Kallelse/Underrättelse. Västra Sörmlands Räddningstjänst

Transkript

1 Datum Vår beteckning Kallelse/Underrättelse Västra Sörmlands Räddningstjänst direktionen Plats och tid: Brandstationen i Katrineholm, tisdagen den 25 februari 2014, klockan Ärenden: 1. Val av justerare 2. Tjänstgörande ersättare 3. Årsredovisning Ekonomirapport 5. Revidering av policydokument del 1 6. Revidering av policydokument del 2 7. Revidering av handlingsplaner och riktlinjer kopplade till policydokument 8. Revidering av delegationsordning för VSR 9. Revidering av internkontrollplan 10.Verksamhetsbeskrivning Personaladministrativa riktlinjer Information: Sotningen i Vingåker efter Delegationsbeslut 14.Övriga frågor Välkomna! Ola Lindgren Ordförande Lena Brännlund Nämndsekreterare Hör av er till nämndsekreteraren om ni inte kan närvara på mötet, detta för att vi ska kunna kalla in ersättare. Telefon: eller via lena.brannlund@vingaker.se Västra Sörmlands Räddningstjänst Telefon: vx Katrineholm Telefax: Besöksadress: Djulögatan 46

2 Västra Sörmlands Räddningstjänst Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Direktionen Sida Dir Dnr Årsredovisning 2013 Förslag till beslut Direktionen godkänner årsredovisning för 2013 och överlämnar den till ägarkommunerna. Direktionen beslutar att 650 tkr av årets överskott ska användas till ett kommande projekt inom förebyggande, för att utbilda frivilliga resurspersoner på mindre orter, samt inom operativ verksamhet för att utveckla insatser vid olyckor. Beskrivning av ärendet Arbetsutskottet tar del av årsredovisning för Årsredovisningen redogör bland annat för uppföljning av ägaruppdraget och direktionens vilja. Årsredovisningen innehåller även en beskrivning av Västra Sörmlands Räddningstjänsts organisation och olika verksamhetsområden, personalekonomisk redovisning samt ekonomisk redovisning. Beslutsunderlag Årsredovisning 2013 Expedieras Ägarkommunerna Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2

3 Västra Sörmlands Räddningstjänst Årsredovisning

4 Innehåll Slanglista och värdegrund 2 Ordförande har ordet 3 Direktionen 4 Revision 5 Räddningschefen har ordet 5 Förvaltningsberättelse 7-39 Organisation Uppföljning av ägaruppdraget och direktionens vilja 8 Funktion Förebyggande 12 Funktion Räddning 23 Personalekonomisk redovisning 32 Ekonomisk redovisning 37 Redovisningsprinciper, begreppsförklaring 45 Åtta år i sammanfattning 47 Revisionsberättelse 48 Slanglista" VSR: Västra Sörmlands Räddningstjänst MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap IVPA: I väntan på ambulans HLR: Hjärt- och lungräddning D-HLR: Hjärt- och lungräddning med defibrillator (hjärtstartare) RIB: Räddningspersonal i beredskap SBA: Systematiskt brandskyddsarbete LSO: Lagen om skydd mot olyckor LBE: Lag om brandfarliga/expl. varor LEH: Lag om extraordinära händelser RVR: Restvärdesräddning FIP: Första insats person RCB: Räddningschef i beredskap BM: Brandmästare IL: Insatsledare BF: Brandförman BmH: Brandman heltid PwC: Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB TiB: Tjänsteman i beredskap Foto: Egen personal Respekt Omtanke Trygghet Kommunikation Engagemang VÄRDEGRUND - Så här vill vi ha det Kompetens Samhörighet Effektivitet 4 2

5 Ordförande har ordet Arbetet har fortsatt utifrån Handlingsprogrammet som gäller för tiden Handlingsprogrammet bygger på det reviderade uppdraget från ägarkommunerna. Uppföljning av målen sker kontinuerligt vid AU-möten och direktionsmöten hade vi problem att rekrytera RIBpersonal till Vingåkersstationen. Den trenden har dock vänt under det gångna året och nu är personalstyrkan fulltalig. Jag kan ändå konstatera att personalsituationen bland RIB-personal snabbt kan förändras, vilket ofta beror på att den anställdes huvudanställning förändras. Detta är en framtida utmaning för organisationen. VSR har inlett ett intressant projekt tillsammans med Björkviks frivilliga brandkår. Projektet handlar om brandskyddsinformation till boende på landsbygden och arbetet startade redan under 2012, det ska bli riktigt intressant att följa hur detta kommer att utvecklas. Vi har även under det gångna året jobbat hårt med att rekrytera personal med annan etnisk bakgrund, här kan man väl se ett ganska klent resultat. Vi vill också anställa fler kvinnliga brandmän, även resultatet av detta är ganska dåligt. En av orsakerna är att det är väldigt få ansökningar både till SMO-utbildningen (brandmannautbildning) och lediga tjänster från dessa grupper. Under året har vi kommit igång med den efterlängtade byggnationen av den nya brandstationen i Vingåker, inflyttning sker under våren Under året har vi utrett vilken typ av höjdfordon som VSR har behov av. Upphandlingen är utförd och bil är beställd, leverans av en stegbil kommer att ske under sensommaren Ekonomiskt har vi gått med ett överskott på 682 tkr mot det planerade 0 tkr enligt budget. Jag kan konstatera att 2013 har varit ett bra år för VSR även om det såg lite mörkt ut under hösten på grund av pensionsskuldberäkningar som låg fel Ett STORT TACK till samtliga anställda och politiker som gjort sitt bästa för att verksamheten har fungerat bra under året. Ola Lindgren Ordförande 5 3

6 Direktionen VSR är ett kommunalförbund mellan Katrineholms och Vingåkers kommuner. Direktionen är den beslutande församlingen och utgör också styrelse. Genom val till kommunfullmäktige har kommuninvånarna möjlighet att påverka VSR s verksamhet. Fullmäktige i respektive medlemskommun utser representanter till direktionen, fem från Katrineholm samt fyra från Vingåker. Respektive fullmäktige beslutar också om anslag till förbundet och beviljar ansvarsfrihet för direktionen. Direktionen har det övergripande ansvaret, räddningschefen är genom delegation utsedd att leda den dagliga verksamheten. Direktionen har under året haft fyra möten. Direktionsmedlemmar V = Vingåker, K = Katrineholm Ordförande Vice ordförande Ledamöter Ersättare Ola Lindgren (S), V Marie-Louise Karlsson (S), K Lennart Öhman (S) V Sari Thorén (M) V Martin Larsson (VTL) V Karl-Gunnar Ljungqvist (S) K Berit Olming (M) K Lars Levin (F) K Sten Holmgren, (C) K Anita Blidh (S) V Therese Palm (S) V Kim Fröde (M) V Karin Frisk (S) K Ingemar Björklund (Kd) K Håkan Björndahl (S) K Ami Rooth (MP) K Ing-Britt Pettersson (S) K Direktionens vilja 2012 antog direktionen nuvarande handlingsprogram Direktionens vilja för tiden , med utgångspunkt från ägarnas uppdrag. Inriktning Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Förbundets andra uppgift ska vara att på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser. 6 4

7 Arbetsutskottet Arbetsutskottets (AU) sammansättning, ordförande Ola Lindgren, vice ordförande Marie-Louise Karlsson samt ledamöterna Sari Thorén och Sten Holmgren. AU har haft nio protokollförda möten under året. Revision Förbundet har fyra revisorer, vilka valts av medlemskommunerna i enlighet med förbundsordningen. Revisorerna är politiskt tillsatta och tjänstgör samma mandatperiod som ledamöter och ersättare i direktionen. Revisionsarbetet bedrivs i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen, revisorernas reglemente samt vad som anges i skriften God Revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorernas berättelse ska, tillsammans med årsredovisningen, överlämnas till respektive kommunfullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Revisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs. Sakkunnigt biträde under 2013 har varit PwC. Under året har revisorerna granskat Funktion räddning, resultatet visar i stort att funktionen är väl organiserad och att personalen utnyttjas effektivt. Revisorer Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Karl Källander (K) Peter Vogt (V) Marita Bengtsson (K) Karl-Erik Lardenäs (V) 7 5

8 Räddningschefen har ordet Tiden går fort och ytterligare ett verksamhetsår där vi jobbat med ägarnas uppdrag ligger bakom oss. Förbundet står nu inför det femtonde verksamhetsåret. Arbetet med att summera det gångna året, är ett jobb som verkligen stärker känslan av att vi gör så många bra saker i VSR. När man samlar året i en och samma skrift blir det väldigt tydligt vad som gjorts. Jag kan konstatera att vi har ett stort engagemang bland alla medarbetare oavsett om man arbetar i operativ tjänst på heltid, genom RIB eller har en dagtidstjänst. För drygt fyra år sedan startade bygget av övningsfältet Flamman, bygget är klart och nu återstår det ett viktigt arbete med underhåll och utveckling. Från 2014 har en person har sin arbetsplats på fältet där en del av arbetsuppgifterna är att underhålla och planera användandet för såväl intern som extern verksamhet/utbildning. VSR ska vara en bred aktör i ägarkommunernas skydds och säkerhetsarbete samt en viktig part i kommunernas service till medborgare och verksamheter. Det är lika viktigt att på ett proffsigt sätt kunna bistå och hjälpa till vid inträffade olyckor eller bränder, som att förebygga och hindra att olyckor inträffar. I VSR finns en säkerhetsstrateg som arbetar med säkerhetsfrågor i bägge ägarkommunerna. Under 2011 arbetade jag tillsammans med ledningsgruppen fram en ny organisation för i första hand den operativa verksamheten organisation 2014 där förändringen sker i tre steg lämnade vi dygnstjänst, vid årsskiftet 2012/2013 började insatsledarna åka i eget fordon och tjänstgör fristående från skiftlagen, årsskiftet 2013/2014 var det planerat att insatsledarna skulle börja arbeta dagtid med beredskap i bostad, detta har av olika orsaker inte kunnat genomföras. Det har dock schemamässigt gjorts förändringar så att mer flexibilitet åstadkommits. Som ett led i omorganisationen har under året RCBjouren fått uppdraget att vara TiB för bägge ägarkommunerna. Under året har det även beslutats att brandstationen i Vingåker flyttar till nya bättre anpassade lokaler, brandstationen kommer att finnas i kommunförrådet där ombyggnationerna startade före årsskiftet. Bygget kommer att vara klart under april och vi ska vara borta ur nuvarande lokaler senast sista maj. Under året har organisationen jobbat med att ta fram en internkontrollplan. Planen är antagen av direktionen och ska revideras varje år. Vi varje direktionsmöte ska vi redovisa resultatet av genomförda kontroller och förslag till åtgärder vid upptäckta brister. Ekonomiskt har året gett ett överskott på 682 tkr inklusive de finansiella kostnaderna. Planen var att vi skulle ha en budget som var helt i balans. År 2013 kan sammanfattas som ett bra ekonomiskt år för VSR. Av den planerade verksamheten har det mesta genomförts. Jag vill rikta ett stort och varmt tack för det gångna året till all personal, förtroendevalda samt engagerade medlemskommuner. Det är tack vare er som vi kan lägga ytterligare ett framgångsrikt år till handlingarna. Roger Larsson Räddningschef 8 6

9 Organisation 2013 Direktionen AU Revision Räddningschef Administratör Ledningsgrupp Räddnigschef Funktionsans-ansvariga Förebyggande Räddning 9 7

10 Uppföljning av ägaruppdraget och direktionens vilja Mål Nuvarande mål gäller från januari Utifrån målen har Direktionen antagit ett handlingsprogram/direktionens vilja vilken följs upp nedan. Direktionen har uppfattat att de fyra verksamhetsmål som framgår av ägaruppdraget är att betrakta som God Ekonomisk Hushållning. (Målen från ägarkommunerna är skrivna med fet text och direktionens vilja med kursiv stil). Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor, som föranleder räddningsinsats, ska minska över tid. Direktionens vilja överensstämmer med ägarnas mål. Antalet omkomna personer har ökat från en till tre personer. Antalet svårt skadade har dock minskat från 15 till 6 i jämförelse med föregående år. Lättare skador har också minskat från 66 till 34. Vi bedömer att målet delvis är uppfyllt. Redovisning sker i följande tre tabeller. Diagrammet saknar målvärde Diagrammet saknar målvärde 10 Orsak till att målet inte är helt uppfyllt är svårt för VSR att påverka antalet inträffade olyckor. Många drabbade i framförallt trafiken kommer inte från våra kommuner. Dessa personer är svåra och i det närmaste omöjliga för VSR att nå med förbyggande utbildning. 8

11 Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder om olyckor, som kan föranleda räddningsinsats, ska kontinuerligt öka. Direktionens vilja är att enskildas förmåga ska öka enligt ägarnas mål. VSR uppfyller målet genom att utbilda enskilda. VSR genomförde traditionsenligt en trafiksäkerhetsdag för gymnasiets årskurs tre. Detta sker i samverkan med ambulans, polis, viltskadefonden, MHF/NTF och Assistanskåren. I år deltog cirka 400 elever. Totalt utbildade och informerade VSR 7117 personer. Vi bedömer att målet är uppfyllt. Redovisning sker i följande tabell. Målvärde saknas för detta nyckeltal enligt målet ska antalet utbildningar öka varje år. Under 2013 hade VSR en projektanställd person som utbildade nyanlända personer i brandskydd. Detta bidrog bl.a. till att antal utbildade personer har ökat under

12 Vid 60 procent av alla olyckor som uppfyller kriterierna för räddningstjänst enligt LSO ska en första insats ske av enskilda. Direktionens vilja överensstämmer med ägarnas mål. Enskildas insats vid en olycka är ofta avgörande för utgången, vilket lyfts fram i VSR s förebyggande arbete. För att värdera effekten av det förebyggande arbetet ska VSR notera om enskilda har påbörjat en skadebegränsande insats när räddningsstyrkan anländer till olycks-platsen. Vi bedömer att målet är delvis uppfyllt. Redovisning sker i följande tabell och orsakerna förklaras i text under diagrammet. Organisationen har alltid uppgett att detta mål är svårt att mäta. Detta beror oftast på att insatspersonalen är upptagen med andra för stunden viktigare uppgifter. VSR har från 2013 infört fristående insatsledare d.v.s. insatsledaren åker med eget fordon på larm. Detta har inneburit att insatsledaren kunnat stanna kvar på olycksplatsen för att samla in information om olyckan och på så sätt har målet kunnat följas upp bättre

13 Räddningstjänstens första enhet ska vara framme vid 100 procent av alla olyckor inom den tid som anges i handlingsprogrammets förmågekarta. Räddningsstyrkans framkomsttid har betydelse för olyckans skadeutveckling. Med framkomsttid avses tid från larm till dess att första räddningsstyrka anländer till skadeplats. Direktionen vill följa framkomsttiden för alla räddningsinsatser som ligger inom ramen för begreppet räddningstjänst. VSR s insatsområde utgörs av en stor geografisk yta. För att säkra att en räddningsstyrka anländer till skadeplatsen inom godtagbar tid och genomför räddningsinsats på ett effektivt sätt har VSR avtal med andra kommuners räddningstjänster som gränsar mot VSR s insatsområde. Vi bedömer att målet är delvis uppfyllt. Redovisning sker i följande tabell och orsak redovisas i text under tabellen. Målvärde är noll i detta diagram Orsak till att insatsstyrkan inte har kommit fram enligt förmågekartan vid två tillfällen har utretts av organisationen. Vid larmet i maj var orsaken bristfällig adress till en skogsbrand. Även i juli var orsaken felaktig adress vid larm om brand i dike vid maskinell buskröjning. Ingen av dessa tillfällen har påverkat insatsens resultat. Övriga månader finns inga avvikelser att rapportera

14 Funktion Förebyggande Sammanfattning av året I början av året fanns sju helårsarbetare i funktionen. När året summeras finns 3,5 tjänster kvar i funktionen. Detta sätter spår i måluppfyllelsen. En brandingenjörstjänst på enhet tillsyn är vakant vid årets slut, likaså en instruktör på enhet extern utbildningen. En person som tillfälligt hade 0,5 tjänst på övningsfältet och externutbildning har återgått till utryckningstjänst på heltid, utöver detta så har tjänsten som utbildningsansvarig rationaliserats bort. Under perioden visar funktionens två huvudområden, tillsyn och externutbildning ett sämre resultat än uppsatta budgetmål. Målet från delårsrapporten var att tillsynsenheten skulle uppvisa en budget i balans vid årsskiftet, resultatet visar dock på ett resultat med -100 tkr. Inte heller utbildningsenheten kunde redovisa en budget i balans resultatet blev -762 tkr. Detta beror på flera olika faktorer, till ex. för optimistiskt budget 2013, ökad konkurrens från andra aktörer och en minskad efterfrågan på utbildningar från både den privata och kommunala sidan. Åtgärder vidtogs i höstas för att minimera budgetunderskottet en omorganisation på utbildningsenheten genomfördes, en chefstjänst togs bort. Detta medförde en omfördelning av arbetsuppgifterna inom funktionen. Administratören och funktionschef har delat på arbetsuppgifter som tidigare legat på chefen för utbildningsenheten. Enhet undersökande/lärande har genomfört en fördjupad olycksutredning under året, behovet är större men på grund av tids- och personalbrist så har detta prioriterats bort. Under året har sju sakkunnigutlåtanden utfärdats efter förfrågan från polismyndigheten i länet. Enhet Tillsyn har utifrån förutsättningarna på personalsidan fungerat tillfredsställande. Arbetsuppgifter, regler och rutiner är inarbetade och alla kan utföra allas arbetsuppgifter, vilket gör enheten mindre sårbar

15 I VSR s verksamhetsområde finns ca 200 objekt som omfattas av kravet på skriftlig Enhet tillsyn Skriftlig redogörelse Tillsyn redogörelse enligt LSO. I redogörelsen beskrivs verksamhet och brandskydd. Tillsynsplanen omfattar LSO och LBE, tillsynen följer de frister som finns registrerade i dataprogramet CORE. Utöver tillsynsplanen har det under året genomförts ett antal tillsyner i flerbostadshus detta har genomförts av operativ personal i skift. Vid tillsynen redovisar ägaren och/eller innehavaren sitt systematiska brandskyddsarbete. På LBE-objekt kontrolleras även gällande tillstånd och kontrollbesiktningar. Funktionen fortsätter att planera sitt arbete utifrån tillsynsplanen som beslutades av direktionen 2011, inriktningen är på äldre, yngre samt landsbygd. Planerade tillsyner Genomförda tillsyner Planerade tillsyner Genomförda tillsyner (LSO) 2013 (LSO) 2013 (LSO) 2012 (LSO) Tillsyn brandfarlig vara Det finns inom VSR.s verksamhetsområde 190 objekt som har tillstånd att hantera brandfarlig vara enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE 2010:1011). Tillsyn av hantering med brandfarliga varor har samordnats med tillsyn enligt LSO i del fall det varit möjligt, 2013 samplanerades 21 tillsyner. Planerade Genomförda tillsyner Planerade Genomförda tillsyner tillsyner (LBE) 2013 (LBE) 2013 tillsyner (LBE) 2012 (LBE) Samplanerade planerade Planerade fastighets tillsyner Genomförda fastighetstillsyner tillsyner (LSO/LBE) 2013 (LSO) 2013 (LSO)

16 Sammanställning tillsyner Under 2013 planerade enheten att utföra 116 tillsyner enligt LSO, resultatet blev 87 genomförda tillsyner, av dessa fick 72 anmärkningar. På de objekt som fick anmärkningar har det genomförts 32 efterkontroller, resterande objekts anmärkningar följs upp via e-post och telefonkontakter. Under perioden har en tillsyn genomförts enligt LBE. Samplanerade tillsyner enligt (LSO och LBE) har inte redovisats i tidigare årsredovisningar, under året genomfördes 21 samplanerade tillsyner. VSR har även gjort sina första lägenhetstillsyner. Tillsammans med fastighetsägaren (KFAB) tillsynades ett helt kvarter, syftet var att kontrollera om det fanns ett skäligt brandskydd, 77 lägenheter tillsynades, resultatet visade att 77 % av dessa hade ett skäligt brandskydd. Tillsynerna genomfördes som ett test VSR har ej debiterat dessa tillsyner. Enhet tillsyn uppvisar ett minusresultat på 100 tkr mot budget. Orsak är att drygt 30 tillsyner inte genomfördes detta kan hänföras till att två brandmästare skulle förlägga 30 respektive 40% av sin arbetstid på enhet tillsyn 2013 arbetsuppgifterna var att genomföra tillsyner, detta visade sig inte fungera som det var tänkt. Den genomsnittliga rättelsetiden när anmärkningarna ska vara åtgärdade är tre månader. Några exempel på de vanligaste anmärkningarna vid tillsyner är brister i verksamheternas systematiska brandskyddsarbete (SBA), samt dörrar i brandcellsgränser som inte stänger ordentligt eller har fel brandklass ytterligare en vanlig anmärkning är utrymningsskyltar som inte lyser. Annan tillsyn i samverkan Vid två tillfällen under året har VSR tillsammans med polisen, socialförvaltningen och skattemyndigheten deltagit vid annan tillsyn. Tillsynerna har varit riktade mot restauranger med tillstånd att servera alkohol. VSR har vid dessa tillfällen kontrollerat brandsäkerheten i lokalerna

17 Tillstånd brandfarlig vara Under året har VSR fortsatt att följa upp och kontrollera tidigare ansökningar. Tillsynsförrättarna har under LSO tillsyner upptäckt verksamheter som hanterar brandfarlig vara i sin verksamhet men har saknat tillstånd för detta. Vid årsskiftet fanns det 190 gällande tillstånd för hantering av brandfarlig vara i kommunerna. Tillståndsansökningar för brandfarlig vara 2013 Tillståndsansökningar för brandfarlig vara 2012 Vingåker 2 9 Katrineholm Efter övertagandet av tillståndsgivningen från polisen hösten 2010 har VSR inte märkt någon märkbar ökning av antal tillstånd. Ett fåtal ärenden av enklare karaktär har behandlas. Under det gångna året har VSR utfärdat sju tillstånd som avser både nya och förnyade tillstånd. Tillståndsansökningar för explosiv vara 2013 Tillståndsansökningar för explosiv vara 2012 Vingåker 2 2 Katrineholm 4 5 I VSR s verksamhetsområde finns två Sevesoanläggningar. Bägge objekten finns i Vingåkers kommun. Ena anläggningen är Nammo Vingåkersverken AB som finns i den högre klassen, den andra anläggningen är Voith Paper Fabrics AB i Sevesoanläggningar Högsjö, som finns i den lägre klassen. I Katrineholms kommun har Länsstyrelsen klassat SKF Mekan som farlig verksamhet enligt LSO. På Sevesoanläggningar sköts tillsyn av länsstyrelsen, VSR deltar vid tillsynerna

18 Sotning Entreprenörer I Katrineholms kommun utförs sotning av Skortensfejarna LJ AB. I Vingåkers Kommun utförs sotning av Sörmlandssotarna AB i Vingåker. VSR genomför tillsyn på sotningsverksamheten. En objektsägare i vardera kommunen har ansökt byte av sotarentreprenör båda har fått godkännande. Vår uppfattning är att sotningsverksamheten har fungerat tillfredställande under året. Egensotning Brandskyddskontroll Enligt LSO kan kommunen medge en fastighetsägare att få utföra sotning på sin egen fastighet. Kravet för att få utföra egensotning är en utbildning på sex timmar. I Katrineholms kommun har fyra fastighetsägare fått tillstånd för egen sotning. En fastighetsägare har på egen begäran fått egensotningen upphävd. I Vingåkers kommun har ingen fastighetsägare ansökt om egensotning under året. Brandskyddskontroll ska göras med intervaller om två, fyra och åtta år och utföras av skorstensfejarmästaren eller behörig tekniker som är verksam i kommunen. Intervallerna gäller från 2004, detta innebär att alla eldstäder som var registrerade 2004 ska ha genomgått en brandskyddskontroll minst en gång vid utgången av Enligt sotarmästarna i respektive kommun var alla registrerade eldstäder kontrollerade enligt gällande intervall vid 2013 års utgång. Antal objekt 2år 4 år 8 år Katrineholm Vingåker Genomförda brandskyddskontroller 2013 Katrineholm Vingåker Biträda andra myndigheter VSR ska biträda andra myndigheter med sin sakkunskap. Det innebär att VSR har en passiv roll och biträder endast på förfrågan. VSR s sakkunskap är särskilt värdefull för t.ex. byggnadsnämnden i samband med fysisk planeringen eller vid granskning av brandskyddsdokumentation. VSR deltar vid tekniskt samråd då byggherre eller när respektive byggnads-nämnd kallar

