Kommunstyrelsens verksamhetsplan 2016 KS 2015/0051. Antaget av kommunstyrelsen

Kommunstyrelsens verksamhetsplan 2016 KS 2015/0051 Antaget av kommunstyrelsen 2015-11-24

ORDFÖRANDES INLEDNING Kommunstyrelsen har en viktig roll när det gäller att utveckla och samordna samtliga av kommunens verksamheter. Verksamhetsplanen pekar ut ett antal prioriteringar för kommunstyrelsen och dess förvaltningar; stadskontoret och samhällsbyggnadskontoret för verksamhetsåret 2016. År 2015 har varit ett ekonomiskt utmanande år för Halmstads kommun. Ökade kostnader i kommunens kärnverksamhet och mindre skatteintäkter än beräknat skapar ett delvis nytt ekonomisk läge. Det är viktigt att komma ihåg att vi i Halmstads kommun har en god grundekonomi, som vi ska vårda. Därför är det centralt att ha fortsatt prioritering på åtgärder som bidrar till att skapa en balans i kommunens ekonomi. Oroligheter i Sydvästasien och framförallt kriget i Syrien har lett till att flera miljoner människor befinner sig på flykt i världen. I Sverige och Halmstad har vi sett en stor ökning av asylsökande och ensamkommande barn, en utveckling som förväntas att fortsätta inom de närmsta åren. På lång sikt är en befolkningsökning bra för Halmstads utveckling, men på kort sikt innebär det också utmaningar för bostads- och arbetsmarknaden. Vi befinner oss i ett akut mottagningsskede, men vi behöver samtidigt öka vår förmåga att arbeta långsiktigt med integrationsfrågorna. Erfarenheter visar att många asylsökande väljer att stanna i Halmstad också efter att de etablerat sig i samhället. Vi har som ambition att Halmstad ska verka som regional motor i närområdet. Vi ska förstärka arbetet med att utveckla Halmstad som en attraktiv och välfungerande residensstad. Det gör vi bland annat genom att vi aktivt samverkar med andra kommuner i Halland, men också med andra kommuner där det finns funktionella samband. Exempelvis kan invigningen av Hallandsåstunneln i december 2015 utgöra en utökad möjlighet till funktionellt samarbete mellan Halmstad och Helsingborg, två av landets snabbast växande städer avseende befolkning, bostadsbyggande och företagande. Det är en möjlighet till ökad samverkan mellan södra Halland och nordvästra Skåne som kan stärka utvecklingen av regionerna. I Halmstads kommun ökar befolkningen och kommunen beräknas ha ca 120 000 invånare inom 20 år. Med detta som bakgrund har kommunstyrelsen valt att arbeta med det framtida Halmstad genom de sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarhetsdimensionerna. Tanken är att förbereda kommunen för vad en ökad befolkningsmängd kan betyda i form av behov av investeringar i bostadsfrågor samt digital och traditionell infrastruktur. Vi kommer också att diskutera hur vi kan skapa ett Halmstad där alla känner sig delaktiga och välkomna. Temaåren ska också skapa kunskap om med vilken organisation och struktur som Halmstads kommun på bästa sätt ska möta utmaningarna och hitta de goda utvecklingsmöjligheterna för de kommande åren. För att få en tydligare politisk inriktning har vi minskat antalet politiska mål från 94 till 19 stycken. Det gör det även lättare att kommunicera och följa upp resultaten. Carl Fredrik Graf Kommunstyrelsens ordförande 1

Halmstads kommuns vision och värdegrund Vi har en vision om framtiden i Halmstad. HALMSTADS KOMMUNS VÄRDEGRUND Halmstads vision bygger på demokratiska värden. Du som invånare i Halmstad ska kunna delta och ha inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Det innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 2

Innehåll 1. Visionsstyrningsmodellen och målstyrd verksamhet... 4 Visionsstyrningsmodellen... 4 Planeringsdirektivets roll i kommunen... 4 Kommunstyrelsens verksamhetsplan... 4 2. Kommunstyrelsens uppdrag... 6 Analys utifrån kommunstyrelsens uppdrag... 7 3. Kommunstyrelsens verksamhetsmål... 9 Utbildning, näringsliv och arbete... 9 Socialt hållbar utveckling... 13 Ekologiskt hållbar utveckling... 15 Ekonomiskt hållbar utveckling... 17 Övriga prioriteringar och satsningar... 19 Kommunstyrelsens mål... 22 4. Bilagor... 24 Preliminär sammanställd budget 2016... 24 Internkontrollplan... 26 Jämställdhetsplan... 28 Plan för konkurrensutsättning... 29 3

1. Visionsstyrningsmodellen och målstyrd verksamhet Visionsstyrningsmodellen är en arbetsmodell som steg för steg ska ta oss närmre visionen om Halmstad Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden. Modellen omfattar mål, planer, omvärldsanalys, arbetsrutiner samt kvalitetssäkring och ska användas av alla förvaltningar och bolag. Visionsstyrningsmodellen syftar till att förenkla arbetet med att planera, genomföra och följa upp verksamheternas insatser för att nå visionen. Visionsstyrningsmodellen fastställdes av kommunfullmäktige år 2007. VISIONSSTYRNINGSMODELLEN Visionsstyrningsmodellen består av en fyra- och en ettårig process. Den fyraåriga processen omfattar en djupare strategisk analys samt en översyn av kommunens övergripande mål. Den ettåriga processen består av fyra moment: kommunstyrelsens analys av planeringsförutsättningar tillsammans med nämnder och bolagsstyrelser, kommunfullmäktiges fastställande av planeringsdirektiv med budget, nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplanering med internbudget. Det sista momentet i modellen utgörs av uppföljning, analys och åtgärder. I uppföljningen rapporterar förvaltningarna och bolagen om statusen för sina verksamhetsmål. Verksamhetsplanering för nämnder och bolagsstyrelser utgör det tredje momentet i visionsstyrningsmodellen. När kommunfullmäktige har fattat beslut om budgeten för nästkommande år genom planeringsdirektivet med budget påbörjar nämnderna och bolagsstyrelserna sin verksamhetsplanering. Verksamhetsplaneringen ska utgå ifrån det antagna planeringsdirektivet, ägardirektiv, handlingsprogram samt reglementen. Den sista delen i den årliga processen är analysen och uppföljningen. Uppföljningen delrapporteras tre gånger per år, men mätningar kan göras vid fler tillfällen. Allt material som kommer in analyseras och sammanställs innan det presenteras för kommunfullmäktige och eventuella åtgärder vidtas. PLANERINGSDIREKTIVETS ROLL I KOMMUNEN Planeringsdirektiv med budget är kommunfullmäktiges viktigaste sätt att styra kommunens verksamheter. Planeringsdirektivet ska inte vara detaljerat och inte täcka in alla kommunens verksamheter. Planeringsdirektivet lyfter fram ett antal områden som politiken anser vara extra viktiga för kommunfullmäktige och nämnderna/bolagsstyrelserna att arbeta med under planperioden. Visionsstyrningsmodellen bygger på att nämnder och bolagsstyrelser, inom ramen för planeringsdirektivet, har en stor frihet att utforma den verksamhet de ansvarar för. De verksamheter som inte är direkt berörda av de konkretiserade målen eller av de övriga prioriteringarna står för den skull inte utan vägledning om vad som ska uppnås. Alla verksamheter kan gå tillbaka till den uppgift nämnden/bolaget har, genom reglementen och ägardirektiv, till kommunfullmäktiges vision, värdegrund och övergripande inriktningar samt till handlingsprogrammen. Varje nämnd och bolagsstyrelse ska utifrån dem sätta sina verksamhetsmål. KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHETSPLAN I kommunstyrelsens verksamhetplan preciseras kommunstyrelsens uppdrag utifrån ovanstående förutsättningar. Kommunstyrelsens verksamhetsplan utgör därigenom en del i visionsstyrningsmodellen då den är ett verktyg för kommunstyrelsen att beskriva sin del i att uppfylla de mål som lyfts i planeringsdirektivet. Utöver de mål som lyfts i kommunstyrelsens 4

