Delårsbokslut och budgetutfallsprognos 2. Kommunledningskontoret Antagen av kommunfullmäktige XX-XX-XX Kf X

Delårsbokslut 2011 och budgetutfallsprognos 2 Kommunledningskontoret 2011-09-01 Antagen av kommunfullmäktige XX-XX-XX Kf X

Vår förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 1 Vision 2020 4 Uppföljning av strategiska fokusområden 5 Personalredovisning 12 Miljöredovisning 13 Vår finansiella analys Finansiell analys 14 Våra räkenskaper Redovisningsprinciper 21 Resultaträkning 22 Balansräkning 23 Kassaflödesanalys 24 Noter 25 Driftredovisning 27 Investeringsredovisning 28 Våra verksamheter Kommunstyrelsen 29 Räddningsnämnden 33 Samhällsbyggnadsnämnden 35 Tillsynsnämnden 42 Arbets- och näringslivsnämnden 43 Revision 49 Överförmyndare 49 Barn- och ungdomsnämnden 50 Omsorgsnämnden 59 Särredovisning VA Särredovisning VA-verksamhet 68

Vår förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning - definition KL 5 För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Hylte kommuns egen definition: Det är inte förenligt med god ekonomisk hushållning att finansiera löpande driftskostnader med lån och att en god ekonomisk hushållning bör vara att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. Kommunen, med i princip obegränsad livslängd, ska inte förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande drift. Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det skall finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Detta kräver en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer som ger förutsättningar långsiktigt för att bedriva verksamheterna kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Uppsiktsplikten Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens totala resursplanering. Som ett led i det arbetet bevakar styrelsen uppföljningar av både mål och resurser. Kommunstyrelsen kallar nämndspresidierna till möte i samband med MRP-beredning och i samband med att boksluten är klara. Därutöver kallas nämndspresidierna till kommunstyrelsen för samråd där uppföljning är en del i agendan. Hylte kommuns styrmodell Hylte kommuns styrmodell innebär en tydligare styrning med hjälp av mål tillsammans med resurser. Mål Omvärldsanalys Vision Fokusområden Serviceåtaganden Utvecklingsmål Mål Kvalitetsanalys Handlingsplaner Kvalitetsredovisning Ekonomi Ramar Budget KELP* + = Ekonomi Uppföljning Prognos Bokslut + = KELP = Kommunal Ekonomisk LångtidsPlan Mål och resursplan Uppföljning och redovisning Politikerna prioriterar och beslutar om fördelning av resurser samtidigt som de ska skapa förutsättningar för kvalitet i verksamheterna. Verksamheternas ansvar är att leverera det politikerna beslutat om med hjälp av de resurser de blivit tilldelade. Verksamheterna har också ansvar för att det som levereras också levereras med kvalitet. Detta innebär att kvalitetsperspektivet är ett gemensamt ansvar mellan politiker, ledning och personal i verksamheterna. Styrmodellen beskrivs i sin helhet i bilden nedan. Den består av två huvudprocesser, Mål- och resursprocess samt Uppföljning och redovisning. Vision 2020 KF prioritering Politiken Planeringsförutsättningar Omvärldsanalys Kvalitetsanalys KF styrning Reglementen Förordnanden Delegationer Fokusområden Ekonomiska ramar Nämnderna Utvecklingsmål Serviceåtagande Policys Riktlinjer Kontoren Bokslut Prognoser Uppföljning Verksamhetsutveckling och ekonomiskt utfall /chef och nivå Kontoren Verksamhetsmål Handlingsplaner Verkställighet Regler Rutiner 1

Vår förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Mål- och resursprocessen De övre fälten i bilden som beskriver Hylte kommuns styrmodell, är politikernas arena och den handlar om att sätta mål och prioriteringar. Processen inleds med en omvärldsanalys som görs ute på kontoren under hösten och avslutas med att kommunstyrelsen tillsammans med nämndernas presidier gör en sammanfattande total analys i november. Omvärldsanalysen är den första delen i planeringsförutsättningar inför kommande måloch resursplan (MRP). Kommunfullmäktige tar beslut om ekonomiska ramar i december och tillsammans med prioriteringarna (målen i fokusområdena) anger detta omfattning och inriktning för kommunens verksamheter. Utefter det sätter sedan nämnderna sina utvecklingsmål- och serviceåtaganden och lämnar förslag till kommande MRP till beredningen i mars. I april bearbetar MRP-beredningen nämndernas förslag och sammanställer en övergripande MRP som går vidare via Kommunstyrelsen för slutligt beslut i fullmäktige i juni. För att kunna möta externa förändringar, exempelvis förändrade skatteintäkter, inför kommande MRP finns i november ett tillfälle för eventuella justeringar av MRP. Uppföljning och redovisning De nedre fälten i bilden som beskriver Hylte kommuns styrmodell, är tjänstemännens ansvarsområden. Efter årsskiftet börjar kontoren arbeta med verkställning av de beslut Kommunfullmäktige fattat om MRP. Fram till och med mars mäter kontoren indikatorer och/eller sammanställer redan gjorda mätningar kopplat till årets serviceåtaganden. Under april och maj görs sedan en kvalitetsanalys per nämnd. Dessa sammanställs centralt och går vidare till Kommunfullmäktige i samband med delårsbokslutet. Kvalitetsanalysen har två syften, dels att bilda underlag till förbättringsarbetet och dels tillsammans med omvärldsanalysen utgöra underlag för planeringsförutsättningar inför nästa MRP. Utifrån kvalitetsanalysen tar verksamheterna fram handlingsplaner. Dessa kompletterar övrigt arbete med handlingsplaner som löper över året. Uppföljning och redovisning sker också i bokslut och delårsbokslut. Delårsbokslutet görs efter sex månader. Därutöver görs större prognoser efter tre, sex och nio månader. Vision, fokusområden, serviceåtaganden, utvecklingsmål Kommunfullmäktige har antagit en vision som sträcker sig mot 2020 och är vägledande för alla kommunens verksamheter. Fullmäktige har även antagit fem prioriterade områden utifrån visionen, strategiska fokusområden. Utefter dessa har sedan nämnderna i sin tur antagit serviceåtaganden och utvecklingsmål. Kontoren utarbetar därefter verksamhetmål för sina respektive verksamheter. framtidstro, delaktighet, stolthet, skönhet, aktivitet och trygghet. Hylte ko<mmuns Verksamhetsmål Visionen, kommunens strategiska fokusområden samt serviceåtaganden trycks i folderform och ska finnas tillgängliga bland annat i några affärer, i kommunens reception, biblioteken samt på respektive enhet. Serviceåtaganden uppdateras i samband med varje mål- och resursplan. Kommunens kvalitetsarbete En kvalitetsgrupp som ska samordna kommunens kvalitetsarbete har skapats. Gruppen samordnar utbildningar och nätverksträffar för kvalitetshandledare. Kvalitetshandledarnas huvudsakliga uppgift är att vara ett stöd för chefen i kvalitetsarbetet. För att få en naturligare koppling mellan ekonomi och kvalitet har gemensamma utbildningar anordnats i samarbete med ekonomienheten. De båda huvudprocesserna för styrning och ledning: mål- och resursprocessen samt uppföljnings- och redovisningsprocessen har utvecklats steg för steg utifrån den antagna styrmodellen och kopplar ihop ekonomin med kvalitet. I det kommunövergripande systematiska kvalitetsarbetet finns en grundtanke om en ständig förbättring, och denna tanke gäller också för de två huvudprocesserna. Det är stora och komplexa processer som involverar ett stort antal medarbetare och förtroendevalda. Mycket har lagts om eller förändrats på kort tid. I år är det andra gången en kvalitetsanalys genomförs. Det interna styr- och ledningsarbetet är en kontinuerlig process som måste underhållas med tydlig kommunikation, fortlöpande kompetensutveckling och förbättrade rutiner. För att möta detta har en del åtgärder redan påbörjats. Nätverksträffar för kvalitet inkluderar både kvalitetshandledare och chefer. Kontoren har även utvecklat interna nätverk för kvalitetsarbete. Ett Ledarforum har startats upp, där samtliga chefer träffas för övergripande ledningsfrågor. 2

Vår förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Informationsmaterial kring kommunens styrning och ledning har gjorts om och förtydligats. En Kommunkalender har introducerats på intranätet som en hjälp för verksamheternas planering. Interna utbildningsinsatser inom ekonomi och kvalitet har genomförts och fördjupningskurser har erbjudits efter kontorens behov. Metod för uppföljning av resurser kopplat till serviceområden är under utveckling. Bland annat inventeras marknaden för system för uppföljning av kvalitet och ekonomi. Utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet har lett till flera positiva effekter. Några exempel är att Kvalitetshandledarna bidrar aktivt till kvalitetsutveckling. Rutiner som tidigare legat vid sidan om har nu samordnats med kvalitetssystemet. Bemötandefrågor är i centrum på ett tydligare sätt än tidigare. Utveckling av interna serviceåtaganden har påbörjats. Samarbete kring kvalitetsutveckling har inletts mellan Hylte, Halmstad och Laholm. Under 2011 kommer arbetet med revidering av fokusområden att påbörjas. De här delarna har bidragit till att engagemanget i verksamheterna kring kvalitetsfrågor breddats och lett till konstruktiva diskussioner. Det här har ett stort värde för det fortsatta kvalitetsarbetet i Hylte kommun. Sammanfattningsvis har engagemanget i verksamheterna kring kvalitetsfrågor breddats och lett till konstruktiva diskussioner kring vad kvalitet är. Det här har ett stort värde för det fortsatta kvalitetsarbetet i Hylte kommun. I samband med att serviceåtagandena infördes 2007 gjordes en rutin för synpunktshantering. Syftet är att på ett professionellt sätt hantera de synpunkter våra kunder och invånare ger oss. Det är också en hjälp för att utveckla servicen och leder även till en förhöjd kvalitetsupplevelse för kunden och en ökad tydlighet för anställda och förtroendevalda. Nedan avsnitt beskriver kommunens vision och liksom de strategiska fokusområdena där även resultatet redovisas. De åtaganden som uppnåtts markeras med ett grönt och de som inte helt uppnåtts eller ej mätts markeras med ett rött. Uppföljning av resurser kopplat till åtaganden och fokusområden är under vidareutveckling och redovisas i samband med årsbokslut 2009. Nedan avsnitt beskriver kommunens vision och liksom de strategiska fokusområdena där även resultatet redovisas. Samlad bedömning Ett av de fem finansiella målen bedöms som uppfyllt medan fyra bedöms ej uppfyllda. Eftersom ett arbete pågår, med att ta fram åtgärder för att förbättra resultaten fram till bokslut 2011, bedöms ändå verksamheten bedrivas i enlighet med god ekonomisk hushållning. Av totalt 171 verksamhetsmässiga åtaganden och mål är 137 antingen uppfyllda eller att arbete pågår. 16 bedöms som ej uppfyllda. 18 är inte redovisade. Detta indikerar att verksamheten har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån kommunfullmäktiges riktlinjer och i enlighet med god ekonomisk hushållning. Det är dock av största vikt att åtgärder tas fram och genomförs för att förbättra måluppfyllelsen av de finansiella målen vid bokslutet och på så vis även kunna visa att verksamheten bedrivits på ett kostnadseffektivt sätt. 3

Vår förvaltningsberättelse Vision 2020 Vision 2020 framtidstro, delaktighet, stolthet, skönhet, aktivitet och trygghet. Hylte kommuns anställda och invånare ska ha kunskap om innehållet i kommunens vision, kommunfullmäktiges direktiv om nämndernas åtagande och om nämndernas serviceåtagande till invånarna. Detta ska följas upp av kommunfullmäktige genom att samtliga nämnder och styrelser ska redovisa vad man bedömer att man uppnår i kommunens mål- och resursplan. Hylte en del av världen Hylte ingår i en större region som kännetecknas av stabilitet och framtidstro, nära till resten av Sverige och Europa. Hyltes ekonomi är stabil. I Hylte kommun vill företagen verka och det är enkelt att etablera sig här. I kommunen finns ett gynnsamt klimat för utveckling av näringslivet och uppkomsten av företag med nya produkter och tjänster. Hylte kommun verkar för att tillsammans med näringslivet och regionen utforma ett strategiskt näringslivsprogram. Det sammanlagda antalet anställda i kommunens näringsliv ökar med minst 5 procent till år 2020. Vi skall öka medvetenheten och insikten om vad ett gott företagsklimat är och vad det betyder för kommunens utveckling. I Hylte vill människor bo. - Här finns attraktiva natur- och strandnära bostäder. Levande centrum i Hyltebruk, Unnaryd och Torup. År 2020 finns minst 11 000 invånare i kommunen. Centralorterna erbjuder en allsidig och god service med tilltalande miljöer i det offentliga rummet. I övriga tätorter anpassas servicenivån till underlaget och till varje orts specifika förutsättningar. Hyltebruk är kommunens huvudcentrum som utvecklas med en attraktiv och tydlig kärna med varierat innehåll av service, arbetsplatser och bostäder. I kommunen finns en god infrastruktur till fördel för pendling, turism och näringsliv. Utpendlingen skall vara större än inpendlingen. är invånarna friskare än genomsnittet och upplever sig ha en hög livskvalitet. Hylte kommun föregår som ett gott exempel på en attraktiv arbetsplats. Kommunen har lätt att rekrytera de medarbetare som behövs. Här finns goda boendemiljöer med närhet till rik rekreation. håller utbildningen en hög standard och i skolorna råder jämställdhet och elevdemokrati. Barnen får en bra start genom en god förskola och en bra grundskola och lämnar skolan med godkända betyg tack vare en mer individuellt anpassad undervisning. Alla ungdomar som påbörjar fullföljer gymnasieskolan och andelen som fortsätter till eftergymnasiala studier har ökat. Kontakterna med högskolor och universitet ökar. Kommunen medverkar till att studenter bedriver sina examensarbeten eller dylikt på uppdrag av kommunen eller i något av kommunens verksamma företag. skall omsorgen präglas av trygghet, delaktighet och engagemang. Människor med omsorgsbehov, äldre, socialt utsatta och funktionshindrade får stöd tillsammans med en bra och värdig vård, när de behöver det. är demokratin vital. Den enskilda människan är delaktig i samhällsutvecklingen och påverkar sin egen verklighet. Vi ska öka delaktigheten genom att aktivt involvera invånarna på ett tidigt stadium i beredningen inför avgörande beslut. Aktiva invånare, unga som gamla, deltar i den politiska dialogen. Alla upplever att de blir väl bemötta vid kontakter med kommunens verksamheter. 4

Vår förvaltningsberättelse Uppföljning fokusområden Fokusområden Kommunfullmäktige har valt att prioritera fem strategiska fokusområden: Finansiella mål Hållbar utveckling miljö Samhällsutveckling Styrning och ledning Personal essa fokusområden kommer att revideras under hösten 2011. Fokusområdena redovisas nedan och för att tydliggöra resultatet används följande färgkodning: Betyder att serviceåtagandet är helt uppfyllt Betyder att serviceåtagandet är delvis uppfyllt Betyder att serviceåtagandet inte är uppfyllt För vidare analyser av fokusområdenas uppföljningar se Kvalitetsanalys 2011. Finansiella mål Verksamhetsbeskrivning Det här fokusområdet innehåller fem åtaganden som skall uppfyllas i verksamheten för att uppnå en god ekonomisk hushållning och en långsiktigt uthållig ekonomi i balans. Verksamheten ska bedrivas med en god ekonomisk hushållning och en långsiktigt uthållig ekonomi i balans. Verksamhetsinriktning och fastställd budget ska följas, uppkomna eller troliga avvikelser ska utredas, konsekvensbeskrivas, åtgärdas och korrigeras omgående. Investeringar ska vara helt skattefinansierade eller finansierade med frigjort kapital. Undantag kan göras för taxefinansierad verksamhet och lönsamma investeringar, där frigjort driftsutrymme används för amortering. För vidare information se Kvalitetsanalys 2011. Fokusområde Indikator Uppfyllelse Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter är högre än 0. Nämnder håller anvisad budget Soliditeten bör uppgå till minst 30 % för perioden Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella stadsbidrag bör uppgå till 2 procent. Nämnderna ska hålla anvisad budget. Uppkomna eller troliga avvikelser skall utredas och konsekvensbeskrivas, förslag till åtgärder skall göras Soliditeten exklusive pensionsförpliktelser bör uppgå till minst 30 % Resultat i förhållande till skatteintäkter uppgår i delårsbokslut 2011 till -2,7 procent. I bokslut 2010 var motsvarande värde 2,5 procent. Resultatet på -2,7 procent är en försämring med 5,2 procentenheter jämfört med bokslut 2010. Prognosen pekar på ett något bättre resultat, -1,4 procent. Hylte kommuns mål är ett resultat på 2 procent. Hylte kommuns mål i denna del inte är uppnått. Nämndernas avvikelse mot budget hamnar vid delårsbokslut 2011 på -5,2 vilket är en försämring med 2,6 procentenheter jämfört med bokslut 2010, -2,7 mkr. I prognosen för helår 2011 beräknas avvikelsen mot budget bli -6,9 mkr. Kommunens mål att nämnderna ska hålla sin budget är inte uppfyllt Soliditeten exklusive pensionsförpliktelser uppgår till 29,2 procent vid delårsbokslut 2011. Målet anses i denna del ej uppfyllt. Soliditet inklusive pensionsförpliketlser uppgår till -20,1 procent vid delårsbokslut 2011. 5

Vår förvaltningsberättelse - Kvalitet Fokusområde Indikator Uppfyllelse Kommunen finansierar investeringar med egna medel. Amorteringen för 2011 bör utgå. Nettoinvesteringar bör helt finansieras med egna medel, undantag kan ibland göras för taxefinansierad verksamhet och lönsamma investeringar där frigjort driftsutrymme används för amortering. Amorteringen på de lån kommunen har bör utgå 2011. Utrymmet till investeringar uppgår vid delårsbokslutet till 5,9 mkr. Investeringar har under året gjorts motsvarande 21,6 mkr vilket innebär att bara 27,4 procent av investeringarna är gjorda med egna medel. I ovan belopp ingår investeringar motsvarande 3,9 mkr inom verksamheten för vatten och avlopp samt Renhållning som är helt taxefinansierade. Om dessa investeringar räknas bort blir täcks i stället 33,4 procent av investeringarna med egna medel. I kommunens Styr- och Ledningsdokument fastställs att nettoinvesteringar helt bör finansieras med kommunens egna medel och målet bedöms därför inte vara uppnått. Under 2011 har endast 0,6 mkr amorterats på ett av kommunens lån eftersom det lånet inte är amorteringsfritt. Målet bedöms vara uppfyllt. 6

