Västra Sörmlands Räddningstjänst

Västra Sörmlands Räddningstjänst Årsredovisning 2009 1

Innehåll Slanglista" Ordförande har ordet... 3 Direktion... 4 Revision... 5 Räddningschefen har ordet... 5 Organisation 2009... 6 Uppföljning av ägaruppdraget... 7 Funktion Förebyggande... 9 Funktion Marknad... 11 Övningsfältet Flamman... 15 Funktion Räddning... 16 Verksamhetsstöd... 23 MSB IVPA HLR D-HLR RIB SBA LSO LBE RVR FIP RCB BM Bf Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap I Väntan På Ambulans Hjärt- och lungräddning Hjärt- och lungräddning med defibrillator (hjärtstartare) Räddningspersonal I Beredskap (det som tidigare benämndes deltid) Systematiskt Brandskyddsarbete Lagen om skydd mot olyckor Lag om brandfarliga och explosiva varor Restvärdesräddning Första Insats Person Räddningschef i beredskap Brandmästare Brandförman Personalekonomisk redovisning... 25 Ekonomisk redovisning... 27 Resultaträkning... 30 VÅR VÄRDEGRUND Respekt Omtanke Kompetens Kassaflödesanalys... 30 Balansräkning... 31 Redovisningsprinciper... 34 Begreppsförklaring... 34 Tio år i sammanfattning... 35 Trygghet Kommunikation Engagemang Samhörighet Effektivitet Revisionsberättelse... 36 Så här vill vi ha det! Foto: Sammy Pettersson och VSR s egen personal om inget annat anges. 2

Ordförande har ordet Vi började året med ett mycket trevligt jubileum då vi firade tio år som förbund. Det känns lika aktuellt idag som för tio år sedan att öka samverkan/samarbete med andra aktörer. Det är en förutsättning för att hänga med i utvecklingen och att kunna behålla kompetent personal. I dagsläget känner jag stor tillfredsställelse med vår organisation. Naturligtvis är det bl.a. för att arbetet med övningsfältet har kommit igång och att garagebygget vid brandstationen i Björkvik snart är klart. Det är imponerande att se det engagemang som lagts ner, ett stort tack. Nu kan vi sätta upp en ny brandstation på önskelistan. För direktionens del började året med ett mycket givande arbete kring handlingsprogrammet. Vi gick igenom alla delar med hjälp av externkonsult Johan Hermelin och arbetet utmynnade i Direktionens vilja. Att konferensen Brand 2011 inte kommer att genomföras i Katrineholm, som vi hoppats, tror jag i slutänden kan föra med sig något positivt. Vi får ju arrangera konferensen Skadeplats 2010 istället och den hoppas vi ska bli årligen återkommande. I SKL:s sammanställning och analys av kommunernas arbete med trygghet och säkerhet (Öppna Jämförelser) placerar sig Katrineholm på första plats i en sammanlagd bedömning. Där har vi anledning att känna oss stolta för vår del av arbetet. Trots ekonomiska nedskärningar ser jag framtiden an med tillförsikt. Från VSR s politiska ledning vill jag rikta ett varmt tack till all personal för värdefulla insatser under det gångna året. Som ordförande vill jag också tacka direktionen för engagerade insatser. Håkan Persson Ordförande 3

DIREKTION VSR är ett kommunalförbund mellan Katrineholms och Vingåkers kommuner. Direktionen är den beslutande församlingen och utgör också styrelse. Direktionen samlad i Vingåker. Genom val till kommunfullmäktige har kommuninvånarna möjlighet att påverka VSR s verksamhet. Fullmäktige i respektive medlemskommun utser sina representanter till direktionen - fem från Katrineholm och fyra från Vingåker. Respektive fullmäktige beslutar också om anslag till förbundet och beviljar ansvarsfrihet för direktionen. Direktionsmedlemmar V = Vingåker, K = Katrineholm Direktionen har det övergripande ansvaret, men räddningschefen är genom delegation utsedd att leda den dagliga verksamheten. Direktionen vill ha en stor öppenhet och har beslutat att alla möten ska vara offentliga. Direktionen har under året haft 5 möten. Direktionens vilja Under året har direktionen antagit ett nytt handlingsprogram Direktionens vilja - med utgångspunkt från ägarnas uppdrag. Ändamål. Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Förbundets andra uppgift ska vara att på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser. Arbetsutskottet Arbetsutskottet (AU) består av ordförande Håkan Persson, vice ordförande Sten Holmgren samt ledamöterna, Sari Thorén och Jan-Olov Karlsson. Ordförande Vice ordf. Ledamöter Ersättare Håkan Persson (s), V Sten Holmgren (c), K Jan-Olov Karlsson (s), K Sari Thorén (-), V Martin Larsson (vtl), V Ann-Marie Ridell (s), V Marie-Louise Karlsson (s), K Karl-Gunnar Ljungkvist (s), K Gunnel Wickbom (m), K Märta Bolzek (s), V Gunnar Österberg (c), V, Björn Blid (s), V, Raul Sevefjord (m), V Leif Tronelius (s), K Anne Kron (s), K. Karin Frisk (s), K Ingemar Björklund (kd), K Kerstin Kellerman (fp), K AU: Jan-Olov Karlsson, Sari Thorén, Håkan Persson och Sten Holmgren. AU har haft 5 protokollförda möten under året. I maj deltog Håkan på konferensen BRAND 2009 som genomfördes i Borlänge. 4

Förbundet har fyra revisorer, vilka valts av medlemskommunerna i enlighet med förbundsordningen. Revisorerna är politiskt tillsatta och tjänstgör samma mandatperiod som ledamöter och ersättare i direktionen. Revisorer Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Johan Hartman (m), K Karl-Erik Lardenäs (c), V Nils-Erik Carlsson (s), K Peter Vogt (s), V Revisionsarbetet bedrivs i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen och med utgångspunkt REVISION från vad som anges i skriften God revisionssed i kommunal verksamhet samt Reglemente för revisorerna. Revisorernas berättelse ska, tillsammans med årsredovisningen, överlämnas till respektive kommunfullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Se sid. 35. Revisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs. För 2009 har Öhrlings PriceWaterHouseCoopers handlats upp och tjänstgjort som biträde. 2009 har varit ytterligheternas år Från stort till smått Vi har gått från stora övergripande frågor med visioner och ägaruppdrag vid årets start, via Direktionens antagande av handlingsprogram, till ett avslut med verksamhetsplaner och planering av konkreta aktiviteter. Från väst till öst till väst Under året har vi pendlat från Räddningstjänst i väst, till planer på stort förbund med många olika uppdrag inkluderande flera kommuner (Katrineholm, Vingåker, Flen, Finspång och Gnesta) med arbetsnamnet Östra Mellansveriges Kommunalförbund, tillbaka till VSR. Det utökade samarbetet blev inte av. Mycket tid har lagts ner på utredningsarbetet och vissa interna administrativa frågor har skjutits upp i avvaktan på det nya. Ur det perspektivet så är det just nu skönt för VSR att återigen få arbetsro, men ur ett större samverkansoch regionperspektiv är det mycket olyckligt. VSR behöver utökat samarbete för att långsiktigt säkerställa tillgång till resurser, kompetens och kvalitet. Vi fortsätter därför att hålla blicken högt och sinnet öppet för nya samarbeten, gärna Räddningschefen har ordet inom området samhällsskydd och beredskap. Avveckling och utveckling Avveckling och utveckling har gått hand i hand. Vi har liksom övriga kommunala verksamheter fått sparbeting för kommande år. Tack vare tydliga mål från våra ägare och tydlig politisk vilja i Direktionen samt ett stort engagemang i organisationen så har vi ridit ur stormen och hittat nya lösningar som delvis kompenserar de besparingar vi tvingats genomföra. men det har inte varit ett enkelt år. Stort och varmt tack till all personal och förtroendevalda för ett mycket engagerat och kreativt arbete under det gångna året! Cecilia Uneram Räddningschef 5

