Del 2. Nybyggesnamn i Skellefteå kommun

Del 2. Nybyggesnamn i Skellefteå kommun Den äldsta jordbruksbebyggelsen i norra Västerbotten återfinns i de byar som ligger längs kuststräckan samt i Skelleftedalens nedre lopp. Bebyggelsen kan i detta område ha funnits redan under yngre järnålder och här finns även de äldsta ortnamnen (Edlund 2012:60 ff., även i Edlund 2013:42 ff.). Under medeltiden har sannolikt den begränsade kustbebyggelsen expanderat till området strax innanför kusten. Namntyper som hör till denna medeltida expansion har huvudleder som - mark, -böle, -byn, -träsk, -sjön, -vattnet. I det bottniska området fanns under järnålder och medeltid andra etniska grupper såsom samer och finnar. Samerna dominerade i inlandet och finnar har funnits längst i norr och på olika platser i inlandet. Den medeltida bygden förändrades knappast alls under tiden 1570 1730. Detta berodde på den svenska stormaktspolitiken med krig som orsakade stagnation eller till och med tillbakagång av befolkningen (Holm 1970:53 ff., Edlund 1990:53 ff., Lundström 1996:328 f.). Dessutom gjorde ett ökat skattetryck att det inte fanns någon förutsättning till en fortsatt kolonisation. Mot 1500-talets slut blev också klimatet allt sämre (Lundström a.a.). Det västerbottniska samhället präglades av självägande bönder som var verksamma inom många olika näringar, jordbruk, boskapsskötsel, fiske, jakt och handel. Männen var ofta borta från hemmet under långa perioder och kvinnorna var verksamma inom flera traditionellt manliga områden. Genom handeln fanns täta kontakter mot Mälardalen men även med besökande ryska köpmän på marknaden i Torneå. Först mot mitten av 1700-talet fanns förutsättningarna för en ny kolonisation (Åkerman 1996:152 ff.). 1. Inledning I det här avsnittet behandlas namn på nybyggen inom Skellefteå kommun. Först några grundläggande definitioner. Med begreppet nybygge avses här en bosättning som av nybyggaren anmälts till länsstyrelsen, som sedan gett i uppdrag till häradsrätten att göra en syn eller utsyning av området. Förfarandet kan även kallas insyning. Synen genomförs vanligen av länsmannen med biträde av två nämndemän och syftar till att beskriva tillgångarna på marken och avgöra 267

om nybygget kan föda en nybyggarfamilj. Vid synen föreslås som regel ett namn på nybygget som i de flesta fall föreslås av nybyggaren. Detta namn kallar jag i uppsatsen för nybyggesnamn. Efter utsyningen har länsstyrelsen i en resolution, dvs. ett utslag beslutat att godkänna eller avstyrka nybygget. Blir det ett tillstyrkande lämnas immission eller införsel på nybygget. Immission innebär att nybyggaren förs in som kronoåbo på nybygget. Ibland kan nybyggaren få en preliminär immission redan när ansökan görs om nybygge och nybyggaren kan redan då börja arbeta upp sitt nybygge. Ibland bestäms inget namn vid synen utan namnet nämns i länsstyrelsens resolution och det tycks ha getts av länsstyrelsen. Nybyggaren förvaltar formellt nybygget som ägs av staten. När en skattläggning sker efter ett antal år, 25 40 år, övergår äganderätten till nybyggaren som nu tituleras bonde. Marken ändrar härmed skattenatur från krono till skatte. Samtidigt drar man upp en gräns mellan den enskilda egendomen och statens mark (Hagervall 1986b:13 14; länsstyrelsens resolutioner från mitt undersökningsområde). I undersökningsområdet finns ett antal namnpar av typen Norra och Södra Bergfors och Östra och Västra Valliden. Namnen fick den särskiljande leden för att undvika sammanblandning av orter med samma namn inom en och samma socken. Trots att länsstyrelsen ville förhindra dubblettnamn på nybyggen har dock tillstånd lämnats till några sådana. Senare kan orterna i ett namnpar ha hamnat i olika socknar i samband med en senare sockendelning. Men de särskiljande lederna har i de flesta fall behållits. Adjektivattributet som vanligen står framför det egentliga namnet kallas med en fackterm reciprokerande leder (Jörgensen 1977:11), men i likhet med Per Vikstrand (2007:14) har jag valt att här använda termen särskiljande leder som har en klarare innebörd. De särskiljande lederna tycks under lång tid inte ha utgjort en fast del av namnet. Detta framgår dels av att samma namnpar kan uppträda med olika särskiljande leder, dels av att dessa har kunnat vara såväl framförställda, som efterställda. (Vikstrand a.a.) Bland nybyggesnamnen i mitt undersökningsområde har flera namn fått den särskiljande leden i samband med länsstyrelsens utslag: några exempel är Norra Degerliden och Östra Valliden. Då fanns redan Degerliden och Valliden som namn på nybyggen i socknen. Västra Valliden bildades året före Östra Valliden och kallades under det första året för Valliden men fick sedan den särskiljande leden Västra. I vissa fall 268

får bägge nybyggena med samma namn vardera en särskiljande led, i andra fall endast ett av namnen, och då vanligen det yngre nybygget. Några exempel är Häbbersfors och Östra Häbbersfors, Nyliden och Västra Nyliden (även kallat Övre Nyliden). Östra Häbbersfors bildades genom en delning av Häbbersfors och hade kanske därför en sekundär ställning i förhållande till Häbbersfors vilket manifesterades i namnet. Numera används i alla sammanhang i stället för Östra Häbbersfors det från början folkliga namnet Sandfors. Jag har valt att här inte använda Kurt Zilliacus term epexegetisk bestämningsled. Ett namn som Västra Långholmen kategoriserar Zilliacus som ett namn som har epexegetisk bestämningsled, dvs. som innehåller eller utgör en (tilläggs)förklaring. Som led i en epexegetisk bildning har ortnamnet ingen uttolkbar innebörd utöver den namngivande. Namnet Västra Långholmen skulle sålunda betyda den västra av de orter som heter Långholmen (Zilliacus 1966:76 77). Jag använder dock termen epexegetisk för en led som inte från början var en del av namnet utan har lagts till för att förklara en dunkel led: exempelvis kan i fråga om ortnamnselementet remmers (ÖNOV 8a s. 104) berg ha lagts till elementet rem för att förtydliga betydelsen. Under slutet av 1500-talet utnyttjades allmänningen väster om den medeltida bygden främst genom fiske i sjöarna i Skellefteå sockens västra del och den del av Pite lappmark som gränsade mot detta område. Därför finns det 1500-talsbelägg på ett stort antal sjönamn i detta område som noteras i Fiskeregistret i Västerbottens landskapshandlingar från 1553 och framåt (RA, Kammararkivet). Under slutet av 1500-talet och 1600- talet står bygden stilla när det gäller folkmängden, eller går t.o.m. något tillbaka i delar av norra Västerbotten (Lundström 2004:53ff.). I Lövånger går antalet bönder ner från 185 år 1600 till 149 år 1650. Motsvarande siffror för Skellefteå är 344 år 1600, 332 år 1650 och Burträsk 88 år 1600, 95 år 1650 (tiondelängder 1600 och 1650, RA, KA). Allmänningen användes även som slåttermark och var mycket viktig under 1700-talet. Under mitten av 1700-talet kunde bönderna i byar som gränsade till allmänningen föda ett stort antal djur. Många områden där nybyggena togs upp på 1700-talet hade tidigare använts som slåttermark. I Burträsk kallades avlägsna slåttermyrar på 1700-talet för fjällmyrar. Exempelvis hade byn Bygdeträsk fjällmyrar en mil västerut vid Rotsjön. 269

