Perspektiv på lärarlöner, del 7 Lärarlönerna igår, idag och imorgon
Efterlysning: Högre lärarlöner Lärarlönerna har fått stå tillbaka i ett historiskt perspektiv. Det är en utveckling som har blivit allt tydligare de senaste decennierna. Lärares löneutveckling har varit klart sämre än den för andra lika välutbildade akademiker. Missnöjet bland lärarna är stort, större än på länge. Under senvåren 2011 har lärare demonstrerat i Västerås, Uppsala, Huddinge och på Gotland, för att nämna några platser. Stödet för vår kampanj Efterlysning: Högre lärarlöner är stort. Det är inte konstigt. Kommunsektorn visar återigen stora överskott. Samma sak gäller skolkoncernerna. Trots det är Det finns inga pengar svaret som lärarna ofta får. Jag vill hävda att det finns pengar hos de allra flesta skolhuvudmän. Det är bara så mycket enklare att öppna plånboken när det kommer till arenabyggen och rondeller Vi vill inte uppleva ännu en högkonjunktur utan att det märks på lärarnas lönebesked. Lärare bidrar i hög grad till landets långsiktiga tillväxt och ska också ha del av tillväxten idag. Det handlar om 10 000 kronor mer varje månad. Det är vad en lärare förlorar på att utbilda sig till just lärare istället för att utbilda sig till exempelvis civilingenjör eller systemvetare. Kanske är det något på gång. Problemet uppmärksammas i alltfler medier. Aftonbladets lönegranskning är ett exempel. Fler och fler politiker talar om högre lärarlöner. Det finns till och med några kommuner som går före och satsar så att det gör skillnad på lönebeskedet i år. 2 Rapport från Lärarförbundet
Finansminister Anders Borg var väldigt tydlig på Moderaternas Sverigemöte i början av maj: Lärarna har en av de absolut viktigaste rollerna i ett samhälle. De måste sporra eleverna men de måste i sin tur känna sig uppskattade. Vi har sagt att vi ska belöna duktiga lärare och det är en viktig prioritering. Nu väntar vi på besked i höstbudgeten. Att staten är beredd att ta ett större ansvar betyder däremot inte att kommunerna kan luta sig tillbaka. Kommunerna måste själva sätta igång och rätta till de misstag som både stat och kommuner har medverkat till under lång tid. Lärarförbundet efterlyser en annan prioritering. En annan ordning. Vi efterlyser högre lärarlöner och modiga politiker som tar ansvar och går från löfte till verklighet. Än så länge är de alldeles för få. Stockholm, juni 2011 Eva-Lis Sirén Förbundsordförande Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet 3
Lärarlönerna i backspegeln 1970- och 1980-talen innebar urholkad köpkraft för Sveriges lärare. Under de senaste 15 åren har lärarnas reallöner åter börjat öka, men inte i samma takt som för andra grupper. Oavsett konjunktur tycks ett vara konstant: lärarlönerna halkar efter. Lärarlönerna åkte rutschkana Vid 1970-talets början var medellönen för en adjunkt i gymnasieskolan nästan 24 000 kronor i månaden, om vi räknar om lönen till dagens penningvärde. 1990, 20 år senare, hade medellönen per månad sjunkit till ungefär 21 000 kronor. Först mot slutet av 1990-talet hade Sveriges gymnasielärare samma genomsnittliga lön som de hade runt 1970. Det rör sig om 30 års förlorad reallöneutveckling. I princip kan alltså en gymnasielärare ha upplevt nästan ett helt yrkesliv av sjunkande eller oförändrad reallön. Mönstret är tydligast för gymnasielärarna, men även för andra lärargrupper där det finns sammanhängande lönestatistik är mönstret likartat. Under yuppieerans 1980-tal fick lärarna uppleva hur deras reallöner åkte rutschkana. 26 000 Reallöneutveckling, lärare 1979 1988 24 000 22 000 Lågstadielärare Mellanstadielärare Adjunkter 20 000 18 000 16 000 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 Källa: Löneplaner och Lärarförbundets lönestatistik, dagens penningvärde 4 Rapport från Lärarförbundet