ORGANISATION 2009 AUTOMATLARM Revision DIREKTION AU KOMMUNIKATION LARMPLANER RÄDDNINGSCHEF Cecilia Uneram Ledningsgrupp Rch + funktionsansvariga DRIFT /UNDERHÅLL KANSLI SERVICE STÖD Ola Gustafsson ADMINISTRATION Ulrika Sildéus EKONOMI PERSONAL KVALITETSSÄKR. LÖNEHANT. BIBLIOTEK PROJEKT ÖVN.FÄLT BRANDSTATION FÖREBYGGANDE Bengt Öberg MARKNAD Tobias Plantin RÄDDNING Roger Larsson TILLSYN OLYCKS- UTREDNING EXTERN UTBILDNING TILLSTÅNDS- ÄRENDENl INSATSSTÖD SKOL- UTBILDNING UTRYCKNINGS- STYRKOR BRAND- OCH RÄDDNINGSMTRL METODUT- VECKLING ÖVNING BYGG- PROCESS- ÄRENDEN SOTNING INFORM- ATION Vingåker Högsjö Julita Katrineholm Björkvik STANDARD- RUTINER REGLEMEN TEN UTVÄRD- ERING INTERN UTBILDNING Organisationen har under året förändrats bl.a. p.g.a. beslutade besparingar och nytt uppdrag. Den administrativa funktionen är numera en del i verksamhetsstöd, projektet Övningsfält har gått över i en produktionsfas, funktion Marknad och funktion Förebyggande har slagits ihop till en funktion och internutbildning har gått från funktion Räddning till funktion Förebyggande. Vid årsskiftet såg organisationen ut enligt nedan. Räddningsinsats Verksamhetsstöd Räddningschef Underlätta för den enskilde Ekonomiassistent Räddning Förebyggande Brand- och räddningsmtrl Fordon Operativa enheter Operativ ledning Personaladm. Intern utbildning Extern utbildning Tillsyn/ Myndighetsutövninng Undersökande och lärande Heltid Katrineholm RIB Övningsfältet Service/Fixar- Malte Skiftlag 1 Skftlag 2 Vingåker Högsjö Heltid RIB Tillsyn Skiftlag 3 Skiftlag 4 Skiftlag 5 Julita Björkvik Undersökande och lärande 6

UPPFÖLJNING AV ÄGARUPPDRAGET OCH DIREKTIONENS VILJA Mål Ägarkommunerna har i uppdraget angett följande mål: Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats ska minska över tid. Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder om olyckor - som kan föranleda räddningsinsats - ska kontinuerligt öka. Vid en olycka - som föranleder räddningsinsats - ska en första Strategiska åtgärder VSR behöver vidta ett antal strategiska åtgärder för att nå de mål som ägarna har beslutat. skadebegränsande åtgärd ske av enskilda. Räddningstjänsten ska vara framme inom 10 minuter vid 90 % av alla olyckor och inom 30 min vid övriga. De nya målen gäller fr o m 1 juli 2009. Utifrån dessa har Direktionen formulerat strategier och mål vilka följs upp nedan. Direktionen har uppfattat att de fyra mål som framgår av ägaruppdraget är att betrakta som God Ekonomisk Hushållning. Uppföljning/kommentar Öka enskildas kunskap och förmåga Den enskilde har det primära ansvaret för sitt skydd. Även om räddningsstyrkan kan rädda stora värden kan också stora värden gå till spillo trots massiva räddningsresurser. Det kan bero på att olycksförloppet är för snabbt, alarmering inte sker tidigt nog eller körtiden är för lång. VSR s resurser är inte oändliga och vid två samtidiga insatser kan räddningsstyrkan komma till plats senare än målgivna 10 respektive 30 minuter. Invånarna ska ha rätt förväntningar på VSR s förmåga. De ska också få kunskap om de särskilda risker som finns inom närområdet. Den enskildes motivation att ta sitt eget ansvar är en framgångsfaktor för att minska antalet olyckor. Informationen om dels den enskildes ansvar, dels VSR s förmågan att göra en verkansfull insats på specifika objekt eller inom ett givet geografiskt område ska kommuniceras. För att öka verkansgraden i kommunikationen ska VSR utbilda personer utanför VSR s organisation som kan informera, utbilda eller på annat sätt verka i samma riktning. Exempel på sådana organisationer är försäkringsbolag, frivilliga organisationer, hemtjänsten och grannsamverkan. Det finns en risk att en del målgrupper väljer bort VSR s stöd och kan därmed orsaka samhället större kostnader. Dessa målgrupper ska inte betraktas som oåtkomliga eller ointresserade grupper. VSR ska istället marknadsföra sina tjänster så att alla målgrupper nås och så att det uppstår en kontinuitet i efterfrågan. Nationell statistik och forskningsrapporter visar att människors situation har betydelse för risken att råka ut för skador av olika slag. Rapporterna visar att människor som är ensamstående, arbetslösa och har låg utbildning löper större risk att skadas än andra. Risken att skadas är högre i landsbygd än i tätort. Användning av alkohol, narkotika och läkemedel ökar också risken för att råka ut för skador. Katrineholm och Vingåker har för litet befolkningsunderlag för att statistiskt kunna dra motsvarande slutsatser. Men allt talar för att slutsatserna på nationell nivå också gäller för våra kommuner. Direktionens slutsats är att VSR i det förebyggande arbetet ska fortsätta att prioritera barn och ungdomar. Äldre ska vara en ny prioriterad grupp. Eftersom 80 % av bränderna inträffar i hemmiljö eller på fritid ska hemmiljöer prioriteras. Det förebyggande arbetet ska inte bara utföras av heltidsanställd personal utan också utföras av personal på ytterstationerna. Därmed förstärker vi också den lokala förankringen. Syftet med den samlade kommunikationen är att höja enskildas motivation att ta ett eget ansvar och att öka förmågan. En helhetsbild och statistik över genomförda utbildningsinsatser presenteras på sid 11 Som stöd i arbetet i att tydligare beskriva vår förmåga (och även icke-förmåga) för att stödja den enskilde att ta sitt ansvar för sitt eget skydd har en informationsfolder tagits fram. Där kan man på ett enkelt sätt titta på en karta och med hjälp av zon-indelning se vilken hjälp man kan förväntas få och hur man själv behöver vara förberedd. I de antagna verksamhetsplanerna presenteras hur vi ska arbeta för att nå de prioriterade grupperna och hur vi ska arbeta. Utbildning av hemtjänst och deltagande i grannsamverkan sker idag. Bjud-hem-en- brandman-konceptet togs fram under slutet av året för att framförallt nå ut med brandskyddsinformation i bostäder på landsbygd. Vi har blivit en del av det servicekontor som finns på Åbrogården i Vingåker. Det är ett samarbete med VIADIDAKT, Vingåkers kommun (socialförvaltningen mfl), Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Polisen. Fixar-Malte -uppdraget som vi utför åt båda kommunerna bidrar till att vi når ut till fler äldre. Trafiksäkerhetsutbildningen som ges till åk 8 är ett samarrangemang med Polisen, Katrineholms kommuns drogsamordnare, Folksam och MHF ungdom. 7