En genomgång av källmaterialet visar att ett stort antal nybyggen anlades under perioden 1730 1869 genom beslut från länsstyrelsen i Västerbottens län. Orsaken var att en kortare period av fred i mitten av 1700-talet tillsammans med framsteg på jordbrukets område ledde till en folkökning. Nybyggen var att sätt för fler människor att skaffa sitt levebröd. En del bakslag i kolonisationen utgjorde de krig som inträffade på 1700-talet. Se tabell över befolkningsutvecklingen, från Gaunitz et.al. 2002:22 f. Se även Lundström 2001:117 ff. Tabell 1. Befolkningen i norra Västerbotten 1721 1801 Skellefteå + Norsjö Lövånger Burträsk Totalt 1721 2492 1722 2241 1190 870 4300 1751 2962 1403 1223 5588 1801 6210 2122 2404 10736 Nybyggena under perioden 1730 1780 togs upp ett stycke ifrån de äldre byarna eftersom gränsen mellan byns mark och kronans mark ännu inte var bestämd i detalj. Avvittringen genomfördes i kustbygden under 1780-talet och när gränsen mellan byarnas och kronans mark nu slutgiltigt hade bestämts, ökade antalet utsyningar av nybyggen igen och nu togs området nära den medeltida bygden snabbt upp av nybyggen. Namnen på nybyggen skiljer sig från äldre ortnamn i området genom att en officiell namngivning ligger bakom dessas tillkomst. Bildningen kan sägas vara en dopartad namngivning då ett färdigt namn eller ett vid ett visst tillfälle särskilt bildat namn fästs vid en ort. Dessa namn anses ha en beskrivande innebörd. Ett traditionellt bildat ortnamn är däremot vanligen resultatet av en namntillblivelse, vid vilken ett vanligt beskrivande språkuttryck utan något egentligt namndop så småningom stelnat till ortnamn (Zilliacus 1966:45). Det är endast i undantagsfall som vi vet hur ett äldre namn har bildats. När det gäller namn på nybyggen får vi däremot genom den syn som hölls vid anläggningen av nybygget i många fall veta bakgrunden till namnet. I västra delen av Burträsk grundades ett antal nybyggen från mitten av 1500-talet till mitten av 1600-talet. I Skellefteå uppstår under 1600-talet några nya byar genom delning av äldre byar. Det rör sig om byarna 270

Furunäs, Risön och Rönnbäcken. I Lövånger blir Daglösten, Mårtensboda och Noret egna byar på 1600-talet. I Burträsk bryts två gårdar i Mjödvattnet ut till byn Tjärn i början av 1800-talet och samma sak hände med gården Brännvattnet i byn Ljusvattnet. Dessa byar har sannolikt fått sina namn genom en namntillblivelse och kan knappast betraktas som nybyggesnamn. Däremot räknas två gårdar i medeltida byar i Lövånger som omkring 1800 bryts ut till egna byar som nybyggesnamn då deras namn är nybildningar och därvid påminner om nybyggesnamn. Det rör sig om byarna Bäckboda och Älgnäs. Varje nybygge skulle ha ett namn som användes i skattelängder och i officiella sammanhang. Namnet kan ha givits av nybyggaren eller i vissa fall av länsstyrelsen. I något enstaka fall kan det även förekomma att häradsrättens synemän föreslagit ett namn. Många gånger har nybyggaren valt att behålla det naturnamn som fanns där nybygget fick sin gårdsplats. 1.1. Syfte Det övergripande syftet är här att undersöka hur de nybyggen som anlades i Skellefteå kommun 1730 1869 fick sina namn. Tolkningarna återfinns i ÖNOV 8A:1, samt för socknarna Byske, Jörn och Skellefteå i ÖNOV 8A:2. Till dessa hänvisar jag fortsättningsvis. Mer konkret är mina syften att (1) undersöka hur namnbildningen har gått till i de olika socknarna inom Skellefteå kommun och försöka förklara eventuella skillnader, (2) att jämföra nybyggesnamnen i Skellefteå med Vännäs socken som har detaljstuderats av Claes Börje Hagervall. Det primära undersökningsområdet för studien om nybyggesnamnen omfattar socknarna Bureå, Burträsk och Lövånger, vilka föreligger tolkade i 8A:1. I studien görs dock omfattande jämförelser med det norra området som innefattar socknarna Byske, Jörn och Skellefteå och som alltså behandlas i 8A:2. Mycket arbete har nedlagts på denna senare studie men inte i samma omfattning som för det södra området. Därför kan det beträffande det norra området stundom råda någon osäkerhet i hur enstaka namn ska klassificeras, främst beträffande fördelningen mellan sekundära naturnamn och rena nybildningar (gäller inte bildningar till nybyggarens namn), se vidare nedan under 1.4. 271

Det måste understrykas att mitt material är begränsat vilket påverkar de slutsatser som kan dras av jämförelsen. 1.2. Material För perioden 1730 1807 har jag gått igenom häradsrätternas i Burträsk, Lövånger och Skellefteå syner av nybyggena, vilka ingår i domböckerna. Synerna finns bevarade i en hel del fall, men för perioden 1780 1807 tyvärr finns betydande luckor. Ett antal utsyningar har jag återfunnit i gårds- och byarkiv samt i Lantmäteriets historiska kartor där beskrivningen i en del fall återger upplysningar om nybyggens namn (LMV). För perioden 1808 1869 utgörs källorna till utsyningen av nybyggen av länsstyrelsens resolutioner vilka innehåller syner över ansökta nybyggen samt länsstyrelsens utslag (se avsnitt 1.5). Detta material saknas för tiden före 1808 till följd av Umeå stads brand 1888 (VLL). Dessutom har jag använt mig av Ulf Lundström, Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539 1650 (2004), Skellefteå socken 1650 1790 (2001) samt Människor och miljöer i Skelleftebygden under 1800-talet (2008) som innehåller historiker över gårdar och byar inom Skellefteå socken. Min korpus av nybyggesnamn uppgår till 720 stycken. 1.3. Kategorier av nybyggesnamn När det gäller namn på nybyggen skiljer Claes Börje Hagervall (1986b) på några typer. Han väljer att indela namnen i två huvudtyper, nämligen namn som övertagits i sin helhet, dels sådana som inte har övertagits utan på olika sätt sammansatts. Namn som övertagits i sin helhet är namn som är sekundära till naturnamn samt uppkallelsenamn. Namn som inte har övertagits utan sammansatts indelar Hagervall i förleder och efterleder (Hagervall 1986b:18 35). När det gäller förlederna särskiljer Hagervall följande kategorier: Förleden är nybyggarens namn, förleden är ett existerande ortnamn i omgivningen, förleden utgörs av förleden i ett eller flera ortnamn i omgivningen (förledssekundär), förleden består av ett appellativ som på ett diffust och/eller slentrianmässigt sätt aktualiserats vid insyningen, 272

