Vigselrätten och Svenska kyrkan

Transkript

1 Läronämndens yttrande 2014:1y Vigselrätten och Svenska kyrkan Läronämndens yttrande över motion 2014:46 Med hänvisning till Läronämndens yttranden Ln 2007:1y och 2009:12y konstateras att det ur läromässig synvinkel är möjligt att både behålla vigselrätten och att avsäga sig den. Christopher Meakin, sekreterare Närvarande: Ärkebiskop, biskop Ragnar Persenius, Hagberg, biskop Tuulikki Koivunen Bylund, biskop Sven-Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Anna Karin Hammar, Margarethe Isberg, Karin Johannesson och Jesper Svartvik.

2 Läronämndens yttrande 2014:2y Vigningsordningarna och diakonernas löften Läronämndens yttrande över motionerna 2014:10, 2014:37, 2014:79 Den svenska kyrkohandboken uttrycker Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Den svenska kyrkohandboken del II innehåller bland annat vigningsordningarna till biskop, präst och diakon. Vigningstjänsten i Svenska kyrkan är en med tre likvärdiga uppdrag. Om Svenska kyrkan gör en översyn av vigningsordningarna behöver denna omfatta vigningarna till samtliga tre uppdrag. När det gäller motion 2014:37 om reglering i kyrkoordningen av antalet diakoner i ett pastorat hänvisar Läronämnden till sitt yttrande Ln 2007:2y: I varje församling behövs en ständigt pågående reflektion samt ett långsiktigt arbete med frågan hur den diakonala uppgiften skall fullgöras. Detta är inte enbart en fråga om antalet tjänster utan handlar även om ett vidgat gemensamt ansvarstagande. Karin Sarja, sekreterare Närvarande: Ärkebiskop, biskop Ragnar Persenius, Hagberg, biskop Tuulikki Koivunen Bylund, biskop Hans Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Anna Karin Hammar, Margarethe Isberg, Karin Johannesson och Jesper Svartvik.

3 Läronämndens yttrande 2014:3y Implementering av Guds vägar Läronämndens yttrande över motionerna 2014:5 och 2014:102 I Läronämndens yttrande 2001:1y konstaterade nämnden att den inte hade något att erinra mot innehållet i Guds vägar. Detta samtalsdokument behandlar frågeställningar som är centrala och ofrånkomliga för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Läronämnden betonar vikten av att det som Svenska kyrkan i och med Guds vägar har åtagit sig kommer till uttryck i exempelvis Den svenska evangeliebokens textsammanställningar och Den svenska kyrkohandboken. Christopher Meakin, sekreterare Närvarande: Ärkebiskop, biskop Ragnar Persenius, Hagberg, biskop Tuulikki Koivunen Bylund, biskop Sven-Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Anna Karin Hammar, Margarethe Isberg, Karin Johannesson och Jesper Svartvik.

4 Läronämndens yttrande 2014:4y Ändringar i kyrkoordningen m.m. Läronämndens yttrande över skrivelse KsSkr 2014:3 Förslaget innebär dels en ändring av omfattningen av ärkebiskopens pastorala område, dels en ändring avseende fördelningen av övriga uppgifter enligt 8 kap. 1 inom Uppsala stift. Den senare ändringen skulle innebära att det inte längre är en delegation till biskopen från ärkebiskopen, utan att samråd ska ske. Läronämnden har tidigare yttrat sig i dessa frågor. I Läronämndens yttrande Ln 1985:2 framhålls vikten av att ärkebiskopen har ett stift. Läronämnden konstaterar betydelsen av att en biskop i vår kyrka och vår tradition har territoriellt pastoralt ansvar. Förslaget till ändringar i kyrkoordningen (KsSkr 2014:3) innebär ingen förändring av detta förhållande. Ärkebiskopen är fortsättningsvis biskop med territoriellt pastoralt ansvar, med uppdrag på nationell nivå och är primus/prima inter pares i biskopskollegiet (den främsta bland likar). Förslaget till ändringar i kyrkoordningen understryker ärkebiskopens roll som primus/prima inter pares då samverkan med biskopen i Uppsala stift framhålls. Skrivelsens förslag till ändring i kyrkoordningen möter därför inga läromässiga hinder. Uppsala den 26 augusti 2014 Karin Sarja, sekreterare Närvarande: Ärkebiskop, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Modéus, biskop Åke Bonnier, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Thomas Söderberg, biskop Jan-Olof Johansson, biskop Johan Tyrberg, biskop Per Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tuulikki Koivunen Bylund, biskop Hans Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, Göran Eidevall, Anna Karin Hammar, Margarethe Isberg, Karin Johannesson och Jesper Svartvik.

