S2013/4556/FST 1(6) Till: Socialdepartementet Remissvar: Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet
S2013/4556/FST 2(6) Sammanfattning Trafikverket ställer sig positivt till att den berörda transportmyndigheten bör ta del av minst två kostnadsförslag från utförare. Detta kommer bl.a. att leda till att den försäkrade kommer få fler förslag vad gäller alternativa anpassningar och detta är bra. Vi ser också en möjlighet att på lång sikt bidra till att goda förutsättningar för konkurrens skapas. Trafikverket ställer sig positivt till att den berörda transportmyndigheten bör bli tydligare vad gäller bedömningar och fastställande av bilars egenskaper kopplat till den enskildes behov. Vi vill framhålla att målsättningen på lång sikt även bör innebära att berörd myndighet ska kunna ange en eller flera fordonsmodeller. Trafikverket ställer sig positivt till att de kostnadsförslag som inkommer från utförare är strukturerade enligt fastställda kriterier. Trafikverket önskar att diskussionen gällande bilstödets tidsgräns vidgas till att även omfatta trafiksäkerhetsaspekter utifrån ett framtida tekniskt perspektiv. Trafikverket är i huvudsak av samma mening som socialdepartementet vad gäller föreslagna förändringar. Vi vill emellertid framhålla att de förslag som direkt berör Trafikverket är av sådan karaktär och omfattning, att det datum för ikraftträdande som föreslås bör senareläggas. Ett rimligt antagande är att berörd transportmyndighet bör kunna ta fram riktlinjer under våren/sommaren 2014. Trafikverket anser att det vore lämpligt att flytta vårt ansvar i bilstödsärenden till Transportstyrelsen.
S2013/4556/FST 3(6) Avsnitt 5.6, 6.1 Trafikverket vill tillföra att det skett en viss förändring på den svenska bilanpassningsmarknaden sedan remissen skickades ut. Det finns i dagsläget uppskattningsvis tre leverantörer av golvsänkta bilar enligt det koncept som nämns i 5.6. Två av dessa företag arbetar enligt principen som beskrivs i 5.6, d.v.s. import av delvis färdiganpassade bilar (golvsänkta) från tredje land. Ett av dessa företag tillhandahåller golvsänkningar genom att den aktuella bilen fraktas till Tyskland för golvsänkning. Vad gäller utbudet på den svenska marknaden av avancerade föraranpassningar som uppgår till höga belopp, finns i dagsläget uppskattningsvis fyra leverantörer. 7 Förslag 7.1 Tydligare beslutsunderlag för Försäkringskassan Trafikverket ställer sig positivt till förslaget Utöver de ekonomiska aspekterna som tas upp i förslaget vill vi även lyfta fram andra positiva följdeffekter. Vi är övertygade om att en sådan åtgärd skulle medföra en ökad medvetenhet hos den försäkrade om vilka anpassningsalternativ som kan tänkas vara möjliga utifrån dennes behov. I dagsläget vänder sig sökanden oftast endast till ett bilanpassningsföretag (oftast lokalt), och får en lösning presenterad för sig. Om den försäkrade måste vända sig till minst två bilanpassningsföretag kommer det innebära att denne får ett större utbud av produkter att välja mellan. Således kommer den försäkrade inte riskera att gå miste om om tänkbara lösningar. Vi är även övertygade om att en sådan åtgärd på sikt skulle innebära en ökad möjlighet att konstruera en modell där utförare och kunder når varandra i större omfattning än idag. 7.2 Reglering och vägledning för ett lämpligt bilval Trafikverket ställer sig positivt till förslaget Vi är i dag delaktiga i en process där man i första skedet utreder om en bil är anpassningsbar eller inte, därefter bedöms om bilen är lämplig utifrån ålder/milantal. Om bilen är lämplig med tanke på ålder/milantal finns inga hinder utifrån ett kostnadsperspektiv att anpassa den aktuella bilen. I förslaget ges exempel på inre höjd som en egenskap för att ett fordon ska vara lämpligt för en person som använder rullstol, och att det inte bör vara frågan om att ange en viss bilmodell. Vi menar att detta är ett av många scenarion där bilens egenskaper kan leda till en betydande merkostnad. Frågan är dock hur detaljerad denna reglering ska vara? För att förtydliga tankegången vill vi ge några exempel: Exempel 1. En genomförd bilanpassningsutredning kan t.ex. konstatera att den försäkrade till följd av sin rörelsenedsättning är i behov av en elektrisk parkeringsbroms för att denna ska kunna