19 Framtid Räddningstjänsten behöver välja väg för vår roll i plan- och byggprocessen. En alternativ väg är att påverka byggbranschen med avseende på komplexa system. Genom att vara offensiva och leda arbetet med att anpassa framtidens byggnader efter vår förmåga skapas möjlighet att vara en del av brandskyddet i en byggnad. Samtidigt får inte räddningstjänstens förmåga och andra myndigheter begränsa utvecklingen i byggbranschen. Det är en utmaning att undvika att brandkonsulter och byggbranschen ensamma formar framtidens byggnadstekniska brandskydd utan vår påverkan. Optimering av det tekniska brandskyddet kan medföra brist på robusthet vilket kan leda till större skador. VSR fortsätter på den utstakade vägen för kommande år. Under kommande år ska VSR fortsätta med fastighetstillsyner, vår uppfattning är att detta på sikt minska antalet bostadsbränder, på så sätt medverkar VSR till att antal omkomna i bränder minskar. Fastighetsägare till flerbostadshus informeras om skyldigheter att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Nästa steg är att utveckla och göra fler tillsyner i lägenheter, villor och radhus. Enheten kommer att göra färre tillsyner på de stora företagen då vi inriktar tillsynerna på hemma miljöer. Förutom personal från tillsynsenheten gör vår engagerade skiftpersonal besök i bostadsområden för att informera och svara på frågor. För att identifiera trender och potentiella faror för kommunernas invånare är det viktigt att hela tiden vara aktiv och söka information. Därför genomförs olika projekt för att kartlägga beståndet och brandskyddet i kommunernas radhusområden. VSR samarbetar gränslöst i kommunerna för att förebygga och identifiera faror för kommuninvånarna. VSR deltar på regionala och nationella förbyggande konferenser. VSR s hemsida ska ständigt vara uppdaterad och ge medborgarna svar på de viktigaste frågorna när det gäller tillsyn, sotning, utbildning och brandskydd sidan ska även innehålla kontaktuppgifter till personer som ansvarar för verksamheten. VSR är en given aktör på andra organisationers och myndigheters möten när det gäller kommuninvånarnas säkerhet

20 Enhet Undersökande/lärande Undersökande Det finns en strävan i samhället att olycksriskerna ska minskas, att färre ska omkomma eller skadas, att mindre ska förstöras i olyckor. Detta är också ett uppdrag som VSR har från ägarkommunerna. Strävan är att öka samhällets förmåga att förebygga och hantera situationer som kan föranleda räddningsinsatser. Som en del i detta finns krav på kommunerna att undersöka olyckor, enligt LSO. När en räddningsinsats är avslutad skall VSR se till att olyckan undersöks i skälig omfattning vi ska klarlägga orsaken till olyckan, olycksförloppet samt hur insatsen genomförts. Inom VSR används begreppen grundläggande och fördjupad undersökning. Den grundläggande undersökningen görs efter varje avslutad räddningsinsats och dokumenteras av räddningsledaren i insatsrapporten. Fördjupad undersökning ska göras på alla dödsolyckor eller på begäran av RCB alt. av enhetsansvarig undersökande och lärande, undantagna är larm om IVPA, suicid och sjukvårdslarm. Verksamheten Under 2013 har en fördjupad undersökning genomförts, det var på branden vid BodyCote Ytbehandling AB i Katrineholm i juni. Sju sakkunnigutlåtanden där man bedömer risk för människors liv och hälsa vid brand har utfärdats på begäran av polismyndigheten i Södermanland. Framtid Resultaten från utredningar ska spridas lokalt och nationellt för ökad kunskap i hela riket men det tycks mycket svårare än vad alla utredare först trodde. MSB arbetar på hur detta kan förbättras. Om man inte centralt inte kan enas om hur man ska sprida erfarenheter från utredningar ska iallafall VSR sprida erfarenheterna från lokala utredningar i egen organisation. Det finns behov att frigöra mer tid för att utföra utredningar under Detta kommer att bli en stor utmaning, men är prioriterat. Länsstyrelsen har i sin granskning av VSR 2013 påpekat att flera utredningar ska genomföras

21 Enhet Utbildning Extern utbildning Under året har enheten arbetat med olika former av utbildningar, kurser och informationsinsatser riktade mot företag, kommunala förvaltningar, landsting och kommuninvånare i Vingåker och Katrineholms kommuner. Det övergripande syftet med den externa utbildningen är främst att bidra till brand- och olycksförebyggande arbetet samt att stärka den enskildes förmåga att göra ett första ingripande vid olyckor. Under 2013 har antalet utbildningstillfällen ökat från 166 till 185 jämfört med föregående år, antalet utbildade personer har även ökat från 4034 till En ökning med 3083 personer. Totalt har vi under perioden utbildat eller informerat 7117 personer, varav 2834 är skolelever och ca 130 personer över 65 år. Vi har försökt att registrerat hur många som kommer från landsbygden och fått fram en siffra på 651 stycken, vilket skulle motsvara ca 12%. Om vi i stället använder beräkningsmodellen urbaniseringsmodellen (beräknat med en tätortsfolkmängd av 83% i Södermanland) skulle siffran vara 17%, d.v.s. 910 personer. Skillnaden blir då 259 personer, vilket inte är osannolikt då det är svårt att inhämta korrekta data om var personerna bor vid ett utbildnings- eller informationstillfälle. Våra tre huvudsakliga utbildningstyper är: Brandskyddsutbildningar som är företagsanpassade mot lokala förhållanden och önskemål, exempel på utbildningar är Heta Arbeten som riktar sig till yrkesgrupper som arbetar med svetsning, sliprondeller, skärning, heta gaser osv. Sjukvårdsutbildningar till anställda vid olika företag, men även till enskilda kommuninvånare. HLR (hjärt- och lungräddning), Defibrillator-HLR och 1:a hjälpen. Skolutbildningar Trafiksäkerhetsutbildningar, brandutbildningar för olika årskurser och kampanjen mot anlagdbrand t ex upp i rök. Kurser i brandfarlig vara, anordnas numera vid räddningstjänsten i Eskilstuna, anläggningsskötarutbildningen sker vid Sörmlandskustens räddningstjänst i Nyköping. Kurser i Egensotning bedrivs i VSR. Under året har en egensotningskurs genomförts. Skolutbildning Operativ personal från heltid och RIB, har varit på förskolorna i de två kommunerna och utbildat sex-årsgrupperna och som vanligt har elever i årskurs ett fått komma till brandstationen i Katrineholm för att se brandteater 112 förställningen. Den genomfördes under brandskyddsveckan (v37). Teaterensemblen består av elever och lärare från Kulturskolan och kulturföreningen DUD. Utöver detta har vi berättat för årskurs fem om förebyggande brand, utrymning och hur man handlar vid olyckor. Gymnasieelever i åk två på Duveholms- och Lindengymnasiet har genomgått en tre timmars trafiksäkerhetsutbildning under året som även har haft inslag av brandkunskap. Under året har alla elever i årskurs åtta i Katrineholms kommun genomgått en utbildning som innehöll, mopedutbildning brandutbildning (upp i rök), sjukvård mm

22 Övningsfältet Flamman Flamman är ett utmärkt övningsfält som väl svarar upp mot VRS:s behov av interna och externa övningar och utbildningar. Övningsfältet har under perioden används flitigt, främst av egen personal för övningar. Fältet är också grundstommen i den externa utbildningens verksamhet, det är lätt att anpassa och genomföra varierande utbildningar efter beställarens önskemål. Även privata företag kan hyra övningsfältet, lägg där till att Katrineholms kommuns politiska majoritet har valt att förlägga sina gruppmöten i lektionssalarna på fältet. Vi är medvetet försiktiga ur en miljösynpunkt och släpper t.ex. inte ut något släckvatten i naturen eller giftiga ämnen i luften. Vi fortsätter och utreder olika alternativ för omhändertagande av vårt släckvatten. I dagsläget omhändertas allt släckvatten och sänds för destruktion. Fältet har en hög kapacitet, det går att öva många samtidigt på olika övningsmoment. Det finns utrymme att ta emot fler räddningstjänster. Vi har fortsatt samarbetet med ambulansen som övar sin personal i prehospital akutsjukvård på övningsfältet. Även polisen har under året beställt brandskyddsutbildningar för blivande väktare. Exempel på andra utbildningar VSR s satsning på att utbilda personer att använda motorsåg enligt de nya regler som arbetsmiljöverket har beslutat om gjorde att Eskilstuna räddningstjänst utbildade sex brandmän hos oss under hösten. Under hösten terminen har VSR tillsammans med Duveholmsskolan genomfört en brandutbildning liknande den utbildningen RIB personal genomgår innan grundutbildning vid MSB. Utbildningen har genomförts på onsdagar och 12 elever från Duveholmsskolan medverkade

23 Teaterföreställning Under vecka 37 (brandskyddsveckan) genomfördes i samarbete med Kultur-skolan och kulturföreningen DUD en teaterföreställning för årskurs ett i grundskolan. Målet är att på ett roligt sätt lära barnen att förebygga olyckor. Föreställningen spelades i vagnhallen tillsammans med musiker och skådespelare från Kulturskolan och räddningstjänsten. Information Information till företag, förvaltningar och allmänhet genomförs kontinuerligt genom telefonrådgivning och i samband med företagsbesök, vid tillsyn osv. VSR har vid olika tillfällen deltagit vid arrangemang, t.ex. på kommunkoncernmässan i Ängeln samt Katrineholmsmässan i Duveholmshallen, tomtenatta osv. Unga deltagare på Kommundelsmässan i Ängeln. Fixar Malte Målet med Fixar-Malte verksamheten är att minska antalet fallolyckor i hemmet samt att öka tryggheten i eget boende för äldre. Uppdraget omfattar 60 % av en heltidstjänst och fördelas 50 % för Katrineholm och 10 % för Vingåkers kommun. Syftet är att personer över 65 år skall få hjälp med vardagliga sysslor, som de kan ha svårt att utföra. Sysslorna ryms inte inom den vanliga hemtjänsten, man behöver dock inte ha hemtjänst för att vara berättigad till hjälp av Fixar-Malte. Exempel på uppgifter som Fixar-Malte utför är att hänga upp gardiner, tavlor, byta glödlampor, bära möbler och andra göromål av likartad art. I samband med besök i hemmet ges råd om skade- och brandsäkerhet samt inventering av andra olycksrisker som upptäcks under besöket. T ex. kan nämnas behovet av bättre belysning, eliminera risken för att snubbla eller halka osv. En checklista fylls i vid varje besök. Listan skickas kontinuerligt till kommunerna och fungerar som ett hjälpmedel för utvärderingen av tjänsten. Kommunerna ansvarar för att analysera innehållet i utvärderingarna och ta ställning till behovet av eventuella åtgärder. Fixar-Malte ska också medverka vid olika informationstillfällen i kommunerna där syftet är att marknadsföra sina tjänster. Under året medverkade Fixar-Malte på fyra informationstillfällen, bl.a. till vård och omsorgsnämnden och i peppar peppar som är en kampanj för äldres säkerhet

24 Antal hembesök utförda av Fixar Malte Månad Antal besök 2013 Antal besök 2012 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli 0 0 Augusti September Oktober November December Totalt: genomfördes 662 hembesök. Antalet besök har ökat med 65 stycken jämfört med föregående år. Återigen visar det sig att november är den överlägset mest efterfrågande månaden för Fixar Maltes uppdrag, 104 uppdrag genomfördes. Det flesta som använder Fixar- Malte tjänsten är mellan år. Drygt hälften av de som utnyttjat tjänsten har inte hemtjänst

25 Säkerhetsarbetet i ägarkommunerna Organisation Tjänsten säkerhetsstrateg köper Katrineholm och Vingåkers kommuner från VSR. I uppdraget ligger det att samordna krisberedskapen inom kommunerna med fördelningen 80 % för Katrineholm och 20 % för Vingåker. Kommunerna har genom det statliga krisberedskapsanslaget (kallas 2:4 ) möjlighet att ha en funktion som arbetar med krisberedskap. Säkerhetsstrategen har kontor på brandstationen i Katrineholm, stadshuset Gröna Kulle i Katrineholm och kommunhuset i Vingåker. Båda kommunerna har betonat vikten av att funktionen finns fysiskt på plats för relationsbyggande och samordning. Krishantering Länsstyrelsen hade under hösten 2013 gjort en uppföljning av kommunernas arbete med krisberedskap. Uppföljningen syftar till att säkerställa att det statsbidrag som kommunerna får används på rätt sätt. Uppföljningen var positiv och överlag var länsstyrelsen nöjd med arbetet. För båda kommunerna behöver den ekonomiska redovisningen bli bättre samt att en officiell plan för utbildning och övning behöver tas fram. De hade även som förslag att öka på tiden för säkerhetsstrategen i Vingåker för att arbetet ska kunna drivas på mer. För båda kommunerna har rapportering av risk- och sårbarhetsanalyserna genomförts. Inga större förändringar i riskbilden har identifierats. Katrineholms kommun har använt kommunikationssystemet Rakel under ett års tid och vissa justeringar har gjorts. Alla förvaltningar och bolag har nu Rakel för att kunna ta emot och för att kunna ge information. En annan viktigt förändring är att istället för att enbart peka på att förvaltningschefer ska ha Rakel är det istället ledningsgruppen som ses som en ingångsväg i vardagen. På så sätt kan fler lära sig att hantera Rakelmobilen. Antalet rakelmobiler är 18 stycken. Rakel har använts skarpt med mycket gott resultat inför till ex. stormen Simone och under ett mindre ammoniakläckage på Backavallen. Utbildning för krisledningsnämnden i Katrineholms kommun har genomförts i början av Vingåkers kommun införde Rakel under hösten 2013 och under våren 2014 ska arbetet utvärderas. En översyn har gjorts av krisledningsnämndens (KLN) sammansättning. Idag är det hela kommunstyrelsen som utgör KLN och i ett krisläge är det svårt att få ihop alla. Ett nytt förslag är framtaget där kommunstyrelsens presidium är KLN. Förslag på reglemente är också framtaget och båda delarna ska beslutas politiskt under början på Arbetet med tekniska åtgärder för kommunal ledningsplats med bl.a. reservkraft för kommunhuset fortgår. Trygghet och säkerhet Brotts- och skadeförebyggande rådet i Katrineholm har arbetat enligt samverkansavtalet mellan polis kommun. Under december genomfördes en delårsrapportering av åtagande. Överlag går arbetet bra. Synpunkter som framfördes var att områdena att arbeta med är för många och inför revidering till årsskiftet så ska det tas i beaktande

26 Framtid i funktion Förebyggande VSR ska i det förebyggande arbetet fortsätta att prioritera barn, ungdomar och äldre. Flera utredningar visar att 80% av bränderna inträffar i hemmiljö eller på fritid därför ska också hemmiljöer prioriteras. Vi avser därför starta en allmän brandskyddsutbildning som riktar sig till enskilda kommuninvånare. Det finns risk för att en del målgrupper väljer bort VSR`s stöd och kan därmed orsaka samhället stora kostnader. Dessa målgrupper ska inte betraktas som oåtkomliga eller ointresserade. VSR ska ligga i framkant och främja en mångkulturell arbetsplats som kan informera kommunernas nyanlända invånare. VSR har haft ett lyckat projekt under 2013 med en arabisktalande brandman av somalisk härkomst som en språngbräda och VSR kommer i framtiden satsa på liknade projekt. VSR har utbildat två instruktörer som kommer att utbilda anställda att använda motorsåg samt examinera och utfärda motorsågskörkort, VSR erbjuder även andra räddningstjänster utbildningen. Inriktning är att marknadsföra utbildningen i hela landet för att förmedla denna lagstadgade behörighet. Mer långsiktigt krävs att VSR kan dra till sig fler och större utbildningsuppdrag från företag och organisationer för att kunna nå intäktsmålen för den externa utbildningen, det kan inför 2014 krävas ytterligare investeringar i övningsfältets kapacitet vad gäller t.ex. dusch och omklädnings-möjligheter. Vi fokuserar även på att förbättra miljö- och säkerhetsaspekterna på anläggningen och övningarna. Marcus Asplund Funktionsansvarig funktion förebyggande 26 24

27 Funktion Räddning Organisation av räddningsstyrkor Funktionen ansvarar för förbundets fem räddningsstyrkor samt RCB-beredskap. Styrkorna består av en heltidsstyrka i Katrineholm. Övriga styrkor bemannas med räddningspersonal i beredskap, vilket benämns som RIB. Högsjö I Högsjö är styrkan sammansatt på olika sätt under en arbetsvecka. VSR ansvarar för en person som är arbetsledare och FIP (första insats person). FIP åker i eget fordon direkt till larmadress. VSR har samverkansavtal med Voith Paper Fabrics AB i Högsjö AB företaget ansvarar för att det finns fyra brandmän i styrkan, söndag 22:00 till fredag 22:00, övrig tid är det endast arbetsledaren/fip i tjänst. Under denna tid larmas med automatik styrkan från Vingåker. Vingåker I Vingåker utgörs bemanningen av en arbetsledare/fip och fyra brandmän (1+4). Arbetsledaren åker i eget fordon och fungerar som FIP. FIP har ett eget fordon under hela beredskapstiden och åker direkt till aktuell larmadress. Björkvik och Julita Beredskapen upprätthålls av RIB-personal, arbetsledare/fip. Den som är i beredskap är FIP och han/hon kan åka direkt med egen bil till aktuell larmadress. Vid vissa larm kan FIP välja att åka till stationen för att åka tillsammans med styrkan. Övrig personal har ingen beredskap, fri inryckning gäller för dessa. Vid insatser larmas alltid heltidsstyrkan, Insatsledaren är alltid räddningsledare. Räddningschef i beredskap kan ta över rollen som räddningsledare. Katrineholm Heltidsstyrkan består av en fristående insatsledare (IL). IL agerar som räddningsledare i hela förbundet. Vidare består styrkan av en Styrkeledare (SL) och fyra brandmän. RCB Räddningschefsberedskapen larmas vid samtliga larm inom förbundet. RCB har det normativa och strategiska ansvaret för hela utryckningsorganisationen. RCB har också mandatet att larma Krisledningsgruppen i Katrineholms kommun. RCB har under andra hälften av året även haft funktionen TIB i Katrineholms kommun, även Vingåker är på väg att införa TiB funktion tillsammans med VSR

28 Framtid Nya byggnadsmaterial och förekomst av tekniska lösningar i byggnader kommer att ställa högre krav på val av metod och taktik vid räddningsinsatser. För att möta dessa krav finns behov av att utveckla nya släckmetoder och släckmedel. Räddningstjänstens verktygslåda (metoder, utrustning o. dyl.) kommer att öka i omfattning. Detta medför krav för de som leder räddningsinsatser att välja rätt metod och taktik. VSR behöver skapa förutsättningar för att det finns fler alternativ i vår verktygslåda samt att räddningsledaren ges möjlighet att kunskapsmässigt kunna välja rätt verktyg vid insatser. Utmaningen blir att kunna säkerställa ekonomiska medel för att kunna bedriva och eventuellt utöka verksamheten så att det harmoniserar med ovan nämnda metoder och utrustning. Nya drivmedel och förekomst av farliga ämnen kommer att ställa krav på arbetsmiljö samt ändrad metod och taktik vid trafikolyckor och utsläpp av farliga ämnen. VRS:s förmåga att kommunicera och informera strategiskt måste öka. Detta ses som en stor utmaning för VSR och för resten av samhället, att kunna selektera bland den ofantliga mängden information som förekommer. Det kommer ställas högre krav på informations-spridning, både avseende budskap, och val av mottagare. VSR kommer att bli beroende av andra och deras information och inte tvärtom. Om räddningstjänsten inte redan nu börjar förstå den nya ordningen av informationsflöden och ägarskap och agera därefter kommer räddningstjänsten hamna efter och förlora rollen som aktör. Det kan röra sig om allt från att anmäla farliga förhållanden ur brandsynpunkt till att förmedla bilder och översikt från en olycksplats innan räddningstjänsten är framme. Medborgarna kommer att ställa ökade krav på att räddningstjänsten genomför effektiva räddningsinsatser, räddningstjänsten kommer troligtvis att få mer kritik för insatser som är mindre framgångsrika. Direktionens kraftsamling på förebyggande åtgärder ska rimligen innebära att antalet räddningsinsatser kommer att minska. Direktionen vill årsvis följa utvecklingen av antalet olyckor inom ramen för begreppet räddningstjänst. Siktet är inställt på en stabil minskning. Det totala antalet larm under året var 610 mot 598 för Detta innebär en ökning med 12 larm. Antal larm inom ramen för räddningstjänst blev under året endast 98. Förgående år var det 115 larm. Direktionens vilja är således uppfyllt. Larmen fördelas per station enlig nedan. Station Antal larm jan-dec 2013 Antal larm jan-dec 2012 Katrineholm Vingåker Julita Björkvik Högsjö 12 9 Summa

29 Direktionens vilja är uppfylld eftersom antalet larm som klassas som räddningstjänst har minskat. Dock har antalet utryckningar ökat under perioden. Nedan redovisas senaste elva års utryckningsstatistik samt insatser som klassas som räddningstjänst de sista fyra åren. Fördelning av larm över dygnet Vid en analys kan man konstatera att vid de tider på dygnet då vi är mest aktiva sker det också flest olyckor. Dock sker de allvarligaste och de mest kostsamma olyckorna oftast under de sena eller mycket tidiga timmarna på dygnet Fördelning av larm över dygnet Fördelning av larm per olyckstyp Automatlarmsutryckningarna har minskat, under året, 193 (207) utryckningar varav två (sju) orsakats av brand eller tillbud. De onödiga automatlarmen var 191 stycken (205). Brand ej i byggnad har under 2013 ökat med 38 %. Brand i byggnad ligger kvar på samma nivå som föregående år, vilket tyder på att det förebyggande fortsätter att ge bra resultat, trafikolyckorna har minskat från 110 till 80. För IVPA/sjukvård/hjälp till ambulans har organisationen larmats till vid 71 (63) tillfällen. Antalet övriga larm har också ökat. Exempel på övriga larm är hissöppning, sanering, stormskada, djurlivräddning, översvämning samt vissa andra serviceuppdrag

30 Larm per olyckstyp Övning Övningsverksamhetens mål under 2013 har varit att planera övningsverksamheten utifrån förmågebeskrivningen samt förmåga per station. Detta kommer fortsätta även under Den stora utmaningen blir att följa upp förmågebeskrivningen på individnivå. Övnings tillfällen 2013 Övningstillfällen 2012 Övningstimmar 2013 Övningstimmar 2012 Heltidsstyrkan RIB Summa Mångfald VSR ingick i projektet Genusmedveten styrning i Katrineholms kommun. Syftet med Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling är att vidareutveckla och stärka arbetet med att jämställdhetsintegrera verksamheter och säkra hållbarheten i styrningen av jämställda verksamheter. För detta ska metoder för inventering, kartläggning och analys implementeras i kommunens samtliga förvaltningar, bolag och förbund. Det långsiktiga målet är bemötande, service och resursfördelning ska ske på lika villkor för kvinnor och män, flickor och pojkar. Projektet avslutades under 2013 Två personer läser strategiskt jämställdhetsarbete på Karlstads-universitet. Kursen pågår under och motsvarar 15 högskolepoäng

31 Revisorernas tillsyn av funktion räddning Under 2013 gav VSR s revisorer ett uppdrag till PwC att genomföra en granskning för att besvara följande revisionsfråga: Har förbundet en ändamålsenligt operativ räddningstjänst, utifrån intentionerna i lagen om skydd mot olyckor (LSO) och gällande handlingsprogram? De områden som har granskats avser organisation samt kostnadsstruktur och nivå, handlingsprogram, riskanalys och insatsstatistik, planering och nyttjande av personal, övningsverksamhet, planering och dokumentation av insatser. Efter genomförd granskning är PwC.s sammanfattande bedömning att förbundet har en ändamålsenligt operativ räddningstjänst, utifrån intentionerna i lagen om skydd mot olyckor (LSO) och gällande handlingsprogram. Den operativa verksamheten bedöms vara kostnadseffektiv, utifrån en relativt låg personalfaktor och begränsat övertidsuttag. Det finns ett väl utvecklat system för styrning och uppföljning av verksamheten. Vår bedömning av förbundets operativa verksamhet stöds även av de interkommunala jämförelser som vi gjort, bland annat de öppna jämförelser för skydd och säkerhet som sammanställts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Ett fortsatt utvecklingsområde inom förbundet är effektivt personalutnyttjande inom heltidstyrkorna inklusive insatsledningsfunktionen. Ytterligare identifierade utvecklingsområden är bland annat riskanalys, insatsplanering och samverkansfrågor inom länet. Samverkansavtal VSR har samverkansavtal om räddningsinsats med samtliga kommuner i länet, samt med Nerikes Brandkår, Finspångs Räddningstjänst och Östra Götalands räddningstjänst. Nedan redovisas den hjälp som utväxlats under året. Erhållit hjälp 2013 Bistått med hjälp 2013 Erhållit hjälp 2012 Bistått med hjälp 2012 Flen Sörmlandskusten Eskilstuna Finspång Rtj Östra Götaland Nerike Brandkår

