KALLELSE. 17 Kommunikation och medskapande av Vision 2025 KS/2014:241 KR Kommunikation och medskapande av varumärket Sveriges Lustgård

Transkript

1 1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Tisdag den 29 april 2014, kl 8.15 Plats KTS-salen, Vita Huset Nr Information 1 Uppföljning av kommunstyrelsens ansvarsområde allmänt översiktsplanarbetet arkitekttävlingen 2 Ekonomisk utfallsprognos för Katrineholms kommun (nämndnivå) 3 Personalutskottet 4 Triangelföreningen 5 Katrineholms Fastighets AB Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid 6 Svar på motion om att starta familjecentral KS/2013:557 MSK 3 7 Årsredovisning 2013 med revisionsberättelse för Västra Sörmlands Räddningstjänst 8 Årsredovisning 2013 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 9 Revidering av bolagsordning och ägardirektiv Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB) 10 Revidering av bolagsordning och ägardirektiv Sörmland Vatten och Avfall AB (SVAAB) KS/2014:155 MSK 13 KS/2014:212 PJ 113 KS/2014:230 KR 216 KS/2014:231 KR 227 Nr Ärenden till kommunstyrelsen Handl. Sid 11 Utbyggnad av förskoleavdelningar KS/2014:240 MSK Planeringsdirektiv 2015 med plan för KS/2014:190 AM Miljöredovisning 76 steg mot en hållbarare Lustgård KS/2014:152 KR Övergripande lokala miljömål KS/2014:228 KR Tillgänglighetsanpassning vid Sandbäcksskolan KS/2014:182 KR Verksamhetsanpassning av Skogsborgsskolan och Tallåsskolan KS/2014:181 KR Kommunikation och medskapande av Vision 2025 KS/2014:241 KR Kommunikation och medskapande av varumärket Sveriges Lustgård KR/2014:242 KR 394 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: karin.ostermansundell@katrineholm.se 1

2 2 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Yttrande över remissen Väg 56, delen förbi Äs KS/2014:191 MSK Remiss: förslag till struktur för samverkan och utveckling inom socialtjänsten och delar av sjukoch hälsovården KS/2014:134 PJ Dokumenthanteringsplan för personalavdelningen KS/2014:162 MSK Redovisning av kommunstyrelsens medel till KS/2014:229 KR 497 förfogande 23 Försäljning av fastigheten Djulö 1:243 KS/2014:200 PJ Slutrapport projekt Communis del 1 Intranät KS/2014:235 MSK 505 Nr Anmälningsärenden Sid 25 Anmälan av delegationsbeslut Anmälan av Sveriges kommuner och Landstings cirkulär Meddelanden 521 Göran Dahlström Ordförande KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: karin.ostermansundell@katrineholm.se 2

3 3 Dnr KS/2013: Handläggare: Marie Sandström Koski Svar på motion om att starta familjecentral Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motion med hänvisning till inkomna yttranden, kommunledningsförvaltningens bedömning och den politiska beredningen. Ärendebeskrivning Marian Loley (KD) och Joha Frondelius (KD) har lämnat in en motion om att starta en familjecentral. Motionen har följande lydelse: MOTION OM ATT STARTA EN FAMILJECENTRAL Familjecentralen är ett exempel på både en samverkansform och en hälsofrämjande arena för föräldrar och barn. På en familjecentral samordnas och samlokaliseras främjande och förebyggande arbete för barn. På så sätt kan familjecentralen fungera som en ingång för att nå alla föräldrar och samtidigt erbjuda kompletterande stödformer för föräldrar som är i behov av det. På en familjecentral arbetar flera olika yrkeskategorier tillsammans kring barnfamiljen, exempelvis med individuell rådgivning, föräldragrupper och föräldrastödsprogram. Enligt Socialstyrelsen och Föreningen för familjecentralers främjande ska minst fyra basverksamheter samverka och dela lokaler i en familjecentral: mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Familjecentralen i samarbete mellan kommunen,landstinget och någon eventuell frivilligorganisation skapar förutsättningar för tryggare föräldrar och friskare barn. Det handlar om att ge familjerna det stöd de behöver för att orka och kunna vara bra föräldrar och det handlar om att hitta de barn och föräldrar som behöver ett särskilt stöd, inte minst våra tonårs- föräldrar, nya svenskar samt ensamstående. Familjecentraler handlar inte om att öka kostnaderna för samhället.familjecentraler är en vinst för alla! Kommunfullmäktige beslutade den 18 november 2013, 198, att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beredning av kommunstyrelsens ordförande, Göran Dahlström (S), och kommunstyrelsens vice ordförande, Lars Härnström (M): Vi gör nu en stor satsning, som är den största sedan 70-talet, på nya förskoleavdelningar. Därför ser vi idag ingen möjlighet att även satsa resurser på en familjecentral. Vi ser positivt på inrättande av en familjecentral och återkommer gärna till förslaget under nästa mandatperiod. 3

