Kartering av lekperioden fo r lax och havsvandrande o ring i a lvar inom Skelleftea kommun 2014

Transkript

1 Kartering av lekperioden fo r lax och havsvandrande o ring i a lvar inom Skelleftea kommun 14 Öing under leken i Bureälven 14 Foto: Martin Johansson

2 Sammanfattning Under 14 karterades lekperioden för lax och havsvandrande öring i Åbyälven, Byskeälven, Kågeälven och Bureälven. Den tidigaste observationen av lekande lax gjordes den 3 oktober i Kågeälven. Den 6 oktober hade lek även konstaterats i Åbyälven och Byskeälven. Lax uppehöll sig på vissa leklokaler upp till två veckor innan leken började. Detta är dock lokaler där fisk visar sig stora delar av säsongen. Laxen började uppvisa revirhävdande aggressivt beteende på några lokaler ett antal dagar innan lek kunde konstateras. Den tidigaste observationen av aggressivt revirhävdande beteende gjordes den 9 september i Kågeälven. I de undersökta älvarna startade leken vid en vattentemperatur mellan 5 7 grader C. Det var svårt att bekräfta då laxleken slutar på grund av högre vattenflöden och att isen la sig i slutet av inventeringsperioden. Lekaktivitet kunde som längst observeras i Kågeälven till början av november då inventeringen avslutades. I Kågeälven och Bureälven kunde lek av öring observeras. I övriga älvar kunde enbart laxlek bekräftas vid observationerna. Första observationen av öringslek var tidigare än laxen, den 7 september i Kågeälven och samtliga öringsobservationer för Kågeälven gjordes på lokalen Lillfallet. Den 7 september var även första tillfället som lokalen besöktes och det observerades två lekgropar samt ett lekande par. Bedömningen gjordes att leken kan ha startat någon dag tidigare. På de inventerade lokalerna i Bureälven leker endast öring och någon reproduktion av lax är inte känd. Första observationen av lek i Bureälven gjordes den oktober. Vattentemperaturen för Bureälven är högre på hösten jämfört med de övriga älvarna på grund av lekområdets närhet till sjö och kan vara förklaringen till senare lek jämfört med Kågeälven. Bakgrund Lekfredning är en förvaltningsåtgärd som syftar till att freda fisk under leken och tillåta fiske vid mindre känslig tid. För att optimera biologiska nyttan med en fredning samt främja sportfiske och sportfisketurism är det viktigt att känna till när leken äger rum och utifrån detta fastställa fredningstider. Skellefteå kommun beviljades bidrag av Länsstyrelsen i Västerbotten för att utföra lekkartering under 14 i ovan nämnda älvar för lax och öring. Övriga finansiärer var Skellefteå kommun och Byskeälvens fiskevårdsområde. Syfte Syftet var att bedöma när leken börjar och slutar i de aktuella vattendragen för lax och öring samt undersöka om någon koppling kan göras till vattentemp. Metod Fiskevårdsområden och sportfiskare kontaktades för att utse viktiga lekområden med möjlighet att visuellt observera lekaktiviteter. Inventerare besökte dessa platser regelbundet under den period då leken förväntades äga rum. För att fastställa början på leken besöktes platserna tre gånger i veckan. Då leken var igång besöktes dessa minst en gång i veckan för att fastställa då leken upphörde. Vid fältbesöken gjordes en bedömning visuellt från stranden om leken börjat och hur lekaktiv fisken var. För att bedöma om leken börjat observerades lekgropar eller fiskar som aktivt gräver. Även vattentempen togs vid varje inventeringstillfälle. Ett protokoll användes enligt bilaga 1. Lekaktiviteten delades in i tre klasser. Klass 1: Fisk observeras i området Klass : Fisk visar revirhävdande beteende, jagar Klass 3: Lek pågår, lekgropar har tillkommit eller fiskar som gräver.

