Copyright: Eyvind Johansson, Se

Relevanta dokument
Bisamhället Januari Juni

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

Enkel Drottningförsörjning

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014

Jordbruksinformation Starta eko Biodling

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Hur få friska bisamhällen?

Det värdeful a vaxet

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Äntligen vår!

Yrkesbiodlarkonferens 2014

En sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar

Surret hörde jag i skuggan; Ofelia sjöng då, kladdig, mild som honung... Ur Bi-dur av Carl Magnus von Seth SVEN-ÅKE NILSSON

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP /12.

Tänk om jag kunde hjälpa er att bjuda varandra på allas erfarenhet och kunskap. Kanske även jag skulle kunna lägga till något.

den svärmförebyggande avläggaren

FÖR NYBÖRJAREN. Av Bertil Helmesjö. Hobby eller inriktad odling. Ny utrustning.

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

Varroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva.

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen

Bihälsoplan. 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet

Drottningen märks med grön färg

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning

Bitidningen. Svärmtid. Snart lanseras nya hemsidan

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

Projektet för varroaresistenta bin

STYRELSE. Bitillsynsmän utsedda av Länsstyrelsen

Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Bitidningen. Avelsarbete och parningsplatser. Avläggare är bra Biväxter Gifter SBR:s statistik

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2017

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Magnus Nadèn

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012

Svenska Carnica Gruppen

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2016

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

Min biodling. Arbetsbok för deltagare SVERIGES BIODLARES RIKSFÖRBUND

Protokoll årsmöte

Protokoll årsmöte

Bitidningen. Njutning i höstmörkret. Ädel honung Bicykelmetoden Medlemsundersökningen 2010 Etikettbeställning. Nr 11/12 November/December 2010

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Susanne Skoglund

Bi-cykel-metoden LOGISTIK

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

Varroabehandling Per Thunman

InsemTech - VSH (början av augusti) import av ett original VSH-material (ägg och sperma) från Dr John Harbo, Baton Rouge

Pollineringsuppdrag.

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Det är mycket viktigt att alla berörda blir informerade om pärmen, där finns nästan svar på alla frågor. STÄDNING

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

Mäta varroatillväxten i bisamhället

Ekologisk produktion- regelverk

Öka skörden med Pollineringspoolen!

!"#$%&'(')*+,*,+--.+*%"/*01123'+*%"3./"-* ('.%*"#.1.)(4#*5(./1(')*

Biodling Biodling 157

- en ren naturprodukt

Bitidningen. Mer bin! bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk. Nr 7/8 Juli/Augusti 2010

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Magnus Nadèn

December kontakt, förfrågningar och beställningar >>>>

Honungsbin och biodling

Bitidningen. Bin i trädgård och stad. Plats för ny bigård Parningslåda Årsrapport och honungsbedömning TBH

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Ordföranden har ordet våren 2015

PÅ VÅRMÖTET kommer att handla om pollinering.

STYRELSE. e-post: Bitillsynsmän utsedda av Länsstyrelsen

Protokoll styrelsemöte

Bitidningen. Tema: Pester och parasiter. Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT

Bitidningen. Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa

Drottningens färg i år

Protokoll årsmöte

Vi har fått två egna bikupor! Yey! Coolt tycker eleverna och undrar om biet på deras balkong eller innegård kan vara ett av deras bin!

Nr 7/8 Juli/Augusti 2013 Bitidningen

Bitidningen. Ruben 10 år biodlare. Foderkoll på våren Smakfull honungsdag Konferenser om varroa, yngelröta, pesticider och pengar

YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015

Bitidningen. 100 år med biodlare. Biombudsmannen Invintringstips Föreningsaktiviteter Utvecklingshjälp. Nr 9 September 2014

Att få. blommor och bin. att trivas

FriBiodling. Fribiodling förenar binas ursprungliga. Ett effektivt system

Bitidningen. Du kan producera kakhonung. Sommarens bär och frukter Ympning av honung Vildbin och deras bon Invintring och övervintring

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2018

FÖRESKRIFT 26/011/2004. Grunder för fristående examen

NP-konferens 12 mars Nationella Honungsprogrammet - Förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung och andra biodlingsprodukter

Drönaren Våren Foto: John Severns, Wikimedia Commons. Redaktör Rolf Henriksson

Hur mycket måste man arbeta exempelvis per vecka när man är biodlare för att få det jobb uträttat som man behöver?