verksamhetsplan har kommunstyrelsen andra ansvar. I kommunstyrelsens reglemente framgår att kommunstyrelsen biträder kommunfullmäktige i uppsikten och samordningen av de uppgifter och angelägenheter som faller inom det kommunala kompetensområdet. Detta innebär att kommunstyrelsen har ett ansvar att bevaka och ta initiativ i frågor som kan ha betydelse för kommunens framtid, utveckling och ekonomiska ställning. Det betyder också att kommunstyrelsen leder och samordnar utbyggnaden, förnyelsen och utvecklingen av det lokala samhället. Under 2015 har kommunstyrelsens verksamhetsplan förändrats. Tidigare verksamhetsplaner har varit precisa och fungerat som instrument för planering av sammanträden. Detta har gjort uppföljningen och måluppfyllelsen effektiv. Dock har denna utformning till viss del gjorts på bekostnad av den långsiktiga målbilden. Därför är ambitionen att kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2016 ska vara ett politiskt måldokument med långsiktiga mål, snarare än tidigare verksamhetsplaners aktivitetslistor. Verksamhetsplanen kompletteras istället av aktivitetsbaserade arbetsplaner för stadskontoret respektive samhällsbyggnadskontoret. Denna utveckling har påverkan på uppföljningen av verksamhetsplanen. 5

2. Kommunstyrelsens uppdrag Kommunstyrelsens uppdrag beskrivs i reglementet, beslutat av kommunfullmäktige i maj 2012. Reglementet innehåller följande: Kommunstyrelsen biträder kommunfullmäktige i uppsikten över och samordningen av de uppgifter och angelägenheter som faller inom det kommunala kompetensområdet. Kommunstyrelsen ansvarar för att bevaka och ta initiativ i frågor som kan ha betydelse för kommunens framtid, utveckling och ekonomiska ställning. ansvarar för att leda och samordna utbyggnaden, förnyelsen och utvecklingen av det lokala samhället. ansvarar för att leda, samordna och följa upp de verksamheter kommunen bedriver. ska svara för tillhandahållandet av administrativt stöd och service för övriga nämnder och bolagsstyrelser med flera. 6

ANALYS UTIFRÅN KOMMUNSTYRELSENS UPPDRAG Halmstad för kommande generationer Kommunstyrelsen har sedan 2013 utvecklat sin verksamhet i riktning mot att arbeta mer strategiskt. Sättet som tillämpas är att kommunstyrelsen arbetar tematiskt. Genom ett tematiskt arbetssätt kan kommunstyrelsen fokusera på ett avskilt ämne under en given tid. Detta skapar förutsättningar för kommunstyrelsen att fatta beslut som är mer välgrundade. Temat för år 2016-2017 är Halmstad för kommande generationer. Vilka möjligheter ger Halmstads mer expansiva befolkningsutveckling och vilka vägval ska tas idag och imorgon för att skapa en hållbar framtid för en växande befolkning? Halmstad har de senaste tio åren vuxit med omkring 700 personer årligen, vi är idag över 95 000 invånare. På senare tid har analyser visat en kraftfullare utvecklingstakt i befolkningen än tidigare. Om denna förändrade utvecklingstakt fortsätter, kommer kommunen att nå en befolkning på 120 000 invånare om ungefär tjugo år. Detta ställer nya krav och ger oss andra utmaningar. Dessa beslutar vi själva hur vi vill hantera genom medvetna vägval. Utmaningarna innebär att vi också måste fundera på hur våra arbetsformer och vår organisering på bästa sätt kan stödja processerna och arbetet som måste ske. Kraftsamlar vi tillsammans, bygger kunskap och finner kloka strategier nu, så skapar vi den framtid vi vill ha. Detta arbete behöver göras gemensamt, med god kommunikation och många måste involveras. Vi behöver fånga ny kunskap och omsätta den till praktisk handling som gör skillnad. Ett utvecklat näringsliv En del i kommunstyrelsens strategiska uppdrag är att utveckla näringslivet i Halmstad. Kommunstyrelsens roll är att skapa förutsättningar för och samordna andra kommunala aktörer. För att skapa ett effektivt näringslivsarbete avseende etablering, utveckling samt dragningskraft behöver de kommunala aktörerna ha en samsyn i hur kommunens funktioner kopplade till näringslivet fungerar. Med en ökad samsyn mellan de kommunala aktörerna kan Halmstads kommun bli mer attraktivt för näringslivet. De kommunala aktörerna ska ha en likartad syn på näringsliv sett till behov, förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. Kultur- och värderingsarbetet Kultur- och värderingsprojektet bedrevs mellan 2012 och 2014. Projektet har övergått till ordinarie drift och förvaltas i linjeorganisationen. Målet med kultur- och värderingsarbetet är uppnå en organisationskultur som kännetecknas av förtroendevaldas och medarbetares engagemang, delaktighet och ansvarstagande, ett invånar- och målgruppsfokus samt en integrerad värdegrund. Kommunstyrelsen har i detta ett samordnande ansvar för det arbete som bedrivs inom nämnder och bolagsstyrelser. En utvecklad beslutsprocess Utvecklingen av beslutsprocessen handlar inte om att ändra sättet att ta beslut. Snarare ska genomförandet av de politiska besluten förtydligas genom att politikerna deltar i tolkningen av besluten. Efter att planeringsdirektiven beslutats av kommunfullmäktige påbörjas tillämpningsprocessen. Om politiker tillsammans med tjänstemän förtydligar tillämpningen av planeringsdirektiven ökar förståelsen för beslutsprocess kring både budgeten och verksamhets- och affärsplanerna. En konsekvens blir mål i verksamhets- och affärsplaner som ligger närmre de inriktningar som beslutas i planeringsdirektiven. 7

