Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015

Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar E-post: gunnel. andersson@jordbruksverket.se Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015 Under 2015 har fungicidförsök utförts i höstvete, höstkorn och vårkorn. Ett försök med strategier mot svartpricksjuka i höstvete låg i Hossmo strax söder om Kalmar och ett referensförsök i höstvete i Burs utanför Visby på Gotland. Höstkornförsöket låg utanför Romakloster och vårkornförsöken har legat i Eldsberga i Halland och i Follingbo på Gotland. Växtodlingssäsongen 2015 Hösten och vintern 2014-2015 var betydligt varmare än normalt, vilket resulterade i att de höstsådda grödorna var mycket långt komna i april. Det svala vädret under maj, juni och juli gjorde dock att grödornas vidare utveckling gick långsamt och skördeåret blev sent. Nederbördsmängderna var betydligt större än normalt under främst maj och juni och i kombination med de måttliga temperaturerna resulterade detta i mycket höga skördar av stråsädesgrödorna, medan majsskördarna på de flesta håll var betydligt lägre än normalt. Den varma hösten 2014 medförde kraftiga bladlusangrepp i många höstsädesfält under hösten och många, tidigt sådda höstgrödor, drabbades av omfattande rödsotangrepp. Angreppen var kraftigast i de sydöstra delarna av området. Stora arealer rågvete utvintrade under året. Anledningen till detta är oklart, men en kombination av manganbrister, kraftiga mjöldaggsangrepp under hösten och tidig sådd i förhållande till den varma hösten, anses vara delar av förklaringen. Sjukdomsangreppen blev lägre än väntat. Angreppen av svartpricksjuka i höstvetet var kraftiga vid säsongens start i april, men det ky liga vädret gjorde att utvecklingen av sjukdomen gick långsamt. Slutangreppen blev måttliga trots större nederbördsmängder än normalt. Även angreppen av kornets bladfläcksjuka i kornet var måttliga. Kornrostangreppen var kraftiga i sydligaste delarna av landet, men kom för sent på säsongen i Kalmarområdet för att påverka skörden nämnvärt. Liksom 2014 förekom angrepp av gulrost i känsliga sorter av höstvete och rågvete. Även i vårvetet förekom kraftiga angrepp av gulrost i vissa områden. Merskördarna för svampbekämpning i försöken har varit varierande från måttliga merskördar i referensförsöket i höstvete på Gotland till mycket stora merskördar i samtliga kornförsök. Förutom Animaliebältet har BASF, Bayer CropScience, Du Pont, Adama, Nordisk Alkali, Syngenta och Statens Jordbruksverk varit medfinansiärer till växtskyddsförsöken. Lönsamhetsberäkningar 2015 inlösenpriser och kostnader I beräkningarna av det ekonomiska resultatet används normaliserade kvalitetsregleringar, med vilket menas att den faktiska skillnaden mellan behandling X och obehandlat led jämförs. Beräkningarna görs likadant i hela Sverige. Avdrag görs enligt följande: -2 kr/dt per %-enhet avvikande proteinhalt i maltkorn (avdrag när obeh är lägre än behandlat och påslag när obeh är högre än behandlat). 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt i alla stråsädesslag oavsett kvalitet. 1,00 kr/dt per % -enhet avvikande stärkelsehalt i stärkelsevete. Inget avdrag för frakt- och hanteringskostnader Inget avdrag för torkning, falltal eller avrens. För spannmål har följande avräkningspriser använts: Kvarnvete 1,25 kr/kg och 1,75 kr/kg, 138 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

sprit/stärkelse/fodervete 1,07 kr/kg, maltkorn 1,41 kr/kg och foderkorn 0,95 kr/kg. Som preparatpriser har använts priser angivna av HS- Skåne augusti 2015. För preparat som ännu inte är godkända beräknas inget netto. I kostnaden för behandling ingår förutom preparatkostnad även körkostnad med 163 kr/ha samt körskada med 0,3-1,0 % beroende på tidpunkter. Tabell 1. Förteckning över de produkter som ingår i försöken, förkortningar och aktiv substans. Produkter som inte är registrerade är markerade med kursiv stil. A = Amistar (azoxystrobin) Ac = Acanto (pikoxystrobin) Ar = Armure (difenokonazol+propikonazol) Avi = Aviator Xpro (bixafen+protiokonazol) B =Bell (boskalid+epoxikonazol) Bu = Bumper (propikonazol) Bo= Bolt XL (propikonazol) Ca = Cantus (boscalid) C/CP = Comet/Comet Pro (pyraklostrobin) D = Delaro (trifloxystrobin+protiokonazol) F = Forbel (fenpropimorf) Fl = Flexity (metrafenon) Resultat Svampförsök höstvete L9-1050 Bekämpningsstrategier mot svartpricksjuka i höstvete (Tabell 2 och 3) H län: Kalmar (Mariboss), M län: 1 Kattarp (Brons), 2 Tomelilla (Mariboss), 3 Klagstorp (Mariboss, endast graderingsresultat) Syftet med försöken var att studera olika behandlingsstrategier mot svartpricksjuka. För att renodla effekten av svartpricksjuka behandlades alla försök mot mjöldagg och gulrost med Flexity 0,25 l/ha+ Forbel 0,4 l/ha i stadium DC 31. Alla behandlingar förutom led 2-4 var dub bel behandlingar. Behandlingarna gjordes i DC 37-39 och därefter i DC 55-59. Här nedan Fo= Folpan (folpet) Fol = Folicur (tebukonazol) Imtrex = (fluxapyroxad) K = Kayak (cyprodinil) Mi = Mirador (azoxystrobin) P = Proline (protiokonazol) Sp = Sportak (prokloraz) St = Stereo (propikonazol + cyprodinil) SX = Siltra Xpro (bixafen+protiokonazol) T= Tilt 250 EC (propikonazol) Te = Tern (fenpropidin) To=Topsin (tiofanatmetyl) redo visas försöket i Kalmar och två av försöken från Skåne. Försöket i Klagstorp kasserades pga. rotdödarangrepp. I alla försök förekom svartpricksjuka i varierande grad från 16% till 56 % på bladnivå 2. I försöken i Tomelilla och Kalmar förekom även sena angrepp av brunrost. Merskörden för behandlingarna i försöket i Kattarp, där bara svartpricksjuka förekom (16 % på bladnivå 2) blev måttliga, som mest 700 kg/ha. I försöken i Tomelilla och Kalmar, där det även förekom brunrost, blev merskördarna för bekämpning betydligt större, i försöket i Tomelilla mellan 760 till 1700 kg/ha och i Kalmar 250 till 1130 kg/ha. I Tomelilla var samtliga behandlingar lönsamma medan behandlingarna i Kalmarförsöket inte ökade nettointäkten mer än i ett fåtal fall (vid avräkningspris 107 kr/dt) jämfört med obehandlat. Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 139

Tabell 2 Höstvete, L9-1050 Strategi mot Septoria tritici, skörd och merskörd samt nettomerintäkt. Led Behandling Dos, kg,l/ha Skörd och merskörd kg/ha H-län M-län M-län Medeltal Nettomerintäkt DC DC DC Kalmar Tomelilla Kattarp 3 försök 3 försök 37-39 47-51 55-59 Mariboss Mariboss Brons kr/ha 1 Obehandlat 11390 c* 10110 g* 11840 g* 11110 c* 2 P 0,4 250 c 760 f 360 ef 460 b 160 3 P 0,8** 660 b 1060 def 420 cdef 710 ab 110 4 P+ CP 0,4+0,3 780 ab 1080 de 310 f 720 ab 130 5 Avi & P 0,6 0,4 1120 a 1700 a 610 abc 1150 ab 6 SX &P 0,5 0,4 1130 a 1540 abc 480 bcdef 1050 ab 7 P+Sp& P 0,4+0,5 0,4 790 ab 1340 bcd 520 abcdef 890 ab -115 8 P+Sp+CP & P 0,4+0,5+0,3 0,4 940 ab 1500 abc 560 abcde 1000 ab 90 9 P+T+CP& Ar 0,4+0,25+0,3 0,4 960 ab 1360 bcd 400 def 900 ab -240 10 P+CP& A 0,4+0,3 0,4 1000 ab 1150 de 540 abcde 890 ab -150 11 P+CP& P 0,4+0,3 0,6 1030 ab 1350 bcd 650 ab 1010 ab -110 12 P+Ac & Ar+Ac 0,4+0,25 0,4+0,25 890 ab 1460 abc 640 ab 990 ab -20 13 P+ Fo & P+Bu 0,4+1,0 0,4+0,25 810 ab 950 ef 380 ef 710 ab 14 P+Fo & P+CP 0,4+1,0 0,4+0,3 1230 ab 1230 cde 530 abcde 890 ab 15 P+To & P+Bo 0,4+0,3 0,4+0,25 930 ab 1470 abc 700 a 1030 ab 70 16 P+Sp+CP & P+Cp 0,3+0,5+0,3 0,4+0,3 860 ab 1590 ab 590 abcd 1010 ab -250 CV% 2,12 1,9 1,18 LSD 370 310 210 490 Svampangrepp i obehandlat: Brunrost DC 83 bl 1 5,25 9,95 Svartpricksjuka DC 73 bl 2 25 31,38 16,25 * Led med olika bokstäver är statistiskt säkert skilda ** Högsta godkända dos i Sverige är 0,6 140 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

