Politiskt korrekt religion? Perspektiv på konfessionalisering och sekularisering i västerlandet 1500-1970
Kursens mål Kursen syftar till att ge ökad kunskap om och förståelse av: teoribildning runt konfessionalisering och sekularisering kyrkornas roll i den europeiska historien 1500-1970 hur teoretiska modeller influerar historieskrivningen
Kursens delmoment teoribildning runt konfessionalisering och sekularisering det tidig-moderna Europa som ett konfessionellt samhälle kristendom, sekularisering och modernisering sekularisering och genus feminisering och rekonfessionalisering
Sekulariseringsparadigmet och den religionsblinda historieforskningen
Religion - en viktig politisk faktor
Religion som kulturfaktor i det moderna samhället Religion och socialhistoria identitet och kultur Sekularisering och konfessionalisering Religionens ideologisering och politisering Kristet inspirerade folkrörelser politik och religion Förenings- och utbildningsverksamhet Religiös kultur och nationell identitet Religion och genus Kvinnohistoria religion och emancipation Manshistoria feminisering & remaskulinisering
Centrala begrepp Konfessionalisering samverkan mellan statsmakt och kyrka/konfession folkfostran och disciplinering med religiösa förtecken modernisering, socialdisciplinering, statsbildningsprocesser. Sekularisering en process som tar sikte på religionens och kyrkans minskade samhälleliga och politiska betydelse Re-konfessionalisering Religionen som kulturfaktor och identitetsformande ikraft i det moderna samhället
Inkarnationen
Jesus Kristus och jungfru Maria
Forskarna bakom kursens teorier och förklaringsmodeller
Renässanspåvarna Julius II Leo X
Missbruk i kyrkan och religiösa reformrörelser
Reformatorer
Martin Luther och Katharina von Bora
Ignatius av Loyola
Riksdagen i Augsburg 1530 och konciliet i Trient - bekännelser stadfästes
Konfessionalisering
Katolsk reform Innocentius XI Teresa av Avila
Religion som samhällets fundament frågan om kyrkans överhuvud
Konfession och kultur - teologiskt formade diskurser
Konfessionell fromhetskultur
Westfaliska freden 1648 cuius regio, eius religio
Religionstolerans
Reformation och konfessionalisering En ny religiös världsbild, kulturkris, krav på kyrkliga reformer Religiösa reformrörelser, nya teologiska strömningar, religionskrig Augsburgska bekännelsen 1530 Tridentinska mötet 1545-1563: tridentinska trosbekännelsen 1564 Konfessionalisering av Europas regioner: samverkan mellan kyrka och stat/kungamakt på konfessionell grundval cuius regio, eius religio Religionsfreden i Augsburg 1555 Westfaliska freden 1648
Franska revolutionen Nation och mänskliga rättigheter som samhällsfundament
De politiska ideologierna
Religiös väckelse inom katolicism och protestantism Protestantiskt väckelsemöte Vallfärden till Trier 1844
Katolicismen ultramontanismen
Katolska förnyelsesträvanden
Mariakult och uppenbarelser Bernadette Soubrios
Kulturkamp och katolsk motkultur
Katolsk missionsoffensiv i Skandinavien - konfessionell identitetsformering
Statskyrkoprotestantism anpassning till det moderna samhället
Evangelikaler och högkyrkliga
Antiklerikalism och antikatolicism
Religionens feminisering?
Kvinnlig aktivism på religiös grund
Feminina ordensmän Katolska genuskonstruktioner klerikala ordenssystrar
Ordenslivet fullkomlighetens stånd
Protestantisk manlighet och nationell identitet
Kamp för kyrka och religion
Den katolska manlighetens symboliska gestaltning
I totalitarismens skugga Arisk kristendom Bekännelsekyrkan
Ras och religion - medborgarrättsrörelsen
Ungdomskultur och sekularisering
Andra vatikankonciliet 1962-65
Religionens roll i det moderna samhället Väckelserörelser på katolsk och på reformatorisk grund Ultramontanism, pietism, evangelikalism Kyrklig revitalisering och kristen mission Konfessionalism, kyrklig nationalism, inkulturering och kulturimperialism Religiösa emancipationsrörelser Religiös liberalism och feminism Religionens instrumentalisering och politisering Politisk katolicism, kulturprotestantism, sakralisering av nationen Antikyrklig lagstiftning; kulturkamp mellan kyrka och stat Äktenskapslagstiftning, skola, socialpolitik Miljöbildning på religiös och ideologisk grund Föreningsbildning, intresseorganisationer, partier antimodernism med moderna medel
Det katolska kyrkosystemet Bibel och tradition rättesnöre Krav på respekt för kyrkans frihet autonomikrav i förhållande till staten Betoning av det kyrkligt religiösa livet klosterlivet norm för det kristna livet Kallet omfattar det präster och ordensfolk celibatet i centrum Frälsning inom ramen för den kyrkliga gemenskapen nåd och gärningar
Det evangelisk-lutherska kyrkliga systemet Bibeln allena tolkad i ljuset av bekännelseskrifterna Skillnad mellan andligt och världsligt regemente: kyrkans underordning under staten Betoning av praktisk verksamhet och lydnad för överheten Kallet omfattar alla verksamheter familjelivet i centrum Frälsning genom den enskildes relation till Gud nåd allena
Privilegiesamhälle Modern stat Makten utgår från Gud Religionen samhällets grundval Hierarkisk samhällsstruktur Privilegier Olika lagar för olika grupper Decentraliserad samhällsstruktur Arv och tradition Paternalism Feodala skyldigheter och rättigheter Makten utgår från folket Politiska ideologier Ekonomiskt bestämda klasser Statsförfattning Likhet inför lagen Centraliserad styrelse Rationalitet och vetenskap Marknadsekonomi Privat ägande