Mätning av luftföroreningar vid E6 i södra Tygelsjö

RAPPORT Mätning av luftföroreningar vid E6 i södra Tygelsjö Mätning under perioden 26-1-2--11-1 Antagen av Miljönämnden 27-2-26 Rapportnr 2/27 ISSN 14-469

Rapporter (ISSN 14-469) utgivna fr.o.m. 23: 17/23 Livsmedelstillsyn av grossist- och partihandel i Malmö stad 23 18/23 Livsmedelstillsyn av livsmedelsbutiker med manuell hantering med 4-1 årsarbetskrafter i Malmö stad våren 23 19/23 Tillsyn av återförsäljare av träskyddsbehandlat virke i Malmö stad 22 2/23 Livsmedelstillsyn av livsmedelslokaler i fordon i Malmö stad 23 21/23 Livsmedelstillsyn av gatukök i Malmö stad våren 23 22/23 Livsmedelstillsyn av livsmedelsbutiker med manuell hantering med < 4 årsarbetskrafter i Malmö stad våren 23 23/23 Livsmedelstillsyn av större restauranger med > 11 årsarbetskrafter i Malmö stad 23 24/23 Livsmedelstillsyn av orientaliska restauranger i Malmö stad våren 23 25/23 Livsmedelstillsyn av caféer och salladsbarer i Malmö stad våren-sommaren 23 26/23 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Nobeltorget 22/23 27/23 Luftföroreningsmätning i Oxie 22/23 28/23 Livsmedelstillsyn under Malmöfestivalen 23 29/23 Livsmedelstillsyn av hamburgerrestauranger i Malmö stad sommaren 23 3/23 Livsmedelstillsyn av livsmedelsbutiker med manuell hantering med 4-1 årsarbetskrafter i Malmö stad hösten 23 31/23 Livsmedelstillsyn av storhushåll med < 4 årsarbetskrafter i Malmö stad sommaren/hösten 23 32/23 Enkätsammanställning av livsmedelshanteringen på Universitetssjukhuset MAS i Malmö stad 23 33/23 Enkätsammanställning av livsmedelshanteringen på äldreboende i Malmö stad 23 34/23 Transportprojekt i Inre, Mellersta, Östra, Norra och Frihamnen 23 35/23 Livsmedelstillsyn av pizzerior i Malmö stad hösten 23 36/23 Markinventering i Fosie industriområde sommaren 23 37/23 Inventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden 1/24 Livsmedelstillsyn av storhushåll med orientalisk tillagning i Malmö stad vintern 23 2/24 Livsmedelstillsyn av bagerier och konditorier i Malmö stad vintern 23 3/24 Livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 23 4/24 Kartläggning av luftkvalitén vid Lundavägen och Östra Förstadsgatan 5/24 Livsmedelstillsyn av skolor i Malmö stad vintern 24 6/24 Livsmedelstillsyn av gatukök i Malmö stad vintern 23/24 7/24 Luftföroreningsmätningar i Malmö 23 8/24 Tillsyn av lokaler för tatuering, piercing och akupunktur i Malmö stad vintern 23 - våren 24 9/24 Livsmedelstillsyn av caféer och salladsbarer i Malmö stad våren 24 1/24 Livsmedelstillsyn av butiker med manuell hantering med mer än 11 årsarbetskrafter i Malmö stad våren 24 11/24 Kartläggning av luftkvalitén vid Södervärn 12/24 Mikrobiologisk undersökning av skop- och mjukglass i Malmö stad sommaren 24 13/24 Livsmedelstillsyn av restauranger med mindre än fyra årsarbetskrafter i Malmö stad 24 1/25 Inventering av tvätterier i Malmö stad 24 2/25 Livsmedelstillsyn av butiker med förpackade varor med mindre än fyra årsarbetskrafter i Malmö stad 24-25 3/25 Kartläggning av luftkvalitén vid Triangeln 24 1/26 Livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 25 2/26 Livsmedelstillsyn av pizzerior i Malmö stad 25 3/26 Livsmedelstillsyn av skolor med tillagningskök i Malmö stad 26 4/26 Luften i Malmö. Årsrapport 25 5/26 Kartläggning av luftkvalitén vid Amiralsgatan 24/25 6/26 Rapport om resultat av Smileyprojektet i Malmö 25-26 7/26 Livsmedelskontroll av partihandlar samt butiker med mindre än fyra årsarbetskrafter i Malmö stad 25 och 26 8/26 Kartläggning av luftkvalitén vid Föreningsgatan 25/26 9/26 Rapport om tillsyn av grafiska och fotografiska branschen 26 1/27 Tillsyn inom Södra Sofielund. Förebyggande fastighetsinspektioner i samarbete mellan Miljöförvaltningen och Södra Sofielundsenheten under våren 26. 2/27 Rapport avseende mätning av luftföroreningar vid E6 i södra Tygelsjö Rapporterna kan beställas från: Miljöförvaltningen, 25 8 Malmö, telefon 4-34 1 (vx). De kan också laddas ner från www.malmo.se/miljo