Vår förvaltningsberättelse - Kvalitet Hållbar utveckling miljö Verksamhetsbeskrivning Det här fokusområdet beskriver inriktningen för det kommunövergripande arbetet för hållbar utveckling. Fokusområdet omfattar tre åtaganden som handlar om att verka för att Hylte kommun ska bidra till att nå de Regionala miljömålen. Många Resultat Fokusområde Indikator Uppfyllelse av miljöfrågorna är av global karaktär och det är därför viktigt med ett väl utvecklat samarbete både lokalt, regionalt och internationellt. Medlemskap i Sveriges Ekokommuner. Sveriges EKO-kommuners 15 nyckeltal följs upp årligen. Hylte kommun deltar aktivt i olika arrangemang genom Sveriges Ekokommuner. Bland annat har det så kallade Borgmästaravtalet undertecknats där kommunen förbinder sig att gå längre än EUs uppsatta mål att minska koldioxidutsläppen med 20 % till 2020. Kommunen följer även upp den lokala utvecklingen på miljöområdet via ekokommunernas nyckeltal. Fortsatt medlemskap i Hallands Agenda 21-nätverk Utveckla kommunens åtagande mot de regionala miljömålen Miljöredovisning görs av varje års Agenda21-arbete fortgår Uppföljning av regional miljömål integreras med kommunens miljöbokslut. Länets miljöstrateger och agenda 21-sam-ordnare träffas regelbundet tillsammans med representanter från Landstinget, Region Halland och Länsstyrelsen för att diskutera på vilka områden samarbete kan främja den hållbara utvecklingen genom gemensamma projekt. Träffarna tjänar även till att sprida goda exempel på hur man arbetar med miljöfrågorna i de olika kommunerna. En årlig sammanställning av kommunens arbete för att nå de regionala miljömålen presenteras i kommunens bokslut. Även det interna miljöarbetet och arbetet enligt kommunens energi- och klimatstrategi redovisas i kommunens bokslut. 7

Vår förvaltningsberättelse Uppföljning fokusområden Personal Verksamhetsbeskrivning Hylte kommuns fokusområde Personal omfattar personalpolitik som gäller för alla verksamheter och all personal. Hylte kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Det visar sig genom att kommunen har lätt för att rekrytera, utveckla och bibehålla ledare och medarbetare som är engagerade, delaktiga och kompetenta i sitt arbete. Hylte kommun har attraktiva arbetsplatser med friska medarbetare och god arbetsmiljö. Individuella kompetensutvecklingsplaner finns med syfte att möta verksamhetens mål. Ledar- och medarbetarskapet i kommunen ska präglas av samverkan samt utgå från dialog, kommunikation och allas delaktighet. Antalet ledare skall öka till förmån för verksamhetens kvalitet och medarbetarnas arbetsmiljö. Resultat Fokusområde Indikator Uppfyllelse Hylte kommuns serviceåtaganden riktar sig till kommunens brukare. Fokusområdet Personal innehåller tio interna serviceåtaganden som i första hand riktar sig till kommunens anställda. Serviceåtagandena inom fokusområdet har mätts genom både kvalitativa och kvantitativa mätmetoder. Förbättra hälsotalen Frisktalet ska motsvara 96 % Under perioden januari till och med juni 2011 var frisktalet 96,23 % vilket innebär att kommunen nu nått sitt mål på 96 %. En markant förbättring har skett under senare år, från 93,6 % år 2008. Sett över hela kommunen sticker omsorgen ut med ett frisktal på 95,48 vilket även det är en klar förbättring från tidigare resultat. Hylte kommun arbetar aktivt med rehabilitering av medarbetare som är långtidssjukskrivna och för ett utökat samarbete med företagshälsovården. Utöver det rehabiliterande arbetet pågår även förebyggande verksamhet. Kommunen har under 2011 satsat offensivt på ett korttidsprojekt med målsättning att stötta medarbetare som har upprepad korttidssjukfrånvaro, målsättningen är att fortsätta arbeta förebyggande även under 2012. Medarbetarsamtal för alla Kartläggning av medarbetarsamtal samt kompetensutvecklingsplaner i årlig uppföljning Ledarprogrammet har påbörjats under 2011 och innehåller en gemensam utbildning i medarbetarsamtalens metodik och upplägg. kompetensutvecklingspla- Individuella ner för alla Kartläggning av medarbetarsamtal samt kompetensutvecklingsplaner i årlig uppföljning Resultatet från en enkät som skickades till kommunens chefer i december 2009 visar att det finns individuella kompetensutvecklingsplaner för de flesta medarbetarna i kommunen och fler chefer än tidigare arbetar med dessa planer. Där det inte finns individuella planer finns ofta övergripande kompetensutvecklingsplaner för hela enheten. Arbete med att utforma individuella kompetensutvecklingsplaner för alla pågår. Lönenivåer som är konkurrenskraftiga inom rekryteringsområdet Konkurrenskraftiga löner i årlig regional jämförelse av lönenivåer samt i årlig jämförelse med kommuner i samma storlek. Inför lönerevisionen 2010 har lönekartläggning och löneanalys genomförts. Befattningar där det inte krävs högskoleutbildning ligger i genomsnitt över medeltalet i riket. Inom ramen för löneavtal ska strukturella justeringar göras på vissa befattningar. När det gäller löner för lärare ligger kringliggande kommuner på en högre lönenivå och de har haft en högre löneutvecklingstakt. Lönerna på befattningar där arbetsgivaren ställer krav på högskoleutbildning ligger generellt sett lägre än hos kringliggande kommuner. Även chefslönerna ligger lägre än i kringliggande kommuner även om denna kategori är svårjämförd. Åtagandet bedöms därmed inte vara uppfyllt. 8

Vår förvaltningsberättelse Uppföljning fokusområden Fokusområde Indikator Uppfyllelse Utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet Certifierade ledare med 20 medarbetare som riktmärke Tillämpa samverkansavtalet så att frågor som rör arbetsplatsen hanteras så nära berörda medarbetare som möjligt Introduktionsprogrammet ska utvecklas Utveckla verktyg för avslutningssamtal Aktiv marknadsföring av Hylte kommun som arbetsgivare Samtliga förvaltningar tillämpar fastställda rutiner enligt arbetsmiljöhandboken Årlig uppföljning av antal medarbetare per ledare. Medarbetarnas nöjdhetsgrad skall ha förbättrats i förhållande till 2005 års resultat i en ny medarbetarundersökning Följa upp och vid behov föreslå berörda parter en revidering av samverkansavtalet Utvärdering görs efter varje genomförd introduktion Behov av förbättringar som framkommit vid avslutningssamtalet beskrivs i samband med bokslut och verksamhetsberättelse. Antalet sökande till utlysta tjänster Under 2010 har ett antal handledare att certifierats för att hålla BAM-utbildningar (Bättre Arbetsmiljö) och utbildningar har hållits under 2011 för samtliga ledare och skyddsombud i kommunen. Åtagandet bedöms vara uppfyllt. Inom Hylte kommun har 21 av 43 chefer personalansvar för mer än 20 medarbetare. På Barn- och Ungdomskontoret år 2010 var det genomsnittliga antalet medarbetare per chef 33,0 vilket är en ökning från 30,1 år 2009. Dock har en ny rektorstjänst på Örnaskolan tillsatts i augusti 2010 vilket torde sänka siffran för 2011. För Omsorgskontoret är motsvarande siffra 25,0, en minskning från 27,0. I denna statistik inkluderas inte visstidsanställd personal. Genomsnittet för hela kommunen har ökat från 20,8 år 2009 till 22,0 medarbetare per chef år 2010. Ökningen förklaras av att antalet medarbetare per chef ökat på övriga kontor. Åtagandet bedöms därmed inte vara uppfyllt. Personalenheten har tagit fram ett program för att bli certifierad ledare i Hylte kommun. Programmet startade hösten 2010 och innehåller olika utbildnings- och utvecklingsdelar som löper under tre år I Hylte kommun finns endast samverkansgrupper på central nivå och på kontorsnivå. Det har ännu inte införts lokala samverkansgrupper. Arbetet med att ta fram ett nytt avtal pågår med målsättning att ett nytt avtal ska finnas den 1/1 2012. Åtagandet bedöms därmed inte vara uppfyllt. Det finns en mall för introduktionsplanering i Personalguiden på kommunens Intranät. Uppföljning av introduktion görs av respektive chef vilket ofta sker i samband med medarbetarsamtalet. Åtagandet bedöms vara uppfyllt. Det finns en mall för avslutningssamtal i Personalguiden på kommunens Intranät. Åtagandet bedöms vara uppfyllt. Indikatorn till åtagandet är antalet sökande till utlysta tjänster. Under perioden januari till och med mars 2010 var det 22,6 ansökningar per utannonserad tjänst. Under perioden januari till juni 2011 hade antalet sökande minskat till 19,46. Åtagandet bedöms inte vara uppfyllt. 9

Vår förvaltningsberättelse Uppföljning fokusområden Samhällsutveckling Verksamhetsbeskrivning Det här fokusområdet beskriver inriktningen för det kommunövergripande arbetet för samhällsutvecklingen från och med 2007 till 2011. Fokusområdet omfattar fem åtaganden som handlar om att verka för en positiv befolkningsutveckling genom att utveckla markoch bostadspolitiken, att medverka i den regionala infrastrukturplaneringen för vägnätet, att stärka Hyltes profil, och att förbättra det lokala näringslivsklimatet. Resultat Fokusområde Indikator Uppfyllelse Kommunen skall verka för en positiv befolkningsutveckling. Kommunen skall ha inventerat andelen fastigheter med olika upplåtelseformer och ha en utarbetad bostadsstrategi och industrimarkstrategi. Kommunen skall ha en god infrastruktur. Kommunen skall verka för att vidareutveckla företagsklimatet. Kommunen skall utveckla/förbättra skyltning vid kommungränserna och tätorterna med varumärkesprofilering, centrumutveckling för att försköna Hyltebruk, Torup samt Unnaryd. Befolkningsstatistiken redovisar en befolkningsökning och ett positivt flyttningsnetto med sammanlagt 45-50 invånare vid varje årsskifte Andelen elever som går ut årskurs 9 med godkända betyg ökar. 45 % av eleverna går vidare till högskolestudier inom 3 år efter avslutad gymnasieexamen Genomfört eller ej. De fyra vägobjekten som prioriterats finns antagna i delöversiktsplan under 2007 och inryms i den regionala infrastrukturplanen inom en 10-årsperiod. Väg 26 byggs ut till mötesfri väg fram till östra länsgränsen. Plats 150 eller bättre i Svenskt Näringslivs årliga kommunranking. Antalet arbetstillfällen ökar Genomfört eller ej Folkmängden har minskat under perioden (Basår 2006: 10 371, 2007: 10 257, 2008: 10 273, 2009: 10 277, 2010: 10 177). Vid avstämning 2011-03-31 hade kommunen 10 141 invånare. Inventering av andelen fastigheter med olika upplåtelseformer genomfördes 2007. Strategierna är framtagna och beslutade av Samhällsbyggnadsnämnden 2010. Åtaganden kring kommunens infrastruktur är delvis uppfyllda. Rondellen vid Ekerydskrysset riksväg 26 och vägen mellan Landeryd och riksväg 26 är färdigställda. De delar som ännu inte är uppfyllda är väg 150 med förbifart i Torup, där en dialog förs med Vägverket kopplat till den långsiktiga infrastrukturplaneringen för 2010-2021. Vid sidan av detta har Hylte kommun tillsammans med Gislaveds kommun och det lokala näringslivet aktivt verkat för en fortsatt utbyggnad av riksväg 26 till mötesfri väg mellan Halmstad och Jönköping samt en förbifart vid Skeppshult och Smålandsstenar Rankingen har klart förbättrats mellan 2006-2010 (Basår 2006: 231, 2007: 222, 2008: 212, 2009: 153). I 2010 års ranking hamnade Hylte kommun på plats 170. Kommunens skyltning vid kommungränserna har förbättrats, bla med nya informationsskyltar vid norra och södra rastplatserna längs rv 26 samt vid väg 150 mot Falkenberg. I arbetet med centrumutveckling är Unnaryds centrum färdigställt sedan tidigare, i Torup fortgår arbetet under innevarande år och åtgärder i Hyltebruk projekteras. Åtagandet är delvis uppfyllt. 10

Vår förvaltningsberättelse Uppföljning fokusområden Styrning och ledning Verksamhetsbeskrivning Det här fokusområdet beskriver det kommunövergripande arbetet för en ökad helhetssyn och samverkan inom koncernen, i syfte att skapa förutsättningar för ett strategiskt och framtidsinriktat arbetssätt. Området omfattar fem åtaganden som fram till och med 2010 är Fokusområde Indikator Uppfyllelse inriktat mot att utveckla styr- och ledningsprocessen med avseende på kommunens mål- och resursplan, systematiska kvalitetsarbete, uppföljning och redovisning samt att främja dialogen med brukarna. Till området hör även åtagande om kommunens beredskap vid extraordinära händelser och kris. Kommunens styrmodell främjar helhetssyn och samverkan inom kommunkoncernen. Kommunen har en god dialog och följer upp brukarnas synpunkter och verksamhetens kvalitet. Kommunen har en välkomnande kundtjänstfunktion med syfte att öka kommunens tillgänglighet för kommuninvånarna en väg in. Kommunen tar initiativ till en gemensam kundtjänst för samhällsservice. Kommunen har utarbetade och väl kända handlingsprogram för skydd mot extraordinära händelser och olyckor. Mål- och resursplanen, planeringsförutsättningarna och förordnande skall upplevas tydliga av alla nämnder, förvaltningar och Hyltebostäder. Kommunstyrelsen, samtliga nämnder och Hyltebostäder skall senast vid årsskiftet 07/08 ha utarbetade serviceåtaganden. Koncernen skall senast vid årsskiftet 07/08 ha utbyggda funktioner för brukardialog, synpunktshantering och kvalitetsutveckling. Kommunen ska senast vid årsskiftet 07/08 ha en utvecklad kundtjänstfunktion i anslutning till kommunhuset inklusive en utbyggd 24-timmarsmyndighet med e-service, e-demokrati och e- förvaltning. Initiativ taget eller ej. Kommunen ska vid årsskiftet 06/07 ha utarbetade handlingsprogram för skydd mot olyckor och extraordinära händelser i fredstid. Kommunfullmäktige antog en ny styrmodell för kommunen i samband med organisationsförändringen 2006/2007. Med utgångspunkt från den har det som tidigare varit en ren budgetprocess utvecklats till ett planarbete som behandlar såväl mål som resurser sett över 3 år. Hela processen har tidigarelagts där beslut om kommande års mål och budget tas redan i juni med ett justeringstillfälle senare på hösten. Ett nytt moment har också tillförts, omvärldsanalysen, som är tänkt att ligga till grund för planeringsförutsättningarna i början för varje ny mål- och resursplansprocess. Indikatorn för åtagandet anger att processen för mål- och resursplanen och planeringsförutsättningarna ska upplevas tydliga av alla nämnder, förvaltningar och Hyltebostäder. Bedömningen utifrån indikatorn är att detta inte uppfylls fullt ut ännu. Kommunen har också utvecklat ett gemensamt system för synpunktshantering där brukare har möjlighet att lämna synpunkter. Hyltebostäder har en egen lösning för detta via sin hemsida. Arbete med att utveckla kommunens växel och reception till en kundtjänstfunktion pågår. Inom detta åtagande finns även målet att utveckla den s.k. 24-timmarsmyndigheten. Som en av grundstenarna i denna utveckling har kommunen infört ett dokument- och ärendehanteringssystem som i nästa steg ska göras tillgänglig via kommunens webbportal. Utöver det planerar verksamheterna också ett antal tjänster som ska tillgängliggöras på samma sätt för brukarna. Åtagandet är delvis uppfyllt. Kommunen har fört dialog med bla Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Posten och Polisen i syfte att samordna och förbättra samhällsservicen för medborgarna. Under 2009/2010 har planer tagits fram för gemensamma lokaler för kommunens Arbetsmarknadsenhet, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Centrumhuset. Genomförande påbörjas under 2011. Ett handlingsprogram för extraordinära händelser antogs av kommunfullmäktige 2006/07, nämnderna har sedan antagit riktlinjer för hur de ska bedriva sina verksamheter vid en extraordinär händelse eller kris. Åtagandet är uppfyllt. 11

Vår förvaltningsberättelse - Personalredovisning Personalredovisning Arbetsmiljö Sjukfrånvaro i förhållande till total ordinarie arbetstid % Delår Delår 2011 2010 Avv Arbets- och näringslivsnämnd * 4 4,5-0,5 Barn- och utbildningsnämnd 3 3,9-0,9 Kommunstyrelsen 2,35 2,2 0,15 Omsorgsnämnd 4,52 6,7-2,18 Samhällsbyggnadsnämnd 3,59 4,9-2,7 Andelen långtidssjukskrivna* % Delår Delår 2011 2010 Avv Andel långtidssjukskrivna 26,87 45,8-18,93 Kvinnor 28,41 57,1-28,8 Män 14,99 63,0-48,01 Personer upp till 29 år 24,95 33,6-8,65 Personer mellan 30-49 år 26,51 57,9-31,39 Personer 50år och äldre 27,69 61,4-33,71 *(exkl. arbetsmarknadsåtgärder) Hylte kommun har under årets första sex månader genomfört en stor satsning inom arbetsmiljöområdet. Utbildning och certifiering av egna handledare för interna kurser i Bättre Arbetsmiljö har genomförts. Kurserna ges till skyddsombud och chefer och syftar till att ge kunskap i grundläggande arbetsmiljöfrågor och lagstiftning. Genom att höja kompetensnivån samt vidareutveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet kommer kommunen att i allt högre grad kunna arbeta förebyggande och främjande. Sjukfrånvaro Under de första sex månaderna uppgick den totala sjukfrånvaron för anställda i kommunen till 3,77 procent vilket är en minskning med 0,63 procentenheter jämfört med 2010 års delårsbokslut. Av den totala sjukfrånvaron på 3,77 procent så är 26,87 procent sjukskrivna längre än 60 dagar och kortare sjukskrivningar utgör 73,13 procent. Den största positiva effekten återfinns hos gruppen som är 30-49 år som minskat sin korta sjukfrånvaro med 1,42 procentenheter. Hos de yngsta medarbetarna märks en mindre ökning av sjukfrånvaron, huruvida detta är säsongsbetonat eller kvardröjande kan bedömas först vid årssammanställningen. *Till långtidssjukskrivna räknas sjukfrånvaro 60 dagar eller mer I förhållande till föregående delårsbokslut har andelen långtidssjukskrivna minskat med 18,93 procentenheter vilket också var syftet med ett under det senaste året genomfört projekt för att långtidssjuka medarbetare skulle återgå i arbete. Målmedveten satsning har gjorts på gruppen långtidssjukskrivna med hjälp av insatser från bland annat företagshälsovården och Försäkringskassan. Under 2011 har fokus lagts på förebyggande arbete som riktas till de individer med ofta förekommande korttidsfrånvaro. Bland de långtidssjukskrivna har samtliga blivit friskare jämfört med föregående delårsbokslut. Framförallt männen har haft en markant förbättring men även övriga grupper har gjort avsevärda framsteg. Sjukfrånvaro i förhållande till total ordinarie arbetstid % Delår Delår 2011 2010 Avv Totalt för alla arbetstagare 3,77 4,4-0,63 kvinnor 4,05 4,7-0,65 män 2,48 2,8-0,32 personer upp till 29 år 2,74 2,1 0,64 personer mellan 30-49 år 3,88 5,3-1,42 personer 50 år och äldre 3,97 4,1-0,13 12

