Svenskt portföljinnehav 2003

AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK Svenskt portföljinnehav 2003 Utländska aktier och räntebärande värdepapper Camilla Hagman Falkler, Sofia Kåhre DECEMBER 2004 S V E R I G E S R I K S B A N K

Sammanfattning Värdet på svenska placerares portföljtillgångar i utlandet uppgick vid utgången av 2003 till 1 536 miljarder kronor. Värdet på svenska innehav i utländska aktier och fondandelar ökade med 21,5 procent från föregående år. Värdet på svenska innehav i utländska räntebärande värdepapper ökade med 9,3 procent jämfört med året innan. Närmare en tredjedel av svenskarnas totala utländska portfölj var investerad i amerikanska värdepapper. Sektorn Övriga finansinstitut, bestående av bl.a. försäkringsbolag och fonder, stod för mer än hälften av de utländska placeringarna. 2

Svenskt portföljinnehav 1 i utländska värdepapper 2003 I rapporten presenteras resultaten från Riksbankens årliga undersökning om svenska placerares innehav av utländska portföljtillgångar. Studien genomförs av Sveriges riksbank under ledning av Internationella valutafonden (IMF) och ingår i en världsomspännande internationell undersökning. Det svenska innehavet av utländska portföljtillgångar mäts per den 31 december 2003. Portföljtillgångarna presenteras uppdelade på aktier (inklusive fondandelar) och räntebärande värdepapper (obligationer och penningmarknadsinstrument). Vidare visas placeringarnas geografiska och sektoriella fördelning, och slutligen valuta- och emittentfördelning av räntebärande värdepapper. PORTFÖLJTILLGÅNGARNAS VÄRDE Värdet av svenska placerares utländska portföljtillgångar uppgick vid utgången av 2003 till totalt 1 536 miljarder kronor. Detta kan jämföras med utgången av år 2002 då tillgångsvärdet uppgick till 1 312 miljarder kronor. Portföljtillgångarna består till största delen av aktier och fondandelar. 1 019 miljarder placerade i aktier och fondandelar Svenska innehav i utländska aktier och fondandelar uppgick till cirka 1 019 miljarder kronor vid slutet av år 2003. Detta innebar en ökning med 21,5 procent jämfört med föregående år. Denna ökning berodde bland annat på svenska nettoköp av utländska portföljaktier under året. Enligt statistik från Sveriges betalningsbalans framgår att svenska investerare nettoköpte utländska aktier och fondandelar från utlandet för 37 miljarder kronor under helåret 2003. Den största bidragande orsaken till tillgångsökningen var dock de stigande börskurserna runt om i världen. Efter flera år med fallande kurser, vände börserna uppåt igen under 2003. Värdeförändringen för ett index viktat efter mottagarländernas relativa andelar visar en genomsnittlig värdeökning för mottagarländernas börsutveckling år 2003 på cirka 24 procent. Ytterligare en faktor som påverkar innehavets utveckling är kronkursen. Under perioden förstärktes den svenska kronan, vilket medförde en värdeminskning i den utländska aktieportföljen mätt i svenska kronor. Enligt den årliga utvecklingen i det handelsvägda TCW-indexet 2 förstärktes kronan med cirka 5 procent under år 2003. Den historiska utvecklingen av det svenska innehavet av utländska portföljaktier visar att värdet på den utländska aktieportföljen över tiden har följt kursutvecklingen på 1 Portföljinnehav inkluderar aktier (där ägandet är lägre än 10% av aktiekapitalet eller rösterna) samt räntebärande värdepapper 2 TCW (Total Competitiveness Weights) är ett sätt att mäta kronans värde mot en korg av andra valutor. En ökning av värdet på index indikerar att kronan har försvagats d v s vår korg av valutor har blivit dyrare att köpa med svenska kronor. 3

mottagarländernas börser, se diagram 1. Till den kraftiga tillgångsökningen under mitten av 90-talet har också stora svenska nettoköp av utländska aktier bidragit. På grund av omfattande svenska nettoköp av utländska aktier under år 2001 ökade värdet på den utländska aktieportföljen trots en kraftig börsnedgång. En kronförsvagning kan också kompensera för en värdeminskningen orsakad av en svag börsutveckling. Detta var fallet för år 2000 och 2001 då kronan försvagades cirka 4 respektive 6 procent enligt TCW-termer. Diagram 1. Historisk utveckling i det svenska innehavet av utländska portföljaktier Viktat Index & Mdr SEK 2800 2300 1800 1300 800 300-200 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 TCW 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Totalt innehav Nettoköp Svenska kronan Börsutveckling Ökat innehav av räntebärande värdepapper Svenska placerare ägde vid årsskiftet utländska räntebärande värdepapper till ett marknadsvärde motsvarande 517 miljarder kronor. Det var en ökning med 9,3 procent eller knappt 44 miljarder kronor från 2002. Tillgångsökningen berodde på svenska nettoköp av utländska räntebärande värdepapper under året. Riksbankens statistik över Sveriges betalningsbalans visar att svenska investerare nettoköpte utländska obligationer och penningmarknadsinstrument för sammanlagt cirka 70 miljarder kronor under helåret 2003. Under perioden steg obligationsräntorna något samtidigt som kronan förstärktes, vilket medförde en värdeminskning på de svenska innehaven i utländska räntebärande värdepapper. Huvuddelen av de svenska innehaven var i obligationer och motsvarade 91,7 procent av det totala innehavet av utländska räntebärande värdepapper. Innehaven i penningmarknadsinstrument har fortsatt att öka och vid utgången av år 2003 hade de ökat med 23 procent jämfört med utgången av 2002 3. 3 Se bilaga 1 4