Biträda andra myndigheter VSR ska biträda andra myndigheter med sin sakkunskap. Det innebär att VSR har en passiv roll och biträder endast på förfrågan. VSR s sakkunskap är särskilt värdefull för t.ex. byggnadsnämnden i samband med den fysiska planeringen eller vid granskning av brandskyddsdokumentationer. VSR ska utveckla samarbetsformer med dessa myndigheter så att VSR s kompetens tas till vara. Mångfald VSR s resultat och arbetstrivsel förbättras om personalsammansättningen är mer heterogen. VSR strävar därför efter en jämnare etnisk och könsmässig fördelning. VSR ska ha fler anställda med utländsk bakgrund och fler kvinnor. Vårt mål är att personalens sammansättning är en spegel av samhällets etniska och könsmässiga fördelning. Metoder för att mäta och utvärdera mål Direktionen har fastställt ett antal mål för VSR. Flera av dessa mål har inte utvärderats tidigare och därför saknas både mätmetod och mått för att kunna sätta mål och utvärdera resultaten. VSR ska ta fram mätmetoder och redovisa nuläge. Om det finns färdiga verktyg på marknaden kan sådana användas. Det viktiga är att undersökningen sker regelbundet och med samma metod. VSR ska göra återkommande och systematisk uppföljning av sin verksamhet främst genom insatsrapporter. VSR ska också göra utvärderingar i så kallade olycksförloppsutredningar. För direktionen är det intressant att veta vilka och hur många väsentliga förbättringar VSR har vidtagit inom räddningstjänst, förebyggande och efterföljande verksamhet. Vi deltar förutom vid den vanliga bygglovsgranskningen även vi de nya gaffelmöten som Stadsbyggnadskontoret i Katrineholm bjuder in till. Vi har under årets slut blivit inbjudna till samrådsgruppen för byggandet av logistikcentret i Katrineholm. En prova-på-helg för kvinnor har genomförts i oktober. Bidrag har erhållits från MSB för genomförandet. Räddningschefen deltar i MSB s styrgrupp till projektet Jämställdhet och mångfald. Inom alla områden har nyckeltal definierats. Dessa kommer att följas upp kontinuerlig och vara grund för delårs- och helårsrapporteringen. Mål Enskildas förmåga Kunskapen och förmågan hos allmänheten om förebyggande åtgärder om olyckor som kan föranleda räddningsinsats ska öka. Under 2009 tar VSR fram en mätmetod och genomför en första mätning. Som grund för resultatet fastställer direktionen utvärderingsbara mål för kommande år. Resultatet bör kopplas till de grupper som direktionen har prioriterat. Enskildas insats vid en olycka är ofta avgörande för utgången, vilket lyfts fram i VSR s förebyggande arbete. För att värdera effekten av det förebyggande arbetet ska VSR notera om enskilda har påbörjat en skadebegränsande insats när räddningsstyrka anländer till olycksplatsen. När mätvärdena är stabila ska direktionen fastställa utvärderingsbara mål. Framkomsttid Räddningsstyrkans framkomsttid har betydelse för olyckans skadeutveckling. Med framkomsttid avses tid från larm till dess att första räddningsstyrka anländer till skadeplats. Direktionen vill följa framkomsttiden för alla räddningsinsatser som ligger inom ramen för begreppet räddningstjänst. VSR ska vara framme med första bil inom 10 minuter vid 90 % av alla olyckor och inom 30 minuter vid övriga. Skapa mervärde vid räddningsinsatser För att stödja de drabbade ska VSR i rimlig grad och utan att dra på sig större extra kostnader stödja de drabbade att komma vidare efter en olycka. Stödet måste anpassas efter varje specifik situation men kan handla om psykosocialt omhändertagande, vara en god lyssnare, erfarenhetsåterföring, publicering av erfarenheter. Syftet med mervärdet är att minska skadeutfallet och öka lärandet. Drabbades uppfattning om mervärde ska redovisas. Färre räddningsinsatser Direktionens kraftsamling på förebyggande åtgärder ska rimligen innebära att antalet räddningsinsatser kommer att minska. Direktionen vill årsvis följa utveckling av antalet olyckor inom ramen för begreppet räddningstjänst. Siktet är inställt på en stabil minskning. Direktionen vill också följa utvecklingen av allvarliga konsekvenser i form av omkomna samt stora förlorade ekonomiska och miljömässiga värden. Kvantitativ mätning av hur många som utbildas sker idag. Se sammanställning på sidan 11. För att få en kvalitativ bedömning av förmågan, dvs om man kan tillämpa det man lärt sig vid en utbildning, så sker nu redovisning i insatsrapporten i form av fritext. Vi försöker beskriva om någon gjort något innan räddningstjänstens ankomst och om möjligt också ta reda på om personen genomgått någon form av utbildning. Målet för 2009 är uppnått. Av 580 larm var första bil framme inom 10 minuter 432 gånger. Det blir 74,5 %. Målet är ej uppnått. Vi får nu fråga oss om målet är för högt ställt eller om vi eventuellt ska ha olika ambitionsnivåer på olika insatstyper, t ex skilja på målen för bostadsbrand och skogsbrand. Vi behöver också kvalitetssäkra framkomsttiden. Det kan också vara så att vi måste börja fundera över IVPR I Väntan På Räddningstjänst. Foldern Efter olyckan har tagits fram och all heltidspersonal har genomgått utbildning i krishantering. Drabbades uppfattning om mervärde har vi än så länge inte något resultat att redovisa. Målet är således delvis uppnått. Tyvärr redovisar vi en ökning av det totala antalet larm. Se diagram och tabeller på sidorna 19-21. Målet ej uppnått. 8

