Externa forskningsmedel på sex universitetsinstitutioner för psykologi i Sverige åren 1995-2001 Nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademin 2004-06-23 Rapporten sammanställd av Carl Martin Allwood
2 Föreliggande redovisning gäller externa forskningsmedel totalt och fördelat på sex universitetsinstitutioner i Sverige åren 1995, 1997, 1999 och 2001. De sex aktuella institutionerna är: * Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, * Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet, * Institutionen för psykologi, Lunds universitet, * Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, * Institutionen för psykologi, Umeå universitet, * Institutionen för psykologi, Uppsala universitet. Den totala externa forskningsfinansieringen för forskning i psykologi såsom denna speglas i de externa medel som erhållits av de sex redovisade institutionerna visas i kolumnen längst till höger i Tabell 1. En viss ökning av tilldelade medel har skett under de redovisade åren (67.900.000/56.100.000 = c:a 21% ökning). Övriga kolumner i Tabell 1 visar fördelningen över samma år uppdelat på de ovan nämnda universitetsinstitutionerna. Väger man in de löneökningar, den allmänna kostnadsutveckling och de ökningar som skett i universitetens och institutionernas uttag som skett mellan 1995 och 2001 framträder en mer dyster bild. Enligt SULFs (Sveriges universitetslärarförbund) beräkningar har lönekostnader (inkl LKP) på universitetet ökat med 24,2% och en allmän kostnadsutveckling har under samma period skett med 9 % (Fritzell & Birat, 2002). Samma författare menar att en rimlig kostnadskomposition för grundutbildningen är att löner står för 60%, lokaler för 16 % och övriga kostnader för 24%. Denna kostnadskomposition är nog bara delvis rimlig i forskningssammanhang. En anledning till detta är att kostnader för förvaltning och lokaler också finns. För det avtal som bl a i nuläget VR, FAS och FORMAS (och vad det verkar RJ) följer har dessa kostnader stigit från 21,1% av det beviljande beloppet åren 1995 1998 via 23,6% åren 1999-2001 till 35% från 1/7 2001 till 2004. I samband med ökningen av de övriga kostnaderna är det relevant att beakta att de beräknade 9 % inte tar hänsyn till valutaförändringar, vilket enligt författarna innebär att all import blivit dyrare (inklusive vetenskapliga tidskrifter och övrig litteratur och importerade instrument). Detta kan innebära att övrig kostnadsökning för forskning varit något högre än 9% under den aktuella perioden. Sammantaget verkar kostnadsökningarna innebära att ökningen av forskningsanslag under perioden 1995-2001 i praktiken varit obefintlig. Beloppen redovisas i Tabell 1 avrundade till närmaste 100.000 SEK (värden på 50.000 och högre har avrundats uppåt till närmaste 100.000). En anledning till detta är att vissa institutioner redovisat beloppen med momsavgift (8%) inkluderad och andra institutioner utan att momsavgift (8%) inkluderats vilken innebär att precisionen inte är fullgod. Som framgår av Tabell 1 skiljer sig beloppen för de externa forskningsmedlen mycket mellan institutionerna. Anledningarna till detta är förmodligen flera. En självklar anledning är att institutionerna skiljer sig åt med avseende på antal disputerade lärare. I Tabell 2 7 visas siffror för varje institution uppdelade på forskningsfinansiärer. I dessa tabeller har delbeloppen avrundats till närmaste 10.000:- SEK eftersom vissa mindre bidragsgivare annars skulle falla bort. Totalbeloppen i dessa tabeller har dock även i dessa
3 tabeller avrundats till närmaste 100.000 SEK, vilket innebär att totalbeloppen i Tabell 2-7 inte alltid är den exakta totalsumman av de ingående beloppen. I samband med år 1995 har siffrorna från de olika universiteten från början ofta redovisats i form av ett värde för 18 månader 1995/1996. I dessa fall redovisas här 2/3 av de aktuella beloppen. Dessutom har olika institutioner har brutit ner informationen med olika noggrannhet och därför skiljer sig redovisningarna för de olika institutionerna med avseende på hur små bidrag som har identifierats. Några institutioner har samlat de minsta bidragen under rubriken Övrigt. Valet i redovisningen har dock varit att låta den detaljerade informationen stå kvar i de fall den redovisats. Informationen från de olika institutionerna har erhållits med hjälp av administrativ personal på de olika institutionerna och medlemmar i Nationalkommittén för psykologi. Information har även erhållits från SULF och VR. Nationalkommittén framför härmed sitt tack till alla de personer som bidragit till detta arbete.