Sammanfattning Syftet med mätningen var att kartlägga luftföroreningssituationen vid Europa väg 6 vid södra delen av Tygelsjö och utreda hur uppmätta halter är jämfört med miljökvalitetsnorm. Dessutom kommer det insamlade materialet att användas för att ytterligare förfina beräkningsmodellerna i EnviMan. Mätvagn 4, med tillhörande mätutrustning, användes vid mätningen, som pågick mellan den 2 oktober till och med den 1 november 26. Mätvagnen var placerad strax öster om motorvägen (E6) i sydöstra delarna av Tygelsjö i Malmö kommuns södra delar. Meteorologiska data hämtas från meteorologimasten vid Heleneholm och mätning av vindförhållanden på mätvagnens tak, samt statistik från SMHI. Trafikdata är hämtade från mätningar utförda av Vägverket under v41 26. Gasmätningen gjordes i 5 mätpunkter på ca 1,7 meters höjd ovan den öppna jordbruksmarken. Mätpunkten 1 placerades på den västra sidan av motorvägen 35 m från vägkanten. Mätpunkterna 2 till 5 placerades vinkelrätt mot motorvägen, på 1, 2, 4 och 8 m från vägkanten. Den största lokala emissionskällan är naturligtvis trafiken på E6:an. Mätning av bl.a. trafikflöden visade att trafiken ökat med ca 3 % sedan 22. Det totala trafikflödet är år 26 ca 32 fordon per årsmedeldygn med en fördelning på 88 % personbilar, 7 % tunga fordon utan släp och 5 % tunga fordon med släp. Vädret under mätperioden var milt höstväder, där vinden blåst mest från sydväst. Mätresultaten av kolmonoxid visade på mycket låga halter, där halterna var ca 5 % av miljökvalitetsnormen. Även för partiklar var halterna långt under normen. Noterbart är att partikelhalterna var i princip identiska med uppmätta värden på den urbana bakgrundstationen Rådhuset i centrala Malmö. Bensenhalterna var också relativt låga eller knappt 2 % av miljökvalitetsnormen. För kväveoxidmätningarna visade resultaten på höga kvävemonoxidhalter, men betydligt lägre kvävedioxidhalter. Halterna låg på ca 5 % av miljökvalitetsnormen. Orsaken till de något förvånade låga kvävedioxidhalterna är troligen orsakat att det öppna landskapet, där föroreningarna späds ut snabbt och att mycket liten del av kvävemonoxiden har hunnit omvandlats till kvävedioxid. En slutsats är att utsläppen är stora, men utspädningen på grund av den öppna miljön gör att kvävedioxidhalterna blir tämligen modesta. Resultaten från beräkning av kväveoxidhalter (NO x ) och kvävedioxidhalter (NO 2 ), med spridningsmodell, visar på en god överensstämmelse med uppmätta kvävedioxidhalter, medan beräknade kväveoxidhalter (NO x ) närmast vägen underskattades.

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 2 MILJÖKVALITETSNORM 3 MÄTPLATS 3.1 LOKALISERING 3.2 EMISSIONSKÄLLOR OCH TRAFIKEN VID MÄTPLATSEN 4 METEOROLOGI 5 MÄTNING AV LUFTFÖRORENINGAR 5.1 INLEDNING 5.2 KOLMONOXID 5.3 PARTIKLAR (PM 1 OCH PM 2.5 ) 5.4 BENSEN OCH TOLUEN 5.5 KVÄVEOXIDER ALLMÄNT 5.6 KVÄVEOXIDER (NO X ) 5.7 KVÄVEMONOXID (NO) 5.8 KVÄVEDIOXID (NO 2 ) 6 SIMULERINGAR 6.1 ALLMÄNT 6.2 SPRIDNINGSBERÄKNINGAR 6.3 BERÄKNINGAR AV KVÄVEOXIDHALTER VID MÄTPUNKTERNA 2

Kapitel 1 Inledning Syftet med mätningen var att kartlägga luftföroreningssituationen vid motorvägen (E6) vid södra delen av Tygelsjö och utreda hur uppmätta halter är jämfört med miljökvalitetsnormen. Dessutom kommer det insamlade materialet att användas för att ytterligare förfina beräkningsmodellerna i EnviMan. Mätvagn 4, med tillhörande mätutrustning 1, användes vid mätningen, som pågick mellan den 2 oktober till och med den 1 november 26. Meteorologiska data hämtas från meteorologimasten vid Heleneholm, samt statistik från SMHI. Trafikdata är hämtade från mätningar utförda av Vägverket Konsult under vecka 41 26. Spridningsberäkningar samt simuleringar i gatumiljö är gjorda i EnviMan, vilket är ett system för insamling och bearbetning av mätdata. Emissionsdatabasen i EnviMan är framtagen av Miljöförvaltningen i Malmö, OPSIS AB samt GIS-Centrum vid Lunds Universitet. Figur 1. Översiktsvy mot söder av mätplatsen vid Tygelsjö. 1 Instrumentens olika mätmetoder finns redovisade i rapporten Luftföroreningsmätning vid korsningen Fågelbacksgatan - Mariedalsvägen (Rapport 2/2 ISSN 14-469), med undantag av kolmonoxidmätningen där mätmetoden finns beskriven i rapporten Luftföroreningsmätning vid Dalaplan oktober 1999 april 2 (Rapport 18/2 ISSN 14-469). 3