Tillsyn Skriftlig redogörelse I vårt område omfattas ca. 200 objekt av kravet på skriftlig redogörelse enligt LSO. I den skriftliga redogörelsen beskriver objekten sin verksamhet och sitt brandskydd. Tillsyn enligt LSO Enligt tillsynsplan för 2007 2010 ska tillsynsverksamheten 2009 inriktas på grundskolor/gymnasieskolor, samlingslokaler, hotell och konferensanläggningar. Vid tillsynen redovisar ägaren och/eller innehavaren sitt systematiska brandskyddsarbete, SBA, för tillsyneförrättaren. I och med ägarkommunernas förnyade uppdrag och Direktionens handlingsprogram har ny plan för tillsynen antagits för 2010. Funktionen har i år utökats med tjänster för tillsyner och utredning. Planerade tillsyner (LSO) 120 117 FUNKTION FÖREBYGGANDE Genomförda tillsyner (LSO) Kvällstillsyner i samverkan Vid ett flertal tillfällen har VSR medverkat tillsammans med polisen, socialförvaltningen, miljöförvaltningen och skattemyndigheten vid kvällstillsyner på restauranger med alkoholserveringstillstånd. Tillsyn brandfarlig vara Det finns 65 tillståndsobjekt avseende hantering av brandfarlig vara enligt LBE, Lag om brandfarliga och explosiva varor. Planerade Genomförda tillsyner (LBE) tillsyner (LBE) 14 14 Tillsynen av hantering av brandfarlig vara har samordnats med tillsyn enligt LSO. Seveso anläggningar Inom VSR s område har vi två s.k. Seveso anläggningar som klassas som farlig verksamhet enligt LSO 2 kap 4 och båda ligger i Vingåkers kommun. Den ena anläggningen är Nammo Vingåkersverken som ligger i den högre klassen och den andra anläggningen är Voith Paper Fabrics i Högsjö som ligger i den lägre klassen. På dessa objekt görs en speciell tillsyn tillsammans med länsstyrelsen, arbetsmiljöverket och miljökontoret i Vingåker. Tillstånd Tillstånd för brandfarlig vara Byggnadsnämnden i respektive kommun ger tillstånd för den brandfarliga vara som hanteras på olika företag och som VSR sedan gör tillsyn på. Tillståndsansökningar för brandfarlig vara Vingåker 2 Katrineholm 9 VSR, byggnadsnämnden och miljöförvaltningen har haft samråd och varit på plats 11 gånger under året och det har varit i Katrineholms kommun. Det finns sammanlagt 128 gällande tillstånd för hantering av brandfarlig vara. Tillstånd explosiva varor Polisen sköter tillstånden för den explosiva vara som hanteras i Katrineholm och Vingåkers kommuner. VSR bistår Polisen. Under året inkom 4 remisser. Tillståndsförfarandet för explosiva varor ses nu över och mycket tyder på att tillstånden kommer att läggas över på kommunerna under slutet av 2010. Sotning Egen sotning Enligt LSO kan kommunen medge en fastighetsägare att få utföra sotning på sin egen fastighet. VSR har fått delegation från respektive kommun att medge denna dispens. Kravet för egen sotning är att man ska genomgå en utbildning på 6 timmar. I Katrineholms kommun har 32 fastighetsägare fått dispens för egen sotning och i Vingåkers kommun är det 14 stycken. 9

Brandskyddskontroll Brandskyddskontroll ska göras med intervaller om 2, 4 och 8 år och får bara utföras av skorstensfejarmästaren eller en tekniker. I tabellen anges hur många som har utförts samt hur många objekt som finns i respektive intervall. 2 års 4 års 8 års Vingåker 329 (1120) 54 (100) 0 (1275) Katrineholm 876 (2011) 71 (347) 829 (5511) Entreprenörer De som utför rengöring (sotning) samt brandskyddskontroller är Näckrossotarna i Katrineholms kommun respektive Sörmlandssotaren i Vingåkers kommun. VSR har till uppgift att tillsyna sotningsverksamheten och vi är ofta med och medlar mellan kunder och respektive sotare då oenigheter uppstått. Tre objektsägare i Katrineholm och en i Vingåker har beviljats byte av sotarentreprenör. Byggprocessen VSR är remissinstans till byggnadsnämnderna i respektive kommun. VSR besöker byggnadskontoren en dag i veckan för att granska bygganmälningar samt bygglov. VSR deltar också vid byggsamråd då byggherren eller byggnadsnämnderna kallar till dessa. Byggsamråden sker vid större om- och nybyggnationer. Undersökande/lärande Det finns en strävan i samhället att olycksriskerna bör minskas, att färre ska dö och skadas, och att mindre ska förstöras i olyckor. Som en del i detta ställs krav på kommunerna att undersöka olyckor. När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsaken till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen genomförts. Inom VSR används begreppen grundläggande- och fördjupad undersökning. Den grundläggande undersökningen görs efter varje avslutad räddningsinsats och dokumenteras av räddningsledaren i insatsrapporten. Fördjupad undersökning ska göras på alla dödsolyckor. Det kan också finnas anledning att göra en fördjupad undersökning vid andra tillfällen, t ex. långvariga, resurskrävande insatser, insatser som gått mindre bra. Det är räddningsledaren tillsammans med RCB eller RCB som beslutar om fördjupad utredning ska genomföras. En allt mer vanlig orsak till elrelaterade bränder i hemmet är glappkontakt. Regler och rutiner har skapats för att komma igång med detta område som är under uppbyggnad. Under 2009 har 8 stycken fördjupade undersökningar genomförts, 4 brandutredningar och 4 olycksundersökningar. 2 stycken av utredningarna har varit skäl för granskning av arbetsmiljöverket (AV). Den ena var skada på egen personal vid en insats och den andra var en rökdykarinsats med för liten personalstyrka (3 personer). 15 sakkunnigutlåtanden (risk för människors liv och hälsa vid brand) har utfärdats på begäran av annan myndighet (polisen). Bengt Öberg Funktionsansvarig Förebyggande 10

