REFLEKTIONER EFTER SOFF:s WORKSHOP DEN 7 DECEMBER 2016 Totalförsvaret vad var det igår? Under kalla krigets tid ansåg försvaret ha ett större behov än tidigare att få myndigheter att samarbeta för försvaret av Sverige. Detta berodde på Sveriges geografiska läge mellan två krigsberedda stormakter. Sverige fann det väsentligt att i detta sammanhang höja sin tröskelförmåga genom att ha ett starkt försvar inklusive en civil del för att säkra sin egen försörjningsförmåga ifall krig i omvärlden skulle uppstå 1. Försvaret i sig byggde här på ett starkt militärt försvar medan den civila sidan skulle kallas in vid behov. Runt om i landet fanns det stora förråd med materiel och andra förnödenheter för att säkra materiel och logistikförsörjningen vid eventuell konflikt. Försvarsföretagen hade därmed en väsentlig roll i vidmakthållandet av den svenska tröskelförmågan. Staten i sin tur var en viktig aktör för de dåvarande försvarsindustriföretagen då de med ekonomiskt stöd stöttade företagen i forsknings och utvecklingssatsningar såväl som stora och långvariga beställningar 2. De myndigheter som tillsammans med det militära försvaret utgjorde Totalförsvaret bestod till en början av Överstyrelsen för civil beredskap, Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, Styrelsen för psykologiskt försvar och Krigsmakten 3. MSB är idag den myndighet som har delar av ÖCB, ÖEF och SPF:s funktion medan Krigsmakten har övergått till Försvarsmakten. Väl framme vid 1980 talet ansågs Kalla krigets hot vara tillräckligt underminerade. Sverige upplevde samhällsförändringar och en ekonomisk kris vilket för försvarspolitiken resulterade i en nedprioritering i relation till andra samhällsviktiga frågeställningar 4. Försvarsföretagen hade inte möjlighet att utveckla och producera materiel i samma utsträckning som tidigare och tvingades tänka om vilket resulterade i en utvidgning mot den civila marknaden och PDA produkter samt en utökad export 5. Vad innebär det nya totalförsvaret och vilka problem finns det i ställning till hur samhället förändrats och ser ut idag? De senaste åren har termen hybridkrigföring blivit ett hett ämne. Kort och gott baseras hybridkrigföring på gråzoner mellan fred, kris och krig där både militära och icke militära medel används för att uppnå sitt mål. Därmed suddas gränserna på den traditionella synen på krig och fred ut 6, men det gör också att bl.a. lagstiftningen för beredskapsnivåer delvis inaktuell eller i alla fall hur man i så fall ska tillämpa dessa. Ser man över den typ av hybridkrigföring som Ryssland använder skulle man kunna dela in den i tre nivåer. Den första, operativ taktisk nivå, handlar om omärkta militära enheter som saknar nationstillhörighet. Den andra, strategisk nivå, används i cyberattacker och psykologisk krigsföring i form av desinformationsspridning. Den tredje, den säkerhetspolitiska nivån, agerar för att förminska västvärlden genom att exempelvis strypa åt ekonomiska tillgångar. 1 Artéus, Gunnar., Fällström, Herman (2011). Totalförsvaret under Sverige kalla krig. Nr. 31. Karlskrona: Printfabriken.; Vad hände med försvaret? 2 Karlsson, Birgit. (2015) Svensk försvarsindustri 1945 1992. Stockholm: Forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget (FoKK). 3 4 Karlsson, Svensk försvarsindustri 1945 1992. 5 Ibid. 6 http://www.sydsvenskan.se/2016 02 10/ob ryska cyberattacker mot sverige varje dag, Hämtad 2016 11 23
Som en efterföljd av Rysslands annektering av Krim väcktes diskussionen i Sverige huruvida Sverige har möjlighet att hantera och skydda sig mot denna typ av krigsföring med det försvar som finns upprättat idag. Som svar på de säkerhetspolitiska utmaningar som därmed konstaterades att Sverige stod inför fattade regeringen under 2015 beslut om Sveriges försvarspolitiska inriktning för perioden 2016 2020 7. Den enskilt viktigaste under dessa år är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret 8. Hur det moderna totalförsvaret ska te sig samt hur tillvägagångssättet för att skapa en tröskeleffekt för att upprätthålla Sveriges självständighet som stat ska se ut presenteras i den grundtanke som Försvarsmakten och MSB tillsammans tog fram under juni 2016 9. Under 2017 fortlöper arbetet med att finna mer konkreta lösningar 10 samt en handlingsplan. Totalförsvaret består av ett militärt försvar och ett civilt försvar som i krigstid ska fungera som en enhet. De myndigheter som har ansvar för att organisera totalförsvaret är Försvarsmakten för det militära försvaret och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för det civila försvaret 11. Totalförsvaret är den (enda) samhällsverksamhet som ska bedrivas i Sverige i händelse av krig. I ett sådant fall är beredskapsnivån höjd till högsta beredskap. Vid högsta beredskap ska det civila försvaret (kommuner, landsting samt privata företag) vidta åtgärder kring bemanning, resurser och planering som behövs för att kunna genomföra sitt främsta uppdrag; att stödja Försvarsmakten i att säkerhetsställa sin operativa förmåga 12. Jämfört med kalla krigets dagar har Sverige under en längre tid reformerat och reducerat både det militära och civila försvaret. Den största delen av civil och militär produktion av säkerhetsrelaterad materiel och tjänster återfinns numera hos privata aktörer i näringslivet, vilket gör