Det inte är svårt att förstå varför söktrycket till landets lärarutbildningar har rasat sedan mitten på 1980-talet till dagens oroväckande låga nivå. Idag är det nätt och jämnt en sökande per utbildningsplats på lärarutbildningen. Lönen är det som unga tycker är minst lockande med läraryrket. 1 Lärarna fortsätter halka efter Någonstans runt 1990 upphör det fria fallet för lärarnas reallöner, och utvecklingen vänder uppåt igen. På grund av ändringar i lönestatistiken är det svårt att peka ut exakt när det hände, men de senaste 15 åren har reallönefallet stabiliserats och vänts till en reallönetillväxt. Reallöneutveckling, lärare och industritjänstemän 1977 2009 45 000 40 000 35 000 30 000 Industritjänstemän med högre utbildning Industritjänstemän med kvalificerat arbete Adjunkter/gymnasielärare i allmänna ämnen Mellanstadielärare/lärare 4 9 Lågstadielärare/lärare 1 7 25 000 20 000 15 000 1968 1973 1978 1983 1983 1993 1998 2003 2008 Källa: Löneplaner och Lärarförbundets lönestatistik samt SCB:s lönestatistik. Glidande medelvärde. Att reallönerna har ökat de senaste 15 åren är dock ingenting som är unikt för lärarna. Det gäller för i princip alla andra grupper i samhället. I diagrammet ovan har vi även redovisat löneutvecklingen för kvalificerade tjänstemän inom tillverkningsindustrin, exempelvis ingenjörer och ekonomer. Trots att det också för denna grupp finns ändringar i lönestatistiken under 1990-talet, är tendensen tydlig: Lärarna fortsätter att halka efter. 1. Perspektiv på lärarlöner, del 4 Lärare drömyrke eller andrasortering? Rapport från Lärarförbundet 5
Lärares löner i jämförelse med andras Reallönetillväxt i all ära den som idag funderar på att bli lärare, jämför ändå med vad andra grupper tjänar idag. Och då är det tydligt att gapet ökar till andra yrken. Så här ser löneskillnaden ut de senaste 15 åren för lärare i grundskolans tidigare år jämfört med manliga industritjänstemän: Löneskillnad, industritjänstemän och lärare 1 7 16 000 14 000 12 000 10 000 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Källa: Lärarförbundets lönestatistik samt SCB Gapet fortsätter att öka. På de knappa 15 år som visas i diagrammet, läggs tusenlapp till tusenlapp i löneskillnad. Det gäller oavsett vilken lärargrupp vi jämför. Tendensen förblir densamma, även om det kan skilja någon tusenlapp i början och i slutet av kurvan. Det finns även yrken som endast kräver gymnasieutbildning där medellönen är bättre eller lika bra som lärares. 6 Rapport från Lärarförbundet
Yrke Lön 2009* Civilekonom 38 600 Systemvetare 38 400 Civilingenjör 38 000 Lärare i gymnasieskolan 27 300 Elmontör, tele- och elektronikreparatör 26 100 Lärare i grundskolan 25 700 Godshanterare och expressbud 24 900 Maskinoperatör (metall) 24 600 Lärare i förskola/ fritidshem 23 600 Källa: SCB löner 2009 Utbildningspremien för lärare är alldeles för låg. Det har Lärarförbundet visat i flera rapporter 2. Jämfört med exv. en lika välutbildad civilingenjör eller en systemvetare tjänar lärare mer än 10 000 kronor mindre varje månad. På ett helt yrkesliv handlar det om flera miljoner kronor, och då är inte pensionen medräknad. Andra kommer till samma slutsatser. SACO visade nyligen (juni 2011) i sin livslönerapport Lönsamma studier? att det är mer lönsamt att börja jobba direkt efter gymnasiet än att gå en lärarutbildning. Sydsvenska Handelskammaren gav förra året ut en rapport där de lanserar ett förslag om att lärarlönerna borde höjas kraftigt, med 10 000 kronor i månaden. I rapporten står det att det är den typ av chockstart som behövs för att starta en väg mot världens bästa skola. 2. Bland annat i Perspektiv på lärarlöner, del 5 Är det lönt att bli lärare? Rapport från Lärarförbundet 7