förleden är ett ord som står i opposition till ett annat ortnamn eller förleden i ett annat ortnamn. Jag har valt att inte följa Hagervalls indelning av nybyggesnamn utan har valt att använda mig av färre kategorier vilket enligt mitt sätt att se ger en tydligare bild av namnens bildningssätt. Nybyggesnamnen har jag delat upp i tre huvudkategorier: A. Bildning baserade på äldre naturnamn. Huvudkategorin har jag sedan delat upp i: 1. Nybyggesnamnet i sin helhet övertaget från äldre naturnamn, dvs. namnen är sekundära till naturnamn. 2. Nybyggesnamnet innehåller ett element från ett tidigare naturnamn. 3. Nybyggesnamnet ansluter till flera närliggande tidigare naturnamn. B. Nybyggesnamnet är en ren nybildning. C. Nybyggesnamnet är ett uppkallelsenamn. D. Övriga nybyggesnamn. Nedan följer de kategorier av nybyggesnamn som jag kommer att använda i undersökningen. A. Nybyggesnamnet baserat på äldre naturnamn 1. Nybyggesnamnet helt övertaget från äldre naturnamn, dvs. sekundära till naturnamn Den största gruppen är bebyggelsenamn som är sekundära till naturnamn i omgivningen. Primärnamnet är alltså ett naturnamn. Ett sekundärt bebyggelsenamn har först på ett senare stadium kommit att beteckna en bebyggelse (Zilliacus 1966:63 64), t.ex. Bjurbäcken > Bjurbäck. Många naturnamn som stod i bestämd form förändrades till obestämd form när namnen fick en ny denotation som bebyggelsenamn. Några exempel från mitt område är Brattberget > Brattberget, Granöträsket > Granöträsk, Tällberget > Tällberg. 2. Nybyggesnamnet upptar en del av ett tidigare naturnamn En del i denna grupp tas upp av nybyggesnamn där bestämningsleden ingår i bestämningsleden i ett eller flera ortnamn i omgivningen. Förledssekundärer är en vanlig kategori vid spontan namngivning. I Burträsk finns nybyggesnamnet Brännfors där bestämningsleden bränn kommer från naturnamnet Brännvattsbäcken. 273

Hagervall (1986b:25) säger att man ofta talar om förledssekundär namngivning när en ellips- (eller redukt-) bas till ett namn inte kan beläggas. Man menar då detsamma som ideell ellips (som har en bas som aldrig har uttalats eller som inte finns belagd) av en av lederna i en antagen flerledad sammansättning, t ex Vådsjön < Vådblåsjön, Långkarlbröst < Långkarlbröstkällan (Hagervall a.a. med referens till Lindén 1969:8 f.). Se nedan om reduktionsbas. Ett nybygge i Burträsk utsynades på Fiskhusberget men naturnamnet ansågs vara för långt så mellanledet uteslöts och nybyggets namn blev Fiskberget. Att mellanledet i ett långt ortnamn avskilts kallas reduktion och resultatet av en reduktion kallas redukt. Genom denna process avskiljs språkelement som är obehövliga. Det ursprungliga långa namnet eller ordet kallas reduktionsbas. En ideell reduktionsbas är en bas som aldrig har uttalats eller inte finns belagd. Ju längre en reduktionsbas är desto lättare reduceras den och likaså underlättar reduktionen om betydelsen är fördunklad (Sahlgren 1912 1935:21 33). Reduktion kallas även mellanledsellips. Ett bortfall av en huvudled kallas ellips. En tredje undergrupp är nybyggesnamn som innehåller en bestämningsled som är ett existerande ortnamn. Ett exempel i mitt material som påminner om detta är Krångfors i Skellefteå där bestämningsleden utgörs av Krången som är ett äldre naturnamn. 3. Namnet ansluter till flera närliggande tidigare naturnamn Hagervall räknar med denna kategori när ett nybyggesnamn gjorts sekundärt till ett komplex av namn. Ofta är det svårt att avgöra exakt vilket namn som ligger bakom. En annan term för bildningstypen är anslutning. Ett exempel från området är namnet Siknäs som är bildat av namnen Sikån och Skarpnäset. B. Nybyggesnamnet en ren nybildning En stor grupp av nybildningar är namn som utgörs av appellativ som sakligt beskriver platsen för nybygget. Nybygget Bäcknäs i Burträsk utsynades vid Bjurbäcken på ett ställe där det fanns ett näs. Några exempel som Hagervall anför är namnen Bergbäck, Bergliden, Berglunda 274

och Bergnäs som inte har kunnat knytas till andra namn men som är topografiskt motiverade. När det gäller ett namn som Forsbacka i Vännäs finns ingen fors på platsen men däremot en fors i en bäck ca 6 km därifrån som kan vara incitament till bestämningsleden. Hagervall för in denna kategori under de förleder som består av ett appellativ som på ett diffust och/eller slentrianmässigt sätt aktualiserats vid insyningen. Dessa namn kan alltså inte knytas till personnamn eller ortnamn. Hagervall tänker sig att namngivaren låtit appellativt material ingå i bestämningsleden och då kanske ord som betecknar terrängföreteelser som funnits eller aktualiserats på ett diffust och/eller slentrianmässigt sätt vid själva syneförrättningen. I min undersökning förefaller dock de i namnen ingående appellativen vara sakligt motiverade. En undergrupp består av namn där nybyggarens namn ingår. Några exempel från norra Västerbotten är Långbacka i Bureå som fått namn efter Per Långström och Adamsgård i Burträsk efter Adam Aronsson. En del namn kan enligt Hagervall ha karaktären av uppkallelsenamn men där det ingående personnamnet samtidigt är namnet på den förste nybyggaren. Några exempel som Hagervall anför är Eriksberg, Ulriksdal, Fredrikshall och Karlsberg (1986b:23). Dessa namn synes med andra ord ha dubbel bakgrund. Huvudleden till dessa namnsammansatta ortnamn innehåller alltid ett naturbetecknande ord. I mitt material ser jag inte många drag av uppkallelsenamn, men Ekeby som togs upp av en person med namnet Eklund kan vara ett sådant liksom Pettersburg i Jörn, alternativt namn på Nordanås som togs upp av Nils Petter Persson Boman. Namnet anknyter till den ryska staden S:t Petersburg vilket f.ö. möjligen även kan gälla för Pettersberg i Skellefteå. Det kan vara problematiskt att skilja sekundära naturnamn från rena nybildningar i de fall där det helt saknas dokumentation om namnets bakgrund. C. Nybyggesnamnet ett uppkallelsenamn En kategori ortnamn som kommer att behandlas är uppkallelsenamn. Bengt Pamp karakteriserar namntypen som att namnen inte är en originalskapelse utan har lånats färdigbildade från ett annat håll. Någon likhet mellan det lånade namnet och den nya ortens egenskaper behöver inte föreligga. En person som kommer från ett Backagården kan mycket väl ge en ny gård detta namn trots att ägorna ligger på typisk slättmark. 275