Kapitel 2 Miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsnormen (MKN) är en föreskrift om lägsta tolererbara miljökvalitet för bl.a. vatten, mark och luft. Fastställandet av en MKN görs utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål. Halterna för luft är avsedda att skydda befolkningen mot ohälsoeffekter samt i viss mån korrosion av material. Speciell hänsyn är tagen till personer med olika typer av överkänslighet, t.ex. astma och allergier. Halterna skall uppfyllas på platser där människor regelbundet uppehåller sig. Mätningen är utförd i gatumiljö. Halterna skall i de hänseendena vara uppfyllda vid trottoarer samt övriga platser där det kan förväntas att allmänheten vistas längre perioder. I tabell 1 redovisas miljökvalitetsnormer för de ämnen som mäts med mätvagnen. Miljökvalitetsnorm Halt Träder i kraft Beskrivning Bensen 5 µg/m 3 1 januari 21 Årsmedelvärde Kolmonoxid (CO) 1 µg/m 3 1 januari 25 Max 8-timmars glidande medelvärde Kvävedioxid (NO 2 ) 4 µg/m 3 1 januari 26 Årsmedelvärde Kvävedioxid (NO 2 ) 6 µg/m 3 1 januari 26 98-percentil baserad på dygnsvärden Kvävedioxid (NO 2 ) 9 µg/m 3 1 januari 26 98-percentil baserad på timvärden Partiklar (PM1) 4 µg/m 3 1 januari 25 Årsmedelvärde Partiklar (PM1) 5 µg/m 3 1 januari 25 98-percentil baserad på dygnsvärden Tabell 1. Sammanställning över aktuella miljökvalitetsnormer för luftkvalitet, som mäts med mätvagnen. 1999 beslutades om en miljökvalitetsnorm för partiklar (PM 1). Normen består av ett årsmedelvärde på 4 µg/m 3 samt ett dygnsmedelvärde på 5 µg/m 3 som får överskridas 35 dygn per år. Normen för partiklar trädde i kraft den 1 januari 25. År 23 beslutades om miljökvalitetsnorm för kolmonoxid och bensen som skall uppfyllas senast den 1 januari 25 respektive 21. 1998 infördes en miljökvalitetsnorm för kvävedioxid som skall vara uppfylld senast år 26. Normen består av ett årsmedelvärde på 4 µg/m 3, ett timmedelvärde på 9 µg/m 3, som får överskridas 175 timmar per år, samt ett dygnsmedelvärde på 6 µg/m 3 som får överskridas 7 dygn per år. Normvärdena var kopplade till toleransmarginaler som avtog med 2 % årligen tills det att normen trädde i kraft den 1 januari 26. 4

Kapitel 3 Mätplats 3.1 Lokalisering Mätvagnen var placerad strax öster om motorvägen (E6) i sydöstra delarna av Tygelsjö i Malmö kommuns södra delar. Partikelmätningen gjordes på mätvagnens tak, på 4 meters höjd. Gasmätningen gjordes i 5 mätpunkter på ca 1,7 meters höjd ovan den öppna jordbruksmarken. Mätpunkten 1 placerades på den västra sidan av motorvägen 35 m från vägkanten. Mätpunkterna 2 till 5 placerades vinkelrätt mot motorvägen, på 1, 2, 4 och 8 m från vägkanten, se figur 2. Vid mätpunkt 2 mättes förutom kolmonoxid, kväveoxider även bensen och toluen. Figur 2. Placering av Mätvagn 4 i förhållande till Malmö och Tygelsjö. Bakgrundsbild kommer från Google Earth. 5

3.2 Emissionskällor och trafiken vid mätplatsen Den största lokala emissionskällan är naturligtvis trafiken på E6:an. Mätning av bl.a. trafikflöden, fordonsfördelning och hastigheter gjordes under v 41 år 26 av Vägverket Konsult. Det noterades att trafikflödena och andel tunga fordon hade ökat ordentligt sedan föregående mätning som gjordes 22. 22 var det totala trafikflödet knappt 25 f/åmd, med 92 % personbilar, 4 % tunga fordon utan släp och 4 % tunga fordon med släp. Årets mätning visade att trafiken ökat med ca 3 %. Det totala trafikflödet är idag ca 32 f/åmd, med 88 % personbilar, 7 % tunga fordon utan släp och 5 % tunga fordon med släp. I nedanstående figur redovisas utsläppet av kväveoxider för 1 km av motorvägen för åren 22 och 26, med emissionsfaktorer för respektive år. Noterbart är att det totala utsläppet har ökat med ca 5 % sedan 22, trots en trafikökning på 3 %. Dessutom har den tunga trafikens andel av de totala utsläppen ökat från ca 4 % till ca 6 %. Kväveoxidutsläpp per kilometer för E6 vid Tygelsjö 22 och 26 45 4 35 gram/km 3 25 2 Lastbil med släp Lastbil/buss Personbil 15 1 5 22 26 Figur 3. Utsläpp av kväveoxider (NO x ) i gram för år 22 och 26 från 1 km lång vägsträcka av E6:an vid Tygelsjö för olika fordonstyper. 6

