Organismvärlden/Växtriket Prokaryota (Cyanobakterier=blågrönalger)* Eukaryota (Svampar)* (Alger)** (Lavar)* Mossor Kärlväxter - Sporbärande växter - Fröväxter - Nakenfröiga växter - Gömfröiga växter * Räknas egentligen inte till växtriket **Vissa står nära växtriket
Blågröna bakterier och Alger Cyanobakterier Rödalger Kiselalger Guldalger Brunalger Algsvampar Dinoflagellater Grönalger Kransalger
Svampar Svampar räknas inte som växter utan bildar en egen grupp organismer. Finns ca 70 000 kända arter. Heterotrofa till skillnad från de flesta växter. Saprofyter. Viktiga nedbrytare i naturen. Bildar mykorrhiza; viktigt för trädens näringsupptagning.
Sporsäcksvampar Toppmurkla Stenmurkla Skålsvamp
Basidiesvampar Soppar Riskor Kremlor Champinjoner Kantareller Tickor
Slemsvampar Slemsvampar är inga egentliga svampar. Släkt med amöbor. Omkring 500 arter varav ca hälften finns i Sverige. Finns i fuktiga miljöer: förna, död ved, dynga. Tar upp näring i form av bakterier, sporer, dött organiskt material. Kan förflytta sig genom amöboida rörelser. Trollsmör Vargmjölk
Lavar Lavar är organismer som består av en svampdel och en algdel som lever i symbios. Totalt ca 20 000 arter, i Sverige ca 2100. - Busklavar - Bladlavar - Skorplavar Fönsterlav
Tvärsnitt av en lav
Busklavar Blombägarlav Grå renlav Gulvit renlav
Bladlavar Tuschlav Färglav
Skorplavar Kartlav
Lavar Varglav Lunglav
Hänglavar Garnlav Långskägg
Mossor Mossor är växter som saknar kärlsträngar och rötter. Tar upp vatten direkt via cellväggarna. Trivs bäst i fuktiga och svala klimat. Förökar sig med sporer. Ca 1000 arter i Sverige. -Levermossor -Nålfruktsmossor -Bladmossor Blåmossa
Levermossor Levermossor är ofta små mossor som är bålformiga eller uppdelade i stam och blad (bladlevermossor). Bladen saknar bladnerv. Ca 5000 arter varav 270 i Sverige. Lungmossa
Bladmossor Bladmossor är mossor som är uppdelade i stam och blad. Har ofta bladnerv. 12 800 arter varav ca 750 i Sverige. Akrokarpa bildar upprätta tuvor eller kuddar. Pleurokarpa bildar krypande mattor. Björnmossa
Vitmossa
Kärlväxter Växter med kärlsträngar och rötter. Har ett kärlsystem som transporterar vatten och näringsämnen från rotsystemet till bladverket och fotosyntesprodukter från de gröna bladen. Delas in i sporbärande kärlväxter och fröväxter. Sporbärande kärlväxter - Lummerväxter - Ormbunksväxter Fröväxter (Blomväxter)
Lummerväxter Lummerväxter förökar sig med sporer. Små, ofta krypande eller mattbildande växter med smala barrlika blad. I Sverige finns 10 arter. Mattlummer
Ormbunksväxter Ormbunksväxter är växter som förökar sig med sporer. Ofta ganska högväxta med sammansatta blad. I varmare klimat även träd. Ormbunkar och fräkenväxter. Majbräken
Fräkenväxter Fräkenväxter hör till ormbunksväxterna. Ofta upprättväxande med stammar som har leder. Vid lederna sitter ofta kransar av blad. Sporer samlade i sporax. I Sverige finns 9 arter. Sporsamlingar av åkerfräken Skogsfräken
Nakenfröiga växter (Gymnospermer) Träd och buskar. Fröna är inte omslutna av en fruktvägg. Har ofta fröna samlade i kottar. Hit hör barrväxter, kottepalmer, gingkoväxter m fl. Blommande gran
Gömfröiga växter (Angiospermer) = Blomväxter Den till artantalet dominerande växtgruppen (ca 300 000 arter). Fröanlagen innesluts i pistillens fruktämne som senare bildar frukt. Mångformig grupp: träd, buskar, ris, örter. Annueller, bienner, perenner. Backsippa
Växtklassificering. Växternas namn Fylum Spermatophyta Fröväxter Ordning Ranunculales Ranunkelordningen Familj Ranunculaceae Ranunkelväxter Släkte Anemone Sippor Art nemorosa Vitsippa Vitsippa Anemone nemorosa (L.)
Vad betyder latinska artnamnen? albus, vit Sedum album, vit fetknopp alpinus, växer i fjällen angustifolius, smalbladig annuus, ettårig arvensis, växer på åkrar biennis, tvåårig cespitosus, växer tuvad dioicus, tvåbyggare fragilis, skör glutinosus, klibbig hirsutus, hårig latifolius, bredbladig major, stor maritimus, växer vid havet Viscaria alpina, fjällnejlika Typha angustifolia, smalkaveldun Poa annua, vitgröe Mentha arvensis, åkermynta Oenothera biennis, nattljus Carex cespitosus, tuvstarr Antennaria dioica, kattfot Salix fragilis, knäckepil Alnus glutinosus, klibbal Hypericum hirsutum, luden johannesört Typha latifolia, bredkaveldun Plantago major, groblad Armeria maritima, trift
Vad betyder latinska artnamnen? minor, liten nanus, dvärg nemoralis, växer i lundar niger, svart nobilis, ädel odoratus, välluktande officinalis, läkeväxt palustris, växer i kärr perennis, flerårig pratensis, växer på ängar repens, krypande sylvaticus, växer i skog veris, vårlig vernalis, blommar på våren vulgaris, vanlig Lemna minor, andmat Betula nana, dvärgbjörk Melampyrum nemorosum, lundkovall Sambucus nigra, äkta fläder Hepatica nobilis, blåsippa Anthoxanthum odoratum, vårbrodd Valeriana officinalis, läkevänderot Cirsium palustre, kärrtistel Belllis perennis, tusensköna Succisa pratensis, ängsvädd Salix repens, krypvide Fagus sylvatica, bok Primula veris, gullviva Adonis vernalis, våradonis Viscaria vulgaris, tjärblomster
Vit fetknopp (Sedum album)
Fjällnejlika (Viscaria alpina)
Vitgröe (Poa annua)
Åkermynta (Mentha arvensis)
Jättenattljus (Oenothera glazioviana)
Kattfot (Antennaria dioica)
Klibbal (Alnus glutinosa)
Äkta johannesört (Hypericum perforatum)
Bredkaveldun (Typha latifolia)
Groblad (Plantago major)
Trift (Armeria maritima)
Andmat (Lemna minor)
Lundkovall (Melampyrum nemorosum)
Äkta fläder (Sambucus nigra)
Blåsippa (Hepatica nobilis)
Vårbrodd (Anthoxanthum odoratum)
Läkevänderot (Valeriana officinalis)
Kärrtistel (Cirsium palustre)
Tusensköna (Bellis perennis)
Ängsvädd (Succisa pratensis)
Gullviva (Primula veris)
Våradonis (Adonis vernalis)
Tjärblomster (Viscaria vulgaris)