De första uppkallelsenamnen bildas i Sverige under senmedeltiden, t.ex. Fågelsång(en) och Fåglasång som är lånade från Tyskland. Uppkallelsenamn blev senare i tiden ännu vanligare. Exempel på uppkallelsenamn är orterna Hamburg, Stockholm och Transval vilka ligger i Skåne. Man kan också ha velat karakterisera en ort genom ett uppkallelsenamn, t.ex. genom att kalla avlägsna och kyliga lokaler Ryssland eller Sibirien (Pamp 1988:10 11). Även bland svenska emigranter i Nordamerika blev uppkallelse vanlig. En uppkallelse kan vara en ren uppkallelse. I detta fall finns ingen lokalt motiverad namngivningsbakgrund. Även om en sådan finns kan det många gånger vara svårt att leda detta i bevis. Om en uppkallelse på något sätt kan ha haft lokal motivering kallas detta för en betingad uppkallelse. Namnet kan anspela på lokalitetens karaktär, läge eller på dess inbyggare. Staden Falkenberg är uppkallad efter tysk förebild men på ett berg intill platsen har falkfångare uppehållit sig. Ett gult hus har fått namnet Kina och flera bebyggelser som ligger avlägset har fått namnet Sibirien (Wahlberg 2007:114 116). Många gånger utgör uppkallelsenamn modenamn. Det har varit viktigare för namngivaren att namnet lät vackert än att man haft en viss bestämd ort i tankarna. Uppkallelsenamnen beror ofta på att man funnit eller har velat suggerera fram en likhet mellan de två orter som kommit att få samma namn. Hagervall (1986b:21 23) redogör för att uppkallelsenamnen räknas till namn som har en semantiskt sekundär denotation. Ofta är den lokal efter vilken uppkallelse sker en bebyggelse, detta i motsats till gruppen ovan där namn på naturföreteelser i den omedelbara omgivningen även fått beteckna en bebyggelse. De platser som bidrar med namn till en uppkallelse ligger nära eller långt borta men aldrig så nära att förväxling namnen emellan kan uppstå. Ett exempel på uppkallelse i mitt material är Vimmerby i Burträsk som är uppkallad efter den småländska staden. Både de sekundära naturnamnen och uppkallelserna är exempel på namn som har övertagits i sin helhet. I materialet förekommer även nybyggesnamn som uppkommit genom annan namnimpuls. Några exempel som finns i undersökningsområdet är ett nybygge som uppkallats efter den skönlitterära boken Borup samt kortspelet Schnippschnappschnurr som synes ha gett upphov till 276

namnramsan Snipp, Snapp, Snorum, Hej, Basalorum (Edlund 2013:226 ff.). D. Övriga nybyggesnamn I denna kategori ingår några namn som är bildade i opposition till ett annat ortnamn eller till bestämningsleden i ett annat ortnamn. Ett exempel är nybygget Västerselet vid Umeälven som står i relation till namnet på den gamla medeltida byn Selet öster om Vindelälven. Västerselet ligger vid en fors varför ett topografiskt samband med det primära naturnamnet Selet är uteslutet. Senare har namnet Österselet givits i relation till Västerselet. Ett nybyggesnamn kan även ha en väderstrecksangivande bestämningsled som Östergård som är namngivet i förhållande till de äldre nybyggena Ny- och Innergård. Innergård uttrycker ett läge längre in i Ume älvdal. Även namn på Ny- och Hög- uttrycker relation men inte till ett bestämt annat ortnamn. Ofta anger Ny- i ortnamn relation till en bestämd äldre bebyggelse. Men i områden som snabbt koloniserats är det rimligt, enligt Hagervall (1986b:29), att anta att relationen till ett bestämt ortnamn förbleknat och att Ny- uttrycker relation till äldre bebyggelse i största allmänhet. Hit räknas även namn som anger en annan form av opposition än väderstreck. Ett exempel är alternativnamnet Nya Ånäset i Burträsk som getts i opposition till Ånäset som är ett alternativt namn till byn Granträsk. Till denna grupp har jag dessutom fört baklängesnamnet Nide i Byske samt det som Hagervall kallar schablonmässiga namn, dvs. namn som saknar saklig grund eller där sakliga motiveringar är svåra att ge (1986b:28). Några exempel från Hagervall på detta senare är Norråker, Näsåker och Västerbäck där bestämningslederna är svårförklarliga. Hagervall för in dessa namn under gruppen av förleder som består av appellativ som på ett diffust och/eller slentrianmässigt sätt aktualiserats vid insyningen. Om sådana nybyggesnamn verkligen existerar i norra Västerbotten diskuteras bland resultaten nedan. 277

1.4. Tidigare studier av de västerbottniska nybyggesnamnen Några i sammanhanget jämförbara studier kan nämnas. Yngre namngivning av mindre bosättningar har särskilt uppmärksammats på sydsvenskt område, främst av Göran Hallberg (1976:43 90, 1977:60 71, 2010:94 f.) som behandlar bl.a. namn på soldattorp, trädgårdshus och uppkallelsenamn på mindre bebyggelser på gods. Hallberg pekar på att uppkallelsenamn har varit vanliga under stormaktstiden på 1600- och 1700-talet när godsägare avhyste flera byar. Detta ledde till ett behov av nya namn där namn på bebyggelser ofta gavs efter utländska orter som godsägaren lärt känna som administratör eller officer i krigen. Några skånska exempel är Fredriksborg, Mecklenburg, Petersburg och Poltava. Även vid namngivning av sjöfarts- och fiskebebyggelser på Västkusten har det varit vanligt med uppkallelse efter europeiska orter som kan sägas spegla handelsvägarna. Några exempel här är Hamburg, Sönderborg och Ålborg. Även Mats Wahlberg (2007) har studerat dessa namn som berör herrgårdskultur i södra Sverige. För norra Sveriges del har Claes Börje Hagervall (1986b) studerat nybyggesnamn i Västerbottens län, där utgångspunkten är hans undersökning av bebyggelsenamnen i Vännäs kommun. Hagervall redogör för ett antal huvudleder i namn i Vännäs och i hela Västerbotten. I Vännäs förekommer några huvudleder som är bebyggelsebetecknande men de är fåtaliga, nämligen -bo, -borg, -byn, -böle och -gård (1986b:30). Hagervall undersöker dessutom naturbetecknande huvudleder som kan kopplas till kategorierna ovan (förutom gamla naturnamn) med syftet att se om de är topografiskt motiverade. Namn som inte är topografiskt motiverade kallar han även schablonnamn. Han tar även med uppkallelsenamn för att se om de utgjort mönster och förstärkt tendenser. Han behandlar följande namn och presenterar dem i fallande ordning efter hur många gånger de förekommer. Huvudlederna är -näs (ca 15 st), -bäck (ca 10 st), -åker (8 st), -lund (6 st), -land (5 st), -sele(t) (5 st), -liden (4 st), -fors (3 st), -lunda (3 st), -backa (2 st), -berg (2 st), -dal (2 st), -ås (2 st), -ö(n) (2 st) samt -hall och -heden (1 st) (1986b:30 34). En viktig slutsats hos Hagervall är att namngivningen inte var styrd av myndigheterna utan att nybyggarens namnförslag ofta har blivit namn på 278