32 IVPA-larm Stab och Ledning VSR har från 1 januari 2008 avtal med Landstinget Sörmland om IVPA-larm (i väntan på ambulans) eller som det egentligen heter sjukvårdslarm. VSR utför dessa larm utan att fakturera Landstinget för kostnaderna. VSR har tillsammans med övriga räddningstjänster i länet gemensamma rutiner för stabsarbete. Varje räddningstjänst har också förbundit sig att skicka en stabsutbildad person till den räddningstjänst som vid insats är behov av stabsresurs. För VRS:s del är det i första hand RCB som biträder med hjälp då annan räddningstjänst kallar på behov. Skapa mervärde vid räddningsinsatser För att stödja de drabbade har direktionen beslutat att VSR i rimlig grad och utan att dra på sig större extra kostnader stödja de drabbade att komma vidare efter en olycka. Stödet måste anpassas efter varje specifik situation, det kan handla om psykosocialt omhändertagande, vara en god lyssnare, erfarenhetsåterföring, publicering av erfarenheter. Syftet med mervärdet är att minska skadeutfallet och öka lärandet i och utanför organisationen

33 Fordon I organisationen fanns vid årsskiftet nedanstående fordon: Station Katrineholm Fordon i VSR Julita Björkvik Vingåker Högsjö Utöver dessa fordon finns även en lastmaskin. Under kommande fyraårsperiod står verksamheten inför stora investeringskostnader för fordon. En stegbil är beställd till stationen i Katrineholm och kommer att levereras under hösten Det finns även behov av att byta en släckbil då vår äldsta släckbil idag är 29 år därefter står tankbilen i på tur med sina 17 år. Förutom detta så ska ett kontinuerligt utbyte av mindre fordon ske, tanken är att dessa ska leasas. Björkviks Frivilliga Brandkår (BFB) Föreningen har avtal med VSR och är ansluten till föreningen Sveriges Frivilliga Brandkårer. Personalen har deltagit i 16 övningar samt kallats till larm 10 larm. Övriga aktiviteter har varit deltagande och presentation av Första insatsperson (FIP) på Glindrandagen. Kåren har på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gjort 113 hembesök Brandsäkert hem olycksrisker i hemmet 12 utbildningar har genomförts för olika organisationer, HLR och det trygga hemmet. Vid årets slut hade föreningen 115 medlemmar. Åtta personer har godkänts för att ingå i larmstyrkan. Dessa larmas via sms på Björkvikstyrkans samtliga larm. Personalen övar tillsammans med ordinarie styrkan i Björkvik

34 Ungdomsbrandkår Björkvik Det har inte genomförts några regelbundna träffar och övningar då det varit för få medlemmar i rätt åldergrupp under Det har dock genomförts övningar tillsammans med Katrineholmsgruppen. Ungdomsbrandkåren har också medverkat vid VSR:s och Frivilligkårens informationsdagar. Katrineholm Verksamhetsåret 2013 startade den 20 januari på brandstationen i Katrineholm där vi planerade kommande övningar det gjordes även en rundvandring på brandstationen. Övningarna under vår-terminen har utgjorts av utbildning i handbrandsläckare, islivräddning, enklare rökdykning, sjukvård, samt slangläggning och släckning. En lägervecka har anordnats i Katrineholm. Under veckan deltog internationella deltagare från Makedonien och Bosnien med totalt tolv deltagare. Höstterminen startade med ett planerings-möte för alla medlemmar och ledare där det diskuterades om höstens övningar. Under året har ungdomsbrandkåren informerat allmänheten vid ICA Maxi samt deltagit vid information i samband med tomtenatta. Internationell verksamhet Det internationella samarbetet med ungdomsbrandkårerna i Tuzla, Bosnien, Bitola och Makedonien har fortsatt under året. Samarbetet fortsätter under 2014 med stöd av Gustav V:s fond. Några av årets insatser Våren kom sent När väl den efterlängtade värmen kom och gräset var torrt fick VSR några hektiska dagar med många mark/gräsbränder Frontalkollision mellan personbil och buss. Föraren i personbilen fastklämdes och bedömdes som allvarlig skadad. Räddningsledaren tog tillsammans med ambulanspersonalen beslut om snabbuttag. Efter femton minuter var personen placerad i ambulansen

35 Brand i papperskorg omklädningsrum Duveholmshallen. VSR larmades även dagen efter till ett annat omklädningsrum. Personalen på Duveholmshallen gjorde en tidig släckinsats och på detta sätt förhindrades en större brandskada. Dessa bränder var anlagda. VSR hade också en del andra bränder runt jullovet som också misstänkts vara anlagda. Mattias Gårdholt Stf Räddningschef Funktionsansvarig Räddning 35 33

36 Personalekonomisk redovisning Personalkostnader Personalen är vår största tillgång men utgör också den största kostnaden. Personalkostnaderna står för 76,5 % (76,5 %) av förbundets kostnader. Kompetensförsörjning Antalet anställda vid VSR var vid årets slut 80, varav 35 heltid och 45 RIB. Under året har sex personer anställts (varav tre RIB) och åtta slutat (varav tre RIB). Nyanställda under året Katrineholm Åsa Björlund Administratör Johannes Karlsson Brandman Joakim Petersson Brandman Vingåker Patrik Kjellman RIB brandman Kim Larsson RIB brandman Daniel Larsson RIB brandman Pontus Karlsson RIB brandman Slutat under året Katrineholm Tony Lundkvist Brandman Inger Bissmark-Sjöblom Ekonomiassistent Tommy Fröberg Brandman Jonnie Thomsson Instruktör Henri Kinnunen Enhetsanvarig utbildning Vingåker Admir Djuderija RIB brandman Fredrik Phil RIB brandman John Gredfors RIB brandman VSR har under detta år genomfört ett antal rekryteringar. Antalet sökande visar på ett stort intresse för att jobba inom VSR. Medelåldern bland de anställda var vid årets slut 39,4 (41,2) år. Genomsnittliga anställningstiden är 10,9 (12,3) år. Åldersfördelning RIB <29år 30-49år > 50 Medelålder /anställningstid Julita år / 12 år Björkvik år / 15,8 år Vingåker år / 7,6 år Högsjö år / 7,6 år Summa RIB ,7 år / 10 år Heltid <29 år år > 50 Katrineholm ,9 år / 12 år 36 34

37 Lönepolitik VSR tillämpar individuell lönesättning (dock ej för RIB-personal). Underlag för lönesättning och lönesamtal finns i organisationens policy dokument, Kostnaden för pensioner Pensionsavsättningarna har minskat enligt KPA s prognos, orsaken är att många anställda har haft pensionsålder registrerade i KPA.s system. Kostnaden för 2013 minskade med närmare 1,5 mkr jämfört med föregående år. KPA.s prognoser beräknas efter en pensionsålder på 65 år, men räddningstjänstpersonal har under vissa förutsättningar rätt att gå i pension vid 58 års ålder. Kostnad Pensionsutbetalningar Avgiftsbestämd ÅP Avsättning framtida utbet Löneskatt (24,26 %) Framtida värdesäkring Summa Kompetensutveckling Flera av våra medarbetare har genomgått kompetensutveckling under året. Kompetensutveckling är högt prioriterat i VSR och varje person i heltidsorganisationen har en personlig utvecklingsplan. Utbildning Antal personer Tillsyn och olycksförebyggande A 2 Räddningsledning A 1 Räddningsinsats 2 Strategiskt jämställdhetsarbete 2 Utöver MSB s kompetensutbildningar har vi medverkat i en mängd kortare kurser och konferenser såsom BRAND 2013, Skadeplats 2013 och Förebyggandekonferens. Kostnaderna för kompetensutveckling under 2013 uppgår till 187 tkr (183 tkr). Chefs- och ledarskapsutveckling Under VSR s år har verksamheten expanderat kraftigt vilket medfört att kraven på chefer och ledare förändrats på individuell- och gruppnivå. VSR arbetar kontinuerligt med att förbättra kommunikation och samverkan i hela organisationen

38 Arbetsmiljö och hälsa Ett led i VSR s strävan att medarbetarna ska må bra är satsningen på friskvård. VSR har ett utvecklat friskvårdsarbete med bland annat gymutrustning och löparband på alla stationer, dessutom kan alla anställda på ytterstationer träna på gymmet på brandstation i Katrineholm Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron minskade och blev för heltidpersonal 1,1 % (1,3 %), RIB hade 34 sjukdagar under året (8). En verksamhet med 3-5 % sjukfrånvaro räknas som låg sjukfrånvaro. Rehabiliteringsutredningar sker vid längre sjukskrivningar. Sjuklönekostnaden uppgår för dag 2 14 till 78 tkr (89 tkr) och för dag tkr (9 tkr) Sjukfrånvaro Heltid RIB <29 år / dagar % 4 (11) 0,14 (0,4) 23 (0) 3,3 (0) år / dagar % 37 (88) 0,5(1,1) 10 (5) 0,4 (0,2) 50 < dagar % 107(78) 3,3(2,4) 1 (8) 0,05 (0,4) Summa dagar % 148 (177) 1,1(1,3) 34(8) 0,7(0,2) Lagstiftningen säger att sjukfrånvaron ska redovisas både avseende ålderskategori och könsfördelning. Vi tillämpar dock undantagsregeln eftersom anställda kvinnor understiger 10. Rehabilitering Rehabiliteringsutredning görs efter fyra veckors sammanhängande frånvaro, samt vid upprepade frånvarotillfällen med korttidsfrånvaro eller om personen själv begär det. Rehabiliteringskostnaden under året uppgick till 36 tkr (54 tkr). Företagshälsovård Förbundets företagshälsovård sköts av Räddningshälsan. Kostnaden för hälsoundersökningar uppgick under 2013 till 139 tkr (122 tkr) och arbets-ekg till 47 tkr (48tkr)

39 Ekonomisk redovisning DRIFTREDOVISNING, tkr Utfall Budget Avvikelse Utfall Intäkter Kommunbidrag Extern utbildning Automatlarm Avtal Högsjö Avg tillstånd explosiva varor Tillsyn Fixar-Malte Säkerhetsstrateg Övriga intäkter Finansiella intäkter Delsumma intäkter Interna intäkter (PO) Summa intäkter Kostnader Direktionen Ledning, administration Katrineholm, heltid Högsjö, deltid Julita Björkvik Vingåker Extern utbildning Tillsyn Intern utbildning, övningsfält Delsumma drift Pensioner Arbetsgivaravgifter Arbetsmarknadsförsäkringar Avskrivningar Övriga kostnader Finansiella kostnader Summa kostnader Årets resultat

40 Avvikelser i driftsredovisningen Verksamhetens kostnader Verksamhetens externa kostnader redovisas i procent fördelningen vilket framgår av tabellen nedan Personal Material Hyror Tjänster Övrigt ,5 % 6,0 % 7,1 % 9,8 % 0,6 % ,5 % 5,2 % 7,7 % 10 % 0,6 % Verksamhetens intäkter Verksamhetens externa intäkter redovisas i procent vilket framgår av diagrammet nedan På kostnadssidan återfinns de största avvikelserna på hos heltid och då är det personalkostnaderna som står för största avvikelsen på -405 tkr orsaken till detta är ökade kostnader för vikarier under semesterperioden samt kostnader för reperationer av fordon som blev 105 tkr dyrare än planerat. Ledning/administration visar ett resultat på +400 tkr där största delen finns på personalkostnaderna som visar ett överskott på 228 tkr. Extern utbildning har inte nått upp till den förväntade intäkten då efterfrågan på utbildning minskat markant, vid årsskiftet var två tjänster vakanta på enhet utbildning. Detta ger dock inte någon besparing under året då vakansen kom sent på året. Övriga intäkter visar ett överskott, här finns bl. a. bidrag från MSB i samband med genomförda utbildningar av RIBpersonal samt ersättning för utbildning av personer på landsbygd som genomförts av Björkviks frivilliga brandkår, restvärdesräddning och saneringsarbeten i samband med trafikolyckor. Kommun Extern Automatlarm Avtal Tillsyn Fixar Övrigt bidrag utbildning Voith Malte ,8 % 3,0 % 1,1 % 0,8 % 0,8 % 0,4 % 4,1 % % 2,6 % 1,3 % 0,8 % 0,5 % 0,6 % 4,2 % Årets resultat Årets resultat ger ett överskott på 682 tkr jämfört med det budgeterade resultatet på +- 0 tkr. Överskottet mot budget utgörs främst av lägre pensionskostnader på 2880 tkr vilket beror på att justering av pensionsåldrar har gjorts till KPA

41 Årets resultat i förhållande till balanskravet VSR uppfyller balanskravet i och med att året ger ett positivt resultat. Under året har inga reaförluster/reavinster redovisats som påverkat årets resultat. Pensionsförpliktelser För intjänade pensioner före förbundets bildande ansvarar respektive medlemskommun. VSR har inga pensionsförpliktelser för förtroendevalda och har inte heller haft anställda med visstidsförordnande enligt det tidigare pensionsavtalet PA-KL Ingående avsättning inklusive löneskatt Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Jämförestörande (förändring av RIPS räntan) Övrig post Förändring av löneskatt Utgående avsättning Återlånade medel Likviditet Förbundets likvida medel utgörs av det avräkningskonto som ligger hos Vingåkers kommun och används för löpande in- och utbetalningar samt ett bankkonto för insättning av överskott från skattekontot. Saldot vid årets slut var 4150 tkr på avräkningskontot och 124 tkr på bankkontot. Soliditet Det egna kapitalet är nu positivt med 5705 tkr, inklusive årets resultat, och de totala tillgångarna är tkr. Soliditeten är således 21 %

42 Finansiella mål enligt God Ekonomisk Hushållning Följande finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning har medlemskommunerna angett i sitt uppdrag till förbundet för perioden Finansiella mål Uppföljning 2012 VSR ska ha ett positivt årligt resultat. Målet är uppfyllt. Årets resultat blev 682 tkr. VSR ska ha god budgetföljsamhet så att avvikelsen budget utfall är högst 2 %. VSR ska ha god prognossäkerhet så att avvikelse prognos utfall är högst 1 %. VSR ska ha god betalberedskap vilket motsvarar minst en månads betalningar. Nettokostnaderna avviker mot budget med 1 % Målet är uppfyllt. Prognosen i delårsrapporten var 216 tkr, med en nettokostnad på tkr. Utfallet blev tkr, vilket är en avvikelse på 1,07 %. Målet är i det närmaste uppfyllt Kassalikviditeten är 135 %. Målet är uppfyllt Tre av fyra ekonomiska mål är helt uppfyllda ett mål har en marginell avvikelse, vilket tyder på att organisationen har bra kontroll på både utgifter och intäkter inom verksamheten. Investeringsredovisning VSR s tillgångar består i huvudsak av fordon och fastigheter. Årets största investering var inköp av ett ledningsfordon för 722 tkr. Den totala investeringskostnaden blev 871 tkr. Förbundets fordonspark bestod vid årets slut av 24 fordon. 11 fordon har en totalvikt över 3,5 ton med en snittålder på 15,5 år. 13 fordon har en totalvikt under 3,5 ton med en snittålder på 9 år. Fordonsparkens ålder har en spännvidd på 1-29 år. Samtliga investeringar har finansierats med egna medel. Objekt Budget 2013 Utfall 2013 Budget 2012 Utfall tkr 2012 Avskriv. tid (år) Fastigheter: Övningsfält Julita och Björkvik Fordon: /15 Maskiner och aggregat 0 10 Radio Övriga inventarier Brand- och räddnings-mtrl Summa

43 Resultaträkning Resultat Budget Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar Not 3 och Summa verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Not Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets Resultat Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Not Justeringar för övriga ej likviditetspåverkande poster Not Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Summa kassaflöde Likvida medel Likvida medel Förändring av likvida medel

44 TILLGÅNGAR Balansräkning 2013 tkr 2012 tkr 2011 tkr Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fastigheter Maskiner och fordon Övriga inventarier Summa anläggningstillgångar Not Omsättningstillgångar Fordringar Not Kassa Bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital, årets resultat Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Not 7 Pensioner Löneskatt Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Not Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelser Samtliga hyres- och leasingavtal som är tecknade av förbundet förfaller inom tre år

45 Nothänvisningar Not 1 Verksamhetens intäkter Avgifter o ersättningar Extern utbildning Statsbidrag Övriga rörelseintäkter Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Kostnader material Lokalhyror Tjänster Skatter och försäkringar Pensionskostnader Övriga kostnader Summa Not 3 Avskrivningar Beloppen utgörs av planenliga avskrivningar med utgångspunkt från anskaffningsvärde och beräknad brukningstid. Avskrivningarna görs under en period om 5-30 år, och påbörjas månaden efter investeringen tagits i bruk. Fastigheter 30 år, större utryckningsfordon 15 år, mindre lastbilar 8 år, personbilar 5 år och övriga inventarier 5-10 år. Avskrivning på mark görs ej. Not 4 Kommunbidrag Vingåkers kommun 17,6 % Katrineholms kommun 82,4 % Summa

46 Not 5 Anl.tillgångar Fastigheter Stationer Övningsfält Bokfört värde i januari Årets anskaffningar Avskrivningar Försäljning Summa Fastigheter Inventarier Fordon Övr. inv. Bokfört ingående värde Årets anskaffningar Avskrivningar Utrangeringar Försäljning Summa inventarier Totalt anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar och utrangeringar 1911 Årets investeringar 898 Not 6 Fordringar Kundfordringar Fordran moms Förutbetalda kostnader Skattekonto Avräkningskonto KPA Avräkningskonto Vingåker Övriga kortfristiga fordringar Summa Not 7 Pensionsförpliktelser och pensionsmedel VSR har inga pensionsförpliktelser till förtroendevalda och har inte heller haft anställda med visstidsförordnande enligt det tidigare pensionsavtalet PA-KL Förmånsbestämd ÅP Särskild avtalspension Ansvarsförbindelser Särskild löneskatt Avsatt till pensioner Finansiella placeringar Återlånade medel

47 Not Pensionsutbetalningar Nyintjänade pensioner Ränte-och basbeloppsberäkning Jämförelsestörande post (förändring av RIPS-räntan) Förändring av löneskatt Övrig post Utgående avsättning Not 9 Kortfristiga skulder Pensionsskuld, individuella delen Löneskatt individuella delen Semesterlöneskuld Komptidsskuld anställda Resterande KBM-bidrag Avräkningskonto Vingåker Leverantörsskuld Momsskuld Upplupna kostnader Sociala avgifter, källskatt Övriga kortfristiga skulder Summa Not 10 Övr ej likviditetspåverkande poster Förändring pensioner Löneskatt pensionsavsättning Summa Redovisningsprinciper Redovisningen i Västra Sörmlands Räddningstjänst har skett enligt den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed med undantag av att vi inte har dokumenterat redovisningssystemet. Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret har i huvudsak skuldförts och belastat årets resultat. Löner, semesterersättningar och övriga förmåner har redovisats enligt kontantmetoden. Semesterlöneskuld inklusive sociala avgifter har kostnadsförts. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Personalomkostnadspålägg har interndebiterats den operativa verksamheten med 48,0 %

48 Utställda fakturor efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret har i flertalet fall fordringsförts och tillgodogjorts årets resultat (konsumtionsavgifter, hyror m fl avgifter). Anläggningstillgångar upptas till anskaffningskostnaden minus avskrivningar. Avskrivningar görs under en period om 5-30 år och påbörjas månaden efter att investeringen tagits i bruk. Pensionsskulden har beräknats av KPA och belastat resultatet. Pensionsåtagande före förbundets bildande åvilar respektive kommun enligt särskild överenskommelse. Förändring av pensionsskulden och tillhörande löneskatt är redovisat som en finansiell kostnad. Inventarier med en varaktighet på över tre år och med ett belopp över 10 tkr klassificeras som en tillgång. Inventarier med kortare varaktighet än tre år och ett inköpsvärde understigande 10 tkr klassificeras som en korttids inventarier och kostnadsförs direkt Begreppsförklaring Anläggningstillgångar: Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas i verksamheten. Avskrivningar: Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Anskaffningskostnaden fördelas till en årlig kostnad enligt en fastställd avskrivningsplan. Balansräkning: Visar förbundets samtliga tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital på balansdagen. Eget kapital: Skillnaden mellan totala tillgångar samt totala skulder och avsättningar. I det egna kapitalet återfinns även årets vinst eller förlust. Ju större eget kapital desto starkare ekonomi. Kortfristiga skulder: Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten. Förfaller till betalning inom en ettårsperiod. Nettoinvesteringar: Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag etc. Nettokostnader: Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Långfristiga skulder: Skulder som förfaller till betalning om en tidsperiod som är längre än ett år. Omsättningstillgångar: Tillgång ej avsedd för stadigvarande bruk eller innehav, såsom likvida medel, kortfristiga fordringar och förråd. Periodisering: Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Resultaträkning: Visar årets samtliga externa intäkter och kostnader samt hur det egna kapitalet förändrats under året. Soliditet: Andelen eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna, dvs. graden av egna finansierade tillgångar

49 Åtta år i sammanfattning Invånare Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) Kommunbidrag (tkr) Externa intäkter (tkr) Intäkter externutb. (tkr) Årets resultat (tkr) Nettoinvesteringar (tkr) Tillgångar 31/12 (tkr) Avräkningskontot Vingåker (tkr) Summa eget kapital (tkr) Soliditet 31/12 (%) -6,5 5, Personalkostnader (tkr) inkl intern justeringspost Avsatt till pensioner (tkr) Semesterlöneskuld (tkr) Antal anställda Övertid (tkr) Antal utryckningar (antal) Nettokostnad/utryckning (tkr) Onödiga automatlarm (antal respektive procent av totala % % 198 (37 %) 233 (40 %) 241 (39 %) 196 (33%) 205 (34%) 191 (31%) antalet larm) Utbildningsvolym (antal personer)

50 Revisionsberättelse 50 48

51 Västra Sörmlands Räddningstjänst Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Direktionen Sida Dir Dnr Ekonomirapport 2014 Förslag till beslut Direktionen lägger informationen till handlingarna Beskrivning av ärendet Under ekonomirapporten har endast personalkostnaderna varit föremål för granskning. Personalkostnaderna ligger något under budget i hela förbundet, här är dock värt att nämna att det finns några vakanta tjänster som borde vara orsak till detta. Beslutsunderlag Beslut togs att skicka informationen till Direktionen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 51

52 Västra Sörmlands Räddningstjänst Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Direktionen Sida Dir Dnr 4/ Revidering av policydokument del 1 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår att direktionen ställer sig bakom arbetsutskottets förslag och antar policydokument del 1 Beskrivning av ärendet Bakgrund. Enligt beslut ska policydokument del 1 revideras varje år. Beslut fattas på årets första direktionsmöte. Räddningschefen har gjort vissa ändringar. Dessa är markerade med röd text i dokumentet. Beslutsunderlag Policydokument 2014, 1-2 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 52

53 POLICYDOKUMENT 2014 Del 1 antaget i: Samverkan Direktionen Del 2 beslutad av räddningschef och antaget i: Samverkan Räddningschef beslutar

54 POLICYDOKUMENT Innehållsförteckning INLEDNING... 3 DEL 1: AV DIREKTIONEN FASTSTÄLLDA POLICYDOKUMENT... 5 Arbetsmiljö- och personalpolicy... 6 Miljöpolicy... 8 Kvalitetspolicy... 9 Säkerhetspolicy Kommunikationspolicy Upphandlingspolicy Finanspolicy DEL 2: AV RÄDDNINGSCHEFEN FASTSTÄLLDA POLICYDOKUMENT Alkohol- och drogpolicy Friskvårdspolicy Jämställdhets- och mångfaldspolicy Beklädnadspolicy IT-policy Trafiksäkerhetspolicy Krishanteringspolicy Lönepolicy Policy för bisyssla /26