FUNKTION MARKNAD Extern utbildning Det fortsätter vara stor efterfrågan på våra externa utbildningar. Vi tror varje år att nu kan det väl inte öka mer, men ändå när vi summerar året så har vi gjort någon form av toppnotering. Extra roligt har det varit 2009, då vi numera placerar oss i topp i Sverige vad det gäller information och utbildning, enligt SKL s Öppna jämförelser. Vi har under året arbetat en hel del med styrdokument och planer, allt för att nå upp till våra politikers mål och direktionens vilja. Om 2009 var året då vi skapade struktur och tydlighet så ser vi nu framemot 2010 och hoppas detta blir året då vi gör verkstad av den fina grunden vi tillsammans skapat. Typ av utbildning Antal kurser Antal personer Brandskyddsutbildning 86 925 Heta Arbeten 29 338 HLR/L-ABC 56 725 Kris/ledningsövning 2 35 Utrymning 2 165 Handbrandsläckarutb 54 877 Skolutbildning 66 1565 HOF & FRIS 48 748 SBA 23 210 Brandfarlig vara 3 70 Övrigt 1 13 Trafiksäkerhet 9 290 Gymnasiet Summa: 367 5601 Skolutbildning I år har vi tagit fram ett nytt utbildningsmateriel och vi har gjort vissa korrigeringar i utbildningsstegen. Som tidigare åker vi ut till 6-årsgrupperna i skolorna. Vi har också fortsatt med 2008 års succé Brandteatern som vi genomfört för åk 1 i samarbete med Kulturskolan. Teatern i åk 1 ersätter nu den tidigare utbildningen på skolorna i åk 2. För årskurs fem var vi på traditionellt sätt ute i skolan och pratade förebyggande brand, utrymning och agerande om olyckan är framme. Den största nyheten har införts för årskurs 8, där Henrik Schenström tillsammans med Polisen, Katrineholms kommuns drogsamordnare, Folksam och MHF ungdom genomförde en halvdagsutbildning för varje klass. De fick bland annat information om trafiksäkerhet och mopeder, alkohol och droger, brott och straff, 1:a hjälpen och de fick även möjlighet att prova vår moped-simulator samt släcka en brand med handbrandsläckare. Foto: Tomas Nilsson, Katrineholms Kuriren Nytt för 2009 var också att vi tillsammans med skolorna genomförde utrymningsövningar som vi samkörde med vår övningsverksamhet på det sättet att när skolan utrymde så genomförde vi rökdykarinsats. Efteråt gavs feedback och utbyttes erfarenheter. 11

Teater föreställning Succén från 2008 fortsätter. Under vecka 37 satte vi återigen i samarbete med Kulturskolan upp en teaterföreställning för årskurs 1 i grundskolan. Målet är att på ett roligt sätt lära barnen att förebygga olyckor. Föreställningen spelades i vagnhallen tillsammans med musiker och skådespelare från Kulturskolan och räddningstjänsten. Återigen så blev resultatet lyckat och det ser ut som teatern är här för att stanna. Trafiksäkerhetsutbildning Även trafiksäkerhetsutbildningen i gymnasiet som nu genomfördes för 3:e året i rad ser ut att bli en permanent återkommande aktivitet. Projektet som startade hösten 2006 har varit mycket uppskattat från såväl elever, lärare som instruktörer. Utbildningen vänder sig till åk 2 på gymnasiet och är uppdelad i tre delar: Trafikkunskap (hastighet, bälte, moped, MC, barn i bil och rattfylleri) Första Hjälpen (HLR, L-ABC, Först på plats trafikolycka och viltolycka) Brand i bil (praktik handbrandsläckare) I projektet ligger också en trafiksäkerhetsdag för åk 3 på gymnasiet. Trafiksäkerhetsdagen är ett samarbete mellan Polisen, ambulansen, NTF, m.fl. Den genomförs på cirkusplatsen i Katrineholm och innefattar bl a bilsläpp från lyftkran och insatsuppvisning från VSR, Ambulans och Polis.Eleverna får också möjlighet att åka i voltbil, krockstol och släcka en bilbrand. Filmen Länge leve livet, en mycket gripande film om rattonykterhet, visas i Duveholmsskolans aula. SFI utbildning Nytt för 2009 är att vi lyckats få till ett samarbete med Viadidakt där vi genomför brandskyddsutbildning i utbildningsprogrammet SFI, svenska för invandrare. Vi har under året varje onsdag utbildat olika klasser i brandsäkerhet i bostäder. Det har varit en spännande utbildning, både för deltagarna och för instruktörerna. Det är inte alls ovanligt att det i en klass finns åtta olika nationaliteter och det är inte alltid självklart att vi med språket kan kommunicera. Något vi dock har lärt oss är att med teckenspråk, charader, bilder och med ett stort engagemang så kommer man långt. Information Information till företag, förvaltningar och allmänhet genomförs kontinuerligt genom telefonrådgivning, i samband med företagsbesök, vid tillsyn mm. Utryckningsstyrkorna har vid olika tillfällen deltagit vid arrangemang, t.ex. på trafikdagen, på fotbollsmatcher och vid nattvandringar. Vi har även haft personal som medverkat vid utbildning och rekryteringsmässan på Safiren. Inför första advent och jul informerades allmänheten om brandsäkerhet i bostaden. Vi har varit på campingplatser, badplatser och festplatser, överallt där vi ser att olyckan kan vara framme där försöker vi vara och förebygga. Öppet hus Vi har i god tradition, trots hot om svininfluensa, hållit portarna till våra brandstationer öppna. I år lyckades vi ha öppet hus på alla VSR s brandstationer. Det blev mycket uppskattat med handbrandsläckning, uppvisningar, information och i Katrineholm också godisregn från stegbilen. Till det lyckade resultatet bidrog ett strålande väder, massor av besökare och engagerad personal. 12

Fixar-Malte Fr o m september utför VSR Fixar-Malteverksamhet för både Katrineholms och Vingåkers kommuns räkning. Detta sker som ett tilläggsuppdrag. Syftet är att minska antalet fallolyckor i hemmet och öka tryggheten i kvarboende för de äldre. I samband med besöket ges råd om skadeförebyggande åtgärder och brandsäkerhet och vid behov förs en dialog om levnadsvanor och sociala nätverk. för våra externa utbildningar, rengöring av HLR dockor, biltvätt, kaffe kokning mm. Hjelmen s arbete som Fixar-Malte har blivit mycket uppskattat! Foto: Tomas Nilsson, Katrineholms-kuriren Tanken är att äldre personer ska få hjälp med vardagliga sysslor som kan vara svåra att utföra på grund av ålder. Det är enklare vardagsgöromål av servicekaraktär som inte ryms inom den vanliga hemtjänsten såsom att hänga upp gardiner och tavlor, byta glödlampor och bära möbler. Under perioden 1 september till sista december så utfördes totalt 246 tjänster. Den vanligaste tjänsten var byte av glödlampor. Redan efter så här kort tid vågar vi säga att resultatet blivit mycket lyckat. Målet är att arbeta ännu mera med information till de äldre för att de själva ska kunna förebygga olyckor i hemmet. Servicegrupp I september utökade vi samarbetet med resurscenter i Katrineholms kommun. De hjälper oss sedan tidigare med sortering av undervisningsmateriel och det nya är att en av deras arbetsgrupper nu är placerade hos oss på stationen i Katrineholm. De hjälper oss med inhandling av fika, förberedelser Tomas och Micke tillsammans med gruppledaren Ida. Intern utbildning och övning Under 2009 har övningsverksamheten fungerat tillfredställande utifrån de förutsättningar som har funnits. Det har övats och utbildats enligt fastställda övningsscheman för respektive station. Eftersom vi inte har haft ett fullt fungerande övningsområde så har övningarna krävt en hel del extra förberedelser och i vissa fall en sänkning av kvalitén på den praktiska delen. Det positiva har varit att vi tvingats till andra lösningar, där vi övat en del ute i kommunerna på olika objekt. Krisstöd För att stärka vår förmåga att bidra till mervärde och krisstöd har vi haft föreläsningar från Svenska Kyrkan och Rädda Barnen. Heltid Under våren övades det traditionellt med schemalagda övningar ca 1 gång per arbetspass. Under hösten provades en ny metod där det planerades in ett antal styrda övningar utifrån ett tema. Temat för hösten var Rökdykning. Det har bland annat övats sökteknik, släckteknik för brandmännen och riskbedömning för befälen. Förutom de styrda övningarna har det varit fritt för grupperna att öva utifrån de behov som finns. Tanken är att olika grupper har olika kompetens och därför behöver öva på olika saker. 13