3 Resultat Inventeringen i fält pågick från den 8 september till den 17 november. Inventeringen utfördes i huvudsak av Martin Johansson, Skellefteå kommun, och Thomas Johansson, Kågeälvens nedre FVO. Åbyälven Kunskapen om var lax och öring leker i Åbyälven var relativt låg inför karteringen. Fyra lokaler valdes ut i samråd med fiskevårdsområdena (figur 1 och ). Fältinventeringen i Åbyälven utfördes under perioden och totalt utfördes 53 lokalbesök. Antalet lekande individer som kunde observeras i Åbyälven var relativt lågt och samtliga bedömdes vara lax. Som högst kunde tre individer observeras på samma lokal vid samma tillfälle GAMMELBRON NEDSTRÖMS E4 SANDBACKAFORSEN Figur 1: Lokaler som lekkarterades i nedre delen av Åbyälven.

4 Lekintensitet / klass MALBÄCK MALBÄCK PINNHOLMSFORSEN JAKOBSFORS LUNDFORS ISLANDS- BÄCK ISLANDS- BÄCK PITMANLIDEN MALBÄCK ISLANDSBÄCK ISLANDSBÄCK ISLANDSBÄCK LUNDFORS MALBÄCK MALBÄCK Figur : Lokaler som lekkarterades i över delen av Åbyälven. Laxlek kunde påvisas på tre av lokalerna, Nedströms E4, Gammelbron och Pinnholmsforsen. Den tidigaste observationen gjordes den 6 oktober vid Gammelbron. Två dagar senare kunde lek även observeras vid Pinnholmsforsen och nedströms E4. Vattentempen hade då fallit till cirka 5 grader C och därefter stigit till cirka 7 grader C. Nederbörd gjorde att älven steg cirka 3 cm mellan den 8-13 oktober vilket försvårade inventeringen och ingen fisk kunde observeras efter den 13 oktober. (figur 3) 3 1 Åbyälven Lekintensitet Vattentemp Figur 3: Lekintensitet i Åbyälven, högsta observerade värdet bland samtliga lokaler. Klass 3 innebär att lek påvisats och klass innebär att revirhävdande beteende observerats. Klass 1 och klass innebär att fisk observerats respektive ej observerats i området.

5 tkläppen Segerlund vartå ngträsk Lövholm Källdal Inre-Stormark t Tällberg Skurudal Byskeälven Kunskapen om var lax leker i Byskeälven är relativt god. Totalt valdes 6 lokaler ut i samråd med fiskevårdsområdet (figur 4 och 5). Under 14 var tillgången på lax relativt god i Byskeälven vilket ökade möjligheten att observera fisk på kända lekplatser. På en lokal kunde upp till -3 individer observeras per tillfällen. Fältinventeringen i Byskeälven utfördes under perioden och totalt utfördes 94 lokalbesök. Samtliga observationer bedömdes vara lax. Aspliden Vadbäcken Tvärån Selet Kvarnfors Helmerslund Åfors Skogfors LANDFORS Landfors Bjurselet Gäddträsket Yttre Landfors Backa Stormark 139 Myrorna Innanbäck Bäckliden N Stensjön Hedlunda Lidtorp Kälen S Stensjön Fällan HÃGGHOLMSFORSEN Broarna 6 Byske Lundbäck by Byskeälven Tåmeträsk Byske Lindesmark Björklund Nordanå Vitsjön Renholmen Sand- Degeränget viken Hedbäcken Träskbodarna Furuögrund iden 154 Hultet Tällåsen Drängsmark sk Hemmistjärn 16 Ostträsket Sörsidan Kusmarksliden Nysvedjan Storbäcken Björkhammar Rösnäs Bodarna Brännan Hamnträsk Figur 4: Brattliden Lokaler som lekkarterades i nedre delen Kälen av Byskeälven. 146 Tåmälven 7 Kvarnsvidjan MELLANBROARNA Berget Höglunda Tåme Selsvik Båtvik Ytterstfors Byskefjärden Svinön Romelsön 1 Tåmfjärden Skjutfält Tåmsvarten Byskegrundet