55 POLICYDOKUMENT Inledning Utifrån verksamhetens övergripande syfte och mål, har vi i finns policydokument fastställt fastställda vilket förhållningssätt VSR har ska ha inom olika områden. Direktionen beslutar om policys för den utåtriktade verksamheten och för övergripande frågor såsom; säkerhet, kvalitet, miljö, personal- och arbetsmiljö, kommunikation, upphandling och finans. Räddningschefen beslutar om policys för det interna arbetet samt riktlinjer och planer för genomförande. Det här är våra gemensamma utgångspunkter för policydokumenten: Vår gemensamma värdegrund är utgångspunkt för hur vi genomför vår verksamhet. Den påverkar hur vi arbetar och hur vi behandlar varandra samt hur vi förhåller oss gentemot omvärlden. Hur vihur vi agerar styrs också av beslut som har fattats politiskt, av ekonomiska medel och av de regler som gäller för räddningstjänstens område. Våra ägardirektiv och vårt uppdrag är viktigt för VSR. Därför måste vi, i varje situation inom alla våra verksamhetsområden, se till att det vi gör bidrar så mycket som möjligt till att uppfylla dessa mål. Det gäller oavsett vilken arbetsuppgift vi utför. Integrering, helhetssyn och samarbete är nyckelord för ett gott resultat, liksom att vi även värnar om offentlighetsprincipen samt serviceskyldigheten mot allmänheten, myndigheter och organisationer. Ansvar Direktionen beslutar om policys för utåtriktad verksamhet och övergripande frågor. Räddningschefen ansvarar för att policyn är aktuell genom uppföljning och utvärdering av förhållningssättets tillämpning i VSR. Räddningschefen beslutar också om policys för det interna arbetet. Räddningschefen ska säkerställa tillgången på stöd, riktlinjer och rutiner som underlättar tillämpningen av respektive policy. Varje chef har ett ansvar för policyns tillämpning och ska säkerställa att vi når uppsatta mål, serviceåtaganden och ställda krav, och ska stimulera till engagemang för ständiga förbättringar och sprida kvalitets- säkerhets-, miljö- och arbetsmiljömedvetande i sitt ledarskap. Varje medarbetare ska ha tillräcklig kompetens för att kunna agera i enlighet med respektive policy och är ansvarig för kvaliteten i sitt arbete. Uppdatering Uppdatering ska ske årligen och dokumentet ska fastställas både i samverkan och i direktionen i början på året. 55 3/26

56 POLICYDOKUMENT Bilden nedan visar var planerna hamnar i förbundets dokumentstruktur och är en hjälp att identifiera sig i organisationen. VISION POLICY SKYDD OCH BEREDSKAP Medlemskommunerna RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS PLAN FÖR SKYDD OCH BEREDSKAP Mål FÖRBUNDS- ORDNING UPPDRAG Direktionen Policys HANDLINGSPROGRAM Direktionens vilja Information till allmänheten Handlingsplaner VSR Värdegrund Verksamhetsbeskrivning VERKSAMHETSPLAN FUNKTION RÄDDNING VERKSAMHETSPLAN FUNKTION FÖREBYGGANDE Tillsyn Utbildning / information Undersökande Personaladm. riktlinjer LARM- PLAN MATERIEL UTRUSTNING Förteckning / Investeringsplan Fordonsplan KOMPETENS Förmåga (per tjänst) Drift- och underhållsplan Rutiner Instruktioner Reglementen Övningsplan Plan för kompetensutveckling PM 56 4/26

57 POLICYDOKUMENT Del 1: Av direktionen fastställda policydokument Arbetsmiljö- och personalpolicy Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Kommunikationspolicy Upphandlingspolicy Finanspolicy 57 5/26

58 POLICYDOKUMENT Arbetsmiljö- och personalpolicy Syfte Med utgångspunkt i verksamhetens krav och behov ska policyn vara vägledande i arbetet med att skapa en säker, hälsosam, kreativ och utvecklande arbetsmiljö som ger förutsättningar för medarbetarna att åstadkomma goda arbetsprestationer. Förutsättningarna ska formas på ett sätt som bidrar till att VSR stärker sin attraktionskraft i syfte att kunna behålla, utveckla och rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Förhållningssätt Vi vill vara denden goda arbetsplatsen Det övergripande målet är att varje anställd i VSR ska kunna erbjudas en arbetsplats och arbetsuppgifter som ger stimulans, engagemang och möjlighet till självutveckling. Vi vill vara den goda arbetsplatsen! Vi har kompetenta medarbetare och chefer, och vår värdegrund, våra mål och lagstiftningen är självklara utgångspunkter för vårt arbete med att utveckla oss själva och vår arbetsmiljö. Arbetsklimatet ska präglas av öppenhet, ärlighet och tillit. VSR som arbetsgivare Arbetsmiljön ska vara säker, stimulerande och anpassad till både verksamhetens och individens behov. Medarbetarna ska erbjudas individuellt anpassade arbets- och anställningsvillkor som medger en bra balans mellan arbete, familj och fritid. Alla ska uppskattas efter sina insatser och erbjuds goda utvecklingsmöjligheter. Trygg och säker Arbetsplatserna ska formas på ett sådant sätt att de ger en minimal risk för fysisk och psykisk ohälsa. Genom ett aktivt och förebyggande arbetsmiljöarbete skapas en säker arbetsmiljö där varje medarbetare känner sig trygg och förvissad om att inte utsättas för risker eller incidenter, fysiska såväl som psykosociala, vilka kan leda till skada eller ohälsa. God hälsa främjas och rehabilitering sker tidigt. Medarbetare som trots det förebyggande arbetsmiljöarbetet får problem och inte kan prestera i enlighet med förväntningarna ska ges professionell hjälp för att komma tillbaka i arbetet. Detta oavsett om problemen är orsakade av fysisk eller psykisk ohälsa. Mångfald ökar vår kompetens Olika erfarenheter och synsätt hos oss anställda berikar vår kompetens och förmåga. Därför eftersträvar vi kompetensmässig mångfald och ska arbetar arbeta aktivt för att uppfylla kraven på likvärdiga möjligheter för olika alla individer oavsett ålder, kön, funktionshinder, sexuell läggning och etnisk tillhörighet. Olikheter ska ses som en tillgång och användas i ett aktivt mångfalds- och jämställdhetsarbete i syfte att stärka effektiviteten, kreativiteten och medborgarorienteringen. Den individuella och organisatoriska mångfalden är en betydande resurs för att förstå samhället vi lever i och utveckla relationerna med våra medborgare och samarbetsparter. 58 6/26

59 POLICYDOKUMENT Kompetensutveckling Medarbetarnas kompetens är nödvändig för organisationens framgång och konkurrenskraft. Därför måste varjevarje medarbetare ges möjlighet till förkovran och till vidareutveckling på ett sätt som stärker såväl individen som organisationen i sin helhet. Initiativrika medarbetare Vår uppgift som medarbetare i VSR är att tillsammans uppnå våra mål. Vi tar ansvar för vår uppgift, vår egen utveckling och för varandra och vår gemensamma arbetsmiljö. I det dagliga arbetet bidrar vi till att policyns förhållningssätt utvecklas i önskvärd riktning. När vi genomför förändringar ska vi hela tiden sträva efter att arbetsmiljön förbättras. Vi ska självklart följa de regler som gäller för arbetsmiljön och påpeka eventuella brister som upptäcks, så att de kan rättas till så snabbt som möjligt och vi deltar aktivt i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Engagerat ledarskap För att skapa en kultur som sätter medborgaren och våra mål i främsta rummet krävs ett personligt, aktivt och synligt engagemang från varje ledare. Ledarskapets viktigaste uppgifter är att ange riktningen för verksamheten, skapa förutsättningar för medarbetarna samt att i dialog med dem definiera och följa upp målen. Vi tar ansvar, skapar delaktighet och samarbete, och ser helheten. Vi strävar efter att ha ett utvecklande ledarskap som kännetecknas av föredömligt handlande, personlig omtanke och inspiration och motivation. Förtroendefull samverkan Samverkan är ett nyckelbegrepp i varje framgångsrik organisation. Vårt gemensamma arbete för att säkerställa en god arbetsmiljö är en integrerad del av verksamheten och styrs på samma systematiska sätt som verksamheten i övrigt. Det innebär bl.a. en förtroendefull samverkan mellan chefer, medarbetare och fackliga företrädare samt ett systematiskt och förebyggande arbetssätt med sikte på ständiga förbättringar. Genom dialog och samverkan skapar vi delaktighet och engagemang och tar tillvara på allas kunskaper och erfarenheter. 59 7/26

60 POLICYDOKUMENT Miljöpolicy Syfte Miljöpolicyn anger inriktningen för verksamheten och är utgångspunkten för arbetet för en långsiktigt hållbar utveckling. VSR ska bidra till en utveckling där verksamhetens negativa miljöpåverkan minskar. Förhållningssätt Alla har ett miljöansvar Vi ska ha ett aktivt och förebyggande miljöarbete som en naturlig del i vår verksamhet. Alla på VSR har ett miljöansvar och ska beakta miljökraven inom sitt ansvarsområde. Varje medarbetare har skyldighet att vid behov nyttja tillgänglig expertis för att säkerställa detta. Ledningen ska se till att erforderlig expertis finns att tillgå. Vi ska kunna beskriva hur våra beslut påverkar miljön och vilka överväganden som ligger till grund för beslutet. Vi ska värna om att i vår egen verksamhetsutövning vara ett föredöme i att minska miljöbelastningen. Vi ska ständigt förbättra vårt miljöarbete Vi ska driva ett aktivt miljöarbete som leder till ständiga förbättringar av miljön, och vi ska förebygga negativ miljöpåverkan. Vi ska alltid ta tillvara möjligheterna att förbättra befintliga miljöer, utveckla vårt miljöarbete, förebygga föroreningar, minska miljöbelastningen och nyttjandet av ändliga naturresurser. Vi ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling En hållbar utveckling ska vi uppnås genom att lyfta fram miljöfrågorna och på ett kreativt sätt lösa målkonflikter. Vid all upphandling ska miljöanpassade produkter och tjänster begäras. Vid övning, räddningsinsatser och i drift- och underhållsarbetet ska vi använda miljömässigt bra material och metoder så att den skadliga inverkan minimeras. Vid byggnationer, beställning av produkter och tjänster ska dessa anpassas på ett miljömässigt hållbart sätt och vi ska främja miljöanpassade fordon och drivmedel. Vi kan ska också behöva utveckla nya arbetssätt för att bli en mer miljöriktig räddningstjänst. 60 8/26

61 POLICYDOKUMENT Kvalitetspolicy Syfte VSR ska nå framgång genom att skapa största möjliga värde för de som bor, verkar och vistas i våra kommuner och därigenom uppfylla uppdragsgivarnas krav och mål. VSR ska vara en medborgarorienterad och effektiv organisation som med helhetssyn tar ett aktivt ansvar för trygghets- och säkerhetsarbetets utveckling och för samverkan med andra aktörer och samhällssektorer. Medborgare är de vi är till för de är mottagare av våra tjänster. Förhållningssätt Utgår från vårt uppdrag Vi ska i alla skeden utgå från medlemskommunernas uppdrag och medborgarnas behov, och utifrån detta formulera mål och serviceåtaganden för rätt kvalitet. Vi ska tillämpa mål- och resultatstyrning i kombination med regelstyrning. Effektivt och med rätt kvalitet VSR ska vara en effektiv organisation som tar ett aktivt ansvar för utveckling och samverkan. Rätt kvalitet är för VSR att uppfylla medborgarnas behov och övriga intressenters krav, via de politiska målen, på ett sätt som ger mervärde och skapar positiva förväntningar. Enkelhet är en dygd Vi ska ha enkla regler och klara roller. Systemet för ledning och styrning ska vara integrerat och enhetligt. Den dokumentation som ingår i systemet ska vara verksamhetsorienterad och användarvänlig. Ständiga förbättringar För att nå våra mål krävs ständiga förbättringar och förnyelse av alla verksamhetens delar. Förutsättningen för detta är ett metodiskt förbättringsarbete som genomsyrar organisationen och samt en kultur som stimulerar till kreativa förslag och idéer. Vi följer upp, utvärderar och analyserar vår verksamhet så att vi ständigt förbättrar våra arbetssätt och resultat. För att klara detta ska vi föra dialog med medborgarna, uppdragsgivare och samarbetspartner och självklart ta till vara och utveckla medarbetarnas engagemang och kompetens. Allas delaktighet En förutsättning för en framgångsrik verksamhet är att varje medarbetare känner sig ha förtroende att utföra och utveckla sina arbetsuppgifter. Var och en måste därför se sin roll i helheten, ha klara mål, de medel som krävs samt kunskap om de resultat som uppnås. Vi ska ta till vara och utveckla medarbetarnas engagemang och kompetens. Vi ska genom intern samverkan bidra till delaktighet, bra beslutsunderlag och en stimulerande arbetsmiljö. Förebyggande åtgärder Det är lönsamt att förebygga fel och ta bort risker i verksamheten. Framsynthet, förutseende och planering är nyckelord i förbättringsarbetet. Vi ska identifiera och på ett relevant och 61 9/26

62 POLICYDOKUMENT kostnadseffektivt sätt behandla de risker som kan påverka förutsättningarna att nå uppsatta mål. Vi ska ha en låg riskacceptans och endast ta övervägda och medvetna risker. Lära av andra För att kunna vidareutvecklas måste vi på alla områden skaffa ny kunskap om vad som är möjligt att uppnå. Detta kräver jämförelser med dem som är bäst, oavsett vilken bransch eller sektor de tillhör. Snabbare reaktioner I alla verksamheter är kortare svarstider, kortare ledtider och snabbare reaktioner på medborgarnas behov av avgörande betydelse. Det gäller såväl för utveckling, produktion och leverans av tjänster, som för administrativa processer. Faktabaserade beslut Beslut måste bygga på dokumenterade och tillförlitliga fakta. Varje medarbetare måste inom sitt arbetsområde få möjlighet att mäta och analysera fakta av betydelse för att uppfylla sina mål /26

63 POLICYDOKUMENT Säkerhetspolicy Syfte VSR strävar i alla lägen efter att förebygga och minimera riskerna för att någon anställd eller besökare kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall p.g.a. att olycka eller brand uppstår. Säkerhetspolicyn handlar om vårt interna arbete och att vi vill leva som vi lär! Detta ska uppnås genom att förebygga och hantera skador, störningar och förluster, som kan drabba människor, verksamhet, egendom, miljö och ekonomi. Förhållningssätt Visionen vägleder vårt säkerhetstänkande VSR alltid steget för mot ett tryggt och skadefritt samhälle. Vår verksamhet ska kännetecknas av hög säkerhet och trygghet. Vårt mål är att olyckor, skador och förluster minimeras samt att ingen skadas allvarligt eller dödas till följd av olyckor. Leva som vi lär! Vår arbetsplats ska vara säker och trygg för såväl personal som besökare. Därför arbetar alla tillsammans för att uppnå en så fullständigt olycks- och brandskydd som möjligt. Alla anställda ska utbildas i den omfattning omfattningen att de kan ingripa i ett första skede vid olycka eller brand och samt vi ska självklart vara ett föredöme i brandskyddsfrågor. Alla har ett ansvar för säkerheten Vi ser säkerheten som en naturlig del av vår verksamhet. Alla har ett ansvar för att verksamheten lever upp till samhällets och medborgarnas krav och förväntningar. I VSR ser vi säkerhet som ett samlat begrepp för skydd mot alla oönskade händelser. Systematiskt arbete Säkerhetsarbetet är en kontinuerlig process som ständigt ska utvecklas och förnyas. Det ska finnas en risk- och sårbarhetsanalys, säkerhetsanalys och en väl fungerande tillbuds- och skaderapportering. Vi ska ha en brandskyddsdokumentation, plan för skadeförebyggande åtgärder såsom information, utbildning och övning, och uppföljning, utvärdering och erfarenhetsåterföring ska ske kontinuerligt. Vi ska integrera och koordinera arbetet med SBA (Systematiskt brandskyddsarbete) och SAM (Systematiskt Arbetsmiljöarbete). Vi förbättrar ständigt vårt säkerhetsarbete Vi förbättrar ständigt vårt säkerhetsarbete i samverkan med andra aktörer och det omgivande samhället. Vi arbetar aktivt för att vara en lärande organisation som effektivt förebygger olyckor., skador och förluster. I vårt säkerhetsarbete strävar vi efter ett helhetsperspektiv som innebär att människa, teknik och organisation ska fungera väl tillsammans. Alla förslag till förbättringar av ska uppmuntras /26

64 POLICYDOKUMENT Kommunikationspolicy Syfte Denna policy anger förhållningssätt för vår kommunikation, internt och externt. Kommunikationen ska vara aktiv, öppen, lyhörd, tydlig och tillförlitlig, så att vår omvärld och våra medarbetare uppfattar att vi agerar enligt våra värderingar. Förhållningssätt En ansvarstagande och aktiv organisation Kommunikationsarbetet är en del av vår ordinarie verksamhet och bidrar i stor utsträckning till att de övergripande målen uppnås. Vi arbetar för en tydlig och positiv bild av verksamheten genom aktiv och professionell kommunikation. Vi uttrycker oss vårdat, enkelt och begripligt. Genom kommunikation förmedlar vi och fångar upp viktig information, påverkar kunskap, och attityder, initierar och får impulser till samarbete. Effektiv och professionell kommunikation är nödvändig för att vi ska kunna leva upp till vår vision och verksamhetsidé. Kommunikativa ledare Våra cchefer och arbetsledare har ett stort kommunikationsansvar. Dessa verkar för en fungerande dialog och ett öppet klimat. Alla chefer ska har nödvändiga kunskaper i kommunikation. Medarbetarna får information om viktiga händelser som de berörs av, innan informationen presenteras externt. Den som ska fatta ett beslut ska beakta kommunikationsaspekten, och varje chef har ansvar för extern och intern kommunikation inom sitt verksamhetsområde. Aktiva medarbetare Alla våra medarbetare har ett ansvar för att själva söka och förmedla information. Varje medarbetare ska känna till innehållet i kommunikationspolicyn, förstå den och aktivt verka efter dess intentioner. Dialog Dialog är grunden för kommunikation. Det förutsätter att vi sätter oss in i mottagarens situation. Det handlar om att utforma budskapet efter mottagaren, välja rätt kanaler och att ta ansvar för kommunikationsflödet. Det betyder att hur vi kommunicerar är lika viktigt som vad vi kommunicerar. Vi ska ha en trovärdig, öppen och kreativ dialog med medborgare, näringsliv, anställda och andra aktörer. Genom dialogen etablerar vi goda externa och interna relationer. Den ska leda till ömsesidig förståelse mellan oss och våra medborgare, samarbetspartners och media. Bilden av VSR Alla kontakter inom och utanför VSR ska präglas av ett professionellt bemötande, öppenhet och hög servicenivå. Varje dialog är betydelsefull. Varje medarbetare har ett ansvar att förmedla bilden av VSR enligt VSR s värdegrund. Kommunikationen kring frågor som är viktiga för hela organisationen ska hanteras av Räddningschefen eller av denne utsedd person /26

65 POLICYDOKUMENT Upphandlingspolicy Syfte Upphandlingspolicyn ska medverka till att säkerställa att all vår upphandling bedrivs affärsmässigt, effektivt och med utnyttjande av konkurrensmöjligheter. Den ska utifrån ett totalkostnadsperspektiv och fokusera på rätt pris, rätt funktion, i rätt tid, rätt kvalitet, hög säkerhet och med minsta möjliga negativa miljöpåverkan. Vi ska teckna kontrakt, med stöd av lagstiftning och interna inriktningsbeslut, som ger de bästa priserna i förhållande till de krav vi ställt. Förhållningssätt God affärsetik och öppenhet VSR:s kontakter med leverantörer ska kännetecknas av god affärsetik, objektivitet och likabehandling. Redovisning av beslut ska, efter avtalstecknandet, präglas av öppenhet. Samordning av upphandlingar För att utnyttja medlemskommunernas storlek som beställare ska upphandling samordnas. med dem där så är möjligt. VSR har samverkan med Katrineholms kommun om upphandling. Konkurrens Vår affärsverksamhet regleras i ett antal lagar, bland annat lagstiftning rörande offentlig upphandling. Lagarna förutsätter i huvudsak konkurrensutsättning av de varor, tjänster och entreprenader som vi köper, till gagn för nyttjandet av de allmänna medel som vi förfogar över. Huvudprinciper Upphandlingarna ska i enlighet med lagstiftningen säkerställa kraven på att leverantörer behandlas på ett likvärdigt, icke-diskriminerande och öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas och vi ska främja rättvis handel. VSR driva utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart samhälle, ökad säkerhet, ökad social och etisk medvetenhet samt främjande av mindre och medelstoroch företagsamhet. Direktupphandling Direktupphandling används endast i undantagsfall, t ex för att täcka enstaka och inte återkommande behov i verksamheten. Direktupphandling får endast göras där ramavtal inte finns. DeDirektupphandling är inte ett undantag från lagen om offentliga upphandlingar utan ska konkurrensutsättas och dokumenteras. Maxbeloppsgränsen är tkr. Lojalitet Alla anställda som arbetar med beställning av varor och tjänster ska ha kunskap om upphandlingspolicyn och nyttja de ramavtal och upphandlingskontrakt som tecknats /26

66 POLICYDOKUMENT Finanspolicy Syfte Finanspolicyn ska utgöra ett övergripande inriktning för den finansiella hanteringen inom VSR. Förhållningssätt Ingen spekulation! VSR:s finansverksamhet ska bedrivas på ett effektivt och säker sätt. All verksamhet inom VSR ska präglas av lågt risktagande. Upplåning och placering i spekulativt syfte är ej tillåtet. Inom ramen för kommunallagens bestämmelser ska upplåning ske till så låg kostnad som möjligt och de likvida medlen ska placeras så att god avkastning erhålls. Strävan är att uppnå bästa möjliga finansnetto. Valuta-, ränte-, refinansierings- och kreditrisker ska i rimligaste mån minimeras. Vid finansiella affärer är dock ett visst risktagande ofrånkomligt och detta måste även accepteras av VSR. Långsiktighet och stabilitet Finansverksamheten ska bedrivas så att den medverkar till att säkerställa förbundets betalningsförmåga på kort och lång sikt. Långsiktighet och stabilitet ska vara två ledstjärnor. Organisation och ansvarsfördelning Direktionen ansvarar för sin egen upplåning och placering. Räddningschefen ansvarar för att all finansiell verksamhet bedrivs inom ramen för denna policy. Då VSR köper ekonomifunktion från Vingåkers kommun är det naturligt att så långt som möjligt utnyttja deras kompetens och de resurser som finns inom kommunen i finansiella frågor. Administrativa regler För att minska hanteringsrisken i samband med finansiella transaktioner gäller att det inte är tillåtet för en person som genomför affärsavslut att samtidigt svara för bokföring av dessa affärer. Behöriga personer Direktionen utser namngivna behöriga personerfunktioner för handläggning av finansiella ärenden. Delegationen för dessa personer funktioner inkluderar att följa denna policy. Ärendetyper är t ex: rätt att genomföra placering, upplåning m.m. undertecknande av reverser, lånehandlingar och liknande samt checkar m.m. samt penningöverföringar mellan VSR:s bankkonto(n) och till affärsmotpart i samband med affärer /26

67 POLICYDOKUMENT Del 2: Av räddningschefen fastställda policydokument Alkohol- och drogpolicy Friskvårdspolicy Jämställdhets- och mångfaldspolicy Beklädnadspolicy IT-policy Trafiksäkerhetspolicy Lönepolicy Krishanteringspolicy Policy för bisyssla 67 15/26