RIB (Deltid) Ytterstationerna har även de övat utifrån ett övningsschema som planerats av stationsansvariga och utbildningsansvarig. Det har genomförts lördagsövningar även i år, vilket har upplevts som mycket positivt. Det är bra att genomföra flera övningar under en och samma dag. Vi har på detta sätt stärkt VI-känslan och lärt känna varandra bättre. Dessa övningar genomfördes på övningsfältet i Katrineholm. Genom lördagsövningarna har kvalitén på övningarna kunnat säkerställas och logistiken har underlättats genom att vi inte i samma omfattning behövt köra ut materiel till ytterstationerna. Övningarna som genomfördes var varm AFS, trafikolycka med taktisk losstagning, och sjukvård samt håltagning på tak och säkring på höghöjd. Ungdomsbrandkåren i Björkvik Ungdomsbrandkåren i Björkvik har träffats för övning varannan vecka, med uppehåll för sommarlovet. 19 träffar har hållits med bl.a. övning i sjukvård, släckning brand i kläder, fallskydd, släckning med handbrandsläckare, uppkoppling och slangdragning från brandbil/brandpost, samt övning med rökskydd. Alla ungdomar har också övat HLR under året. Ungdomsbrandmännen har medverkat vid informationsdagen vid Duveholmsskolan samt vid rallytävling som utgick från Duveholmsskolans parkering. Ungdomsbrandkåren hade under februari besök av en grupp från Tunisien. Gästerna bodde på brandstationen i Katrineholm och medverkade bland annat vid övning isvak på sjön Virlången. Tunisierna hade aldrig förr stått på is. I september var en ledare och tre ungdomsbrandmän till Makedonien för att tillsammans med ungdomar från Balkan och andra delar av Sverige delta i ett 5- dagars seminarium med inriktning på ledarskap. Antal medlemmar under 2009 har varit 190, varav 11 aktiva och övriga är familjemedlemmar/stödjande medlemmar. Ungdomsbrandkåren har under året också medverkat till bildandet av en ny region under förbundet Sveriges Ungdomsbrandkårer. Regionen heter region Ost och har medlemmar från Norrköping i söder till Söderhamn i Norr. Ungdomsbrandkåren Katrineholm Katrineholm startade med stor hjälp av Björkvik sin verksamhet förra året. Förvisso under något mer försiktiga former, men det är ändå en start. Ungdomsbrandkåren Katrineholm har haft två träffar i månaden med blandade övningar och de avslutade med en rolig huseldning. Det är 6 tappra ungdomar med en bra blandning av både tjejer och killar (3+3). Framtidstankar Det återstår en del arbete med styrdokument och struktur under 2010. Det nya för 2010 blir att vi kommer ha en övningsplan som kommer sträcka sig över en mandatperiod d v s en plan för fyra år som övergripande kommer att styra övningsverksamheten. Övningarna styrs av handlingsprogrammet och den förmåga vi förväntas ha. Det betyder att övningsplaneringen kommer att utgå från respektive stations antagna förmågebeskrivningen. Kort sagt så kommer vi öva de insatser vi förväntas genomföra. Vi ser fram emot ett nytt år och även om vi är i början av vår resa mot ett tryggt och skadefritt samhälle skulle kännas bra om färre kunde omkomma i trafiken, antalet bränder kunde minska och ingen drunknade. Så låt oss hoppas att 2010 blir året då olyckorna minskar. Tobias Plantin Funktionsansvarig Utbildning 14

ÖVNINGSFÄLTET FLAMMAN Officiell byggstart gjordes den 8 oktober då räddningschef Cecilia Uneram tillsammans med kommunstyrelsens ordförande i Vingåker, Viking Jonsson, respektive Katrineholm, Göran Dahlström, samt direktionens ordförande Håkan Persson tog det första spadtaget. oisolerad del om 108 m 2 med fyra väggar och tak och en del om 108 m 2 med en öppen gavel och en öppen väggsida. Möjlighet finns att med brandbil köra in från gavel och ut på långsida eller vidare in i den täckta hallen och ut på dess långsida. I denna byggnad kan övningar med losstagning ur bil m.m. hållas. Den isolerade delen kan tillsvidare användas för teorigenomgångar före och efter övningar. Den är för övrigt avsedd för underhåll av maskiner och utrusning som kommer att finnas på övningsfältet. Invid teknikhallen finns en yta som är avsedd till besöksparkering. Ytan kommer delvis att asfalteras under 2010. NCC har fått uppdraget att genomföra markarbetena och de har bland annat färdigställt en yta på 5000 m 2 som ska innehålla plats för brandövningshus och väg med vajerräcke. Ytan är byggd med ett avvattningssystem där vattnet från övningar kan samlas i kontrollbrunnar för att efter analys omhändertas på bästa sätt. En rund damm med en diameter på 10 m tar hand om ej förorenat dagvatten för vidaretransport till befintligt dike. Där brandövningshuset ska byggas är ytan asfalterad, övriga ytor kommer att asfalteras under våren 2010. Längre ut på övningsfältet är en yta på 3250 m 2 uppförd. Här kommer under våren 2010 en teknikhall att byggas med måtten 42 x 15 m. Hallen kommer att innehålla en isolerad del med en yta av 90 m 2, samt en Staket runt hela fältet samt en grind vid infarten är under uppförande och kommer att slutföras under januari 2010. Projektering och upphandling av teknikhuset kommer att ske under februari månad. Projektering av brandövningshuset fortgår, byggstart i egen regi under vintern 2010. Byggherreombud Göran Nilsson 15