Tabell 3 Höstvete, L9-1050 Angrepp av svartpricksjuka (4 försök) och brunrost (2 försök) efter behandling med olika preparat/preparatkombinationer. Gradering utförd i DC 81-83 Led Behandling Dos, kg,l/ha Svartpricksjuka % Brunrost % blad 2 blad 1 DC DC DC Medeltal 4 Medeltal 2 37-39 47-51 55-59 försök försök 1 Obehandlat 32,3 a* 7,7 a* 2 P 0,4 17,4 b 4,7 b 3 P 0,8** 11,2 bc 3,4 b 4 P+ CP 0,4+0,3 12,4 bc 0,3 b 5 Avi & P 0,6 0,4 5,7 c 1,4 b 6 SX &P 0,5 0,4 8,7 bc 1,1 b 7 P+Sp& P 0,4+0,5 0,4 10,4 bc 3,0 b 8 P+Sp+CP & P 0,4+0,5+0,3 0,4 8,2 bc 0,9 b 9 P+T+CP& Ar 0,4+0,25+0,3 0,4 6,3 c 1,0 b 10 P+CP& A 0,4+0,3 0,4 8,8 bc 3,2 b 11 P+CP& P 0,4+0,3 0,6 9,0 bc 0,6 b 12 P+Ac & Ar+Ac 0,4+0,25 0,4+0,25 9,4 bc 0,2 b 13 P+ Fo & P+Bu 0,4+1,0 0,4+0,25 8,3 bc 2,2 b 14 P+Fo & P+CP 0,4+1,0 0,4+0,3 7,4 c 0,0 b 15 P+To & P+Bo 0,4+0,3 0,4+0,25 8,5 bc 1,8 b 16 P+Sp+CP & P+Cp 0,3+0,5+0,3 0,4+0,3 8,4 bc 0,0 b LSD 5,6 2,5 * Led med olika bokstäver är statistiskt säkert skilda ** Högsta godkända dos i Sverige är 0,6 I försöket i Kalmar var angreppen relativt kraftiga (25 % svartpricksjuka på bladnivå 2 och 5 % brunrost bladnivå 1). En enkelbehandling med 0,4 l/ha Proline+ 0,3 l/ha Comet Pro i DC 47-51(led 4)gav ett ökat netto. En delad behandling med 0,4 l/ha Proline + 0,3 l/ ha CometPro i DC 37-39 kompletterad med 0,4 l/ha Armure i DC 55-59 (led 10) gav en något högre merskörd (+ 230 kg/ha)jämfört med enkelbehandlingen i DC 47-51 men mer skörden var för liten för att betala den extra behandlingen vid de låga avräkningspriserna. Vid högre avräkningspriser hade fler av behandlingarna varit lönsamma även i Kalmarförsöket. Flertalet försöksled med dubbelbehandlingar hade god effekt. En tendens till större merskördar gav behandling med de ännu inte registrerade SDHI preparaten Aviator Xpro och Siltra Xpro följt av Proline (led 5 och 6). Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 141

Tabell 4 L9-1041 Referensförsök i höstvete Gotland 2015 Led 37-39 47-49 55-59 Julius Dos l,kg/ha Skörd/ merskörd Svartpricksjuka Nettomerintäkt** kr/ha kg/ha Bl 2 avräkningspris kr/kg DC DC DC Burs, Visby 2015 DC 75 1,25 1,75 1 Obehandlat 10570 d* 3,5 a* 2 Sportak höst 230 c 3,9 a -190-77 3 Sportak & Proline + Comet Pro höst 0,4+0,3 480 ab 0,5 bc -410-172 4 Proline + Comet Pro 0,4+0,3 260 c 1,25 b -205-77 5 Proline + Comet Pro 0,4+0,3 310 bc 0,37 bc -145 10 6 Proline+Comet Pro & Armure 0,4+0,3 0,4 550 a 0 c -275 0 7 Anpassat led (obehandlat) -30 d 3,25 a CV% 1,15 Svampangrepp i obehandlat,bl 2 vid DC 75: Svartpricksjuka 3,5% Mjöldagg 0,75% * Led med olika bokstäver är statistiskt säkert skilda ** Ingen hänsyn tagen till eventuella skillnader i kvalitetsegenskaper Kostnader: Proline 651kr/l, Armure 664 kr/l, Comet Pro 362 kr/l, Sportak 317 kr/l, körkostnad 163 kr/ha och gång. L9-1041 Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete på Gotland och i Mellansverige. (Tabell 4 och figur 1) Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten av svampbekämpningar i höstvete. Under året har tolv försök i serien L9-1041 lagts ut, ett på Gotland och övriga i Mellansverige. Skördenivån i Gotlandsförsöket var hög, nästan 10600 kg/ha i obehandlat. Trots mer nederbörd än normalt var svampangreppen små i försöket, mjöldagg 0,75 % och svartpricksjuka 3,5 % angripen bladyta på bladnivå 2 i DC 75. Försöket var mycket jämnt och bra. Alla svampbekämpningar gav mycket måttliga, men säkra merskördar, jämfört med obehandlat. Behandling i DC 37 med 0,4 l/ha Proline + 0,3 l/ha CometPro och efterföljande behandling i DC 59 med 0,4 l/ ha Armure gav högst merskörd (550 kg/ha). En engångsbehandling i DC 47-49 med 0,4 l/ha Proline+0,3 l/ha Comet Pro, som oftast räknas som en standardbehandling, gav 310 kg/ha i merskörd. Försöket visar åter på dålig lönsamhet för bekämpning vare sig man räknar med ett avräkningspris på kvarnvete på 1,25 eller 1,75kr/kg. I årets försök fanns två led där behandling med Sportak gjorts i slutet av oktober, s.k broddbehandling (led 2 och 3). Syftet var dels att se om en höstbehandling påverkade förekomsten av svartpricksjuka följande vår och dels se om behandlingen hade effekt på stråbassjukdomar och övervintring. På grund av den snöfattiga vintern sågs ingen skillnad på övervintringen mellan Sportakbehandlade led och övriga led. 142 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

60 Stråknäckarindex 50 40 30 20 10 Obehandlat Sportak 1 l/ha höst 0 maj juli maj juli maj juli juli 1 f 2 f 3 f 3 f Gotland FIV Ö S F Svea Figur 1. L9-1041 Behandling med Sportak på hösten har minskat förekomsten av stråknäckare FIV =Försök i Väst, ÖSF= Östra Sverige Försöken, Svea = Svea-Försöken I det gotländska försöket sågs ingen skillnad i stråknäckarindex på våren i DC 32 i det Sportakbehandlade ledet, däremot var stråknäckarindexet lägre i mitten av juli (DC 77). I många av försöken i Mellansverige var stråknäckarindexet lägre både på våren och i mitten av juli i det Sportakbehandlade ledet vilket tydligt visar att broddbehandling på hösten kan ha effekt på stråknäckarsvampen (figur 1). Sportakbehandlingen på hösten hade dock liten effekt på skörden och var i de flesta fall inte lönsam. Effekten på svartpricksjuka av höstbehandling med Sportak var låg både på Gotland och i Mellansverige. Svampbekämpning i höstkorn L9-4510 Svampbekämpning i höstkorn (Tabell 5 ) I-län:Romakloster (Apropos), M-län: 1 Teckomatorp( Apropos), 2 Staffanstorp(Apropos) Den nystartade försöksserien syftar till att belysa effekten av svampbekämpning i höstkorn. Fyra försök lades ut i serien, två i Skåne, ett på Gotland och ett i Västergötland. Här redovisas bara försöken från södra Sverige eftersom de var angripna av samma sjukdomar (dock ingen kornrost på Gotland). I försöket i Västergötland hade bara angrepp av Ramularia noterats. I försöket på Gotland förekom mindre angrepp av kornets bladfläcksjuka, i Teckomatorp måttliga angrepp av kornets bladfläcksjuka och kornrost och små angrepp av sköldfläcksjuka medan det i försöket i Staffanstorp förekom mycket kraftiga angrepp av kornrost och måttliga angrepp av kornets bladfläcksjuka. Samtliga behandlingar hade mycket bra effekt på kornrosten. Behandlingar som innehöll de ännu inte registrerade SDHI-preparatet Siltra Xpro hade något bättre effekt på kornets bladfläcksjuka. Störst merskördar erhölls med dubbelbehandling av de ännu inte godkända preparaten Delaro i DC 30/31följt av Siltra Xpro i DC 45/49. För behandling med godkända preparat gav enkelbehandling i DC 37/39 med Proline + CometPro bäst ekonomi. Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 143