68 POLICYDOKUMENT Alkohol- och drogpolicy Inledning I VSR ska en drogfri arbetsmiljö vara en självklarhet och därför har VSR nolltolerans mot missbruk av alkohol och droger. På VSR är varje Varje medarbetare är ansvarig för sin alkoholoch drogkonsumtion., men Aarbetsgivaren är skyldiga att engagera sig i drogfrågor utifrån arbetsgivarens verksamhets- och rehabiliteringsansvar och har enligt arbetsmiljölagen ansvaret för arbetsmiljön som alkohol och droger påverkar. Syfte Alla arbetsplatser och medarbetare inom förbundet ska vara alkohol- och drogfria under arbetstid. Förhållningsregler VSR ska vara en nykter och drogfri arbetsplats. Anställda hos VSR får inte arbeta alkohol- och drogpåverkade utan ska avvisas om så inträffar. VSR:s lokaler ska vara alkohol- och drogfria, med undantag för festlokalen Pumpen där alkohol får förtäras med stor vaksamhet och gott omdöme under icke tjänstgöringstid. Undantag kan även medges av varje stationsbefäl på respektive stationräddningschef, undantaget ska dokumenteras. Vid representation bjuds på drycker ej starkare än folköl klass II. eller när medarbetare representerar VSR får personen inta drycker som ej är starkare än folköl klass II. All hhantering av alkohol och droger accepteras inte under arbetstid, ej heller i VSR:s fordon eller personal iklädd med VSR:s uniform. Alla anställda hos VSR ska vara klart avståndstagande till icke-medicinsk användning av narkotikaklassade preparat. Varje medarbetare är skyldig att agera vid misstanke om alkohol- och drogmissbruk samt förhindra alkohol- och drogmissbruk. Missbruket ska rapporteras till närmsta chef. Alkoholtester ska regelbundet utföras för heltidsanställda personal innan arbetspass påbörjas och för räddningspersonal i beredskap genomförs stickprov. Genom information och utbildning ska alkohol- och drogmissbruk förhindras. VSR ska upprätta och uppdatera en handlingsplan för alkohol- och drogmissbruk. Medarbetare med missbruksproblem ska erbjudas hjälp och förväntas ta emot hjälpen /26

69 POLICYDOKUMENT Friskvårdspolicy Inledning På VSR är medarbetarnas hälsa viktig och arbetsplatsen har stor betydelse för vår hälsa. Bra hälsa innebär att medarbetarna känner ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Den personliga hälsan hos personalen är viktig för organisationens prestation. Friskvårdspolicyn utgör en del av arbetet för att leva upp till arbetsmiljö- och personalpolicyn om en trygg och säker arbetsplats. Syfte Syftet med policyn är att all personal ska känna sig friska och motiverade inför sina arbetsuppgifter och tycka att VSR är en attraktiv arbetsplats. Förhållningsregler Alla anställda är ansvariga för att rapportera till närmsta chef om den fysiska, psykiska eller sociala statusen försämras så att arbetet påverkas. Genom utbildning, information och aktiviteter ska hälsan förbättras upprätthållas på arbetsplatsen. Utryckande personal ska upprätthålla en fysisk kondition så att arbetsprov och årliga fysiska tester klaras av. Samtlig utryckningspersonal genomgår årlig läkarkontroll samt arbets-ekg enligt AFS 2007:7. VSR följer VSR:s friskvårdsplan, där finns testkrav samt åtgärder för personer som inte klarar testerna. Handlingsplanen uppdateras årligen. VSR har en utsedd fysansvarig och även varje arbetsgrupp har en fysansvarig som ingår i fys-rådet. På RIB stationerna är stationsansvarig fysansvarig. Heltidsanställd skiftpersonal har ett gemensamt schemalagt fyspass varje arbetspass/dygn. All personal ska delta i fyspasset om inte särskild anledning ges, brandförmanen ansvarar föratt det så sker. Dagtidspersonal har avsätter12 timmare för fysisk träning per vecka. Samtlig personal inom organisationen VSR har fri tillgång till gymlokalen på huvudstationen /26

70 POLICYDOKUMENT Jämställdhets- och mångfaldspolicy Inledning VSR:s verksamhet präglas av uppfattningen att alla har och ska tillförsäkras lika värde oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, trosuppfattning eller sexuell läggning. Detta återspeglas i vår dagliga verksamhet och vid rekryteringar. Vår målsättning är att alla ska känna sig trygga i vår miljö. Det är viktigt för oss att aktivt motverka trakasserier. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig fråga för VSR och en grundläggande rättighet. Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. VSR arbetar aktivt med att förbättra jämställdheten och arbetet är en naturlig del i verksamheten. Syfte Alla medarbetare i VSR ska tillförsäkras lika rättigheter och möjligheter och därmed lika värde. Syftet med denna policy är att upprätthålla detta och förbättra mångfalden inom organisationen. Förhållningsregler Information om denna policy ska lämnas till varje medarbetare. Särskild information om policyn ska lämnas till chefer Aktiva åtgärder gällande rekrytering, arbetsförhållanden och kompetensutveckling ska vidtas för att öka jämställdheten och mångfalden bland våra anställda. VSR ska upprätta och uppdateraha ett handlingsplan när det gäller en jämställdhets- och mångfaldsplanfrågor. I VSR:s arbete ska vi värdera kompetens oavsett kön, etnisk härkomst, ålder, handikapp, religion eller sexuell läggning. Utbildning om sexuella trakasserier, diskriminering och trakasserier ska erbjudas genomföras till personalen. Diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller annan form av kränkande särbehandling accepteras inte i VSR. Trakasserier ska fördömas och aktivt motarbetas. Samtliga medarbetare är skyldiga att anmäla diskriminering eller trakasserier av något alla slag till närmsta chef. Anmälan ska följas upp och resultera i motåtgärd. Bilder och texter som kan uppfattas som kränkande får inte anslås eller spridas i VSR. Arbetsgivare och arbetstagare ska särskilt verka för att utjämna och förhindra skillnader i löner och anställningsvillkor mellan kvinnor och män /26

71 POLICYDOKUMENT Alla anställda uppmuntras att förena yrkesarbete och familjeliv, och föräldrar ska uppmuntras att fullt ut utnyttja rätten till föräldraledighet 71 19/26

72 POLICYDOKUMENT Beklädnadspolicy Inledning När anställda på VSR befinner sig på sin arbetsplats så representerar de VSR. Det är då viktigt att de anställda ger ett professionellt intryck och att det finns en likhet inom organisationen. De anställda är VSR:s ansikte utåt och det är viktigt att vi är ett föredöme både i vårt agerande och hur vi ser ut. Syfte Denna plan är en viljeyttring för att: - Betona vikten av att VSR:s personal gör ett respektabelt intryck hos allmänheten. - Förhindra missförstånd vid kontakt med företag och allmänhet. - Påpeka vikten av att rätt skyddsutrustning används. Förhållningsregler All personal inom VSR ska följa organisationens beklädnadsplan. Under arbetstid ska tilldelad klädsel användas. Med undantag för RIB-personal i tjänst och under övning. Vid deltagande på kurser, konferenser som inte sker i VSR.s lokaler är det tillåtet att använda privata kläder. Under nattvila och disponibel tid accepteras underställ som beklädnad. När anställda sover under nattvilan gäller valfri klädsel. Användning av ej tilldelad klädsel är förbjudet under arbetstid med undantag för underkläder, skor., skyddsutrustning samt under nattvilan. Skyddsutrustning ska användas när arbetet så kräver. Privata skor får användas. efter tillåtelse från klädansvarig. VSR ersätter inte privat klädsel eller skor som används under arbetspasset. Stationskläder med kvarvarande slittid får ej användas privat. Stationskläder där slittiden utgått får behållas av den anställde. Stationskläder får användas till och från arbetet och samt vid representation för VSR. VSR:s märken får endast användas endast på kläder som tillhandahållits av VSR, eller efter tillåtelse från klädansvarig. Om tilldelad klädsel blir förstörd ska en rapport skrivas och lämnas till klädansvarig, som då ersätter det trasiga klädplagget. Om klädplagget förstörts avsiktligt krävs den anställde på ersättning. All tilldelad klädsel ska hanteras med varsamhet och tvättas vid behov /26

73 POLICYDOKUMENT VSR ska arbeta för att de uniforms och arbetskläder klädseln som används ska utvecklas och förbättras. och följa med i modet /26

74 POLICYDOKUMENT IT-policy Inledning IT är ett sätt att skapa mer tillgänglighet och möjligheter för organisationen. IT ska vara tillgängligt för alla medarbetare och användas som ett verktyg för att nå ett effektivare arbetssätt. VSR ska arbeta för att följa med i utvecklingen. och anpassa sig till ny tekniker. Syfte IT-policyns syfte är att skapa gemensamma riktlinjer för hur hanteringen av IT ska fungera hos VSR. Förhållningsregler Anställda ges rätt att inom ramen för sin verksamhet vid VSR utnyttja VSR:s datorer, nätverk och andra nätrelaterade resurser. IT ska vidareutvecklas och nya lösningar på IT-marknaden ska utvärderas i syfte att hitta kostnads- och konkurrensfördelar. Anställda ska ges möjlighet att utveckla sina IT-kunskaper. Anställda skall alltid använda sin egen användaridentitet i kombination med ett väl konstruerat lösenord. Anställda får aldrig låna ut sin användaridentitet/lösenord till någon annan. Anställda får utnyttja annan användares filutrymme och andra resurser endast efter medgivande av denne. Anställda får inte låna ut eller överlåta VSR:s dator- och nätverksresurser till utomstående. Datorerna ska betraktas som arbetsverktyg. All Internetanvändning ska vara arbetsrelaterad under tjänstgöringstid. Under raster får Internetanvändning ske även för privat bruk, dock med beaktande av moraliska och etiska aspekter. Upphovsrätt till programvara skall respekteras. Programvara får endast installeras av nätverksansvariga /26

75 POLICYDOKUMENT Trafiksäkerhetspolicy Inledning VSR arbetar ständigt för att förbättra trafiksäkerheten för sina anställda, sin omgivning och för kommunens invånare. Trafiksäkerheten är en del i arbetsmiljöarbetet som ska förhindra skada eller ohälsa. Syfte VSR strävar efter i alla lägen efter att förebygga och minimera riskerna för att någon anställd kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i trafiken. VSR har därför fastställt följande trafiksäkerhetspolicy. Förhållningsregler Varje år, som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, ska VSR inventera och identifiera de risker som anställda utsätts för i trafiken. Vid längre resor ska allternativt färdmedel för personbil övervägas En gång per år ska vi följa upp att anställda lever upp till gällande policy. VSR ska följa utvecklingen inom trafiksäkerhetsområdet samt hålla oss ajour om nya lagar och förordningar. Ingen anställd får framföra ett fordon alkohol- eller drogpåverkad. Alla anställda på heltid ska utföra nykterhetskontroller vid arbetspassets start, för RIB personal genomförs stickprovskontroller. Anställda ska omgående underrätta närmaste befäl om han/hon intar medicin som kan ge dåsighet och andra symtom som kan äventyra trafiksäkerheten och får då under inga omständigheter framföra VSR:s fordon. Anställda ska ha den behörighet och hälsa som krävs för att på ett trafiksäkert sätt framföra fordon i tjänsten. Samtliga utryckningsförare ska vara utbildade i utryckningskörning. Användning av handhållen mobiltelefon i samband med bilkörning ska undvikas i största möjliga mån. VSR:s personal ska genom sitt körsätt och sitt uppträdande i trafiken vara ett föredöme för andra trafikanter. Säkerhetsbälte ska alltid använda vid såväl utryckning som vid övriga resor i tjänsten. Anställda ska alltid följa gällande hastighetsbegränsningar. Detta gäller dock inte vidundantag kan göras vid utryckningskörning då förare man påkallart fri väg. Vid utryckning är det föraren som bestämmer hastigheten och det är förbjudet att försöka påverka föraren att köra snabbare än vad föraren tror sig klara av. Vid olycka eller tillbud ska alltid närmaste chef meddelas. En rapport ska skrivas på avsedd blankett och lämnas den till expeditionen för registrering och uppföljning. Utöver trafiksäkerhetspolicyn ska VSR upprätta och uppdatera en trafiksäkerhetsplan /26

76 POLICYDOKUMENT Krishanteringspolicy Inledning Räddningstjänstens personal utsätts vid en del insatser för mer eller mindre svåra psykiska påfrestningar. Hur mycket individen påverkas beror på en mängd faktorer till exempel tidigare upplevelser, dagsform, personlighet, eventuell samhörighet till de drabbade med mera. Enda sättet att bearbeta dessa obehagliga upplevelser är att tänka och prata om dem. Syfte Syftet med policyn är att ingen inom organisationen ska drabbas av en långvarig kris som kan leda till svårigheter att genomföra sina arbetsuppgifter eller leva ett normalt liv. Förhållningsregler VSR ska upprätta ochha en uppdaterad en krishanteringsplan. Samtliga inom organisationen ska få möjlighet att få information om krishantering. Ledningenspersonal ska få särskild utbildning i krishantering. Varje anställd är skyldig att rapportera om den själv eller någon i dess omgivning misstänks ha drabbats av en kris. Rapporteringen sker till närmsta chef. Brandmästaren eller Räddningsledare tillsammans med RCB jour är ansvariga över att avlastande samtal sker efter svåra olyckor. Varje anställd har rätt att kräva avlastandesamtal efter svåra olyckor. Vid svåra olyckor eller händelser har brandmästaren tillsammans med RCB jour rätt att ta skiftet eller enskild person ur tjänst och kalla in annan personal. Om någon anställd drabbas av en kris ska personen få hjälp så snart som möjligt. Alla anställda som anser sig var i behov av hjälp har rätt till krishanteringsstöd, oavsett händelse och oavsett hur långt efter händelsen behovet uppstår. RCB ansvarar för att avlastningssamtal anordnas när behov finns. Det ska finnas utsedd personal i vaje grupp samt på RIB stationerna som är särskilt utbildad inom krishantering. och som kallas in som stöd när något inträffat. Dessa personer ska vara lämpliga för uppdraget och ha förtroende hos personalen /26

77 POLICYDOKUMENT Lönepolicy Inledning Lönebildning och lönesättning ska medverka till att målen för VSR:s verksamhet uppnås och att verksamheten bedrivs effektivt och rationellt. En avgörande förutsättning för en effektiv och fungerande verksamhet är att VSR kan rekrytera, motivera, utveckla och behålla arbetstagare med sådan kompetens som behövs på kort och lång sikt. Mot denna bakgrund ska lönesättningen vara individuell och differentierad. Lönen ska användas som ett instrument för att premiera medarbetarens prestation och duglighet och särskilt de insatser som förbättrat verksamheten. Lönesättningen ska grundas på systematiska bedömningar av de utförda arbetsuppgifternas svårighetsgrad, medarbetarens arbetsresultat och bidrag till verksamhetsförbättringar. Vi ska upprätthålla en lönespridning som stimulerar utveckling. VSR:s medarbetare påverkar sin löneutveckling genom att utvecklas i arbetet och genom att förbättra sina arbetsresultat. Ett tydligt samband mellan löneutveckling och utveckling av arbetsuppgifter och arbetsprestationer ska finnas. Syfte Syftet med lönepolicyn är skapa en rättvis lönesättning som motiverar arbetstagaren. Förhållningsregler Samma principer för lönesättning ska gälla för kvinnor och män, liksom för yngre och äldre medarbetare. Varje medarbetare ska bedömas utifrån: Resultat Skicklighet Intresse för och förmåga till utveckling i yrkesrollen och arbetsutvidgning Förmåga att arbeta självständigt, ta ansvar och visa omdöme Initiativkraft Samarbets- och serviceförmåga (inklusive gränsöverskridanden ) Förmåga att etablera och underhålla kontakter och nätverk, internt och externt Förmåga att aktivt beskriva, kommunicera och företräda VSR och vår verksamhet Förmåga att stödja sin omgivning och bidra till ett gott arbetsklimat 77 25/26

78 POLICYDOKUMENT Policy för bisyssla Inledning Med bisyssla menas när en anställd utför arbete för annan än kommunen VSRsom anställd, uppdragstagare eller i egen firma. HeltidsAanställda hos VSR är tillåtna att ha en bisyssla under vissa förutsättningar. VSR har upprättat en handlingsplan angående bisyssla. som anställda i organisationen följer. Denna policy gäller inte för RIB-personal. Syfte Syftet med policyn är att anställda ska veta vilka regler som gäller angående bisyssla. Förhållningsregler Som huvudregel gäller att bisysslor är tillåtna. Tre kategorier av bisysslor är dock otillåtna: Förtroendeskadliga bisysslor:; Den anställde får inte utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende. Arbetsgivaren är således skyldig att förbjuda förtroendeskadlig bisyssla. Arbetshindrande bisysslor:; Arbetsgivaren har möjlighet att förbjuda bisyssla som kan inverka hindrande för arbetsuppgifterna. Konkurrerande bisysslor:; Arbetsgivare har möjlighet att förbjuda bisyssla som innebär verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Om någon bedriver eller misstänks bedriva bisyssla som strider mot ovanstående gäller följande: Den anställde är skyldig att omgående rapportera om bisyssla bedrivs. Om misstanke om bisyssla finns ska en utredning tillsättas. Förbud av bisyssla ska ske efter noggrann prövning av bisysslans inverkan på arbetet. Föreligger risk för att bisyssla rubbar medborgarnas förtroende för offentligt anställdas opartiskhet,och den kommunala verksamheten eller förvaltningen är arbetsgivaren skyldig att förbjuda bisysslan. Ett beslut om att förbjuda bisyssla ska föregås av förhandling /26

79 Västra Sörmlands Räddningstjänst Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Direktionen Sida Dir Dnr 4/ Revidering av policydokument del 2 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår att direktionen ställer sig bakom förslaget och lägger informationen om policydokument del 2 läggs till handlingarna Beskrivning av ärendet Bakgrund. Enligt beslut ska policydokument del 2 revideras varje år. Beslut fattas av räddningschef. Räddningschef har gjort vissa ändringar. Dessa är markerade med röd text i dokumentet. Beslutsunderlag Policydokument 2014, 1-2 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 79

80 Västra Sörmlands Räddningstjänst Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Direktionen Sida Dir Dnr 5/ Revidering av handlingsplaner och riktlinjer kopplade till policydokument. Förslag till beslut Direktionen ställer sig bakom arbetsutskottets förslag och lägger informationen om handlingsplaner och riktlinjer kopplade till policydokumentet till handlingarna Beskrivning av ärendet Bakgrund. Enligt beslut ska dessa dokument revideras varje år, beslut fattas av räddningschef. Räddningschefen har gjort ändringar. Dessa är markerade med röd text i dokumentet. Beslutsunderlag Handlingsplaner och riktlinjer för VSR 2014 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 80

81 Handlingsplaner och riktlinjer för VSR Beslutad av räddningschef och antaget i Samverkan: ??-04?? 81

82 Handlingsplaner för VSR Innehållsförteckning INLEDNING... 3 AV RÄDDNINGSCHEFEN FASTSTÄLLDA HANDLINGSPLANER OCH RIKTLINJER 5 Handlingsplan mot alkohol- och drogmissbruk... 6 Checklista vid misstanke om alkohol- eller drogpåverkad person... 8 Friskvårdsplan... 9 Checklista vid skador eller tillbud Jämställdhets- och mångfaldsplan Checklista: Handlar det om kränkande särbehandling? Checklista för agerande mot kränkande särbehandling Beklädnadsplan Handlingsplan för krishantering Checklista vid allvarlig kris Handlingsplan för bisyssla Checklista - Är bisysslan tillåten eller förbjuden? Trafiksäkerhetsplan Checklista vid olycka i trafiken Riktlinjer för omplacering Riklinjer för representation Riktlinjer vid anställningens upphörande Riktlinjer vidbortgång av anställd /36 82

83 Handlingsplaner för VSR Inledning Dessa handlingsplaner ska fungera som ett stöd för verksamheten inom de olika områdena. Utifrån verksamhetens övergripande syfte och mål, har vi i handlingsplanerna tagit fram riktlinjer hur man ska agera vid olika situationer. Samtliga handlingsplaner har en tillhörande checklista för att underlätta agerandet i varje specifik situation. Räddningschefen beslutar om handlingsplanerna för det interna arbetet samt riktlinjer och planer för genomförande. Det här är våra gemensamma utgångspunkter för handlingsplanerna: Vår gemensamma värdegrund är utgångspunkt för hur vi genomför vår verksamhet. Den påverkar hur vi arbetar och hur vi behandlar varandra samt hur vi förhåller oss gentemot omvärlden. Hur vi agerar styrs också av beslut som har fattats politiskt, av ekonomiska medel och av de regler som gäller för räddningstjänstens område. Våra ägardirektiv och vårt uppdrag är viktigt för VSR. Därför måste vi, i varje situation inom alla våra verksamhetsområden, se till att det vi gör bidrar så mycket som möjligt till att uppfylla dessa mål. Det gäller oavsett vilken arbetsuppgift vi utför. Integrering, helhetssyn och samarbete är nyckelord för ett gott resultat, liksom att vi även värnar om offentlighetsprincipen samt serviceskyldigheten mot allmänheten, myndigheter och organisationer. Ansvar Räddningschefen ansvarar för att handlingsplanerna är aktuella genom uppföljning och utvärdering av förhållningssättets tillämpning i VSR. Räddningschefen ska säkerställa tillgången på stöd, riktlinjer och rutiner som underlättar tillämpningen. av respektive handlingsplan. Varje chef har ett ansvar för handlingsplanens tillämpning. Varje medarbetare ska ha tillräcklig kompetens för att kunna agera i enlighet med respektive handlingsplan och är ansvarig för kvaliteten i sitt arbete. Uppdatering Uppdatering ska ske årligen och dokumentet ska fastställas både i samverkan och delges i direktionen på årets första möte. i början på året. 3/36 83

84 Handlingsplaner för VSR Bilden nedan visar var planerna hamnar i förbundets dokumentstruktur och är en hjälp att identifiera sig i organisationen. VISION POLICY SKYDD OCH BEREDSKAP Medlemskommunerna RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS PLAN FÖR SKYDD OCH BEREDSKAP Mål FÖRBUNDS- ORDNING UPPDRAG Direktionen Policys HANDLINGSPROGRAM Direktionens vilja Information till allmänheten Handlingsplaner VSR Värdegrund Verksamhetsbeskrivning VERKSAMHETSPLAN FUNKTION RÄDDNING VERKSAMHETSPLAN FUNKTION FÖREBYGGANDE Tillsyn Utbildning och information Undersökande Formaterat: Teckensnitt:Kursiv Personaladm. riktlinjer LARM- PLAN MATERIEL UTRUSTNING Förteckning / Investeringsplan KOMPETENS Förmåga (per tjänst) Drift- och underhållsplan Rutiner Instruktioner Reglementen Övningsplan Plan för kompetensutveckling PM 4/36 84

85 Handlingsplaner för VSR Av räddningschefen fastställda handlingsplaner och riktlinjer Handlingsplan mot alkohol- och drogmissbruk Friskvårdsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan Beklädnadsplan Handlingsplan för krishantering Handlingsplan för bisyssla Trafiksäkerhetsplan, Riktlinjer för omplacering Riktlinjer för representation Riktlinjer vid anställningens upphörande Riktlinjer vid bortgång av anställda 5/36 85

86 Handlingsplaner för VSR Handlingsplan mot alkohol- och drogmissbruk Inledning Med missbruk avses här alla medel som används på ett felaktigt eller skadligt sätt som t ex alkohol, vissa läkemedel och narkotiska preparat. Denna handlingsplan är till för att vara ett stöd för hantering av alkohol- och drogmissbruk. Den kompletterar VSR:s policy angående alkohol och droger. Denna handlingsplan har en tillhörande checklista som ska användas när någon misstänks vara alkoholpåverkad under i tjänstengöringstid. Formaterat: Normal Mål Alla arbetsplatser och personal inom förbundet ska vara fria från alkohol- och drogmissbruk. Ansvar Chefer är skyldiga att engagera sig i alkohol- och drogfrågor utifrån arbetsgivarens verksamhetsoch rehabiliteringsansvar. Varje anställd är ansvarig för att vara nykter och drogfri under arbetstid. Alla anställda är ansvariga att rapportera till närmaste chef vid misstanke om alkoholeller drogmissbruk. Rutiner Varje morgon inför ett arbetspass ska samtlig heltidspersonal utföra alkoholtest genom att blåsa i alkotestaren som finns i trapphuset. Sköts inte alkoholtesterna regelbundet ska ansvarig chef följa upp detta genom ett möte med personen. Det genomförs även stickprov inom organisationen. För RIB personal genomförs stickprov som genomförs av RCB jouren. Förebyggande åtgärder Förbundet accepterar inte att missbruksproblem påverkar den anställdes arbetsförmåga. All avlönad heltidspersonal ska regelbundet utföra alkoholtester för att så långt som möjligt säkerställa nykterhet i tjänst och i ett tidigt skede upptäcka eventuella problem. För RIB-anställd personal utförs tester i form av stickprov. Arbetsgivaren ska regelbundet ombesörja att förbundets personal (gäller heltid) får information om alkohol- och drogmissbrukets skadeverkningar för den enskilde, för familjen, och för arbetsplatsen. En anställd med missbruksproblem ska med förtroende kunna vända sig till närmsta chef eller företagshälsovård för att få hjälp. Ingen riskerar sin anställning genom att själv ta kontakt och aktivt medverka för att komma tillrätta med sina problem. 6/36 86