Vår förvaltningsberättelse - Miljöredovisning Miljöredovisning Hylte kommun har inte tagit några lokala miljömål. Kommunen arbetar istället systematiskt med att bidra till att nå de nationella och regionala miljömålen. Varje år presenteras en sammanställning av vilka aktiviteter som genomförts under året i kommunens årsredovisning. Redovisningen omfattar även en uppföljning av kommunens Energi- och klimatstrategi och en kort beskrivning av hur varje kontors interna miljöarbete utvecklar sig. En mer detaljerad redovisning av vilka aktiviteter som genomförts från år 2005 och framåt hittar du på kommunens hemsida www.hylte.se. Avfall En ny Avfallsplan har antagits av Samhällsbyggnadsnämnden i början av året. Den nya planen har bland annat tagit fasta på miljömålet att återvinna 35 procent av matavfallet. I planen föreslås att kommunen ska sortera ut och behandla matavfall från restauranger, storkök, livsmedelsaffärer och hushållen för biogasproduktion eller kompostering. Vattenkvalitet I linje med EU:s vattendirektiv har uppdaterade områdesgränser och föreskrifter för kommunens vattenskyddsområden varit ute på samråd. Tidsplanen är att kommunfullmäktige ska kunna anta de uppdaterade föreskrifterna i början av nästa år. En lokal arbetsgrupp till Nissans vattenråd arbetar med att ta fram en åtgärdsplan för att nå god status på vattnet i Lillån i Torup. Energi och klimatarbete Samhällsbyggnadsnämnden har antagit en energieffektiviseringsstrategi. Strategin innehåller mål att nå till 2014 och 2020 samt en handlingsplan för hur detta ska gå till. Med utgångspunkt från energideklarationer av kommunens fastigheter ska investeringsförslag läggas fram för beslut hos politikerna. Personalen som arbetar i respektive byggnad kommer också att engageras i arbetet med hur man genom sitt beteende kan spara energi. Detta kan då bli ett steg i det interna miljöarbetet. Med hjälp av medel från Energimyndigheten har kommunen anställt en energisamordnare som ska arbeta med genomförandet av detta samt med energirådgivning till hylteborna. Ekologisk mat Ett nationellt mål för konsumtion i offentlig sektor är att 25 procent av livsmedlen ska vara ekologiska. Detta är ett mål som även samhällsbyggnadskontoret antagit efter att de fått in en motion i ärendet. Det bestämdes då att successivt öka andelen inköp av ekologiska livsmedel med cirka 5 procent per år med målsättningen att 2012 nå målet på 25 procent. Målet om att öka andelen ekologiska livsmedel finns även med i Hylte kommuns Energi- och klimatstrategi som antogs av kommunfullmäktige år 2008. Projektet FOKUS MATGLÄDJE har startats upp under året. Projektet handlar om att kostorganisationen tillsammans med barn och ungdomskontoret och omsorgskontoret ska komma fram till vad som avses med matkvalitet och formulera ett serviceåtagande för detta. Miljökrav i upphandlingen Arbetet med att ställa miljökrav vid upphandling trevar sig fram och mycket återstår att göra. Miljöstyrningsrådet har utvecklat ett verktyg där kommunerna kan få hjälp med vilka miljökrav som kan ställas vid vissa typer av upphandlingar. Inom projektet FOKUS MATGLÄDJE undersöks möjligheterna att handla upp lokal ekologisk mat. Även möjligheten att samarbeta med någon grannkommun för att åstadkomma samordnade transporter undersöks inom projektet. Internt miljöarbete Den nya avfallsplanen antogs av kommunfullmäktige i början av 2011. Det innebär att arbete med att införa nya rutiner för avfallshaneringen i våra kommunala verksamheter har påbörjats under året. 13

Finansiell analys Finansiell analys Inledning Hylte kommun visar vid delåret 2011 ett negativt resultat om -6,2 mkr vilket kan jämföras med föregående delårsbokslut då resultatet visade +1,2 mkr. Delårsbokslutet 2011 visar således ett försämrat resultat i förhållande till delår 2011 om 7,4 mkr. Resultatet genererar en negativ avvikelse i förhållande till budget om -10,2 mkr. Prognostiserat resultat för år 2011 uppgår till -6,6 mkr vilket, i förhållande till budgeterat resultat på 2,7 mkr, beräknas ge en negativ avvikelse på -9,3 mkr vid årets slut. Den främsta förklaringen till resultatet är förändringen av kommunens semesterlöneskuld, det förändrade ränteläget samt nämndernas avvikelser. Vid delårsbokslutet är även att löneavtalet 2011 ej är kompenserat ännu en bidragande orsak. Vidare visar slutavräkningen för år 2010 en förbättring av skatteintäkterna om 144 kronor per invånare i förhållande till uppbokad slutavräkning i bokslutet år 2010. Detta ger en total förbättring av skatteintäkterna för år 2010 på 0,7 mkr vid delårsbokslutet 2011. Även den preliminära slutavräkningen för år 2011 pekar på en positiv utveckling av skatteintäkterna. Vid delårsbokslutet har 3,5 mkr bokats upp vilket motsvarar 691 kronor per invånare. Kommunens soliditet har försämrats under årets första hälft i förhållande till år 2010 med 2,4 procentenheter exklusive pensionsskuld och 1,6 procentenheter inklusive pensionsskuld. Soliditeten uppgår vid delåret år 2011 till 29,2 procent exklusive pensionsskuld och då pensionsskulden inkluderas uppgår soliditeten till -20,1 procent. Nettoinvesteringar motsvarande 21,6 mkr har genomförts under första halvåret. Årets budgeterade investeringar uppgår till 110,9 mkr. Investeringstakten har således varit förhållandevis låg. Analysmodell Hylte kommun använder sig av en finansiell analysmodell, kallad RK-modellen, som bygger på fyra olika perspektiv som belyser kommunens ekonomi ur finansiell synvinkel. De fyra perspektiven är resultat, kapacitet, risk och kontroll. Syftet med modellen är att, genom analys av de fyra perspektiven, beskriva och identifiera kommunens finansiella styrkor och svagheter. Analysen bygger på finansiella nyckeltal som är relevanta inom respektive perspektiv och som ger en bild av kommunens finansiella position. Den finansiella analysen utgår alltså från det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen (finansiell uthållighet), riskexponering samt kontroll och styrning av den finansiella utvecklingen. Analys av resultat och kapacitet visar balansen mellan intäkter och kostnader samt vilken kapacitet kommunen har att möta finansiella svårigheter på längre sikt. Analys av riskperspektivet visar om det föreligger några risker som kan påverka resultat och kapacitet medan analys av kontroll belyser kommunens styrning över den finansiella utvecklingen. Resultat och Kapacitet 2 1 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 -6,2-6,2-2,7 1,2 Hylte Kommuns resultat vid delårsbokslutet 2011 uppgår till -6,2 mkr vilket är en försämring i förhållande till föregående års delårsresultat med 7,4 mkr då resultatet visade +1,2 mkr. I jämförelse med budgeterat resultat för delåret 2011, på 4,0 mkr, visar delårets resultat en negativ avvikelse om -10,2 mkr. Prognostiserat resultat vid årsskiftet uppgår till -6,6 mkr vilket i förhållande till budget innebär en negativ avvikelse om -9,3 mkr. I jämförelse med 2010 års resultat på 11,8 mkr innebär det prognostiserade resultatet för år 2011 en försämring motsvarande 18,4 mkr. Årets resultat budgeterades vid årets början till 5,4 mkr. Under året har drygt 2,6 mkr av resultatbalanserade medel använts. Justerat resultat i budget för år 2010 uppgår till 2,7 mkr. Prognostiserat resultat för år 2011 uppgår till -6,6 mkr vilket genererar en negativ avvikelse till det budgeterade resultatet på -9,3 mkr. Orsaken till det negativa resultatet återfinns i högre räntekostnader jämfört med budget, ökning av kommunens semesterlöneskuld och pensionskostnader samt nämndernas negativa avvikelser. Det höjda ränteläget innebär att finansiella kostnader i form av räntekostnader ökat mellan åren 2010 och 2011 med 2,1 mkr. En negativ avvikelse i förhållande till budget avseende finansiella kostnader har även uppstått vid delårsbokslutet 2011 och uppgår till -0,2 mkr. Skatteintäkterna, som är högre än beräknat i budget, har beräknats utifrån SKL:s cirkulär 11:21. Med SKLs uppräkning blir prognosen för avräkning år 2010 600 kronor, vilket medför en positiv korrigering på 144 kronor per invånare jämfört med bokslut 2010. Totalt uppgår korrigeringen till 0,7 mkr vid delårsbokslutet. SKL:S bedömning av skatteunderlaget för år 2011 genererar en prognos för slutavräkningen på 691 kronor per invånare. Den preliminära slutavräkningen för år 2011 uppgår till 7,0 mkr på helårsbasis och således 3,5 mkr vid delårsbokslutet. Skatteintäkterna visar vid delåret en positiv avvikelse i förhållande till budget om 2,7 mkr 1,2 0,5 2011 2010 2009-0,3-0,3-0,1 D elårets resultat D elårets resultat exkl. jämfö relsestö rande po ster D elårets resultat i fö rhållande till skatteintäkter o ch ko mmunaleko no miska utj 14

Finansiell analys Relateras delårets resultat till skatteintäkterna och kommunalekonomisk utjämning visar kommunen ett resultat på -2,7 procent. Hylte Kommun bedömer att resultatet vid årsskiftet uppgår till -6,6 mkr vilket innebär -1,5 procent av skatteintäkterna och kommunalekonomisk utjämning. Generellt brukar ett resultat på 2 procent betraktas som god ekonomisk hushållning, eftersom ett sådant resultat ger utrymme för att över en längre tid skattefinansiera större delen av den normala investeringsvolymen i kommunen. Detta mått möjliggör jämförelser med andra kommuner samt ger en bild av hur mycket kommunen procentuellt måste öka sina intäkter och/eller minska sina kostnader för att uppnå ett finansiellt mål. Beräkningen av semesterlöneskulden vid årets slut visar på en ökning i förhållande till 2010 års bokslut. Förändringen uppgår i delårsberäkningen till 3,6 mkr inklusive okompenserad övertid och personalomkostnadspålägg. Vidare visar nämnderna en avvikelse mot budget på -5,2 mkr vid delårsbokslutet, i den beräknade avvikelsen ingår ej kompensation för löneavtalet 2011. Nämnderna har vid delårsbokslutet ej kompenserats för löneavtalet 2011 motsvarande 1,4 mkr. Nämdernas avvikelser Prognos 6 mån Bokslut 6 mån (mkr) 2011 2011 2010 2010 Kommunstyrelsen -0,8-0,6 2,3 0,8 Räddningstjänsten -0,4-0,2-0,1 0,1 Samhällsbyggnadsnämnd -2,0-4,0-2,3-3,3 Tillsynsnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 Arbets- och näringslivsnämnden -0,2-0,2-0,4-0,8 Revision 0,0 0,1 0,1 0,1 Överförmyndare 0,0-0,1-0,1 0,0 Barn- och ungdomsnämnden -3,2-1,7-2,6 0,0 Omsorgsnämnden -0,3 1,5 0,4 1,4 Summa avvikelser -6,9-5,2-3,3-1,7 Samhällsbyggnadsnämnden svarar för den största avvikelsen i förhållande till budget med -4,0 mkr i delårsbokslutet medan prognostiserad avvikelse vid årets slut beräknas till -2,0 mkr. Avvikelsen genereras av köp av varor och tjänster främst inom fastighetsförvaltningen (-2,3 mkr) där större underhållsåtgärder planerats och utförts under årets första del samt höga energikostnader på grund av den kalla vintern. Budgeten som kvarstår för dessa typer av inköp beräknas vara tillräcklig för akuta insatser under andra delen av året och beräknas därför inte generera någon avvikelse vid årsskiftet. Energikostnaden beräknas vara lägre under resterande del av år 2011 vilket stärks av historiskt utfall att 57 procent av kostnaderna för energi uppstår under årets första hälft. Vid årets slut prognostiseras utfallet balansera budget. Även verksamheten vatten- och avlopp uppvisar en negativ avvikelse jämfört med budget om -1,3 mkr, där orsaken är lägre intäkter än budgeterat. Vidare genererar kostverksamheten en avvikelse mot budget på -0,6 mkr som kommer av minskade intäkter. Verksamheten prognostiserar en avvikelse mot budget vid årets slut på -0,4 mkr. Även verksamheten gator, vägar och parkering visar en negativ avvikelse mot budget vid delåret på -0,5 mkr och en prognostiserad avvikelse på helårsbasis på -0,4 mkr. Avvikelsen kommer av högre kostnader för snöröjning än budgeterat, som en effekt av den kalla och snörika vintern. Kommunstyrelsen visar en negativ avvikelse i förhållande till budget om -0,6 mkr. Avvikelsen kommer främst av högre kostnader än budgeterat för Hallandstrafiken samt ökade arvoden inom politiken. Kommunstyrelsens verksamheter beräknas visa en avvikelse i förhållande till budget vid årets slut om -0,8 mkr. Arbets- och näringslivsnämnden visar en avvikelse mot budget på -0,2 mkr som orsakas främst av att det under våren varit större belastning än förväntat inom verksamheten Arbetsmarknadsåtgärder. Prognosen för helår visar på i princip samma avvikelse och även där är det arbetsmarknadsåtgärder som står för den största delen till följd av större tryck samt minskade bidrag från arbetsförmedlingen. Barn- och ungdomsnämnden visar en negativ avvikelse vid delårsbokslutet motsvarande -1,7 mkr, där 0,6 mkr motsvarar ej kompenserat löneavtal för 2011. Avvikelsen beräknas öka till -3,2 vid årets slut. Den prognostiserade avvikelsen kommer bland annat av grundskolan som prognostiserar en avvikelse mot budget om -1,7 mkr till följd av ökade personalkostnader inom den reguljära undervisningen samt ökade kostnader vid köp av verksamhet från annan kommun i samband med grundskoleelever inom Individ och familjeomsorgen. En bidragande orsak till avvikelsen är den ökade hyreskostnaden för Örnaskolan. Inom Gymnasieskolan beräknas avvikelse mot budget vid årets slut visa på -1,9 mkr, vid delåret uppvisar verksamheten en positiv avvikelse mot budget motsvarande 0,4 mkr. Vidare förväntas Familjecentralen visa en negativ avvikelse mot budget motsvarande 0,6 mkr vid årets slut. Omsorgsnämnden visar en positiv avvikelse i jämförelse med budget om 1,5 mkr vid delårsbokslutet främst på grund av intäkter. En del av intäktsavvikelsen utgörs av medel som avser 2010 men som tillförts resultatet i år motsvarande 1,4 mkr. Övriga intäkter som genererar avvikelse i förhållande till budget är intäkter avseende försäljning av verksamhet till närsjukvård motsvarande 0,7 mkr samt stimulansmedel motsvarande 0,4 mkr för inregistrering i nationella kvalitetsnätverk. Prognostiserad avvikelse mot budget vid bokslut 2011 uppgår till -0,3 mkr. Avvikelsen orsakas av ökade behov inom socialpsykiatrin, både gällande boendestöd och köp av extern plats på ett boende. För en mer detaljerad analys av nämndernas verksamheter hänvisas till den verksamhetsredovisning som återfinns längre fram i dokumentet. Avstämning mot kommunallagens balanskrav Prognos 6 mån Bokslut (mkr) 2011 2011 2010 Årets resultat -6,6-6,2 11,8 Avgår realisationsvinster 0,0 0,0 0,0 Avgår realisationsförlust (undantag) 0,0 0,0 0,1 Avgår infriande av borgensåtagande 0,0 0,0 0,0 Justerat resultat -6,6-6,2 11,9 Avgår reglering underskott 0,0 0,0 0,0 15

Finansiell analys Enligt gällande regler ska ett negativt resultat balanseras inom en treårsperiod. Vid avstämning av balanskravet för år visar kommunens prognos på ett resultat som uppgår till -6,6 mkr. Eftersom kommunen inte uppnår balans kommer en åtgärdsplan bli tvungen att upprättas vid årets slut om inga åtgärder sätts in tidigare. medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 3,4 mkr under samma period. Nettokostnadsandel i procent vid delårsboksluten 2008 89,2 4,7 1,4 Intäkter och kostnader 2009 94,8 4,9 0,4 Prognos 6 mån Bokslut 6 mån (mkr)* 2011** 2011 2010 2010 Totala intäkter 776,6 310,4 610,6 301,8 varav verksamhetens intäkter 334,4 76,3 143,1 69,2 varav skatter- och stats bidrag 441,0 233,4 465,9 231,9 Totala kostnader 783,2 316,6 598,8 300,6 varav verksamhetens kostnader 753,9 301,3 573,0 288,1 varav avskrivningar 23,0 12,1 23,1 11,4 6 mån Bokslut 6 mån Förändring i %* 2011 2010 2010 Totala intäkter 2,8 3,1 3,5 varav verksamhetens intäkter 10,3 3,3 4,8 varav skatter- och statsbidrag 0,6 3,1 3,0 Totala kostnader 5,3 3,8 2,9 varav verksamhetens kostnader 4,6 3,9 3,1 varav avskrivningar 6,1 3,6 3,6 * Innehåller jämförelsestörande poster **Prognos 2010 innehåller interna poster En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning samt balans i kommunens ekonomi är att verksamhetens kostnader och intäkter, skatteintäkter och generella stadsbidrag har en följsam utveckling såtillvida att intäkterna överstiger kostnaderna. Vid delårsbokslutet år 2011 täcker verksamhetens intäkter 25,3 procent av verksamhetens kostnader (exklusive avskrivningar) vilket är en förbättring i förhållande till bokslut år 2010 med 0,4 procentenheter. En intäktsökning motsvarande 8,6 mkr, eller 2,8 procent, har skett mellan delåret år 2010 och 2011 till största del inom verksamhetens intäkter, där bidragsdelen motsvarar 7 mkr. Verksamhetens kostnader (exklusive avskrivningar) har ökat med 13,2 mkr eller 4,6 procent sedan år 2010 års delårsbokslut. Ökningen kommer främst av ökade personalkostnader motsvarande 17,1 mkr. Personalkostnader utgör 60,7 procent av verksamhetens externa kostnader. Det är av väsentlig betydelse att nettokostnadsökningen inte överstiger ökningen av skatteintäkter och stadsbidrag för att bibehålla god ekonomisk hushållning på sikt. Verksamhetens nettokostnader har enligt resultaträkningen ökat med 6,7 mkr mellan delår 2010 och delår 2011 2010 2011 En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på denna balans är nyckeltalet nettokostnadsandel som innebär att samtliga löpande kostnader relateras till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Understiger nettokostnadsandelen samt finansnettot 100 procent innebär det att kommunen har en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Generellt brukar 98 procent betraktas som god ekonomisk hushållning eftersom de flesta kommuner då klarar att över en längre tidsperiod finansiera sina reinvesteringar och nödvändiga nyinvesteringar med egna pengar. Nettokostnadsandel 94,4 96,4 80 85 90 95 100 105 Prognos 6 mån Bokslut 6 mån (procent)* 2011 2011 2010 2010 Inklusive pensioner 95,1 96,4 92,2 94,4 Inklusive avskrivning 100,3 101,5 97,2 99,3 Inklusive finansnetto 101,5 102,6 97,4 99,5 Nettokostnad 101,5 102,6 97,4 99,5 (visar respektive kostnads procentandel) *Innehåller jämförelsestörande poster Kommunen uppvisar efter sex månader år 2011 en nettokostnadsandel exklusive avskrivningar på 96,4 procent. Om avskrivningarna inkluderas i nettokostnaderna är nettokostnadsandelen 101,5 procent. Nettokostnadsandelen, 96,4 procent, kan jämföras med föregående års nettokostnadsandel som uppgick till 92,2 procent. 4,9 0,2 5,2 Intäkter och kostnader Avskrivningar Finansnetto 1,1 16