Kapitel 4 Meteorologi Temperaturen över mätperioden var i genomsnitt 3, C högre än normalt, vilket får anses som ett stort temperaturöverskott. Nederbörden var något större än normalt. Det var få perioder med stabilt väder, d.v.s. med liten turbulens, utan större delen av månaden blåste det en hel del. I diagrammet till höger (figur 4) syns tydligt att den dominerande vindriktningen eller ca 7 % var från syd till väst. Nordväst Väst Sydväst Nord 25 2 15 1 5 Syd Nordost Sydost Ost Figur 4. Uppmätt vindriktningsfördelning i procent över mätperioden (26-1-2 26-11-1) 25 C eller mm 2 15 1 Uppmätt dygnsmedeltemperatur Normaltemperatur Dygnsnederbörd 5 26-1-1 26-1-8 26-1-15 26-1-22 26-1-29 Figur 5. Uppmätt dygnsmedeltemperatur och dygnsnederbörd under mätperioden. 7

Kapitel 5 Mätning av luftföroreningar 5.1 Inledning Under mätperioden uppmättes kvävemonoxid, kvävedioxid, kolmonoxid, bensen, toluen och partiklar i två storlekar, 1 µm och mindre (PM 1) samt 2,5 µm och mindre (PM 2,5). Partikelmätning sker endast på mätvagnens tak. Bensen och toluen mättes endast vid mätpunkt 2 öster om motorvägen. Från mätpunkterna sugs luft via slangar in till analysatorerna i mätvagnen. De fem mätpunkterna kopplas in med ett intervall av 18 sekunder. De första 45 sekunderna används för att spola rent mätcellerna. Mätvärdena samlas in av mätprogrammet, där de lagras som minutmedelvärden. Värdena överförs till EnviMan, där de lagras i en databas. Noterbart för denna mätning var att den var mycket kort, eller cirka 1 månad lång. Detta får konsekvenser för utvärdering av luftföroreningshalter, där generella företeelser blir svårt att uttala sig om, då enstaka situationer/tillfällen med extrema luftföroreningshalter kan komma dominera resultaten. En stor del av fokus var också att utvärdera hur halterna avklingar från motorvägen, där det bara finns en marginell påverkan på halterna från andra källor än motorvägen. Dessutom var en viktig aspekt att kvalitetssäkra beräkningsmodell med hjälp av mätdata. Detta innebär att se hur bra beräkningsmodellen är på att förklara den avklingning av luftföroreningshalter som finns på mätplatsen, då mätningen gjordes vinkelrätt från motorvägen. 5.2 Kolmonoxid Höga halter av kolmonoxid indikerar dålig förbränning. I stadsmiljö är biltrafiken den största källan. Utsläppen ger mest upphov till lokala miljöproblem. Kolmonoxiden försämrar bl.a. syreupptagningen, vilket gör att hjärtoch kärlsjuka personer blir extra utsatta. Att förbränningsmotorerna är den dominerande utsläppskällan beror bl.a. på motorernas dåliga verkningsgrad. Förbränningsmotorn måste även uppnå korrekt arbetstemperatur för en god förbränning, detsamma gäller för katalysatorn. Efter införandet av katalytisk avgasrening på förbränningsmotorer har kolmonoxidhalterna kraftigt minskat. Katalysatorn kan reducera de skadliga emissionerna CO, HC och NO x med 9-99,98 %. Vid kallstart är utsläppen de första 3-4 minuterna jämförbara med bilar utan katalysator. Instrumentet som användes vid mätningen var en UNOR 61 som arbetar efter NDIR 2 -tekniken. Vid mätningen användes en perma tube vars uppgift var att torka inkommande mätgas. Fuktproblematiken vid låga koncentrationer av kolmonoxid minskas således. 2 Non Dispersive Infra Red. 8