Lärarlönerna 2011 Hur ser löneåret 2011 ut att bli? Vilka kommuner har satsat mest i år, och vilka har inte satsat alls? Spelar det någon roll vem som styr? Det undersöker vi närmare här. Lönerna 2011 börjar bli klara. Landets största skolarbetsgivare Stockholm ger lärarna 1,7 procent i löneökning vilket i stort sett är på golvet i avtalet. Lotta Edholm, Stockholms skolborgarråd, motiverar löneutvecklingen med att huvudstaden bara följer avtalet. Hon har fel. Avtalet säger något annat: Lönerna ska öka med minst 3,5 procent under 2010 och 2011. Ökad måluppfyllelse ska leda till en bättre löneutveckling än så. Tillsammans med arbetsgivaren är vi dessutom överens i avtalstexterna om att lärares löner ska höjas för att öka yrkets attraktionskraft. 2011 är ett viktigt löneår. Hur kommunerna lyckas leva upp till avtalet har stor betydelse för hur tonläget blir i avtalsrörelsen 2012. Lärarförbundet har samlat in uppgifter om överenskommet utfall 2011 för 121 av Sveriges 290 kommuner. Två tredjedelar av kommunerna återstår, men vi kan ändå se vissa trender. I snitt är löneökningarna på 2,0 procent. Det ska ställas mot golvet i det centrala avtalet som är 1,5 procent för 2011. 2010 blev snittet 2,2 procent, och då var golvet 2,0 procent. Det har alltså skett en viss förbättring, men fortfarande är löneökningarna alldeles för låga. De som satsar mest 2011 20 kommuner av de 121 som hittills har rapporterat att de är klara med löneöversynerna har lagt sig en procentenhet eller mer över avtalets golv på 1,5 procent. När vi granskade 238 kommuner för utfallet 2010 3 hade 3,8 procent av kommunerna satsat en procentenhet över golvet. Nu är det 16,5 procent. Långt ifrån alla är som sagt klara med lärarlönerna 2011. Vi vet inte heller än hur det ser ut med löneökningarna för andra yrkesgrupper. 3. Dags att prioritera lärarlönerna, mars 2011 8 Rapport från Lärarförbundet
Några fler kommuner har alltså lyckats öka avståndet till avtalets golv, vilket kan bero på att golvet är lägre 2011 än vad det var 2010. Men de kommuner vi lyfter fram här ska ändå ha uppskattning för att de inte gör som många andra och följer med ner till den lägsta möjliga nivån. I några av dessa kommuner har det skett en utveckling från inga satsningar alls utöver minsta möjliga till att det faktiskt händer något 2011. Det handlar om Kalmar, Hallsberg, Knivsta, Södertälje, Oxelösund, Eskilstuna, Lidingö och Älvsbyn. Kommun 2011 års löneöversyn Politisk majoritet Kalmar 3,5 Vänster Arvika 3,3 Vänster Hallsberg 3,0 Vänster Kiruna 3,0 Vänster Svedala 3,0 Allians Lidingö 2,9 Allians Köping 2,8 Vänster Halmstad 2,8 Allians Mora 2,7 Blocköverskridande Karlstad 2,7 Allians Knivsta 2,7 Allians Uppsala 2,7 Allians Falkenberg 2,6 Allians Södertälje 2,6 Vänster Oxelösund 2,6 Vänster Sölvesborg 2,6 Vänster Eskilstuna 2,5 Vänster Älvsbyn 2,5 Vänster Gällivare 2,5 Vänster Älvdalen 2,5 Allians Kommuner som ger 1,0 procentenhet eller mer i löneökningar utöver golvet i avtalet 2011. Lärarförbundets statistik över överenskommet utfall, juni 2011. Rapport från Lärarförbundet 9
Det är elva kommuner med vänsterstyre bland de kommuner som satsat på lärarna i år. Åtta kommuner är alliansstyrda och en har blocköverskridande majoritet. Vilket parti innehar ordförandeposten i kommunstyrelsen i de kommuner som satsar på lärarna 2011? Kommunstyrelseordförande som ger 2,5 procent eller mer 2011 Parti Socialdemokraterna Moderaterna Centerpartiet Andel 60 procent 30 procent 10 procent Bland de 20 kommuner som ger 2,5 procent eller mer 2011 är alltså socialdemokratiskt styrda kommuner överrepresenterade. Vi har tidigare visat 4 att Moderaterna är det parti som har satsat mest på lärarna sedan 2007. I granskningen av utfallet 2010 kunde vi se att Socialdemokraterna var överrepresenterat som kommunstyrande parti i toppen av lärarlöne-listan. Det är samma utveckling 2011. 4 Dags att prioritera lärarlönerna, mars 2011 10 Rapport från Lärarförbundet
De som inte satsar alls 2011 Kommun 2011 års löneöversyn Politisk majoritet Bromölla 1,5 Vänster Gotland 1,5 Vänster Hagfors 1,5 Vänster Heby 1,5 Allians Munkedal 1,5 Blocköverskridande Perstorp 1,5 Allians Solna 1,5 Allians Strömsund 1,5 Vänster Tomelilla 1,5 Blocköverskridande Upplands Väsby 1,5 Allians Uppvidinge 1,5 Allians Österåker 1,5 Allians Dals-Ed 1,5 Allians Haparanda 1,5 Vänster Hällefors 1,5 Blocköverskridande Kalix 1,5 Vänster Laholm 1,5 Allians Vimmerby 1,5 Allians Enköping 1,5 Allians Salem 1,5 Allians Kommuner som lägger sig på golvet i avtalet 2011. Lärarförbundets statistik över överenskommet utfall, juni 2011. Rapport från Lärarförbundet 11