4 Tabell 1 Externa forskningsmedel i ämnet psykologi totalt och fördelat på sex universitet Sverige under åren 1995, 1997, 1999 och 2001 Göteborgs universitet Linköpings universitet IBV Lunds universitet IP Stockholms universitet Umeå universitet IP Uppsala universitet IP Totalt 1995 13.800.000 2.900.000 3.000.000 18.300.000 6.300.000 11.800.000 56.100.000 1.970.000 4.500.000 7.200.000 1.070.00 1.800.000 4.600.000 1997 15.700.000 4.600.000 6.100.000 5.300.000 820.000 1999 11.800.000 6.600.000 5.500.000 5.360.000 120.000 21.000.000 7.000.00 4.250.000 2.730.000 22.800.000 11.700.000 8.920.000 2.740.000 9.500.000 63.900.000 11.400.000 69.800.000 2001 12.300.000 5.800.000 6.800.000 19.400.000 5.900.000 17.700.000 67.900.000 = Psykologiska institutionen IP = Institutionen för psykologi = Institutionen för tillämpad psykologi
5 Tabell 2 Externa anslag till psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, uppdelat på olika finansiärer 1995 1997 1999 2001 BFR 30.000 140.000 Brottsoffer fonden 440.000 490.000 FAS 3.650.000 FRN 710.000 1.130.000 1.330.000 HSFR 4.530.000 3.240.000 2.340.000 KFB 1.200.000 1.250.000 1.070.000 MFR 300.000 540.000 540.000 Migration 90.000 Naturvårdsverket 300.000 Nutek 230.000 180.000 RALF 20.000 1.180.000 RBJ 2.130.000 2.120.000 1.000.0000 1.360.000 SFR 2.900.000 3.460.000 2.650.000 SLU 360.000 490.000 380.000 Vetenskapsrådet 2.060.000 Vinnova 1.410.000 Vårdalstiftelsen 110.000 550.000 300.000 Utländska finansiärer 80.000 600.000 Övriga 1.630.000 2.480.000 830.000 1.820.000 Summa 13.800.000 15.700.000 11.800.000 12.300.000
6 Tabell 3 Externa anslag till Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet, uppdelat på olika finansiärer 1995 1997 1999 2001 HSFR/VR 340.000 400.000 850.000 510.000 SFR/FAS 1.350.000 3.110.000 2.840.000 1.760.000 Allmänna Barnhuset 310.000 Boethiusstiftelse 210.000 KFB 75.000 320.000 590.000 1.140.000 Centrum kommunstrat. studier 400.000 E-landsting 60.000 FORSS (E-, F- & G-läns gemengemensamma forskningsstiftelse) 200.000 Handikapprådet 90.000 140.000 Linköpings kommun 300.000 RALF 270.000 Socialstyrelsen 300.000 Skolverket 590.000 420.000 Statens Institutionsstyrelse 700.000 950.000 Statens Räddningsverk 10.000 Vårdalstiftelsen 300.000 Väg- & Trafikinstitutet/Banverket 340.000 280.000 430.000 Övriga 20.000 Summa 2.900.000 4.600.000 6.600.000 5.800.000
7 Tabell 4 Externa anslag till Institutionen för psykologi och Institutionen för tillämpad psykologi, Lunds universitet, sammanslagna för åren 1995, 1997 och 1999 samt till Institutionen för psykologi, Lund universitet, 2001, uppdelat på olika finansiärer 1995 1997 1999 2001 HSFR 780.000 1.880.000 250.000 830.000 AMF 210.000 100.000 Vårdalstiftelsen 380.000 800.000 550.000 KFB /Vinnova 90.500 830.000 1.280.000 1.500.000 RBJ 814.000 447.169 341.815 1.119.992 Räddningsverket 151.686 606.744 920.124 923.000 RALF 1.480.000 675.000 Högskoleverket 768.206 Övriga 979.624 396.000 436.000 1 834.000 Summa 3.000.000 6.100.000 5.500.000 6.800.000
8 Tabell 5 Externa anslag psykologiska institutionen, Stockholms universitet, uppdelat på olika finansiärer 1995 1997 1999 2001 Forskningsråd SFR 1 030.000 2.900.000 1.310.000 2.300.000 HSFR 3.000.000 2.340.000 4 150.000 1.890.000 MFR 100.000 110.000 FRN 1.430.000 860.000 830.000 750.000 RBJ 1.050.000 2.230.000 800.000 1.050.000 RALF 4.250.000 4.400.000 4.110.000 4.010.000 Sektorsorgan NUTEK 590.000 20.000 BFR 2.000.000 1.050.000 3.300.000 1.320.000 SNV 170.000 410.000 FHI 1.200.000 200.000 KFB 240.000 590.000 1.480.000 200.000 Övriga statliga myndigheter Allmänna arvsfonden 270.000 Soc dep 40.000 250.000 Arb mark dep 