6 Gäddträskån Klubbälven Ulriksberg 469 Storkaxen 361 erget rvattnet Näsberg ergsträsk 387 Ålsån Åkerheden Kaxliden Byskeälven Nörd-Svene- Hobergs- knösen Träskholm Länsgränsen Katrineberg Myrheden Småträsk Lejontorp Strömstorp Matmyr MYRHEDEN Nörd-Blankb. Strandfors Hobergsliden Sör-Blankberget Snapp Holmfors Granholmsb. Brännliden Ribbfors Åselet Orrheden Brunnsbacka Rentjärn Storbrännet Fågelberg Figur 5: Lokaler som lekkarterades Grundträsk Slyet i övre delen av Byskeälven inom Skellefteå kommun. 35 BLANKSELET Strinne Bysketorp Vargmyran Grönbo Byskeälven Laxlek kunde påvisas på alla lokaler utom Uddholmarna. Den tidigaste observationen av lek gjordes den 6 oktober i Landfors samt Myrheden. Vid denna tid hade vattentempen sjunkit till strax under 5 grader C därefter stigit till cirka 7 grader C. Två dagar senare kunde det konstateras att leken även pågick mellan broarna och i Häggholmselet. Efter den 17 oktober kunde inte någon aktiv grävning av lekgropar observeras men aggressivt, jagande beteende kunde observeras till inventeringsperiodens slut på lekområdet i Myrheden. Den tidigaste observationen av revirhävdande, jagande beteende gjordes den 3 oktober i Blankselet (figur 6). 384 Granholm Sälgträskliden UDDHOLMARNA Nyfors Åselet berget liden Björk- 351 Strand Pite-Byske berget Löv-

7 Lekintensitet / klass 3 Byskeälven Lekintensitet Vattentemp Figur 6: Lekintensitet i Byskeälven, högsta observerade värdet bland samtliga lokaler. Klass 3 innebär att lek påvisats och klass innebär att revirhävdande beteende observerats. Klass 1 och klass innebär att fisk observerats respektive ej observerats i området. Kågeälven Kunskapen om var lax och öring leker i Kågeälven är god. Fyra lokaler valdes ut i samråd med fiskevårdsområdena (figur 7). Fältinventeringen i Kågeälven utfördes under perioden och totalt utfördes 66 lokalbesök. Som flest observerades cirka 5 individer på en lokal. Bäckheden Broarna Björkelund Träsk- Byske Byske Myrgård Tjärnliden Källdal 6 Fjällboda Nordsvidjan backen by Nyheden Inre-Stormark Stormark Lundbäck Fjällboheden Dalbäck Lövkälen Storkågeträsket Storkågeträsk Bodalen Sälgdal 35 Gråliden Höglund Skurudal 139 Myrorna Lindesmark Vänträsk Bastulidberget Nilsliden Brännkläppen Sörsvidjan Hedlunda 5 Kvarnfors Bergnäs Nybäck Häbbersholm Hedbäcken Häbbersliden T räskbodarna Furuögrund 95 Lindbacka N Bastuliden Eriksliden Kvarnförsliden 154 Hultet Tällåsen Klockträsk Drängsmark Västbäck LILLFALLET Hemmistjärn Västergård Nylund Norrbäck N Bastuträsk 16 Ostträsket Sörsidan Klockträsket Mångberget Storselet Slyberg Björkdal Kusmarksliden Nysvedjan Storbäcken Björkhammar Rösnäs Norrberget Kankberg Mullkälen Brännberg Häbbersfors Högdalen Bodarna Brännan Brattliden Hamnträsk sgruvan Fällan 345 Kälen Bastuliden Gäddträsket Ö Stavträsk Gråliden Nylunda Frostkågemarken Stålberget Ostvik 85 Sandberg Sandfors GJUTERIET 133 Kläppen Östanbäck Bastuträsket Bäckänget Backen 1 Ersmarksbod. Heden Stavträsket Bastunäs N Åkulla Granholm Kusliden KVARNFALLET Åliden Brännan Vikgärdan Skata- Renfors Kusmark Karlgård Talliden Strömfors Tarsnäs Kågedalen Frostkåge udden Inre Grånäset Ersmarks- Spisen Sjulsviken Gillervattnet Avaberget T arsmyran ängena Bredviken Önnänget Bjur- Nyholm Kågeg. Skär- Boliden Klockar- Hälliden 19 Ersmark Ostnäset udden vattnet berget 19 Svanfors Hällbergssvedjan SKEGABRON Kåge Övre Båtfors 8 Nya Bjurliden Söderbodarna Norrliden Räftkläppen Liden Frängsberget Storkåge Kågehamn Pålstrandudden Svanström Ö Lillträsk Bjurvattnet Bjurliden Bjurlidtr. Bodarna Sörbyn Kåge- Långbäck Rengårds- Ned. Båtfors Kågeliden 64 Långselegruvan Dalvik Nyland fjärden 5 heden Varu- Ängena Lövlund Kågön Långdal Bjurström Jörnbodarna Långträsket N Bergfors träsket Boviken tforsens kraftstation Heden 16 Kågeäng Långselet N Grundfors Varuträsk Granlund Bruträsk Löparnäs Grundnäs Sågudden Borup Åliden Hägglunden Brutorp Dalfors Bjurån 95 Fällbäcken Lidberget Brännfors Loberg 89 Stämnings- Boviksbadet Finnforsfallet Forsberget Holmfors Stensund Inrebodarna Lidberget Klintforsfallet gården 14 Stensborg Fallet Granfors Holmlund Torrliden Finnforsfallet Brönet 97 Morö Backe Lill-Jakobs Myckle Stöverfors Medlebodarna Fäbodarna 75 S Grundfors Forsbacka Plan Liden Medle Anders- Skellefteå Röjnoret Finnfors Lund torp 37 Dalen Selsforsen Gråberg Storsvidjan Falkträsket Grannäs Krångfors 46 Grubban Viken Finnfors- Slind Svidjan N Bergsbyn Stöverån Skellefteälven Figur 7: Lokaler som lekkarterades i Kågeälven. Kågeälven Klintforsån Vadbäcken Byskeälven