Diagram 2. Utveckling i det svenska innehavet av utländska räntebärande värdepapper Mdr SEK 2001 2002 2003 500 400 300 200 100 0 Obligationer Penningmarknadsinstrument GEOGRAFISK 4 SPRIDNING En del i undersökningen är att visa de utländska portföljtillgångarnas geografiska spridning. En jämförelse med de tre tidigare årens undersökningar visar att den geografiska spridningen är relativt stabil med endast marginella förändringar. Innehaven i USA dominerar både när det gäller aktier och räntebärande värdepapper. Diagram 3. Svenska portföljinvesteringar i utlandet per 31 december, 2003 Mdr SEK Aktier Räntebärande 500 400 300 200 100 0 USA Luxemburg Storbritannien Tyskland Frankrike Japan Finland Nederländerna Schweiz Italien Övriga världen Störst innehav i amerikanska portföljaktier USA fortsätter alltså att vara det största enskilda mottagarlandet för de svenska investeringarna i portföljaktier. Nästan en tredjedel av det totala innehavet är placerade 4 Med landtillhörighet menas emittentens hemland och inte det land på vilkens marknad aktien eller det räntebärande värdepappret är emitterad. 5

i amerikanska aktier, vilket i siffror motsvarar 335 miljarder kronor. På plats nummer två och tre kommer Luxemburg och Storbritannien med en procentuell andel på knappt 20 respektive 14 procent av det totala aktieinnehavet. Att innehaven i Luxemburg utgör en så betydande andel av de totala aktieinnehaven beror till stor del på det sätt som fondandelar hanteras i undersökningen 5. Ser man på regioner är det i EU-området som helhet som merparten av innehaven finns. Över hälften av de totala innehaven finns i detta område. Tabell 1: Svenska placeringar i utländska portföljaktier per 31 december, 2003, mkr. Belopp Andel 2003 2002 2001 2003 2002 2001 Nordamerika 343 739 274 489 423 795 33,7% 32,7% 37,7% EU 523 480 448 466 546 081 51,4% 53,5% 48,6% Central- & Östeuropa 14 387 9 311 7 561 1,4% 1,1% 0,7% Övriga Europa 54 712 40 370 63 005 5,4% 4,8% 5,6% Asien 67 616 55 083 69 967 6,6% 6,6% 6,2% Oceanien 8 994 5 673 5 992 0,9% 0,7% 0,5% Latinamerika 1 593 1 913 1 515 0,2% 0,2% 0,1% Övriga länder 4 411 3 395 5 130 0,4% 0,4% 0,6% Totalt 1 018 933 838701 1123048 100% 100% 100% 5 Fondandelar i utlandsregistrerade fonder tillförs det land där fonden är registrerad i och rapporteras som aktier oavsett i vilka värdepapper fonden placerar. Luxemburgs stora andel i aktieinnehavet är en följd av att allt flera fondbolag väljer att registrera sina fonder i Luxemburg på grund av bl a förmånligare beskattningsregler. 6

Ingen stor förändring av placeringarnas geografiska spridning från föregående år Den geografiska spridningen av innehaven i utländska portföljaktier har inte förändrats nämnvärt sedan föregående år. USA:s andel av det totala innehavet ligger kvar på ungefär samma nivå som 2002, medan EU-områdets andel har minskat något. Det är framförallt innehaven i Storbritannien som har minskat. Placeringarna i gruppen övriga världen har successivt ökat de tre senaste åren, men det rör sig om små förändringar. Sett ur ett lite längre perspektiv har den geografiska spridningen dock förändrats över tiden. I början av 90-talet stod innehaven i EU-området för två tredjedelar av de totala utländska aktieinnehaven och de amerikanska enbart för en sjättedel. Placeringarna i USA har sedan tenderat att öka fram till och med 1997, samtidigt som de under denna period avtagit i EU-området, och där framförallt i Tyskland. Från utgången av 1997 har utvecklingen vänt och innehaven i utländska portföljaktier har minskat i USA till förmån för EU-området. Diagram 4. Historisk landfördelning 1990 2003 % USA EU Övriga världen 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Sydostasien populärast av tillväxtmarknaderna Av de totala aktieplaceringarna fanns drygt 3 procent i tillväxtmarknader. Värdet på investeringarna i dessa marknader ökade med cirka 32 procent sedan föregående år. Totalt uppgick värdet till 36 miljarder kronor. Sydostasien och Central och Östeuropa svarar för cirka 95 procent av innehaven i tillväxtmarknaderna. Den genomsnittliga värdeökningen för dessa marknaders börsutveckling år 2003 var cirka 40 procent. 7