För att tillämpningsprocessen ska bli framgångsrik är en god kommunikation en central del i detta arbete. Därför kommer kommunstyrelsen fokusera särskilt mycket på ledningskommunikationen, det vill säga den kommunikation som utgår från kommunstyrelsen och stadskontoret respektive samhällsbyggnadskontoret. En tydligare ledningskommunikation syftar till att tydliggöra de politiska målen i hela organisationen. Internkontroll Internkontroll fokuserar på de områden där sannolikheten för och/eller konsekvensen av en negativ händelse är som störst. För att kunna avgöra detta har en risk- och väsentlighetsanalys tagits fram. Risk- och väsentlighetsanalysen uppmärksammar och hanterar de risker som kan leda till brister i verksamheten eller som hindrar organisationen från att fullgöra givna uppdrag och nå uppsatta mål. Risk- och väsentlighetsanalysen handlar inte om att eliminera alla risker då det i princip är omöjligt, utan om att känna till vilka risker som ska accepteras och vilka som behöver hanteras. Kommunstyrelsen ska som grund för sin styrning årligen genomföra och aktualitetspröva en risk- och väsentlighetsanalys för verksamheten. 8

3. Kommunstyrelsens verksamhetsmål Kapitlet har utgångspunkt i de mål som beslutats i Planeringsdirektiv med budget 2016-2018 samt handlingsprogram och reglementen som styr kommunstyrelsens verksamhet. UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE Halmstads kommun har inte bara ett attraktivt geografiskt läge när det gäller turism och besöksnäring. Vårt läge i mitten av en viktig tillväxtregion i Sverige måste tillvaratas. Halmstad ska fortsätta utvecklas som en attraktiv kommun för såväl invånare som företag. Ett framgångsrikt näringsliv har avgörande betydelse för både tillväxt och arbetstillfällen och är en förutsättning för en bra välfärd. Konkretiserat mål från planeringsdirektivet: Mål 6: Halmstad ska vara en självklar, aktiv regional aktör och samarbetspartner som tar ansvar för utvecklingsfrågor i Halland och de omgivande regionerna Konkretiserat mål från planeringsdirektivet: Mål 7: I Halmstad ska unga (18-24) studera eller kunna försörja sig genom anställning eller företagande Halmstads kommun en aktör att räkna med En viktig faktor i arbetet med att stärka utvecklingen i vår del av Sverige är samarbetet med andra aktörer. Det finns intressanta samarbetspartners utanför vår direkta närhet. Vi är en av de större kommunerna utmed västkusten och en viktig samarbetspartner för såväl kommunerna i Halland som våra grannkommuner i öster och söder. Med det i åtanke är det också naturligt att vi är en av de aktörer som är med och driver arbetet med utvecklingsfrågor i vår del av landet. Halmstad ska även fortsättningsvis vara en aktör att räkna med. Verksamhetsmål 1 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsen agerar för att göra Halmstad till en ledande aktör som driver regionala utvecklingsfrågor. 1. Nöjd-Region-Index (SCB:s medborgarundersökning). 2. Deltagande i regionala utvecklingsprojekt (Entreprenörsregionen, Halmsingborg). Ökning (Nuläge 2015: 67) Information i KS Ett utvecklat näringsliv En del i kommunstyrelsens strategiska uppdrag är att utveckla näringslivet i Halmstad. Kommunstyrelsens roll är att skapa förutsättningar för och samordna andra kommunala aktörer. För att skapa ett effektivt näringslivsarbete avseende etablering, utveckling samt dragningskraft behöver de kommunala aktörerna ha en samsyn i hur kommunens funktioner kopplade till näringslivet fungerar. Med en ökad samsyn mellan de kommunala aktörerna kan Halmstads kommun bli mer attraktivt för näringslivet. De kommunala aktörerna ska ha en likartad syn på näringsliv sett till behov, förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. 9

Verksamhetsmål 2 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsen utvecklar förutsättningarna för en stark tillväxt och näringslivsutveckling i Halmstad. 1. Antal nystartade företag per 1 000 invånare. 2. Nettoinpendling som andel av antalet förvärvsarbetande invånare. 3. Förstahandssökande till högskolan. 4. Andel företag/ideella organisationer/myndigheter i Halmstad som servar Halland och omgivande regioner som finns i Halmstad. 5. Ta ställning till utredning kring omlastningsterminal på Kistinge. 6. Ta ställning till projekt Södra Infarten, etapp 1. 7. Genomföra dialog med intressenter i enlighet med kommunikationsplan för Södra infarten, etapp 1 och 2. Högre andel än andra jämförbara kommuner Minst 3 % Högre andel än andra jämförbara kommuner Högre andel än andra jämförbara kommuner Dialog genomförd Konkretiserat mål från planeringsdirektivet: Mål 5: Halmstad ska ha stränder, en stadskärna och evenemang som attraherar både Halmstadbor och besökare Halmstads stadskärna har potential att fortsätta utvecklas Det är viktigt att Halmstads stadskärna fortsätter utvecklas som en plats för handel, möten, kultur och aktiviteter. Utan en attraktiv stadskärna som lockar till sig besökare och Halmstadbor kommer utvecklingen även i de mindre tätorterna runt om i kommunen att stanna av. Verksamhetsmål 3 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsen agerar för en dynamisk samhällsutveckling och utvecklad samhällsbyggnad. 1. KS tar ställning till att utveckla stråken på båda sidor av Nissan avseende kultur och stadsplanering. 2. Nöjd-Region-Index (rekommendation). Beslut i KS enligt tidplan Ökning (Nuläge 2015: 74) 10