Finansiell analys. Finansnetto vid delårsboksluten 0-1 -2-3 -4 Kommunens finansnetto uppgår vid delårsbokslutet till -2,6 mkr vilket kan jämföras med delåret 2010 då finansnettot uppgick till -0,4 mkr.. Orsaken till försämringen av finansnettot är att räntekostnad för långfristiga lån har börjat stiga under årets första månader, samt nyupplåning till en bunden ränta har skett. Årets investeringar 2011 2010-0,4 2009 2008-1,0-2,6 Finansnetto mkr -3,2 Prognos 6 mån Bokslut 6 mån 2011 2011 2010 2010 Investeringsvolym (mkr) 69,5 21,6 37,7 15,7 Investeringar /bruttokostnader (%) 9,2 7,2 6,6 5,4 Ett viktigt nyckeltal när det gäller investeringarna är skattefinansieringsgraden. Skattefinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften finansierats. 100 procent och över innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna externa pengar till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. I förhållande till kommunens bruttokostnad har verksamheterna investerat för 7,2 procent vid delåret 2011. Investeringsutrymmet, som utgörs av årets resultat ökat med årets avskrivningar, uppgår till 5,9 mkr. Delårets nettoinvesteringar uppgår till 21,6 mkr vilket innebär att endast 27,3 procent av investeringarna täcks av investeringsutrymmet. Ytterligare investeringar beräknas genomföras under året vilket innebär att 2011 års investeringar endast kan täckas av skattefinansierade medel motsvarande 23,4 procent. Om samtliga planerade investeringar genomförs under året kommer nyupplåning att krävas. De största planerade investeringarna utgörs av renovering av Örnaskolan, investeringar inom VA-området och inom gator, vägar och parker. Skattefinansieringsgraden har försämrats mellan delårsbokslutet 2011 och 2010 med 56,9 procentenheter. Minskningen av skattefinansieringsgraden mellan åren får en negativ effekt på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Soliditet, procent Investeringar /avskrivningar (%) 304,3 178,5 163,2 137,7 Kommunens totala investeringsvolym uppgick vid delåret till 21,6 mkr vilket innebär en förhållandevis låg investeringstakt då årets investeringsbudget uppgår till 110,9 mkr. Av årets investeringsbudget har alltså endast 19,5 procent hittills tagits i anspråk. Totalt beräknas investeringar för 69,5 mkr genomföras under året vilket utgör 63,1 procent av årets budgeterade investeringsmedel. Delårets investeringar utgör 6,8 procent av kommunens bruttokostnader. För en genomsnittlig kommun i Sverige utgörs mellan 5-6 procent av bruttokostnaderna av investeringskostnader, vilket innebär att Hylte Kommuns investeringskostnader kan betraktas som rimliga. 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0 35,4 34,8 31,6 29,2 12,5 3,4 5,4 7,4 0,7 Delår 2011 Bokslut 2010 Delår 2010 Bokslut 2009-4,5-1,2-6,1-20,1-18,5-16,6-18,3 Soliditet Soliditet inkl pensionsskuld Förändring eget kapital Tillgångsförändring Kommunens samlade investeringsvolym vid delåret 2010 uppgick till 178,5 procent av avskrivningskostnaderna vilket innebär att investeringsvolymen översteg avskrivningsvolymen och då ökar kommunens bokförda värde av investeringar årligen. Skattefinansieringsgraden av investeringarna Prognos 6 mån Bokslut 6 mån (mkr) 2011 2011 2010 2010 Medel från verksamheten 16,4 5,9 34,9 12,6 Nettoinvesteringar 70,0 21,6 37,7 15,7 Skattefinansieringsgraden % 23,4 27,3 92,6 80,3 Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och uttrycks i procent. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats av egna medel. Soliditeten beskriver det egna kapitalet i förhållande till totala tillgångar. Ju högre soliditeten är desto mindre är låneskuldsandelen och räntekostnader. Dessutom innebär hög soliditet en starkare finansiell handlingsberedskap. Kommunens soliditet uppgår vid delårsbokslutet 2011 till 29,2 procent. Därmed har en försämring av soliditeten uppnåtts i förhållande till föregående år med 2,4 procentenheter. Kommunens samtliga tillgångar har under årets första sex månader ökat i förhållande till årsbokslutet 2010 med 14,8 mkr. Eget kapital har minskat från 136,3 mkr till 130,2 mkr. 17

Finansiell analys För att erhålla ett jämförbart soliditetsmått mellan kommuner bör dock de pensionsåtaganden som redovisas utanför balansräkningen som ansvarsförbindelser vägas in. Pensionsåtagandena uppgick vid delåret till 220,0 mkr. Om dessa åtaganden hanteras som en avsättning på balansräkningen sjunker kommunens soliditet till -20,1 procent vilket innebär en låg soliditet. Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden indikerar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med främmande kapital och kan betraktas som soliditetens motsats. Samtliga skulder och avsättningar sätts relation till totala tillgångar. Av kommunens totala tillgångar har 68,1 procent finansierats med främmande kapital. Vid delåret 2011 var den långfristiga skuldsättningsgraden 58,5 procent. Den långfristiga skuldsättningsgraden har ökat sedan 2010, från 52,7 procent till 58,5 procent medan den kortfristiga skuldsättningsgraden minskat från 42,3 procent till 37,5 procent under årets första sex månader. De långfristiga lånen, som uppgår till 185,1 mkr, utgör 68,1 procent av de totala lånen, vilket innebär att de förfaller till betalning om ett år eller mer. De kortfristiga lånen uppgick till 118,7 mkr, det vill säga 37,5 procent. Även kommunens avsättningar för pensioner, deponi, omstrukturering och avsättning för arbetslösa ungdomar, totalt 12,6 mkr, ingår i den totala skuldsättningsgraden. Avsättningarna har minskat från 5,0 till 4,0 procent sedan bokslutet år 2010. Avsättningar för pensioner som upptas på balansräkningen uppgår till 6,0 mkr medan avsättning för deponin uppgår till 1,6 mkr. Avsättning för arbetslösa ungdomar uppgår till 2,4 mkr och avsättningen för omstrukturering 2,6 mkr. Risk och kontroll Kassalikviditet, procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 43,3 36,8 36,5 6 mån Bokslut 6 mån (procent) 2011 2010 2010 Total skuldsättningsgrad 70,8 68,4 64,6 varav avsättningsgrad 4,0 5,0 5,2 varav långfristig skuldsättningsgrad 58,5 52,7 59,5 varav kortfristig skuldsättningsgrad 37,5 42,3 35,3 44,8 Delår 2011 Bokslut 2010 Delår 2010 Bokslut 2009 Kassalikviditet är likviderbara omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder och ger besked om kommunens kortsiktiga betalningsberedskap, det vill säga förmåga att kunna betala de löpande utgifterna. Kassalikviditeten bör vara större än 100 procent för att de likvida medlen ska räcka till att täcka de kortfristiga skulderna när dessa förfaller till betalning. Understiger kassalikviditeten 100 procent måste checkkrediten utnyttjas vid betalning av kortfristiga skulder. Hylte Kommuns kassalikviditet ökade vid delårsskiftet från 36,8 procent vid årsbokslutet 2010 till 43,3 procent vilket är en förbättring i förhållande till årsbokslutet 2010 med 6,5 procentenheter. Omkring 21,9 mkr av de kortfristiga skulderna avser semesterlöneskuld samt skuld för okompenserad övertid till de anställda. Risken att dessa helt och hållet förfaller till betalning bedöms som liten. Exkluderas denna skuld uppgår kassalikviditeten till 53,1 procent. I jämförelse med bokslutet år 2010 har semesterlöneskulden och skulden avseende okompenserad övertid ökat med 3,6 mkr. Ytterligare en förändring i förhållande till år 2010 är att kommunen vid årsskiftet 2010 inte utnyttjade checkkrediten i lika stor grand som vid delåret 2011. Det bör dock observeras att kassalikviditeten inte säger något om när skulderna förfaller till betalning, mer än att detta sker inom de närmaste tolv månaderna, eftersom skulderna är upptagna som kortfristiga skulder. Likaså ingår fordringar som ännu inte är likvida i omsättningstillgångarna och tiden då dessa genererar inbetalningar varierar. Rörels ekapital 0-10 -20-30 -40-50 -60-70 -80-90 Delår 2011-67,3 Rörelsekapitalet visar skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder och beskriver kortsiktig betalningsförmåga i mkr. Rörelsekapitalet uppgår vid delåret 2011 till -67,3 mkr och visar därmed en förbättring i förhållande till föregående års bokslut med -11,6 mkr. Finansiell nettoskuld Boks lut 2010-78,9 Delår 2010-59,4 Rörels ekapital mkr Boks lut 2009 6 mån Bokslut Bokslut (mkr) 2011 2010 2009 Nettolåneskuld 185,1 155,7 158,0 Övriga kortfristiga skulder och fordringar (netto) 67,3 78,9 54,0 Övriga långfristiga skulder och fordringar (netto) 10,1 12,4 12,7 Finansiell nettoskuld 262,5 247,0 224,7 I måttet finansiella nettoskulder ingår samtliga finansiella tillgångar och skulder enligt balansräkningen som kommunen -54 18

Finansiell analys beräknas omsätta på 10-20 års sikt, nämligen finansiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar, avsättningar samt kort- och långfristiga skulder. Måttet är viktigt eftersom det speglar den finansiella handlingsberedskapen som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långfristiga soliditetsmåttet. De finansiella nettoskulderna kan delas upp i tre större delar: Den första är nettolåneskulden med vilken avses de räntebärande skulder i form av långfristiga lån som kommunen har tagit upp för att finansiera anläggningstillgångar. Under första halvåret 2011 har kommunen amorterat 0,6 mkr på befintliga långfristiga lån. Nyupplåning har ägt rum med motsvarande 30 mkr vilket innebär att nettolåneskulden har ökat i jämförelse med 2010 års bokslut. Den andra delen är kommunens övriga kortfristiga fordringar och skulder som till största del inte är räntebärande. Under de första sex månaderna år 2011 har en minskning skett med 11,6 mkr vilket främst är ett resultat av försämrad likviditet i kassa och bank. Den tredje delen är övriga långfristiga fordringar och skulder som utgörs av skulder i form av avsättningar är oförändrad i förhållande till bokslut år 2010. Den totala ökningen av den finansiella nettoskulden mellan bokslutet år 2010 och delårsbokslutet år 2011 uppgår till 15,5 mkr, från 247,0 mkr år 2010 till 262,5 vid delåret 2011. Förändringen är främst ett resultat av försämrad likviditet i kassa och bank samt nyupplåning. Pensionsåtagande 6 mån Bokslut 6 mån (mkr) 2011 2010 2010 Pensioner som kortfristig skuld 7,2 13,9 6,7 Avsättningar för pensioner 6,0 6,0 4,0 Pensionsåtaganden äldre än 1998. 220,0 213,9 213,2 Total pensionsåtagande 233,2 233,8 223,9 Kommunens totala pensionsåtagande inklusive löneskatt vid delårsbokslutet 2011 uppgår till 233,2 mkr varav 220,0 mkr avser åtaganden som är äldre än 1998, de så kallade pensionsförpliktelserna i ansvarsförbindelsen. Denna del av pensionsåtagandet redovisas inte i balansräkningen enligt kommunal redovisningslag. Under kortfristiga skulder redovisas de pensioner som intjänats av de anställda under år 2011 och som enligt beslut årligen ska utbetalas som individuell del. Denna del har ökat i förhållande till delår 2010 med 0,5 mkr. Under avsättningar återfinns i huvudsak garantipensioner, särskild ålderspension och efterlevnadspensioner. Avsättningen till pensioner är oförändrat sedan bokslut 2010. B udgetfö ljsamhet B o kslut 2009 D elår 2010-1,9 B o kslut 2010-6,2 D elår 2011-2,2 1,2 3,1 3,7 En viktig förutsättning för att nå ekonomisk hushållning är strävan efter god budgetföljsamhet som är ett mått på den kontroll kommunens beslutsfattare har över den egna ekonomiska utvecklingen. Resultaträkningen visar en negativ avvikelse mot budget på -10,2 mkr vid delårsbokslutet 2011. Den främstaförklaringen till resultatet är förändringen av kommunens semesterlöneskuld, förändrade ränteläget samt nämndernas avvikelser. Vid delårsbokslutet är även att löneavtalet 2011 ej är kompenserat ännu en bidragande orsak. Förhållandet mellan nämndernas sammantagna utfall och budget för perioden visar en avvikelse mot budget på -5,2 mkr. Orsaken till avvikelsen kommer inom Samhällsbyggnadsnämnden av köp av varor och tjänster främst inom fastighetsförvaltningen där större underhållsåtgärder planerats och utförts under årets första del. Ytterligare avvikelse mot budget kommer av höga kostnader för energi under första halvåret till följd av årets första kalla månader. Vidare genererar kostverksamheten en avvikelse mot budget som kommer av ökad bemanning, högre lönekostnader och högre kostnader för förbrukningsvaror än budgeterat. Att nämnderna ej har kompenserats för löneavtalet 2011 när delårsbokslutet upprättats bidrar till avvikelsen med 1,4 mkr. Avslutande kommentarer 4 Hylte Kommun visar vid delårsbokslutet 2011 ett negativs resultat om -6,2 mkr. Ställt i förhållande till budgeterat resultat genererar delåret en negativ avvikelse om -10,2 mkr. Den främsta förklaringen till resultatet är förändringen av kommunens semesterlöneskuld, förändrade ränteläget samt nämndernas avvikelser. Vid delårsbokslutet är även att löneavtalet 2011 ej är kompenserat ännu en bidragande orsak. Vid årsskiftet 2010 gjordes uppbokning av skatteintäkter avseende preliminär slutavräkning för år 2010 på 4,7 mkr. Under första delen av år 2011 har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förbättrat prognosen ytterligare för slutavräkningen år 2010 till 6,2 mkr vilket innebär en förbättring motsvarande 1,5 mkr på helår och 0,7 vid delåret. Prognosen för den preliminära slutavräkningen för 2011 visar även den på en positiv utveckling. På helårsbasis beräknas skattekraften till 7,1 mkr och på delårsbasis till 3,5 mkr. 6,5 8,1 9,2 11,8 15,7-10 -5 0 5 10 15 20 A vvikelse mkr Utfall mkr B udget mkr 19

Finansiell analys Kommunens soliditet har försämrats under årets första hälft i förhållande till år 2010 med 2,4 procentenheter exklusive pensionsskuld och försämrats med 1,6 procentenheter inklusive pensionsskuld. Soliditeten uppgår vid delåret år 2011 till 29,2 procent exklusive pensionsskuld och då pensionsskulden inkluderas uppgår soliditeten till -20,1 procent. Under kommande år kommer kommunen ha svårare att möta effekterna av det rådande konjunkturläget i Sverige. Vidare har stora investeringar under tidigare år skjutits på framtiden och kommer så småningom att genomföras vilket till viss del kommer kräva nyupplåning och därmed generera ökade räntekostnader. 20