5 Läronämndens yttrande 2014:5y Kulturen som grundläggande uppgift Läronämndens yttrande över motion 2014:14 I kyrkoordningen fastslås att församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift (kyrkoordningens inledningstext till andra avdelningen). Den grundläggande uppgiftens fyra dimensioner är inte en beskrivning av olika verksamhetsgrenar utan ett sammanfattande uttryck för kyrkans och församlingens uppgift i världen. I ekumeniska sammanhang kan kyrkans uppgift uttryckas som gudstjänst, gemenskap, diakoni och vittnesbörd (leitourgia, koinonia, diakonia och martyria). Det finns stöd för sådana beskrivningar av kyrkans uppgift i Bibeln, exempelvis i Matteusevangeliet 28:18 20 och Apostlagärningarna 2:42. Den kristna kyrkan lever alltid i en kultur. Kultur genomsyrar hela kyrkans liv och kyrkan bidrar själv till skapandet av olika kulturer och specifika kulturella uttryck. I detta avseende får kultur betraktas som ett stöd för och en konsekvens av församlingens grundläggande uppgift och bör därför inte ses som en separat del av denna. Karin Sarja, sekreterare Närvarande: Ärkebiskop, biskop Ragnar Persenius, Hagberg, biskop Tuulikki Koivunen Bylund, biskop Sven-Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Anna Karin Hammar, Margarethe Isberg, Karin Johannesson och Jesper Svartvik.

6 Läronämndens yttrande 2014:6y Byte av uppdrag inom vigningstjänsten Läronämndens yttrande över motion 2014:15 I enlighet med Den svenska kyrkohandboken del II, konstaterar Läronämnden följande: Vigningarna till biskop, präst och diakon är likvärdiga uttryck för evangeliets fullhet och för kyrkans uppdrag utifrån detta evangelium, som skall gestaltas i såväl ord som handling. Läronämnden har i Ln 2005:5y konstaterat att när en person med ett uppdrag i vigningstjänsten vigs till ett annat uppdrag kvarstår möjligheten att på kallelse fullgöra uppdrag utifrån den tidigare vigningen. Vigningstjänsten är till för församlingens skull varför det är viktigt att klarhet råder om vilket uppdrag en person står i. Detta är också väsentligt för domkapitlets och biskopens tillsyn. Man kan därför inte samtidigt utöva flera vigningsuppdrag. Om en person har övergått från diakonens till prästens uppdrag eller från prästens uppdrag till diakonens innebär förslaget om vilande behörighet ett tydliggörande av hur kallelsen till ett tidigare uppdrag kan ske. Läronämnden konstaterar att behörigheten till vigningsuppdrag i Svenska kyrkan inte är knuten till anställning. I vår kyrkas ordning är denna behörighet avhängig beslut av biskop och domkapitel. Då avgivande av vigningslöften ligger till grund för biskopens och domkapitlets tillsyn bör löftena bekräftas vid återgång till ett tidigare vigningsuppdrag. Karin Sarja, sekreterare Närvarande: Ärkebiskop, biskop Ragnar Persenius, Hagberg, biskop Tuulikki Koivunen Bylund, biskop Hans Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Anna Karin Hammar, Margarethe Isberg, Karin Johannesson och Jesper Svartvik.