nybygget. Myndigheterna har dock i några fall bedrivit namnvård och ändrat namn som blev för långa och därmed otympliga eller om ett önskat namn redan fanns som bebyggelsenamn i socknen. I dessa fall kunde ett önskat namn kortas ner eller helt bytas ut. Namn som betecknar en vattensamling är i högre grad än andra namn sekundära till ett naturnamn. Hagervall menar att namn på -liden, -näs, -lund, -berg, -bäck, -åker och - ås i hög grad inte är sekundära till naturnamn. Av dessa saknar enligt Hagervall -liden, -näs, -lund, -åker på många ställen topografisk motivering. Däremot har namn på -berg och -bäck en viss topografisk motivering. 2. Resultat Nedan redovisas min undersökning om nybyggesnamnen inom Skellefteå kommun efter de olika kategorierna, detta utifrån behandlingen av namnen i ÖNOV 8A:1 samt det hittills utförda arbetet av ÖNOV 8A:2. I sammanställningarna av namn nedan har alternativa bynamn markerats med A. 2.1. Nybyggesnamnen i Skellefteå kommun 2.1.1. Nybyggesnamnet baserat på äldre naturnamn 2.1.1.1. Nybyggesnamnet i sin helhet övertaget från äldre naturnamn, dvs. sekundära till naturnamn De sekundära naturnamnen är den största kategorin bland nybyggesnamnen och uppgår till knappt hälften eller ca 49 %. Andelen sekundära naturnamn skiljer sig åt mellan socknarna. Högst är andelen i Bureå 12 av 20 namn (60 %), sedan följer Jörn 104 av 187 namn (56 %), Burträsk 122 av 225 namn (54 %), Lövånger 6 av 12 namn (50 %), Byske 50 av 111 namn (45 %) och lägst i Skellefteå med 63 av 164 namn (38 %). Skillnaderna mellan socknarna kan bero på naturens utseende på platsen där nybyggets bostad har utsynats, där socknar med ett stort antal sjöar också har en högre andel sekundära naturnamn. I vissa delar av området är också andelen sekundära naturnamn hög i fråga om namn som slutar på -berg(et). I Skellefteå finns ganska få namn som innehåller beteckningar för vattensamling såsom -sjö, -tjärn, -träsk och -vatten 279

vilket är en delförklaring till att andelen sekundära naturnamn är så låg där. I socknen är också en stor andel av namn som innehåller -berg(et) nybildningar till skillnad mot i andra socknar. Bland annat har naturnamn som innehåller -berg(et) förlorat ett led genom ellips eller att bestämningsleden har bytts ut mot ett sakligt beskrivande ord eller mot nybyggarens för- eller efternamn. Se vidare nedan. En annan orsak kunde tänkas vara att i områden som blivit befolkade sent finns få äldre naturnamn. Men detta verkar inte stämma ty i Jörn finns en högre andel sekundära naturnamn än i Skellefteå. Men alla naturnamn kanske inte heller ansågs lämpliga för ett namn på ett nybygge (t.ex. de som innehåller -myr och -mor). I området förekommer en del alternativa nybyggesnamn där en stor andel är sekundära naturnamn. De kan kanske ses som en reaktion på nybildade namn där man fortsatt att använda ett naturnamn och inte anammat det officiella namnet. I förteckningen nedan finns även några namn som är sekundära till ägonamn, t.ex. Brännan, ett företagsnamn Bondhammar samt bebyggelsenamnet Janstorp. Bureå socken (12 namn): Bureheden, Bölesvik, Drakaberget A (alternativt namn för Kroknäs), Hedåker, Istermyrliden, Ljusvattnet, Ottertjärn, Sandviken, Sidberget A (alternativt namn för Sidbergsliden), Sidbergsliden, Storön, Vikmyran. Burträsk socken (120 namn): Aspliden, Avaberg, Avanäs, Bjurbäck, Bjursjön, Björnliden, Blisterliden Västra, Blisterliden Östra, Blåbergsliden Lilla, Blåbergsliden Stora, Boliden, Bonäs, Brattberget, Brattfors, Brännan (ägonamn), Brännbergsliden, Brännliden, Brännäs, Brönstjärn, Burliden, Dalfors, Degerliden Norra, Degerliden Södra, Fagerliden A (alternativt namn för Klysterberget), Fiskusberget A (alternativt namn för Fiskberget), Fisktjärnliden, Flakaliden, Forsliden, Forstjärn, Fäbodliden, Grankälen, Grannäs, Granöliden, Granöträsk, Gravlund, Grundfors, Gråsimyrliden A (alternativt namn för Brännfors), Gäddträsk, Hallmyren A (alternativt namn för Stenfors), Harakälen, Hedspon, Holmliden, Hällfors, Högliden, Hösjövallen, Hösjöälven, Illvädersträsk, Innersjön, Janstorp, Jäppnästjärnliden, Järvtjärn, Järvträsk, Kardinalslid, Klysterberget, Korpen A (alternativt namn för Nyliden), Korssjöbäck, Korvsjön A (alternativt namn för Lidsjön), Kvistberget A (alternativt namn för Kvistliden), Kyrkheden, Källheden, Lappselsån, Lidsträsk, Lillappsjön, Lillberget, Lillåbacka, Ljusheden, Ljusträsk, Lossmen, Mjötjärn, Mjötjärnliden, Mullberget Lilla, Mullberget Stora, Myrträsk, Nybrännet, Nybrännliden, Nyliden, Orrberget, Orrtoliden, Rackberget, Rammarliden A (alternativt namn för Lidfors), Rensjöliden, Renträsk, Risliden Nya, Risliden Västra, Risvattnet, Risåkläppen, Risån, Risåtjärn, Rotsjön, Salberg, Sittuträsk, Skursjön, Småbacka, Spölträsk, Stavliden, Stavträsk, Stenbäcken, Stensträsk, Storberget, Storbäcken, Storheden A (alternativt namn för Ödesmark), Storkälen, Storliden, Svensträsk, Södervik, Talliden, Tallträsk, Tjärnberg, Tjärntjärnliden, 280

Torrberget A (alternativt namn för Sikfors), Torrbergsliden, Tvärtjärn, Tällberg, Vitträskberg A (alternativt namn för Gustavsberg), Välvsjöliden, Välvsjön, Ytteråträsk, Åliden, Åtjälen, Ånäset Yttre. Lövånger socken (6 namn): Brattjärn, Djäknesjön, Fjällboda, Mensberget A (alternativt namn för Brännkälen), Stavvattnet A (alternativt namn för Stavvattskälen), Storsandsjön. Skellefteå kommuns norra del. Byske socken (50 namn): Antkläppen, Aspliden, Bjurselet, Björklund, Blåfors, Brännan, Brännet A (alternativt namn för Holmstrand), Brännlund, Butjärn, Båtfors Norra, Dalmyran, Degerliden, Finnträsk, Gravlund, Harrsjö, Hemmistjärn, Holmstrand, Hällfors, Högtället, Islandsbäck, Klubbheden A (alternativt namn för Hedfors), Klöverfors, Lundfors, Långsjö, Långsjön, Malbäck, Malkälen, Mullberg, Orrtjärn, Pitmanliden, Rismyrliden, Rösnäs, Selet, Selsvik, Sikelsliden, Stavsjön, Stensjön, Storbränna, Storliden, Storvik, Stöverberget A (alternativt namn för Norrbacka), Svartå, Tvärån, Tåmeträsk, Vackerheden, Vallen A (alternativt namn för Östbäck), Vitsjön, Åkerbo, Ålund, Ön A (alternativt namn för Storvik). Jörn socken (104 namn): Andersträsk, Bastubacken A (alternativt namn för Hornsträsk), Bastuliden, Björkliden, Blanktjärnselet A (alternativt namn för Blankselet), Boliden, Brandberget A (alternativt namn för Brandfors), Brännan A (alternativt namn för Grundträsk), Brännbacka, Brännet Inå A (alternativt namn för Andersträsk), Brännliden, Brännliden, Brännäs, Bäckänget A (alternativt namn för de bägge byarna Klintå och Nygård), Dalliden, Degerträsk, Djupträsk, Finnliden, Fjällboliden A (alternativt namn för Fjällboda), Fjällboheden, Flakaberget A (alternativt namn för Nybäck), Furuberget A (alternativt namn för Bastulund), Fågelberg, Gammelboliden, Gerva, Granberg, Granbergsträsk, Granliden, Grundträsk, Gäddträsk, Heden A (alternativt namn för Mossarotträsk), Hedträsk, Hemberg, Hobergsliden, Hobergsträsk, Hornsträsk, Högbrännan, Högheden, Högliden, Jörn, Kankberg, Kaxen Inni A (alternativt namn för Ulriksberg), Kaxliden, Klintberg A (alternativt namn för Storklinta), Klintträsk, Klintå, Klockträsk, Klöverberg, Kvarnfors, Kåtaselet, Lappträskheden A (alternativt namn för Ålyckan), Liden A (alternativt namn för Brännbacka), Lillgranberget, Långnästräsk, Lövkälen, Melsträsk, Missenträsk, Mittiliden, Mossarotträsk, Myrträsk, Nickusberg, Norsjöberget A (alternativt namn för Norsberget), Nyträsk, Näsberg, Näverlund, Piptjärn, Renfors, Ribbfors, Rörträsk, Skidträsk, Skärudden, Småträsk, Stavträsk Västra, Stavträsk Östra, Stensträsk, Storberg, Storklinta, Storliden A (alternativt namn för Missenträsk), Storträsk, Stryckfors, Strycksele, Stöverberget, Svarttjärnliden, Sälgliden, Tallberget Södra, Talliden, Tvärliden, Tväråberget, Tväråliden A, Udden A (alternativt namn för Pärlström), Udden A (alternativt namn för Ribbfors), Ullbergsträsk, Ulriksberg, Vackerliden, Valbränna, Vargträsk, Vithatten, Ytterstberg, Åkerheden, Åliden Västra, Åliden Östra, Ålund, Åselet, Älgträsk. Skellefteå socken (62 namn): Bastuliden Norra, Bastunäs, Bastuträsk, Bjurfors, Bjurmyrån A, Björnberg, Bondhammar A (alternativt namn för Nyland), Bruträsk, Brännkläppen, Brännvattnet, Djupgroven, Finnforsberget, Finnsele, Flocktjärn, Forsberget, Fällbäcken, Gillervattnet, Granfors, Grundnäs, Gråberg, Grånäset, Holmselet, 281