290.000 Högskoleverket 70.000 Soc styrelsen 330.000 1.100.000 Vägverket 100.000 370.000 300.000 350.000 Svenska Institutet 80.000 50.000 10.000 SKI 530.000 730.000 1.230.000 1.290.000 CIF 110.000 160.000 270.000 160.000 Brottsoffer 270.000 470.000 1.000.000 Vitterhetsakademin 60.000 Arbetslivs inst 220.000 IFAU 600.000 Sv Simförb 30.000 SIS 440.000 Skolverket 50.000 Kommuner och Landsting Landstingsförbund 180.000 Svenska stiftelser och ideella föreningar Bergwall 80.000 70.000 40.000 STINT 1.000.000 1.600.000 1.050.000 Hierta 20.000 20.000 20.000 1:sta Majblomman 30.000 30.000 Solstickan 30.000 PKF-stiftelsen 70.000 Hörselsk Riksförb 160.000 KK-stiftelsen 50.000 Söderström-Köning.. 150.000 100.000
9 Innovationscentr 200.000 Wallenbergs minnesfond 200.000 Mistra 830.000 SiS Systembolaget 50.000 Söderström 150.000 Björkhem 40.000 20.000 Granholm 50.000 Färgvet råd 100.000 100.000 Vårdal 300.000 250.000 380.000 Wennergren 150.000 Vet ak 90.000 10.000 Svenska företag och affärsdrivande verk Sve Tobak 90.000 KF 560.000 Arb mark försäkr 300.000 Vattenfall 90.000 KFO 450.000 Sv företag 50.000 TELIA 450.000 SALTSA 600.000 Utländska finansiärer USA 270.000 EU-medel 830.000 USA-medel 1.170.000 Summa 18.300.000 21.000.000 22.800.000 19.400.000
10 Tabell 6 Externa anslag för institutionen till psykologi och institutionen för tillämpad psykologi, Umeå universitet, sammanslagna för åren 1995, 1997 och 1999 samt till institutionen för psykologi, Umeå universitet, 2001, uppdelat på olika finansiärer 1995 1997 1999 2001 HSFR 2.570.000 2.920.000 1.530.000 SFR 1.280.000 1.090.000 5.810.000 2.730.000 CIF 370.000 250.000 450.000 220.000 RBJ 870.000 SIS 1.100.000 1.050.000 1.830.000 1.430.000 RALF 280.000 530.000 VR 880.000 Övriga 970.000 1.650.000 1.750.000 1.080.000 Summa 6.300.000 7.000.000 11.700.000 5.900.000
11 Tabell 7 Externa anslag institutionen till psykologi, Uppsala universitet, uppdelat på olika finansiärer. För 1995 använde universitetet ett delvis annorlunda kategoriseringssystem av medelsgivare. Finansiering för 1995 som kategoriserats i anslagsgivarkategorier som överlappar med det system som användes för år 1997 och framåt har förts in i tabellen för 1995. Totalsumman för 1995 inkluderar alla aktuella anslag. Resterande anslagsgivarkategorier (som är unika för 1995) rapporteras i en not under tabellen 1995 1 1997 1999 2001 ALI 700.000 300.000 Alzheimerfonden 30.000 A o M Ax:on Johnson 300.000 350.000 200.000 BIOETIK 70.000 EU 40.000 760.000 FAS 50.000 FRN 620.000 300.000 320.000 Första Majblomman 50.000 Försäkringskassan 40.000 Gamla Uppsala Buss 50.000 HSFR 4.290.000 2.870.000 3.350.000 Hörselskadades Riksförbund 50.000 190.000 KFB 1.870.000 2.350.000 1.790.000 Kungl Vet Ak 100.000 M Bergvalls Minne 110.000 MFR 10.000 NUTEK 780.000 RALF 1.010.000 RJ 910.000 2.000.000 2.800.000 5.060.000 SAAB 400.000 150.000 SFR 590.000 620.000 730.000 SKR 240.000 Stiftelsen L Hiertas Minne 20.000 Stiftelsen Söderström -Königska sjukhemmet 80.000 80.000 Stiftelsen Tysta Skolan 30.000 20.000 Sthlms länsförsäkbolag 400.000 Trafiksäkerhetsförb.
12 Uppsala län/ntf 90.000 Uppsala kommun 60.000 VR 2.950.000 Väg- o Trafikinstitutet (VTI) 110.000 Vårdalstiftelsen 150.000-350.000 Vägverket 280.000 450.000 600.000 Summa 11.800.000 9.500.000 11.400.000 17.700.000 1 Övriga kategorier av anslagsgivare med belopp för år 1995: Statliga myndigheter 2.020.000:- Landsting 750.000:- Kommuner 60.000:- Privata företag 350.000:- Övriga stiftelser 280.000:-
13 Referens Fritzell, A., & Birat, B. (2002). Utbildning, utbyggnad, urholkning. SULFs Skriftserie 24/02, Sveriges universitetslärarförbund.