företagen högaktuell i en totalförsvarsdiskussion. Privatiseringen av har i många fall lett till ekonomiska framgångar men även till utmaningar gällande Sveriges förutsättningar för att kunna rusta upp för hot. Framförallt har inte staten i stort sett inte alls kravställt mot dessa aktörer att kunna hantera sina tjänster i högre beredskapsnivåer. Vi befinner oss i en globalisering som hela tiden accelererar i en allt större utsträckning och en högre takt än för 30 år sedan. Därmed är Sverige beroende av export såväl som import för att vidmakthålla ett fungerade samhälle men också materielförsörjning. Globala flöden som el och livsmedelsförsörjning, för att nämna några beroendefaktorer. Ovanstående faktorer, tillsammans med hybridkrigföring och teknologins frammarsch, gör samhället mer sårbart än under kallakrigets dagar 13. Cyberattacker mot privatpersoner och mot nationell viktig verksamhet har ökat i allt större utsträckning. Tre nyckelord för samhällsstrukturen i tiden är globalisering, digitalisering och avreglering. 7 Försvarspolitisk inriktning 2016 2020. Finns att hämta; http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2015/04/prop. 201415109/ 8 Ibid. 9 https://www.msb.se/upload/insats_och_beredskap/160610%20fm2016_13584_3%20rapport%20msb%20o ch%20fm.pdf, hämtad, 2016 11 23 10 http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2015/04/prop. 201415109/ 11 https://www.msb.se/insats beredskap/civilt forsvar/totalforsvar/, Hämtad, 2016 11 22 12 https://www.msb.se/insats beredskap/civilt forsvar/totalforsvar/, Hämtad 2016 11 22 13 Lindberg, Fredrik. (2014) Inslag i modern krigföring konsekvenser för civilt försvar. (Stockholm: FOI) FOI Memo 5090.
Hur påverkar det nya totalförsvaret företag? Vad är företagens roll i det nya totalförsvaret? Företagens roll är att det är där som man finner resurserna för samhällets robusthet samt ett väl fungerande försvar. Företagen själva uttrycker att de kan stötta och hjälpa länsstyrelser och kommuner gällande bland annat övningar, men också med genomförande. Vilken roll har samhället (läs: det civila försvaret) i olika tillstånd? I fred: Viktigt med väpnad försvarsförmåga för att kunna upprätthålla tröskelförmåga. Övergripande är Sveriges förmåga materielmässigt relativt god idag, dock inte långsiktigt. Men även idag finns det brister i vissa förmågeglapp samt tillgängligheten på flera typer av system och logistisktjänster. Dessutom finns det för vissa system för få entiteter samt en låg kompetens och personalförsörjning för just dessa. Företagen kan i fredstid bidra med rådgivning, övningar, tjänster samt satsningar på FoU sidan för att tekniskt och i övrigt alltid ligga i framkant. Under fredstida förhållanden ligger fokus på planering av krishantering, men även detta område är till en större del avvecklat jämfört med de ledningsstrukturer för samordning som fanns under kalla kriget. Planeringsarbetet idag omfattar särskilt förmåga såsom drift och vidmakthållande av vissa reservfunktioner inom elförsörjning och upprätthållande av elektroniska kommunikationer samt sjukvård. I enlighet med regeringens försvarspolitiska inriktning 2016 2020 ska planeringsarbetet återupptas och även ge en grundläggande förmåga att hantera arbetet även i krigstid 14. I fallet om höjd beredskap eller krig gäller att man i företagen vet hur många som är krigsplacerade samt vad som händer (inom företaget) i de fall personalen blir inkallad, denna utmaning gäller förövrigt också både försvarsrelaterade och övriga myndigheter. Vem levererar i kristid och vilka krav har ställts på detta? Här handlar företagens roll mer om försörjningstrygghet och leveransförmåga. Det är svårt för företag och civilsamhället över lag att veta hur och var civilskyddet ska koncentreras (tidigare handlade det om exempelvis skyddsrum och gasmasker), därför bör fokus mer riktas på mot vad samhället ska skyddas mot (exempelvis hybridhoten). Med det sistnämnda som utgångspunkt behöver samhället säkerhetsställa de viktigaste samhällsfunktionerna försörjning av livsmedel, tillgång till sjukvårdsresurser, transport, logistik och flöden kan vara några sådana. Varför är det viktigt med ett samarbete med företagen inom det nya totalförsvaret? Det finns många svar på denna komplexa frågeställning. Vi har redan konstaterat att den större delen av resursmassan finns i den privata sektorn redan där går det inte att utesluta ett samarbete. Återkommande viktiga områden är även försörjningstryggheten/leveranssäkerhet. På kort sikt handlar detta om tillgång till tjänster, tillgång till reservdelar och förnödenheter samt förmåga till modifieringar och uppgraderingar. Leveranser av statens behov regleras i totalförsvarslagen 15. På längre sikt kan det handla om kompetens för att utveckla och producera tidigare nämnda områden. Det finns en kompetensbas och det krävs att vi etablerar en bild av att företagen är samhällsresilient. Många industrier verkar såväl civilt som militärt och en stor procentuell del av omsättningen inom säkerhets och försvarsföretagen läggs på forskning och utveckling. Företagen kan hjälpa till med och är en förutsättning för att höja försvarets operativa förmåga och utgör därmed en samhällsviktig 14 Försvarspolitisk inriktning, 2016 2020. 15 Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap.