FUNKTION RÄDDNING Organisation av räddningsstyrkor Funktionen ansvarar för förbundets fem räddningsstyrkor samt räddningschefsjour. Styrkorna består av en heltidsstyrka i Katrineholm och räddningspersonal i beredskap (RIB) i Julita, Björkvik, Vingåker och Högsjö. Högsjö I Högsjö finns ett samverkansavtal med Voith Paper Fabrics Högsjö AB, Scandiafeldt IT samt Högsjö Service AB. Styrkan består av en mix av RIB-personal och räddningsvärn. Söndag 22.00 till fredag 22.00 är bemanningen ett befäl och fyra brandmän (1+4). Övrig tid är bemanningen ett befäl (1+0). Även i Högsjö tillämpas fri inryckning. Då bemanningen är 1+0 larmas Vingåkersstyrkan med automatik. Vingåker I Vingåker är bemanningen ett befäl och fyra brandmän (1+4). Befälet åker som FIP, Första Insats Person. FIP åker med eget fordon direkt till aktuell larmadress. Katrineholm RIB Katrineholms RIB-styrka har under året inte haft schemalagd beredskap. Styrkan har larmats vid insatser med hög omfattning och då har fri inryckning tillämpats. Inför verksamhetsåret 2010 har det utifrån ekonomiska förutsättningar beslutats att RIB styrkan avvecklas. Björkvik och Julita I Björkvik och Julita har bemanningen varit ett befäl och två brandmän (1+2). Fri inryckning har tillämpats vid samtliga larmtyper. Vid larm på dessa orter larmas även heltidsstyrkan som förstärkning. Inför verksamhetsåret 2010 har det utifrån ekonomiska förutsättningar beslutats att beredskapen kommer att upprätthållas av en person. Fri inryckning gäller fortfarande för övriga och därutöver hoppas vi på att kunna stimulera till att frivilligkårer startas på båda orterna. Heltid Nytt för i år är att utryckningspersonalen har varit indelade i fem grupper, med minibemanning en brandmästare och en förman samt tre brandmän (1+1+3). Grupperna arbetar dygnstjänst i fyraveckorsperioder och var femte vecka dagtid. Under dagtidsveckan är man täckstyrka för ordinarie skift, utför arbetsuppgifter som går i linje med vårt nya uppdrag, övar samt arbetar med egna ansvarsområden. RCB Räddningschefsberedskapen larmas vid samtliga larm inom förbundet. RCB har det normativa och strategiska ansvaret för hela utryckningsorganisationen. RCB har också mandatet att larma krisledningsgruppen i Katrineholms kommun. Framtid För att bättre kunna leva upp till målet om 10 minuters insatstid vid 90 % av olyckorna så kommer samtliga RIBstationer att organiseras med FIP fr o m 2010. Målet är också att all heltidspersonal som lämnar stationen i tjänsten kommer att vara FIP. För att stärka den operativa utvecklingen kommer samtliga heltidsgrupper att ansvara för utveckling på olika områden inom den operativa sidan. Bl a har en arbetsgrupp tillsats för att inventera och utvärdera olika släcksystem samt lämna förslag på nytt sätt att släcka brand i byggnad. Samverkansavtal VSR har samverkansavtal om räddningsinsats med samtliga kommuner i länet, Nerike Brandkår, Finspångs Räddningstjänst och Norrköpings Brandförsvar. 16

Samverkan VSR har erhållit hjälp VSR har bistått med hjälp Flen 3 Sörmlandskusten 1 Eskilstuna 2 Finspång 2 Norrköping 1 Nerike 2 IVPA-larm VSR har från 1/1 2008 avtal med Landstinget Sörmland om IVPA larm (i väntan på ambulans) eller som det egentligen heter sjukvårdslarm. Under året har VSR larmats 28 gånger på IVPA/ sjukvårdslarm. Alarmering RIB personal och RCB jouren har larmats via analoga personsökare och heltidsstyrkan larmas via högtalare på brandstationen alternativt via radio. Under hösten har upphandling av ett digitalt larmsystem skett och detta togs i bruk vid årsskiftet. (Se även sid. 24.) Brandmästaren har medlyssning vilket innebär att han hör samtalet mellan SOS Alarm och den person som larmar. Detta är mycket positivt och minskar anspänningstiden avsevärt. Stab och Ledning VSR har tillsammans med övriga räddningstjänster i länet gemensamma rutiner för stabsarbete. Varje räddningstjänst har också förbundit sig att skicka en stabsutbildad person till den räddningstjänst som är behov av stabsresurs. Under året har länsstaben övats en gång. Fordon I organisationen fanns vid årsskiftet nedanstående fordon. Julita Björkvik Station Fordon i VSR Beredskap Katrineholm Heltid (90 sek) 1+1+3 Vingåker RCB RIB (7 min) 1+2 RIB (7 min) 1+2 RIB (5 min) 1+4 Högsjö RIB (8 min)/värn 1+4 / 1+0 17

Utryckningsstatistik Det totala antalet larm har varit 580 under året. Detta är det högsta sedan förbundets start. Totalt antal larm 2000-2009 700 600 500 400 300 200 100 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Fördelning av larm per olyckstyp Automatlarmen har under året ökat igen, vilket är negativt. Under 2009 (2008) hade vi 233 (212) automatlarmsutryckningar, varav 7 (14) var brand/tillbud. Antalet onödiga automatlarm var 226 (198) totalt i förbundet. Se även sid. 24-25. Brand ej i byggnad och Brand i byggnad har minskat mot föregående år. Trafikolyckorna har ökat mot föregående år, men däremot har antalet omkomna minskat markant. När det gäller IVPA / Sjukvård / Hjälp till ambulans har styrkorna larmats vid 28 tillfällen. Antalet övriga larm har minskat. Exempel på övriga larm är hissöppning, sanering, stormskada, djurlivräddning, översvämning samt serviceuppdrag. Larm per olyckstyp 2005-2009 250 200 150 100 50 2005 2006 2007 2008 2009 0 Automatlarm, ej brand/gas Brand ej i byggnad Brand i byggnad Trafikolycka Förmodad brand Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud IVPA/Sjukvård delegation/hjälp till ambulans Övrigt 18

Dödsolyckor Under 2009 har dödsolyckorna i trafiken minskat och antalet omkomna är 2 personer. Ytterligare 2 personer har omkommit i fordonsrelaterade olyckor. Kategori Antal omkomna 1999-2009 Trafik 35 Brand 3 Drunkning 12 Flygolycka 3 Påkörd person (tåg) 11 Summa 62 Omkomna i olyckor 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Tåghopp Flygolycka Drunkning Brand Trafik Fördelning av larm per station Katrineholmsstyrkan har under året haft 471 larm. Julita har haft 21 larm. Björkvik 11, Vingåker 86 och Högsjö 21. Snittet under en femårsperiod ligger på 436 för Katrineholm, 21 för Julita, 12 för Björkvik, 81 för Vingåker och 14 för Högsjö. Larm per station 2005-2009 500 450 400 350 300 250 200 150 Katrineholm Julita Björkvik Vingåker Högsjö 100 50 0 2005 2006 2007 2008 2009 19

Fördelning av larm över dygnet Vid en analys av hur samtliga larm i VSR har fördelats över dygnets timmar kan det konstateras att under dagtid (08:00 16:00), har det varit 265 larm vilket var en ökning med 8 larm mot föregående år. Övrig tid har vi larmats vid 315 tillfällen. Larm fördelat över dygnet 2005-2009 90 80 70 60 50 40 30 2005 2006 2007 2008 2009 20 10 0 00:00-02:00 02:00-04:00 04:00-06:00 06:00-08:00 08:00-10:00 10:00-12:00 12:00-14:00 14:00-16:00 16:00-18:00 18:00-20:00 20:00-22:00 22:00-24:00 Larm fördelat över dygnet utan "onödiga automatlarm" 2008-2009 60 50 40 30 20 2008 2009 10 0 00:00-02:00 02:00-04:00 04:00-06:00 06:00-08:00 08:00-10:00 10:00-12:00 12:00-14:00 14:00-16:00 16:00-18:00 18:00-20:00 20:00-22:00 22:00-24:00 20