Våra räkenskaper Redovisningsprinciper Kommunen Hylte kommun följer den kommunala redovisningslagen på samtliga punkter och de rekommendationer som lämnas av Rådet för kommunal redovisning eller dess företrädare, förutom hanteringen av exploateringstillgångar och semsesterlöneskuld samt tillämpar god redovisningssed i enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd. Periodisering av skatteintäkter Kommunalskatten har beräknats och periodiserats i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 4.2. SKL:s majlprognos används vid bedömningen av slutavräkningen. Detta innebär att kommunen i delårsbokslutet för år 2011 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2010 och en preliminär slutavräkning för 2011. Slutgiltigt taxeringsutfall för 2010 uppgår till +600 kr per invånare. Mellanskillnaden, slutavräkning prognos för år 2010, på +144 kr per invånare har resultatredovisats i delårsbokslutet 2011 med totalt 0,7 mkr. Den preliminära slutavräkningen för år 2011 uppgår till +691 kr per invånare och har belastat delårets resultaträkning med totalt 3,5 mkr. Pensionsskulden Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. I enlighet med RKR:s rekommendation nr 17 tillämpar kommunen SKL:s beräkningsmodell RIPS 07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld) för beräkning av pensionsåtagandet som även inkluderar särskild löneskatt på pension. Kommunens samlade pensionsskuld återfinns under avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder och under pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder och avsättningar. Sistnämnda ligger under ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Kommunens samlade pensionsskuld inklusive löneskatt uppgår till 233,2 mkr vid delåret 2011. Under avsättningar finns 6,0 mkr redovisat och under kortfristiga skulder återfinns pensioner som har tjänats in av de anställda under 2010 totalt 7,2 mkr varav löneskatt utgör 1,4 mkr. Detta belopp ska betalas ut i slutet av mars 2012. Kommunen har beslutat att från och med 1998 årligen betala hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell avsättning. Under ansvarsförbindelser finns de pensionsförpliktelser som har tjänats in av arbetstagare och pensionstagare före 1998. Dessa räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. Åtagandet uppgår till 220,0 mkr. Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar vid årets slut. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas de som en kortfristig skuld. Skulden visar den faktiska skulden före semesteruttag i juni vid årets slut delat i två. Semesterlöneskulden har under årets första halvår ökat i förhållande till bokslut 2010 med 3,7 mkr till 20,5 mkr inklusive personalomkostnadspålägg. Skulden för okompenserad övertid har däremot minskat under årets första del i förhållande till bokslut 2010 med 0,05 mkr till 1,5 mkr inklusive personalkostnadspålägg. Sammantaget har semesterlöneskuld och okompenserad övertid ökat vid delåret 2010 med 3,75 mkr till 21,9 mkr. Avskrivningsprinciper Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas den månad anläggningen tas i bruk. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, i enlighet med RKR:s rekommendation 11.1 avseende materiella anläggningstillgångar samt RKR:S idéskrift om avskrivningar. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Maskiner och inventarier 3, 5 och 10 år Fastigheter och anläggningar 20, 25 och 33 år. Den tillämpade internräntan uppgår till 4 procent. För definition av investeringar gäller beloppsgräns om 12 tkr samt varaktighet över minst fem år för anläggningstillgång och beloppsgräns om 12 tkr samt varaktighet över minst tre år för inventarier. Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas den månaden tillgången tas i bruk. De tillgångar som redovisats här avser inköp av nya dataprogram med avskrivningstid på fem år. Exploateringstillgångar Exploateringstillgångar är bokförda under materiella anläggningstillgångar och ej som omsättningstillgång. Detta på grund av svårighet att bedöma vilka exploateringsfastigheter som ska avyttras kommande år. Kommunal fastighetsavgift Från och med år 2008 erhåller kommunen kommunal fastighetsavgift från staten. Bidraget som betalats ut under året redovisas som en intäkt, 8,1 mkr i delårsbokslutet, på resultaträkningen under rubriken generella stadsbidrag samt specificeras i not. Denna intäktsökning neutraliseras genom att anslaget Kommunalekonomisk utjämning (generellt stadsbidrag via regleringsavgiften) minskas med motsvarande belopp. Anslutningsavgifter Va -anslutningsavgifter betraktas som intäkter och redovisas som en driftsintäkt på resultaträkningen. Avsättningar Hylte kommun gör med början 2003 en avsättning för återställande av deponin. Avsättningen som görs är baserad på överskottet som uppstått på verksamheterna för deponi Borabo. Under första delen av år 2011 har 0,7 mkr i avsättning för deponi gjorts samtidigt som 1,9 mkr av tidigare avsättning tagits i anspråk. Nettoeffekten av avsättningen är därför -1,2 mkr.. Avsättning finns även för framtida omstruktureringskostnader och arbetslös ungdom. Av avsättningar för arbetslösa ungdomar har 0,9 mkr tagits i anspråk vid delårsbokslutet. Leasing avtal Hylte kommun har för närvarande bara operationella leasing avtal och dessa bokförs ej som tillgång. Kostnaden bokförs på resultatet och not lämnas angående kostnaden. Lånekostnader Hylte kommun använder sig av både huvudregeln som säger att lånekostnader ska belasta resultatet då de uppkommer och av en alternativ princip. Denna princip innebär att lånekostnader hänförliga till anskaffning eller produktion av en tillgång som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa ska inräknas i anskaffningsvärdet. 21

Våra räkenskaper Resultaträkning Resultaträkning Not Delår Budget Avvikelse Delår Prognos Budget Avvikelse (mkr) 2011 Delår Delår 2010 2011 2011 Prognos Verksamhetens intäkter 1 76,3 69,4 6,9 69,2 308,6 300,6 8,0 varav jämförelsestörande poster Verksamhetens kostnader 2-301,2-283,1-18,1-288,1-753,9-733,1-20,8 varav jämförelsestörande poster 0,0 Avskrivningar och nedskrivningar 3-12,1-10,5-1,6-11,4-23,0-21,0-2,0 Verksamhetens nettokostnad -237,0-224,2-12,8-230,3-468,3-453,5-14,8 Skatteintäkter 4 177,2 173,9 3,3 173,0 354,4 347,9 6,5 Generella statsbidrag o utjämning 5 56,2 56,2 0,0 58,9 112,4 112,3 0,1 Finansiella intäkter 6 0,6 1,1-0,5 0,7 1,2 2,1-0,9 Finansiella kostnader 6-3,2-3,0-0,2-1,1-6,3-6,1-0,2 Resultat före extraordinära poster -6,2 4,0-10,2 1,2-6,6 2,7-9,3 Årets resultat 7-6,2 4,0-10,2 1,2-6,6 2,7-9,3 Utrymme till amortering och investering 5,9 14,5-8,6 12,6 16,4 23,7-7,3 I budget samt prognos för helår ingår interna poster i verksamhetens intäkter och kostnader. 22

Våra räkenskaper Balansräkning Balansräkning Not Delår Bokslut Delår (mkr) 2011 2010 2010 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 2,4 2,8 0,8 Materiella anläggningstillgångar 8 390,3 380,5 372,3 Finansiella anläggningstillgångar 9 2,5 2,5 2,5 Summa anläggningstillgångar 395,2 385,8 375,6 Omsättningstillgångar Fordringar 10 51,0 45,7 33,7 Kassa och bank 0,4 0,3 0,4 Summa omsättningstillgångar 51,4 46,0 34,1 Summa tillgångar 446,6 431,8 409,7 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital 136,4 124,5 143,9 Årets resultat -6,2 11,8 1,2 Summa eget kapital 11 130,2 136,3 145,1 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 12 6,0 6,0 4,0 Övriga avsättningar 13 6,6 8,9 9,7 Summa avsättningar 12,6 14,9 13,7 Skulder Långfristiga skulder 14 185,1 155,7 157,4 Kortfristiga skulder 15 118,7 124,9 93,4 Summa skulder 303,8 280,6 250,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 446,6 431,8 409,7 Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 16 220,0 216,3 213,2 Övriga ansvarsförbindelser 17 115,7 115,7 114,1 23

Våra räkenskaper Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Not Delår Bokslut Delår (mkr) 2011 2010 2010 Den löpande verksamheten Årets resultat -6,2-7,8 1,2 Justering för av- och nedskrivningar 3 12,1 23,1 11,4 Justering för gjorda avsättningar 12, 13-2,3 0,3-1,0 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster 8 0,0 0,1 0,0 Medel från verksamheten 3,6 15,7 11,6 Förändring kortfristiga fordringar 10-5,3-12,8-6,0 Förändring kortfristiga skulder 15-6,2 33,5 7,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten -7,9 36,4 12,8 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 0,0-0,3 0,0 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 8-21,5-37,4-15,7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 8 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -21,5-37,7-15,7 Finansiering Nyupptagna lån 14 30,0 0,0 0,0 Amortering av skuld 14-0,6-2,3-0,6 Minskning av långfristiga fordringar 9 0,0-0,6-0,6 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 29,4-2,9-1,2 Årets kassaflöde 0,1-4,2-4,1 Likvida medel vid årets början 0,3 4,5 4,5 Likvida medel vid årets slut 0,4 0,3 0,4 24

Våra räkenskaper Noter Noter Delår Delår Delår (mkr) 2011 2010 2009 1. Verksamhetens intäkter inkl interna poster 139,3 130,7 126,4 avgår interna poster 63,0 61,5 60,4 Verksamhetens intäkter Konsumtionsavgifter 13,4 12,9 12,7 Barnomsorgsavgifter 2,8 2,9 3,2 Äldreomsorgsavgifter 1,4 1,3 1,4 Övriga taxor och avgifter 4 3,7 4,5 Hyresintäkter 4,9 5,2 5,0 Försäljning 3,9 3,8 4,4 Bidrag 24,6 20,4 17,6 Övriga intäkter 8,9 8,1 8,5 Försäljning av verksamheter och entreprenad 12,4 10,9 8,7 76,3 69,2 66,0 2. Verksamhetens kostnader inkl interna poster 364,3 349,2 339,9 avgår interna poster 63,0 61,1 60,4 Verksamhetens kostnader Personal 182,8 173,9 165,7 Material 20,5 19,0 19,3 Tjänster 13,8 11,9 13,2 Bidrag 15,8 15,9 15,4 Köp av verksamhet/tjänster 51,3 52,9 51,3 Leasing 2,6 2,4 2,1 Pensioner 10,4 9,9 10,2 Löneskatt på pensioner 4,1 2,2 2,2 Övriga kostnader 0 0 0,1 301,3 288,1 279,5 Tilläggsupplysning operationell leasing Erlagda leasingavgifter Bilar 1,2 1,2 1,3 Kontorsmaskiner 0,9 0,8 0,5 Övrigt 0,5 0,4 0,3 2,6 2,4 2,1 3. Avskrivningar och nedskrivningar Planenlig avskrivning 0,0 0,0 0,0 Maskiner och inventarier 2,2 2,2 1,8 Byggnader och mark 9,9 9,2 9,2 12,1 11,4 11,0 Noter Delår Delår Delår (mkr) 2011 2010 2009 4. Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter 172,9 170,2 177,1 Definitiv slutavräkning 0,8 0,6 0,3 Preliminär slutavräkning 3,5 2,2-7,2 177,2 173,0 170,2 5. Generella statsbidrag Inkomstutjämning 46 46,5 47,4 Kostnadsutjämning 4,6 7,2 7,2 Införandeavdrag och nivåjustering 5,2 1,3-2,5 Utjämningsavgift LSS -8,2-8,1-5,2 Tillfälligt konjunkturstöd 0,0 5,0 0,0 Fastighetsavgift 8,6 7,0 8,1 56,2 58,9 55,0 6. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Ränteintäkter 0,6 0,7 0,5 0,6 0,7 0,5 Finansiella kostnader Kortfristiga lån 0,3 0 0,1 Långfristiga lån 2,8 1 1,2 Avsättning för pensioner 0,1 0,1 0,2 3,2 1,1 1,5 7. Avstämning mot balanskravet Årets resultat -6,2 1,2-0,3 Realisationsvinster 0,0 0,0 0,0-6,2 1,2-0,3 Delår Bokslut Delår 2011 2010 2010 8. Materiella anläggningstillgångar Byggnader och Mark Ingående bokfört värde 366,7 352,7 352,7 Anskaffningsvärde 622,9 590,6 590,6 Årets investeringar 20,5 34,6 15,0 Årets försäljningar 0,1 0,0 0,0 Varav reavinst/reaförlust 0,0 0,1 0,0 Årets aktiveringar 0,6-1,9 1,1 643,5 623,1 605,6 Avskrivningar 250,6 232,0 232,0 Årets avskrivningar 9,9 18,6 9,2 260,5 250,6 241,2 Upp- och nedskrivningar -5,7-5,7-5,7 Årets upp- och nedskrivningar 0,0 0,0 0,0-5,7-5,7-5,7 Bokfört värde 377,3 366,7 358,7 25

Våra räkenskaper Noter Noter Delår Bokslut Delår (mkr) 2011 2010 2010 Specifikation Verksamhetsfastigheter 193,9 197,5 188,3 Publika fastigheter 119,2 121,8 114,8 Pågående projekt 49,5 32,9 40,6 Övriga fastigheter 14,7 14,5 15 Summa 377,3 366,7 358,7 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde 13,8 14,7 14,7 Anskaffningsvärde 85,7 82,9 82,9 Årets investeringar 0,9 2,8 0,7 Årets aktiveringar 0 0,2 0,7 86,6 85,7 83,6 Avskrivningar 72,3 68,4 68,4 Årets avskrivningar 1,8 3,9 1,9 Summa avskrivningar 74,1 72,3 70,3 Upp och nedskrivningar 0,4 0,4 0,4 Bokfört värde 12,9 13,8 13,7 Specifikation Inventarier 5,1 5,3 5,1 Datorer 3,2 3,6 3,6 Övrigt 4,6 4,9 5 Summa 12,9 13,8 13,7 9. Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 0,7 0,7 0,7 Grundfondskapital koncernbolag 1,7 1,7 1,7 Långfristiga fordringar 0,1 0,1 0,1 2,5 2,5 2,5 10. Fordringar Kundfordringar Konsumtionsavgifter 2,9 3 2,8 Övriga kundfordringar 8,0 10,3 7,9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 27,9 20,4 17,4 Statsbidragsfordringar 0,0 4,7 0 Övriga fordringar 12,2 7,3 5,6 51,0 45,7 33,7 11. Eget kapital Ingående eget kapital 136,3 144,1 144,1 Finansiering kemdräkt räddning 0,1-19,6-0,2 Årets resultat -6,2 11,8 1,2 130,2 136,3 145,1 12. Avsättning pensionsskuld Ingående pensionsavsättning 6,0 4,5 4,5 Förändring pensioner -0,1 1,2-0,4 Förändring löneskatt 0,1 0,3-0,1 6,0 6,0 4,0 26 Noter Delår Bokslut Delår (mkr) 2011 2010 2010 13. Övriga avsättningar Avsättning deponi 1,6 2,9 2,9 Avsättning omstrukturering 2,6 2,7 2,7 Avsättning arbetslös ungdom 2,4 3,3 4,0 6,6 8,9 9,6 14. Långfristig skulder Ingående låneskuld 155,7 158,0 158,0 Nyupplåning under året 30,0 0,0 0,0 Amortering -0,6-2,3-0,6 Reglering kortfristig del 4,0 4,0 4,0 Avgår kortfristig del -4,0-4,0-4,0 185,1 155,7 157,4 Långivare Södra Hestra Sparbank 107,6 108,2 108,8 Kommuninvest 30,0 0,0 0,0 Handelsbanken 51,5 51,5 52,6 Nästkommande års amorteringar -4,0-4,0-4,0 185,1 155,7 157,4 15. Övriga kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 42,5 18,6 11,0 Varav kortfristig del av låneskuld 4,0 4,0 4,0 Leverantörsskulder 16,3 18,8 17,4 Personalens skatter och avgifter 27,5 23,4 25,6 Varav personalens skatter 5,6 5,1 5,1 Varav semesterlöneskuld, övertid 21,9 18,3 20,5 Övriga kortfristiga skulder 4,0 16,1 16,4 Varav skuld till staten/slutavräkning -0,7 12,2 11,9 Varav utgående moms 2,7 3,0 2,2 Förutbetalda intäkter 7,0 7,2 11,5 Upplupna kostnader 21,4 40,8 11,5 Varav pensionsskuld 5,8 11,2 5,4 Varav särskild löneskatt 4,6 16,1 2,3 Varav upplupen arb.giv.avg 6,7 6,2 0,1 118,7 124,9 93,4 16. Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser ej upptagna bland skulder eller avsättningar Pensioner intjänade före 1998 175,0 172,2 171,6 Visstidspensioner 2,0 2,4 0,0 Löneskatt 43,0 41,7 41,6 220,0 216,3 213,2 17. Övriga ansvarsförbindelser Stiftelsen Hyltebostäder 112,8 112,8 113,0 Kommuninvest 1,9 1,9 0,0 Enskilda hem 0,2 0,2 0,2 Brännö Folkets Park 0,8 0,8 0,9 115,7 115,7 114,1

Våra räkenskaper Driftsredovisning Nettokostnad per nämnd (tkr) Delår Budget Avvikelse Prognos Budget Avvikelse Total 2011 Delår Delår 2011 2011 Prognos Intäkt -130 470-118 506 11 964-237 743-235 203 2 540 Kostnader 371 897 354 688-17 210 716 604 707 173-9 431 varav personalkostnader 180 738 173 568-7 170 358 207 351 403-6 804 Nettokostnad 241 427 236 182-5 246 478 861 471 970-6 891 Kommunstyrelsen Intäkt -4 295-4 144 151-8 310-8 288 22 Kostnader 24 046 23 325-721 47 293 46 484-809 varav personalkostnader 11 375 12 170 795 23 999 24 340 341 Nettokostnad 19 751 19 181-570 38 983 38 196-787 Räddningsnämnd Intäkt -1 380-1 110 270-2 308-2 220 88 Kostnader 6 271 5 841-431 12 216 11 681-535 varav personalkostnader 4 339 4 014-325 8 367 8 027-340 Nettokostnad 4 891 4 731-161 9 908 9 461-447 Samhällsbyggnadsnämnd Intäkt -73 588-74 540-952 -144 496-147 416-2 920 Kostnader 85 341 82 297-3 044 162 549 163 494 945 varav personalkostnader 18 378 18 640 262 37 335 37 281-54 Nettokostnad 11 753 7 757-3 996 18 053 16 078-1 975 Tillsynsnämnd Intäkt 0 0 0 0 0 0 Kostnader 39 45 6 90 90 0 varav personalkostnader 39 45 6 90 90 0 Nettokostnad 39 45 6 90 90 0 Arbets- och näringslivsnämnd Intäkt -9 851-6 911 2 940-16 373-14 411 1 962 Kostnader 28 923 25 742-3 181 53 904 51 772-2 132 varav personalkostnader 13 901 11 071-2 830 25 269 22 172 Nettokostnad 19 072 18 831-241 37 531 37 361-170 Revisionen Intäkt 15-44 -59-88 -88 0 Kostnader 246 381 135 763 763 0 varav personalkostnader 139 92-47 184 184 0 Nettokostnad 261 337 76 675 675 0 Överförmyndare Intäkt -340-184 156-368 -368 0 Kostnader 590 299-291 598 598 0 varav personalkostnader 558 276-282 552 552 Nettokostnad 250 115-135 230 230 0 Barn och ungdomsnämnd Intäkt -23 617-16 988 6 629-34 242-33 242 1 000 Kostnader 141 439 133 109-8 330 264 928 260 756-4 172 varav personalkostnader 67 931 64 254-3 677 129 577 128 507-1 070 Nettokostnad 117 822 116 121-1 701 230 686 227 514-3 172 Omsorgsnämnd Intäkt -17 414-14 585 2 829-31 558-29 170 2 388 Kostnader 85 002 83 649-1 357 174 263 171 535-2 728 varav personalkostnader 64 078 63 006-1 072 132 834 130 250-2 584 Nettokostnad 67 588 69 064 1 476 142 705 142 365-340 27-3 097 0