7 Läronämndens yttrande 2014:7y Lönepolicy för Svenska kyrkan Läronämndens yttrande över motion 2014:44 Läronämnden har tidigare yttrat sig över Svenska kyrkans lönefilosofi i Ln 1996:507. I sitt yttrande framhöll Läronämnden att frågor om organisation, struktur och lönesättning kan ha läromässiga implikationer. Läronämnden vill med anledning av motion 2014:44 framhålla att Svenska kyrkan bör ha en genomtänkt hållning i fråga om löneutveckling. En lönepolicy för Svenska kyrkan behöver ta hänsyn både till samhällets generella utveckling och till kyrkans profetiska uppdrag som har att särskilt hävda rättvisa och solidaritet. Cristina Grenholm, sekreterare Närvarande: Ärkebiskop, biskop Ragnar Persenius, Hagberg, biskop Tuulikki Koivunen Bylund, biskop Hans Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Anna Karin Hammar, Margarethe Isberg, Karin Johannesson och Jesper Svartvik.

8 Läronämndens yttrande 2014:8y Missionsstrategi för Svenska kyrkan Läronämndens yttrande över motion 2014:47 Kyrkan är redskap för Guds sändning som tar sig uttryck i församlingens uppdrag att fira gudstjänst, bedriva undervisning, utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Detta är grunden för den missionsstrategi som ska förverkligas i varje församling och som tydliggörs i församlingsinstruktionen. Den utarbetas i samspel mellan stiftet och de lokala pastorala områdena. Uppsala den 26 augusti 2014 Karin Sarja, sekreterare Närvarande: Ärkebiskop, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Modéus, biskop Åke Bonnier, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Thomas Söderberg, biskop Jan-Olof Johansson, biskop Johan Tyrberg, biskop Per Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tuulikki Koivunen Bylund, biskop Hans Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, Göran Eidevall, Anna Karin Hammar, Margarethe Isberg, Karin Johannesson och Jesper Svartvik.

9 Läronämndens yttrande 2014:9y Svenska kyrkans kristna identitet Läronämndens yttrande över motion 2014:68 Svenska kyrkan är en del av Kristi världsvida kyrka. Svenska kyrkan bärs av och bär vidare den apostoliska tron. Detta kommer till uttryck i kyrkoordningens inledning: Svenska kyrkan är ett trossamfund som leder sin historia tillbaka till de äldsta kristna församlingarna och deras bekännelse till Kristus. Svenska kyrkans trosarv är den apostoliska tron. (...) Kontinuiteten tillbaka framgår av att den evangelisk-lutherska bekännelsen är grundad i Guds Ord samt innehåller de ekumeniska trosbekännelserna från fornkyrkan och den augsburgska bekännelsen som skrevs inom den odelade västkyrkans ram. Identiteten värnas genom att kyrkans förkunnelse med Kristus i centrum, i ord och handling bevarar traditionen genom att aktualisera, tolka och tillämpa den i varje ny tid. Det finns ett nödvändigt samband mellan tradition och förnyelse. Att detta samband vidmakthålls värnas av kyrkan som gemenskap. Kyrkan är, som det anges i den augsburgska bekännelsen (VII), den gemenskap i vilken evangelium rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas. Detta innebär att vi, på dopets grund, har ett gemensamt ansvar att stå fasta i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Vigningstjänsten och kyrkans tillsynsfunktioner har ett särskilt ansvar. Cristina Grenholm, sekreterare Närvarande: Ärkebiskop, biskop Ragnar Persenius, Hagberg, biskop Tuulikki Koivunen Bylund, biskop Hans Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Anna Karin Hammar, Margarethe Isberg, Karin Johannesson och Jesper Svartvik.

10 Läronämndens yttrande 2014:10y Tillägg till bekännelsen Läronämndens yttrande över motion 2014:89 I enlighet med 1 kap. 1 i kyrkoordningen bejakar kyrkomötet kontinuerligt bekännelsedokument av olika dignitet, men först efter en receptionsprocess i vår egen kyrkas liv och efter en fördjupad teologisk analys. Den hebreiska bibelns texter förenar det judiska folket och kyrkan. Detta ger oss anledning att ständigt reflektera över den ömsesidiga relationen. Så sker exempelvis i det av kyrkomötet antagna samtalsdokumentet Guds vägar. Christopher Meakin, sekreterare Närvarande: Ärkebiskop, biskop Ragnar Persenius, Hagberg, biskop Tuulikki Koivunen Bylund, biskop Sven-Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Anna Karin Hammar, Margarethe Isberg, Karin Johannesson och Jesper Svartvik.