Tabell 2: Tillväxtmarknader, mkr. Andel av tillväxtmarknader 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2001 2002 2003 Sydostasien 7 615 16 303 16 302 16 648 14 981 19 703 63% 55% 54% Central- och Östeuropa 3 082 5 013 9 377 7 561 9 311 14 387 29% 34% 40% Latinamerika 591 2 096 2 173 1 515 1 913 1 593 6% 7% 4% Sydafrika 157 52 329 710 961 248 3% 4% 1% Totalt tillväxtmarknader 11 445 23 464 28 181 26 435 27 166 35 931 100% 100% 100% Sydostasien är den tillväxtmarknad som har högst andel av aktieplaceringarna. Innehaven i Central- och Östeuropa har dock ökat stadigt de senaste åren relativt sett. Tre fjärdedelar av investeringarna i Central- och Östeuropa utgörs av ryska aktier och det är också de som ökat mest sedan föregående år. Svenska innehav i de 10 länder, som i maj 2004 tillträdde som medlemmar i Europeiska Unionen, var förhållandevis små. En kraftig ökning av aktieinnehav i Polen och de baltiska länderna märktes dock. 6 Diagram 5. Tillväxtmarknader 1998 2003 Mdr SEK 20 15 10 5 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Sydostasien Central- och Östeuropa Latinamerika Sydafrika Amerikanska räntebärande värdepapper populärast Även när det gäller räntebärande värdepapper var USA det största enskilda mottagarlandet av investeringarna. Amerikanska räntebärande värdepapper svarade för 26,4 % av de totala placeringarna. Andra länder som har stora andelar av svenska placeringar är Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Liksom 2002 fanns huvudparten av innehaven i räntebärande värdepapper i EU-området. Vid utgången av 2003 fanns 61 procent av svenskars gränsöverskridande placeringar i dessa värdepapper inom EU. Detta var en ökning med 3,1 procentenheter från år 2002. 6 Se bilaga 1 8

Tabell 3: Svenska placeringar i utländska räntebärande värdepapper per 31 december, 2003, mkr. Belopp Andel 2003 2002 2001 2003 2002 2001 EU 317 139 275 513 253 859 61,3% 58,2% 58,7% Nordamerika 140 312 146 861 129 393 27,1% 31,0% 29,9% Central- och Östeuropa 7 733 1 158 512 1,5% 0,2% 0,1% Övriga Europa 23 285 17 579 20 850 4,5% 3,7% 4,8% Asien 13 629 18 037 17 049 2,6% 3,8% 3,9% Oceanien 2 891 3 661 2 747 0,6% 0,8% 0,6% Latinamerika 193 164 190 0,0% 0,0% 0,0% Internationella organisationer 2 137 2 068 0 0,4% 0,4% 0,0% Övriga länder 10 128 8 505 7 502 2,0% 1,8% 1,7% Totalt 517 446 473 546 432 102 100% 100% 100% Tidigare år har undersökningen visat att landfördelningen bland mottagarländerna skiljde sig något i fråga om obligationer och penningmarknadsinstrument. Obligationer investerades mer koncentrerat än penningmarknadsinstrument. För 2003 ser vi en förändrad bild. 2003 placerades obligationer först och främst i USA och Tyskland. Tidigare svarade dessa länder för knappt hälften av de totala svenska investeringarna i obligationer. 2003 var USA och Tyskland fortfarande klart dominerande, men deras gemensamma andel av de totala investeringarna i obligationer var nu 44 procent. Placeringarna i penningmarknadsinstrument koncentrerades till ungefär samma länder som placeringarna i obligationer. Diagram 6. Landfördelning obligationer och penningmarknadsinstrument 2003 % Obligationer Penningmarknadsinstrument 60 50 40 30 20 10 0 USA Tyskland Storbritannien Frankrike Nederländerna Finland Italien Danmark Norge Japan Övriga världen 9

SEKTORFÖRDELNING Sektorfördelningen presenteras inledningsvis efter olika innehavarkategorier för samtliga slag av portföljinvesteringar. Vidare visas de räntebärande placeringarnas emittentsektorer och valutafördelning. Fond- och försäkringsbolag stora innehavare Ur undersökningen kan man förutom geografisk spridning även utläsa fördelningen bland innehavarkategorier, d v s vilka svenska sektorer som ägde de utländska värdepapperna. Sektorernas relativa andelar av de totala tillgångarna har inte förändrats i någon större utsträckning jämfört med föregående år. Diagram 7. Svenska innehavarkategorier 2003 Hushåll 13,1% Icke-finansiella företag 2,2% Staten 0,5% MFI 8,8% Socialförsäkring 21,9% Övriga finansinstitut 53,6% Sektorn övriga finansinstitut var återigen den största innehavarsektorn av såväl aktier som obligationer. Jämfört med tidigare år visar statistiken att sektorns andel minskat. Sektorn består framförallt av försäkringsbolag och fondbolag. Socialförsäkringssektorn, som ägde cirka 22 procent av portföljtillgångarna i utlandet vid slutet av år 2003, var den näst största svenska innehavarsektorn. Detta var en ökning med en procentenhet jämfört med samma period föregående år. Denna kategori omfattar AP-fondernas portföljtillgångar i utlandet, vilka främst består av aktier men även obligationer. 10