Våra räkenskaper Investeringsredovisning Investeringsredovisning Delårsbokslut 2011 Prognos 2011 (tkr) Utfall Årsbudget Avvikelse Prognos Avvikelse Investeringskostnader Kommunstyrelsen IT-investeringar 503 7 560 7 057 7 560 0 Övrigt KS 1 929 1 990 61 1 990 0 Total kommunstyrelsen 2 432 9 550 7 118 9 550 0 Räddningsnämnden 50 824 774 824 0 Samhällsbyggnadsnämnden Fastigheter 14 542 39 581 25 039 41 120-1 539 Gator, vägar och parkering 0 7 418 7 418 2 418 5 000 Vatten och avlopp 2 874 43 019 40 145 7 619 35 400 Renhållning 1 041 6 134 5 093 6 650-516 Mark och exploatering 0 0 0 0 0 Övrigt SBN 50 1 118 1 068 1 318-200 Total samhällsbyggnadsnämnden 18 586 97 655 79 069 59 125 38 530 Arbets- och näringslivsnämnden 253 252-1 173 79 Barn- och ungdomsnämnden 196 540 344 298 242 Omsorgsnämnden 97 2 438 2 341 55 2 383 Summa investeringskostnader 21 614 111 259 89 645 70 025 41 234 Investeringsinkomster Försäljning mark och byggnader 58 300 242 563 563 Summa investeringsinkomster 58 300 242 563 563 Nettoinvestering 21 556 110 959 89 403 69 462 40 671 Ombyggnaden beräknas komma igång i slutet av 2011. Upprustning av vattenverket i Torup har påbörjats. Arbete med att Under våren har IT investerat i utbyggnad av SAN, lagringsyta för servrar och gemensamma system. Även införande av analysverktyg för datalagring, trådlöst LAN på skolor och uppgrade- upprätta en åtgärdsplan efter långtidsmätningarna för inläckande vatten i Hyltebruk pågår. ring av Citrix-miljön har utförts. Arbets- och näringslivsnämnden har investerat i en ny telebildanläggning till Hyltebygdens lärcentrum för att bland annat kunna bedriva högskolekurser på hemmaplan. Två nya löpband och sju spinningscyklar har köpts in till Örnahallens Hälsocenter för att förbättra motionsutbudet. Samhällsbyggnadsnämndens verksamheter står för merparten av periodens investeringar. Under 2009 påbörjades ett arbete med att identifiera och lokalisera förekomsten av kisaska på Borabo deponin. Kisaska är en arsenikhaltig restprodukt från papperstillverkning från 1930 1970 tal. Arbetet med att inventera kisaskan fortskrider och av undersökningarna ska en åtgärdsplan tas fram.totalt uppgår avfallshanteringens investeringar till 1 041 tkr. Investeringar på Vattenförsörjning och avlopp uppgår till en total kostnad av 2 874 tkr. Upphandling av ombyggnationen av Hyltebruks reningsverk har överklagats med resultatet att upphandlingen måste göras om. 28 Ombyggnaden av Örnaskolan fortsätter enligt plan och har en upparbetad kostnad om 11 902 tkr. Budgeten uppgår till 19,9 mkr och prognosen är att beräknas nyttjas under året. Under årets första hälft har arbetet med energieffektivisering i kommunens fastigheter kostat 271 tkr. Projektering har genomförts för kundanpassning av lokaler i centrumhuset och kommunhuset till en kostnad det första halvåret motsvarande 313 tkr Byggnadsarbete kommer att genomföras under hösten 2011. Fastighetsförvaltningen har utöver dessa investeringar även haft kostnader för investeringar inom ram för 2 056 tkr. Dessa är fördelade på bland annat investeringar gällande ombyggnad av sessionssalen och elljusspår för konstsnöbana. Den planerade renoveringen av simbassängen i Örnahallen har skjutits fram till nästa år. Det beror på att skadorna var mer omfattande än vad man tidigare trott och därmed krävs en längre utredningsfas än planerat.

Våra verksamheter Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar en negativ avvikelse i förhållande till budget om 570 tkr vid delårsbokslutet 2011. Verksamhetsområden Nämnds- och styrelseverksamhet Länstrafiken Ekonomienhet Informations- och kanslienhet Personalenhet Viktiga händelser under första halvåret Personalenheten har påbörjat kommunens ledarprogram och även genomfört arbetsmiljöutbildning åt alla arbetsledare och fackliga företrädare. Arbetet med ett nytt kommunövergripande samverkansprogram har inletts i juni 2011. Införandet av e-handel fortskrider och mätningar av antal elektroniska fakturor januari till och med juli i år visar att ca 24 % av det totala antalet fakturor kommer in elektroniskt i systemet. Under våren 2011 har projektet för plattformsbyte i kommunens IT-miljö planerats. Tidigare har Novell nyttjats men framöver kommer kommunen att använda sig av Microsoft. Etapp 1 startar efter semestern med migrering av katalogen från Novells edirectory till Microsofts Active Directory. Genomförandet av detta projekt är avgörande för framtida funktion och utveckling av kommunens hela IT-miljö. Ny leverantör för datorer har förhandlats fram, Infotheek. Kommunens kostnader för stationärt och laptop har därmed sjunkit med ca 10 %. I slutet av mars lanserades nya hylte.se en ny tillgänglig webb som är ett första steg mot en portal. I samband med den nya mandatperioden har enheten i egen regi erbjudit alla fullmäktigeledamöter grundläggande utbildningar i vilka lagar som styr ditt arbete som förtroendevald, hur du påverkar kommunens varumärke och vad som ingår i din roll som förtroendevald. Hylte kommun har med hjälp av West Sweden under våren arbetat med att ta fram vilka möjligheter Hylte har att utveckla sina verksamheter med finansiering från EU: s transnationella program.. Nettokostnad per verksamhet (3 positioner), tkr Basbudget Tilläggs Resultat- Summa Verksamhet 2011 budget balansering budget 2011 Prognos Avvikelse Budget Prognos 2011 6 månader Delårsbokslut 6 månader Avvikelse Nämnds- och styrelsevht 2 337 0 0 2 337 2 716-378 1 169 1 400-231 Stöd till politiska partier 538 0 0 538 553-15 269 284-15 Övrig vht 4 236 0 0 4 236 3 956 280 2 118 1 617 502 Facklig tid 1 212 0 0 1 212 1 212 0 606 673-67 Näringslivsfrämjande åtgärd 135 0 0 135 135 0 68 67 1 Turistvht 300 0 0 300 300 0 150 150 0 Allmän kulturvht 290 0 0 290 258 32 145 193-48 Bibliotek 4 057 0 0 4 057 4 093-36 2 028 2 086-58 Grundskola 165 0 0 165 185-20 165 185-20 Buss-, bil-, och spårbunden trafik 4 120 0 0 4 120 5 640-1 520 2 060 3 246-1 186 Fördelad gemensam vht 20 805 20 805 19 935 870 10 403 9 850 552 Total 38 196 38 196 38 983-787 19 181 19 751-570 Kostnadsspecifikation, tkr 6 månader Basbudget Tilläggs Resultat- Summa Verksamhet 2011 budget balansering budget 2011 Prognos Avvikelse Budget Prognos 6 månader 2011 Delårsbokslut 6 månader Avvikelse 6 månader Intäkter -8 288-8 288-8 310 22-4 144-4 295 151 Entreprenad 12 817 12 817 14 865-2048 6 491 8 444-1953 Personal 24 340 24 340 23 999 341 12 170 11 375 795 Övriga kostnader 9 328 9 328 8 429 899 4 664 4 227 437 Nettokostnad 38 196 38 196 38 983-787 19 181 19 751-570 Delårsbokslutet inkluderar en post på 840 tkr tillhörande 2010. 29

Våra verksamheter Kommunstyrelsen Ekonomisk analys Den totala avvikelsen mot budget för kommunstyrelsen uppgår för första halvåret till -570 tkr. Prognosen för helår visar på - 787 tkr. Anledningen till prognostiserad avvikelse, liksom avvikelsen mot budget, är främst kostnader från Hallandstrafiken. Delårsbokslutet inkluderar det nya löneavtalet med en kostnad på 88 tkr, vilket ännu inte har tilläggsbudgeterats. På helår beräknas tilläggsbudgeten bli 264 tkr. Buss, bil och spårbunden trafik uppvisar vid delårsbokslutet en negativ avvikelse på 1 186 tkr. Dels har Hallandstrafiken höjt sina avgifter inför 2011 och dels har de under sommaren skickat faktura på ca 840 tkr som gäller Hallandstrafikens verksamhet 2010. I prognosen beräknas en del av de ökade kostnaderna för Hallandstrafiken täckas av positiva avvikelser på verksamheten för medlemsavgifter samt fördelad gemensam verksamhet. Inom fördelad gemensam verksamhet har tjänster inte varit ersatta fullt ut vid partiell frånvaro samt vakant tjänst innebär en positiv avvikelse i förhållande till budget. Nämnds- och styrelseverksamheten visar ett underskott på 231 tkr då höjningen av arvoden 2011 inte finns med i budgeten för 2011. Dessutom har det varit ett extra insatt kommunfullmäktige i februari månad som det ej finns budget för. Avvikelsen inom biblioteksverksamheten beror främst på att ett projektbidrag på ca 40 tkr som biblioteket erhöll 2010 återfinns i budget för 2011 men var dock ett engångsbidrag för 2010. Investeringar Utbyggnad av SAN, lagringsyta för servrar och gemensamma system. Införanade av Mobilityguard, 2-faktors inloggning för säker åtkomst till system och tjänster. Personalen i siffror Kommunledningskontoret 2011 2010 Avv Antal anställda 50 52-2 Tillsvidareanställda 46 48-2 Visstidsanställda 4 4 0 Andel män % 26% 23% 0,03 Andel kvinnor % 74% 77% -0,03 Medelålder (år) 46,3 45,1 1,2 Medelsysselsättning (%) 91,8 92,4 0,6 Antal pensioneringar 2 4-2 Lönekostnader (mkr) 10,5 10,4 0,1 Personalkostnader (mkr) 11,3 11,1 0,2 Årsarbetare 36,7 38,8-2,1 Framtiden Nästa steg i arbetet mot en ny portal har inletts och under hösten kommer ett nytt intranät att lanseras. Intranätet ska utgöra en gemensam grund för samarbete och kommunikation och kunna individanpassas efter användarens behov. Under hösten kommer migrering från Novell till Microsoft att påbörjas samt uppgradering till senaste versionerna av Windows och Office (Windows 7 och Office 2010). Övergången till Microsoft kommer leda till stora effektiviseringar i hela ITmiljön. Alla verksamhetssystem påverkas positivt då integrationer mellan system och funktioner underlättas. Trådlöst LAN på skolor. Uppgradering av miljön med accesspunkter och controller. Utbyggnad på flera skolar, bl a Örnaskolan, Torups skola och Elias Fries. Kommunstyrelsens serviceområden och serviceåtaganden Här redovisas nämndens serviceåtaganden per serviceområde och om serviceåtagandet uppfyllts eller inte. För att tydliggöra resultatet används följande färgkodning: Bibliotek Betyder att serviceåtagandet är helt uppfyllt Betyder att serviceåtagandet är delvis uppfyllt Betyder att serviceåtagandet inte är uppfyllt Analyser och Utvecklingsområden finns i särskilt dokument, Kvalitetsanalys 2011. Metod för uppföljning av resurser kopplat till serviceområden är under utveckling. Bland annat inventeras marknaden för system för uppföljning av kvalitet och ekonomi. Biblioteken är öppna för allmänheten. Du som vistas i Hylte kommun är välkommen att besöka oss. Resultat Serviceåtagande Indikator Uppfyllelse Du kan låna eller läsa böcker, tidskrifter, dagstidningar, talböcker, ljudböcker, noter eller låna hem musik på CD eller DVD. Antalet besökare och antalet utlånade böcker per invånare ska bibehållas. Antalet utlån var 72 480 under 2010 vilket motsvarar 7,13 lån/invånare. Minskning med 1 097 lån jämfört med 2009 som resulterade i 7,16 lån/invånare. Antalet besökare var 53 566 under året vilket är en minskning med 3 574 besök. Det är huvudsakligen biblioteket i Hyltebruk som står för minskningen. 30

Våra verksamheter Kommunstyrelsen Serviceåtagande Indikator Uppfyllelse Du kan söka, reservera och låna om media i bibliotekskatalogen på Hyltes hemsida. Antalet omlån i självservicen i bibliotekskatalogen ska bibehållas Antalet omlån och reservationer i självservicen har ökat. Du har möjlighet att låna böcker från andra bibliotek genom oss. Antalet fjärrlån ska mätas årligen. Antalet fjärrlån under 2010 uppgick till 730 stycken. Genomsnittet för fjärrlån under 2000- talet har varit ca 500 fjärrlån/år. Du kan få hjälp med att hitta media och tjänster för olika behov. Biblioteken har böcker med stor stil, böcker med lättläst text och böcker på andra språk än svenska. Du som har ett funktionshinder som leder till läs- och skrivsvårigheter, t.ex. nedsatt syn eller dyslexi, har rätt till viss service gällande talböcker och talboksspelare. Huvudbiblioteket erbjuder också studiedator med speciella datorprogram som talsyntesen Lexi- Läser och rättstavningsprogrammet Stava Rex för att underlätta för dig med läs- och skrivsvårigheter. Du har tillgång till dator med Internetuppkoppling. Du har möjlighet att besöka bibliotekets olika utställningar. Du kan släktforska i biblioteket. Du kan delta i vår populära barnkulturverksamhet Du har möjlighet att söka kulturbidrag till din kulturförening hos oss. Du kan ta del av turistinformation om vår kommun främst på biblioteket i Hyltebruk men även biblioteken i Torup och Unnaryd har ett visst urval av turistbroschyrer Antal utlån av talböcker samt nyförvärv. Antal utlån av spelare. Intervjua ett antal aktiva talbokslåntagare och/eller göra en förfrågan till aktiva handikappföreningar i kommunen för att få in synpunkter på bibliotekets service ur ett kvalitativt perspektiv gällande talböcker. Antalet bokningar och antalet bokade timmar på Internetdatorerna på huvudbiblioteket ska mätas. Antalet utställningar på biblioteken ska vara ca 10 stycken under året. Antalet inloggningar på släktforskardatabaserna ska mätas. Antalet barnarrangemang ska vara ca 8 stycken under året. Kulturbidraget som delas ut under 2010 ska uppgå till 80 tkr. Antalet besökare på våra bemannade turistinformationspunkter ska mätas. Nyförvärven av talböcker har ökat med 358 stycken till 1 748 talböcker. Utlånen har ökat med 407 stycken och uppgick till 2 508 utlån. Talboksspelarna har lånats ut 46 gånger. Det visar på en stor efterfrågan av talböcker under 2010. Talboksservicen är till stora delar en personlig service där personalen handplockar talböcker för att tillgodose enskilda talbokslåntagares önskemål och behov. Biblioteket har 57 registrerade talbokslåntagare. Det motsvarar 44 utlån av talböcker per registrerad talbokslåntagare. Biblioteket intervjuade talbokslåntagarna för två år sedan. Kundnöjdheten var mycket hög. Nya tjänster kring talböcker kommer att introduceras under 2011-2012. När den nya servicen varit igång ett tag kan det vara värdefullt med en ny kvalitativ undersökning. Hylte folkbiblioteks Internetdatorer var bokade i 2298 timmar vid 2232 olika tillfällen. Användandet har mer än dubblerats jämfört med 2009. Datorkrångel har påverkat kvaliteten, se analys. Totalt 32 utställningar: 7 utställningar i Hyltebruk, 21 utställningar i Unnaryd, 4 utställningar i Torup Genline databasen användes i 43 timmar under 2010. SVAR-databasen användes vid 48 tillfällen och då gjordes 153 olika sökningar. Datorkrångel har påverkat användandet, se analys. 17 barnarrangemang. Kulturbidraget på totalt 80 000 kr har fördelats ut till 22 föreningar. Biblioteket delar uppdraget med Turist Inspiration om att tillhandahålla turistinformation på flera platser i Hylte kommun. Biblioteket gör numera ingen manuell räkning av antalet turister på biblioteket utan mäter enbart det totala antalet besökare med den elektroniska besöksräknaren. 31

Våra verksamheter Kommunstyrelsen Information Vår information ska präglas av öppenhet och tillgänglighet och utgå från offentlighetsprincipen. Information ska vara tydlig och ge en allsidig bild av kommunens verksamheter och de tjänster som utförs. Informationen ska vara anpassad och tydligt spegla det som är av intresse. En central informationsenhet finns därför som ska ge vägledning om hur informationsarbetet ska bedrivas inom olika verksamhetsområden. Resultat Serviceåtagande Indikator Uppfyllelse Du hittar aktuell information på vår hemsida. Du har möjlighet att lämna dina synpunkter om vår service via hemsidan. Du kan ställa frågor direkt till dina politiker via vår hemsida. Du kan läsa en snabbsammanfattning från kommunfullmäktige på hemsidan samma kväll. Fullständigt protokoll från kommunfullmäktige samt kommunstyrelsen och övriga nämnder kan läsas på hemsidan två dagar efter justering som sker inom 14 dagar efter att mötet har varit. Du kan lätt känna igen kommunal information genom enhetligt utseende. Du kan hitta samlad kommunal information /annonsering i Hallandsposten onsdagar och lördagar. Genomgång av hemsidan sker minst 2 gånger per år så att aktuell information visas Frågorna Hittar du det du söker? Om inte vad saknas? ska finnas på hemsidan Antalet besök på hemsidans första sida ska årligen uppgå till 300 000. Inkomna synpunkter och dess åtgärder presenteras i kommunens årsredovisning och publiceras på hemsidan. Nöjdhetsgraden ska förbättras i och med att åtgärder vidtas Antalet träffar på öppet forum ska årligen uppgå till 80 000. Antalet träffar på kommunala protokoll ska årligen uppgå till 5 000. Mallar för all publicering av material ska vara färdiga december 2010. Stickprovskontroller sker 4 gånger per år där avvikelsen från och med januari 2010 ska vara 0 % Varje månad genomförs en undersökning av leverantörsfakturor från Hallandsposten, för att kontrollera så att annonsering enbart skett på rätt dagar. Fr o m december 2009 ska avvikelsen från åtagandet vara 0 % per år Det sker kontinuerliga genomgångar av våra sidor. Under 2010 har vi haft ca 250 000 unika träffar på vår startsida. Vi kan inte jämföra med tidigare år då vi har ett mycket mer avancerat och tillförlitligt verktyg i nuläget. Tidigare statistik har inte grundats på antalet unika besökare utan på antalet träffar. Det finns ett formulär där man kan fylla i sina synpunkter på kommunens service. Synpunkterna samlas in och kommer redovisas i kommande årsredovisning. Öppet forum används i väldigt hög utsträckning. Antalet träffar var under 2010 ca 80 000 stycken. Vi kan inte jämföra med tidigare år då vi har ett mycket mer avancerat och tillförlitligt verktyg i nuläget. Tidigare statistik har inte grundats på antalet unika besökare utan på antalet träffar. I nämndsekreterarens nämndsrutiner ingår det att publicera protokollet efter justering. Det har varit ca 4 000 unika träffar på sidorna för protokoll. Vi kan inte jämföra med tidigare år då vi har ett mycket mer avancerat och tillförlitligt verktyg i nuläget. Tidigare statistik har inte grundats på antalet unika besökare utan på antalet träffar. Nya mallar har tagits fram i samarbete med kommunens informatörsnätverk. Rutinen fungerar väldigt bra då Hallandsposten inte tar emot annonser några andra dagar än de beslutade. Kungörelsen till fullmäktige är undantagen och annonseras på onsdagar för att uppfylla kommunallagen. 32