11 Läronämndens yttrande 2014:11y Uppta Barmenförklaringen bland Svenska kyrkans bekännelseskrifter Läronämndens yttrande över motion 2014:90 Barmenförklaringen tillkom i en i högsta grad polariserad politisk och teologisk kontext. Den skrevs år 1934 i ett läge när den totalitära staten försökte ta makten över kyrkans inre angelägenheter och för kyrkans tro, bekännelse och lära främmande element fördes in i kyrkans förkunnelse och undervisning. När den nationalsocialistiska ideologin växte fram i samhället saknade kyrkan kraft att bjuda ett samlat motstånd. De tyska kyrkornas möte i Barmen skedde för att värna kyrkans tro och frihet samt dess profetiska funktion i samhället. För de tyska lutherska kyrkornas del fanns det särskilda problemet att de hade åtskilt inte bara kyrkans och statens ansvarsområden utan även kyrka och samhälle. I Barmenförklaringen uttrycks teologiska insikter som är väl värda att minnas när kyrkan tar ställning i samhällsfrågor. Exempelvis framhålls att kristen tro berör hela livet och därmed alla livsområden. Vidare betonas att det finns politiska ideologier som är oförenliga med kristen tro. Mot den bakgrunden understryks att kyrkans trohet mot sin bekännelse kan kräva att kyrkans företrädare yttrar sig med kraft i livsavgörande frågor. Läronämnden finner att Barmenförklaringen i de avseenden som anförts ovan inte strider mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Kyrkomötet har tidigare bejakat dokument, men först efter en receptionsprocess i vår egen kyrkas liv samt en fördjupad teologisk analys. Så har inte skett i detta fall. Läronämnden vill avslutningsvis hänvisa till sitt yttrande Ln 2010:8y om förhållandet mellan kyrka och politik. Där sägs bland annat: Svenska kyrkan har i sitt uppdrag ansvar för samhällsfrågor. Kyrkans tro, bekännelse och lära får alltid politiska konsekvenser, vilket dock aldrig bör innebära att kyrkan förskriver sig till ett politiskt parti. Cristina Grenholm, sekreterare Närvarande: Ärkebiskop, biskop Ragnar Persenius, Hagberg, biskop Tuulikki Koivunen Bylund, biskop Hans Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Anna Karin Hammar, Margarethe Isberg, Karin Johannesson och Jesper Svartvik.

12 Läronämndens yttrande 2014:12y Ekologiskt ansvar, miljö- och klimatfrågor Läronämndens yttrande över motionerna 2014:7, 2014:12 och 2014:60 I inledningen till kyrkoordningens andra avdelning om församlingarna anges syftet med församlingens grundläggande uppgift:... att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Enligt skapelseberättelserna i Första Moseboken har människan ansvar att förvalta skapelsen. Jesus ger en vision av Guds rike som befriar och uppfordrar oss att dela evangelium och bygga en värld där Guds vilja sker. Läronämnden menar att ett sådant förslag till ändring i kyrkoordningen som framförs i motionen 2014:12 står i överensstämmelse med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Cristina Grenholm, sekreterare Närvarande: Ärkebiskop, biskop Ragnar Persenius, Hagberg, biskop Tuulikki Koivunen Bylund, biskop Hans Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Anna Karin Hammar, Margarethe Isberg, Karin Johannesson och Jesper Svartvik.