87 Handlingsplaner för VSR Åtgärder vid missbruk Den som uppträder påverkad av alkohol eller andra droger på sin arbetsplats ska omedelbart avstängas från tjänstgöring den dagen. Vid tveksamhet eller förnekande ska kompletterande alkotest användas, vägran tolkas som om provet är positivt. Alkoholtest ska genomföras 2 gånger med 5 min mellanrum för att utesluta felaktigt resultat. Närmaste chef ansvarar för att den anställde får den hjälp som behövs i samband med avstängningen, samt att avstängningen följs upp dagen efter. Löneavdrag bör ska ske i samband med avstängningen. Facklig företrädare ska informeras om företagna åtgärder. Vid missbruksproblem ska den anställde erbjudas hjälp för sitt missbruk. och ska inte riskera sin anställning om han/hon medverkar i rehabiliteringen. Behandlings-/åtgärdsplan ska upprättas i det fall att missbruk konstaterats. Vid fastställande av åtgärdsplan ska Personalansvarig och räddningschef förbundsledningen samråda med den anställde, facklig företrädare och företagshälsovård. Datum och närvarande personer vid planens upprättande ska anges. Planerad behandling noteras i korthet. Upprättad handling är sekretessbelagd enligt sekretesslagen. Originalet förvaras hos förbundsledningenräddningschef, kopior ges till den anställde och eventuellt till företagshälsovård eller annan medicinsk inrättning. En skriftlig överenskommelse/kontrakt bör upprättas mellan arbetsgivare och arbetstagare. Kontraktet utformas individuellt med hänsyn till aktuellt problem, arbetslagstiftning och kollektivavtal. Kontraktet bör lägga stor vikt vid närvaro och vad som händer vid kontraktsbrott. Regelbundna uppföljningsträffar bör ska upprättas i kontraktet. Berörd personalorganisation och ev. företagshälsovård ska vara med och utforma kontraktet. Samtliga dokument rörande överenskommelse om rehabiliteringsåtgärder och liknande förvaras inlåst enligt sekretesslagen. Företagshälsovården har tystnadsplikt, och det är dock upp till vederbörande och denne vill han/hon vara anonym eller inte. 7/36 87

88 Handlingsplaner för VSR Checklista vid misstanke om alkohol- eller drogpåverkad person Vid misstanke om alkohol- eller drogpåverkad person under arbetstid. Börja med att skriv ut denna checklista. Namn:. För den som fyller i checklistan Namn:. På den drabbade Datum: Klockslag:.. 1. Ja Nej a) Har personen erkänt att den är påverkad? b) Har 2 alkoholtest/ 1 drogtest genomförts med positivt resultat? c) Vägrar personen genomföra testet? d) Är personen uppenbart påverkad? Vid Ja av någon av ovanstående frågor fortsätt enligt nedan 2. Ta personen i fråga ur tjänst och vid behov kalla in annan personal 3. Skicka hem personen på ett betryggande sätt 4. Kontakta RCB om det inträffade, RCB kontaktar ansvarig Chef. 5. Lämna vidare denna checklista till ansvarig Chef, (Se till att ingen annan får tillgång till ifylld checklista, tänk på sekretessen) Genomfört För ansvarig Chef 1. Följ upp incidenten med personen dagen efter eller så snart som möjligt 2. Kontakta facklig representant 3. Kontakta företagshälsovården 4. Erbjud personen hjälp och upprätta en behandlingsplan/åtgärdsplan 5. Upprätta kontrakt för den anställde Genomfört 8/36 88

89 Handlingsplaner för VSR Friskvårdsplan Inledning På VSR är hälsan viktig för att de anställda ska kunna utföra sina uppgifter och organisationen ska klara sitt uppdrag. Den här friskvårdsplanen är till för att upprätthålla en god hälsa hos de anställda samt ett hjälpmedel när någon inte klarar av de VSR,s fysiska krav. som ställs. Mål Målet med denna plan är att all personal inom VSR ska ha en god fysisk och psykisk hälsa. Personalnen ska vara i så god fysisk status att man under hela sin verksamma tid anställning klarar de arbetsuppgifter som man kan komma att ställas inför, samt att man ska klarar av de fysiska testerna. Ansvar Varje anställd är själv ansvarig för sin egen hälsa och ska meddela närmsta chef om hälsan försämras. Arbetsgivarens ansvar är att förebygga och underlätta för den anställde att förbättra och underhålla sin hälsa, detta görs i form av utrustning, träningsmöjligheter, utbildning, enkätundersökningar. Arbetsgivaren är ansvarig för att hjälpa den person som inte klarar de fysiska kraven, som är uppsatta för varje tjänst, genom att erbjuda information om träning och hälsa. Inom organisationen finns fysansvariga och en fysgrupp som är ansvariga över att framföra personalens åsikter om den fysiska träningen. Rutiner Förutsättningar för fysträning RIB Alla stationer utom Högsjö har div. redskap för fysik träning, Högsjöstyrkan har ett bidrag på fem tusen kronor som ska användas till träningsavgifter i fabrikens träningslokal. För deltidsstyrkorna på ytterstationerna Björkvik och Julita håller VSR med en årlig investering av fysmtrl. För övriga RIB stationer håller VSR med ett årlig investering av fysmaterial.vingåkersstyrkan har möjlighet till träning på station samt tillgång till kommunens träningslokal. Samtlig personal har dessutom fri tillgång till gymlokalen på huvudstationen i Katrineholm. Heltid Heltidsanställd personal har ett fyspass schemalagt per arbetspass/dygn. All personal skall delta i de schemalagda fyspassen och brandförman ansvarar för att alla deltar. Den som av giltig anledning inte kan delta i den gemensamma fysen ska om möjligt genomföra ett anpassat fyspass, t ex styrketräning, cykling, stretching. Fyspasset ska genomföras gemensamt. Under 9/36 89

90 Handlingsplaner för VSR dagtidsveckan, och för Dagtidspersonal som arbetar 40 h/vecka finnshar möjlighet till träning 1 h två timmar/vecka på arbetstid om arbetet så medger. Som hjälpmedel för den fysiska träningen finns gym med styrke- och konditionsmaskiner, utrustning för styrkebanamsb test, tillgång till gymnastikhall samt övrig utrustning. Skiften har tillgång till hälsogymmet i Katrineholm under arbetstid. Simträning sker årligen vid fyra tillfällen i badhuset. Finns ytterligare behov av simträning kan arbetsgivaren godkänna detta. Riktlinjer för den fysiska träningen Den fysiska träningen ska vara så allround som möjligt och innehålla kondition, styrka och smidighet. På stationen finns utbildad personal som kan erbjuda hjälp med personliga träningsupplägg och genomgång av gymmet för säker träning. Fyspärm På stationen i Katrineholm finns en fyspärm. Fyspärmen är tillgänglig för de anställda och innehåller: Beskrivning av tester Resultat Träningsprogram Övningar Kontakt information till hälso- och sjukvårdskontakter Övrig information Ergonomi För dagtidspersonal som har ett stillasittande arbete ska möjligheten finnas att anpassa arbetsutrustningen om skador eller värk uppstår. En utredning ska tillsättas om fysiska problem uppstår för att lokalisera var ifrån de fysiska problemen kommer ifrån Bidrag Idag erbjuder VSR ett skobidrag på 1000 kr/år. Bidraget gäller för tränings- och/eller arbetsskor. Stresshantering För personal som upplever sin arbetssituation som stressad så att den psykiska hälsan försämras, ska erbjudas stresshantering via företagshälsovården eller annan lämplig hjälp. 10/36 90

91 Handlingsplaner för VSR Hälso- och riskbedömningar Varje år kommer räddningshälsan och genomför kontroller på den fysiska hälsan hos personalen. Under undersökningen genomförs syn, hörsel, EKG, kolesterol, blodtryck, urinprov, anställda över 50 år erbjuds PSA prov m.m. Efter undersökningen får den anställde ett läkarutlåtande om den fysiska statusen. VSR genomför enkätundersökningar för att få information om den fysiska och psykiska arbetsmiljön inom organisationen. Alla enkätundersökningar ska följas upp och brister ska åtgärdas. VSR genomför riskbedömningar för att lokalisera risker inom organisationen. Detta genomförs 1 gång per år. En handlingsplan för åtgärdandet av risker ska upprättas vid behov. Företagshälsovård VSR samarbetar med räddningshälsan som genomför läkarundersökningar 1 gång per år. De anställda har även tillgång till Kiropraktor och massör vid tre tillfällen per år. Kontaktuppgifter till företagshälsovården och kiropraktor/massör finns i fyspärmen. Fysrådet Fysrådets uppgift är att förbättra personalens hälsa samt utveckla träningsmöjligheterna inom organisationen. Fysrådet leds av VSR:s fysansvarig. Den Ffysansvariges uppgift är att kalla till möten samt ansvara över dagordningen under mötet. Han/hon är även ytterst ansvarig för inköp och förbättringar inom organisationen. I fysrådet ingår även en fysansvarig från varje grupp. och en utsedd fysansvarig från dagtidspersonalen. Fysrådet träffas två gånger varje år men extra möten kan även hållas om behovet uppstår. Samtliga Representanter från RIB-stationer är välkomna att delta på fysrådets möten och information om när fysrådet träffas ska meddelas till stationerna. Under fysmötet ska de fysansvariga från varje grupp framföra personalens åsikter samt vara med att fatta beslut angående den fysiska träningen på stationen. Utryckning och tester Utryckande personal ska upprätthålla en fysisk kondition status på minst en sådan nivå att arbetsprov och årliga fystester klaras avkan genomföras på ett godtagbart sätt. 11/36 91

92 Handlingsplaner för VSR All utryckande personal delas in enligt följande: Kategori 1: Rökdykande personal, dvs de som med godkänt resultat genomfört rullbandstest, arbets-ekg och som är godkända att rökdyka av läkare enligt AFS 2007:7 1995:5. Kategori 2: Icke rökdykande personal, men som ändock kan fullfölja utryckningstjänst. Kategori 3: Personal som ingår i frivillig brandkårsverksamhet ska uppfylla de fysiska krav som gäller enligt lag 2003:778 6 kap 1. Samtlig utryckningspersonal genomgår årlig läkarkontroll samt arbets-ekg enligt AFS 1995:1 2007:7. Utöver den lagstadgade läkarundersökningen och arbets-ekg utförs tester internt enligt nedan. Vid medicinering skall testpersonen ges klartecken från företagsläkaren innan testet utförs. Kategori 1 MSB s fysiska tester enligt delrapport 3 genomförs under kvartal två. Åldersrelaterat rullbandstest ska utföras på heltidspersonal en gång under kvartal fyra. MSB s fysiska tester enligt delrapport 3 genomförs under kvartal två. RiB personal testas på åldersrelaterat rullbandstest en gång per år. Utförande: Klädsel enligt AFS 2007:7 1995:5, dvs full utrustning (24 kg +/- 0,5 kg). Bandet ska ha en lutning på 8 grader. Testet inleds med två minuters uppvärmning och därefter följer själva testet under 6 minuter. Kategori 2 Utryckande personal bör ha en fysisk arbetsförmåga så att man klarar rullbandstestet under 6 min med en belastning som motsvarar 200 W. Om läkare anser att detta test ej är lämpligt för en person ska ett alternativt testprogram tas fram, t ex att cykla på ergometercykel. Konditionstest ska utföras en gång per år. För att påvisa att individen klarar att bära andningsskydd för självskydd ska ett separat masktest utföras i samband med det årliga konditionstestet. Test vid nyanställning av personal i utryckningstjänst Med nyanställning avses all nyrekrytering till vikariat samt tillsvidareanställningar i heltidsorganisationen. Rullband. Intyg med godkänt rullbandstest genomfört på 5,6 km/h. Godkänt resultat skall inte vara äldre än 6 månader. Resultatet skickas in med ansökningshandlingarna. Simning. Tester genomförs i badhuset. Fysiska tester enligt MSB s delrapport 3. ( Brandmannens fysiska förmåga) 12/36 92

93 Handlingsplaner för VSR Vid rekrytering av RIB personal Rullband. Självskyddstest eller rökdykarkompetens beroende på behov av kompetens i organisationen. Åtgärder vid ej godkänt testresultat Den som inte klarar det åldersrelaterade fystestet på löparbandet skall ges möjlighet till omtest på 200 W (minikrav). Om det klaras av ska ett nytt åldersrelaterat test utföras efter 2 månader, eller tidigare om personen känner sig redo. Om inte minikraven uppfylls ska vederbörande omedelbart tas bort från rökdykning och räddningschef ska meddelas. Vederbörande har då 2 månader på sig att träna upp sig och göra om testet. Klarar man inte fystestet den andra gången skall ett personligt träningsprogram tas fram och senast efter 2 månader skall nytt fystest ha avlagts. Klarar man ej det tredje provet skall vederbörande läkarundersökas om hälsostatus. En personlig utredning göras om varför den anställde ej klarar testen. Utredningen skall resultera i någon form av aktivitet som gör att den anställde klarar de fysiska krav som ställs för att få vara rökdykare. Om den anställde ej kan vara kvar i tjänst så skall detta föranleda en förhandling med den fackliga organisationen. Cchecklista vid skador eller tillbud 1. Vid allvarliga akuta skador som sker i tjänst uppsök genast läkarvård. Vid allvarliga icke akuta skador kontakta vårdcentral eller sjukhus för läkarundersökning. Spara kvitton för besöket och eventuella kostnader för medicin. Lämna kvitton till närmsta chef, spara en egen kopia. 2. Informera närmsta chef och skyddsombudet om det inträffade Anmäl till AFA bifoga kvitton för dina utlägg och redovisa övriga utlägg samt eventuell inkomstförlust Fyll i en rapport om det inträffade och gör en tillbuds- eller skadeanmälan på arbetsmiljöverkets hemsida och på försäkringskassans hemsida Vid behov startar ansvarig chef en utredning om det inträffade Upprätta vid behov en rehabiliteringsplan i samband med företagshälsovården. 13/36 93

94 Handlingsplaner för VSR Jämställdhets- och mångfaldsplan Inledning VSR:s verksamhet präglas av uppfattningen att alla har och ska tillförsäkras lika värde oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, trosuppfattning eller sexuell läggning. Detta ska återspeglas i vår dagliga verksamhet och vid rekryteringar. Alla medarbetare i VSR ska tillförsäkras lika rättigheter och möjligheter och därmed lika värde. Mål VSR:s målsättning med denna handlingsplan är att underlätta arbetet med jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Handlingsplanen ska underlätta arbetet vid eventuella särbehandlingar och/eller trakasserier. Jämställdhets- och mångfaldsfrågorna ska integreras med övriga verksamhetsfrågor och inte hanteras separat. Ansvar Det åligger varje medarbetare att aktivt verka för att trakasserier inte förekommer på arbetsplatsen. Åliggandet innefattar ett ansvar att belysa frågan med de inblandade, därefter anmäla misstänkta trakasserier till närmaste chef eller någon annan i ledningen. Den som upplever sig utsatt för trakasserier i någon form ska på något sätt framföra detta till närmaste chef eller någon annan lämplig person i organisationen. Den personen framför i sin tur detta till personalchefenpersonalansvarig. Detta är särskilt viktigt för att frågan snabbt ska kunna utredas. Vid minsta tendens till ovan nämnda handlingar ska personalchefen personalansvarig omedelbart, då detta kommit till dennes kännedom, tillsätta en utredning och agera på lämpligt sätt. Det är viktigt att saken får en snabb och konfidentiell behandling. Ledningen är ansvarig att integrera jämställdhets- och mångfaldsarbetet inom organisationen. Rutiner VSR har en person som ansvar för mångfaldsarbetet mångfaldsarbetare vars uppdrag är att förbättra mångfalden. VSR ska arbeta aktivt med att förbättra jämställdheten och mångfalden genom olika aktiviteter, dessa aktiviteter kan vara: Föreläsningar och konferenser Delta på regionsträffar angående jämställdhet och mångfald Prova på helger för intresserad allmänhet Aktiviteter via sociala medier 14/36 94

95 Handlingsplaner för VSR Vardagliga aktiviteter för all personal såsom diskussioner, informationsmaterial m.m. Vid rekrytering skaär ambitionen vara att anställa kvinnor och personer med annan etnisk bakgrund. om de för övrigt anses konkurrenskraftiga. Internationella samarbeten och besök I VSR godtas inte trakasserier på grund av etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, religion eller funktionshinder dvs. uppträdande som kränker en arbetssökandes eller en medarbetares värdighet. Observera att det är den trakasserade som avgör vilka handlingar eller beteenden som är kränkande. I VSR godtas alltså inte: - Förtal eller nedsvärtningar av en arbetstagare eller dennes familj. - Medvetet undanhållande av arbetsrelaterad information. - Medvetet saboterande eller försvårande av arbetets utförande. - Uppenbart förolämpande utfrysning, negligeringar av arbetstagaren eller annan typ av mobbning. - Förföljelse i olika former. - Medvetna förolämpningar, överkritiskt eller negativt bemötande/förhållningssätt (hån, ovänlighet etc.). - Sexuellt ofredande. Alla anklagelser om ovanstående ska tas på allvar och en utredning ska påbörjas med hjälp lämplig extern aktör t.ex. företagshälsovården. eller facket (ej via de fackliga representanterna på arbetsplatsen). Vid grova förseelser där polisanmälan upprättas sköts utredningen av polisen. Utredningen ska avgöra om det handlar om kränkande särbehandling och beroende på vad utredningen visar kan personen som utfört någon av ovanstående handlingar drabbas av påföljd. Påföljden kan vara varning, avstängning från tjänst, uppsägning och/eller polisanmälan. Även de personer som varit medvetna om det inträffade men inte agerat kan drabbas av påföljd. Under utredningen ska de inblandade i största möjliga mån skiljas från varandra. Händer detta mellan två personer i samma arbetsgrupp skift ska den misstänkte byta grupp skift. Den misstänkte är oskyldig fram till motsatsen bevisats. De fackliga organisationerna ska hållas informerade om pågående utredning. För gravida eller ammande personal använder sig VSR av Kommunals Handlingsplan för gravida eller ammande personal i utryckningstjänst. 15/36 95

96 Handlingsplaner för VSR Checklista: Handlar det om kränkande särbehandling? Ibland är det svårt att avgöra om det handlar om trakasserier eller inte. Balansen mellan t.ex. skämt och trakasserier kan vara svår att avgöra. Det är alltid personen som är utsatt för trakasserier som avgör vilka handlingar som är kränkande. Den här checklistan ska fungera som ett stöd för personen som blir utsatt för olika typer av kränkande handlingar eller för tredje person som ser vad som pågår. Utsetts personen för förtal eller nedsvärtningar? Undanhålls arbetsrelaterad information medvetet för personen? Utsetts personen för sabotage eller försvårande av arbetets utförande? Utsetts personen för förolämpningar, utfrysning, negligeringar eller annan typ av mobbing? Utsetts personen av förföljning på något sätt? Utsetts personen för överkritiskt eller negativt bemötande eller förhållningssätt såsom t.ex. hån, ovänlighet etc.? Utsetts personen på något sätt för sexuellt ofredande, t.ex. tafsningar, klapp i rumpan, sexuella inviter och förslag etc.? Om svaret är Ja på någon av dessa frågor handlar det med stor sannolikhet om kränkande särbehandling och ett agerande är nödvändigt. För att gå vidare ska detta rapporteras till personalansvarig. Se Checklista för agerande mot kränkande särbehandling nedan. 16/36 96

97 Handlingsplaner för VSR Checklista för agerande mot kränkande särbehandling Medarbetarens agerande: 1. Prata med den utsatta och informera om att du kommer gå vidare med händelsen. 2. Rapportera det inträffade till personalansvarig eller via annan lämplig person till personalchefen. 3. Lämna över händelsen till personalansvarig som nu agerar. Om den personalansvarige inte agerar gå vidare till högsta chefräddningschef. Agerar inte högsta chef arbetsgivaren gå vidare till facket eller polisen. Personalansvariges agerande: 1. Agera omedelbart genom att tillsätta en utredning med extern aktör, t.ex. polis elleroch facket fackliga organisationer(ej via de fackliga representanterna på arbetsplatsen). 2. Om möjligt dela på de inblandade personerna. 3. Vid behov upprätta en polisanmälan i samråd med den utsatte. Om händelsen är så pass allvarlig behövs inte ett godkännande för polisanmälan från den utsatte. 4. Kontakta facket 5.4. Visar utredningen att kränkande särbehandling har skett ska den som utfört handlingarna drabbas av någon påföljd; Varning, avstängning av tjänst eller uppsägning av tjänst. Även de som varit medvetna om händelsen men inte agerat ska drabbas av påföljd. 17/36 97

98 Handlingsplaner för VSR Beklädnadsplan Stationspersonal Stationskläder ska användas av heltidspersonalens i tjänst och vid representation samt vid arbete på stationen. Stationskläder är blå skjorta/piké/t-shirt/förstärkningströja/blå stationsbyxor, blåa strumpor. Vit eller blå t-shirt kan bäras under skjorta/piké/förstärkningströja. Blå strumpor och svarta skor skall användas vid representation och ärenden. Skyddsskor ska användas när arbetet så kräver. Vid arbete i verkstaden och vagnhall är skyddsskor obligatoriskt. Vid smutsigt arbete ska andra skyddskläder användas tillfälligt. Kontorspersonal ska vid behov ha ha tillgång till blå byxa/kjol, vit skjorta/blus, cardigan, väst, kavaj, vinter och sommarjacka, blå strumpor, svarta handskar. Samtliga kläder erhålls efter behov. RIB/FIP-personal RIB personal som tjänstgör som FIP skall ha tillgång till stationskläder i form av blå t-shirt, förstärkningströja, samt stationsbyxa dessa kläder kan användas vid för representation och ärenden då larmkläder ej används. Vikariat/Visstidsanställd personal/projektarbete Stationskläder erhålls efter behov. Övrigt Stations och uniformskläder får användas till och från arbetet, och vid representation för VSR. Stationskläder ska ej användas privat. VSR s märken får endast användas på kläder som tillhandahållits av VSR, eller efter tillåtelse från beklädnadsansvarig och då på kläder som gemensamt inköpts av idrottsklubb eller kamratförening. Formaterat: Rubrik 4 Formaterat: Svenska (Sverige) Utryckning- Larmställ och märkning Heltid RCB: Röd rock, blå / svarta byxor, svart hjälm alt. röd hjälm. Brandmästare: Gul rock, blå/svarta byxor, gul hjälm alt. röd hjälm. Förmän: Beige rock och byxa, helgul hjäelm.vit hjälm med gult band alt. röd hjälm. Brandman: Beige rock och byxa och vit hjälm. RIB StyrkeledareArbetsledare: Orange alt. blå/svart rock, orange alt. blå/svart byxa samt vit hjälm med gult bandmed gult band alt. röd hjälm. Brandman: Orange alt. blå/svart rock, orange blå / svart byxa samt vit hjälm. Icke rökdykande brandman har svart hjelm 18/36 98

99 Handlingsplaner för VSR Övrigt Underställ ska alltid användas vid rökdykning. Långärmad stationsskjorta, t-shirt och stationsbyxor kan också räknas som ett godkänt underställ. Vid användande av larmställ PBI kan frånsteg göras, personal som använder dessa väljer själva kvalitén på underställ dock bör långbyxor alltid bäras. Nya utryckningsställ, hjälmar, underställ, stövlar och rökdykarhandskar utlämnas av beklädnadsansvarig. Övriga reservkläder kan hämtas av var och en i förrådet. 19/36 99

100 Handlingsplaner för VSR Handlingsplan för krishantering Inledning Räddningstjänstens personal utsätts vid en del insatser för mer eller mindre svåra psykiska påfrestningar. Hur mycket individen påverkas beror på en mängd faktorer t.ex. tidigare upplevelser, dagsform, personlighet, ev. samhörighet till de drabbade m.m. Enda sättet att bearbeta dessa obehagliga upplevelser är att tänka och prata om dem. I allvarliga fall kan man efter obearbetade händelser få symtom som koncentrationssvårigheter, sömnproblem, missbruksproblem o.s.v. Mål Målet med handlingsplanen är att minska eller undvika att personalen drabbas av psykiska problem efter en allvarlig händelse. Rutiner Inom VSR finns det ett antal utbildade personer i krishantering en krishanteringsgrupp som kan aktiveras vid större kriser. Vi arbetar efter tre nivåer som vi har valt att kalla: 1. Avlastningssamtal ventilering 2. Avlastningssamtal erfarenhetsutbyte 3. Avlastningssamtal fördjupning Avlastningssamtal ventilering Genomförs snarast efter i stort sett alla skarpa insatser, och kan hållas av räddningsledare/arbetsledaren. Man går igenom insatsen och analyserar metoder och resultat, samt den psykiska påfrestelsen på personalen. Alla skall få möjlighet att prata av sig. Samtalet kan vara ganska informellt. Avlastningssamtal erfarenhetsutbyte Är ett organiserat gruppsamtal som leds av minst en medlem ur krishanteringsgruppenutbildad person i krisledning. Samtalet skallbör genomföras om följande kriterier uppfyllts: Skadad eller dödsfall bland egen personal Hot om ovanstående Dödsolycka eller svårt skadade Barn Stort medialt intresse Vid stora misstag Personlig relation Vid begäran eller tveksamhet om ovanstående 20/36 100