Tabell 5 L9-4510 Svampbekämpning i höstkorn. Skörd/merskörd kg/ha och nettomerintäkt för 3 försök i Sydsverige. Led Behandling Dos, kg,l/ha Skörd och merskörd kg/ha Netto- I-län M-län M-län Medeltal merintäkt DC DC DC Roma Teckomatorp Staffanstorp 3 försök 3 försök 30-31 37-39 45-49 Apropos Apropos Apropos kr/ha 1 Obehandlat 8500 b* 7760 a* 8160 c* 8140 c* 2 SX+P 0,5+0,2 500 a 790 a 520 c 600 b 3 P+CP 0,4+0,3 440 a 780 a 700 b 640 b 180 4 D&SX 0,3 0,5 750 a 1320 a 1100 a 1050 a 5 Fl+T+F & P+CP 0,25+0,125+0,125 0,4+0,3 630 a 1090 a 450 b 720 b -320 CV% 2,319 6,941 2,039 LSD 350 ns 270 300 Svampangrepp i obehandlat DC 81-83: Kornets bladfläcksjuka bl 2 4,5 7,8 3 Kornrost bl 2 2,8 25 Sköldfläcksjuka bl 2 1,3 * Led med olika bokstäver är statistiskt säkert skilda Svampbekämpning i vårkorn L9-4011 Strategier mot svampsjudomar i vårkorn i Sydsverige (Tabell 6 och 7) N län: Eldsberga(Quench) M län: 1 Kävlinge (Quench), 2 Löderup (Propino) I län: Visby(Rosalina) (mulljord) Syftet med försöksserien har varit att under söka olika bekämpningsstrategier mot svampsjuk domar i vårkorn. Det förekom ovanligt kraftiga angrepp av kornrost på alla försöksplatser förutom i försöket på Gotland. I många fall fortsatte kornrosten att utvecklades även under senare delen av juli månad, även efter det att slutgradering hade utförts. I försöket i Halland förekom även Ramularia. Angreppen i detta försök var störst i de behandlade leden, troligen på grund av de goda effekterna mot kornrosten vilket öppnat upp för angrepp av Ramularia. I försöket i Kävlinge förekom även mindre angrepp av sköldfläcksjuka och kornets bladfläcksjuka och i Löderupsförsöket förekom en del mjöldagg tidigt på säsongen, men angreppen utvecklades långsamt och angreppen blev måttliga. I försöket på Gotland förekom kraftiga angrepp av kornets bladfläcksjuka. Försöket låg på mulljord. Alla behandlingar hade mycket god effekt på kornrost och ingen statistiskt säker skillnad fanns mellan behandlingarna vare sig mellan preparat eller mellan olika doser av preparaten. I försöket på Gotland, där angreppen av kornets bladfläcksjuka var kraftiga, var effekten på svampen bäst i de led där SDHI-produkten Siltra Xpro (ej registrerad) ingick. I dessa led erhölls också högre merskördar jämfört med behandling med övriga preparat. Behandling med kombinationen Proline + Comet Pro tenderade att ha något bättre effekt vid den högre dosen (0,4 l/ ha + 0,3l/ha) jämfört med den lägre dosen(0,2 l/ ha+ 0,15 l/ha). Detta avspeglades även i skörden, men skillnaden var inte statistiskt säker. 144 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

Tabell 6 L9-4011 Strategier mot svampsjukdomar i vårkorn i sydsverige skörd/merskörd och nettoberäkningar Skörd/merskörd kg/ha Dos kg,l/ha DC I-län N-län M-län Medel 3 f kr/ha Nettomerintäkt Visby Eldsberga Kävlinge Löderup N och M Visby Medeltal Led DC 31-32 DC 37-39 DC 49-55 Rosalina Quench Quench Propino 1 f N&M 3f 1 Obehandlat 5830 e 7480 b 7210 d 7960 h 7670 b Stereo+ Comet Pro 2 & Siltra Xpro 0,4+0,2 0,5 2380 a 1310 a 1450 ab 2140 ab 1630 a 3 4 Delaro & SiltraXpro 0,3 0,5 2570 a 1250 a 1560 ab 2230 a 1680 a Armur+ Amistar +Kayak 0,2+0,25 +0,4 1100 cd 1170 a 1230 bc 1430 fg 1280 a 1320 1430 5 Siltra Xpro+ Comet Pro 0,5+0,2 1860 b 990 a 1610 a 2040 b 1550 a 6 Proline+ Comet Pro 0,4+0,3 1390 c 830 a 1470 ab 1840 cd 1380 a 1910 1560 7 Proline + Comet Pro 0,2+0,15 1190 c 1090 a 1420 ab 1660 de 1390 a 1660 1790 8 Proline +Comet Pro 0,2+0,15 1360 c 1100 a 960 c 1580 ef 1210 a 2090 1420 9 Proline+Kayak 0,2+0,4 880 d 940 a 1300 abc 1360 g 1200 a 1250 1400 Proline+Kayak 0,2+0,4 10 +Comet Pro +0,15 1180 c 1130 a 1240 bc 1660 de 1340 a 1530 1560 11 Flexity&Proline +CometPro & Proline 0,125 0,3+0,3 0,3 1700 b 1090 a 1390 ab 2010 bc 1500 a 1770 1090 CV% 2,73 4,01 2,93 1,30 LSD 285 512 360 190 340 450 500 Svampangrepp i obehandlat: Kornets bladfläcksjuka bl 2 DC 75-77 32,5 1,5 (DC 69) Kornrost 9,5 1,0 (DC 69) Sköldfläcksjuka 17,5 3,0(DC 69) * Led med olika bokstäver är statistiskt säkert skilda Behand ling med Proline +Kayak (0,2 l/ha+ 0,4 l/ha) gav samma effekt på kornets bladfläcksjuka som kombinationen Proline + Comet Pro vid den lägre dosen(0,2 l/ha+0,15 l/ha) men merskörden för behandlingen var statistiskt lägre jämfört med andra behandlingar. En tillsats med 0,15 Comet Pro ökade skörden med 300 kg/ha. Skörden blev dock inte högre jämfört med en behandling med 0,2 l/ha Proline+ 0,15 l/ha Comet Pro, så Kayak tillförde inget vid bekämpning av kornets bladfläcksjuka i detta försök. Preparatet har dock en annan verkningsmekanism vilket kan förebygga uppkomst av resistens hos svampen. Alla behandlingar i försöken i Kävlinge och Löderup hade god effekt mot sköldfläcksjuka. I försöket i Kävlinge, med de kraftigaste angreppen (17,5% angrepp på bladnivå 2 i obehandlat led), fanns ingen statistiskt säker skillnad i effekt mellan de olika behandlingarna. I samtliga försök erhölls höga merskördar för bekämpning och samtliga behandlingar var lönsamma. För försöken i Skåne och Halland gav behandling i DC 37/39 med 0,2 l/ha Proline + 0,15 l/ha Comet Pro bästa netto. I försöket på Gotland gav samma behandling bäst netto vid sen behandling i DC 49/55. Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 145