8 Lekintensitet / Klass Lek kunde påvisas på alla lokaler. Den tidigaste observationen av att leken pågick gjordes den 7 september på lokalen Lillfallet och det konstaterades även att det var öring som lekte. Det var endast på lokalen Lillfallet som öring kunde särskiljas från lax. Observationen gjordes vid första besöket på lokalen. Ett lekande par och två lekgropar observerades. Vid denna tid hade vattentempen sjunkit till cirka 5 grader C. Efter den 13 oktober kunde ingen lekande öring observeras. (figur 8) Första observationen av lekande lax gjordes den 3 oktober vid Skega. Efter den 18 oktober kunde inte någon aktiv grävning av lekgropar observeras men aggressivt, jagande beteende hos lax kunde observeras till den 4 november vid Skega. (figur 8) Kågeälven Lekintensitet lax Lekintensitet öring Temp Figur 8: Lekintensitet lax respektive öring i Kågeälven, högsta observerade värdet bland samtliga lokaler. Klass 3 innebär att lek påvisats och klass innebär att revirhävdande beteende observerats. Klass 1 och klass innebär att fisk observerats respektive ej observerats i området.

9 Bureälven I Bureälven kan det inte påvisas att laxlek förekommer men kunskapen om var öring leker i älven är god. Totalt valdes 3 lokaler ut i samråd med fiskevårdsområdet (figur 9). Fältinventeringen i Bureälven utfördes under perioden och totalt utfördes 41 lokalbesök. Som flest observerades cirka 15 öringar på en lokal. 8:3 FLOTTARBRON 7:16 LANDFORS 7:7 8:3 8:35 8:34 8:36 8:37 STRÖMSHOLM 8:43 8:3 8:8 8:39 7:187:183 7:163 7:178 7:177 7:181 7:184 7:116 7:137 7:18 7:1387:139 7:14 7:141 7:17 7:14 7:188 7:1647:171 7:15 7:143 7:144 7:179 7:154 7:66 7:145 7:146 7:11 7:43 7:1657:17 7:153 7:8 7:137:15 7:18 7:56 7:1667:173 7:151 7:149 7:148 7:147 7:155 7:14 7:167 7:15 7:93 7:157 7:156 7:158 7:7 7:168 7:174 7:159 7:65 7:131 7:16 7:161 7:16 7:7 7:4 7:55 S: 7:169 7:175 7:94 7:58 7:4 7:4 7:57 7:75 7:64 7:115 7:11 7:189 7:185 7:186 7:187 8:1 7:176 7:3 4:165 S:1 4:165 7:4 7:4 7:54 7:3 7:114 7:8659: 7:53 7:99 7:8 59:359:459:5 8:5 8:44 7:71 4:165 4:165 7:51 4:165 7:84 7:81 7:111 7:35 7:4 7:4 7:37 7:5 7:79 7:4 7:36 7:16 7:19 7:39 4:165 8:9 4:165 8:47 8:4 8:16 8:17 8:18 8:5 8:41 8:6 8:1 8:5 8:43 8:6 51:1 8:38 1:4 1:7 Figur 9: Lokaler som lekkarterades i Bureälven. Lek kunde påvisas på alla lokaler. Den tidigaste observationen av att lek pågick gjordes den oktober på lokalen Landfors. Vid denna tid hade vattentempen sjunkit till cirka 7,5 grader C. Den 6 respektive den 1 oktober hade lek även konstaterats på lokalerna Strömsholm och Flottarbron. Mellan den oktober steg vattenståndet i älven vilket försvårade inventeringen och ingen observation av fisk kunde göras efter den 15 oktober (figur 1). Dock bedömdes det att leken i huvudsak var över vid denna tidpunkt.