20 kommuner lägger sig på 1,5 procent 2011, det vill säga på minsta möjliga nivå. Av dessa har elva alliansstyre, sex vänsterstyre och tre blocköverskridande majoritet. De flesta av dessa kommuner satsade inte heller på lärarna 2010. Vilket parti innehar ordförandeposten i kommunstyrelsen i de kommuner som inte satsar på lärarna 2011? Kommunstyrelseordförande som ger 1,5 procent 2011 Parti Socialdemokraterna Moderaterna Centerpartiet Andel 40 procent 35 procent 20 procent En kommun, Tomelilla, styrs av både S och M och är inte med ovan. Centerpartiet är överrepresenterat bland kommunerna i botten. En tredjedel av de 121 kommuner som Lärarförbundet hittills samlat in utfallet för återfinns bland de kommuner som ger 1,7 procent eller sämre. Bland dessa finns till exempel Stockholm, Österåker och Helsingborg. 12 Rapport från Lärarförbundet
Sammanfattning utfallet 2011 16,5 procent av kommunerna ger 1 procent över avtalets golv på 1,5 procent, vilket är fler än under 2010 Det är fortfarande alldeles för få kommuner som satsar på lärarnas löner En tredjedel av kommunerna ger 1,7 procent eller sämre, vilket i stort sett är på minsta möjliga nivå Socialdemokraterna är överrepresenterade bland de kommuner som ger mer till lärarlöner i år Centerpartiet är överrepresenterat bland de som ger minst. Två kommuner som satsar 2011: Kalmar och Kiruna Det finns som sagt ljusglimtar. Vi har tidigare berättat om bland andra Landskrona och Sölvesborg och hur man har jobbat där för att höja lärarlönerna. Här tittar vi närmare på Kiruna och Kalmar som också har satsat på lärarlönerna 2011. Förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse ska leda till ett högre löneutfall enligt det kommunala löneavtalet för lärare. Så sker i dessa båda kommuner 2011. Rapport från Lärarförbundet 13
Hallå där Jeanette Kennerfalk, Förskollärare och ordförande för Lärarförbundet i Kalmar där lärarna får 3,5 procent i löneökningar i år. Golvet i avtalet 2011 är 1,5 procent. Ert avtal ger mer än dubbelt så mycket. Hur har ni lyckats med det här? Vi har påverkat på många olika sätt. Inför valet fick vi bland annat Socialdemokraterna, som också vann valet, att lova höja lärarlönerna. Trots det hände inget i höstas, så nu var det dags att börja leva upp till det löftet. Enligt Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun finns Kalmar alltid bland de 50 bästa kommunerna i landet. Är det en bra skolkommun? Ja, vi lärare presterar fina resultat men det lönar sig dåligt. I rankningen ligger kommunen jättelågt vad gäller lärarlönerna och det har vi också använt oss av i samtal med politiker, tjänstemän och i medierna. Blev det tuffa förhandlingar? Vi drev MBL-förhandlingen om budget till central förhandling då vi tyckte att vi inte kunde se i budgeten att Kalmar tänkte satsa på lärarnas löner. Är ni nöjda nu? Självklart inte. Lönerna i Kalmar ligger fortfarande väldigt lågt i riket. Lärare som grupp tjänar alldeles för dåligt, jämfört med andra yrken med högskoleutbildning och i förhållande till det ansvar och den betydelse vi har. Jag ser det här som ett första steg i rätt riktning. Där får vi medhåll från politikerna. Det ska vi påminna om! 14 Rapport från Lärarförbundet