Häbbersfors, Häbbersliden, Hällberget, Högdal, Högkläppen A (alternativt namn för Stövernäs), Högstliden, Karsbäcken A (alternativt namn för Karsträsk), Karsträsk, Klösan, Krångnäs, Krångsvarvet, Kulan A (alternativt namn för Forsberget), Kvarnforsliden, Liden, Lillträsk, Loberget, Långbäck, Långheden, Långselet, Orrbäcken, Orrträsk, Råheden A (alternativt namn för Gråberg), Räftkläppen, Röjnoret, Rönnliden, Sandberg, Slyberget, Stavbäck, Stensund, Storselet, Stövern A (alternativt namn för Stöverfors), Svedjan A (alternativt namn för Svedun), Svedun, Sörträsk, Sörträskberget A (alternativt namn för Sörträsk), Talliden, Tarsmyran, Valliden Västra, Valliden Östra, Östra Häbbersfors A (alternativt namn för Sandfors), Övre Nyliden. Nybyggesnamn som i huvudleden innehåller ett ord för vattensamling är i regel sekundära till naturnamn. Andelen sekundära naturnamn inom denna kategori ligger mellan 90 % och 100 %. Elementet -träsk är vanligt i nybyggesnamn i Jörn med 35 namn och i Burträsk med 17 namn. Elementet -träsk finns inte i nybyggesnamn i Bureå och Lövånger. Nybyggesnamn som innehåller -sjö förekommer i Lövånger, Byske och Burträsk. Nybyggesnamn med -vattnet förekommer sparsamt i Bureå, Burträsk och Skellefteå, dessutom finns ett nybildat namn i Jörn. Tabell 2. Nybyggesnamn som innehåller ord för vattensamling sekundära sekundära naturnamn naturnamn träsk Bureå Burträsk 17 1 94,1 Byske 3 1 66,6 Jörn 29 2 93,1 Lövånger Skellefteå 6 100 tjärn Bureå 1 100 Burträsk 7 100 Byske 3 100 Jörn 1 100 Lövånger 1 100 Skellefteå 2 1 50 sjö(n) Bureå Burträsk 9 2 77,7 Byske 6 100 Jörn Lövånger 2 100 Skellefteå vattnet Bureå 1 100 282

Burträsk 2 100 Byske Jörn 1 1 0 Lövånger Skellefteå 2 100 Tabell 3. Ord för vattensamlingar totalt Totalt Socken antal Varav ej Procent sek naturn. sek naturn. Bureå 2 100 Burträsk 35 3 91,4 Byske 12 1 91,6 Jörn 31 3 90,3 Lövånger 3 100 Skellefteå 10 1 90 Variationer kan förekomma i olika områden om huvudleden -berg(et) ska kategoriseras som tillhörig gruppen sekundära naturnamn eller gruppen rena nybildningar. Överlag är en stor andel av nybyggesnamn med huvudleden -berg(et) sekundära naturnamn. Många naturnamn som denoterar berg är långa och därför har namnen kortats ner genom ellips där ett led uteslutits eller att bestämningsleden har ersatts med nybyggarens förnamn eller en del av eller hela efternamnet. Tabell 4. Nybyggesnamn som innehåller elementet -berg Socken Antal Varav ej Procent sek. sekundära sekundära naturnamn naturnamn Bureå 2 0 100 Burträsk 20 4 80 Byske 5 3 40 Jörn 25 6 76 Lövånger 0 0 0 Skellefteå 24 15 37,5 Vid några älvar och större vattendrag förekommer elementet -selet som huvudled i nybyggesnamn. Här var selen dvs. lugnvattnen, attraktiva som boplatser. Huvudleden -sel ingår i nybyggesnamn i socknarna Byske, Jörn och Skellefteå i vattendragen Byskeälven, Kågeälven, Skellefteälven och Vällingån. Namnen är i så gott som samtliga fall sekundära till 283

naturnamn. I Burträsk med flera mindre vattendrag ingår -sel i bestämningsleder, men inte i huvudleder. Tabell 5. Nybyggesnamn som innehåller -sele(t) i huvudleden Socken Antal Varav ej Procent sek. sekundära sekundära naturnamn naturnamn Bureå 2 0 100 Burträsk 20 4 80 Byske 5 3 40 Jörn 25 6 76 Lövånger 0 0 0 Skellefteå 24 15 37,5 Nybyggen vid vattendrag fick ofta sin bebyggelse vid en fors där en kvarn uppfördes. I sådana fall gavs ofta ett namn med -fors i huvudleden. I större vattendrag finns naturnamn som innehåller -fors medan de är sällsynta i mindre vattendrag där -fors i nybyggesnamn vanligen utgör en nybildning som sakligt beskriver platsen. Av de 54 namnen som innehåller -fors är 38 stycken (ca 70 %) nybildningar medan 16 namn (ca 30 %) är sekundära till naturnamn. I området finns sex namn som innehåller huvudleden -ström och alla namnen är nybildningar. En topografisk term med liknande betydelse är strycka och strucku som dock endast förekommer i bestämningsleden. Tabell 6. Nybyggesnamn som innehåller -fors och -ström Bergfors Skellefteå nybildning Långbäcken 1799 Bergfors Södra Bureå nybildning mindre bäck 1795 Bjurfors Burträsk nybildning Bjurbäcken 1784 Bjurfors Skellefteå sekundärt naturnamn Finnforsån 1789 Bjurström Skellefteå nybildning Bjurån 1831 Blåfors Byske sekundärt naturnamn Åbyälven 1787 Borgfors Byske nybildning Åbyälven 1832 Brandfors Jörn nybildning Degerträskån 1842 Brattfors Burträsk sekundärt naturnamn Bureälven 1832 Brattfors Byske nybildning Brattmyrbäcken 1801 Brännfors Burträsk nybildning Brännvattsbäcken 1784 Brännfors Skellefteå nybildning Stöverån 1799 Båtfors Norra Byske sekundärt naturnamn Åbyälven 1802 Bäckfors Skellefteå nybildning Tarsmyrbäcken 1829 Dalfors Burträsk sekundärt naturnamn Lillån 1868 Dalfors Skellefteå nybildning Stöverån 1771 Djupfors Jörn nybildning en bäck 1805 284