Tabell 7 L9-4011 Strategier mot svampsjukdomar i vårkorn i sydsverige % angripen bladyta bl. 2 DC 75-77. % angripen bladyta Dos kg,l/ha Kornets bl.fl. sjuka Sköldfläck sj Kornrost Visby Kävlinge Kävlinge Led DC 31-32 DC 37-39 DC 49-55 Rosalina Quench Quench 1 Obehandlat 32,5 a* 17,5 a* 9,5 a* 2 Stereo+ Comet Pro & Siltra Xpro 0,4+0,2 0,5 2,3 efg 1,5 b 0,03 b 3 Delaro & SiltraXpro 0,3 0,5 1,8 fg 4,3 b 0,08 b 4 Armur+ Amistar+Kayak 0,2+0,25+0,4 5,8 bcd 5,3 b 0,1 b 5 Siltra Xpro+ Comet Pro 0,5+0,2 1,0 g 1,5 b 0,0 b 6 Proline+ Comet Pro 0,4+0,3 5,3 cde 2,8 b 0,05 b 7 Proline + Comet Pro 0,2+0,15 8,0 bc 5,8 b 0,08 b 8 Proline +Comet Pro 0,2+0,15 8,8 b 5,0 b 0,18 b 9 Proline+Kayak 0,2+0,4 7,5 bc 5,0 b 0,10 b 10 Proline+Kayak+Comet Pro 0,2+0,4+0,15 4,3 def 3,5 b 0,08 b 11 Flexity&Proline+CometPro & Proline 0,125 0,3+0,3 0,3 1,8 fg 2,8 b 0,05 b LSD 3,23 6,20 1,83 * Led med olika bokstäver är statistiskt säkert skilda L9-4040 Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn (Tabell 8 och figur 2 och 3) M län: 1Trelleborg (Quench), 2 Ystad (KWS Irina); I län: Visby (Rosalina)(mulljord) Syftet med försöksserien är att undersöka olika fungiciders effekt mot olika svampsjukdomar i vårkorn och eventuella effektförändringar mellan åren. Mycket starka angrepp av kornrost fanns i de två skånska försöken. Allra störst var angreppet i försöket i Trelleborg. I försöket i Ystad fanns också mindre angrepp av sköldfläcksjuka och små angrepp av Ramularia. I försöket på Gotland förekom kraftiga angrepp av kornets bladfläcksjuka. Försöket låg på mulljord. Liksom tidigare år visar de skånska försöken på mycket god effekt mot kornrost av preparaten Siltra Xpro (ej registrerat), Comet Pro och Proline. I försöket i Trelleborg, där kornrostangreppet var som starkast (90 % angrepp på bladnivå 2 i DC 83), gav dessa preparat en signifikant större merskörd jämfört med övriga preparat. Preparat som Armure och Stereo hade viss effekt medan effekten av Kayak var svag. I försöket på Gotland hade SDHI-produkten Siltra Xpro (ej registrerad) bäst effekt på kornets bladfläcksjuka följt av Comet Pro. 146 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

Något sämre effekt hade Proline och Kayak och sämst effekt hade Stereo och Armure. Överlägset störst merskörd för behandling gav Siltra Xpro (ej registre rat) därefter kom Comet Pro och Proline. Minst skördeökning gav behandling med Stereo, Armure och Kayak. Stereo gav ingen statistiskt säker merskörd jämför med obehand lat. Kayak hade relativt bra effekt på kornets bladfläcksjuka, (ca 70 % - ig effekt) men detta avspeglades inte i skörden i detta försök. I figur 2 visas de olika preparatens effekt på kornets bladfläcksjuka i försöket på Gotland och i figur 3 visas preparatens effekt på kornrost. Tabell 8 L9-4040 Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn. Skörd och merskörd kg/ha samt sjukdomsangrepp (% angripen bladyta) Led Behandling Dos Skörd /merskörd Angr bladyta (%) bl 2 (kg, l /ha) kg/ha Kornets bl fl sj Kornrost Visby Trelleborg Ystad Visby Trelleborg Ystad DC 37-39 Rosalina Quench KWS Irina bl 2 DC 75 bl. 2 DC 75 bl.1 DC 79 1 Obehandlat 4710 d 7490 c 8310 c 33,8a 60a 57,5a 2 Armure 0,4 250 c 740 b 520 b 28,8a 28,8c 18,8d 3 CometPro 0,625 790 b 1140 a 500 b 7c 2,6e 5,8e 4 Kayak 0,75 290 c 120 c 360 b 18,8b 43,8b 47,5b 5 Proline 0,4 750 b 1110 a 1090 a 14,5b 3,8e 6,3e 6 Siltra Xpro 0,5 1260 a 1350 a 2100 a 2c 1,8e 3e 7 Stereo 0,75 170 cd 790 b 510 b 20b 19,5d 28,8c CV 2,77 2,23 1,94 LSD 270 270 260 5,9 6,7 4,7 Led med olika bokstäver är statistiskt säkert skilda Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 147

40 L9-4040 Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn. Follingbo Visby 2015. Kornets bladfläcksjuka % angripen bladyta bl 2 DC 75 % angripen bladyta 35 30 25 20 15 10 5 0 Fig 2. De olika preparatens effekt på kornets bladfläcksjuka på Gotland. L9-4040 Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn, Ystad och Trelleborg 2015. Kornrost % angripen bladyta DC 75-79 70 60 % angripen bladyta 50 40 30 20 10 0 Trelleborg Ystad Fig 3. Preparatens effekt på kornrost. 148 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

Potatisbladmögel 2015 Lars Wiik och Lennart Pålsson, Hushållningssällskapet Skåne, Louise Aldén och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Alnarp Erland Liljeroth och Anders TS Nilsson, SLU, Alnarp Sammanfattning I Sverigeförsökens regi utfördes under 2015 en fältförsöksserie i potatis med olika bekämpningsprogram med olika kombinationer av fungicider och kaliumfosfit mot potatisbladmögel och brunröta. Två fältförsök utfördes varav ett på Mosslunda gård Kristianstad Skåne och ett på L:a Böslid Eldsberga Halland. I försöksplanen ingick den mot bladmögel och brunröta mottagliga matpotatissorten Bintje i åtta av elva försöksled samt matpotatissorten Folva i tre försöksled. Försöksleden var beställda av växtskyddsmedelsföretagen Cheminova, Nordisk Alkali och Syngenta (ett vardera), Svensk Potatisforskning Alnarp (tre) och Växtskyddscentralen Jordbruksverket (två) samt de återstående tre försöksleden betalades av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken). Syftet med försöksserien är att undersöka effekten av olika bekämpningsprogram/strategier mot potatisbladmögel och brunröta som ett led i arbetet med integrerat växtskydd (IPM). Det första angreppet av bladmögel i Bintje på Mosslunda upptäcktes drygt två veckor tidigare under 2015 jämfört med ett genomsnittsvärde för åren 2007-2014, men en dryg vecka senare än genomsnittsvärdet på L:a Böslid. I sorten Folva kom det första angreppet på Mosslunda drygt två veckor senare än i sorten Bintje men däremot på L:a Böslid samtidigt i båda sorterna. Den påföljande utvecklingen av angreppet var långsammare i Folva än i Bintje. Folvas motståndskraft mot bladmögel är således något bättre än den i Bintje. I båda försöken började bladmöglets exponentiella tillväxt inte förrän under de sista dagarna i juli. Bekämpningsprogrammen gav mycket goda effekter mot bladmöglet. Trots en cirka 30 % preparatreducering fungerade beslutstödsystemen VIPS och Skimmelstyring lika bra mot bladmögel som de rutinmässigt behandlade försöksleden. En halvering av mätarledets doser plus kaliumfosfit hade lika god eller bättre effekt än mätarledets fulla dos av fungicider. Både obehandlad och behandlad Folva gav cirka 10 ton/ha högre råskörd än Bintje. Den merknölskörd som de olika bekämpningsprogrammen framkallade, pendlar mellan 7-17 ton/ha i Bintje och mellan 11-13 ton/ ha i Folva. Merknölskörden är dock ännu inte korrige rade för brunröta. Som tidigare resultat visar är merknölskörden orsakad av en minskning av andelen mindre knölar (< 42 mm) och en ök ning av andelen större knölar (> 55 mm) p g a friskare blast och därmed längre tillväxt. Bakgrund och syfte I Sverigeförsökens försöksserie L15-7101-2015 undersöktes effekten av olika kämpningsprogram eller strategier mot bladmögel och brunröta i potatis. Resultaten från denna försökserie används i rådgivningen för att optimera användningen av bladmögelfungicider i potatis och är en del i arbetet inom integrerat växtskydd (IPM) i vilket behovsanpassad bekämpning är en central del. Här redovisas resultat från 2015. Olika beslutstödsystem har testats och utvärderats i försöksserien under flera år. Under 2015 Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 149

ingick de två beslutstödsystemen VIPS, Varsling Innen Planteskadegørere utvecklat i Norge, som även testades 2013 och 2014, samt för första året det danska Skimmelstyring. Beslutstödsystemen baseras på information om bladmöglets biologi samt väderinformation. Ett beslutstödsystem fungerar som ett stöd för odlaren att anpassa bekämpningen efter de aktuella förhållandena och ligger inom ramen för IPM som alla odlare ska tillämpa från och med 2014. Material och metoder Medverkande Försöksserien L15-7101-2015 med ett försök i Skåne på Mosslunda gård utanför Kristianstad (Mosslunda i fortsättningen) och ett i Halland på L:a Böslid nära Eldsberga (L:a Böslid) finansierades av Sverigeförsöken (led 01 03), Svensk Potatisforskning Alnarp (04, 05 och 06), Växtskyddscentralen (07 och 08) samt växtskyddsmedelsföretagen Cheminova (09), Nordisk Alkali (10) och Syngenta (11). I figurerna och tabellerna förkortas de olika försöksleden enligt XX-N-NNNN där XX anger försöksledet 01-11, N är första bokstaven i sortens namn, dvs. B för Bintje och F för Folva samt NNNN är en beteckning för behandling en, DSS-modellen eller växtskyddsmedelsföretaget som bestämt fungicidprogrammet. 150 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