Golvet inget tak i Kiruna I Kiruna satsar kommunen för andra året i rad på lärarna. Årets löneökningar blev tre procent. Det är dubbelt upp från de 1,5 procent som var golvet i det centrala avtalet. Jag tycker att det finns en stark vilja att satsa på en bra skola. Politikerna förstår att det är nödvändigt för att vara en attraktiv kommun, säger Katarina Wedegren, gymnasielärare och ordförande för Lärarförbundet i Kiruna. Det senaste året har resultaten i skolan förbättrats. Kommunen tog klivet från 62:a till 29:e plats av landets kommuner i undersökningen Bästa skolkommun. Det kanske också är det som har gjort att det lossnat från politiskt håll i lönefrågan. Vi har haft många samtal med både politiker och förvaltning om skolutveckling, måluppfyllelse och att bra lärare ska ha bra betalt, berättar Katarina Wedegren. Eftersom Kiruna satsade mer än snittet i riket även 2010 hamnar kommunen på löneökningar på 5,8 procent för hela avtalsperioden. Det betyder att kommunen troligen är en av dem som satsat mest på lärarna. Det lönar sig fortfarande dåligt att jobba som lärare i Kiruna, men det här är steg åt rätt håll. Nu är det viktigt att politikerna håller i utvecklingen och fortsätter satsa på lärarna, säger Katarina Wedegren. Rapport från Lärarförbundet 15
För dig som vill fördjupa dig om lärarlöner Det här är Lärarförbundets sjunde rapport om lärarlöner. Du kan läsa hela rapportserien Perspektiv på lärarlöner på lararforbundet.se/lararloner. I tidigare rapporter har vi bland annat konstaterat: Jämfört med en lika välutbildad civilingenjör får en grundskollärare mer än 10 000 kronor mindre i plånboken varje månad. Det betyder flera miljoner under ett yrkesliv. Dessutom försämras pensionen. (Perspektiv på lärarlöner, del 6, Ge bra lärare högre lön ) Efter 15 år i yrket tjänar en svensk grundskollärare sämre än kollegor i många andra länder. När OECD rankar 32 länder hamnar svenska lärarlöner på en föga smickrande 23:e plats. (Perspektiv på lärarlöner, del 1) I takt med att kvinnorna har blivit fler i läraryrket har också lönerna blivit lägre jämfört med andra grupper. (Perspektiv på lärarlöner, del 2, Om hur lön och kön hänger ihop ) 80 000 lärare, fyra av tio, överväger att lämna yrket och huvudskälet är lönen. (Perspektiv på lärarlöner, del 6, Ge bra lärare högre lön ) Om de senaste 25 årens minskning i söktryck till lärarutbildningarna fortsätter, kommer den sista behöriga förstahandssökanden att antas till lärarutbildningen 2028. Den främsta orsaken till att unga väljer bort läraryrket är lönen. (Perspektiv på lärarlöner, del 4, Lärare drömyrke eller andrasortering ) 16 Rapport från Lärarförbundet
Fakta om lönestatistiken Reallöneutveckling är den förändring av lönen som återstår efter att man dragit bort inflationen. Enkelt uttryckt kan man säga att reallöneutvecklingen visar hur köpkraften förändras från år till år. Alla lönesiffror är omräknade till 2011 års siffror. På så sätt kan vi jämföra varje års medellön med dagens löner. De medelvärden vi har använt är ovägda medelvärden fram till och med 1991. Från och med 1992 använder vi istället Lärarförbundets lönestatistik för kommunal sektor. För de långa serierna över flera decennier har vi använt oss av glidande medelvärde, för att utjämna enskilda års toppar och dalar. Uppgifterna om privatanställda tjänstemän är från SCB. Rapport från Lärarförbundet 17
lararforbundet.se/efterlysning 18 Rapport från Lärarförbundet
Lärarlönerna igår, idag och imorgon Lärare har haft en sämre löneutveckling än andra jämförbara grupper i flera decennier. Det visar Lärarförbundet i den här rapporten. Nu börjar lönerna för 2011 att bli klara. Helt klart är att de kommuner som satsar på lärarna fortfarande är alldeles för få. Det ska löna sig att investera i en lärarutbildning. Först då kan läraryrket attrahera unga. Först då kan vi kalla Sverige en kunskapsnation. Form: 13106 FWD Reklambyrå Tryck: Modintryckoffset 2 000 ex Juni 2011 Lärarförbundet går ut med en efterlysning: Lönerna måste höjas med minst 10 000 kronor per månad. Det ska vara möjligt för en lärare att tjäna 50 000 kr eller mer. Det måste finnas reella karriärmöjligheter för lärare. Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation med 230 000 medlemmar. Alla lärarkategorier är medlemmar från förskolan till högskolan. lararforbundet.se