Remissvar: Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Relevanta dokument
Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Promemoria. Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet -11- REGERINGSKANSLIET. Socialdepartementet

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över "Ett reformerat bilstöd" (Ds 2015:9)

Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Lund Socialdepartementet

Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Svar på regeringsuppdrag

Ett reformerat bilstöd (Ds 2015:9)

Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken

Synpunkter på Ett reformerat bilstöd, Ds 2015:9

Mobilitetscenter ett unikt kompetenscenter

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI

Bilstöd är ett hjälpmedel som syftar till att minska svårigheterna att förflytta sig för en person med funktionsnedsättning.

Uppföljning av administrativa konsekvenser av det reformerade bilstödet

Svensk författningssamling

Regeringens proposition 2016/17:4

Remissvar: Bilstöd till personer med funktionshinder, SOU 2005:26

Daniel Hellström TS Föreskriften bör tillhöra Serie GEN. Korrekt! Tomas Åkerlund, Robert Jangfall

2. Nämnden uppdrar åt kontoret att genomföra smärre revideringar i miljökraven för att följa teknikutvecklingen.

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Yttrande över Revisorsinspektionens förslag till nya förskrifter om utbildning och prov

Kommunens informationsskyldighet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare.

Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:60) om körkortets utformning och innehåll

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2) (S2019/00497/SF)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 24 augusti

Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (10) Dnr :5217. Yttrande över promemorian Internationella skolor (U2014/5177/S)

4.1 Beräkning av assistansersättning. 4.2 Slutlig avstämning och kompletterande utbetalning av assistansersättning

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Mobilitetscenter ett unikt kompetenscenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Minskat svartarbete i byggbranschen. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Patientrörlighet i EU förslag till ny lagstiftning

Yttrande över remiss om utlämnande av körkort

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Ändrade övergångsbestämmelser för den föreslagna lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

/2018 1(5) Socialdepartementet

Koncentration av miljöprövningsdelegationerna Remiss från Miljödepartementet Remisstid 26 maj 2011

Bifogat finns: 1. Missiv, 2. Förslag till föreskrifter och 3. Konsekvensutredning.

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Stockholm den 3 september 2013

Ett reformerat bilstöd

Socialstyrelsens yttrande över departementsskrivelsen Patientrörlighet i EU förslag till ny lag (Ds 2012:6), ert diarienummer S2012/2474

Promemoria. Näringsdepartementet. Kontroll av alkolås och tillsyn. 1 Inledning

Yttrande över GRUV-utredningens betänkande "Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå" (SOU 2013:20)

Stockholm den 22 augusti 2018

Promemoria S2018/05720/FST. Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM22. Anpassning av regler för genomförande. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

Remissvar på betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Funktionsrätt Sverige

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) (Socialdepartementets dnr 2017/00606/SF)

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Stockholms län och Försäkringskassan, beträffande personer i behov av andningshjälp

Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd

Kompletterande bestämmelser samt riktlinjer och anvisningar för Licensprövning

Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44)

Datum Vårt diarienummer Handläggare /15 Lillemor Fernström

Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49)

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Stärkt skydd mot diskriminering i skolan

Frågor och svar om förordning om försäkringsmedicinska utredningar

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Etableringsjobb (Ds 2019:13) (A2019/01215/A)

Vissa frågor om kommersiell radio

Utkast till lagrådsremiss: Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

YTTRANDE. Dnr S2015/06260/FS

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete

Yttrande över remiss avseende Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning, SOLJ 2015:80

Remissvar ang. Ersättning vid arbetslivsinriktad rehabilitering (Ds 2018:32)

Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter om klimatbonusbilar

Stockholm den 15 december 2015

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Yttrande över promemorian Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (Ds 2017:60)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Ändring i lagen om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete. Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet)

Tillfällig fortsatt giltighet för körkort utfärdade i Förenade kungariket efter ett avtalslöst utträde ur EU

SKRIVELSE Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken. Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området vissa ändringar i kulturminneslagen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Sänkt mervärdesskatt på elektroniska publikationer

Remiss förslag om ändrade regler om direktupphandling

Att styra staten regeringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75)

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2).

Datainspektionen lämnar följande synpunkter.

Yttrande över Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12)

Remiss av promemorian Förslag om utbildningsgaranti i gymnasieskolan (U2015/03607/GV)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Yttrande över betänkandet Ny dataskyddslag Kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning

betalningsförelägganden bör övervägas ytterligare.