10 Lekintensitet / klass Bureälven Lekintensitet Temp Figur 1: Lekintensitet i Bureälven, högsta observerade värdet bland samtliga lokaler. Klass 3 innebär att lek påvisats och klass innebär att revirhävdande beteende observerats. Klass 1 och klass innebär att fisk observerats respektive ej observerats i området. Diskussion Under den första delen av inventeringsperioden var vattenståndet lågt i samtliga älvar och möjligheten att observera fisk från land var goda. Eftersom det rådde goda inventeringsförhållande så bedöms tillförlitligheten som god för när laxen börjar sin lek på de inventerade lokalerna. Från första lekobservationen av lax i en älv tog det endast cirka två dygn innan lek observerades på fler lokaler i samma älv. Lek kan ha förekommit tidigare på leklokaler som inte inventerades men bedömningen är att det endast kan röra sig om ett fåtal dagar. Observationer av öring gjordes endast på en lokal i Kågeälven, Lillfallet, samt i Bureälven. Lokalen i Kågeälven besöktes första gången den 7 september då även lek observerades. Ett större område kring Lillfallet inventerades den 7 september och totalt observerades ett lekande par samt två lekgropar. Det kan antas att leken nyligen kommit igång men ett exakt datum går inte att fastställa. Osäkerheten för när öring börjar leken i Åby-, Byske-, och Kåge älvar är större jämfört med laxen på grund av få eller inga observationer. I Bureälven bedöms startdatum som tillförlitlig på grund av goda inventeringsförhållanden och att området där öringen leker är relativt begränsat till utvalda lokaler. På grund av höga vattenflöden i slutet av inventeringsperioden är det svårt att säga när leken slutar. Vad gäller lax dras dock slutsatsen att någon form av revirhävdande eller vaktande beteende pågår minst till början av november då också isen lägger sig. Resultatet tyder på att öringen leker tidigare och att leken är över i mitten av oktober. För Åby-, Byske-, och Kåge älvar observerades öring på få eller inga lokaler vilket gör slutdatum för öringsleken osäkert. För Bureälven bedöms slutdatum för leken som mer tillförlitligt på grund av att öring lekte på fler lokaler och bättre inventeringsförhållanden rådde. Frånvaron av lax i Bureälven tar även bort risken att ta fel på art.

11 Bilaga 1 Protokoll för observation av lek: lax och öring Tony Söderlund Datum Inventerare Vattendrag Lokalnamn x-koord y-koord Tid på lokalen Fritd Skellefteå Vattentemp Väder Lekobservationer

12 För mer information kontakta: Tony Söderlund Skellefteå kommun 7781