Kolmonoxidmätningen utfördes under perioden 26-1-2 till 26-11-1. Halterna var mycket låga eller 5 % av miljökvalitetsnormen. Skillnad i halt mellan mätpunkterna var också liten. I Breuerdiagrammet kan det utläsas att medelhalten (se figur 6) var i det närmast jämn fördelad, d.v.s. halten är i genomsnitt nästan lika hög oberoende av varifrån det blåser. Enhet MKN Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Punkt 4 Punkt 5 Medelvärde mg/m 3 -,3,3,2,2,2 Max glidande 8- timmarsmedelvärde mg/m 3 1,4,5,4,4,4 Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) Tabell 2. Uppmätta kolmonoxidhalter. % - 1 1 1 1 98 Väst Norr,5,4,3,2,1 Ost Syd Figur 6. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av kolmonoxid (CO) mätpunkt 2. Enhet mg/m 3. 5.3 Partiklar (PM 1 och PM 2.5 ) I stadsmiljö uppkommer de flesta stoftpartiklarna från biltrafiken, huvudsakligen från slitage av däck och vägbanor. Förbränning ger också upphov till partiklar i form av oförbränt bränsle och sot. En stor del av uppmätta partikelhalter är intransporterade från främst kontinenten och bakgrundshalten varierar med var luftmassan har sitt ursprung. Partiklar mindre än 4-5 µm kan tränga hela vägen ner i lungblåsorna och vidare ut i blodet. De är utmärkta transportörer av bl.a. toxiska ämnen. Partiklar ökar risken för luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I dagsläget råder det delade meningar om hälsorisker förknippade med partiklar. Den aktuella mätningen säger inget om vad stoftet består av utan endast mängden i respektive klass (PM 1 / PM 2.5 ). Instrumentet som användes vid mätningen var TEOM Series 14a. Analystemperaturen för instrumentet är 5 C. Instrumentet har under parallelldrift mot referensmetoden uppvisat något för låga halter, felet är dock väldigt varierande. I Malmö multipliceras samtliga PM 1 och PM 2.5 9

halter med en faktor på 1,1. Denna korrigering görs utöver instrumentets inbyggda korrigeringsfaktorer. Stoftmätningen utfördes under perioden 26-1-2 26-11-2. Resultaten visar på att halterna var måttligt låga och att emissioner från närområdet inte påverkar halterna vid mätpunkten nämnvärt. Möjligen kan det ur Breuerdiagrammet (figur 7) utläsas att påverkan från motorvägen syns som en viss förhöjd halt i den riktning där motorvägen finns. Detta gäller för främst PM 1 och i mindre grad för PM 2.5. Jämförelse mellan PM 1 -halterna på Rådhuset och PM 1 -halterna i föreliggande mätning, (se figur 8), visar att halterna på bägge mätplatserna följer varandra väl. I genomsnitt var dock halter vid Tygelsjö ca 1 µg/m 3 högre än mätningen i centrala Malmö vid Rådhuset. Enhet MKN för PM 1 PM 1 PM 2.5 Medelvärde µg/m 3 4 19 12 9%-il dygn* µg/m 3 5 3 21 98%-il tim µg/m 3-38 29 Maxvärde tim µg/m 3-56 55 Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) % - 1 1 *Dygnsmedelvärdet får överskridas upp till 35 ggr per år innan normen överskrids. Detta motsvarar 9- percentilen. Tabell 3. Uppmätta partikelhalter (PM 1 och PM 2.5 ). Norr PM 1 3 25 PM 2.5 2 15 1 5 Norr 2 15 1 5 Väst Ost Väst Ost Syd Syd Figur 7. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av PM 1 respektive PM 2.5 i mätpunkt 2. Enhet µg/m 3. 1

4 35 3 25 2 15 1 5 µg/m 3 MV4 Tygelsjö Rådhuset 26-1-2 26-1-4 26-1-6 26-1-8 26-1-1 26-1-12 26-1-14 26-1-16 26-1-18 26-1-2 26-1-22 26-1-24 26-1-26 26-1-28 26-1-3 Figur 8. Uppmätta PM 1 -halter, som dygnsmedelvärde vid Tygelsjö och Rådhuset. Enhet µg/m 3. 5.4 Bensen och toluen VOC är ett samlingsnamn för en mängd flyktiga organiska ämnen med negativa miljö- och hälsoeffekter. Vid förbränning av bl.a. petroleumprodukter följer en del ofullständigt förbrända kolväten ut med avgaserna. Vid ofullständig förbränning bildas bl.a. polyaromatiska kolväten (PAH). Kolväten sprids till luft, men deponeras dessutom på åkermark och tillförs människor via födan. Kolväten kan ge irritation i ögon och hals. Vissa är direkt cancerframkallande, bl.a. PAH och bensen. Bensen och toluen som är två av de kolväten som ingår i VOC- begreppet har mätts under perioden 26-1-2 26-11-1. Instrumentet som användes vid mätningen var en Syntech Spectras GC 955. För bensen finns det sedan något år en miljökvalitetsnorm på 5 µg/m 3 som årsmedelvärde. För toluen finns också sk. lågrisknivåer för livstidsexponering, som är utfärdade av Institutet för Miljömedicin (IMM). Uppmätta halter visar på samma mönster som andra mätningar av bensen och toluen. Detta innebär att bensenhalter är lägre än miljökvalitetsnormen och för toluen är uppmätta halter betydligt lägre än lågrisknivån. Under den korta mätperioden uppmättes en period av högre halter under perioden 18 till 26 oktober, se figur 1. Under denna period blåste det från sydost, vilket i sin tur återspeglar hur halterna fördelar sig med vindriktningen (Breuerdiagram). Enhet MKN Lågrisknivå Bensen Toluen för bensen bensen/toluen Medelvärde µg/m 3 4 1,3/43,9 2,5 98%-il tim µg/m 3 - - 2,3 6,3 Maxvärde tim µg/m 3 - - 3,1 1,8 Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) % - - 99 68 Tabell 4. Uppmätta bensen- och toluenhalter under mätperioden. 11