Transkript:

S2013/4556/FST 1(6) Till: Socialdepartementet Remissvar: Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

S2013/4556/FST 2(6) Sammanfattning Trafikverket ställer sig positivt till att den berörda transportmyndigheten bör ta del av minst två kostnadsförslag från utförare. Detta kommer bl.a. att leda till att den försäkrade kommer få fler förslag vad gäller alternativa anpassningar och detta är bra. Vi ser också en möjlighet att på lång sikt bidra till att goda förutsättningar för konkurrens skapas. Trafikverket ställer sig positivt till att den berörda transportmyndigheten bör bli tydligare vad gäller bedömningar och fastställande av bilars egenskaper kopplat till den enskildes behov. Vi vill framhålla att målsättningen på lång sikt även bör innebära att berörd myndighet ska kunna ange en eller flera fordonsmodeller. Trafikverket ställer sig positivt till att de kostnadsförslag som inkommer från utförare är strukturerade enligt fastställda kriterier. Trafikverket önskar att diskussionen gällande bilstödets tidsgräns vidgas till att även omfatta trafiksäkerhetsaspekter utifrån ett framtida tekniskt perspektiv. Trafikverket är i huvudsak av samma mening som socialdepartementet vad gäller föreslagna förändringar. Vi vill emellertid framhålla att de förslag som direkt berör Trafikverket är av sådan karaktär och omfattning, att det datum för ikraftträdande som föreslås bör senareläggas. Ett rimligt antagande är att berörd transportmyndighet bör kunna ta fram riktlinjer under våren/sommaren 2014. Trafikverket anser att det vore lämpligt att flytta vårt ansvar i bilstödsärenden till Transportstyrelsen.

S2013/4556/FST 3(6) Avsnitt 5.6, 6.1 Trafikverket vill tillföra att det skett en viss förändring på den svenska bilanpassningsmarknaden sedan remissen skickades ut. Det finns i dagsläget uppskattningsvis tre leverantörer av golvsänkta bilar enligt det koncept som nämns i 5.6. Två av dessa företag arbetar enligt principen som beskrivs i 5.6, d.v.s. import av delvis färdiganpassade bilar (golvsänkta) från tredje land. Ett av dessa företag tillhandahåller golvsänkningar genom att den aktuella bilen fraktas till Tyskland för golvsänkning. Vad gäller utbudet på den svenska marknaden av avancerade föraranpassningar som uppgår till höga belopp, finns i dagsläget uppskattningsvis fyra leverantörer. 7 Förslag 7.1 Tydligare beslutsunderlag för Försäkringskassan Trafikverket ställer sig positivt till förslaget Utöver de ekonomiska aspekterna som tas upp i förslaget vill vi även lyfta fram andra positiva följdeffekter. Vi är övertygade om att en sådan åtgärd skulle medföra en ökad medvetenhet hos den försäkrade om vilka anpassningsalternativ som kan tänkas vara möjliga utifrån dennes behov. I dagsläget vänder sig sökanden oftast endast till ett bilanpassningsföretag (oftast lokalt), och får en lösning presenterad för sig. Om den försäkrade måste vända sig till minst två bilanpassningsföretag kommer det innebära att denne får ett större utbud av produkter att välja mellan. Således kommer den försäkrade inte riskera att gå miste om om tänkbara lösningar. Vi är även övertygade om att en sådan åtgärd på sikt skulle innebära en ökad möjlighet att konstruera en modell där utförare och kunder når varandra i större omfattning än idag. 7.2 Reglering och vägledning för ett lämpligt bilval Trafikverket ställer sig positivt till förslaget Vi är i dag delaktiga i en process där man i första skedet utreder om en bil är anpassningsbar eller inte, därefter bedöms om bilen är lämplig utifrån ålder/milantal. Om bilen är lämplig med tanke på ålder/milantal finns inga hinder utifrån ett kostnadsperspektiv att anpassa den aktuella bilen. I förslaget ges exempel på inre höjd som en egenskap för att ett fordon ska vara lämpligt för en person som använder rullstol, och att det inte bör vara frågan om att ange en viss bilmodell. Vi menar att detta är ett av många scenarion där bilens egenskaper kan leda till en betydande merkostnad. Frågan är dock hur detaljerad denna reglering ska vara? För att förtydliga tankegången vill vi ge några exempel: Exempel 1. En genomförd bilanpassningsutredning kan t.ex. konstatera att den försäkrade till följd av sin rörelsenedsättning är i behov av en elektrisk parkeringsbroms för att denna ska kunna