4 4 Inkomna yttranden Bildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige ska anse motionen besvarad. Av underlaget från bildningsförvaltningen framgår att det kan ses som positiv med samlokalisering och samarbete över organisationsgränserna. Det lyfts också fram att nämnden i dagsläget inte har uppdraget att bedriva öppen förskola som är en av de samverkande basverksamheterna i en familjecentral. Socialnämnden framför i sitt yttrande att samverkan kan möjliggöra tidigare upptäckt av barn som far illa. En samlokalisering av socialtjänsten kan också bidra till att avdramatisera kontakt med socialtjänsten och därmed kan stöd ges tidigare. Nämnden konstaterar också att basverksamheten i form av öppen förskola saknas i Katrineholm. Av yttrandet framgår att genom samverkan/samarbete med andra verksamheter kan familjer med särskilda behov lättare nås och i detta kan familjecentral vara en möjlig form. Nämnden bedömer att motionen kan anses besvarad. Kommunledningsförvaltningens bedömning Remissinstanserna ställer sig huvudsakligen positiva till inrättande av en familjecentral. De konstaterar dock att kommunen inte bedriver öppen förskola som ses som en av de fyra basverksamheterna i familjecentraler. För kommunens del är det således socialtjänsten som kan förläggas till en familjecentral. De övriga basverksamheterna mödravårdscentral och barnavårdscentral bedrivs av landstinget. Kommunledningsförvaltningen har tagit del av ett flertal utredningar som gjorts av kommuner och landsting. Generellt är dessa positiva till familjecentraler, till exempel ses symbioseffekter. Bland de mer kritiska synpunkter som förs fram är bland annat svårighet med övergripande ledning, integritetsaspekten, olika huvudmän. Socialstyrelsen gjorde en utvärdering 2008 i vilken det konstaterades att de familjer som besökte de öppna verksamheterna inom familjecentralerna tillhörde till övervägande del socioekonomiskt starka grupper. Väljer kommunfullmäktige att gå vidare med inrättande av familjecentral bedömer förvaltningen att en utredning bör göras som ett första steg för att klarlägga grundläggande förutsättningar såsom till exempel vilka resurser som krävs men också kommunens målsättning för en sådan verksamhet. Tar sedan kommunen ställning för att gå vidare med inrättande av familjecentral blir nästa steg att föra diskussioner med landstinget. Ärendets handlingar Beredning kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande, Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Motion om att starta en familjecentral, Bildningsnämndens protokoll, , 8 Socialnämnden protokoll, , 25 4

5 5 1 (1) Datum KOMMUNSTYRELSEN Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om att starta familjecentral Marian Loley (KD) och Joha Frondelius (KD) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om att starta en familjecentral. Vi gör nu en stor satsning, som är den största sedan 70-talet, på nya förskoleavdelningar. Därför ser vi idag ingen möjlighet att även satsa resurser på en familjecentral. Vi ser positivt på inrättande av en familjecentral och återkommer gärna till förslaget under nästa mandatperiod. Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande KOMMUNSTYRELSEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunstyrelsen@katrineholm.se 5