DÖDLIG törst Lärarmaterial

Bitidningen. Tema: Föreningsaktiviteter. Invintra och övervintra Lite om bivax Sover bin? Nr 9 September 2009

ORGANISATION STYRELSE

Bitidningen. Ta hand om svärmningen. Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal

Protokoll årsmöte

Varroabekämpning med ekologiska metoder

Sundsvalls Biodlareförening SVÄRMBLADET SOMMARMÖTE. 16 juni kl.14: hos Allstahonung. Studiebesök Medlemsmöte Fika Bi-surr

SKÖTSEL AV FOCUS-ACKTANKARNA. 17 FRÅGOR OCH SVAR 2010

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård

Bitidningen. Ansvaret för den minskande mångfalden. Snelgrovebrädan i drottningodling Mjöd Vad har NP-medlen använts till? Bigårdens placering

Transkript:

Copyright: Eyvind Johansson, 59553 Se Hej, hej du cirkelledare, säger Hej själv, säger cirkelledaren. Deltagare Eyvind frågar: Är det säkert att låda E är klar att skatta bort från dragbiavläggaren i andra veckan av juli? Ja, visst går det att göra. Men som vanligt görs ett test på honungens vattenhalt innan någon ram skattas bort från bisamhället. Om det finns några ramar med mogen honung i låda F, kan de också skattas på samma gång? frågar Låt bisamhället få behålla den honung som finns i låda F. Om man tar bort för mycket, då kan bina känna brist på mat. Det i förlängningen ger ett svagare bisamhälle till vintern. Deltagare Eyvind frågar: Ska bisamhället nu bara ha en skattlåda över spärrgallret? Ja, nu har dragbina i dragbiavläggaren minskat i antal och av den anledningen räcker det gott och väl med en skattlåda. säger cirkelledaren, och tillägger, Om ett par veckor är det dags att utöka med en andra skattlåda. Varför utöka med en skattlåda om ett par veckor? frågar Det är först då som det finns rikligt med fältbin efter den nya drottningen, säger cirkelledaren. I samband med att låda F skattas bort, då placerar man låda B över spärrgallret, säger deltagare Eyvind och tillägger, där finns ju drottningen. Ja, hon kan förhoppningsvis finnas där i den lådan. Genom att ge några riktiga puffar med rök in genom binas fluster, då drivs bin och drottningen uppåt, upp till skattlådorna. Men spärrgallret spärrar drottningen att komma längre än till strax under det. När samhället plockas isär, då får de båda skattlådorna F och G ställas vid sidan på lämplig undersats. Låda B ställs på en egen undersats och spärrgallret ska vara kvar vid flyttningen. Nu väntar man någon minut innan spärrgallret plockas bort. Man lösgör gallret och vänder det för att kolla om drottningen finns där. Ramarna i lådan dras isär i mitten av densamma. Man inspekterar noggrannt på de 3 4 ramarna mitt i lådan. Där det finns ägg och späda larver finns som regel även drottningen. Man bör hitta drottningen på någon av dessa ramar. Om inte, då skjuter man ramarna framåt. Den bakre som i regel innehåller mat plockas ut ur lådan och ställs på högkant vid sidan av kupan. Det underlättar att hitta drottningen genom att lytta ut en ram även om den innehåller bin. Sedan granskas varje ram noggrant tills att drottningen hittas. Det är möjligt att man får söka flera gånger fram och tillbaka på ramarna för att finna drottningen. Hittas inte drottningen i låda B då får låda C undersökas. Hittas drottningen i låda B då lyfts den ramen där drottningen går och hon petas försiktigt ned på ramarna i låda C. Om drottningen av en händelse skulle vara kvar i låda C, då är allt gott. Det är viktigt att ha haft ögonkontakt med henne. Spärrgallret läggs över låda C och sedan låda B därefter låda G. Innan bitömmare läggs på kollas vattenhalten i honungen i låda F. Över låda G läggs en bitömmare med bigången uppåt! Därpå ställs nu låda F. Efter 3 dygn har som regel de flesta bina gått ner genom tömmarventilen och de sista bina får sopas av ramarna innan slungningen. Men du cirkelledare kan man inte placera låda B över låda G? frågar