S2013/4556/FST 4(6) manövreras. Det finns i dagsläget relativt många bilmodeller med sådan utrustning redan i standardutförande. Kostnaden för eftermontering av sådan utrustning uppgår till ca 10 000-15 000 SEK. Exempel 2. En genomförd bilanpassningsutredning kan t.ex. konstatera att den försäkrade till följd av sin rörelsenedsättning är i behov av fjärrmanövrerad bagageluckeöppnare för att möjliggöra öppning/stängning av denna. Det finns i dagsläget relativt få bilmodeller på den svenska begagnatmarknaden som är utrustade med denna funktion. Kostnaden för eftermontering av sådan utrustning uppgår till ca 25 000 SEK. Exempel 3. En genomförd bilanpassningsutredning kan t.ex. konstatera att den försäkrade till följd av sin rörelsenedsättning är i behov av bränsledriven kupévärmare då denne inte klarar av att rengöra rutor från snö och is. Många moderna dieselbilar är idag utrustade med bränsledriven tillsatsvärmare redan i standardutförande, vilket i sin tur innebär att anpassningskostnaden för denna typ av utrustning uppskattningsvis halveras jämfört med att eftermontera en komplett bränsledriven kupévärmare. Kostnaden för eftermontering av sådan komplett utrustning uppgår till ca 35 000-40 000 SEK. Exempel 4. En genomförd bilanpassningsutredning kan t.ex. konstatera att den försäkrade till följd av sin rörelsenedsättning är i behov av elektriskt justerbar förarstol. Relativt många bilar på den svenska begagnatmarknaden har denna utrustning. Kostnaden för eftermontering av sådan utrustning uppgår till minst 15 000 SEK. I vissa fall uppemot 35 000 SEK. Utifrån dessa fyra exempel kan det konstateras att det finns stora fördelar ur ett ekonomiskt perspektiv att begränsa bilvalet för den enskilde utifrån vissa förbestämda egenskaper. I det enskilda sammanhanget är det möjligt att göra stora procentuella besparingar, utan att göra avkall på behov och funktion. Att däremot i praktiken hitta en bil som stämmer överens med den enskildes behov utifrån förbestämda egenskaper på denna nivå, är en komplex uppgift och ställer stora krav på den som ska utföra uppgiften. Vi vill således lyfta fram att det är av yttersta vikt att det genomförs en grundlig utredning av berörd transportmyndighet innan denna typ av reglering börjar tillämpas. Trafikverket vill också framhålla att det är en mycket komplex uppgift att i dagsläget orientera sig bland de olika bilanpassningsföretagens produkter och lösningar på olika problem. För den enskilde kan en sådan uppgift vara mycket krävande då det kräver god kännedom om bilanpassningsmarknaden. Vi vill därför att en diskussion förs om hur den enskilde kan få riktad och reglerad vägledning utifrån dennes behov. Det finns i dagsläget en uppenbar risk att den enskilde går miste om lämpliga lösningar utifrån sitt behov, eftersom bilanpassningsmarknaden är komplex. 7.3 Transportmyndighetens roll Med anledning av vad som sägs om organisatorisk hemvist i remissen under 7.3, fjärde stycket, vill vi informera socialdepartementet om att det inom Trafikverkets förarprovsavdelning påbörjats en översyn av den interna organisationen och vårt uppdrag gentemot Försäkringskassans bilstödsenhet. Vi har dock fokuserat på frågor ur ett trafiksäkerhetsperspektiv och diskuterat dessa med Transportstyrelsen och Försäkringskassans bilstödsenhet. Vi har kommit fram till att det är av yttersta vikt att rätt medicinsk och fordonsteknisk kompetens blir inkopplad i ett bilstödsärende i god tid när det finns ett sådant behov. Detta gäller t.ex. vid komplexa frågor beträffande de medicinska kraven vid föraranpassningar, samt övriga medicinska omständigheter som kan leda till begränsningar i sökandens körkort. Vi ser också ett behov av att en

