller el- och vattenförsörjning uttrycker två av byarna konkreta planer för att själva förbättra rådande situation. Service Mål som angivits gällande service är uteslutande önskemål om att bevara det som finns och/eller förbättra. Under säkerhet anges en önskan om bättre skyltning mot avsides belägna fastigheter i syfte att underlätta för bl.a. utryckningsfordon. Summering och analys Det förefaller som att det finns gott om både konkreta mål och önskemål i Åselebyarna. Många mål handlar både om att öka trivsel, livskvalitet och möjligheter för den befintliga befolkningen och om att öka byns attraktionskraft för inflyttning och besökare. Enligt enkätsvaren från den undersökning som genomförts under sommaren 2010 är utvecklings- 6
planerna från 2007 forfarande är aktuella i de flesta byar. Detta tyder på att arbetsintensiteten är relativt låg när det gäller att nå uppsatta mål. En tolkning av resultatet i denna sammanställning kan vara att, orsaken till den låga arbetsintensiteten beror på avsaknad av resurser. För att arbeta utvecklingsinriktat krävs inte bara ekonomiska resurser utan även människor av ett visst antal och med ett visst mått av engagemang. Vidare krävs kunskap och erfarenhet samt verktyg för att hitta vägar och ha möjlighet att genomföra sina planer. Hur det står till med kunskap och erfarenheter, som skulle behövas för att nå goda resultat i byarnas utvecklingsarbete, går inte att utläsa av den sammanställning som gjorts här. Att man upplever brister i invånarantal och har önskemål kring samarbete och engagemang står dock klart. Förutom brister i mankraft är sannolikt avsaknad av tillfredsställande infrastruktur i allmänhet och av bredband i synnerhet begränsande faktorer i utvecklingsarbetet. Diskussion Utveckling i Åsele kommun innebär i stor utsträckning utveckling i Åseles byar. För att få fart på arbetet ute i byarna krävs självfallet att ansvar och initiativ tas av byborna själva. Vill man att något ska bli gjort så måste man också göra något. Det skulle troligen vara fördelaktigt att strukturera upp arbetet och göra prioriteringar om man inte redan gjort det. Stärkt byanda och möjlighet att arbeta med anläggningar och aktiviteter går hand i hand. Denna sammanställning indikerar dock att det även finns frågor att hantera i större skala för att uppnå effektivitet och goda resultat. Sannolikt är samverkan och/eller samordning mellan byar något som skulle ge större möjligheter när det gäller exempelvis marknadsföring. Idag finns Åsele Byaportal på internet, vilken utgör ett forum för såväl marknadsföring som för kommunikation och samverkan. De svagheter, hot och de ÖNSKEmål som framförs i utvecklingsplanerna är i många fall något av direkta passningar till samverkansorgan, såsom byarådet, och till kommunförvaltningen. När det gäller befolkningsstruktur samt infrastruktur- och serviceutveckling är just samverkan, samlade påtryckningar och/eller drift av frågor från lämplig myndighetsnivå otvetydigt effektivast för att uppå goda och långsiktiga resultat. 7
Åtgärder genom Åsele Byaråd 2010 Avslutningsvis presenteras här de konkreta åtgärder som genomförts och kommer att genomföras som ett direkt resultat av Åselebyarnas utvecklingsplanering/föreliggande sammanställning samt från åsikter och önskemål uttryckta vid byaträffar under november 2010 och i Åsele Byaråds medlemsenkät för 2010. Informera kommunledningen Denna sammanställning delges kommunledningen i Åsele så snart som möjligt efter färdigställandet och innan Åsele Byaråd håller årsstämma för 2011. Syftet är att tillhandahålla värdefull information om läget i Åseles byar som dessutom, förhoppningsvis, kan komma till nytta i framtida kommunal utvecklingsplanering. Hemsides- och marknadsföringsprojektet 2011 Åsele Byaråd har, baserat på Åsele Byaportal och byarnas hemsidor, initierat ett projekt som ska drivas av Studieförbundet Vuxenskolan Åsele/Fredrika. Projektet syftar till att stötta byar i uppbyggnad och utveckling av sina hemsidor. Alla Byar/föreningar som bidrar till att finansiera byaportalen genom att ordna en annonsör till portalen eller betala årsavgift för år 2011 får under 2011 hjälp med: inloggning till de som är eller vill bli adminstratör av hemsida utbildning av nya administratörer och fortbildning av de som redan är administratörer bygga hemsidor hjälp att skapa ny eller förbättra existerande hemsida uppdatera hemsidor få hjälp att lägga in information marknadsföring fotografering, texter och annat stöd för att ta fram material till hemsida broschyr material som skapas till hemsidor bildar underlag till broschyr med information om Åseles byar tips, råd, stöd i frågor som gäller data, Internet, hemsidor studiecirklar i ämnen av intresse med inriktning mot t ex data, marknadsföring, projekt Skrivelse ang "Bredband till alla" 2010 Bredband eller bättre Internetuppkoppling är det i särklass tydligaste önskemålet i byautvecklingsplanerna, vid byaträffar och i Åsele Byaråds medlemsenkät för 2010. Efter samråd med Åsele kommun har därför en skrivelse till Region västerbotten samt IT Västerbotten formulerats. I denna beskrivs nuläget, pågånde utbyggnad och kvarvarande behov samt den finansiella situationen. Som slutsats konstateras att om den nationella målbilden "bredband åt alla" ska uppfyllas krävs två åtgärder; Det mobila nätet måste omgående få bättre täckning och betydligt högre kapacitet i glesbygd. 8
För fortsatt glesbygdsutbyggnad av det fasta bredbandsnätet krävs ökad nationell finansiering Skrivelsen sändes till mottagarna med e-post den 29 december 2010. Bevaka frågorna i kommande verksamhetsplaner I Åsele Byaråds förslag till verksamhetsplan för 2011 behandlas verksamheter och utvecklingsområden som framkommit i byautvecklingsplanerna, vid byaträffar och i Åsele Byaråds medlemsenkät 2010 och som inte bearbetats/bearbetats färdigt under 2010. Då byarådet arbetar för medlemsföreningarna bör dessa frågor bevakas så länge ytterligare åtgärder finns att uträtta. 9