6 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Staben Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om att starta en familjecentral Ärendebeskrivning Marian Loley (KD) och Joha Frondelius (KD) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om att starta en familjecentral. Ärendets beredning Motionen har remitterats till bildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden. Vård- och omsorgnämnden har meddelat att nämnden avstår från att yttra sig då frågan inte anses ligga inom deras verksamhetsområde. Inkomna yttranden Bildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige ska anse motionen besvarad. Av underlaget från bildningsförvaltningen framgår att det kan ses som positiv med samlokalisering och samarbete över organisationsgränserna. Det lyfts också fram att nämnden i dagsläget inte har uppdraget att bedriva öppen förskola som är en av de samverkande basverksamheterna i en familjecentral. Socialnämnden framför i sitt yttrande att samverkan kan möjliggöra tidigare upptäckt av barn som far illa. En samlokalisering av socialtjänsten kan också bidra till att avdramatisera kontakt med socialtjänsten och därmed kan stöd ges tidigare. Nämnden konstaterar också att basverksamheten i form av öppen förskola saknas i Katrineholm. Av yttrandet framgår att genom samverkan/samarbete med andra verksamheter kan familjer med särskilda behov lättare nås och i detta kan familjecentral vara en möjlig form. Nämnden bedömer att motionen kan anses besvarad. Kommunledningsförvaltningens bedömning Remissinstanserna ställer sig huvudsakligen positiva till inrättande av en familjecentral. De konstaterar dock att kommunen inte bedriver öppen förskola som ses som en av de fyra basverksamheterna i familjecentraler. För kommunens del är det således socialtjänsten som kan förläggas till en familjecentral. De övriga basverksamheterna mödravårdscentral och barnavårdscentral bedrivs av landstinget. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se 6

7 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Staben Kommunledningsförvaltningen har tagit del av ett flertal utredningar som gjorts av kommuner och landsting. Generellt är dessa positiva till familjecentraler, till exempel ses symbioseffekter. Bland de mer kritiska synpunkter som förs fram är bland annat svårighet med övergripande ledning, integritetsaspekten, olika huvudmän. Socialstyrelsen gjorde en utvärdering 2008 i vilken det konstaterades att de familjer som besökte de öppna verksamheterna inom familjecentralerna tillhörde till övervägande del socioekonomiskt starka grupper. Väljer kommunfullmäktige att gå vidare med inrättande av familjecentral bedömer förvaltningen att en utredning bör göras som ett första steg för att klarlägga grundläggande förutsättningar såsom till exempel vilka resurser som krävs men också kommunens målsättning för en sådan verksamhet. Tar sedan kommunen ställning för att gå vidare med inrättande av familjecentral blir nästa steg att föra diskussioner med landstinget. Ärendets handlingar Motion om att starta en familjecentral, Bildningsnämndens protokoll, , 8 Socialnämnden protokoll, , 25 Marie Sandström Koski KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se 7

8 8 Kristdemokraterna ETT MÄNSKLIGARE SVERIGE ~catr~n~~höims KOMI Knmmunstvreisen 20 ~3 -~ Katrineholm ~,55~ MOTION OM ATT STARTA EN FAMIUECENTRAL Familjecentralen är ett exempel på både en samverkansform och en hälsofrämjande arena för föräldrar och barn. På en familjecentral samordnas och samlokaliseras främjande och förebyggande arbete för barn. På så sätt kan familjecentralen fungera som en ingång för att nå alla föräldrar och samtidigt erbjuda kompletterande stödformer för föräldrar som är i behov av det. På en familjecentral arbetar flera olika yrkeskategorier tillsammans kring barnfamiljen, exempelvis med individuell rådgivning, föräldragrupper och föräldrastödsprogram. Enligt Socialstyrelsen och Föreningen för familjecentralers främjande ska minst fyra basverksamheter samverka och dela lokaler i en familjecentral: mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Familjecentralen isamarbete mellan kommunen,landstinget och någon eventuell frivilligorganisation skapar förutsättningar för tryggare föräldrar och friskare barn. Det handlar om att ge familjerna det stöd de behöver för att orka och kunna vara bra föräldrar och det handlar om att hitta de barn och föräldrar som behöver ett särskilt stöd, inte minst våra tonårs- föräldrar, nya svenskar samt ensamstående. Familjecentraler handlar inte om att öka kostnaderna för samhället. Familjecentraler är en vinst för alla! Vi Kristdemokrater yrkar på att starta en familjecentral i samverkan mellan kommunlandstinget och någon eventuell frivilligorganisation enligt intentionerna från statens folkhälsoinstitut. Marian Loley Joha Frondelius 8