S2013/4556/FST 5(6) instans med omfattande fordonsteknisk kompetens i större omfattning blir involverad i bilstödet då regelverket vad gäller fordonsanpassningar är komplext. Ovan nämnda kompetenser finns hos Transportstyrelsen och vi anser att det uppdrag som idag utförs av Trafikverkets trafikinspektörer bör fogas samman med dessa. En sådan organisatorisk modell skulle vara till fördel för samtliga berörda även ur ett trafiksäkerhetsperspektiv, och vi finner därför att det vore lämpligt att flytta vårt ansvar i bilstödsärenden till Transportstyrelsen. Fastställda kriterier för utformning av kostnadsförslag Trafikverkets uppgift i dagsläget är inte att granska de inkomna kostnadsförslagens struktur vad gäller redovisning av arbetskostnader, materialkostnader m.m. Utan tvekan är det en förutsättning att framtida kostnadsförslag är enhetligt strukturerade enligt den berörda transportmyndighetens riktlinjer om dessa ska kunna jämföras mot varandra. Vi är således positiva till detta förslag. Fastställande av kriterier avseende fordons egenskaper Trafikverket har inga invändningar mot att bilvalet bör regleras. I dagsläget är siktet inte inställt på att den försäkrade väljer en bilmodell som inte kräver anpassningar till en betydande merkostnad. Det är den försäkrade som väljer bil och Trafikverket bedömer i samråd med bilanpassningsföretag om bilen är möjlig att anpassa. Trafikverkets inspektörer kan naturligtvis hänvisa till vissa bilmodeller som har viss utrustning i standardutförande och som annars skulle behöva eftermonteras. Det är dock ovanligt att detta sker eftersom det inte på ett uttalat sätt ingår i uppdraget. I slutändan är det dock den försäkrade som avgör om nödvändig fordonsanpassning ska eftermonteras, eller om denne väljer en bilmodell med fabriksmonterad anpassning. Sammanfattningsvis vill vi dock återigen understryka att uppgiften är komplex, och att det är en förutsättning att kriterierna blir väldigt tydliga innan tillämpningen påbörjas. Berörd transportmyndighet bör ta god tid på sig att fastställa dessa kriterier, då det utan tvekan är en omfattande uppgift om resultatet ska bli ändamålsenligt. 7.4 Bilstödets tidsgräns Trafikverket önskar tillföra argument till förslaget ur ett trafiksäkerhetsperspektiv samt handläggningsperspektiv. I förslaget diskuteras fordons livslängd och ekonomiska aspekter på sikt. Vi vill även att den tekniska utvecklingen bör beaktas och vilka konsekvenser detta kan få för den enskilde och trafiksäkerheten i övrigt. Den tekniska utvecklingen på fordonssidan går ständigt framåt vad gäller den trafiksäkerhetsmässiga standarden. I dagsläget bygger den övergripande säkerhetsbetygssättningen på resultat inom fyra områden: skydd av vuxna, skydd av barn, fotgängarskydd och förarstödssystem (källa: EURONCAP). En tänkbar konsekvens vid förlängd tidsgräns, är att den försäkrade inte kommer att ha möjlighet att

S2013/4556/FST 6(6) byta till en bilmodell med modern säkerhetsstandard. Ett tänkbart scenario skulle kunna vara att den försäkrade som har en fullt fungerande bil och anpassning, tillåts byta bil under förutsättning att säkerhetsstandarden på den nya bilen skiljer sig markant från den befintliga bilen, m.a.o. ett villkorat beslut om nytt grundbidrag efter 10 år. Bilbytet sker således inte för bilbytandets skull, utan för att trafiksäkerheten ska främjas. Således anser vi inte att en obegränsad tidsgräns är lämpligt ur ett övergripande trafiksäkerhetsperspektiv. Inom ramen för 7.4 anser Trafikverket också att man bör se över den 6-månadersperiod för bilinköp som idag tillämpas. Det finns all anledning att anta, att de förslag som lämnats i denna remiss, också i vissa avseenden medför längre handläggningstider hos berörd transportmyndighet. Likaså blir det mer arbete för den enskilde. Detta kan bli problematisk då den försäkrade i sin tur ska hitta en lämplig bilmodell inom 6 månader från beslutsdatumet om rätten till bilstöd. 7.5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Trafikverket anser att det föreslagna datumet för ikraftträdande bör senareläggas med tanke på de åtgärder som krävs för att uppnå målen. De åtgärder som åsyftas är bland annat: Berörd transportmyndighet ska enligt förslagen i remissen ta fram riktlinjer för hur kostnadsförslag ska utformas, fastställa riktlinjer för reglering av fordons egenskaper samt lämna förslag till om det kan skapas bättre förutsättningar för konkurrens i samband med att kostnadsförslag om fordonsanpassningar begärs in. Följdeffekten blir att utförarna kommer att behöva anpassa sig till riktlinjerna för hur kostnadsförslagen ska utformas, berörd myndighet ska bl.a. utbilda personal vad gäller fordons egenskaper. Utöver detta kommer det dessutom med största sannolikhet att finnas ett behov av samverkan mellan flera remissinstanser beträffande framtagandet av bättre förutsättningar för konkurrens. Vi vill även lyfta fram att dagens förutsättningar inom Trafikverkets förarprovsavdelning vad gäller personaltillgång och övrig organisation, gör det mycket svårt att tillhandahålla tillräckliga resurser för att uppnå målsättningarna enligt föreslaget datum för ikraftträdande. Med detta sagt vill vi understryka att vi ser positivt på förslagen i remissen. Dock kräver förslagen stora insatser från berörda parter, och datumet för ikraftträdandet kan innebära att åtgärderna inte blir utredda tillräckligt grundligt. I detta yttrande har Karl-Erik Andersson, avdelningschef Trafikverket förarprov, beslutat. har varit föredragande. Trafikinspektör och nationell samordnare för Trafikverkets bilstödshandläggare.