3. Beslutshastighet/ beslutskvalitet (KS utvärderar den dynamiska samhällsutvecklingen). Information i KS Utveckling av centrum och serviceorter Kommunfullmäktige har i översiktsplanen fastställt strategiska planeringsinriktningar för hållbar bebyggelsestruktur. Bland annat har kommunfullmäktige uttryckt att nya bebyggelser och verksamhetsområden ska förläggas längs kollektivtrafikstråk och i orter med befintlig service. Bebyggelse bör därför koncentreras till staden och till utpekade serviceorter. Halmstad med sin stadskärna är betydelsefull för hela kommunen. Det är i staden vi eftersträvar stadsmässighet i form av tätare bebyggelse, folkliv på gatorna, utbud av varor och service, kommunikationsmöjligheter och platser för spontana möten. Utanför staden koncentreras offentlig service och bebyggelseområden till serviceorterna. I de flesta serviceorter finns ett behov av förnyelse i centrum samt förnyelse och utveckling av utemiljön. Denna typ av åtgärder sker lämpligast i strukturerade samarbeten med organisationer och boende på orten. Verksamhetsmål 4 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsen verkar för ett utvecklat centrum i Halmstad. 1. Ta ställning till utredning om Bastionen i enlighet med beslutat utredningsdirektiv. 2. Anta detaljplan för Karl XI 7 vid Lilla torg i syfte att möjliggöra en ny byggrätt på fastigheten samt sluta torgrummet. 3. Fatta beslut om renovering av Storgatan. 4. Fatta beslut om renovering av Brogatan, etapp 2. 5. Fatta beslut om utformning av Lilla Torg. (utredning godkänd) (antagande av detaljplan) Verksamhetsmål 5 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsen verkar för utveckling av serviceorter enligt översiktsplanen. 1. Fatta beslut om vilken ort eller stadsdel som är föremål för utvecklingsprogram med start 2016. 2. Fatta beslut om utvecklingsprogram för Simlångsdalen. 11

3. Fatta beslut om utvecklingsprogram för Vallås. Målpunkter i strandnära lägen Kusten och stränderna i Halmstads kommun är en viktig del av Halmstads identitet. Ett högt besökstryck tillsammans med en till stora delar mycket känslig natur gör det viktigt med en tydlig strategi för stränderna. I stort sett hela kuststräckan är ekologiskt känslig och det är viktigt att huvuddelen av sträckan skyddas samtidigt som utveckling av rekreationsmöjligheter och service tillåts på lämpliga platser. Översiktsplanen pekar ut fyra målpunkter i strandnära lägen för utveckling av service, turism respektive småbåtshamnar. Utvecklingen av dessa målpunkter är av vikt för att bevara och förstärka Halmstads varumärke. Verksamhetsmål 6 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsen ska verka för att strandnära målpunkter etableras i enlighet med översiktsplanen. 1. Ta ställning till genomförd tidig utökad dialog för utveckling av Östra stranden. 2. Ta ställning till förslag om framtida utveckling av Lilla Köpenhamn, östra stranden. 3. Fatta beslut om tillvägagångssätt och eventuellt tävlingsprogram i syfte att markanvisa Tyludden 1:26 till verksamhet som främjar turistnäringen. 4. Fatta beslut om förslag på framtidsutveckling av Grötvik. Sammanställning av genomförd dialog redovisas för KS. 12

SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING Att tillgodose alla invånares grundläggande behov är basen i social hållbarhet. Det ska inte spela någon roll vem du lever med, vilka hjälpmedel du behöver för att röra dig, hur gammal du är, var du kommer ifrån eller var i kommunen du bor. För att kunna driva ett arbete kopplat till social hållbarhet utifrån ett kommunövergripande perspektiv krävs bland annat fokus på delaktighet och inkludering. För detta behöver vi god kunskap kring hur livsvillkoren är för våra invånare och öppna, transparenta dialoger och informationsutbyten. Konkretiserat mål från planeringsdirektivet: Mål 9: Halmstad ska kännetecknas av tolerans och öppna attityder och av att alla människor kan vara delaktiga i samhällslivet Känslan av att det finns en möjlighet att tycka till och få sin röst hörd är viktigt för vilken kultur och vilka värderingar som vi upplever finns i vårt samhälle. En ökad dialog med invånarna leder till ökad delaktighet och förståelse. Särskild prioritering bör ligga på grupper som har svårare att få sin röst hörd. Kommunstyrelsen behöver arbeta med olika och samordnade arbetssätt och metoder för att kunna möta och lyssna på så många invånare som möjligt. Verksamhetsmål 7 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsen agerar för att invånarna i Halmstads kommun ska vara delaktiga i Halmstads utveckling. 1. Index för inflytande i Nöjd-Inflytande-Index. 2. Utredning kring möjligheter som den digitala utvecklingen för med sig inom området för invånardialog. 3. Analys av resultatet av LUPP 2015. 4. Delaktighetsindex i KKiK. 5. Ta ställning till rapport kring vilka olika dialoger som genomförts på SBK under 2016. 6. Andel som har svårt att lita på andra människor. 7. Andel personer utsatta för kränkande behandling. Minst 44 (Nuläge 2015: 44). Information till KS Information till KS Ökning (Nuläge 2014: 56) Information till KS Högst 24 % Högst 18,5 % Mottagning av nyanlända Alla Halmstadbor måste känna att Halmstads kommun är till för dem och att de är välkomna på sina villkor. Genom att vi i vår roll som arbetsgivare och serviceleverantör förhindrar diskriminering, underlättar integration och motverkar utanförskap skapar vi en inkluderande kommun. 13

Det finns många konflikter i världen. Många människor kommer till vårt land för att fly från krig och oroligheter. Detta har skapat ett ansträngt dagsläge som gör frågan om mottagande avnyanlända akut. Samtidigt ska de nya Halmstadborna få känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som alla andra. Invandringen är oumbärlig för att säkra den framtida tillväxten och utvecklingen i Sverige. Ett bra mottagande av nyanlända är därför en framtidsinvestering vi inte har råd att gå miste om. Mottagningen ställer stora krav på kommunens verksamheter utifrån flera olika perspektiv. Kommunstyrelsens samordnande roll är därför central för en lyckad mottagning. För att mottagandet även ska leda till en inkludering som gör att människor väljer att stanna kvar är det också viktigt att möjliggöra för olika aktörer att göra insatser för nyanlända. Kommunstyrelsens strategiska roll hamnar i detta avseende kring inkluderingsprojekt med koppling till nyanlända. Verksamhetsmål 8 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsen agerar för en inkludering som positivt påverkar tillväxt, utveckling och mångfald i Halmstad och regionen. 1. Uppföljning av effekten av Halmstads kommuns samordning av integrationsarbete. Information i KS 14

EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING För att skydda människors hälsa och miljön har regeringen, med stöd av miljöbalken, meddelat miljö- kvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer anger föroreningsnivåer eller störningsnivåer som inte får överskridas eller underskridas. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Det finns i dag normer för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Halmstads kommun berörs av miljökvalitetsnormer för vatten, fisk- och musselvatten och utomhusluft. Halmstads kommun har en positiv inställning till anläggande av våtmarker och skyddszoner i områden med höga näringshalter och övergödningsproblematik. Samtidigt är det viktigt att undvika åtgärder i vattendrag som innebär hinder för havsvandrande fiskarter eller medför annan påtaglig skada för vattendraget och vattenorganismerna. Konkretiserat mål från planeringsdirektivet: Mål 13: I Halmstad ska alla ha en långsiktig tillgång till vatten av god kvalitet Verksamhetsmål 9 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsen agerar för att vattnet i Halmstad är av fortsatt god kvalitet. 1. Ta ställning till uppföljningsrapport för medverkan i EU-projektet Good stream, för god ekologisk och kemisk status i Trönningeån 2015-2021. 2. Ta ställning till projektförslag och uppdragsbeskrivning för fortsatt arbete med fria vandringsvägar i Fylleån. 3. Ta ställning till rapport om kommunens arbete enligt vattendirektivet. 4. Besluta om åtgärder för Gustavsfält samt ta fram åtgärdsförslag för nedlagda deponier i Halmstads kommun. Information till KS Rapport till KS Miljövänliga transportalternativ Halmstads kommun verkar för att miljökvalitetsnormerna för luftkvaliteten även fortsatt inte överskrids, genom att skapa möjligheter för hållbara transporter och genom att planeringen medverkar till ett minskat bilberoende. 15

Konkretiserat mål från planeringsdirektivet: Mål 15: I Halmstad ska det vara lätt att vara miljövänlig Verksamhetsmål 10 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsen agerar för att skapa miljövänliga transportalternativ. 1. Besluta om uppdragsbeskrivning för resvaneundersökning. 2. Ta ställning till slutrapport avseende Hållbart resandes verksamhetsredovisning för 2015. 3. Ta ställning till Hållbart resandes verksamhetsplan för 2017. 4. Följa upp Mobility Management åtgärder (hållbart resande åtgärder) under byggskedet av resecentrum etapp 2. 5. Besluta om samrådsförslag för detaljplan för Halmstads resecentrum etapp 3. Rapport till KS Information till KS Genomfört Mobility Management-arbete för byggskedet Utöver att verka för miljövänliga transportalternativ har kommunstyrelsen strategiska möjligheter och ansvar kopplat till kommunfullmäktiges mål 15 (I Halmstad ska det vara lätt att vara miljövänlig) kopplat till upphandling. Mål kring upphandling har emellertid inte bara kopplingar till ekologiskt hållbar utveckling. Genom upphandling har kommunstyrelsen även påverkansmöjligheter inom den ekonomiska utvecklingen. Därför är kommunstyrelsens mål gällande upphandling redovisat under kapitlet Ekonomiskt hållbar utveckling. 16

EKONOMISKT HÅLLBAR UTVECKLING Prognoserna för Halmstads kommuns kärnverksamhet visar stora underskott i förhållande till beslutade budgetramar 2015. Barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden samt hemvårdsnämnden har därför tagit fram planer som beskriver dels hur de arbetar med att få det ekonomiska resultatet för år 2016 att ligga inom budget, dels hur återställandet av 2015 års prognostiserade underskott ska genomföras. Angående återställandet av 2015 års prognostiserade underskott utgår planerna att detta ska vara återställt vid bokslut 2017. Hemvårdsnämnden har dock beviljats att återställandet först sker senast vid bokslut 2018. Kommunstyrelsen ska följa nämndernas ekonomiska utfall vid de månatliga ekonomirapporterna. Redovisningen av utfallet för åtgärdsplanerna kommer att ske vid delårsrapporter och bokslut fram till dess att underskotten är återställda. Verksamhetsmål 11 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsen agerar för att uppnå Halmstads kommuns finansiella mål. 1. Resultat. - 35 Mkr 2. Soliditet. Soliditet >= 55 % Långsiktigt hållbar utveckling Halmstads kommuns värdegrund säger att kommunens utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Denna inriktning bör genomsyra alla aktiviteter som företas av kommunen. Genom kommunens upphandlingar ska sociala företag komma ifråga som leverantör till kommunens verksamheter, och med hjälp av innovationsvänliga upphandlingar skapas bättre förutsättningar för nytänkande och möjligheterna ökas för att ta del av näringslivets innovationskraft. Arbetet med ett hållbart Halmstad inkluderar även kommunens finansverksamhet som ska verka för en såväl ekonomisk som ekologisk långsiktig hållbar utveckling. En del i detta är att öka andelen gröna lån och placeringar för att utöva indirekt påverkan på det nationella näringslivet. Verksamhetsmål 12 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsens upphandlingar och finansiella placeringar bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling av Halmstads kommun. 1. Andel innovationsvänliga upphandlingar. 2. Ranking Svenskt Näringslivs Näringslivsklimat (avseende upphandling). 3. Andel socialt företagande i kommunens upphandlingar. Ökning 2,70 (nuläge: 2,68) Ökning 4. Andel gröna lån. 2 % av total extern skuldstock (nuläge: 0) 5. Andel gröna placeringar. Ökning 17

6. Vid upphandling ska Konkurrensverkets krav för spjutspetsnivå beaktas. Information i KS 18

ÖVRIGA PRIORITERINGAR OCH SATSNINGAR Konkretiserat mål från planeringsdirektivet: Mål 16: I Halmstad ska vi ha ett förhållningssätt som präglas av mod och nytänkande och av att vi arbetar tillsammans för att göra skillnad för invånare, besökare och företagare genom bra service Tillgänglighet till alla Genom att vi ökar tillgänglighet och åtkomst till information skapar vi möjligheter till kunskap, delaktighet och engagemang för medborgarna. Kommunens administration behöver utvecklas i takt med samhällskrav på tillgänglighet via digitala tjänster, vilket bland annat handlar om digitalisering av diarie- och ärendehantering, sammanträdeshantering samt e- arkivering. Tillgänglig, ärlig och tydlig kommunikation Genom begriplig och enkel kommunikation ska Halmstads invånare ha kännedom om sina rättigheter till stöd i sin vardag samt val på sin fritid. Kommunens ansvarsområden ska vara tydliga. Vi ska arbeta aktivt för att hitta synergieffekter mellan kommunens verksamheter, för att göra kommunikationen mer effektiv och värdeskapande för invånaren. Kommunen ska vara en självklar och trovärdig informationskälla för invånaren. Verksamhetsmål 13 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsen skapar förutsättningar för tydlig och tillgänglig kommunikation och information. 1. Nöjd-service-index Insikt (SKL). 4. Nöjd-Inflytande-Index avseende information (Medborgarundersökningen). Minst 70 Över 63 (nuläge 2015: 61) Halmstads kommun som attraktiv arbetsgivare En aktiv arbetsgivarpolitik som skapar förutsättningar för engagerade, delaktiga och friska medarbetare är en förutsättning för att Halmstads kommun ska nå uppsatta mål. HR-arbetet ska utgå ifrån verksamhetens behov och utvecklas med de nya styrdokumenten för HR som gemensam målbild och vägledning. En strategisk och medveten satsning på personalpolitiken är även en förutsättning för att, idag och framöver, lyckas försörja organisationen med rätt kompetens. Detta är en extra angelägen fråga mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och den generationsväxling, som Halmstads kommun liksom offentlig sektor i stort står inför. Utmaningen är extra påtaglig inom vård och skola. Detta ställer krav på oss utifrån ett arbetsgivarperspektiv och handlar i lika hög grad om att behålla och vidareutveckla de medarbetare vi har, som att profilera och locka till oss nya. De övergripande strategierna för att utvecklas som attraktiv arbetsgivare kommande år handlar om att stärka medarbetarskapet och ledarskapet genom kultur- och värderingsarbetet och spridning av förhållningssättet Utvecklande ledarskap. Viktigt är ett stärkt fokus på inkludering, villkor för anställning, och inte minst ett främjande/förebyggande hälso- och arbetsmiljöarbete. Vidare sätts fokus på utveckling av en långsiktig lönepolitik med ökade 19