Diagram 8. Innehavarsektorer 2001-2003 % 70 2001 2002 2003 60 50 40 30 20 10 0 Övriga Socialförsäkring MFI Hushåll Icke-finansiella finansinstitut företag Staten Kommuner Hushållssektorn var den tredje största innehavarsektorn med 13 procent av de totala innehaven och 19 procent av de utländska aktierna vid slutet av år 2003. Hushållens innehav är i verkligheten större än 13 procent då många hushåll indirekt äger utländska värdepapper via värdepappersfonder. Dessa innehav återfinns i sektorn övriga finansinstitut där bl.a. fondbolagen ingår. Ickefinansiella företag stod för 2 procent av de totala portföljtillgångarna i utlandet den 31 december 2003. Däremot svarade de för 48 procent av svenska placeringar i utländska penningmarknadsinstrument. Det var också denna sektor som främst bidrog till de ökade innehaven av dessa värdepapper. Innehaven fanns främst i USA, Storbritannien och Schweiz och det är också i dessa länder som de största ökningarna av investeringar i korta värdepapper skett. De monetära finansinstituten (MFI), framförallt banker och bolåneinstitut, ägde cirka 9 procent av de totala innehaven av utländska värdepapper, vilket var ungefär i linje med föregående års andel. Innehaven dominerades av obligationer. Tabell 4: Innehavarkategorier per instrument 2003, mkr. Sektor Aktier Andel Obligationer Andel PMI Andel Totalt Andel Övriga finansinstitut 556 793 55% 256 078 54% 10 574 25% 823 445 54% Socialförsäkring 245 308 24% 90 812 19% 0 0% 336 120 22% Hushåll 196 706 19% 2 339 0% 1 838 4% 200 883 13% MFI 4 327 0% 120 797 25% 9 778 23% 134 903 9% Icke-finansiella ftg 8 942 1% 4 213 1% 20 691 48% 33 846 2% Staten 6 740 1% 194 0% 6 0% 6 939 0% Kommuner 115 0% 126 0% 0 0% 241 0% Totalt 1 018 932 100% 474 559 100% 42 886 100% 1 536 377 100% 11

Placeringar i statsobligationer överväger Utöver en komplett landfördelning och sektorfördelning visar undersökningen även en viss emittentfördelning av obligationer och penningmarknadsinstrument. Fördelningen gör det möjligt att urskilja statspapper från övriga emittenters räntebärande värdepapper. Vid utgången av år 2003 svarade statsobligationer för drygt 53 procent av alla placeringar i obligationer. Motsvarande andel för penningmarknadsinstrument var 14,5 procent. Det vill säga, vi ser en klar övervikt på statspapper när det gäller obligationer, men när det gäller pmi valde svenska investerare icke-statliga emittenter. Tabell 5: Emittentfördelning av svenska placeringar i utländska räntebärande värdepapper per 31 december, 2003, mkr. Emittent Obligationer Andel PMI Andel Totalt Andel Stat 252 773 53,3% 6 237 14,5% 259 010 50,1% Övriga 221 787 46,7% 36 649 85,5% 258 436 49,9% Totalt 474 559 100,0% 42 886 100,0% 517 446 100,0% Amerikanska statspapper var de som tilldrog sig störst intresse. Drygt 69 miljarder kronor var investerade i amerikanska statsobligationer och knappt 3 miljarder kronor i amerikanska statsskuldväxlar. Utöver amerikanska statsobligationer fanns placeringarna i statsobligationer bl.a. i Tyskland, Frankrike och Storbritannien och när det gäller statsskuldväxlar bl.a. i Frankrike och Spanien. Den sektor som hade störst andel placeringar i statspapper vid årsskiftet 2003 var övriga finansinstitut, som stod för hela 73 procent. Svenska placerare hade tillgångar i utländska obligationer och certifikat med ickestatliga emittenter för totalt 258 miljarder kronor vid utgången av 2003. Främst fanns dessa innehav i USA, Tyskland och Storbritannien. MFI och ickefinansiella företag var de innehavarsektorer som hade störst andel i ickestatliga räntebärande värdepapper, 105 respektive 22 miljarder kronor. 12

Euro-denominerade värdepapper klart dominerande Ytterligare en möjlig nedbrytning av räntebärande värdepapper är en valutafördelning av innehaven. Euro och USD var de dominerande valutorna och stod för 55,4 respektive 30,6 procent av de totala svenska innehaven av utländska räntebärande värdepapper. Valutafördelningen skiljer sig i fråga om obligationer och penningmarknadsinstrument. 52,9 procent av investeringar i obligationer var i euro och 32,3 procent var i USD. För korta papper var förhållandet 64,7 procent värdepapper denominerade i euro och 20,7 procent i USD-denominerade instrument. Diagram 9. Valutafördelning av räntebärande värdepapper 2003 Obligationer Penningmarknadsinstrument USD 32,3% Övriga 3,6% CHF 0,3% USD 20,7% Övriga 8,7% CHF 0,0% JPY 3,7% GBP 7,2% EUR 52,9% JPY 0,1% GBP 5,9% EUR 64,7% 13