101 Handlingsplaner för VSR Gruppen och samtalsledaren avgör själva om fortsatt krishantering behövs efter ett första genomförande, antingen via ytterligare en träff eller via avlastningssamtal fördjupning. Varje medlems uppfattning är viktig och anser någon att fortsättning behövs skall arbetsledningen utan ifrågasättande tillgodose detta. Avlastningssamtal erfarenhetsutbyte sker maximalt två gånger, finns det ytterligare behov genomförs avlastningssamtal fördjupning. Behov av avlastningssamtal erfarenhetsutbyte är ett skäl att kalla in ledig personal denna bedömning sker i samråd med RCB jouren. Samtalet ska genomföras inom 24 timmar efter avslutad händelse. RCB ansvarar för att erfarenhetsutbyte anordnas när behov finns. Om möjligt bjuds andra aktörer in som deltagit i händelsen, t.ex. polis och/eller ambulans. Avlastningssamtal fördjupning Är en fördjupad fortsättning på krishantering. Den skall genomföras 2-5 dygn efter händelsen om behov finns. Avlastningssamtal fördjupning genomförs ungefär på samma sätt som avlastningssamtal erfarenhetsutbyte men här går man djupare in i händelsen och det krävs att någon eller några utomstående kvalificerade samtalsledare anlitas. Avlastningssamtal fördjupning hålls på annan plats än den egna stationen. Behöver någon i gruppen ytterligare krishantering efter avlastningssamtal fördjupning ska det erbjudas personlig krishantering för den individen. 21/36 101

102 Handlingsplaner för VSR Checklista vid allvarlig kris Kalla in ledigpersonal och ta de drabbade ur tjänst. Skicka inte hem de drabbade! Samla istället gruppen på en plats där ni får vara ifred Informera krishanteringsgruppenkrishanterare/rcbräddningschef om vad som hänt så att informationen kan spridas; avgör tillsammans med räddningschef om en pressträff behövs och/eller om pressmeddelande ska gå ut. Ordna dryck och förtäring. Diskutera behovet av präst eller annan andlig ledare. Minst en från krishanteringsgruppen påbörjar avlastningssamtal erfarenhetsutbyte med de inblandade. Förbered deltagarna på att det är vanligt och normalt med reaktioner efteråt. Uppmana dem att berätta för sina anhöriga vad som hänt så att de kan förstå eventuella efterreaktioner. Kontakta anhörig eller följ de drabbade hem, låt inte de drabbade köra bil eller lämnas ensamma hemma. Vid behov kalla till återsamling för ytterligare ett avlastningssamtal erfarenhetsutbyte eller avlastningssamtal fördjupning. Vid dödsfall låt sådant som påminner om den som har avlidit vara orört för en tid framåt. Stoppa inte undan föremål i tron att de ökar sorgearbetet resultatet kan bli det motsatta. Följ upp behovet av fortsatt krishanteringsarbete. 22/36 102

103 Handlingsplaner för VSR Handlingsplan för bisyssla Inledning Den här handlingsplanen är ett komplement till VSR:s Policy för bisyssla. Handlingsplanen är ett hjälpmedel för att reda ut om det handlar om otillåten bisyssla eller tillåten. Som huvudregel gäller att bisysslor är tillåtna, med undantag för tre kategorier: Förtroendeskadliga bisysslor 7, lagen om offentlig anställning säger att en arbetstagare inte får utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende. Arbetsgivaren är således skyldig att förbjuda förtroendeskadlig bisyssla. Arbetshindrande bisysslor Enligt kollektivavtal, AB 07 8 mom 1, har arbetsgivare möjlighet att förbjuda bisyssla som kan inverka hindrande för arbetsuppgifterna. Konkurrerande bisysslor Enligt kollektivavtal, AB 07 8 mom 1, har arbetsgivare möjlighet att förbjuda bisyssla som innebär verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. För RIB-personal gäller särskilda regler och detta prövas i varje enskilt fall. Mål Målet inom VSR är att ingen anställd ska bedriva en bisyssla som konkurrerar, hindrar arbetet eller minskar förtroendet för den anställde eller organisationen. Ansvar Det är den anställdes ansvar att ta reda på om bisysslan är tillåten eller inte. Är den anställde osäker ska detta tas upp med räddningschef som då tillsammans med den anställde avgör om bisysslan är tillåten. Arbetsgivaren ska i medarbetarsamtalen ta upp frågan om bisyssla. Förebyggande För att undvika att någon av misstag eller med uppsåt driver en otillåten bisyssla ska alla anställda ta del av Policy för bisyssla samt av denna handlingsplan. Det ska även informeras om regler för bisysslor vid anställningstillfälletanställningen. 23/36 103

104 Handlingsplaner för VSR Åtgärder vid misstanke om otillåten bisyssla När ska utredning kring bisyssla initieras? Normalt bör det föreligga någon grad av misstanke om att en anställd har en otillåten bisyssla. Vad ska utredningen kring bisyssla innehålla? Arbetsgivaren bestämmer vilka uppgifter som behövs för att bedöma om en bisyssla inverkar menligt på arbetet. Det kan t ex vara anställnings- eller uppdragstagaravtal från annan arbetsgivare eller bolagsordning, bokföring och bokslut från egen firma vara nödvändiga. Utredningen bör alltid skapa klarhet om bisysslans inriktning, innehåll och omfattning. Medverkan till utredning kring bisyssla En anställd är enligt kollektivavtal (AB 07 8 mom 1) samt lagen om offentlig anställning (LOA 7b) skyldig att medverka i den utredning och lämna de upplysningar om bisysslan som arbetsgivaren anser behövs. När arbetsgivaren bestämmer sig för att utnyttja denna möjlighet till upplysningar är det viktigt att inte kränka arbetstagarnas integritet. Om en anställd vägrar lämna de upplysningar som arbetsgivaren anser nödvändiga för att bedöma bisysslan, är detta ett brott mot kollektivavtalets samt lagens bestämmelse om skyldighet att lämna sådana upplysningar. En sådan vägran kan medföra disciplinpåföljd eller i undantagsfall uppsägning. När ska förbud av bisyssla ske? Förbud av bisyssla skall ske efter noggrann prövning av bisysslans inverkan på arbetet. Endast förekomsten av bisyssla är inte tillräckligt för ett förbud utan det krävs att arbetsgivaren bedömer att det föreligger risk för negativ inverkan på arbetet för att förbjuda bisysslan. Det behöver inte faktiskt ha inträffat något som påverkat yrkesutövningen negativt. Ett förbud ska också kunna förebygga att problem med bisyssla uppstår. Föreligger risk för att bisyssla rubbar medborgarnas förtroende för offentligt anställdas opartiskhet, den kommunala verksamheten eller förvaltningen är arbetsgivaren skyldig att förbjuda bisysslan. Beträffande arbetshindrande bisyssla måste arbetsprestationen påverkas negativt pga. att arbetstagaren t ex har annan anställning vid sidan om den kommunala. Beträffande konkurrerande bisyssla är det bara i de verksamheter som sysslar med uppdragsverksamhet eller på annat sätt är konkurrensutsatta som förbud kan bli aktuellt. Bisysslan ska innebära en risk att illojal konkurrens kan förekomma. Anställda hos VSR får inte bedriva konkurerande verksamhet eller använda sin kompetens eller kontaktnät som vederbörande har fått via sin anställning hos VSR. Förbudet gäller så länge personen är anställd hos VSR. Samverkan Ett beslut om att förbjuda bisyssla ska föregås av förhandling enligt 11 MBL. Förbud av bisyssla är en fråga som berör en individ och därför inte lämpar sig för behandling i samverkanssystemet. Samråd Innan beslut om förbud av bisyssla fattas skall samråd med personalkontoret ske. 24/36 104

105 Handlingsplaner för VSR Beslutsformer Beslut om att förbjuda bisyssla fattas enligt nämndens VSR.s delegationsordning. Beslutet skall vara skriftligt och innehålla en motivering. 25/36 105

106 Handlingsplaner för VSR Checklista - Är bisysslan tillåten eller förbjuden? En rad olika omständigheter spelar in när man skall bedöma om en bisyssla är tillåten eller inte. Först bör man avgöra om det över huvudtaget rör sig om en bisyssla i lagens mening eller om det är en sådan aktivitet som typiskt sett hör till privatlivet och som därmed i allmänhet faller utanför bisyssleregeln. Syftet med denna checklista är att den skall kunna vara ett stöd för arbetsgivare och arbetstagare när de skall bedöma om en bisyssla är tillåten eller inte. Det är naturligtvis inte tanken att den med automatik skall kunna leda fram till rätta svaret på frågan. Om en utredning ska tillsättas bestäms av ansvarig chef. Är verksamheten en otillåten bisyssla? 1. Är det fråga om en anställning vid sidan av huvudanställningen? 2. Är det fråga om ett uppdrag som lämnas av någon annan än huvudarbetsgivaren? 3. Är det fråga om något annat slag av verksamhet än sådant som nämns i fråga 1 och 2 och som bedrivs vid sidan av huvudanställningen? 4. Finns det risk för att bisysslan är förtroendeskadlig? 5. Finns det risk för att bisysslan är arbetshindrande? 6. Finns det risk för att bisysslan konkurrerar med VSR:s verksamhet? 7. Innebär aktiviteten, t ex förvaltning av den egna förmögenheten, att arbetstagaren är engagerad i företag eller branscher som är föremål för hans verksamhet i tjänsten? 8. Är det fråga om enbart medlemskap och inte uppdrag, t.ex. som styrelseledamot, i en förening? 9. Är det fråga om en aktivitet som typiskt sett hör till privatlivet, t ex att utöva en hobby eller att sköta sin och familjens egendom och privata angelägenheter? Om svaret på någon av frågorna 1-7 är ja, gå vidare till aktuellt område nedan; förtroendeskadliga bisysslor, arbetshindrande bisysslor eller konkurrerande bisysslor. Om svaret på någon av frågorna 8 och 9 är ja, talar det mesta för att det inte handlar om en otillåten bisyssla. Förtroendeskadliga bisysslor 10. Finns det någon beröring mellan arbetstagarens arbetsuppgifter i VSR och bisysslan? 11. Är arbetsuppgifterna i bisysslan av mera kvalificerat slag? 12. Är arbets- eller uppdragsgivaren för bisysslan ett privat företag? 13. Är bisysslan ett styrelseuppdrag i aktiebolag eller ekonomisk förening? 14. Gäller bisysslan egen kommersiellt inriktad verksamhet, t.ex. konsultverksamhet? 15. Är bisysslan ett politiskt, fackligt eller ideellt förtroendeuppdrag? 16. Är arbets- eller uppdragsgivaren för bisysslan en offentlig myndighet? 26/36 106

107 Handlingsplaner för VSR 17. Är det ett allmänt intresse, t ex en myndighets behov av expertis, att arbetstagaren åtar sig bisysslan? Om svaret på någon av frågorna är ja, ökar risken för att bisysslan skadar allmänhetens förtroende för arbetstagaren eller VSR och utredning bör tillsättas. Om svaret på fråga 15, 16 eller 17 är ja, minskar risken. Arbetshindrande bisysslor 18. Kan den anställde fullfölja sina arbetsuppgifter hos VSR? 19. Påverkar bisysslan på något sätt arbetsuppgifterna hos VSR? 20. Används VSR:s arbetstid för den egna bisysslan? Om fråga 18 besvaras med ja tyder det på att bisysslan ej är arbetshindrande. Om någon av frågorna 19 och 20 besvaras med ja, bör utrednings tillsättas. Konkurrerande bisysslor 21. Innebär bisysslan någon form av konkurrens till VSR:s verksamhet? 22. Utförs arbetsuppgifter i bisysslan som konkurrerar med VSR:s verksamhet? Om någon av frågorna besvaras med ja, bör utrednings tillsättas. 27/36 107

108 Handlingsplaner för VSR Trafiksäkerhetsplan Inledning Denna plan med tillhörande styrdokument, såsom trafiksäkerhetspolicy gäller för alla resor som görs i tjänsten och betalas av VSR. Eftersom VSR arbetar med trafiksäkerhet måste vi vara ett föredöme i trafiken. Trafiken är en olycksdrabbad plats och det är därför viktigt att anställda inom VSR har kunskap och får information om gällande trafikregler och risker. VSR har upprättat dessa dokument för att undvika att någon drabbas av olycka eller ohälsa i trafiken. Dokumenten ska; Vara ett styrinstrument för ett mer kostnadseffektivt, miljöanpassat och säkert resande Skapa förutsättningar för en trygg och säker arbetsmiljö för våra medarbetare vid tjänsteresor Minimera risken för att andra trafikanter ska komma till skada under våra tjänsteresor. Mål VSR:s mål är att ingen anställd ska drabbas av olycksfall eller ohälsa i trafiken Ansvar Ledning Ledningen ska via utsedd trafikansvarig hålla sig uppdaterad samt informera personalen om när nya lagar och föreskrifter utges som rör personalens säkerhet i trafiken. Chefer Varje chef har ansvar för att policy och trafiksäkerhetsplan efterföljs av hans eller hennes medarbetare. Det innebär att chefen ska: 1. Säkerställa att alla medarbetare känner till innehållet i policyn och planen 2. Säkerställa att medarbetarna har kunskaper om säker och miljöanpassad trafik så att de förstår syftet med policyn och planen 3. Besluta om och regelbundet följa upp medarbetarnas tjänsteresor. Medarbetare Varje medarbetare ansvarar för att hans eller hennes resor i tjänsten sker på ett ekonomiskt, säkert och miljöanpassat sätt i enlighet med trafiksäkerhetspolicyn. Varje anställd är ansvarig över att följa gällande trafikregler samt vara ett föredöme i trafiken. 28/36 108

109 Handlingsplaner för VSR Rutiner Uppföljning och sammanställning av händelser Fordonsansvarig ska en gång om året sammanställa de händelser som har inträffat under året för att se om några händelser har inträffat på grund av att personalen ej följt trafiksäkerhetspolicyn. För inventering av händelser används rapporterna till arbetsmiljöverket, organisationens försäkringsbolag och tillbudsrapporterna. Sammanställningen redovisas på första samverkansmötet varje år. Utryckningsförarutbildning Utryckningsförarna ska genomgå en grundutbildning innan man är godkänd för att framföra fordon under utryckning. Personal som är utryckningsförare ska genomgå teoretisk repetitionsutbildning minst en gång under en tvåårsperiod. Vart tredje år ska utryckningsförare genomföra godkänt manöverprov. Fordonsansvarig är ansvarig för att utryckningsförarna har erforderlig utbildning. Uppföljnig ska ske varje år och redovisas på första samverkansmötet varje år. Revidering Trafiksäkerhetspolicyn och trafiksäkerhetsplanen revideras tillsammans med övriga policys vid årets första samverkansmöte samt antas på årets första Direktionsmöte. Effektivitet Resor ska planeras, godkännas, bokas och genomföras i följande steg. Detta är en förutsättning för att uppnå ett resbeteende som är kostnadseffektivt, säkert och miljövänligt samt tar hänsyn till verksamhetens krav och medarbetarnas förutsättningar och behov. Möjligheterna att genomföra ett möte som distansmöte (video- och telemöte) ska övervägas innan beslut fattas om en resa. Vid möten som kräver resa ska mötesanordnaren motivera varför mötet inte kan genomföras som distansmöte. Resor ska planeras med så god framförhållning som möjligt. Vid längre resor ska allternativt färdmedel för personbil övervägas. Medarbetarnas resplan ska godkännas i förväg av närmaste chef. Brådskande resor kan godkännas i efterhand i en reviderad resplan. Formaterat: Avstånd Före: 0 pt, efter: 0 pt Trafiksäkerhets- och miljökraven tjänar dubbla syften. Dels har de betydelse för säkerheten, miljön och hälsan för samtliga trafikanter. Dels visar de att VSR är ett föredöme som och tar ansvar för att det egna resandet sker så trafiksäkert och miljövänligt som möjligt. Kunskap Alla medarbetare ska ha kunskap om hur var och en genom sitt handlande i olika situationer kan bidra till en säkrare och mer miljöanpassad trafik. 29/36 109

110 Handlingsplaner för VSR Värdering Alla medarbetare ska förstå vikten av säkra och miljöanpassade transporter. Lika viktigt är att alla förstår innebörden av det goda exemplets makt så att var och en genom sitt handlande, såväl i tjänsten som privat, bidrar till att samhällets trafiksäkerhetsmål och miljömål uppnås. Handling Alla medarbetare ska i handling visa sin kunskap när de planerar och genomför resor. Vår strävan ska vara att ständigt göra vårt resande säkrare och mer miljöanpassat. I de fall där det förekommer konflikter mellan olika mål måste avvägningen ske utifrån verksamhetens behov och de lokala förutsättningarna. Förebyggande Det förebyggande arbetet innebär att anställda får information om trafikregler, trafikvett och risker i trafiken. Anser någon anställd att han/hon känner sig osäker på att framföra fordon ska tid till utbildning ges. Alla utryckningsförare ska ges möjlighet till att öva körning av fordon under arbetstid. Det viktigaste förebyggande arbetet är förhållningssättet i trafiken; alla VSR:s förare ska sätta säkerheten för sig själv och andra medtrafikanter i första hand, därefter anpassas hastighet och körsätt. Alla resor som genomförs inom VSR:s regi ska framföras med fordon som är säkra och hela. Bilen representerar VSR och ska därför vara ren och fin. Före varje resa ska en fordonskontroll genomföras och brister åtgärdas snarast möjligt (gäller ej utryckning). Om bristerna är så pass stora att det är en fara att framföra fordonet i trafiken ska bristerna åtgärdas innan bilen får användas i trafiken. För utryckningskörning ska rutiner på varje station finnas för kontroll av fordon. Vid brister på fordonet är det upp till föraren att besluta om utryckningsfordonet får användas under utryckningen. Brandmästare/Räddningsledaren får besluta om att fordonet ej får användas i trafiken om han/hon anser att det är en stor fara att framföra fordonet. Bristerna ska åtgärdas så snart som möjligt. Åtgärder vid olycka eller tillbud i trafiken Vid olycka eller annat tillbud i trafiken ska en rapport om det inträffade lämnas till närmsta chef. Ansvarig chef beslutar om fortsatt utredning av det inträffade. Skyddsombud ska ges möjlighet att uttrycka sig om rapporten. En åtgärdsplan för att undvika liknande olyckor eller tillbud ska upprättas efter rapporten. Vid allvarlig olycka ska krishanteringsarbete påbörjas. Är det osäkert om det handlar om en allvarlig olycka följ nedanstående checklista. 30/36 110

111 Handlingsplaner för VSR Checklista vid olycka i trafiken Den här checklistan är till som ett stöd vid olyckor i trafiken. Checklistan ger riktlinjer att följa när någon anställd varit med om trafikolycka eller tillbud. 1. Skadades någon allvarligt i trafiken? 2. Omkom någon i trafiken? Om någon av fråga 1 eller 2 besvaras med ja påbörja krishanteringsarbete, se VSR:s krisplan. 3. Fanns det risk för att någon kunde skadats allvarligt i trafiken men klarade sig? 4. Skadades någon på något sätt i trafiken? 5. Skadades någon så att sjukhus behövdes uppsökas? 6. Kunde olyckan eller tillbudet förhindrats genom förebyggande arbete inom organisationen? Om någon av frågorna 3-6 besvaras med ja ska rapport om det inträffade upprättas och lämnas till ansvarig chef. Tillbuds- eller arbetsskadeanmälan ska fyllas i och lämnas vidare till ansvarig chef. 31/36 111

112 Handlingsplaner för VSR Riktlinjer för omplacering Riktlinjerna avser omplaceringen avser heltidsanställda brandmän som pga. sjukdom eller annan orsak inte längre, helt eller delvis, kan ingå i utryckningsstyrkan. För hheltidsanställda brandmän personal i utryckningstjänsts upplevs ofta arbetssituation upplevs ofta stressande på grund av de hårda kraven som ställs på dem, inte bara vid larm. Det största stressmomentet är nog risken för att drabbas av någon sjukdom t ex hjärtåkomma, som gör att man inte i fortsättningen kan delta i utryckningstjänst. Detta har ofta inneburit att man inte får ha kvar sin operativa tjänst i organisationenvsr, utan Ii bästa vissa fall kan omplacering blir omplacerad i kommunen eller i VSR.s organisation vara möjlig. Denna möjlighet finns dessutom inte längre kvar för de senast anställda i Räddningstjänstförbundet. Denna handlingsplan syftar till att vi på alla sätt ska jobba för att skapa arbetsuppgifter och inkomster så de drabbade kan jobba kvar i Räddningstjänstförbundet. 1. Målsättningen skall vara att den anställde ska fortsätta sin anställning i VSR. 2. Förutsättningen att målsättningen ska lyckas är att den drabbade aktivt medverkar för att nå målet. 3. Alla möjligheter ska undersökas för att finansiera projektet. Exempel på arbetsuppgifter kan vara förebyggande brandskydd, externa utbildningar, tillsyner, släckarservice, övningsledare m.m. Möjligheten att utföra andra externa tjänster till kommunen, landstinget eller övriga bör också undersökas. 4. När ett fall inträffar ska en arbetsgrupp tillsättas som jobbar aktivt för att skapa förutsättningar så att, den drabbade kan ha sin anställning kvar i VSR. 5. Ansvaret för arbetet ska ligga på Räddningschef och fackligt ombud. 32/36 112

113 Handlingsplaner för VSR Riklinjer för representation Inledning Dessa riktlinjer är till för att veta hur man ska agera vid representation. Riktlinjer: Vid Eenklare representation i samband med heldagsutbildningar för egen personal eller, besök, möten, storövningar m.m. ska kan enklare måltid som dagens rätt serveras. Vid kortare möten samt mindre övningar kan smörgås serveras. Vid högtidligare tillfällen som t ex avtackningar och personalfester, kan något dyrare måltid serveras. Mat i samband med gemensamma trivselaktiviteter kan subventioneras av arbetsgivaren. Inga alkoholhaltiga drycker starkare än folköl klass II bjuds på av VSR. Julfest för personalen sker via Katrineholms kommun. Formaterat: Liststycke Avtackning för de som slutat inom VSR samordnas vid ett separat tillfälle en gång per år. VSR bjuder då på en enklare förtäring. Vid 50- och, i förekommande fall, 60-årsuppvaktning ska blommor ges för ca kronor gäller(heltidspersonal samt stationsansvariga). Övriga RIB-anställda uppvaktas med kort. Formaterat: Indrag: Vänster: 1,27 cm, Ingen numrering 33/36 113

114 Handlingsplaner för VSR Riktlinjer vid anställningens upphörande Inledning Dessa riktlinjer används när någon anställd avslutar sin anställning av någon orsak. Riktlinjer: Avgångssamtal ska vara ett naturligt inslag när en anställd slutar sin anställning. Räddningschef alt. ställföreträdande ansvarar för att avgångssamtal genomförs. I RIBstyrkorna kan avgångssamtal genomföras av stationschef. Avgångssamtalet är en viktig källa där synpunkter och erfarenheter från medarbetaren tas tillvara för verksamhetens fortsatta utveckling. Det visar också respekt för den anställde och skapar en positiv bild av arbetsgivaren Räddningstjänsten. Intyg ska alltid utfärdas i samband med avgång från förbundet. Om anställningen Överstiger anställningen ett år och den anställde begär det, ska betyg utfärdas i samband med avgången. Avtackning av heltidspersonal sker vid sista arbetspasset då överlämnas även en enklare avskedsgåva. VSR genomför även en gång per år en gemensam avtackning med alla anställda som slutat under året, då överlämnas en gåva enlig nedan. sker gemensamt en gång om året. Då bjuds samtliga som har slutat sin anställning under året, tillsammans med räddningschef alt. ställföreträdare. Formaterat: Punktlista + Nivå: 1 + Justerad vid: 0,63 cm + Indrag vid: 1,27 cm Gåva vid anställningens avslut, beroende av antalet tjänsteår: 0-2 år Blommor 2-20 år Förgylld hjälm på platta 20 år Brandyxa med inskription Formaterat: Ingen numrering 34/36 114