verksamhet. Ett modernt totalförsvar bör bygga på ett helhetsperspektiv där både privata och offentliga aktörer inkluderas och där strategiska samarbeten upprätthålls och intensifieras. Ledord för utvecklingen av befintliga respektive nya och utvecklade kompetenser för företagen Krav på befintlig och nyanskaffad förmåga: försörjningstrygghet, leveranssäkerhet, samverkan militärt/civilt, nya affärsmodeller. Nya marknader: Ökade säkerhetskrav Behov av riskbedömning och dialog i relation till bedömningarna Behov av nya lösningar som risk och sårbarhetsanalyser Övningar Kravställa hållbara lösningar Någon form av nya K företag (T företag?). Alltså utpekad leverantörer med särskilt ansvar. Detta i sin tur skulle generera nya speciella affärsmodeller och en ny typ av stöd, nisch och utökande av den kompetens som finns idag. Vad kan SOFF göra? Vara ett direkt stöd till Regeringskansliet, Försvarsmakten, FMV och andra myndigheter gällande exempelvis försörjningstrygghet och den logistiska uthålligheten. Vara ett indirekt stöd till Regeringskansliet, Försvarsmakten, FMV och andra myndigheter, d.v.s. ett stöd till de kritiska funktioner dessa aktörer har. Vara ett direkt stöd till civila försvaret: marknadsföra näringslivets kompetensområden, tjänster och produkter som kommer att finnas behov kring. Almedalen, seminarier, mötesplatser, viking övning är bara några exempel på några sådana mötesarenor. Beskriva en nationell modell för alla aktörer inkl. blåljusmyndigheter, försvar m.m. och deras relation till näringslivet. Vara ett direkt stöd till samhällsviktiga funktioner. Beskriva försörjningstrygghet och dess utmaningar och möjligheter i internationella miljöer. Visa på speciella krav och affärsmodeller. Var rådgivare vid framtagning av nya affärsmodeller och upphandlingsprinciper samt lagstiftningsarbete. Hur ska vi göra det? (ett antal åtgärder)/vägen framåt/nästa steg? Föreningen behöver en målbild Föreningen behöver en tydlig position Därefter ska föreningen ta fram en handlingsplan för hur vi arbetar med frågan och marknadsföra den typ av tjänster till aktörer (sårbarhetsanalyser, stöd, inslag, förslag m.m.) Föreningen önskas lobba för kontinuitetskrav, planeringsunderlag m.m. Vidare brister i samverkansområdena, exempelvis transportsektorn och alla de aktörer som är inblandade i transportkedjan. Ytterligare önskemål är att få in företag till Aurora övningen, då både som direkt och indirekt stöd. Rollen i näringslivet: verka som en kompetensaktör mot andra branschaktörer.
Visa på möjligheter till tillämpning av lagar exv. inom LOU och LUFS, att det finns olika lagar för olika konfliktnivåer (höjd beredskap eller krig) samt att man kan ställa krav på informations respektive försörjningstrygghet även i öppna konkurrensupphandlingar. Företag är en väsentlig del av försvarsförmågan, då både inom det civila och militära försvaret. Avslutningsvis: SOFF hoppas på att genomföra ett antal seminarium som berör Totalförsvarsfrågan och eventuellt en framtida handlingsplan i syfte att främja kunskap hos andra. Arbetet kommer fortsatt ske dels inom medlemsgruppen för Samhällssäkerhet, dels inom medlemsgruppen Strategisk Dialog.