Tabell 1. Försöksplan, Sverigeförsökens försöksserie L15-7101-2015. Led_Sort a Behandling b Dos kg, l/ha Intervall dagar Behandlingstillfällen T 01_B Obehandlat - - - 02_F Obehandlat - - - 03_B 04_B 05_F Revus 250 SC 0,6 7-10 T: 1 2 3 Ranman Top 0,5 7-10 T: 4 5 6 10 11 12 Infinito 1,6 7-10 T: 7 8 9 Revus 250 EC + Proalexin 0,3 + 2,5 7-10 T: 1 2 3 Ranman Top + Proalexin 0,25 + 2,5 7-10 T: 4 5 6 10 11 12 Infinito + Proalexin 0,8 + 2,5 7-10 T: 7 8 9 Revus 250 EC + Proalexin 0,3 + 2,5 7-10 T: 1 2 3 Ranman Top + Proalexin 0,25 + 2,5 7-10 T: 4 5 6 10 11 12 Infinito + Proalexin 0,8 + 2,5 7-10 T: 7 8 9 06_F Enligt: VIPS VIPS VIPS VIPS 07_B Enligt: VIPS VIPS VIPS VIPS 08_B Enligt Skimmelstyring Skimmelst. Skimmelst. Skimmelst. 09_B 10_B 11_B Ranman Top 0,5 7-10 T: 1 9 12 Revus 250 EC 0,6 7-10 T: 2 8 10 Infinito 1,6 7-10 T: 4 5 6 Zignal 0,4 7-10 T: 11 Vendetta 0,5 7-10 T: 3 7 Epok 600 EC 0,5 7-10 T: 1 3 Ranman Top 0,5 7-10 T: 2 4 8 10 11 12 Proxanil + Revus 250 EC 2,0 + 0,3 7-10 T: 5 6 7 Revus 250 EC + Cymbal 0,4 + 0,25 7-10 T: 9 Revus 250 SC 0,6 7-10 T: 1 Revus Top 0,6 7-10 T: 2 3 4 Infinito 1,6 7-10 T: 5 6 7 Revus 250 EC + Amistar 0,6 + 0,5 7-10 T: 8 9 Ranman Top 0,5 7-10 T: 10 11 Shirlan 0,4 7-10 T: 12 a Sort Bintje = B och sort Folva = F b Aktiva substanser: Revus 250 SC (mandipropamid 250 g/l), Ranman Top (cyazofamid 160 g/l), Infi-nito (propamokarb 524 g/l + fluopicolide 62,5 g/l), Zignal (fluazinam 500 g/l), Epok 600 EC (fluazinam 400 g/l + metalaxyl-m 194 g/l), Proxanil (335 g/l propamokarb + cymoxanil 50 g/l), Revus Top (di-fenokonazol 250 g/l + mandipropamid 250 g/l), Proalexin (kaliumfosfit, KPO3), Vendetta (375 g/l fluazinam + 150 g/l azoxystrobin). Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 151

Försöksled Förkortning i fig&tab Kommentar 01 01-B-Obeh Obehandlad Bintje 02 02-F-Obeh Obehandlad Folva 03 03-B-Mäta Mätarledet för Bintje 04 04-B-Proa Proalexin (kaliumfosfit) ingår 05 05-F-Proa Proalexin (kaliumfosfit) ingår 06 06-F-VIPS Enligt VIPS i Folva 07 07-B-VIPS Enligt VIPS i Bintje 08 08-B-SkiS Enligt Skimmelstyring i Bintje 09 09-B-Chem Fungicidprogram enligt Cheminova 10 10-B-NoAl Fungicidprogram enligt Nordisk Alkali 11 11-B-Syng Fungicidprogram enligt Syngenta De olika försöksleden Två obehandlade försökled ingick i försöksserien, ett i sorten Bintje (led 01) och ett i sorten Folva (02). En behandlad kontroll eller ett mätarled ingick endast för sorten Bintje (03). I detta mätarled ingick behandlingar med de för närvarande bästa bladmögelfungiciderna på den svenska marknaden, varvid behandlingarna gjordes fortlöpande vid tre tillfällen med samma fungicid med avslut med Ranman Top som därmed används vid sex av de sammanlagt tolv behandlingarna. De övriga två fungiciderna i mätarledet var Revus 250 EC och Infinito. Obehandlad Folva jämfördes med ett led som behand lades med halv dos i jämförelse med mätarledet för Bintje plus kaliumfosfit (05) och ett led som behandlades enligt VIPS (06). Denna mindre insats av fungicider i sorten Folva kan motiveras av att sorten inte angrips av potatisbladmögel lika mycket som den mycket mottagliga sorten Bintje. Även i Bintje gjordes jämförelsen med ett led som behandlades med halv dos plus kalium fosfit (04) samt med led som behandlades enligt rekommendationer från beslutstödsystemen VIPS (07) och Skimmel-styring (08). Behandlingarna enligt VIPS utfördes på samma sätt som tidigare år när beslutstödet testades i denna försöksserie (Wiik et al., 2013, 2014). Bekämpning gjordes med minst 7 dagars behandlingsintervall, 5 dagar vid högt infektionstryck eller stark tillväxt. Med hjälp av information från VIPS om infektionstrycket anpassades bekämpningarna vad gäller prepara t, dos och behandlingsintervall. I praktiken innebar det att förebyggande bekämpning med reducerad dos, 60 % av full dos, gjordes när det var möjligt, växelvis med Ranman Top eller Revus. Om bekämpning gjordes efter att modellen varnat för förhöjd infektionsrisk användes Infinito med full dos. Till skillnad från tidigare år gjordes första behandlingen i VIPS-leden när infektionsrisken varit över 10 åtminstone 2 timmar i rad en andra gång. Föregående år har bekämpningen i VIPS-leden startat samtidigt som första behandlingen i de övriga leden. Danska Skimmelstyring innehåller en toolbox med modeller och information om väderförhållande, som kan användas inför ett beslut om bladmögelbekämpning. Skimmelstyring är ursprungligen utformat för användning i stärkelsepotatis, men modellen som användes i L15-7101 är anpassad för matpotatis. Infektionstrycket beräknas som en summa av fem dagliga riskvärden (två dagar tillbaka, aktuell dag samt två dagar framöver). Strategin för beslutstödsystemet Skimmelstyring bygger på att bekämpning görs en gång i veckan med dos anpassad efter infektionstrycket. Dosanpassningen består av en riskvärdering hur nära ens fält det finns konstaterat bladmögel (registrerings nätet, www.euroblight.net) samt om väderförhållandena i området indikerar risk för angrepp. Information om infektionstryck, väderprognos samt hur nära bladmögel i området bladmögel påträffas bör vägas samman med användarens egna erfarenheter och observationer. Ledet för bekämpning enligt Skimmelstyring behandlades 12 gånger med omväxlande Revus x 2 och Ranman Top x 2. Bekämpningen i ledet som behandlades enligt Skimmelstyring påbörjades när infektionstrycket hade nått 20 eller högre två gånger. Under senare år när beslutstödsystem utvärderats i L15-7101 användes väderdata från väderstationer i försöksfälten, undantaget 2014 då griddata utnyttjades p.g.a. tekniska problem. Både VIPS och Skimmelstyring var tillgängliga via nätet, Skimmelstyring via en sida med inloggning. Fungicidprogrammen i växtskyddsmedelsföretagens försöksled (09, 10 och 11) bestämdes av respektive företag enligt Tabell 1. 152 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