9 9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Dnr 2014:2, 759 Handläggare: Helene Björkqvist Yttrande över motion om att starta en familjecentral Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen är besvarad. Reservarion Marian Loley (KD), Ann-Charlotte Olsson (C ), Carina Björk-Andersson (FP) och Ingegerd Furén (FP) reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning Marian Loley (KD) och Joha Frondelius (KD) har lämnat in en motion om att starta en familjecentral. Motionen är skickad till socialnämnden, vård- och omsorgsnämnden och bildningsnämnden för yttrande. Bildningsförvaltningens yttrande Motionen tar upp ett viktigt område att samordna främjandet och det förebyggande arbetet för barn. Det finns bra främjande och förebyggande arbete som genomförs inom olika samhällsorganisationer alltför sällan sker samordning och samarbete kring den enskilda familjen eller barnet. För att kunna nå alla föräldrar och barn och erbjuda rätt stöd skulle en samlokalisering och samarbete över organisationsgränserna vara en bra lösning. Det skulle kunna innebära kortare beslutsvägar, kunskapsutbyte och ett effektivare arbete som gynnar de enskilda familjerna och barnen. Motionen beskriver att Socialstyrelsen föreslår att minst fyra basverksamheter ska samverka och dela lokaler i en familjecentral: Mödrahälsovård, Barnhälsovård, Socialtjänst och Öppen förskola. I dagsläget bedrivs ingen öppen förskola i kommunens regi däremot finns öppen förskoleverksamhet inom frivilligorganisationer. Inför 2013 tillfördes förvaltningen 7 miljoner med ett tydligt uppdrag att prioritera utbyggnaden av förskolan. Inför 2014 har förvaltningen tillförts ytterligare medel för att fortsätta prioritera utbyggnaden av förskolan med ytterligare 5 avdelningar. Bildningsförvaltningen har inga resurser inom budgetram och inget uppdrag att bedriva Öppen förskola. Flickor och pojkars perspektiv Motionens förslag till familjecentral kan ha en positiv påverkan på flickor och pojkars livsvillkor. Ett bra främjande och förebyggande arbete kan motverka framtida utanförskap för både flickor och pojkar. Ärendets handlingar Motion om att starta en familjecentral Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 9

10 10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S), Marian Loley (KD), Fathia Gahair (S) och Anette Larsson-Fredriksson (S). Förslag och yrkanden Marian Loley (KD), tillsammans med Ann-Charlotte Olsson (C ), Carina Björk- Andersson (FP) och Ingegerd Furén (FP) yrkar att bildningsnämndens ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Anneli Hedberg (S) yrkar bifall till bildningsförvaltningens förslag. Beslutsgång Efter avslutad överläggning godkänner bildningsnämnden ordförandens förslag till beslutsordning. Ordförande ställer sitt förslag mot Marian Loleys (KD) med fleras förslag, och finner att bildningsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Justerandes sign Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande 10

11 11 11

12 12 12

13 13 Dnr: KS/2014: Handläggare: Marie Sandström Koski Årsredovisning 2013 med revisionsberättelse för Västra Sörmlands Räddningstjänst Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna årsredovisningen 2013 och bevilja ansvarsfrihet för direktionen för Västra Sörmlands Räddningstjänst och de enskilda ledamöterna. Fullmäktige konstaterar också i sammanhanget att de två finansiella målen som i revisorernas granskning anses som inte uppfyllda bör snarare betraktas som att förbundet mer än väl uppfyllt dessa. Ärendebeskrivning Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) har inkommit med en årsredovisning för Årsredovisningen innehåller, utöver ekonomisk redovisning, också en beskrivning av organisationen samt uppföljning av ägaruppdraget och direktionens vilja. Redovisningen på ett årsresultat för 2013 på kronor över budget. De av kommunfullmäktige utsedda revisorerna har granskat VSR:s årsredovisning och menar att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att två av VSR:s fyra finansiella mål är uppfyllda. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Sammanträdesprotokoll Västra Sörmlands Räddningstjänst, , Dir 1 Västra Sörmlands Räddningstjänst, årsredovisning 2013 Revisionsberättelse för år 2013 Revisionsrapport, gransknings av årsredovisningen 2013 Revisorernas redogörelse för år 2013 Revisionsrapport - Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Operativ räddningstjänst msk 13