Jo, men visst går det bra! Man slipper då att lyfta en låda när inspektionen av låda B ska ske efter en vecka. Den inspektionen är för att säkerställa att bina inte har dragit upp viseceller över spärrgallret. Är det vanligt att det blir viseceller när spätt yngel och ägg kommer över spärrgallret? frågar Ja, det är vanligt! När ambina i låda B inte har kontakt med drottningen, då känner de sig drottninglösa. Inom ett par timmar utan kontakt med drottningen bygger de ut en visecell över en eller flera späda larver som är ca 1 1,5 dygn gamla. Aha, det är på det sättet det hänger ihop. Då är det ur arbetssynpunkt enklare att ställa låda B över låda G säger Ja, det är det! Men å andra sidan ska man försöka eftersträva att ha samhällets yngel samlat i ett och samma klot. Även om ett spärrgaller begränsar drottningens äggläggning till låda C. säger cirkelledaren och tillägger, Att placera låda B över låda G gör man det onödigt svårt för sig när låda G ska skattas. Det är enklare att från början placera låda B på gallret och därefter låda G. Den är då överst och då samlar bina sin honung där, om det varit det omvända hade honung och yngel blivit blandat. Hade det inte varit enklare att inte ha återanvänt låda B i yngelrummet? frågar Jo, det hade det varit! Men å andra sidan hade bisamhället inte haft lika mycket med vinterbin. Det går säkert bra att plockskatta drottningavläggaren samtidigt som bina i dragbiavläggaren har passerat bitömmaren. Då skattas samhällena samtidigt, vilket gör att en del steg kan sparas in. Det låter bra! utropar -------------------------------- Hej cirkelledare! säger Hej du Eyvind! Jaså, vi är nu inne i 3:e veckan i augusti med biodlingen, säger Tiden har bara rusat i väg, tycker det inte är länge sedan vi började med att studera biodling, säger Ja, tiden går fort när man har roligt. Nu när vi är inne i 3:e veckan i augusti försöker vi med att skatta bort låda G från dragbiavläggaren. Men är det säkert att honungen är mogen i den för att skatta bort? frågar Vi får skatta bort den fast att honungen kan hålla för hög vattenhalt. Det är vanligt att honungen har något förhöjd vattenhalt på hösten. Men all honung tillsammans, då jämnas som regel vattenhalten ut till under 20 % som är gränsvärdet för att honungen kan börja jäsa. För att få honungen lite torrare får man ställa den i ett varmt rum. Med en liten fläkt under som trycker luft upp genom ramarna. Är det riktigt att plocka bort maten för bina redan nu, säger

I takt med att bimängden går ned i samhället får deras utrymme reduceras för att hjälpa bina med värmeekonomin. Men bina får inte på något sätt svälta. Det är möjligt att det finns några ramar med honung i ytterkanterna av låda B. Efter att låda G har lyfts av samhället kollas ramarna i låda B. Det är efter eventuella drottningceller man kollar i första hand. Sedan kollas matförrådet i låda B. Saknas det mat, då får ca 2-3 honungsramar från låda G hängas ned i låda B. Nu när drottningen inte har haft tillgång till lådan finns där nog några ramar som är helt fria från yngel. Ska man hålla på med detta pyssel med bina varje vecka, säger Det att göra avläggare är ur bisvärmssynpungt det bästa man kan göra. Det att placera låda B över låda C hade syftet att få fram fler vinterbin. Man kunde ha haft endast låda C till yngelrum fram till invintringen. Men det hade reducerat antalet vinterbin. Det är de som övervintrar samhället fram till mitten av maj början av juni året därpå. Låda B orsakade en del extra arbete med ynglet, men å andra sidan får man ett starkt samhälle över vintern. Du har skrivit under vecka 4 augusti om att kolla i lådorna A, B och C. Varför ska man göra det? frågar Cirkelledaren säger. Det är inget tvång att göra detta. Kollen är mer för att säkerställa om hur mycket yngel det finns i drottningavläggaren och dragbiavläggaren. Men också om hur mycket yngel det är kvar i låda B som ska kläckas. Till om en vecka då har det passerat 3 veckor sedan låda B kom över spärrgallret och då är allt yngel kläckt. Nej inte behöver man kolla upp samhällena mer än vad nöden kräver. Det var skönt att veta! Återställs inte låda B efter att ha skattat bort den, då är sommarens arbete enbart att skatta honung och slunga densamma. Är det rätt uppfattat? frågar Ja, det är alldeles riktigt! Nu är biodlingen inne i 1:a veckan i september. Den sista skattlådan som nu finns på respektive samhälle ska skattas bort. Men innan vi gör det behöver matfrågan i lådorna A och C säkerställas. Efter att skattlådan på samhället har lyfts av gers några puffar rök på spärrgallret för att driva ner drottningen från den platsen. Gallret plockas bort, sedan kollas i låda C och låda A om där finns sammanlagt ca 2 ramar med mat. Min erfarenhet är att flytta ned 1 2 ramar med mat från sista skattlådan, låda B och D. De ramarna får byta plats med lika många i yngelrummet, men ingen yngelram. Men inga bin får komma med vid skiftningen. Det behöver kollas extra mycket denna gång för att säkerställa att samhället har förutsättningar för att klara vintern. Det får vara max 3 ramar med pollen. En ram längst fram eller längst till vänster eller till höger. En ram som nr. 8 räknar framifrån eller från vänster respektive höger. Den 3:e med lite pollen placeras mitt i samhället. Alla ramar med yngel placeras på ömse sidor av pollenramen i mitten och en eller två ramar med mat längst bak vid varmbygge eller åt ena sidan vid kallbygge. Mellan de yttre pollenramarna och yngelramarna placeras tomma ramar. Det kan vara ramar som vars vax har en svagt kaffebrun färg eller utbyggda ramar från någon skattlåda. När allt är klart läggs en bitömmare på låda C respektive låda A och därefter med lådorna B och D. Efter 3 dygn har i stort sett alla bin lämnat lådorna B och D, de sista kvarvarande bina får sopas bort. Bitömmarbrickan plockas bort och bina sopas försiktigt bort från dess undersida ned i låda C respektive låda A. Lämplig täckning läggs på samhället som möjliggör att det kan invintras med t.ex. en foderballong och foderbräda med tillhörande foderkopp. Efter att foderballongen vars innehåll är 60 % sockerlag har vänts upp och ned i foderkoppen ställs en tom låda på samhället och däröver taket. Ett starkt bisamhälle på hösten behöver 10 ramar, men det kan också räcka med 8