BAKGRUND I en rapport av IMF (Godeaux Report) år 1992 presenterades stora avvikelser i den internationella portföljstatistiken. Rapporten visade på att värdet av världens samlade skulder översteg värdet på de samlade tillgångarna. Mot bakgrund av det inledde IMF en internationell undersökning om utländska portföljtillgångar, The Coordinated Portfolio Investment Survey (CPIS), år 1997. Denna studie är en del i IMF: s omfattande internationella undersökning och mäter det svenska innehavet av utländska portföljtillgångar beträffande både utländska aktier och räntebärande värdepapper. 7 Den internationella undersökningen har sammanlagt genomförts fyra gånger och är numera årlig. I den internationella undersökningen deltar ett stort antal länder och i undersökningen år 2002 ingick det 67 länder. Sverige har deltagit vid varje tillfälle. Syftet med undersökningen är först och främst att förbättra statistik. Med hjälp av undersökningen får varje deltagarland en rimlig uppskattning av de utländska portföljtillgångarna värderade till ett marknadsvärde. Eftersom samtliga länders portföljtillgångar i utlandet landfördelas erhålls med detta också en spegelbild av ländernas motsvarande skuldsida. Detta leder till en mer heltäckande bild av det internationella mönstret av portföljinvesteringar, vilket också gynnar kvaliteten på statistiken. FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Riksbanken har sedan 1989 genomfört en årlig undersökning om svenska placerares innehav av utländska portföljaktier och fondandelar. Undersökningen i sin nuvarande utformning, inkluderande både aktier och räntebärande värdepapper har producerats sedan 2001. Undersökningen mäter det svenska innehavet av utländska portföljtillgångar per den 31 december 2003. Portföljtillgångarna är uppdelade på utländska aktier och räntebärande värdepapper (obligationer och penningmarknadsinstrument). Undersökningen ger förutom en komplett landfördelning, även en fördelning på svenska innehavarkategorier per instrument av det svenska innehavet i utländska värdepapper. När det gäller räntebärande värdepapper finns dessutom en valutafördelning, samt information om emittentsektor (stat eller övrig). Syftet med undersökningen är, förutom att delta i den internationella studien, att förse tillgångssidan i utlandsställningen med stockuppgifter över svenska innehav av utländska aktier. Uppgifter om hushållens eventuella direkta portföljinnehav i depåer i utlandet saknas. Utländska depåinstitut omfattas inte av den svenska undersökningen och alternativet att fråga enskilda hushåll om deras innehav i utländska portföljinvesteringar är inte praktiskt genomförbart. 7 Innehav av direkta investeringar ingår således inte i undersökningen. 14

DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR Portföljaktier Med portföljaktier avses såväl aktier som fondandelar; innehav i bolag med en ägarandel som understiger 10 procent av rösterna eller kapitalet. Utländska portföljaktier innefattar t ex utländska depåbevis som handlas i Sverige samt andelar i värdepappersfonder registrerade i utlandet. Undersökningen har följt IMF:s anvisningar i detta avseende. Obligationer Med obligationer avses räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid längre än ett år Penningmarknadsinstrument Med penningmarknadsinstrument (PMI) avses räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid kortare än ett år Landtillhörighet Med landtillhörighet avses emittentens hemland, d v s det land där emittenten har sin adress, oavsett i vilken valuta värdepappren är denominerade eller i vilket land de är noterade och förvarade. Sektorsindelning Uppdelningen på sektorer är gjord utifrån Statistiska Centralbyråns klassificering av institutionella sektorer för finansiell statistik. Värdering Tillgångarna är redovisade till marknadsvärde och valutakurs gällande den 31 december 2003. Undantaget gäller onoterade aktier som kan vara skattade med hjälp av P/E-tal alternativt årets utdelning eller redovisade till det nominella värdet. UNDERSÖKNINGSMETOD Den svenska undersökningen har gjorts i form av en totalundersökning. För vissa kategorier, t ex försäkringsbolag och stiftelser, har en s.k. cut-off gjorts. Riksbanken har vänt sig till tre typer av aktörer i undersökningen; depåinstitut, fondförvaltare samt slutplacerare. Omkring 650 potentiella svenska placerare har ombetts rapportera sina innehav i utländska portföljtillgångar. Av dessa har 385 svarat att de har innehav att rapportera. För att undvika dubbelräkning har depåinstitut instruerats att urskilja hushållssektorn från övriga sektorers depåinnehav i rapporteringen. Fondförvaltarna har rapporterat sina svenskregistrerade fonders innehav i utländska värdepapper samt värdet av svenska placerares andelar i deras utlandsregistrerade fonder. I den senare kategorin är fondandelarna fördelade på de länder i vilka fonderna är registrerade. De inkomna uppgifterna granskas och sammanställs av Riksbanken. 15

STATISTIKENS TILLFÖRLITLIGHET Statistiken bygger på insamlade uppgifter från den valda populationen. Då rapporteringsskyldighet till Riksbanken föreligger hamnar svarsfrekvensen nära 100%. En undertäckning av hushållssektorns samlade innehav finns. Sveriges riksbank inte har möjlighet att involvera utländska depåförvaltare i undersökningen och på så sätt missas hushållens utländska värdepapper som förvaras i utländsk depå. Granskning och rimlighetsbedömning görs löpande och revideringar av tidigare års uppgifter görs då fel upptäcks. Revideringar har skett av utfallen från de två föregående åren. Korrigeringarna gäller endast innehav av portföljaktier. ANNAN VÄRDEPAPPERSSTATISTIK Varje månad publicerar Riksbanken Portföljinvesteringar med utlandet, flöden över såväl primär- som sekundärmarknaden, avista. Mer information om Riksbankens värdepappersstatistik finns på Riksbankens hemsida www.riksbank.se Internationella Valutafondens sammanställning över samtliga länders portföljtillgångar i utlandet finns på IMF:s hemsida www.imf.org 16