Vädret på försöksplatserna På båda försöksplatserna stod lokala väderstationer som ingår i LantMet-samarbetet mellan SLU, Jordbruksverket och Hushållningssällskapet. Försöksarbetet Försöken genomfördes av de två hushållningssällskapen Skåne och Halland, det ena på Mosslunda och det andra på L:a Böslid. De två beslutstödsystemen sköttes av Växtskyddscentralen i Alnarp. Administration, graderingar, resultatbearbetning och sammanställ ning gjordes av Hushållningssällskapet Skåne. Jordarten på Mosslunda var en mmh lsa med 4,2 % mullhalt, 7,0 % lerhalt med ph 7,7. Jordarten på L:a Böslid var en mmh Sa med 4,3 % mullhalt, 1,0 % lerhalt med ph 5,9. Försöket på Mosslunda sattes den 21/5 med Maxim-betad Bintje med 2830 kg/ha radavstånd 75 cm och Maxim-betad Folva med 2635 kg/ha radavstånd 75 cm. Försöket på L:a Böslid sattes med Maxim-betade utsäden av båda sorterna den 11/5 med 2260 kg/ha radavstånd 80 cm. Varje försök bestod av fyra randomiserade block. Parcellstorlek var 5 rader x 8-10 m och mellan parcellerna sattes tre rader som inte besprutades med bladmögelfungicider, så kallade infektorrader, dvs. obehandlade potatisrader, som avsåg att medverka till en jämn spridning av bladmögelsporer i försöken. Gödsling gjordes enligt gängse rekommendation såväl som kupning, ogräsbekämpning, upprepade mangan, insekts- och Alternaria behand lingar samt bevattning. Se datum nedan för dessa och andra åtgärde under avsnittet Datum för åtgärder. På Mosslunda tillfördes växtnäring i form av handelsgödsel 23 maj och 12 augusti med 160 + 30 kg N/ha, 50 kg P/ha och 300 kg K/ ha. På L:a Böslid tillfördes växtnäring i form av handelsgödsel 6 maj och 24 juni med 88 + 50 kg N/ha, 40 kg P/ha och 144 + 103 kg K/ha. Upprepade behandlingar med fungiciden 0,25 l Signum (boskalid 26,7 vikt-% + pyraklostrobin 6,7 vikt-%) per ha utfördes över hela försöken för att begränsa inverkan av torrfläcksjuka (Alternaria solani). Försöken bevattnades efter behov med rampbevattning på båda försöksplatserna. På Mosslunda bevattnades sex gånger med totalt 120 mm och på L:a Böslid fyra gånger med totalt cirka 70 mm. Behandlingarna T1-T12 utfördes enligt försöksplanen med T1 på L:a Böslid den 22 juni i BBCH 20 och på Mosslunda den 3 juli i BBCH 25. Graderingar av bladmögel och nedvissning gjordes cirka 15 gånger motsvarande en gång per vecka med start den 23 juni på båda försöksplatserna. Ett angrepp på 0,01 % motsvarar en bladfläck av potatisbladmögel per 50 plantor, 0,1 % en bladfläck per planta, 1 % upp till 10 fläckar per planta etc. Gradering av brunröta på ett prov à 10 kg per försöksruta kommer att göras under december 2015. Datum för åtgärder på de två försöksplatserna Mosslunda Sättning: 21/5. Led 03-05, 08-11: 12 behandlingar och led 06-07: 9 behandlingar. T1-T12 led 03-05, 09-11: 3/7, 11/7, 17/7, 24/7, 30/7, 7/8, 13/8, 21/8, 28/8, 3/9, 10/9 och 17/9. Led 06-07 (VIPS): 29/6, 11/7, 22/7, 27/7, 7/8, 23/8, 31/8, 14/9 och 22/9 med respektive 0,6Revus (Rev), 0,5Ranman Top (RaT), 1,6Infinito (Inf), 0,6Rev, 0,3RaT, 0,6Rev, 0,3RaT, 0,6Rev och 0,5RaT. Led 08 (Skimmelstyring): 29/6, 6/7, 13/7, 20/7, 27/7, 3/8, 10/8, 17/8, 24/8, 31/8, 7/9 och 14/9 med respektive 0,3Rev, 0,3Rev, 0,25RaT, 0,25RaT, 0,6Rev, 0,6Rev, 0,38RaT, 0,25RaT, 0,45Rev, 0,6Rev, 0,38RaT och 0,38RaT. Ogräsbekämpning Sencor 0,5 l/ha respektive Titus 30 g/ha: 5/6 respektive 20/6. Bevattning 20 mm/tillfälle 6 ggr ger 120 mm: 6/7, 13/7, 19/7, 2/8, 13/8, 20/8. Behandling med 0,25 Signum mot Alternaria sp. över hela försöket: 4/7, 16/7, 23/7, 30/7, 6/8. Manganbehandling med Mn 235 1,0 l/ha: 4/7, 16/7, 23/7, 30/7, 6/8. Insektsbehandling med Sumi-Alpha 0,25 l/ha 4/7, 16/7, 30/7 och Mospilan 0,25 l/ha 6/8. Blastdödning med 2,0 L Reglone (dikva t dibromidsalt 374 g/l) den 29/9. Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 153

L:a Böslid Sättning: 11/5 Led 03-05, 08-11: 12 behandlingar och led 06-07: 9 behandlingar. T1-T12 led 03-05, 09-11: 22/6, 30/6, 5/7, 14/7, 22/7, 30/7, 6/8, 13/8, 19/8, 26/8, 3/9 och 8/9. Led 06-07 (VIPS): 22/6, 29/6, 7/7, 14/7, 22/7, 29/7, 6/8, 25/8 och 1/9 med respektive 0,6Rev, 0,5RaT, 1,6Inf, 1,6Inf, 1,6Inf, 0,6Rev, 0,5RaT, 0,6Rev och 0,3RaT. Led 08 (Skimmelstyring): 22/6, 29/6, 5/7, 13/7, 20/7, 27/7, 3/8, 10/8, 17/8, 25/8, 31/8 och 7/9 med respektive 0,3Rev, 0,6Rev, 0,25RaT, 0,25RaT, 0,3Rev, 0,6Rev, 0,25RaT, 0,5RaT, 0,3Rev, 0,6Rev, 0,5RaT och 0,38RaT. Ogräsbekämpning Sencor 0,3 l/ha: 8/6. Bevattning 17-20 mm/tillfälle 4 ggr ger 68-80 mm: 6/7, 17/7, 12/8, 17/8. Behandling med 0,25 Signum mot Alternaria sp. över hela försöket: 1/7, 6/8, 13/8 och 19/8. Manganbehandling med Mn-nitrat 0,5 l/ha: 23/6, 1/7, 5/7, 15/7. Insektsbehandling med SumiAlpha 0,4 l/ha 23/6, 15/7. Blastdödning med 1,5 L Reglone (dikvat dibromidsalt 374 g/l) den 8/9. Under april, maj och juni var nederbörden något lägre på L:a Böslid jämfört med Mosslunda vilket växlade under juli, augusti och september då nederbörden var klart högre på L:a Böslid jämfört med Mosslunda (Figur 2). Under aprilseptember föll 281 mm på Mosslunda och 387 mm på L:a Böslid vilket förklarar den intensivare bevattningen på Mosslunda med sammanlagt 120 mm mot L:a Böslids ~70 mm. Första angrepp av potatisbladmögel och angreppets utveckling Under 2015 upptäcktes det första angreppet av bladmögel 41 dagar efter sättningen i sorten Bintje på Mosslunda (samma som 2014) och 71 dagar efter sättningen på L:a Böslid. I sorten Folva upptäcktes det första angreppet av bladmögel 58 dagar efter sättningen på Mosslunda och 71 dagar efter sättningen på L:a Böslid. I Resultat och diskussion Antal behandlingar Alla försöksled utom obehandlat led och prognos- och varningsledet VIPS behandlades 12 gånger på båda försöksplatserna. VIPS-ledet behandlades tre gånger mindre, dvs totalt 9 ggr på båda försöksplatserna. Blastdödningen utfördes samma dag som den sista konventionella behand lingen (T12) på L:a Böslid, men inte förrän den 29/9 på Mosslunda där de sista försöksbehandlingarna gjordes den 17/9 och 22/9. Vädret Temperaturkurvorna på de två försöksplatserna följer varandra väl (Figur 1). Från en medeltemperatur på 6-8 ºC under april steg temperaturen till knappt 18 ºC under augusti för att sedan sjunka under september och oktober. 154 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