bensen toluen Norr 2 Norr 5 1,5 1,5 4 3 2 1 Väst Ost Väst Ost Syd Syd Figur 9. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av bensen och toluen.. Enhet µg/m 3. 6 5 4 µg/m 3 Bensen Toluen 3 2 1 26-1-2 26-1-4 26-1-6 26-1-8 26-1-1 26-1-12 26-1-14 26-1-16 26-1-18 26-1-2 26-1-22 26-1-24 26-1-26 26-1-28 26-1-3 26-11-1 Figur 1. Dygnsmedelhalter för bensen och toluen under mätperioden. Enhet µg/m 3. 5.5 Kväveoxider allmänt Kväveoxiderna orsakar försurning av mark, sjöar och vattendrag. Det oxiderade kvävet ger tillsammans med andra kväve- och fosforutsläpp upphov till övergödning av sjöar, vattendrag och närliggande hav samt bidrar till bildningen av marknära ozon. Oxidationen av kvävemonoxid i atmosfären sker främst med ozon som oxidant. Med inverkan av UV-ljus kan reaktionen ske baklänges. Kväveutsläppen bidrar också i viss mån till växthuseffekten samt har skadlig inverkan på människors hälsa. Kväveoxider påverkar andningssystemet, bl.a. reducerar de flimmerhårens aktivitet. När damm, partiklar och bakterier tillåts uppehålla sig långa tider i lungorna ökar risken för irritationer och sjukdomar. 12

Kvävemonoxid (NO), kvävedioxid (NO 2 ) brukar benämnas kväveoxider 3 (NO X ). Oxidationen av kvävemonoxid i atmosfären sker främst med ozon som oxidant, enligt ekvation 2.1. Med inverkan av UV-ljus kan reaktionen ske baklänges. NO + O + (1) 3 NO 2 O 2 Kvävedioxidhalterna i Malmö har i princip varit oförändrade de senaste åren. Halterna av kväveoxider (NO X ) har under de senaste åren kraftigt minskat vid Malmös hårt trafikerade gaturum, bl.a. tack vare införandet av den katalytiska avgasreningen samt en förbättrad fordonsflotta och en ökad satsning på alternativa bränslen, t ex. naturgas och el. Kväveoxidmätningen utfördes under perioden 26-1-2 26-11-1. Instrumentet som användes vid mätningen är ett kemiluminiscensinstrument av typen CLD 7 AL med hög känslighet, vilket gör den väl anpassad för mätning av kväveoxider i den yttre miljön. 5.6 Kväveoxidhalter (NO x ) Uppmätta kväveoxidhalter (NO x ) var relativt höga närmast vägen (mätpunkt 2). Halterna klingade dock av snabbt från motorvägen. 8 m från motorvägen var de genomsnittliga NO x -halterna ca 4 % av halten närmast motorvägen. För 98-percentilvärdena var inte avklingningen lika markerad. Noterbart är också att halterna vid mätpunkt 1 (som var placerad väster om motorvägen), var halterna lägre än motsvarande position öster om motorvägen. Detta orsakas av att det blåst mest från sydväst under mätperioden. I figur 11 syns motorvägens påverkan på hur halterna varierar under dygnet och avklingningen från motorvägen. Enhet MKN Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Punkt 4 Punkt 5 Medelvärde µg/m 3-22 48 36 26 2 98-precntil dygn µg/m 3-62 8 61 53 42 98-precentil tim µg/m 3-116 146 111 96 83 Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) Tabell 5. Uppmätta kväveoxidhalter (NO x ). % - 1 1 1 1 98 3 I kväveoxiderna, NO x, ingår förutom NO och NO 2 ytterligare kväveoxider men de är försumbara i det aktuella mätsammanhanget. Lustgas (N 2 O) inkluderas inte i NO x -begreppet beroende på sina avvikande egenskaper. 13

1 9 8 7 6 5 4 3 2 1. 2. 4. 6. 8. 1. 12. 14. 16. 18. 2. 22. NOx MP1 NOx MP2 NOx MP3 NOx MP4 NOx MP5 Figur 11. Genomsnittlig dygnsprofil av kväveoxider under mätperioden för mätpunkt 1 till 5. Enhet µg/m 3. 12 1 µg/m 3 µg/m 3 8 6 4 2 26-1-2 26-1-4 26-1-6 26-1-8 26-1-1 26-1-12 26-1-14 26-1-16 26-1-18 26-1-2 26-1-22 26-1-24 26-1-26 26-1-28 26-1-3 26-11-1 NOx MP1 NOx MP2 NOx MP3 NOx MP4 NOx MP5 Figur 12.Uppmätta dygnshalter av kväveoxider under mätperioden för mätpunkt 1 till 5. Enhet µg/m 3. 14