Bilaga 1 Landfördelning av svenska placerares innehav av utländska värdepapper per 31 december, miljoner kronor. Aktier Obligationer PMI TOTALT Land 2003 2002 2001 2003 2002 2001 2003 2002 2001 2003 2002 2001 Europa EU 523 480 448 466 546 081 297 229 255 650 245 816 19 910 19 866 8 042 840 619 723 982 799 940 Luxemburg 201 359 169 066 163 700 7 777 1 804 3 009 1 201 855 365 210 338 171 725 167 075 Storbritannien 141 913 129 324 162 575 44 922 34 937 36 191 4 494 5 563 263 191 328 169 824 199 029 Tyskland 30 865 18 254 32 832 81 611 78 071 69 954 3 974 3 496 2 471 116 450 99 820 105 257 Finland 39 363 36 107 51 611 20 297 14 485 16 945 1 205 681 1 893 60 865 51 273 70 449 Frankrike 42 308 39 454 59 415 37 304 35 802 24 209 2 922 2 841 692 82 534 78 097 84 316 Danmark 6 802 6 145 10 682 18 363 15 075 23 226 2 279 2 327 1 143 27 444 23 547 35 050 Nederländerna 24 753 20 018 26 588 34 865 19 447 10 908 502 2 561 187 60 120 42 026 37 683 Italien 12 349 11 701 14 448 20 367 20 425 33 795 716 441-33 432 32 567 48 243 Spanien 10 929 7 059 10 450 11 638 12 888 13 189 1 119 871 190 23 686 20 817 23 829 Irland 9 328 7 659 9 135 3 842 1 298 245 661 228 688 13 832 9 185 10 069 Belgien 1 784 1 653 1 835 6 011 9 607 7 367 203-150 7 998 11 260 9 353 Österrike 389 1 158 1 398 4 010 7 022 4 110 - - - 4 399 8 179 5 507 Grekland 446 450 312 5 674 3 590 1 114 - - - 6 120 4 040 1 425 Portugal 893 419 1 100 547 1 199 1 555 634 3-2 073 1 621 2 655 Central- & Östeuropa 14 387 9 311 7 561 7 464 1 158 512 269 - - 22 120 10 469 8 073 Ryssland 11 054 7 230 5 685 502 38 33 - - - 11 556 7 268 5 718 Polen 1 012 621 605 6 031 83 6 - - - 7 043 704 610 Ungern 765 694 631 35 - - - - - 800 694 631 Baltiska länderna 962 292 223 623 1 027 411 269 - - 1 855 1 319 634 Övriga Östeuropa 594 474 418 272 11 61 - - - 866 486 480 Övriga Europa 54 712 40 370 63 005 14 500 14 753 16 540 8 785 2 826 4 310 77 997 57 949 83 855 Schweiz 45 185 32 158 54 324 1 418 1 737 2 645 4 623 449 106 51 225 34 344 57 074 Norge 8 908 7 496 8 585 11 838 12 139 13 287 2 355 1 941 3 992 23 101 21 576 25 864 Övriga Europa 620 716 96 1 244 877 608 1 807 436 212 3 670 2 030 916 Nordamerika 343 739 274 489 423 795 129 464 140 888 125 683 10 848 5 973 3 710 484 051 421 350 553 189 USA 335 234 269 489 418 738 125 884 138 200 123 127 10 588 5 973 3 710 471 706 413 662 545 575 Kanada 8 505 5 000 5 058 3 579 2 688 2 556 261 - - 12 345 7 688 7 614 Oceanien 8 994 5 673 5 992 2 326 2 934 2 534 565 727 213 11 885 9 334 8 739 Australien 8 611 5 508 5 925 2 299 2 632 2 508 565 727 213 11 475 8 867 8 646 Nya Zeeland 362 156 64 26 302 26 - - - 388 459 90 Övriga Oceanien 21 9 3 - - - - - - 21 9 3 Asien 67 616 55 083 69 967 14 309 15 633 17 049-3 766-81 925 74 482 87 017 Japan 47 913 38 439 53 062 13 223 14 873 16 430-2 769-61 136 56 080 69 492 Sydostasien 19 283 14 981 16 648 406 396 619 - - - 19 689 15 377 17 267 Hongkong 6 782 4 665 5 829 13 14 95 - - - 6 794 4 679 5 924 Singapore 2 752 1 853 2 003 - - 51 - - - 2 752 1 853 2 054 Malaysia 536 991 623 - - - - - - 536 991 623 Indonesien 231 88 67 - - - - - - 231 88 67 Thailand 560 349 171 1 1 0 - - - 561 350 172 Taiwan 2 537 2 393 2 909 - - - - - - 2 537 2 393 2 909 Filippinerna 56 92 144 392 381 467 - - - 449 472 610 Sydkorea 4 479 3 634 4 277 - - 6 - - - 4 479 3 634 4 283 Kina 1 349 916 626 - - - - - - 1 349 916 626 Övriga Asien 420 1 663 257 680 365 - - 997-1 100 3 024 257