13 Läronämndens yttrande 2014:13y Kristendomen och islam Läronämndens yttrande över motionerna 2014:6 och 2014:96 Läronämnden har tidigare yttrat sig i frågor om relationen mellan kristendom och islam: Ln 1995:508, Ln 2003:12y, Ln 2005:14y och Ln 2006:9y. Läronämnden har kontinuerligt betonat vikten av religionsmötesfrågor och religionsteologi. Islam framhålls särskilt därför att det är den näst största religionen i Sverige. I Ln 2005:14y står det: Det är väsentligt att minnas att islam är en av de tre abrahamitiska religionerna, med vilken kristendomen har mycket gemensamt. (...) Det finns goda skäl att fortsätta och fördjupa samtal med företrädare för islam för att i en ömsesidigt kritisk och konstruktiv dialog öka kunskapen om och förståelsen för religiös och kulturell mångfald. Läronämnden finner det angeläget att även ett diakonalt perspektiv finns med i religionsmötet. Läronämnden vill framhålla det som står i inledningen till kyrkoordningens 14:e avdelning: Utifrån kyrkans tro på Gud som skapande, upprättande och livgivande i hela världen, är den vidare ekumeniska kallelsen att verka för kyrkans enhet, mänsklighetens gemenskap och världens helande, samt att söka Guds tilltal i mötet med varje människa oavsett religiös tradition. Christopher Meakin, sekreterare Närvarande: Ärkebiskop, biskop Ragnar Persenius, Hagberg, biskop Tuulikki Koivunen Bylund, biskop Sven-Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Anna Karin Hammar, Margarethe Isberg, Karin Johannesson och Jesper Svartvik.

14 Läronämndens yttrande 2014:14y Guds vägar- och Kairos Palestina-dokumenten Läronämndens yttrande över motionerna 2014:36 och 2014:80 När det gäller Guds vägar och Kairos Palestina understryker Läronämnden att det är viktigt att klargöra dokumentens olika karaktär. Guds vägar är ett religionsteologiskt samtalsdokument, skrivet av teologer i Svenska kyrkan och antaget av kyrkomötet. Här anges: I detta dokument, med dess teologiska kontext, gör vi ingen bedömning av den politiska sionismen eller den nutida staten Israel. I och med Guds vägar-dokumentet tar Svenska kyrkan avstånd från ersättningsteologi: Guds förbund med det judiska folket äger fortsatt giltighet samt I vår kyrka vill vi arbeta för att få bort sådant som kan tolkas som antisemitism eller förakt för det judiska folket och försvara dess rätt till sin historia, sin tro och sina seder. Kairos Palestina är ett ekumeniskt teologiskt dokument, skrivet av palestinska kristna för dem som vill få större förståelse för deras utsatthet i den rådande politiska situationen. Dokumentet har mottagits av Svenska kyrkans kyrkomöte och rekommenderats för studium och handling i församlingarna. Guds vägar och Kairos Palestina tillhör således olika genrer, har olika ställning och bör inte ställas mot varandra. Christopher Meakin, sekreterare Närvarande: Ärkebiskop, biskop Ragnar Persenius, Hagberg, biskop Tuulikki Koivunen Bylund, biskop Sven-Bernhard Fast, biskop Eva Brunne, Göran Eidevall, Anna Karin Hammar, Margarethe Isberg, Karin Johannesson och Jesper Svartvik.

15 Läronämndens yttrande 2014:15y Avskaffa lagen om Svenska kyrkan Läronämndens yttrande över motion 2014:108 Läronämnden hänvisar till sitt yttrande Ln 2013:14y: I överensstämmelse med yttrande Ln 2012:10y anför Läronämnden: Läronämnden menar att kyrkans relation till staten har läromässiga implikationer. Denna relation kan rättsligt regleras på olika sätt. Uppsala den 26 augusti 2014 Christopher Meakin, sekreterare Närvarande: Ärkebiskop, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Modéus, biskop Åke Bonnier, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Thomas Söderberg, biskop Jan-Olof Johansson, biskop Johan Tyrberg, biskop Per Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tuulikki Koivunen Bylund, biskop Hans Stiglund, biskop Sven-Bernhard Fast, Göran Eidevall, Anna Karin Hammar, Margarethe Isberg, Karin Johannesson och Jesper Svartvik.