5.7 Kvävemonoxidhalter (NO) Uppmätta kvävemonoxidhalter var förhöjda i närheten av vägen och avklingande relativt snabbt från vägen. Hur höga halterna är avspeglar närheten till utsläppskällorna, då kvävemonoxiden omvandlas till kvävedioxid. Det finns ingen miljökvalitetsnorm eller gränsvärde för kvävemonoxid. Enhet MKN Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Punkt 4 Punkt 5 Medelvärde µg/m 3-7 21 14 9 6 98-precntil dygn µg/m 3-25 34 26 21 15 98-precentil tim µg/m 3-58 76 52 42 34 Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) % - 1 1 1 1 98 Tabell 6. Uppmätta kvävemonoxidhalter (NO). 4 35 µg/m 3 3 25 2 15 1 5. 2. 4. 6. 8. 1. 12. 14. 16. 18. 2. 22. NO MP1 NO MP2 NO MP3 NO MP4 NO MP5 Figur 13. Genomsnittlig dygnsprofil av kvävemonoxid (NO) under mätperioden för mätpunkt 1 till 5. Enhet µg/m 3. Väst Norr 8 6 4 2 NO mätpunkt 2 NO mätpunkt 5 Ost Syd Figur 14. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av kvävemonoxid för mätpunkt 2 och 5. Enhet µg/m 3. 15

5.8 Kvävedioxidhalter (NO 2 ) Uppmätta kvävedioxidhalter vid motorvägen var trots stora trafikflöden relativt låga. Orsaken till de förhållandevis låga kvävedioxidhalter är att den initiala kvävemonoxiden inte hunnit omvandlats till kvävedioxid, samt att utspädningen är så stor att inga höga halter kan uppnås. Motsatsen till den öppna mätplatsen vid Tygelsjö är en trångt gaturum, med höga hus på bägge sidor, som stänger inne föroreningarna. Därigenom kan mycket höga halter registreras. De högsta halterna uppmättes närmst motorvägen. Halterna följer i genomsnitt väl trafikmönstret på motorvägen. Enhet MKN Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Punkt 4 Punkt 5 Medelvärde µg/m 3 4 12 17 15 13 12 98-precntil dygn µg/m 3 6 23 25 23 22 2 98-precentil tim µg/m 3 9 31 38 35 33 31 Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) % - 1 1 1 1 98 Tabell 7. Uppmätta kvävedioxidhalter (NO 2 ). 35 3 µg/m 3 25 2 15 1 5. 2. 4. 6. 8. 1. 12. 14. 16. 18. 2. 22. NO2 MP1 NO2 MP2 NO2 MP3 NO2 MP4 NO2 MP5 Figur 15. Genomsnittlig dygnsprofil av kvävedioxid (NO 2 ) under mätperioden för mätpunkt 1 till 5. Enhet µg/m 3. 16

Väst Norr 5 4 3 2 1 NO2 mätpunkt 2 NO2 mätpunkt 5 Ost Syd Figur 16. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av kvävedioxid (NO 2 ) för mätpunkt 2 och 5. Enhet µg/m 3. 12 1 µg/m 3 8 6 4 2 26-1-2 26-1-4 26-1-6 26-1-8 26-1-1 26-1-12 26-1-14 26-1-16 26-1-18 26-1-2 26-1-22 26-1-24 26-1-26 26-1-28 26-1-3 26-11-1 Figur 17.Uppmätta dygnshalter av kvävedioxid under mätperioden för mätpunkt 1 till 5. Enhet µg/m 3. NO2 MP1 NO2 MP2 NO2 MP3 NO2 MP4 NO2 MP5 17

Kapitel 6 Simuleringar 6.1 Allmänt I datasystemet EnviMan finns det möjligheter att simulera luftföroreningshalter. Simuleringen baseras på utsläppskällor, trafikflöden, den lokala geografin samt meteorologiska variationer. Emissionsdatabasen i EnviMan är ursprungligen från 22, men är uppdaterad och kompletterad under 24/25. För motorvägen som passerar mätplatsen har uppdateringar gjorts inför denna rapportering, med uppmätta trafikflöden och fördelning mellan olika fordonstyper i bägge riktningarna. Trafikmätningen gjordes av Vägverket Konsult under v 41 år 26. En skillnad mot det normala sättet att införa motorvägen på var att denna väg modellerades som fyra separata vägar, där högerfilen i båda riktningar utförde ca 65 % av trafikarbetet. I motsvarande mätpunkter (1 till 5), med korrekt avstånd från motorvägen, placerades i beräkningsmodellen sk. receptorpunkter, där beräkningarna gjordes. 6.2 Spridningsberäkningar I figur 18 redovisas spridningsberäkning av kvävedioxid vid Tygelsjö i gatunivå. Vid simuleringen användes all emissionsdata från Malmö och övriga Skåne, Själland, samt sjöfarten på haven utanför Skåne. Beräkningen gjordes för mätperioden (oktober 26). Bakgrundshalten av kväveoxider uppskattades för området till 3 µg/m 3. I figur 18 syns tydligt hur halterna avklingar från Malmö och att de högsta halterna finns närmast motorvägen. Mätp Mätplatsen för Mätvagn 4 lats Figur 18. Beräknade kvävedioxidhalter (NO2) vid Tygelsjö. Halterna i figuren motsvarar medelvärden för mätperioden 2 oktober t.o.m. 1 november år 26 i µg/m3 på 3 meters höjd. 18