Bilaga 1 Forts. Landfördelning av svenska placerares innehav av utländska värdepapper per 31 december, miljoner kronor. Aktier Obligationer PMI TOTALT Land 2003 2002 2001 2003 2002 2001 2003 2002 2001 2003 2002 2001 Latinamerika 1 593 1 913 1 515 193 164 190 - - - 1 786 2 077 1 705 Mexico 794 1 019 847 41 54 35 - - - 835 1 073 882 Brasilien 587 660 535 51 13 38 - - - 639 673 574 Argentina 59 104 4 5-98 - - - 64 104 102 Venezuela 4 30 4 7 17 3 - - - 11 47 7 Chile 68 24 83 62 73 - - - - 130 97 83 Peru 18 60 6 4 3 4 - - - 23 63 10 Colombia 1 9-8 - - - - - 9 9 0 Panama 62 8 36 6-4 - - - 68 8 41 Costa Rica - - - - - - - - - 0 0 0 Ecuador - - - 9 4 7 - - - 9 4 7 Central-Amerika 4 135 2 187 4 033 6 937 5 232 3 865 2 509 1 681-13 581 9 100 7 898 Afrika 276 1 186 968 2 225 29 - - 278 1 411 997 Sydafrika 248 961 710-16 - - - - 248 977 710 Övriga Afrika 27 225 258 2 209 29 - - - 29 434 287 Internationella organisation - - - 2 137 2 068 3 609 - - - 2 137 2 068 3 609 Övriga världen - 23 129-3 - - - - 0 26 129 TOTALT 1 018 932 838 701 1 123 048 474 559 438 709 415 827 42 886 34 839 16 276 1 536 378 1 312 249 1 555 152 Not 1: Det totala värdet av portföljtillgångar enligt CPIS undersökningen från år 2001 är reviderat från 1 541 miljarder kronor till 1 555 miljarder kronor och för år 2002 från 1289 miljarder kronor till 1 312 miljarder kronor. Denna förändring hänförs till innehavet i portföljaktier som reviderats från 1 109 miljarder kronor till 1 123 miljarder kronor för 2001 respektive från 815 miljarder kronor till 839 miljarder kronor för 2002.