Våra verksamheter Räddningsnämnden Räddningsnämnden ansvarar för att kommuninvånarna och företag får det skydd och den säkerhet som är skäligt vid brand och andra nödlägen. Räddningstjänsten är stationerad i Hyltebruk och Unnaryd. Verksamheten visar en avvikelse i förhållande till budget om 161 tkr vid delårsbokslutet 2011. Verksamhetsområden Räddningstjänst Tillsynsverksamhet Brandskyddsutbildning Rådgivning Krishantering Viktiga händelser under första halvåret Under första halvåret har vi haft 114 uppdrag vilket får bedömas som normalt. Det är en ökning med 20 uppdrag jämfört med första halvåret 2010. Det är en ökning med 11 uppdrag vid en jämförelse mellan första halvåret 2009 och 2011. Anledningen till denna ökning är att det var torrt väder på våren och försommaren, detta orsakade en del gräs- och mindre skogsbränder. Även brand i byggnad har ökat mot föregående år, en av anledningarna är att den stränga vintern medfört att fler bostäder drabbats av soteld. Nedan kommer ett urval av insatserna: 22 insatser rubriceras som brand i byggnad. Utav dessa blev 1 villa, 1 uthus, och 1 sommarstuga totalskadade, 1 ekonomibyggnad skadades kraftigt, 7 var soteld, 1 var brand på Stora Enso, 8 kunde begränsas till startföremålet och 2 var hjälp till annan kommun. 15 IVPA larm och 2 hjälp till ambulans. 9 trafikolyckor Den 7 maj drabbades Stora Ensos returpappersmagasin av en brand som varade i mer än 2 dygn. Förstärkning och hjälp med avlösning kom från Gislaved, Halmstad, Laholm, Falkenberg och Varbergs Räddningstjänster. 1 500 ton papper blev lågornas rov vilket är ca en 1/3 vad som lagrades i magasinet, 40 200 kbm vatten ifrån sprinklersystemet användes, hur många liter vatten Räddningstjänsten förbrukade vet vi inte men det var stora mängder. Vi var tvungna att frakta ut allt brinnande papper för att kunna släcka pappersbalarna vilket var tidsödande och riskfyllt. Orsaken till branden är troligen en lysrörsarmatur enligt vittnesmål från en dansk lastbilschaufför som såg ett gnistregn från taket och att det slog upp lågor med en gång från pappersbalarna. Alla kostnader för branden har inte inkommit ännu. Vid juni månads utgång så uppgick kostnaden till 230 tkr. Den månad som hade flest uppdrag var maj månad med 33 st. Utav dessas var 14 brand i det fria. Den 11 maj drog ett åskväder in över kommunen som orsakade 4 mindre skogsbränder inom 1 timme.. Ekonomisk analys Nettokostnad per verksamhet (3 positioner), tkr Basbudget Tilläggs- Resultat- Summa Prognos Avvikelse Budget Delårsbokslut Avvikelse Prognos 6 månader Verksamhet 2011 budget balansering budget 2011 2011 6 månader 6 månader Räddningstjänst 9 461 0 0 9 461 9 938-477 4 731 4 899-169 Krishantering 0 0 0 0-30 30 0-8 8 Total 9 461 0 0 9 461 9 908-447 4 731 4 891-161 Kostnadsspecifikation, tkr Basbudget Tilläggs- Resultat- Summa Prognos Avvikelse Budget Delårsbokslut Avvikelse Prognos 6 månader 6 månader Verksamhet 2010 budget balansering budget 2010 2010 6 månader Intäkter -2 220 0 0-2 220-2 308 88-1 110-1 380 270 Entreprenad 1 742 0 0 1 742 1 742 0 871 857 14 Personal 8 027 0 0 8 027 8 367-340 4 014 4 339-325 Övriga kostnader 1 912 0 0 1 912 2 107-195 956 1 075-119 Nettokostnad 9 461 0 0 9 461 9 908-447 4 731 4 891-161 Ekonomisk analys Nämndens avvikelse mot budget för första halvåret 2011 visar ett underskott på 161 tkr. Den prognostiserade avvikelsen i förhållande till budget för helår uppgår till 447 tkr. Delårsbokslutet inkluderar det nya löneavtalet med en kostnad på 8 tkr, vilket ännu inte har tilläggsbudgeterats. På helår beräknas tillläggsbudgeten bli 24 tkr. 33

Våra verksamheter Räddningsnämnden Den beräknade avvikelsen kommer av abonnemangsavgift (-130 tkr) för kommunikationssystemet Rakel som infördes under år 2009. Abonnemangskostnaden för Rakel är betydlig större än tidigare radiosystem som fortfarande är i drift i en övergångsperiod. Under första halvåret inträffade en stor brand på Stora Enso. Samtliga kostnader har ej inkommit för branden men vid juni månads utgång uppgick kostnaden till 230 tkr. I åtgärdsplanen framlyfts uppsägning av vaktmästaretjänst och minskning av deltidsstyrkan i Unnaryd. Personalsituation Under våren så anställdes 2 deltidsanställda brandmän. En styrkeledare har utbildats under våren. Investeringar Under våren inköptes ett löpband till Unnaryds brandstation. En upphandling av insatsledarbil påbörjades och beräknas vara klar andra halvåret 2011. Inköp av andningsskydd och övrig räddningstjänstmaterial som måste bytas ut med jämna mellanrum kommer att ske under andra halvåret 2011. Framtiden Ett nytt Handlingsprogram med åtgärdsförslag för att minska sårbarheten i Hylte kommun antogs i juni månad för mandatperioden 2011-2014. Räddningstjänsten ska arbeta med att uppfylla sina mål i Handlingsprogrammet. Vidareutveckla samverkan med grannkommunerna. Personalen i siffror Räddningsnämnden 2011 2010 Avv Antal anställda 6 6 0 Tillsvidareanställda 6 6 0 Visstidsanställda 0 0 0 Andel män % 83% 83% 0 Andel kvinnor % 17% 17% 0 Medelålder (år) 40,8 39,8 1 Medelsysselsättning (%) 100 100 0 Antal pensioneringar 0 0 0 Lönekostnader (mkr) 4,3 4,1 0,2 Personalkostnader (mkr) 4,3 4,1 0,2 Årsarbetare 6 6 0 Räddningsnämnden Investeringsredovisning Basbudget Tilläggs- Resultat- Summa Utfall Prognos Avvik Start- Färdigställande Investeringsprojekt 2011 budget balansering budget 6 mån 2011 2011 datum datum Raminvestering 60 0 64 124 0 124 2011-12-31 Räddningstjänstutrustning 100 0 0 100 0 100 2011-12-31 Testutrustning Räddning 50 0 0 50 50 50 50 11-04 2011-04-30 Insatsledarbil 550 0 0 550 0 550 2011-12-31 Total 760 0 64 824 50 824 50 34

Våra verksamheter Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden:s verksamheter består av en gemensam administration och tre enheter, miljöenheten, plan- och byggenheten och affärs- och resultatenheten. Avfallshantering Kommunfullmäktige har fastställt en ny avfallsplan som bland annat innebär att vi kommer att källsortera matavfallet. Upphandling av en ny renhållningsentreprenör och slamsugningsentreprenör har påbörjats. Översiktsplanering Detaljplanering Bygglov GIS, kart- och mätverksamhet Energirådgivning Mark- och exploatering Bostadsanpassning Gator, trafik, parker Vatten- och avloppsförsörjning Renhållning Miljö- och hälsoskydd, hållbar utveckling Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning Livsmedel och dricksvatten Serveringstillstånd, tobak och receptfria läkemedel Lotterier Idrottsanläggningar Lokalförsörjning Kostförsörjning Lokalvård Länsstyrelsen har meddelat tillstånd för den nya återvinningscentralen vid Borabo. Upphandling av denna pågår. Byggnationen av denna beräknas påbörjas i oktober 2011. Vattenförsörjning och avloppshantering Upphandling av ombyggnationen av Hyltebruks reningsverk har överklagats med resultatet att upphandlingen måste göras om. Ombyggnaden beräknas nu komma igång i slutet av 2011. Upprustning av vattenverket i Torup har påbörjats. Arbetet med att upprätta en åtgärdsplan efter långtidsmätningarna för inläckande vatten i Hyltebruk pågår. Miljö- och hälsoskydd Samhällsbyggnadsnämnden har fastställt en behovsutredning och antagit en tillsynsplan för miljöverksamheten 2012. Samhällsbyggnadsnämnden genomförde under våren en utvärdering av sin tillsynsverksamhet som också bidrog till ett förslag om sammanläggning av plan- och byggenheten och miljöenheten till en gemensam enhet som beräknas bli genomfört under hösten. Avtal har slutits med Halmstad kommun om samarbete avseende tillsynen av alkohol och tobaksförsäljning. Saneringen av kisaska i Rydöbruk har påbörjats. SGU har åtagit sig att vara huvudman för projektet. Viktiga händelser under första halvåret Fysisk och teknisk planering Översiktplanen 2001 (ÖP 2003) utgör basen för all planering inom kommunen. Arbetet med ett tillägg till översiktsplanen med avseende på strandskyddet och landsbygdsutvecklingen fortsätter och beräknas antas av kommunfullmäktige under hösten 2011. Ny plan och bygglag började gälla 2011-05-02 vilket medförde omfattande förändringar av verksamhetens rutiner. Detta har bidragit till ett förslag om sammanläggning av plan- och byggenheten och miljöenheten till en gemensam enhet som beräknas bli genomfört under hösten. Stadsarkitekt Pontus Swahn slutade under våren för att bli stadsarkitekt i Ängelholm. Tillförordnad stadsarkitekt är nu Stefan Nylén. Gator, vägar och parkering Upphandlingen av en ny väg och bro i Landeryd har överklagats. Ärendet är ännu inte avgjort. Industriområdet på Ekeryd samt det nya villaområdet Tolsbobyvägen har fått ny belysning. Torups badplats har handikappsanpassats. Under vinterhalvåret låg fokus på snöröjning. Under våren anställdes Anita Zukanovic som teknisk förvaltare. Miljö- och hälsoskydd, hållbar utveckling Hylte kommun har beviljats pengar från Energimyndigheten för att bedriva energirådgivning samt att arbeta med energieffektivisering under perioden 2010-2014. En strategi för energieffektivisering har tagits fram av egen personal i samarbete med konsult. Energirådgivning har hittills bedrivits med hjälp av konsult. Från halvårsskiftet 2011 kommer en kombinerad energisamordnare/energirådgivare att anställas för att arbeta med dessa två uppdrag i kommunen. Arbete med uppdatering av vattenskyddsområden och genomförande av aktiviteterna i den nya avfallsplanen pågår. Fastighetsförvaltning Ombyggnaden av Örnaskolan fortsätter enligt plan och nya skolan beräknas stå klar till skolstart höstterminen 2011. Upphandling avseende nya ramavtal för konsulttjänster har påbörjats. Projektering har genomförts för kundanpassning av lokaler i centrumhuset och kommunhuset. Byggnadsarbeterna kommer att genomföras under hösten 2011. I samband med budgetbeslutet 2012-2014 beslöt kommunfullmäktige att samordna kommunens fastighetsförvaltning med stiftelsen Hyltebostäder. Arbetet med att genomföra detta har påbörjats. 35

Våra verksamheter Samhällsbyggnadsnämnden Utförarenheten Som ett led i samordningen av fastighetsförvaltningen kommer utförarenheten att flyttas över till stiftelsen Hyltebostäder. Överläggningar med de fackliga organisationerna har påbörjats. Chefen för utförarenheten, Jan Alexandersson, slutade under våren. Tillförordnad chef är nu Claes Johansson. Kostförsörjning och lokalvård Vid årsskiftet tog kost- och lokalvårdsenheten över transporterna av huvudkomponent och måltid mellan de olika köken. Att situationen med de båda köken kommunen använder i Unnaryd inte har förändrats, har resulterat i att vi också här har haft en utökad bemanning. Under året startade kommunen sitt deltagade i det av Jordbruksverket stödda och av Hushållningssällskapet ledda projektet Fokus matgläde. Projekt Fokus matglädje ses som en hållbar utveckling för att höja den offentliga måltiden i Hylte kommun. Den försening av tvättningen av egna arbetskläder som komplikationerna kring ombyggnationen av Örnaskolan medförde för köket där, löstes under första halvåret på alternativ väg, om än med en försening. Inom lokalvårdsverksamheten har tre personalavgångar inträffat, av vilka alla täcks upp av redan befintlig personal. Denna verksamhet lider alltjämt av en föråldrad maskinpark, men har dragit stora fördelar av den utbildning som genomfördes i slutet på 2010, som både resulterat i ökad effektivitet och höjd professionalism. Kommunens satsning på kompetensutveckling av lokalvårdspersonalen och det positiva resultatet uppmärksammades för övrigt med en huvudartikel i huvudorganet för branschens riksorganisation. Ekonomisk analys Nämndens budget uppgår till 16 078 tkr. Detta är exklusive tilläggsanslag för löneavtal 2011 på 87 tkr beroende på att beslut ännu inte tagits. Budget för årets första halvår uppgår till 7 757 tkr, exklusive tilläggsanslaget för löneavtal på 29 tkr. I prognosen har hänsyn tagits till tilläggsanslaget. Samhällsbyggnadskontoret uppvisar vid delårsbokslutet 2011 en negativ avvikelse mot budget motsvarande 3 996 tkr. Prognostiserad avvikelse vid årets slut uppgår till -1 975 tkr. Samhällsbyggnadsnämnden Nettokostnad per verksamhet (3 positioner), tkr Basbudget Tilläggs- Resultat- Summa Prognos Avvikelse Budget Delårsbokslut Avvikelse Prognos 6 månader 6 månader der 6 måna- budget balansering budget Verksamhet 2011 2011 2011 Nämnd o styrelseverksamhet 0 0 485 485 485 0 242 315-73 Fysisk o teknisk 0 0 planering 3 815 3 815 3 815 0 1 907 2 084-177 Gator, vägar o parkering 0 0 5 627 5 627 6 027-400 3 066 3 601-535 Parker 1 287 0 0 1 287 1 287 0 644 633 11 Miljö- o hälsoskydd 1 531 0 0 1 531 1 491 40 145-169 314 Miljö- o hälsoskydd 0 0 hållbar utveckling 99 99 99 0-230 -231 1 Alkoholtillstånd 121 0 0 121 161-40 61 53 8 Adm SBK 112 0 0 112 112 0 56-158 214 Idrotts- och fritidsanläggningar 0 0 786 786 786 0 393 423-30 Bostadsanpassning 1 582 0 0 1 582 1 582 0 791 418 373 Färdtjänst 1 633 0 0 1 633 1 633 0 816 658 158 Vattenförsörjning o 0 0 avlopp -130-130 870-1 000-65 1 213-1 278 Avfallshantering -70 0 0-70 -70 0 34-674 708 Fastighetsförvaltning -300 0 0-300 -300 0-150 2 115-2 265 Försäljning verksamhet 0 0 internt -500-500 75-575 47 798-751 Utförarenheten -250 0 0-250 -150-100 -125 44-169 Lokalvård -250 0 0-250 -175-75 -125-160 35 Kostförsörjning 0 0 0 0 400-400 297 914-617 Avsättning deponi 674-674 Total 16 078 0 0 16 078 18 053-1 975 7 757 11 753-3 996 36

Våra verksamheter Samhällsbyggnadsnämnden Kostnadsspecifikation, tkr Basbudget Tilläggs- Resultat- Summa Prognos Avvikelse Budget Delårsbokslut Avvikelse budget balansering budget Prognos 6 månader 6 månader der 6 måna- Verksamhet 2011 2011 2011 Intäkter -147 416 0 0-147 416-144 496-2 920-74 540-73 588-952 Entreprenad 50 137 0 0 50 137 50 098 39 25 321 25 997-676 Personal 37 281 0 0 37 281 37 335-54 18 640 18 378 262 Övriga kostnader 76 076 0 0 76 076 75 116 960 38 336 40 292-1 956 Avsättning deponi 674-674 Nettokostnad 16 078 0 0 16 078 18 053-1 975 7 757 11 753-3 996 Kostnadsspecifikation, tkr Basbudget Tilläggs- Resultat- Summa Prognos Avvikelse Budget Delårsbokslut Avvikelse budget balansering budget Prognos 6 månader 6 månader der 6 måna- Verksamhet 2011 2011 2011 Intäkter -147 416 0 0-147 416-144 496-2 920-74 540-73 588-952 Material och tjänster 77 232 0 0 77 232 77 305-73 39 166 43 910-4 744 Personal 37 281 0 0 37 281 37 335-54 18 640 18 378 262 Kapital 48 981 0 0 48 981 47 909 1 072 24 491 22 379 2 112 Avsättning deponi 674-674 Nettokostnad 16 078 0 0 16 078 18 053-1 975 7 757 11 753-3 996 Under rubrikerna nedan kommenteras avvikelser som över- /understiger 100 tkr. Fysisk och teknisk planering Den negativa avvikelsen på 177 tkr beror till största del på färre inkomna bygglovsansökningar än budgeterat. Prognos för helår är 0 tkr. Gator, vägar och parkering Den negativa avvikelsen på 535 tkr beror på kostnader för snöröjning. Kostnaderna för vinterväghållning har varit höga vilket leder till att prognosen för helår är -400 tkr. Miljö- och hälsoskydd Den positiva avvikelsen på 314 tkr beror på mer inkomna intäkter än budgeterat. Prognos för hela året är 40 tkr. Administration Samhällsbyggnadskontoret Avvikelsen på +214 tkr beror på den fördelningsnyckel som används gentemot verksamheterna. Eventuellt överskott vid årets slut skall återbetalas till verksamheterna. Prognos för hela året är 0. Bostadsanpassning Den positiva avvikelsen på 373 tkr beror på att det ännu inte kommit in några större bostadsanpassningsärenden. Prognos på helår är 0. Färdtjänst Avvikelsen på +158 tkr beror på färre resande med Hallandstrafiken de första månaderna av året. Prognos för helår är 0. Vattenförsörjning och avloppshantering Den negativa avvikelsen på 1 278 tkr beror på cirka 1 200 tkr lägre intäkter än vad som är budgeterat. Prognos för hela året är 1 000 tkr. Avfallshantering Verksamheten visar en positiv avvikelse på 708 tkr. Det redovisade överskottet beror delvis på förändringar i förbränningsskatten för avfall. Överskottet fonderas för framtida bruk gällande deponin, se text nedan. Prognos för hela året 0 tkr. Fastighetsförvaltning Verksamhetens negativa avvikelse på 2 265 tkr beror på höga energikostnader på grund av den kalla vintern. Vidare fanns inte möjlighet att under första kvartalet binda energipriset på grund av överprövning av upphandling av energileverantör. Dessutom har visst underhåll tidigarelagts. Totalt inköpsstopp har införts i verksamheten. Prognos på helår är 0. Försäljning verksamhet internt Verksamheten består av utförarenheten, lokalvården och kostförsörjningen. Utförarenhetens negativa avvikelse på 169 tkr beror på kostnader för vintermaskiner som har hyrts in för att klara den snörika vintern samt hyra för parkmaskiner. Verksamheten prognostiseras få en avvikelse mot budget vid årets slut om -100 tkr. Kostenhetens negativa avvikelse på 617 tkr beror på minskade intäkter (ca 250 tkr) från hemtjänsten då de valt att köpa färre enportioner. Vidare beror avvikelsen på strukturella fel i budgeten genom att effektiviseringsåtgärder har räknats hem för tidigt. Miljötillsynsavgifter för omkring 100 tkr är inte budgeterat för. Avvikelsen beror även på försening i införandet av tvätt av arbetskläder vilket resulterat i en kostnad på omkring 100 tkr. Prognosen för helår är -400 tkr. 37