Falkström Jörn nybildning flera bäckar 1840 Granfors Skellefteå sekundärt naturnamn Skellefteälven 1800 Grundfors Burträsk sekundärt naturnamn Korvbäcken 1789 Grundfors Norra Skellefteå nybildning Bjurån 1840 Grundfors Södra Skellefteå nybildning Skellefteälven 1836 Hedfors Byske nybildning Malbäcken 1832 Holmfors Skellefteå nybildning Stöverån 1769 Häbbersfors Skellefteå sekundärt naturnamn Kågeälven 1767 Hällfors Burträsk sekundärt naturnamn Lillån 1782 Hällfors Byske sekundärt naturnamn Byskeälven 1784 Högfors Byske nybildning Tvärån 1826 Högnäsfors Skellefteå nybildning Skellefteälven 1795 Jakobsfors Byske nybildning Åbyälven 1836 Klöverfors Byske sekundärt naturnamn Tvärån 1780 Krångfors Skellefteå nybildning Krångbäcken 1736 Kvarnfors Jörn sekundärt naturnamn Kågeälven 1842 Kälfors Byske nybildning Finnträskbäcken 1807 Landfors Byske nybildning Byskeälven 1841 Lidfors Burträsk nybildning Sikån 1830 Lundfors Byske sekundärt naturnamn Åbyälven 1797 Norrfors Byske nybildning Åbyälven 1826 Norrström Skellefteå nybildning Skellefteälven 1800 Nyfors Byske nybildning Tvärån 1817 Nyfors Södra Skellefteå nybildning Finnforsån 1845 Pärlström Jörn nybildning Skidträskån 1781 Renfors Burträsk nybildning Renbergsbäcken 1787 Renfors Jörn sekundärt naturnamn Skellefteälven 1835 Renström Jörn nybildning Skellefteälven 1823 Ribbfors Jörn sekundärt naturnamn Byskeälven 1797 Sandfors Skellefteå nybildning Lillträskbäcken 1797 Selfors Byske nybildning Malbäcken 1830 Sikfors Burträsk nybildning Sikån 1784 Skogfors Byske nybildning Byskeälven 1835 Stenfors Burträsk nybildning Risvattsbäcken 1830 Strandfors Jörn nybildning Byskeälven 1849 Stryckfors Jörn sekundärt naturnamn Byskeälven 1775 Strömfors Skellefteå nybildning Klintforsån 1778 Stöverfors Skellefteå nybildning Stöverån 1802 Svanfors Skellefteå nybildning Klintforsån 1767 Svanström Skellefteå nybildning Klintforsån 1767 Tväråfors Byske nybildning Tvärån 1823 Åfors Byske nybildning Tvärån 1842 En annan topografisk term som är vanlig i nybildade nybyggesnamn är -lund, medan få nybyggesnamn som är sekundära till naturnamn innehåller denna huvudled. Av namnen är 65 % nybildningar och ca 285

35 % sekundära till naturnamn. Att -lund används i sakligt motiverade nybildningar visar att ordet var ett levande appellativ när nybyggena grundades. Tabell 7. Nybyggesnamn som innehåller -lund Namn Socken Bildningstyp Bastulund Jörn nybildning 1823 Björklund Byske sekundärt naturnamn 1829 Brännlund Byske sekundärt naturnamn 1794 Granlunda Byske nybildning 1843 Gravlund Burträsk sekundärt naturnamn 1806 Gravlund Byske sekundärt naturnamn 1804 Holmlund Skellefteå nybildning 1846 Hedlunda Skellefteå nybildning 1829 Höglund Skellefteå nybildning 1825 Karlslund Jörn nybildning 1848 Lidlund Jörn nybildning 1849 Lövlund Jörn nybildning 1848 Lövlund Skellefteå nybildning 1798 Nylund Jörn nybildning 1848 Näverlund Jörn sekundärt naturnamn 1844 Stavalund Jörn nybildning 1831 Svartlund Jörn nybildning 1862 Åkerlund Skellefteå nybildning 1861 Ålund Byske sekundärt naturnamn 1777 Ålund Jörn sekundärt naturnamn 1845 Huvudleder med -bäck förekommer i 21 nybyggesnamn varav 11 namn (52 %) är sekundära till naturnamn. En något mindre andel har nybildningar som sakligt beskrivet platsen, 8 namn (38 %). Tabell 8. Nybyggesnamn som innehåller -bäck Bureå Burträsk Lövånger Byske Jörn Skellefteå Totalt Sekundärt naturnamn 0 4 0 2 0 5 11 Ren nybildning 0 1 0 5 1 3 10 Huvudleder på -myr och -mor förekommer sällan i nybyggesnamn. Det kan möjligen bero på att gårdsplatsen på ett nybygge som regel förlades i en sluttning medan åkrar och ängar kan ligga på mera plan mark. Ett problem är att skilja sekundära naturnamn från rena nybildningar i de fall där det helt saknas dokumentation om namnets bakgrund. Man kan få indikationer från andelen sekundära naturnamn 286

med vissa huvudleder, se ovan. Om huvudleden innehåller ett namnled som betecknar vattensamling är sannolikheten stor för att namnet är sekundärt till ett naturnamn. Samma förhållande gäller namn med -berg(et) i huvudleden, åtminstone i större delen av området, utom i Byske och i Skellefteå. En huvudled som innehåller - fors kan i stundom antas gå tillbaka på ett äldre namn om forsen är relativt stor och tidigt använd för att driva kvarnar och andra vattenverk. Här måste påpekas att i norra området som innefattar socknarna Byske, Jörn och Skellefteå har inte gjorts lika stora bearbetningar som för det södra området och därför råder viss osäkerhet när det gäller fördelningen mellan sekundära naturnamn och rena nybildningar (gäller inte bildningar till nybyggarens namn). Sammanfattningsvis kan sägas att ett landskap med många sjöar och berg i mitt undersökningsområde synes ha fler sekundära bebyggelsenamn än ett landskap med många mindre vattendrag och färre sjöar. 2.1.1. 2. Nybyggesnamnet innehåller element från ett äldre naturnamn Nybyggesnamn som innehåller ett element från ett äldre naturnamn utgör i Bureå 4 stycken (20 %), i Burträsk 46 (20 %) samt i Lövånger i 3 fall (25 % av namnen). I det norra området finns i Byske 32 namn (28 %), Jörn 40 (21 %) och i Skellefteå i 37 namn (22,6 %). För Skellefteå kommun utgör kategorin 23% av nybyggesnamnen. I denna kategori ingår flera undergrupper: A. Bestämningsleden i nybyggesnamnet utgör bestämningsled i ett existerande namn i nybyggets närhet, s.k. förledssekundärer. Namnet kan även vara en ellips, dvs. ett äldre naturnamn har i nybyggesnamnet förlorat en led. Huvudlederna bland förledssekundärerna är i många fall ett sakligt beskrivande topografiskt appellativ. B. I nybyggesnamnet ingår i sin helhet det äldre naturnamnet. C. Ett eller flera element ur ett äldre naturnamn ingår i nybyggesnamnet. Tabell 9A. Bestämningsleden i nybyggesnamnet utgör bestämningsled i ett existerande namn i nybyggets närhet, s.k. förledssekundärer 287