Bintje uppträdde de första angreppen i genomsnitt under åren 2007-2014 59 dagar efter sättning på Mosslunda och 63 dagar efter sättning på L:a Böslid. Således kom angreppet på Mosslunda drygt två veckor tidigare under 2015 jämfört med det ovan angivna genomsnittsvärdet, men en dryg vecka senare än genomsnittsvärdet på L:a Böslid. I sorten Folva kom det första angreppet drygt två veckor senare än i sorten Bintje på Mosslunda men däremot angreps båda sorterna samtidigt på L:a Böslid, men utvecklingen av angreppet var därefter långsammare i Folva än i Bintje (Figur 3 och Figur 4). Trots det tidiga angreppet på Mosslunda dröjde det lika länge som på L:a Böslid, där det första angreppet kom minst tre veckor senare än på Mosslunda, innan angreppet började sin exponentiella utveckling, dvs. under de sista dagarna i juli. På Mosslunda gjordes den första behandlingen i prognos och varningsleden (06_F, 07_B och 08_B) två dagar innan angreppet noterades i Bintje och i de konventionella behandlingarna (03_B, 04_B, 05_B, 09_B, 10_B och 11_B) gjordes T1 två dagar senare. På L:a Böslid gjordes T1 i alla försöksled en månad innan det första angreppet noterades, således även i prognos- och varningsleden. T1-T12 och BBCH Potatisens utveckling startar med groning (BBCH 00-09), fortsätter med bladutveckling (10-19), sidoskottsbildning (20-29), planttillväxt (30-39), knölbildning (40-49), knoppstadium (50-59), blomning (60-69), fruktutveckling (70-79), mognad (80-89) och till sist nedvissning (90-99). Första behandlingen (T1) gjordes 42 dagar efter sättningen den 20 juni på L:a Böslid i BBCH 20, och drygt 40 dagar efter sättningen den 3 juli på Mosslunda i BBCH 25. De tolv behandlingarna som gjordes i dessa försök är sannolikt för många ett år som 2015 eftersom de tre till fyra sista behandlingarna gjordes under potatisens nedvissning, dvs. under BBCH 90-99 (Figur 5). Genomsnittet på det antal behandlingar potatisodlare använder är normalt lägre än de tolv som användes i denna försöksserie. Eftersom försöksplanen med de konventionella försöksleden och antalet behandlingar bestäms redan innan odlingssäsongen startar kan antalet behandlingar bli för många under år som 2015 med normalt eller mindre än normalt infektionstryck. Effekt mot potatisbladmögel av de olika behandlingarna Överlag hade bekämpningsprogrammen i 2015 års två försök mycket goda effekter mot bladmögel (Tabell 2, Tabell 3, Figur 6 och Figur 7). Målsättningen med behandlingarna mot bladmögel är att få 100,0 % effekt eller med andra ord så eftersträvas nolltolerans, då vi vet att även mycket små angrepp i blasten kan medföra stora angrepp av brunröta, speciellt viktigt att undvika i odlingar av färsk-, mat- och industri-potatis med sorter som är mottagliga för brunröta. De olika bekämpningsprogrammen var för sig kan betraktas som en strategi som ger ett sammantaget resultat. Som synes i Tabell 3 finns vissa program som gav något sämre effekt, men dessa skillnader är inte statistiskt säkerställda. Den något sämre effekten i mätarledet (97,3 %) på försöksplats Mosslunda kan bero på att Infinito placerades något för sent i bekämpningsprogrammet. Tillsats av kaliumfosfit i försöket på Mosslunda tycks ha förbättrat effekten mot bladmögel. I försöket på L:a Böslid gav alla behandlingarna mycket god effekt (99,9-100,0). På denna försöksplats kom de första angreppen förhållandevis sent, vilket sannolikt gav de olika behandlingarna bättre möjlighet att bekämpa bladmöglet. Huvudsakligen bekämpades leden enligt Skimmelstyring med reducerad dos. I VIPS-leden gjordes totalt nio behandlingar på respektive försöksplats. Vid bekämpning enligt VIPS användes 100 % doser sju respektive åtta av de nio behandlingarna samt 60 % dos två respektive en gång på Mosslunda respektive L:a Böslid. Behandling med hjälp av Skimmelstyring innebar tolv behandlingar, men på L:a Böslid bekämpades sex gånger med 50 % dos, en gång med 75 % dos och fem gånger med 100 % dos samt på Mosslunda bekämpades fem gånger med 50 % dos, fyra gånger med 75 % dos samt tre gånger med 100 % dos. Det innebär att bekämpning med hjälp av beslutstödsystemen VIPS och Skimmelstyring reducerade preparatmängden med ca 30 %. Trots denna reducering av dosen blev bladmöglet lika Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 155

väl bekämpat som i övriga behandlade led. Det indikerar betydelsen av infektionstrycket vid behandling och behandling vid rätt tidpunkt. Båda beslutstödsystemen anvisade en första bekämpning vid samma datum på respektive försöksplats. På L:a Böslid bedömdes infektionsrisken vara så hög att det var aktuellt för en första bekämpning den 22 juni i båda beslutstödsleden och motsvarande datum för Mosslunda var 29 juni. De båda systemen uppför sig i det avseendet lika. Både VIPS och Skimmelstyring var lättillgängliga och användarvänliga via hemsidor på internet. Vid användning av de båda beslutstödsystemen lämnas en del tolkningar till användaren. Det skiljer dock en del mellan de olika systemen. I Skimmelstyring tas hänsyn till hur nära försöksplatsen som bladmögel uppträder och vilken typ av potatis som odlas. Vid användning av beslutstödsystem där information av väderdata krävs finns en risk för diverse tekniska problem med fördröjda prognoser som resultat. Användningen av fasta behandlingsintervall kan då vara säkrare jämfört med de varierande intervallen som vissa beslutstödsystem ger. Fasta behandlingsintervall kan också vara fördelaktigt ur logistisk synpunkt, exempelvis kopplat till bevattning och då fälten ligger utspritt med långa avstånd och arealen är stor.nedvissning I stort följer nedvissningen den skada som bladmöglet orsakar (Tabell 4). Folva vissnade följaktligen ner långsammare än Bintje, både i obehandlade och behandlade försöksrutor. De något sämre effekterna mot bladmögel för mätaren (03_B) kan delvis ses även i resultatet av nedvissningsgraderingarna. Däremot kan inte den sämre effekten mot potatisbladmögel i led 09_B utläsas i graden av nedvissning. Tabell 2. Genomsnittligt angrepp av bladmögel (%), medeltal av resultaten från de tre sista säkra graderingstillfällena, två försök i försöksserien L15-7101 i södra Sverige 2015. F = Försöksled med sorten Folva. Försöksled_Sort Preparat Potatisbladmögel % Se även tabell 1 Mosslunda L:a Böslid Båda 28/7-11/8 17/8-31/8 01_B Obehandlat 14,38 97,67 56,02 02_F Obehandlat 3 80,58 41,79 03_B Rev RaT Inf 0,39 0,05 0,22 04_B (Rev RaT Inf)+Proa 0,02 0,06 0,04 05_F (Rev RaT Inf)+Proa 0,01 0,08 0,05 06_F VIPS 0,04 0,04 0,04 07_B VIPS 0,02 0,04 0,03 08_B Skimmelstyring 0,04 0,03 0,04 09_B RaT Rev Inf Zig Ven 0,52 0,05 0,28 10_B Epo RaT Prox+Rev Rev+Cym 0,01 0,02 0,02 11_B Rev ReT Inf Rev+Ami RaT Shi 0,12 0,03 0,07 LSD 5 % 01-11 4,62 6,25 10,2 LSD 5 % 03-11 0,4 0,02 0,2 156 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