Bilaga 2 Svenskt innehav i utländska portföljaktier 1990-2003 miljarder kronor 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 1990 Land Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Finland 39,4 3,9 36,1 4,3 51,6 4,6 81,3 8,7 97,6 10,4 60,7 10,6 17,6 4,4 5,9 2,2 3,9 2,0 3,2 2,3 3,0 2,4 0,4 0,5 0,5 0,6 1,3 2,2 Norge 8,9 0,9 7,5 0,9 8,6 0,8 15,2 1,6 10,4 1,1 6,0 1,0 6,6 1,6 5,0 1,9 2,5 1,6 2,9 2,1 2,9 2,4 2,4 3,0 6,7 8,2 4,1 7,0 Danmark 6,8 0,7 6,1 0,7 10,7 1,0 7,0 0,7 6,8 0,7 7,2 1,3 6 1,5 1,9 0,7 2,3 1,2 1,3 0,9 1,4 1,1 0,8 1,0 2,0 2,4 1,0 1,7 Sverige 1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 5,4 1,3 5,7 2,2 6,8 3,4 5,5 4,0 0,4 0,3 3,8 4,8........ Tyskland 30,9 3,0 18,3 2,2 32,8 2,9 37,1 4,0 52,9 5,7 34,3 6,0 27,6 6,8 22,5 8,4 17,2 8,8 16,8 12,3 15,7 12,6 11,3 14,3 15,4 18,8 18,2 30,9 Nederländerna 24,8 2,4 20,0 2,4 26,6 2,4 34,7 3,7 26,3 2,8 22,2 3,9 15,8 3,9 10,3 3,9 7,8 4,0 6,8 5,0 6,9 5,5 4,3 5,4 4,8 5,9 4,3 7,3 Belgien 1,8 0,2 1,7 0,2 1,8 0,2 0,7 0,1 4,8 0,5 2,3 0,4 1 0,2 0,7 0,3 0,6 0,3 0,5 0,3 0,4 0,3 1,0 1,3........ Frankrike 42,3 4,2 39,5 4,7 59,4 5,3 49,5 5,3 41 4,4 19,8 3,5 14,2 3,5 12,8 4,8 9,5 4,9 9,2 6,7 11,2 9,0.... 9,1 11,1 6,7 11,4 Luxemburg 2 201,4 19,8 169,1 20,2 163,7 14,6 86,9 9,3 85,1 9,1 69,6 12,1 0,5 0,1 0,8 0,3 0,8 0,4 2,5 1,8 1,2 1,0 3,4 4,3 2,6 3,2 1,0 1,7 Storbritannien 141,9 13,9 129,3 15,4 162,6 14,5 129,3 13,8 102,3 10,9 45,0 7,8 34 8,4 24,6 9,2 16,9 8,6 12,7 9,3 11,9 9,5 7,8 9,8 7,6 9,3 4,2 7,1 Irland 9,3 0,9 7,7 0,9 9,1 0,8 7,9 0,8 2,8 0,3 1,9 0,3................................ Italien 12,3 1,2 11,7 1,4 14,4 1,3 10,6 1,1 12,1 1,3 12,1 2,1 5 1,2 2,5 0,9 1,7 0,9 1,9 1,4 1,6 1,3 0,7 0,9 1,7 2,1 1,1 1,9 Spanien 10,9 1,1 7,1 0,8 10,4 0,9 10,0 1,1 8,8 0,9 7,4 1,3 3,6 0,9 2,2 0,8 1,3 0,7 1,1 0,8 1,3 1,0 1,0 1,2 1,2 1,5 0,8 1,4 Österrike 0,4 0,0 1,2 0,1 1,4 0,1 0,9 0,1 0,9 0,1 0,6 0,1 0,5 0,1 0,4 0,1 0,4 0,2 3,3 2,4 0,3 0,2 0,2 0,2........ Grekland 0,4 0,0 0,5 0,1 0,3 0,0 0,3 0,0 0,7 0,1 0,4 0,1................................ Portugal 0,9 0,1 0,4 0,0 1,1 0,1 0,9 0,1 0,4 0,0 0,3 0,1................................ Övriga EU-länder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 0,1 1,0 0,4 0,2 0,1 1,7 1,3 0,3 0,2 6,5 8,1........ Schweiz 45,2 4,4 32,3 3,9 54,3 4,8 53,1 5,7 44,4 4,7 28,4 4,9 24,5 6,1 14,7 5,5 13,5 6,9 9,4 6,9 17,6 14,1 11,0 13,9 7,4 9,1 5,6 9,5 Ryssland from 97 11,1 1,1 7,2 0,9 5,7 0,5 2,4 0,3 1,4 0,1 0,3 0,1 3,1 0,8............................ (Övrig) Central- & Östeuropa 3,3 0,3 2,1 0,3 1,9 0,2 7,0 0,7 3,6 0,4 3,1 0,5 5,1 1,3 1,3 0,5........................ USA 335,2 32,9 269,5 32,1 418,7 37,3 327,5 34,9 336,4 36,0 215,4 37,5 182,4 45,2 108,6 40,8 78,0 39,8 30,7 22,5 27,3 21,9 19,1 24,1 14,8 18,1 8,7 14,8 Kanada 8,5 0,8 5,0 0,6 5,1 0,5 3,1 0,3 7,4 0,8 1,2 0,2 3,3 0,8 2,8 1,1 0,7 0,3 1,3 0,9 0,4 0,3 0,3 0,4.. 0,0.. 0,0 Japan 47,9 4,7 38,4 4,6 53,1 4,7 47,1 5,0 65,1 7,0 24,2 4,2 23,8 5,9 22,1 8,3 16,4 8,3 10,9 8,0 4,9 4,0 1,5 1,9 1,5 1,8 0,3 0,5 Sydostasien fr.o.m. 97 19,3 1,9 15,0 1,8 16,6 1,5 16,3 1,7 16,3 1,7 7,6 1,3 14 3,5 Övriga Asien 0,4 0,0 1,7 0,2 0,3 0,0 1,7 0,2 0,0 0,2 0,0 2,1 0,5 18,0 6,7 12,5 6,3 10,5 7,7 9,8 7,9...... 0,0.. 0,0 Australien 8,6 0,8 5,5 0,7 5,9 0,5 2,3 0,2 3,1 0,3 1,5 0,3................................ Övriga länder 7,0 0,7 5,8 0,7 6,9 0,6 3,6 0,4 3,4 0,4 2,2 0,4 7,2 1,8 2,8 1,0 2,4 1,2 4,2 3,1 6,4 5,1 4,0 5,1 6,4 7,8 1,6 2,7 Totalt 1018,9 100,0 838,7 100,0 1123,0 100,0 938,9 100,0 935,4 100,0 573,9 100,0 403,9 100,0 266,5 100,0 195,5 100,0 136,4 100,0 124,8 100,0 79,3 100,0 81,7 100,0 58,9 100,0 varav Norden 57,6 5,7 52,5 6,3 72,9 6,5 103,5 11,0 114,6 12,3 73,9 12,9 35,6 8,8 18,5 6,9 15,5 7,9 12,8 9,4 7,7 6,2 7,4 9,3 9,2 11,3 6,4 10,9 OECD 986,3 96,8 813,8 97,0 1098,6 97,8 910,7 97,0 915,2 97,8 563,6 98,2................................ EU 523,5 51,4 448,5 53,5 546,1 48,6 457,1 48,7 442,2 47,3 283,8 49,5 131,8 32,6 91,2 34,2 69,4 35,5 66,4 48,7 55,5 44,5 41,0 51,7 44,9 55,0 38,6 65,5 Nordamerika 343,7 33,7 274,5 32,7 423,8 37,7 330,6 35,2 343,9 36,8 216,6 37,7 185,7 46,0 111,4 41,8 78,7 40,3 32,0 23,5 27,7 22,2 19,4 24,5 14,8 18,1 8,7 14,8 Asien 67,6 6,6 55,1 6,6 70 6,2 65,1 6,9 81,9 8,8 32,0 5,6 39,9 9,9 40,1 15,0 28,9 14,8 21,4 15,7 14,7 11,8............ Östeuropa inkl Ryssland 14,4 1,4 9,3 1,1 7,6 0,7 9,4 1,0 5,0 0,5 3,4 0,6 8,2 2,0............................ Not 1: Före 1998 års undersökning redovisades andelar i utlandsregistrerade fonder på det land fonden placerade i. F r o m 1998 redovivas innehavet på det land fonden är registrerad i. Not 2: I tidigare undersökningar redovisades aktiernas landtillhörighet i utlandsregisterade fonder och svenska aktier inkluderades. F r o m 1998 undersökning krävs ingen landfördelning. Not 3: Det totala värdet av portföljtillgångar enligt CPIS undersökningen från år 2001 är reviderat från 1 541 miljarder kronor till 1 555 miljarder kronor och för år 2002 från 1289 miljarder kronor till 1 312 miljarder kronor. Denna förändring hänförs till innehavet i portföljaktier som reviderats från 1 109 miljarder kronor till 1 123 miljarder kronor för 2001 respektive från 815 miljarder kronor till 839 miljarder kronor för 2002.

Avdelningen för penningpolitik Sveriges riksbank, 2004 RIKSBANKENS TRYCKCENTER, 2004