Nybyggesnamn Bureå socken Bergfors södra Sidtorp Vikdal Burträsk socken Altersliden A Avaborg Bergliden Berglund Bjurfors Björkliden Brattliden Brännfors Brännäs Östra Degernäs Fiskberget Frängsliden Holmsund Hägglunda Kaljeliden Korpliden A Kvistliden Rennäset Risnäs Sikfors Stenbacka Stenliden Storbrännan Storträskliden Västby Lövångers socken Älgnäs Byske socken Björkträsk Bodalen Brattfors Brattliden Brännäs Fällforsliden Hälleström Hälleström Södra Naturnamn Bergmyran Sidberget Vikmyran Altjärnliden Avaberget Bergsvedjan Bergsvedjan Bjurbäcken Björkudden Brattmyran Brännvattsbäcken Brännträsket Degermyran Fiskhusberget Frängsmyrliden Holmträsket Häggnäs Kaljeträsket Korptjärnliden Kvistbergsliden Renträsket Rislandet Sikån Stenbrännet Stenbäcken Storbrännmyran Stor-Blåbergsträsket Västanträsk Älgträsket Björklidträsket Bodmyran Brattmyrbäcken Brattberget Brännbäcken Fällfors Hällfors Hällfors 288

289 Högfors Höghedsforsen Krokliden Krokträskliden Kälfors Kälmyran Källdal Källmyran Lillkågeheden Lillkågeträsk Lillkågeliden Lillkågeträsk Skurudal Skurubäcken Svartbäck Svartsjöbäcken Jörns socken Bastulund Bastuliden Blankselet Blanktjärnselet A Brandfors Brandberget Degerberget Degervattnet Degernäs Degermyrbäcken Degervattnet Degerträsket Djupfors Djupgrovliden Granhult Granberget Gråliden Grådalen Halliden Halandersliden Häbbersholm Häbbersbäcken Kvarnliden Kvarndammet Lillträsket Lilla Lappträsket Långhals Långträsket Norsberget Norsjöberget Nylund Nyträsk Pärlström Pärludden Renström Rengårdsudden Rörliden Rörträskliden Selsliden Selsmyrliden Stavalund Stavaträsk Stornäs Storträsk Sundheden Sundsmyrheden Sälgdal Sälgliden Tallbacka Tallberget Vargliden A Vargträsk Ålsliden Ålsån Älgliden Älgträskliden Skellefteå socken Bjurliden Lilla Bjurvattnet Bjurström Bjurmyrån Bjurån Bjurmyrån Björkdal Björkberget Blekänget Blekberget Bodbacka Boliden

Dalliden Frängsberg Gråliden A Holmfors Holmlund Häbbersnäs Hälliden Kusliden Kyrkbäcken Långberget Långdal Löparnäs Mullkälen Myrliden Nyholm Nyliden Västra Dalmyran Frängsmyran Grånäset Holmsmyran Holmfors/Holmsmyran Häbbersbäcken Hällmyrliden Kusmark Kyrkbodträsket/Kyrkoträsket Långträskberget Långträskliden Löparmyran Mullberget Myrträskliden Nyborg Nymyran Tabell 9B. I nybyggesnamnet ingår i sin helhet det äldre naturnamnet Nybyggesnamn Burträsk socken Altjärnliden Brännäsudden A Holmtjärnsliden Kroksjöudden Stora Lappselsliden Lidsjöliden A Långträskliden Mjötjärnberget Stormyrheden Tallmyrliden A Tavträskliden Tvärträskliden Lövånger socken Hällnäs Stavvattenskälen Byske socken Långsjöliden Selsmoran Selsnäs A Svartåliden A Tväråfors Naturnamn Altjärnen Brännäs Holmtjärn Kroksjön Lappselet Lidsjön Långträsk Mjötjärn Stormyran Tallmyran Tavträsket Tvärträsket Hällorna Stavvattnet Långsjön Selet Selet Svartån Tvärån 290

Skellefteå socken Hällbergssvedjan Krångfors Lilla Hällberget Krången Tabell 9C. Ett eller flera element i naturnamnet ingår i sin helhet det äldre naturnamnet Nybyggesnamn Bureå socken Liden A Burträsk socken Brännby Brännet A Bäckliden Liden A Liden A Lidfors Norrliden Slyberget Tjälen A Byske socken Backa Brännkälliden Bäckliden Heden A Hedfors Hednäs Kågliden A Liden A Tällberg Åfors Jörn socken Blank A Fjällboda Klintarna Lidlund Myrheden Nickus A Näset Skäret A Strandfors Naturnamn Istermyrliden Fäbodbrännan Nybrännet Korssjöbäcken Altjärnliden Rammarliden Rammarliden Norra Blisterliden Hässjeslyberget Fäbodkälen Svedjebacken Lillbränntjälmyran Byskebäcken Lillkågeheden Klubbheden Klubbheden Lillkågeliden Lillkågeliden Långtällmyran Tvärån Blankselet Fjälabodliden Stor-/Lillklintträsket Björnstutliden Smalmyrheden Nickusberg Näsberget Skärudden Storstrandbergmyran 291

Tallberget Norra Träskholm Åbrännan Storberget Mittiträsket Lillvackerståningsbrännan Skellefteå socken Berget Dalen Fallet Granholm Kläppen A Lidberg Norrberget Blekberget Dalgrubban Finnforsfallet Nyholm Brännkläppen Boliden (Norra) Sandberget 2.1.1.3. Nybyggesnamnet ansluter till flera närliggande naturnamn I området finns ett mindre antal namn av där namnet kommer från flera äldre namn. I Burträsk finns 4 namn. Ett exempel är namnet Siknäs i Burträsk. I utsyningen sägs att sökanden ville ändra länsmannens förslag Profbacka till Siknäs eftersom bostaden var belägen ovanför och helt nära Skarpnäset vid Sikån. Eftersom det inte fanns något ställe med detta namn inom socknen och namnet passade för läget skulle nybygget kallas för Siknäs i skattläggningshandlingen. Andra exempel på denna typ av bildning är namnen Morliden (av Storliden och Orrmyrmoran), Selsliden (av Selet och Kallkälliden) samt Renfors (av Renbergsbäcken och Sidbergsforsen). När det gäller namnet Renfors kan dock i bestämningsleden alternativt Renbergsvattnet som är namnet på nybyggarens hemby komma ifråga. Tabell 10. Nybyggesnamn som ansluter till flera närliggande naturnamn By Äldre namn Äldre namn Burträsk Morliden Orrmyrmoran Storliden Renfors Renbergsbäcken Sidbergsforsen Selsliden Selet Kallkälliden Siknäs Sikån Skarpnäset 2.1.2 Nybyggesnamnet en ren nybildning 292