Tabell 3. Effekten (%) för respektive sort mot bladmögel då den beräknas utifrån värdena i tabell 2. F = Försöksled med sorten Folva. Försöksled_Sort Preparat Effekt mot potatisbladmögel % Se även tabell 1 Mosslunda L:a Böslid Båda 28/7-11/8 17/8-31/8 01_B Obehandlat - - - 02_F Obehandlat - - - 03_B Rev RaT Inf 97,3 100 99,6 04_B (Rev RaT Inf)+Proa 99,9 99,9 99,9 05_F (Rev RaT Inf)+Proa 99,7 99,9 99,9 06_F VIPS 98,6 100 99,9 07_B VIPS 99,9 100 100 08_B Skimmelstyring 99,7 100 99,9 09_B RaT Rev Inf Zig Ven 96,4 100 99,5 10_B Epo RaT Prox+Rev Rev+Cym 99,9 100 100 11_B Rev ReT Inf Rev+Ami RaT Shi 99,2 100 99,9 Tabell 4. Nedvissning (%), graderingar gjorda vid flera tillfällen i de två försöken i försöksserien L15-7101 i södra Sverige 2015. F = Försöksled med sorten Folva. Försöksled_Sort Preparat Nedvissning % Se även tabell 1 Mosslunda L:a Böslid Båda 11/8-16/9 24/8-7/9 7 grad.tillf. 3 grad.tillf. 3+3 grad.tillf. 01_B Obehandlat 88 100 88 02_F Obehandlat 73 93 69 03_B Rev RaT Inf 76 37 44 04_B (Rev RaT Inf)+Proa 73 39 43 05_F (Rev RaT Inf)+Proa 45 20 20 06_F VIPS 43 22 20 07_B VIPS 74 39 44 08_B Skimmelstyring 72 36 41 09_B RaT Rev Inf Zig Ven 72 40 43 10_B Epo RaT Prox+Rev Rev+Cym 69 36 38 11_B Rev ReT Inf Rev+Ami RaT Shi 69 35 38 LSD 5 % 01-11 6 7 15 LSD 5 % 03-11 6 5 8 Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 157

Tabell 5. Knölskörd ton/ha (råskörd, före korrigering till brunrötefri skörd) och merknölskörd (före korrigering) i förhållande till obehandlad Bintje i 2015 års försök. Behandling Mosslunda Lilla Böslid knölskörd +skörd knölskörd +skörd ton/ha ton/ha ton/ha ton/ha Obehandlad Bintje 41-36 - Bästa program med Bintje 55 14 53 17 Sämsta program med Bintje 48 7 49 13 Obehandlad Folva 50-49 - Bästa program med Folva 62 12 62 13 Sämsta program med Folva 61 11 60 11 LSD 5 % 6 4 Brunröta Hur det går i årets försök med avseende på brunröta vet vi först om några veckor när graderingarna är gjorda. Förekomsten av brunröta har varit förhållandevis liten i försöken sedan 2009. Kanske beror detta på att nya preparat är effektiva mot brunröta. Avkastning Den ökade avkastning som normalt följer av behandling mot bladmögel och brunröta kan bli mycket stor, speciellt år då bladmögel upptäcks tidigt (Wiik 2014). Vi kan inte nu presentera den brunrötefria skörden eftersom graderingen av brunröta ännu inte är gjord. 158 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

Råskördarna (knölskörd ton/ha) finns tillgängliga för 2015 års försök och redovisas här för obehandlat led, bästa fungicidprogram och sämsta fungicidprogram (Tabell 5). Både obehandlad och behandlad Folva gav cirka 10 ton/ha högre råskörd än Bintje. Den för brunröta ännu inte korrigerade merknölskörd som de olika bekämpningsprogrammen medförde pendlar mellan 7-17 ton/ha i Bintje och mellan 11-13 ton/ha i Folva. Som tidi gare resultat visar är merknölskörden orsakad av en minskning av andelen mindre knölar (< 42 mm) och en ökning av andelen större knölar (> 55 mm) p.g.a. friskare blast och därmed längre tillväxt i de behandlade leden.slutsatser från 2015 års två försök Trots tidig start på bladmögelangreppet på en av försöksplatserna startade inte bladmöglets exponentiella tillväxt förrän de sista dagarna i juli. På Mosslunda kom det första angreppet i sorten Folva drygt två veckor senare än i sorten Bintje. På L:a Böslid angreps båda sorterna samtidigt. Folvas motståndskraft mot bladmögel är något bättre än den i Bintje. Alla bekämpningsprogrammen i försöken hade mycket god effekt mot bladmögel. I Bintje hade bekämpningsprogram med halv dos av fungicider och tillsats av kaliumfosfit likvärdig eller bättre effekt än full dos med fungicider. Både obehandlad och behandlad Folva gav cirka 10 ton/ha högre råskörd än Bintje. Den mot brunröta okorrigerade merknölskörden pendlar mellan 7-17 ton/ha i Bintje och mellan 11-13 ton/ha i Folva. Merknölskörden orsakades av en minskning av mindre knölar(< 42 mm) och en ökning av större knölar (> 55 mm). Behandlingar med hjälp av beslutstödsystemen VIPS och Skimmelstyring gav goda effekter. Trots att ca 30 % mindre preparat användes blev effekterna mot bladmögel mycket goda, likvärda med övriga behandlade led. Både förlängda bekämpningsintervall (VIPS) samt reducerade doser (Skimmelstyring och VIPS) kunde användas för att minska preparatmängden med bibehållen effekt. Båda beslutstödsystemen anvisade igångsättning av första behandlingstillfället på respek tive försöksplats vid samma datum, vilket indikerar en likhet mellan de båda systemen. Det finns en risk för tekniska problem då väderdata och/eller väderstationer används, vilket kan förlänga intervallen mellan behandlingarna och försämra resultatet av bekämpningen. Fasta behandlingsintervall minskar risken för tekniska problem. Både VIPS och Skimmelstyring var användarvänliga och lättillgängliga via hemsidor på internet. Det är viktigt att resultatet från ett beslutstödsystem vägs samman med användarens egna erfarenheter och observationer. Referenser Wiik, L. 2014. Potato late blight and tuber yield: Results from 30 years of field trials. Potato Research 57, 77-98. Wiik, L., Gerdtsson, A., Aldén, L., Ekelöf, J., Knutsson, H., Nilsson, A.T.S. 2014. Potatisbladmögel 2013. Försöksrapport Skåneförsök nr. 80, 188-196. Wiik, L., Pålsson, L., Aldén, L., Gerdtsson, A., Nilsson, A.T.S. 2015. Potatisblad-mögel 2014. Försöksrapport Skåneförsök nr. 81, 166-177. Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 159

20 18 16 Mosslunda C L:a Böslid C 14 Temperatur, ºC 12 10 8 6 4 2 0 Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Figur 1. Temperatur C på de två försöksplatserna Mosslunda (blå linje) och L:a Böslid (röd linje) under perioden april augusti 2015 i försöksserien L15-7101. Källa: LantMet. 110 100 90 Mosslunda mm L:a Böslid mm 80 70 Nederbörd, mm 60 50 40 30 20 10 0 Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Figur 2. Nederbörd mm på de två försöksplatserna Mosslunda (blå staplar) och L:a Böslid (röda staplar) under perioden april augusti 2015 i försöksserien L15-7101. Källa: LantMet. 160 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

100 90 80 Bintje Folva 70 60 50 40 30 20 10 0 Figur 3. Potatisbladmöglets utveckling (% angrepp) i försöket på Mosslunda i försöksserien L15-7101-2015. 100 90 80 Bintje Folva 70 60 50 40 30 20 10 0 Figur 4. Potatisbladmöglets utveckling (% angrepp) i försöket på L:a Böslid i försöksserien L15-7101-2015. Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 161

100 90 80 Mosslunda L:a Böslid 70 Utvecklingsstadium, BBCH 60 50 40 30 20 10 0 15-jun 25-jun 05-jul 15-jul 25-jul 04-aug 14-aug 24-aug 03-sep 13-sep 23-sep Figur 5. Datum och BBCH för de tolv behandlingarna T1-T12 i försöken på Mosslunda (blå punkter) och L:a Böslid (röda punkter) i försöksserien L15-7101-2015. 15,00 14,38 PLB %, medeltal av de tre sista graderingarna 12,00 9,00 6,00 3,00 3,00 0,00 0,39 0,02 0,01 0,04 0,02 0,04 0,52 0,01 0,12 Figur 6. Genomsnittligt angrepp av potatisbladmögel (%) i de olika behandlingarna i försöket på Mosslunda i försöksserien L15-7101-2015. 162 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

100,00 97,67 PLB %, medeltal av de tre sista graderingarna 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 80,58 10,00 0,00 0,05 0,06 0,09 0,04 0,03 0,03 0,05 0,02 0,03 Figur 7. Genomsnittligt angrepp av potatisbladmögel (%) i de olika behandlingarna i försöket på L:a Böslid i försöksserien L15-7101-2015. 100 90 88 80 70 73 76 73 74 72 72 69 69 Nedvissning % 60 50 40 45 43 30 20 10 0 Figur 8. Graden av genomsnittlig nedvissning (%) i de olika behandlingarna i försöket på Mosslunda i försöksserien L15-7101-2015 Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 163

100 90 100 93 80 70 Nedvissning % 60 50 40 37 39 39 36 40 36 35 30 20 20 22 10 0 Figur 9. Genomsnittlig nedvissning (%) i de olika behandlingarna i försöket på L:a Böslid i försöksserien L15-7101-2015. 164 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015