möjligheter till lönekarriär samt implementering av ett strategiskt och metodiskt arbetssätt när det gäller kompetensförsörjning. I det senare inbegrips en stärkt kommunikation med potentiella medarbetare. Slutligen kommer införandet av ett HR-IT system att bidra till att Halmstads kommun uppfattas som en mer modern arbetsgivare. Utifrån dessa ska kommunstyrelsen agera för att kommunen ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats. Kommunstyrelsen ska även agera för att utveckla Halmstads kommun till en arbetsplats där medarbetarna mår bra. Därför ska kommunstyrelsen särskilt följa upp sjuktalen för de kommunala verksamheterna under 2016. Skolans förutsättningar För att eleverna ska kunna förvänta sig engagerade och kompetenta lärare krävs att Halmstads kommun upplevs som en bra arbetsgivare. Det kräver i sin tur att Halmstads kommun arbetar aktivt med en mängd olika aspekter inom HR-området (detta lyfts i planeringsdirektivet under rubrikerna Utveckling av organisationskultur och värderingar samt Kommunen som konsument och arbetsgivare). I utformningen/förändringen av förstelärare- och lektorstjänster behövs exempelvis HR-stöd i form av kollektivavtal, lönebildning, uppföljning/statistik samt ledar- och medarbetarutveckling. Utmaningar för fler i arbete I planeringsdirektivet betonas vikten av samarbete med högskolan och näringslivet redan under utbildningen i syfte att ungdomarna ska få upp ögonen för yrken som de kanske inte annars hade sett som ett alternativ. Detta gäller i högsta grad många av de kommunala yrkena där rekryteringsbehovet pga. pensionsavgångar och demografisk utveckling kommer att vara stort. Halmstads kommun vill stimulera till ökad kontakt med elever/studenter under studietiden och gör detta genom en rad olika riktade aktiviteter. De viktigaste ambassadörerna i att förmedla bilden av Halmstads kommun är kommunens medarbetare, vilket gör implementeringen och ett kontinuerligt arbete kring personalpolitiken central. Halmstads kommun som arbetsgivare har även en viktig roll i att arbeta för ökad inkludering av de grupper/individer som har svårare att ta sig in på eller stanna kvar på arbetsmarknaden (se även rubriken En inkluderande kommun i planeringsdirektivet). Andelen i arbete ökade både i Sverige som helhet och lokalt i Halmstad. Arbetslösheten bland ungdomarna minskade allra mest, men trots detta är siffrorna här fortsatt höga. Att motverka ungdomsarbetslösheten är en av vår tids viktigaste frågor. Verksamhetsmål 14 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsen utvecklar Halmstads kommun som attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. 1. Hållbart medarbetarengagemang (medarbetarenkät). Ökning (nuläge 2013: 79) 2. Sjukfrånvaron. Minskning (nuläge 2014: 5,8 %) 3. Lönespridning som utgår från verksamhetens krav att vara en attraktiv arbetsgivare, men även utifrån att stimulera till en ökad måluppfyllelse i Ökad lönespridning i specifika yrkesgrupper. 20

verksamheten. 4. Medarbetarens upplevelse av de ledarbeteenden som kännetecknar ett utvecklande ledarskap (medarbetarenkät). 5. Integrera HR mål i verksamhet/affärsplan i syfte att uppnå verksamhetens uppdrag. 6. HR policy/riktlinjen är känd av politiker, chefer och medarbetare. Ökning Ökning Ökning Organisationskultur och värderingar Ledorden för kultur- och värderingsarbetet utgör grunden för Halmstads kommuns personalpolitik beskriven i de nya styrdokumenten för HR-frågor. De ger en bild av hur vi ska förhålla oss till varandra på kommunens arbetsplatser såväl som i mötet med de vi är till för. Vårt interna förhållningssätt (vår arbetsmiljö) påverkar tydligt invånarens upplevelse av mötet med oss. En viktig del i arbetet med organisationskulturen är spridningen av förhållningssättet Utvecklande ledarskap, som påverkar såväl ledarskapet som medarbetarskapet. Halmstads kommuns personalpolitik stödjer och stimulerar utvecklingen av kommunens service och kvaliteten i mötet med invånaren med nyckelorden som delaktighet, samverkan, tillsammans och engagemang. Verksamhetsmål 15 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsen utvecklar kommunens service och mötet med invånaren genom ledorden i kultur- och värderingsarbetet och utvecklande ledarskap. 1. Medarbetarens upplevelse av de ledarbeteenden som kännetecknar ett utvecklande ledarskap. 2. Andel medarbetare som upplever att vi arbetar tillsammans. 3. Analys av verksamheternas kundundersökningar (serviceindex). Ökning - (finns inget startvärde) Information i KS 21