115 Handlingsplaner för VSR Riktlinjer vid bortgång av anställd Inledning Vid bortgång av anställda (såväl i tjänsten som på fritid) inom Västra Sörmlands räddningstjänst skall följande riktlinjer tjäna som vägledning. Riktlinjer Ansvarig för att arbete enligt riktlinjerna startar och följs är räddningschef eller räddningschef i beredskap. (RCB) intill dess Räddningschef tar över. Anhöriga Dödsfall i tjänsten. Dödbud lämnas snarast möjligt till anhöriga av RCBräddningschef. Om möjligt i samarbete med polis och/eller närmsta chef. Budet får ej lämnas via telefon. Det bästa är ett besök i hemmet, om någon ur personalen vill följa med är detta bra. Blommor skickas eller lämnas vid senare tillfälle. Flaggning Flaggor vid respektive kommunhus skall hissas till halv stång, likaså gäller det flaggor vid de brandstationer i förbundet som har flaggstång. Flaggning ombesörjes av räddningschef eller RCB-jour och stationsansvarig vid ytterkårerna. Personalen Samla tjänstgörande personal till lämplig plats på drabbad station. Kontakta företagshälsovård och be dem komma till avtalad plats för ett första samtal med personalen. Ledig personal skall informeras om det inträffade snarast möjligt via telefonkedja. Vid behov starta krishanteringsarbetet, se krisplan. Arrangemang på berörd brandstation Ett foto på den avlidne skall ramas in och placeras på ett bord tillsammans med ett levande ljus, en blomstergrupp och personens hjälm. 35/36 115

116 Handlingsplaner för VSR Minnesstund Kontakta lämplig organisation som håller i minnesstunden, t ex religiösa samfund, borglig företrädare eller annan lämplig person. För minnestund gäller: - Alla mobiltelefoner skall sättas på ljudlös - Ansvarig är räddningschef /RCB /Rch/RCB jour - Fakta om det inträffade skall inleda minnesstunden innan organisationens representant tar vid. - Avsluta med en tyst minut Om möjligt skall alltid de anhöriga bjudas in. Information till den anställdes kontakter Räddningschef RCB eller närmsta chef meddelar den bortgångnes tjänstekontakter om det inträffade, och om möjligt meddelar vem som blir ny kontakt i förbundetorganisationen. Efterarbete - Bestäm ett uppföljande möte med företagshälsovården. - Håll kontakten med anhöriga i vad mån vi (förbundetvsr) kan hjälpa och stötta. - Hjälp till med den anställdes försäkringar 36/36 116

117 Västra Sörmlands Räddningstjänst Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Direktionen Sida Dir Revidering av delegationsordning Förslag till beslut Direktionen antar den reviderade delegationsordningen. Beskrivning av ärendet Enligt beslut ska delegationsordningen revideras varje år och beslut fattas av direktionen på årets första direktionsmöte. Beslutsunderlag Delegationsordning, reviderad febr Vissa ändringar är gjorda bl.a. är kolumnen direktionen borttagen då, direktionen Är högsta beslutande organ och behöver därför inte finnas med i Delegationsordningen, under myndighetsutövning har Brandingenjör lagts till som delegat till yttrande till byggnadsnämnd och övriga myndigheter. I övrigt har det endast gjorts redaktionella ändringar. Detta ska vara ett levande dokument, lagstiftningen osv kan ju ändras. Beslut togs att skicka ärendet till Direktionen för antagande. Delegationsordning Justerandes sign Utdragsbestyrkande 117

118 DELEGATIONSORDNING FÖR VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Delegationsordning har antagits av räddningstjänstförbundets förbundsdirektion Reviderad Beslutad Reviderad Beslutad Reviderad Beslutad INNEHÅLL Principer vid beslut enligt delegation sid 2 Delegationsordning A. Direktionens interna arbete sid 4 B. Arbetsmiljö sid 4 C. Ekonomiska ärenden sid 5 D. Personalärenden sid 6 E. Myndighetsutövning sid 8 F. Övriga ärenden sid Skapat mars 2006 Reviderad februari (11)

119 DELEGATIONSORDNING Principer vid beslut enligt delegation Omfattning Delegationsbestämmelserna omfattar administrativa ärenden samt ärenden enligt Lagen om skydd mot olyckor, SFS 2003:778, Brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011 och annan lagstiftning med anknytning till räddningstjänsten och den olycksförebyggande verksamheten. Lagstiftning Kommunallagens 6 kapitel, paragraferna 33-38, fastställer villkor för delegation av beslutsrätten. Direktionen får uppdra åt utskott eller ledamot inom direktionen eller åt enskild tjänsteman att fatta beslut på direktionens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Direktionen får även överlåta åt räddningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd att besluta i stället. Syfte Syftet med att direktionen kan delegera sin beslutanderätt är att den skall avlastas rutinbetonade ärenden. Mer tid skall ges till arbetet med mål, riktlinjer och andra strategiska frågor. Definition av beslut Med beslut i delegeringsbestämmelserna avses endast beslut i kommunallagens mening. Kännetecknande för ett beslut är bl a att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren har att göra vissa överväganden eller bedömningar. Från beslut skall skiljas löpande förberedande eller verkställande åtgärder, vilka krävs för att verksamheten skall fungera. Jäv Delegat får inte fatta beslut i ärenden där hon eller han är jävig. I sådana fall skall delegaten överlämna ärendet till närmaste chef. Räddningschef överlämnar till direktionen. Vad som menas med jäv följer av förvaltningslagen och kommunallagen. Inskränkningar Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet får inte delegeras. Inte heller får ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild delegeras, om de är av principiell beskaffenhet. Beslut enligt delegation får inte fattas i ärenden av principiell karaktär. I en viss situation kan beslut som delegerats enligt delegationsordningen få sådan karaktär. Det ankommer på delegaten att själv bedöma om eller när en sådan situation uppkommer. Vidare gäller rätten att fatta beslut på delegation självklart inom ramen för de mål, riktlinjer och ekonomiska ramar direktionen fastställt. Skapat mars 2006 Reviderad januari

120 DELEGATIONSORDNING Ersättare för delegat Vid förfall för delegat övertas delegatens beslutanderätt i första hand av förordnad vikarie i andra hand av den som enligt arbetsordning eller motsvarande är ersättare för delegaten. Vidaredelegation är inte tillåten. Räddningschef ersätts vid frånvaro automatiskt av stf räddningschef, vid stf räddningschefs frånvaro delegationen till Räddningschef i beredskap som har räddningschefens mandat i operativa ärenden samt vid brådskande ärenden som inte kan avvakta beslut från ordinarie räddningschef. Ärenden som inte återfinns i delegationsordningen Ärenden, som är beslut enligt lagens mening och som inte återfinns i delegationsordningen, skall avgöras av direktionen. Undantag är ärenden som enligt författningstext eller liknande skall avgöras av tjänsteman. Utformning av delegationsbeslut I princip gäller samma regler för delegerade beslut som för direktionsbeslut. Det innebär att beslut alltid skall dokumenteras. Ett minimikrav i sammanhanget är att varje beslutsdokument skall innehålla uppgift om: Ärendet Vilket beslut som fattats När beslutet fattades. Beslut skall vara undertecknade av delegaten. Information/förhandling enligt MBL Beslutsfattaren ansvarar i förekommande fall för information enligt 19 och initierar förhandling enligt 11 MBL. Observera den primära förhandlingsskyldigheten enligt 38 MBL när det gäller upphandling av arbeten på entreprenad. Anmälan av delegationsbeslut Delegationsbeslut skall anmälas till direktionen när så anges i förteckningen. Anmälan har tre syften: information, löpande uppföljning och att ge starttid för laga-kraftiträdande för vissa beslut. Anmälan skall ske vid direktionens nästkommande sammanträde. Ärenden som överlåtits av räddningschefen skall anmälas till honom/henne. Överklaganden Också delegationsbeslut kan i allmänhet överklagas. Det sker med stöd i regler i resp. författning. Tiden att lämna överklagande är 3 veckor. För överklagande som stödjer sig på kommunallagen räknas överklagandetiden från den tidpunkt när protokoll med det anmälda delegationsbeslutet anslogs. För övrigt räknas tiden från den tidpunkt den klagade delgivits beslutet. Vid handläggning av överklaganden och omprövning skall samråd ske med räddningschefen. Skapat mars 2006 Reviderad januari

121 DELEGATIONSORDNING Delegationsordning Förkortningar Ord. Ordförande direktion Rch Räddningschef FD Får delegeras vidare Delegat Den som har fått personlig delegation. Benämns med funktion enligt verksamhetsbeskrivningen. VB Verksamhetsbeskrivning PH Personalhandbok Ärende Beslutande A Direktionens interna arbete Ord. Rch FD Delegat Besluta i ärenden som är så brådskande, att direktionens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas vid direktionens nästa sammanträde. Kommunallagen 6 kap, 36 Representation och uppvaktning i enlighet med policydokument Förtroendevaldas deltagande i kurs, konferens eller utlandsresa. Vid ordförandes deltagande enligt ovanstående fattas beslut av Vice ordförande. Ärende X X X Beslutande B Arbetsmiljö Ord. Rch FD Delegat Ansvaret för arbetsmiljöuppgifter enligt Arbetsmiljölagen mfl författningar. * X X PH Anm. till dir. X X Anm. till dir. *Arbetsgivarrollen utövas ytterst av direktionen som därmed i grunden har ansvaret för arbetsmiljön. I praktiken kan dock inte dessa uppgifter utövas av direktionen utan måste delegeras till räddningschefen. Vidare fördelning av uppgifter framgår av personalhandboken Arbetsgivaren har alltid kvar sitt ansvar för arbetsmiljön, även om olika uppgifter i arbetsmiljöarbetet fördelats. Skapat mars 2006 Reviderad januari

122 DELEGATIONSORDNING Ärende Beslutande C Ekonomiska ärenden Ord Rch FD Delegat Inköp av varor och tjänster inom X fastställd budgetram Kr Inköp av varor upp till kr X Ansvarig enligt verksamhetsbeskrivning Beslut att utge/icke utge skadestånd X X Utlämnande av växel- och X X Administratör förskottskassor, (handkassa) i VSR och förman Avskrivning av osäkra fordringar upp X till ett basbelopp Försäljning av utrustning upp till ett X basbelopp Representation intill 6 tkr per tillfälle. X Anm. till dir. Beslut om tillämpning av taxor och tillhörande bestämmelser för brukande/ nyttjande utifrån omständigheter i det enskillda fallet. Teckna/säga upp avtal/kontrakt som behövs för verksamheten, (inom fastställd budgetram). Underteckna redovisning av mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. X X Funktionsansvarig förebyggande X X X Ekonom i Vingåkers kommun X Skapat mars 2006 Reviderad januari

123 DELEGATIONSORDNING Ärende Beslutande D Personalärenden övergripande Ord. Rch FD Delegat Anm. till dir. Fastställande av ny/förändrad org. X X Information och förhandling enligt X X Stf räddningschef MBL, AML, AB, mfl Tillsvidare anställning Räddningschef Direktionen Stf Räddningschef X X Övrig personal X X Stf räddningdchef X Tidsbegränsad anställning X X Stf räddningschef X Fastställande av lön Räddningschef X Stf Räddningschef X Övrig tillsvidareanställd personal X X Stf räddningschef Tidsbegränsad anställning X X Stf räddningschef Entledigande på anställdes begäran Räddningschef Direktionen Stf Räddningschef X X Övrig personal X X Stf räddningschef Entledigande av arbetsgivaren Uppsägning X X Avsked X X Ledighet (semester, tj.ledighet mm) Räddningschef X Stf Räddningschef X (utöver ledighet enligt lag eller X X avtal) överstigande 12 månader, övrig personal hel och partiell (utöver ledighet X X Stf räddningschef enligt lag eller avtal) upp till 12 månader. Avstängning och disciplinpåföljd Räddningschef Direktionen Övrig personal X X Skapat mars 2006 Reviderad januari

124 DELEGATIONSORDNING Ärende Beslutande D Forts. Personalärenden Ord. Rch FD Delegat Kurs och Konferens Deltagande i kurs, konferens eller utlandsresa, överstigande 10 dagar. Räddningschef / Stf räddningschef Övrig personal Beslut om utbildning: Beslut om deltagande i utbildning av sammanlagd tid överstigande tolv månader med helt eller delvis bibehållen lön. räddningschef / stf räddningschef. Dito upp till tolv månader, övrig personal Övrigt Beslut om pensioner m.m. Beslut om pensioner enligt kommunala avtalet. Beslut om löneförmåner i samband med arbetsskada. Beslut om förbud mot bisyssla. 12 AB X X X X X X X Anm. till dir. X X X Skapat mars 2006 Reviderad januari

125 DELEGATIONSORDNING Ärende Beslutande E Myndighetsutövning Ord Rch FD Delegat Utse Räddningsledare 3 kap 16 LSO Beslut i ärenden angående ansökan om dispens för en fastighetsägare att själv utföra eller låta någon annan utföra sotning på den egna fastigheten. 3 kap 4 2: a st LSO Återta medgivande avseende dispens för en fastighetsägare att själv utföra eller låta någon annan utföra sotning på den egna fastigheten.3 kap 4 2: a st LSO Meddela föreläggande och förbud enligt LSO 5 kap 2. Ett sådant föreläggande får inte förenas med vite. 3 kap 6 2:a st LSO Besluta om vilka tillsyner som skall genomföras, utöver det som är beslutat i handlingsprogrammet. 5 kap 1 LSO Meddela föreläggande och förbud i tillsynsärende vilket inte är förenat med vite. 5 kap 2 LSO Meddela föreläggande och förbud i tillsyns ärende som är förenat med vite. 5 kap 2 LSO Ta ut personer för att ingå i räddningsvärn. 6 kap 1 3:e st LSO Besluta om att anordning som varaktigt behövs för räddningstjänst får placeras på annans mark eller byggnad. 6 kap 5 LSO X Lista finns i personal handboken X X Funktionsansvarig förebyggande X X Funktionsansvarig förebyggande X Lista från Skorstensfejarmästarna X X Funktionsansvarig förebyggande X X Lista i personal handboken X X Direktionen Anm. till dir. X X X X X X X X Skapat mars 2006 Reviderad januari

126 DELEGATIONSORDNING Ärende Beslutande E Forts. Myndighetsutövning Ord Rch FD Delegat Besluta om ersättning till enskilda vid deltagande i räddningstjänst enligt 4, 5 och 6. 7 kap 8 1:a st LSO Meddela föreskrifter om förbud helt eller delvis mot eldning utomhus samt liknande förebyggande åtgärder mot brand. 2 kap 7 FSO Besluta om brandskyddskontroll enligt 3 kap 4 3:e stycket LSO i särskilda fall. 3 kap 1 2:a st FSO Utse tillsynsförrättare för att utföra tillsyn enligt LSO och LBE. X X Stf räddningschef X X Räddningschef i beredskap X X Skorstensfejarmästarna X Lista i personal handboken Anm. till dir. X Meddela förelägganden och förbud i tillsynsärenden. Ett sådant föreläggande eller förbud får inte förenas med vite eller att förordna om rättelse på den försumliges bekostnad. 25 LBE Meddela förelägganden och förbud i tillsynsärenden förenat med vite. 25 LBE Förordna om rättelse på den försumliges bekostnad. 25 LBE Verkställande av åtgärd på den försumliges bekostnad. 25 LBE Medge undantag från förbud att föra öppen eld vid enstaka tillfällen och vid hantering som inte är tillståndspliktig. 8 FBE X X Lista i personal handboken Direktionen Direktionen Direktionen X X Lista i personal handboken X Skapat mars 2006 Reviderad januari

127 DELEGATIONSORDNING Ärende Beslutande E Forts. Myndighetsutövning Ord Rch FD Delegat Yttrande till MSB samt Polismyndighet. 14 FBE Yttrande till byggnadsnämnden i ärenden rörande bygglov, detaljplaner. PBL BVL, BVF samt gällande BBR, BKR Yttrande till polismyndighet avseende offentliga tillställningar och sammankomster. Ordningslag 2 kap 7, 9, 10. samt lokala ordningsföreskrifter. Remissvar till Socialstyrelsen rörande tillstånd att bedriva HVBhem. SoL Yttrande till polismyndighet rörande till exempel sakkunnighetsutlåtande vid brand. 13 kap 6 BrB Övrig lagstiftning angående remissvar till Boverket, Statens Räddningsverket m.m. X X Funktions ansvarig förebyggande X X Funktions ansvarig förebyggande Brandingengör X X Funktions ansvarig förebyggande Brandingengör X X Funktions ansvarig förebyggande Brandingengör X X Funktionsansvarig förebyggande. Räddningschef i beredskap X X Funktionsansvarig förebyggande Brandingengör Anm. till dir. Skapat mars 2006 Reviderad januari

128 DELEGATIONSORDNING Ärende Beslutande F Övriga ärenden Ord. Rch FD Delegat Besluta i ärenden om utlämnande av allmän handling med beaktande av sekretess. 9 kap, 30 SekrL Prövning om överklagande inkommit i tid, samt avvisning av för sent inkommen överklagan. 24 FVL Beslut om omprövning av överklagat delegationsbeslut skall ske. 27 FVL Omprövning av beslut. 27 FVL Yttrande över överklagande av delegatens beslut. 27 FVL Utse ombud att föra kommunalförbundets talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av olika slag. Upprätta dokumenthanteringsplan, gallring av handlingar. 6 Arkiv L X X X X X X Funktionsansvarig förebyggande och räddning X Delegaten i ursprungsbeslutet. X Delegaten i ursprungsbeslutet. Delegaten i ursprungsbeslutet. Delegaten i ursprungsbeslutet i samråd med rch. Anm. till dir. X X Delegaten i ursprungsbeslutet. X X X Administratör i VSR X Skapat mars 2006 Reviderad januari

129 Västra Sörmlands Räddningstjänst Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Direktionen Sida Dir Revidering av internkontrollplan Förslag till beslut Direktionen antar den reviderade internkontrollplanen Beskrivning av ärendet Enligt beslut ska delegationsordningen revideras varje år och belslut fattas av Direktionen på årets första direktionsmöte. Internkontrollplanen är framtagen under hösten 2013 och innehåller sju Kontrollpunkter. Vissa justeringar är gjorda (se bilaga). Beslutsunderlag Au föreslår Direktionen att anta internkontrollplanen för Justerandes sign Utdragsbestyrkande 129

130 Antagen av direktionen Västra Sörmlands Räddningstjänst Internkontrollplan för 2014 Kontrollområde Kontrollmoment Kontrollansvar Frekvens Metod Rapportering Riskbedömning Felrapportering Fungerande rutin Kontroll att felrapporter från ytterstationerna tas omhand och behandlas inom rimlig tid. Funktionsansvarig Räddning 2 ggr /år Intervju med resp stationsansvarig RL Fakturahantering (kundfakturor) Fungerande rutin för kundfakturering Ekonom, Vingåkers Kommun 4 ggr/år Stickprov RL Inventariehantering, stora värden Fungerande rutin och rättvisande register Funktionsansvarig Räddning Stickprov, enstaka tillfälle RL Kontroll att inventering sker och att innehållet är rättvisande. Myndighetsutövning Fungerande rutin Kontroll att rutinen följs och relevant lagstiftning efterlevs. Funktionsansvarig Förebyggande 4 ggr/år Stickprov RL 1 130

131 Antagen av direktionen Uppföljning av insats Fungerande rutin för uppföljning av insats Kontroll mot insatser att antagen rutin efterlevs. Ansvarig för kvalitetsgranskning av insatsrapporterna 2 ggr/år Fullständig RL Arbetsmiljö Medicinsk och fysisk status Funktionschef Räddning 1 g/år Fullständig RL Kontroll att rutin följs för de som inte uppfyller ordinarie krav

132 Västra Sörmlands Räddningstjänst Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Direktionen Sida Dir Verksamhetsbeskrivning 2014 Förslag beslut Informationen läggs till handlingarna. Beskrivning av ärendet Arbetsutskottet tar del av verksamhetsbeskrivning för 2014, vilken är uppdelad i styrdokument, organisation, styrning/ledning, arbetsordning samt funktionsbeskrivningar. Beslutsunderlag Verksamhetsbeskrivning 2014, fastställd Justerandes sign Utdragsbestyrkande 132

133 Verksamhetsbeskrivning 2014 Fastställd Reviderad Samverkad

134 VERKSAMHETSBESKRIVNING 2014 VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Innehållsförteckning STYRDOKUMENT... 4 ORGANISATION STYRNING/LEDNING... 5 Mötesforum... 5 Arbetsprocess... 5 Kalendarium och protokoll... 6 Ledningsgrupp... 6 Deltagare... 6 Syfte... 6 Mål... 6 Funktionsmöten... 6 Deltagare... 6 Syfte... 6 Mål... 6 Stationsmöten RIB-befäl/arbetsledare... 7 Deltagare... 7 Syfte... 7 Mål... 7 Befälsmöte heltid... 7 Deltagare... 7 Syfte... 7 Mål... 7 Chefsmöte... 8 Deltagare... 8 Syfte... 8 Mål... 8 Gruppmöte heltid... 8 Deltagare... 8 Syfte... 8 Mål... 8 Informationsmöte heltid... 8 Deltagare... 8 Syfte... 8 Mål... 8 Arbetsplatsträff... 9 Syfte... 9 Mål... 9 Samverkansmöte... 9 Deltagare G:\Styrdokument\Personalhandbok\Verksamhetsbeskrivning\2014 2

135 VERKSAMHETSBESKRIVNING 2014 VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Syfte... 9 Mål... 9 ARBETSORDNING Medarbetarroll Chefsroll Förhållningssätt Funktionsansvar Brandmästare ska: Brandförman ska: Stationsansvarig (RIB) ska: Ansvarsområde Fördelning av Arbetsmiljöuppgifter FUNKTIONSBESKRIVNINGAR G:\Styrdokument\Personalhandbok\Verksamhetsbeskrivning\2014 3

136 VERKSAMHETSBESKRIVNING 2014 VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Styrdokument VISION POLICY SKYDD OCH BEREDSKAP Medlemskommunerna RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS PLAN FÖR SKYDD OCH BEREDSKAP Mål FÖRBUNDS- ORDNING UPPDRAG Direktionen Policys HANDLINGSPROGRAM Direktionens vilja Information till allmänheten Planer VSR Värdegrund Personal handbok VERKSAMHETSPLAN FUNKTION RÄDDNING VERKSAMHETSPLAN FUNKTION FÖREBYGGANDE Tillsyn Utbildning och information Undersökande - Verksamhets beskrivning Personaladm. Riktlinjer LARMPLANER MATERIEL / UTRUSTNING Förteckning KOMPETENS Förmåga per tjänst Drift- och underhållsplan Rutiner Instruktioner Reglementen Övningsplan Plan för kompetensutveckling PM 136 G:\Styrdokument\Personalhandbok\Verksamhetsbeskrivning\2014 4

137 VERKSAMHETSBESKRIVNING 2014 VÄSTRA SÖRMLANDS RÄDDNINGSTJÄNST Organisation Direktionen AU Revision Räddningschef Verksamhetsstöd Ledningsgrupp Räddning Förebyggande Styrning/Ledning Mötesforum Inom VSR förekommer följande möten: ledningsgruppsmöten funktionsmöten stationsmöten RIB-befäl/arbetsled. befälsmöten heltid chefsmöten gruppmöten heltid infomöten heltid arbetsplatsträffar samverkansmöten Arbetsprocess Ledningsgruppsmöte och funktionsmöten De olika mötesfformerna genomförs enligt kalendarium som upprättas inför varje verksamhetsår. Stormöte (4 timmar/år) och befälsmöten (8 timmar/år), chefsmöte (4 timmar/år). Stationsmöten med RIB-befäl / arbetsledare genomförs stationsvis mist två gånger per år. Gruppmöten/APT genomförs var fjärde vecka för heltid för RIB 2 gånger per år. Samverkan genomförs i anslutning till Direktionsmöten och i övrigt när så krävs. Gruppmöte med heltidsskiften sker varje vecka på måndagar alternativt fredagar. 137 G:\Styrdokument\Personalhandbok\Verksamhetsbeskrivning\2014 5