ramar och i vardera fallen krävs att de får 15 kg. socker i torrsubstans. När 8 ramar används då får man hänga in 2 vaxmellanväggar bakom bakluckan som är en skiljevägg bakom de ordinarie ramarna till samhället. De 2 vaxmellanväggarna är till för att förhindra vildbygge bakom bakluckan, vilket annars sker om inte ramarna finns där. Under en tid av ca. 2 veckor bör bisamhällena ha dragit ned och bearbetat var sina 15 kg. socker. Det var mycket att tänka på, säger Ja, rätt utförd invintring är de största förutsättningarna för att bisamhället ska klara vintern. Gör alla biodlare på det här sättet, säger Det kan utföras på lite olika sätt, men den som är nämnd ovan är min egen erfarenhet av att få bina att övervintra till nästkommande år. Man har läst om bidöd av olika anledningar. Säkert finns det många anledningar till bidöden att hitta hos den enskilde biodlarens skötsel av bina. Vad är att tänka på sedan samhällena har fått sitt socker? frågar Efter att samhällena har fått sitt socker, då plockas foderballongen och den tomma lådan bort och sedan åter med taket. Samhället får sedan vara i fred fram till oxalbehandlingen som ska ske i början av november. Är det tvång att behandla med oxalsyra? frågar Ja, det är ett av de ekologiska metoderna till att bekämpa varroa parasiten med. Har själv gjort det sedan år 1999 och har alla bina kvar från år till år. Menar du att inget bisamhälle har gått förlorat någon vinter? frågar Sedan jag började med modellen av invintring och oxalbehandling mot varroa parasiten har inga bisamhällen gått förlorade som vinterförluster. Den modellen är faktiskt att rekommendera. Det låter övertygande, säger Vad är att tänka på i senare delen av hösten, vintern? frågar Efter oxalbehandlingen är det inte mycket att göra med bisamhällena. Strax innan snö och kyla kommer sätts snö- och fågelskydden på framför kupans fluster. Du menar att något mer inte behöver göras med bisamhällena på vintern? frågar Ja, med bina är inget att göra mer än att hålla flustret öppet, vilket ger bina fri tillgång till luft under hela vintern. På vintern smälts gammalt mörkt vax från ramarna samt att de kokas, tvättas rena från vax i skarp sodalut. När allt är torrt igen monteras nya vaxmellanväggar i ramarna efter att de liksom de övriga bigrejorna har reparerats. Det låter enkelt att odla bin, men det är en hel del att tänka på, säger Det är ganska enkelt. För att få bästa utbyte av sitt biodlande, det är att lära sig från grunden. Efter ett tag kommer man underfund med att det är en rolig och intressant hobby. Jag har hållit på sedan 1970 och hade tänkt sluta 2009. Sålde av det mesta, men behöll några samhällen och på den vägen är det. Nu odlas bin ett år i taget utan någon framförhållning. Får önska lycka till med den framtida biodlingen och ditt deltagande här i cirkeln! Tack själv! Det har varit en trevlig pratstund mellan oss. säger