KOMMUNSTYRELSENS MÅL Verksamhetsmål 16 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsen agerar för att fördjupa sina kunskaper kring temat Ett Halmstad för kommande generationer. 1. KS arbetar med temat Ett Halmstad för kommande generationer. KS tematiska arbete genomfört Verksamhetsmål 17 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsen verkar för en effektivare lokalanvändning och lokalförsörjning. 1. Besluta om hur avsatta medel för förskoleutbyggnad ska användas. 2. Besluta om hur avsatta medel för grundskoleutbyggnad ska användas. 3. Besluta om hur avsatta medel för lokaleffektivisering ska användas. 4. Besluta om barn- och ungdomsnämndens eventuella förslag om avveckling av förskoleavdelningar. Verksamhetsmål 18 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsen ska verka för klimatanpassning. 1. Ta ställning till klimatanpassningsåtgärder etapp 2 i Getinge. 2. Ta fram en åtgärdslista över vilka utredningar som krävs för att ta fram en klimatanpassningsplan och definiera innehållet i en sådan. 3. Följa upp samhällsbyggnadskontoret s medverkan i Länsstyrelsens MEK-råd för utarbetande av en energi- och klimatstrategi för länet. Information i KS Information i KS 22

Verksamhetsmål 19 Mätetal Målvärde 2016 Kommunstyrelsen säkerställer att jämställdhet och mångfald är en del av verksamhetens planering och uppföljning. 1. KS fortsätter implementeringsarbetet kring anvisningar för strategiskt jämställdhetsoch mångfaldsarbete i kommunkoncernen. 100 % (samtliga förvaltningar och bolag har påbörjat ett implementeringsarbete med anvisningar för strategiskt jämställdhets- och mångfaldsarbete) 23

4. Bilagor Preliminär sammanställd budget 2016 Intäkter Kostnader Fasta Rörliga Totalt Anslag 010 Kommunfullmäktige Verksamhetens intäkter -218 000-218 000 Lönekostnader 4 955 680 4 955 680 Lokalkostnader 1 068 950 1 068 950 Kapitalkostnader 0 0 Partistöd 3 730 000 3 730 000 Revision 2 250 000 2 250 000 Representation 302 000 302 000 Övrigt 587 570 316 800 904 370 Övriga kostnader 6 567 570 618 800 7 186 370 Summa Kommunfullmäktige -218 000 12 592 200 618 800 12 993 000 Anslag 011 Kommunstyrelse Lönekostnader 6 455 900 6 455 900 Lokalkostnader 526 410 526 410 Ungdomssatsning - centralt anslag 8 000 000 8 000 000 Region Halland 4 176 000 4 176 000 Region Halland, extra medel samverkan 3 000 000 3 000 000 Friskvårdssubventioner 3 000 000 3 000 000 Kommunförbund medlemsavg. 2 305 000 2 305 000 Handikapprogram 1 000 000 1 000 000 Samhällsföreningar 300 000 300 000 West Sweden 475 000 475 000 Trycksaker 7 500 7 500 15 000 Resekostnader 589 100 589 100 Representation 167 100 167 100 Avgifter för kurser 136 100 136 100 Porto 31 000 31 000 Förbrukningsmaterial, böcker 25 900 25 900 Inköp inventarier o maskiner 25 000 25 000 Övrigt 3 212 295 2 554 195 5 766 490 Övriga kostnader 25 475 795 3 535 895 29 011 690 Summa Kommunstyrelse 0 32 458 105 3 535 895 35 994 000 Anslag 031 Stadskontor HR service -13 217 948-13 217 948 Fackliga företrädare -11 756 000-11 756 000 Affärssystem -2 740 200-2 740 200 Övrigt -15 637 926-15 637 926 Verksamhetens intäkter -43 352 074-43 352 074 Lönekostnader 90 536 219 90 536 219 Lokalkostnader 8 561 929 8 561 929 Kapitalkostnader 6 177 000 6 177 000 Fackliga organisationer 10 623 000 10 623 000 Företagshälsovård 7 560 000 7 560 000 Affärssystem 2 740 200 2 740 200 Drift portal 1 861 000 1 861 000 Lotus Notes 1 568 730 1 568 730 Idrottens kunskapsstad 1 204 000 1 204 000 24

Högskolan kårlokaler 1 000 000 1 000 000 Digital information 640 700 640 700 Hjärtefrågor 620 000 620 000 Utredningar förvaltningsövergripande 580 300 580 300 Information 232 000 232 000 Övrigt 15 093 492 10 852 504 25 945 996 Övriga kostnader 41 650 422 12 925 504 54 575 926 Summa Stadskontor -43 352 074 146 925 570 12 925 504 116 499 000 Anslag 299 Samhällsbyggnadskontor Arrendemark -36 679 900-36 679 900 Objekt för utveckling/avveckling -20 827 100-20 827 100 Administration -20 231 500-20 231 500 Exploateringsobjekt -5 008 800-5 008 800 Övrigt -6 508 900-6 508 900 Verksamhetens intäkter -89 256 200-89 256 200 Lönekostnader 29 463 000 29 463 000 Rådgivning för hållbart resande 1 080 100 Övriga 28 382 900 Lokalkostnader 6 055 700 6 055 700 Kapitalkostnader 31 257 000 31 257 000 Hyra stomnät 1 100 000 Huvudmannaskapsutredn vägfören 1 000 000 Centrumutveckl.program 900 000 Övrigt 24 151 900 24 151 900 Övriga kostnader 27 151 900 7 857 600 35 009 500 Summa Samhällsbyggnadskontor -89 256 200 93 927 600 7 857 600 12 529 000 Anslag 291 Skogsförvaltning Verksamhetens intäkter -850 500-850 500 Lokalkostnader 512 000 512 000 Kapitalkostnader 69 000 69 000 Övriga kostnader 301 500 250 000 551 500 Summa Skogsförvaltning -850 500 882 500 250 000 282 000 Anslag 370 Kollektivtrafik Övriga kostnader 14 479 000 14 479 000 Summa Kollektivtrafik 0 14 479 000 0 14 479 000 Anslag 371 Färdtjänst Övriga kostnader 26 114 000 26 114 000 Summa Färdtjänst 0 26 114 000 0 26 114 000 25