S2013/4556/FST 4(6) manövreras. Det finns i dagsläget relativt många bilmodeller med sådan utrustning redan i standardutförande. Kostnaden för eftermontering av sådan utrustning uppgår till ca 10 000-15 000 SEK. Exempel 2. En genomförd bilanpassningsutredning kan t.ex. konstatera att den försäkrade till följd av sin rörelsenedsättning är i behov av fjärrmanövrerad bagageluckeöppnare för att möjliggöra öppning/stängning av denna. Det finns i dagsläget relativt få bilmodeller på den svenska begagnatmarknaden som är utrustade med denna funktion. Kostnaden för eftermontering av sådan utrustning uppgår till ca 25 000 SEK. Exempel 3. En genomförd bilanpassningsutredning kan t.ex. konstatera att den försäkrade till följd av sin rörelsenedsättning är i behov av bränsledriven kupévärmare då denne inte klarar av att rengöra rutor från snö och is. Många moderna dieselbilar är idag utrustade med bränsledriven tillsatsvärmare redan i standardutförande, vilket i sin tur innebär att anpassningskostnaden för denna typ av utrustning uppskattningsvis halveras jämfört med att eftermontera en komplett bränsledriven kupévärmare. Kostnaden för eftermontering av sådan komplett utrustning uppgår till ca 35 000-40 000 SEK. Exempel 4. En genomförd bilanpassningsutredning kan t.ex. konstatera att den försäkrade till följd av sin rörelsenedsättning är i behov av elektriskt justerbar förarstol. Relativt många bilar på den svenska begagnatmarknaden har denna utrustning. Kostnaden för eftermontering av sådan utrustning uppgår till minst 15 000 SEK. I vissa fall uppemot 35 000 SEK. Utifrån dessa fyra exempel kan det konstateras att det finns stora fördelar ur ett ekonomiskt perspektiv att begränsa bilvalet för den enskilde utifrån vissa förbestämda egenskaper. I det enskilda sammanhanget är det möjligt att göra stora procentuella besparingar, utan att göra avkall på behov och funktion. Att däremot i praktiken hitta en bil som stämmer överens med den enskildes behov utifrån förbestämda egenskaper på denna nivå, är en komplex uppgift och ställer stora krav på den som ska utföra uppgiften. Vi vill således lyfta fram att det är av yttersta vikt att det genomförs en grundlig utredning av berörd transportmyndighet innan denna typ av reglering börjar tillämpas. Trafikverket vill också framhålla att det är en mycket komplex uppgift att i dagsläget orientera sig bland de olika bilanpassningsföretagens produkter och lösningar på olika problem. För den enskilde kan en sådan uppgift vara mycket krävande då det kräver god kännedom om bilanpassningsmarknaden. Vi vill därför att en diskussion förs om hur den enskilde kan få riktad och reglerad vägledning utifrån dennes behov. Det finns i dagsläget en uppenbar risk att den enskilde går miste om lämpliga lösningar utifrån sitt behov, eftersom bilanpassningsmarknaden är komplex. 7.3 Transportmyndighetens roll Med anledning av vad som sägs om organisatorisk hemvist i remissen under 7.3, fjärde stycket, vill vi informera socialdepartementet om att det inom Trafikverkets förarprovsavdelning påbörjats en översyn av den interna organisationen och vårt uppdrag gentemot Försäkringskassans bilstödsenhet. Vi har dock fokuserat på frågor ur ett trafiksäkerhetsperspektiv och diskuterat dessa med Transportstyrelsen och Försäkringskassans bilstödsenhet. Vi har kommit fram till att det är av yttersta vikt att rätt medicinsk och fordonsteknisk kompetens blir inkopplad i ett bilstödsärende i god tid när det finns ett sådant behov. Detta gäller t.ex. vid komplexa frågor beträffande de medicinska kraven vid föraranpassningar, samt övriga medicinska omständigheter som kan leda till begränsningar i sökandens körkort. Vi ser också ett behov av att en
S2013/4556/FST 5(6) instans med omfattande fordonsteknisk kompetens i större omfattning blir involverad i bilstödet då regelverket vad gäller fordonsanpassningar är komplext. Ovan nämnda kompetenser finns hos Transportstyrelsen och vi anser att det uppdrag som idag utförs av Trafikverkets trafikinspektörer bör fogas samman med dessa. En sådan organisatorisk modell skulle vara till fördel för samtliga berörda även ur ett trafiksäkerhetsperspektiv, och vi finner därför att det vore lämpligt att flytta vårt ansvar i bilstödsärenden till Transportstyrelsen. Fastställda kriterier för utformning av kostnadsförslag Trafikverkets uppgift i dagsläget är inte att granska de inkomna kostnadsförslagens struktur vad gäller redovisning av arbetskostnader, materialkostnader m.m. Utan tvekan är det en förutsättning att framtida kostnadsförslag är enhetligt strukturerade enligt den berörda transportmyndighetens riktlinjer om dessa ska kunna jämföras mot varandra. Vi är således positiva till detta förslag. Fastställande av kriterier avseende fordons egenskaper Trafikverket