Våra verksamheter Samhällsbyggnadsnämnden Deponi 2003-06-26, 61, fattade Kommunfullmäktige beslut om att intäkternas täckningsgrad som överstiger 100 procent avseende deponi och hushållsavfall skall fonderas. Detta för att täcka kommande kostnader för anpassning och omställning av Borabotippen. Av resultatet för delåret 2011 kommer 674 tkr att avsättas för detta ändamål. På avsättningskontot för deponi finns per den siste juni 1 599 tkr, här ingår en intäkt på 1 000 tkr för sopkärl debiterade till Ohlsson AB. Personalsituation Den totala sjukfrånvaron under det första halvåret av 2011, är för nämndens arbetstagare 3,59 % av ordinarie arbetstid. Långtidssjukskrivningar utgör 28,94 % av den totala sjukfrånvaron. Personalen i siffror 2011 2010 Avv Antal anställda 96 100-4,0 Tillsvidareanställda 88 98-10,0 Visstidsanställda 8 2 6,0 Andel män % 29,5 29,6-0,1 Andel kvinnor % 70,5 70,4 0,1 Medelålder (år) 50,6 50,8-0,2 Medelsysselsättning (%) 89,4 84,1 5,3 Antal pensioneringar 3 1 2 Lönekostnader (mkr) 18,2 18,0 0,2 Personalkostnader (mkr) 18,4 18,1 0,3 Årsarbetare 78,7 86,2-7,5 Antal miljöärenden Delårsbokslut 2011 Delårsbokslut 2010 Bygglovsärenden Nyckeltal Lokalvården har ökat sin avverkningsgrad med 30m²/h jämfört med samma tidpunkt förra året. Avverkningsgraden är nu cirka 273m²/h. Investeringar Delårsbokslut 2011 Delårsbokslut 2010 Sökta lov/anmälan 109 70 Överklagade beslut 2 1 Strandskyddsdispenser 11 10 Prognosen för investeringarna visar att nämnden kommer att redovisa en positiv avvikelse mot budget på 39 538 tkr. Den största anledningen till det prognostiserade överskottet beror på att upphandlingen av ombyggnationen av Hyltebruks reningsverk har överklagats och ombyggnaden beräknas att komma igång i slutet på 2011. Detta innebär att utav budgeten på 38 933 tkr för vatten och avloppsverksamheten är prognosen att 6 054 tkr kommer att användas under året. Arbetet med att inventera Kisaskan på Borabo fortskrider. Av undersökningarna skall en åtgärdsplan tas fram. Hittills i år har 11 902 tkr använts till ombyggnad av Örnaskolan och den beräknas stå klar till skolstarten hösten 2011. Den planerade renoveringen av simbassängen i Örnahallen har skjutits fram till nästa år. Detta beror på att skadorna var mer omfattande än vad man tidigare trodde och därmed kräver en längre utredningsfas än planerat. Arbetet planeras tillsammans med Arbets- och näringslivsnämnden. Öppna ärenden 248 297 Ärenden för uppföljning 103 128 38

Våra verksamheter Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Investeringsredovisning Investeringsprojekt 2011 Basbudget Tilläggs- Resultat- Summa Bokslut Prognos Avvikelse Start- Färdigställande budget balansering budget 6 mån 2011 2011 datum datum Investeringsproj. inom ram Raminvesteringar SBN 90 0-5 85 21 85 0 110101 111231 Summa 90 0-5 85 21 85 0 Investeringproj. utöver ram Ram VA-ledning 0 0 4 087 4 087 967 1 909 2 178 081101 111231 Vatten- och avloppsverksamhet 38 500 0 433 38 933 1 907 6 054 32 879 080101 130131 Avfallshantering 6 000 0 134 6 134 1 041 6 650-516 090101 120531 Lokalförsörjning 25 250 0 13 075 38 325 13 196 38 266 59 080901 111231 Ram ombyggnad fastigheter 2 000 0 692 2 692 1 346 2 854-162 090901 111231 Parker, skog och idrott 50 0 50 100-19 0 100 100101 111231 Gator och vägar 0 0 8 736 8 736 69 3 736 5 000 100101 111231 Summa 71 800 0 27 207 99 007 18 507 59 469 39 538 Total 71 890 0 27 202 99 092 18 528 59 554 39 538 Framtiden En viktig del i vår verksamhet är att kontinuerligt arbeta med förbättrad service och effektivitet för att väl tillgodose behoven hos företag, myndigheter och privatpersoner. Det nya tillägget till översiktsplanen med avseende på strandskydd och landsbygdsutveckling beräknas bli fastställt under hösten. Upphandling av en ny renhållningsentreprenad kommer att genomföras under hösten. En ny upphandling av ombyggnationen av Hyltebruks reningsverk kommer att genomföras under hösten. Lokaler i centrumhuset och kommunhuset kommer att kundanpassas under hösten. Fastighetsförvaltningen kommer att samordnas med stiftelsen Hyltebostäder. En ny gemensam enhet för plan- bygg och miljöfrågor kommer att organiseras. En ny tjänst som bygg- och miljöchef kommer att inrättas. Fyra chefstjänster, miljöchef, plan- och byggchef, teknisk chef och chef för utförarenheten kommer att avvecklas. Samhällsbyggnadsnämndens serviceområden och serviceåtaganden Här redovisas nämndens serviceåtaganden per serviceområde och om serviceåtagandet uppfyllts eller inte. För att tydliggöra resultatet används följande färgkodning: Betyder att serviceåtagandet är helt uppfyllt Analyser och Utvecklingsområden finns i särskilt dokument, Kvalitetsanalys 2011. Metod för uppföljning av resurser kopplat till serviceområden är under utveckling. Bland annat inventeras marknaden för system för uppföljning av kvalitet och ekonomi. Betyder att serviceåtagandet är delvis uppfyllt Betyder att serviceåtagandet inte är uppfyllt 39

Våra verksamheter Samhällsbyggnadsnämnden Bygglov och tillstånd Resultat Serviceåtagande ndikator Uppfyllelse Du skall få besked om bygglov (som ligger på planlagt område) inom fyra veckor om ansökningshandlingarna är kompletta och förslaget inte strider mot planen. Handläggningstiden mäts i Samhällsbyggnadsnämndens ärendehanteringssystem och redovisas i samband meddelårsbokslut och Bokslut Handläggningstiden för bygglov som omfattas av serviceåtagande var i snitt 12 dagar. Övriga bygglovsärenden tog igenomsnitt 18 dagar under 2010. Du skall få beslut om anmälan av värmepumpar och ansökan om avloppet inom sex veckor om handlingarna är kompletta. Gator och vägar Handläggningstiden mäts i Samhällsbyggnadsnämndens ärendehanteringssystem och redovisas i samband meddelårsbokslut och Bokslut Handläggningstiden för avlopp var igenomsnitt 16 dagar under 2010. För värmepumpar var handläggningstiden i snitt 6 dagar. I verksamheten ingår förvaltning av Gång- och cykelvägar, vägföreningar, vägsamfälligheter, enskilda vägar, gatubelysning och parkeringar. I verksamheten ingår också utbetalningar av vägbidrag för enskilda vägar och till vägsamfälligheter. Resultat Serviceåtagande Indikator Uppfyllelse Vi åtgärdar skador på vägar i tätorten senast en månad efter anmälan. Mäts genom klagomålshanteringen. Underhåll av vägnätet inklusive gång- och cykelvägar (GCvägar) sker efter budgeterade medel så att högsta möjliga trafiksäkerhet uppnås. Underhållet inkluderar service på gatubelysning, gatusopning samt snöröjning. Det är kommunen som meddelar när snöröjning och halkbekämpning ska påbörjas. Därefter utför entreprenören arbetet så snart som möjligt, utan avbrott. Arbetet ska normalt vara avklarat inom max 14 timmar från beställningen. Upptagning av sand, gatusopning är utförd senast 31/5. Avslutad snöröjning rapporteras och dokumenteras. Mäts genom klagomålshanteringen. Renhållning I verksamheten ingår renhållning, återvinningscentral, farligt avfall, deponianläggning, slamhantering och skrotbilar. Målgrupp Kommunens medborgare och företagare Resultat Serviceåtagande Indikator Uppfyllelse Du kommer att få en väl fungerande återvinning på vår nya avfallsanläggning med generösare öppettider Du får ditt hushållsavfall hämtat var 14:e dag eller vid utebliven hämtning inom ett dygn efter anmälan. Avstämning av utförande. Gemensamt program för klagomålshantering. Projektering av en ny återvinnings central har påbörjats. Investeringar för att bland annat åstadkomma nivåskillnader som underlättar hanteringen av avfallet planeras. Svåra omständigheter på grund av snörik vinter har orsakat en hel del störningar vid tömning av hushållsavfallet. 40

Våra verksamheter Samhällsbyggnadsnämnden Vatten och avlopp VA-verksamheten ansvarar för utveckling och underhåll av kommunens vatten och avloppsanläggningar, såsom vattenverk, reningsverk, ledningsnät, pumpstationer och tryckstegringsstationer. Resultat Serviceåtagande Indikator Uppfyllelse Du kan räkna med att vi vidtar omedelbara åtgärder när det uppstår problem med vattenkvalitén eller vattenförsörjning. Du kan räkna med att vi vidtar åtgärder när det uppstår problem med avloppet, såsom avloppstopp inom 4 timmar efter anmälan. Du når information om vattenkvalitén, taxor och bestämmelser på vår hemsida. Du blir som brukare informerad om planerade underhålls- och reparationsarbeten minst 7 arbetsdagar i förväg. Mäts genom klagomålshanteringen och incidentrapportering Andel tjänliga vattenprov mäts och stäms av enligt kontrollprogram Mäts genom klagomålshanteringen och incidentrapportering Dokumenteras i egenkontroll Ny hemsida lanseras mars 2011 Dokumenteras i egenkontroll 41

Våra verksamheter Tillsynsnämnden Tillsynsnämndens verksamhetsområde utgörs av de delar av miljö- respektive plan- och byggenhetens prövnings- och tillsynsarbete som avser samhällsbyggnadsnämndens verksamheter. Verksamhetsområden Miljö- och hälsoskydd Livsmedel, inklusive dricksvatten Bygglov Obligatorisk ventilationskontroll Viktiga händelser under första halvåret Tillsynsnämnden har i uppdrag att fullgöra kommunens uppgifter avseende prövning och tillsyn inom bygg- och miljöområdet, dock endast avseende prövning och tillsyn av sådan verksamhet som samhällsbyggnadsnämnden bedriver. Under årets första sex månader har det fattats 38 beslut, varav 19 är delegationsbeslut från miljöenheten och 1 är delegationsbeslut från plan- och byggenheten. De ärenden som kan komma att beröra flera nämnders verksamhetsområden behandlas som helhet av tillsynsnämnden för att inga tveksamheter om gränsdragning ska uppstå och för att reducera de administrativa kostnaderna. Ekonomisk analys Nettokostnad per verksamhet (3 positioner), tkr Basbudget Tilläggs- Resultat- Summa Prognos Avvikelse Budget Delårsbokslut Avvikelse Prognos 6 månader 6 månader Verksamhet 2011 budget balansering budget 2011 2011 6 månader Tillsynsnämnden 90 0 0 90 90 0 45 39 6 Total 90 0 0 90 90 0 45 39 6 Kostnadsspecifikation, tkr Basbudget Tilläggs- Resultat- Summa Prognos Avvikelse Budget Delårsbokslut Avvikelse Prognos 6 månader 6 månader Verksamhet 2011 budget balansering budget 2011 2011 6 månader Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Entreprenad 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Personal 90 0 0 90 90 0 45 39 9 Övriga kostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Nettokostnad 90 0 0 90 90 0 45 39 6 Tillsynsnämndens budget uppgår till 90 tkr och är jämt fördelad på året. Tillsynsnämndens verksamhet redovisar i delårsbokslutet för 6 månader ett mindre överskott för perioden. Budgeten omfattar endast ledamöternas fasta månatliga arvoden (60 tkr), samt en marginal för tidsersättning med mera, vilken uppgår till ca 30 % av den totala årsbudgeten. Personalsituation Tillsynsnämnden har ingen egen anställd personal. Tillsynsnämndens ärenden handläggs av samhällsbyggnadskontorets personal inom miljö- respektive plan- och byggenheterna och administreras av en nämndssekreterare. Nämndssekreteraren är anställd av kommunledningskontoret med placering på samhällsbyggnadskontoret. Nyckeltal Tillsynsnämnden saknar för närvarande nyckeltal. Investeringar Förekommer inte. Framtiden Volymen handlagda ärenden inom miljöenhetens verksamhetsområde förväntas den kommande hösten sjunka något. 42

Våra verksamheter Arbets- och näringslivsnämnden Arbets- och näringslivsnämnden ansvarar för frågor som berör vuxna i Hylte kommun. Dessutom ansvarar nämnden för frågor riktade till andra målgrupper inom området fritid och folkhälsa. Verksamhetsområden Grunden i arbetsmarknadsenhetens verksamhet bygger på att skapa en sammanhållande linje för vuxna från det att en person är beroende av försörjningsstöd till det att individen är fullt arbetsför. En stor del av arbetet består av kontakter med andra offentliga organisationer såsom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Utöver dessa samarbeten krävs också ett dynamiskt samarbete med näringslivet. Fritid, folkhälsa, föreningsverksamhet och vuxnas lärande är andra viktiga verksamheter inom nämndens ansvarsområde. Folkhälsoarbetet syftar till att ge kommuninvånarna goda förutsättningar till att öka och bevara en god hälsa. Hyltebygdens lärcentrum utgör en mötesplats för lärande och kompetensutveckling för att tillgodose vuxnas behov av personlig utveckling och företags behov av kompetensutveckling. För att kunna stärka och klargöra nämndens verksamhetsområden så finns serviceåtaganden inom följande områden; Arbete/försörjning (Arbetsmarknadsenheten) Folkhälsa inkl. Hälsocenter och fritidsverksamhet Företag (Näringslivsservice) Vuxnas lärande (Hyltebygdens lärcentrum) Viktiga händelser under året Örnahallens Hälsocenter har utvecklats i en mycket positiv riktning under 2011. Fullbokade gruppträningspass, simskolor, babysimgrupper samt många besök i både gymmet och badanläggningen. Fortsatta satsningar för att motverka ungdomsarbetslösheten drivs dels genom vägledningsgrupper inom projektet Ungdomslotsen och dels genom riktade anställningar för arbetslösa ungdomar. En försöksverksamhet för personer med missbruksproblematik som inte klarar kraven på dokumenterad nykterhet (vilket gäller i våra övriga verksamheter) har också startat. Hylte kommun genom Hyltebygdens lärcentrum har en suppleantplats i Westums styrelse. Westum är ett nätverk av ca 40 lärcentra i Västra Götalandsregionen och Halland som arbetar för att främja öppet lärande och distansutbildning. Ett samverkansavtal mellan vuxenutbildningarna i Halland har gjort det möjligt för kommunens invånare att nå utbildningsplatser som inte finns tillgängliga inom kommunens eget utbud. Region Halland fördelar medel från den nationella satsningen Yrkesvux, vilket ger arbetslösa en chans att läsa in yrkeskompetens som kan underlätta för att söka arbete inom andra branscher. Lärcentrum samarbetar med Arbetsförmedlingen och de lokala företagen för att ringa in näringslivets behov av arbetskraft och för att sedan förmedla möjligheterna till dem som för tillfället står utanför arbetsmarknaden. Ett EU- projekt benämnt Skankomp - ett samverkansprojekt mellan Sverige, Norge och Danmark - har inletts under året med syfte att inventera kompetensutvecklingsbehov och skapa nätverk. Inom projektet där Hylte medverkar ska man bland annat hitta redskap för att skapa mobila lärarteam. Lärcentrum har påbörjat arbetet med att erbjuda samhällsorientering för vuxna nyanlända och har tillsammans med Arbetsförmedlingen tagit fram ett förslag på en lokal överenskommelse för det fortsatta arbetet. Under våren har Frisk- och MåBra-projekten genomförts, vilka har syftat till att stärka anställda i Hylte kommun. Deltagarna är anställda som under det senaste året haft fler än sex tillfällen av korttidsfrånvaro samt långtidsfrånvaro. Projekten har innefattat bland annat fysiska aktiviteter och gruppsamtal som har gett mycket goda resultat hos deltagarna. Under våren har även ett flertal liknande projekt riktats ut mot företag i kommunen, även de med goda resultat. Förhandlingar angående de nya skötselavtalen har påbörjats med syfte att likställa de olika föreningarnas åtagande vid de kommunägda idrottsplatserna. I april genomfördes en föreningsdag i Örnahallen där samtliga föreningar i Hylte kommun inbjöds för att visa upp sina verksamheter. 36 föreningar deltog och bidrog till att göra detta till en lyckad dag för alla inblandande och besökare. Ett samarbete med företag när det gäller att ta fram platser för vuxenlärlingar inom olika yrkesbranscher pågår. Ett utvecklingsarbete med Lean production inleddes 2008 för att utveckla ett kundorienterat förhållningssätt och för att prioritera uppgifter utifrån kundperspektivet. Viktig dokumentation sker formaliserat och rationellt enligt Leanmodellen. Dokumentationen utgör en del av den verksamhetsmässiga kvalitetssäkringen. 43 Hyltebygdens Lärcentrum