Internkontrollplan Under 2015 har ett arbete med risk- och väsentlighetsanalyser genomförts på kommunstyrelsen och dess verksamheter. Internkotrollplanen för kommunstyrelsen och stadskontoret respektive samhällsbyggnadskontoret baseras på dessa risk- och väsentlighetsanalyser. Detta arbete kommer att fortsätta utvecklas och internkontrollplanen uppdateras under 2016. Internkontrollplan för stadskontoret Risk Vad ska granskas? Hur sker granskning? Frekvens Diarieföring Kontroll av att dokument har diarieförts efter beslut Kontroll av diarieförda handling i samband med sammanträde 1 gång/ år Ramavtal följs ej Medvetet avsteg från ramavtal Avgränsas till dels skol- och kontorsmaterial inom förskola och skola (koppling till giftfri vardag) och dels bygg- och entreprenadtjänster. Avser hela kommunkoncernen. Granskning sker inom ramen för pågående arbete med avtalsuppföljning och redovisas som andel medvetna avsteg från ramavtal. 1 gång/år First Card Finns giltiga underlag Med giltiga underlag avses att kvitton för inköp finns, samt att syfte och deltagare angivits i de fall inköpet avser representation. Stickprov av tio slumpvis utvalda First Card-räkningar ska ske i mars, maj och oktober 2016. 3 gånger/år Arkivlag följs ej, information tillgängliggörs ej Finns arkivansvarig och arkivredogörare Stickprov genom samtal eller frågeformulär. 1 gång/år Internkontrollplan för samhällsbyggnadskontoret Risk Vad ska granskas? Hur sker granskning? Frekvens Avtalsbevakning Avtalsbevakning avseende avtal som ska förnyas eller sägas upp Översyn av bevakningsfunktion/- lista avseende tillförlitlighet, samt ifall komplement till denna behövs. (Bostad och mark) Skapa rutin för att övriga avtal sägs upp, ex serviceavtal, renhållning etc. 1 gång/år Dokumentation Att erforderlig dokumentation görs avseende våra fastigheter och beställningar Rutin/checklista gentemot fastighetskontoret kommer att utarbetas. Beställningsmallar tas fram och 1 gång/år 26

Leveranskontroll Fysisk kontroll av varor och tjänster i samhällsbyggnadskontorets fastigheter gentemot beställning och faktura. publiceras tillsammans med instruktion. Ev. stickprovskontroll av efterlevnad el dyl. senare under året. Stickprov på fakturor, kontroll av beställning, samt fysisk kontroll ute i/på objekten 1 gång/år Upphandling/ Inköp Dokumenthantering Inköp gentemot gällande regler för avrop och upphandling Översyn av dokument som bör hanteras enligt arkivlagen Stickprov på fakturor som kontrolleras gentemot avtal (inklusive ev. rangordning), regler för direktupphandling, gällande inköpsorganisation, samt regler för detta. Ev. även kontroll i avtalet ifall förnyad konkurrensutsättning 1 gång/år är möjlig (ifall ett eller flera villkor i ett ramavtal inte är fastställda, så kan upphandlande myndighet bjuda in ramavtalsleverantörer att lämna anbud igen enligt villkor i ramavtalet) Kontroll av ärenden/diariet gentemot dokumenthanteringsplan/arkivlag, samt översyn av dokumenthanteringsplan för att se ifall vi hanterar dokument/handlingar som inte finns med där, men som bör hanteras enligt arkivlagen. 1 gång/år 27

Jämställdhetsplan Enligt 3 kap 13 Diskrimineringslagen ska arbetsgivaren upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete vart tredje år. Planen ska innehålla en översikt över de strategier som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse för vilka av dessa strategier som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under de kommande åren. Förvaltningschefen bär det yttersta ansvaret och ska verka för att utvecklingen av jämställdhetsarbetet sker kontinuerligt. Jämställdhetsarbetet ska vara en prioriterad fråga i Halmstads kommun och ses som en naturlig del av vårt personalpolitiska arbete samt vår verksamhetsplanering. Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka i denna fråga och tillsammans arbeta aktivt för att uppnå lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i arbetslivet, oavsett kön. Övergripande mål för jämställdhetsarbetet i Halmstads kommun Med jämställdhet menas att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i fråga om arbete, anställnings- och utvecklingsmöjligheter samt andra arbetsvillkor. Kön ska inte vara ett hinder för personlig utveckling. Vi främjar jämställdheten genom att Utveckla en organisation där människor oavsett kön möts och samverkar utifrån respekt och omtanke. Utveckla ett tryggt och öppet arbetsklimat där mobbning, trakasserier och andra former av utanförskap relaterat till kön aktivt motverkas. Erbjuda tydliga uppdrag med rimliga förväntningar, vilket möjliggör balans i livet för dig som individ samt i de fall verksamheten tillåter erbjuda en sysselsättningsgrad som matchar din livssituation och underlättar kombinationen föräldraskap och arbete. Tillämpa individuell och differentierad lönesättning som speglar ditt ansvar och i vilken grad du bidrar till verksamhetens mål, oberoende av kön. Säkerställa att vid rekrytering fokusera på kompetens som motsvarar verksamhetens behov och krav för att minimera riskerna för diskriminering. Sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning inom varje nivå och yrkeskategori. Vi förväntar oss att du som medarbetare Känner till och arbetar i enlighet med kommunens värdegrund och i riktning mot kommunens vision. Bidrar till att uppnå ett tryggt arbetsklimat där trakasserier och särbehandling på grund av kön inte förekommer. Samverkar för att skapa en god arbetsmiljö där kön inte är ett hinder för lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Stödjer dina arbetskamrater och behandlar alla människor i din omgivning oavsett kön med respekt. 28

Plan för konkurrensutsättning Tidigare beslut Kommunstyrelsen antog 2012-04-02, 106, en plan för konkurrensutsättning. Inga organisatoriska förändringar eller andra förändringar som innebär ändrade förutsättningarna för möjligheten till konkurrensutsättning av kommunstyrelsens verksamheter har skett. Stadskontoret och samhällsbyggnadskontoret bedömer att samma förutsättningar för möjligheten till konkurrensutsättning gäller som vid kommunstyrelsens tidigare beslut. Sammanfattning av plan för konkurrensutsättning Kommunstyrelsen ansvarsområden är av till största delen strategisk karaktär och därmed inte möjliga att konkurrensutsätta. Den samlade bedömningen är att områden där konkurrensutsättas möjligen kan prövas är löpande redovisning, kompetenskartläggning och samordning av annonsering samt HR-statistik och viss analys inom HR. Av kommunstyrelsens verksamhetsområden bedrivs hela verksamheten för företagshälsovård i extern regi i nuläget. Inom andra områden köps tjänster in för delar av verksamhet. Det handlar om t ex specifika konsulttjänster, förstärkning vid trånga sektorer, samt andra specifika tjänster av tillfällig karaktär. Efter en förstudie av lön- och personaladministration beslutade kommunstyrelsen 2012-06-12 att inte konkurrensutsätta verksamheten. Verksamheter möjliga att konkurrensutsätta Stadskontoret avdelningen för ekonomi och styrning Stadskontorets löpande redovisning kan konkurrensutsättas. Det är dock tveksamt om det är effektivt. Stadskontoret personalavdelningen Kompetenskartläggning och samordning av annonsering är arbetsuppgifter som till vissa delar kan konkurrensutsättas. HR-statistik och viss analys kan konkurrensutsättas. Djupanalys bör naturligtvis ske internt för att optimera chefsrollen och chefsansvaret. 29