har inga invändningar mot att bilvalet bör regleras. I dagsläget är siktet inte inställt på att den försäkrade väljer en bilmodell som inte kräver anpassningar till en betydande merkostnad. Det är den försäkrade som väljer bil och Trafikverket bedömer i samråd med bilanpassningsföretag om bilen är möjlig att anpassa. Trafikverkets inspektörer kan naturligtvis hänvisa till vissa bilmodeller som har viss utrustning i standardutförande och som annars skulle behöva eftermonteras. Det är dock ovanligt att detta sker eftersom det inte på ett uttalat sätt ingår i uppdraget. I slutändan är det dock den försäkrade som avgör om nödvändig fordonsanpassning ska eftermonteras, eller om denne väljer en bilmodell med fabriksmonterad anpassning. Sammanfattningsvis vill vi dock återigen understryka att uppgiften är komplex, och att det är en förutsättning att kriterierna blir väldigt tydliga innan tillämpningen påbörjas. Berörd transportmyndighet bör ta god tid på sig att fastställa dessa kriterier, då det utan tvekan är en omfattande uppgift om resultatet ska bli ändamålsenligt. 7.4 Bilstödets tidsgräns Trafikverket önskar tillföra argument till förslaget ur ett trafiksäkerhetsperspektiv samt handläggningsperspektiv. I förslaget diskuteras fordons livslängd och ekonomiska aspekter på sikt. Vi vill även att den tekniska utvecklingen bör beaktas och vilka konsekvenser detta kan få för den enskilde och trafiksäkerheten i övrigt. Den tekniska utvecklingen på fordonssidan går ständigt framåt vad gäller den trafiksäkerhetsmässiga standarden. I dagsläget bygger den övergripande säkerhetsbetygssättningen på resultat inom fyra områden: skydd av vuxna, skydd av barn, fotgängarskydd och förarstödssystem (källa: EURONCAP). En tänkbar konsekvens vid förlängd tidsgräns, är att den försäkrade inte kommer att ha möjlighet att
S2013/4556/FST 6(6) byta till en bilmodell med modern säkerhetsstandard. Ett tänkbart scenario skulle kunna vara att den försäkrade som har en fullt fungerande bil och anpassning, tillåts byta bil under förutsättning att säkerhetsstandarden på den nya bilen skiljer sig markant från den befintliga bilen, m.a.o. ett villkorat beslut om nytt grundbidrag efter 10 år. Bilbytet sker således inte för bilbytandets skull, utan för att trafiksäkerheten ska främjas. Således anser vi inte att en obegränsad tidsgräns är lämpligt ur ett övergripande trafiksäkerhetsperspektiv. Inom ramen för 7.4 anser Trafikverket också att man bör se över den 6-månadersperiod för bilinköp som idag tillämpas. Det finns all anledning att anta, att de förslag som lämnats i denna remiss, också i vissa avseenden medför längre handläggningstider hos berörd transportmyndighet. Likaså blir det mer arbete för den enskilde. Detta kan bli problematisk då den försäkrade i sin tur ska hitta en lämplig bilmodell inom 6 månader från beslutsdatumet om rätten till bilstöd. 7.5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Trafikverket anser att det föreslagna datumet för ikraftträdande bör senareläggas med tanke på de åtgärder som krävs för att uppnå målen. De åtgärder som åsyftas är bland annat: Berörd transportmyndighet ska enligt förslagen i remissen ta fram riktlinjer för hur kostnadsförslag ska utformas, fastställa riktlinjer för reglering av fordons egenskaper samt lämna förslag till om det kan skapas bättre förutsättningar för konkurrens i samband med att kostnadsförslag om fordonsanpassningar begärs in. Följdeffekten blir att utförarna kommer att behöva anpassa sig till riktlinjerna för hur kostnadsförslagen ska utformas, berörd myndighet ska bl.a. utbilda personal vad gäller fordons egenskaper. Utöver detta kommer det dessutom med största sannolikhet att finnas ett behov av samverkan mellan flera remissinstanser beträffande framtagandet av bättre förutsättningar för konkurrens. Vi vill även lyfta fram att dagens förutsättningar inom Trafikverkets förarprovsavdelning vad gäller personaltillgång och övrig organisation, gör det mycket svårt att tillhandahålla tillräckliga resurser för att uppnå målsättningarna enligt föreslaget datum för ikraftträdande. Med detta sagt vill vi understryka att vi ser positivt på förslagen i remissen. Dock kräver förslagen stora insatser från berörda parter, och datumet för ikraftträdandet kan innebära att åtgärderna inte blir utredda tillräckligt grundligt. I detta yttrande har Karl-Erik Andersson, avdelningschef Trafikverket förarprov, beslutat. har varit föredragande. Trafikinspektör och nationell samordnare för Trafikverkets bilstödshandläggare.