Öppna Jämförelser I samband med förbundsutredning och eventuell samordning med Finspång gjordes analyser av bränder och trafikolyckor i kommunerna. Underlaget togs fram från SKL s Öppna jämförelser. Finspång och Vingåker ligger klart över Katrineholm i antalet bränder i byggnad per 1000 invånare. Brand i byggnad jämförelse FVK Förklaring Region 1 Region 2 Region 3 = Finspång = Vingåker = Katrineholm Trafikolycka jämförelse FVK Förklaring Region 1 Region 2 Region 3 = Finspång = Vingåker = Katrineholm Tyvärr ser vi här en uppåtgående trend både lokalt och i riket. Här ligger både Finspång och Vingåker klart under rikssnittet med några undantag. Katrineholm är precis omvänt och redovisar klart högre siffror. Konsekvenserna av trafikolyckorna följer dock inte antalet händelser och där har VSR haft mycket dystra siffror på omkomna även år då antalet trafikolyckor varit låga (2008). 21

Några av årets insatser Rådigt ingripande För att uppmärksamma den enskildes insats har vi inrättat utmärkelsen rådigt ingripande. Först ut blev Annika Thulin som ingrep föredömligt vid en trafikolycka mellan bil och moped på Trollebergsbron i Katrineholm. Hon kollade andning, puls samt fixerade nacken på en av de drabbade. Några av VSR s insatser 16 januari larmas VSR till en villabrand i Björkvik. Endast några få inventarier kunde räddas innan hela villan var övertänd. Arbetet inriktades på att skydda närliggande byggnad. 6 augusti larmas del av heltidsstyrkan till en djurlivräddning utanför Katrineholm. Innan insatsen var klar kom ytterligare larm om lägenhetsbrand på Vallavägen. Kvarvarande styrka på 3 personer påbörjar rökdykarinsats innan förstärkning har anlänt. Med anledning av detta blev insatsen föremål för tillsyn från Arbetsmiljöverket. 14 oktober larmas Julita- och heltidsstyrkan om brand i magasinsbyggnad vid Gimmersta. En person hade eldat skräp ca 5 meter från magasinet. Gnistor från brasan antände magasinsbyggnaden 30 juni larmas heltidsstyrkan till en trafikolycka i Talltullsrondellen. Detta var bara en av väldigt många olyckor som VSR larmas till i denna ökända rondell. 7 juli larmas VSR om att en pojke hade ramlat ned från Gastuberg. Personal firades ner till pojken, så att han på ett säkert sätt kunde hjälpas upp. Roger Larsson Stf Räddningschef Funktionsansvarig Räddning 22

VERKSAMHETSSTÖD IT Vi har bytt servrar och därmed uppgraderat till nyare och modernare operativsystem, vilket medför nya möjligheter. Arbetet med ny hemsida har fått stå tillbaka, men sedan december är jobbet i full gång igen med skrivande av texter och information som ska fylla sidan. Målet är att den ska lanseras under första kvartalet 2010. Mycket jobb har gjorts för att få till en bra lösning för distansarbete och förhoppningsvis kommer detta vara möjligt under första halvåret 2010. Redan nu har möjlighet till webmail skapats. Radio/tele/personsökare Vårt utalarmeringssystem är nu utbytt mot ett modernt digitalt system med bättre möjligheter att styra utalarmeringen, t.ex. kan vi nu skicka textmeddelande till enskilda sökare eller grupper. Vi kan också sända SMS från systemet så att vi enkelt kan nå ledig personal om behovet skulle uppstå. Under 2009 har vi anslutit flera nummer till Office Extension. Vi har också planerat för att införa flervalsmöjlighet på våra mest belastade nummer. Där får uppringaren fyra val att välja på, vilket fungerar från januari 2010. Fastigheter Under 2009 har ett nytt garage uppförts i Björkvik. Det nya garaget har kommit till på grund av att den gamla brandstationen inte har den takhöjd som erfordras för dagens brandbilar. Markarbeten och grundplatta till det nya garaget har upphandlats genom anbudsförfarande. Byggandet av garagebyggnaden har utförts av deltidsbrandmännen i Björkvik och garaget stod klart lagom till julbordet. Ytan på garaget är 100 m 2 och det värms upp av en luftvärmepump. På uppdrag från Katrineholms kommun kommer en offentlig toalett att byggas i anslutning till den nya brandstationen. I december 2009 togs beslut om att renovera och bygga om dagrummet på station Katrineholm för att bättre möta de behov vi har idag. Med dagens organisation är vi betydligt fler under dagtid måndag-fredag än vi var tidigare. Ombyggnationen beräknas vara klar i början av februari 2010. Automatlarm VSR har 127 automatlarmsobjekt. De s.k. onödiga automatlarmen ökade från 1,66 larm per anläggning 2008 till 1,78 larm per anläggning 2009. 23

Antal onödiga larm i snitt per objekt och år 2,5 2,11 2 1,96 1,99 1,96 1,91 1,78 1,65 1,64 1,66 1,5 1,47 1 0,5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 25 Automatiska brandlarm med 5 eller flera larm 2009 20 15 10 5 Tillbud/Brand Onödiga Larm 0 Galleria kvarnen Karsuddens sjukhus Igelkottens servicehus Voith Fabrics AB Nävertorpsskolan Nyhemsskolan Duveholmsskolan 2009 års värsting, blev Galleria kvarnen som under året har gjort omfattande ombyggnation av nästan hela fastigheten. Deras organisation har fungerat dåligt och vi har under året haft svårt att få till en dialog. Det har nu förbättrats och förhoppningsvis kommer det att mynna ut i en mycket bättre larmbild i framtiden. Karsuddens sjukhus har också haft en negativ utveckling under året med mer än en fördubbling av sina larm. På ett objekt som detta är det svårare att komma åt problemet, p.g.a. att det oftast är patienterna som aktiverar larmet med flit. Många av de onödiga larmen beror på att personalen på objekten är dåligt informerade om hur anläggningarna Strångsjö skola Sörmlandsgrafiska Sörmlands Sparbank (Köpmang.) Bokvägen 6A Ericsson (Västgötag.) Forssjö skola fungerar. Det finns också stor brist på rutiner när hantverkare ska utföra heta arbeten. Vi arbetar med att minska dessa onödiga brandlarm genom information till objektsägarna, utbildningar samt genom att rekommendera larmlagring. Man har då möjlighet att kontrollera vad som har inträffat innan larmet går vidare till oss. Ola Gustafsson Funktionsansvarig Verksamhetsstöd 24