6.3 Beräkningar av kväveoxidhalter vid mätpunkterna Beräkningar av kväveoxidhalter och kvävedioxidhalter har gjorts med spridningsmodellen i EnviMan, för den månadslånga perioden. Beräknade halter har jämförts med uppmätta halter för de fem mätpunkterna. Den allmänna bakgrundshalten eller det som också kallas det långväga bidraget har bedömts till 3 µg/m 3 NO 2. Denna aproximation är inte helt perfekt, då bakgrundshalterna utanför Öresundregionen varierar mellan något mikrogram per kubikmeter till ca 13 µg/m 3, vilket kan hänföras till vilken typ luftmassa som täcker södra Sverige och hur den har transporterats över Europa. Sammanfattningsvis visar jämförelsen på ett relativt tveksamt resultat, när jämförelse görs med olika statiska mått. Görs en okulär jämförelse tycks resultatet vara bättre, se figur 19 och 2, där skillnaderna kan förklaras av mer enstaka tillfällen, då modell och verklighet har gått skilda vägar. Jämförelseperioden är kort eller bara en månad och därmed är det statistiska underlaget för litet, för att en god jämförelse skall kunna göras. Jämförs halterna av NO x och NO 2, så kan det noteras följande: Modellen har i genomsnitt svårare att förklara de höga NO x -halterna vid de beräkningspunkter som är placerade närmast vägen. Däremot är det bättre överensstämmelse vid beräkningar längre från vägen. Modellen överskattar de högsta halterna, vilket till största del beror på ett par tillfällen. Dessa tillfällen syns tydligt i figur 19 och 2. Denna skillnad beror troligen på att den meteorologiska indatan från masten vid Heleneholm inte överensstämmer med hur det ser ut vid motorvägen nära Tygelsjö. På grund av det stora trafikflödet, induceras en initial turbulens av trafiken, vilket inte modellen tar hänsyn till. Beräknade kvävedioxidhalter (NO 2 ) stämmer mycket bra med uppmätta halter. Det finns dock en större skillnad i halterna i en beräkningspunkt (MP1). Vid två tillfällen beräknas på tok för höga kvävedioxidhalter, vilket leder till för höga percentilmått. 19

6 5 µg/m 3 beräknat NOx MP2 uppmätt NOx MP2 4 3 2 1 2 okt 6 okt 1 okt 15 okt 19 okt 23 okt 27 okt 31 okt Figur 19. Beräknade och uppmätta kvävedioxidhalter (NOx) i beräkningspunkt 2 på 2 m höjd för hela mätperioden. Enhet µg/m 3. 12 1 8 µg/m 3 beräknat NO2 MP2 uppmätt NO2 MP2 6 4 2 2 okt 6 okt 1 okt 15 okt 19 okt 23 okt 27 okt 31 okt Figur 2. Beräknade och uppmätta kvävedioxidhalter (NO 2 ) i beräkningspunkt 2 på 2 m höjd för hela mätperioden. Enhet µg/m 3. 2

Uppmätta halter mätperioden Simulerade halter Mätperioden Mätpunkt 1 NO x NO 2 NO x NO 2 Medelvärde µg/m 3 25 14 33 19 98%-il (tim) µg/m 3 125 4 196 67 Mätpunkt 2 NO x NO 2 NO x NO 2 Medelvärde µg/m 3 53 22 38 23 98%-il (tim) µg/m 3 155 51 183 65 Mätpunkt 3 NO x NO 2 NO x NO 2 Medelvärde µg/m 3 41 19 34 21 98%-il (tim) µg/m 3 122 47 159 6 Mätpunkt 4 NO x NO 2 NO x NO 2 Medelvärde µg/m 3 3 16 27 19 98%-il (tim) µg/m 3 13 42 131 54 Mätpunkt 5 NO x NO 2 NO x NO 2 Medelvärde µg/m 3 23 15 23 16 98%-il (tim) µg/m 3 85 38 16 48 Tabell 8. Uppmätta och beräknade kväveoxidhalter (NO x ) och kvävedioxdhalter (NO 2 ) under mätperioden (26-1-2 26-11-1). 21

Kapitel 7 Termer och uttryck Emission Utsläpp F/åmvd Fordon per årsmedelvardagsdygn F/åmd Fordon per årsmedeldygn IMM Institutet för miljömedicin IVL Svenska Miljöinstitutet Immission Förekomsten av luftföroreningar i atmosfären MKN Miljökvalitetsnorm mg/m 3 Milligram per kubikmeter luft µg/m 3 Mikrogram per kubikmeter luft Normalvecka Genomsnittlig vecka Normalår Genomsnittligt år NV Naturvårdsverket ppb Miljarddel ppm Miljondel Sommarsäsong 1 april t.o.m. 3 september Vintersäsong 1 oktober t.o.m. 31 mars X-Percentil Den högsta halt som uppnås i x procent av tiden 22