14 14 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Staben Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Årsredovisning 2013 med revisionsberättelse för Västra Sörmlands Räddningstjänst Ärendebeskrivning Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) har inkommit med en årsredovisning för Årsredovisningen innehåller, utöver ekonomisk redovisning, också en beskrivning av organisationen samt uppföljning av ägaruppdraget och direktionens vilja. Redovisningen på ett årsresultat för 2013 på kronor över budget. De av kommunfullmäktige utsedda revisorerna har granskat VSR:s årsredovisning och menar att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Revisorernas instämmer i direktionens bedömning att två av de finansiella målen uppnåtts och att verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts delvis. Revisorerna bedömer också att direktionens påbörjade arbete med interna kontroll kan utvecklas. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av VSR:s årsredovisning, revisionsrapporten och revisionsberättelsen från de av kommunfullmäktige utsedda revisorerna. Förvaltningen konstaterar att de två finansiella mål som inte uppnåtts kan även bedömas såsom att dessa snarare överträffats. Vidare instämmer förvaltningen i revisorernas bedömning om att verksamhetsmålens uppfyllese inte i alla delar kan påverkas av förbundet. Förvaltningens bedömning är att kommunstyrelsen bör föreslå kommunfullmäktige att godkänna VSR:s årsredovisning för 2012 och följa revisorernas rekommendation att bevilja ansvarsfrihet för direktionen och de enskilda ledamöterna i densamma. K:\Beredningsmöten\2014\140429\ MSK\Tjänsteutlåtande VSR.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se 14

15 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2014: Staben Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll Västra Sörmlands Räddningstjänst, , Dir 1 Västra Sörmlands Räddningstjänst, årsredovisning 2013 Revisionsberättelse för år 2013 Revisionsrapport, gransknings av årsredovisningen 2013 Revisorernas redogörelse för år 2013 Revisionsrapport - Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Operativ räddningstjänst Marie Sandström Koski K:\Beredningsmöten\2014\140429\ MSK\Tjänsteutlåtande VSR.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se 15 Lix:60

16 16 Västra Sörmlands Räddningstjänst Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Direktionen Sida Dir 1 Dnr 13/ Årsredovisning 2013 Direktionens beslut Direktionen godkänner årsredovisning för 2013 och överlämnar den till ägarkommunerna. Direktionen beslutar att 650 tkr av årets överskott ska användas till projekt inom förebyggandesidan, för att utbilda frivilliga resurspersoner på mindre orter, samt inom och operativ verksamhet utveckla släckinsatser vid brand i byggnad. Bägge projekten gäller hela VSR. Beskrivning av ärendet Direktionen tar del av årsredovisning för Årsredovisningen redogör bland annat för uppföljning av ägaruppdraget och direktionens vilja. Årsredovisningen innehåller även en beskrivning av Västra Sörmlands Räddningstjänsts organisation och olika verksamhetsområden, personalekonomisk redovisning samt ekonomisk redovisning. Beslutsunderlag Årsredovisning 2013 Expedieras Ägarkommunerna Justerandes sign Utdragsbestyrkande 16

17 17 Västra Sörmlands Räddningstjänst Årsredovisning VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

18 18 Innehåll Slanglista och värdegrund 2 Ordförande har ordet 3 Direktionen 4 Revision 5 Räddningschefen har ordet 5 Förvaltningsberättelse 7-39 Organisation Uppföljning av ägaruppdraget och direktionens vilja 8 Funktion Förebyggande 12 Funktion Räddning 23 Personalekonomisk redovisning 32 Ekonomisk redovisning 37 Redovisningsprinciper, begreppsförklaring 45 Åtta år i sammanfattning 47 Revisionsberättelse 48 Slanglista" VSR: Västra Sörmlands Räddningstjänst MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap IVPA: I väntan på ambulans HLR: Hjärt- och lungräddning D-HLR: Hjärt- och lungräddning med defibrillator (hjärtstartare) RIB: Räddningspersonal i beredskap SBA: Systematiskt brandskyddsarbete LSO: Lagen om skydd mot olyckor LBE: Lag om brandfarliga/expl. varor LEH: Lag om extraordinära händelser RVR: Restvärdesräddning FIP: Första insats person RCB: Räddningschef i beredskap BM: Brandmästare IL: Insatsledare BF: Brandförman BmH: Brandman heltid PwC: Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB TiB: Tjänsteman i beredskap Foto: Egen personal Respekt Omtanke Trygghet Kommunikation Engagemang VÄRDEGRUND - Så här vill vi ha det Kompetens Samhörighet Effektivitet -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

19 19 Ordförande har ordet Arbetet har fortsatt utifrån Handlingsprogrammet som gäller för tiden Handlingsprogrammet bygger på det reviderade uppdraget från ägarkommunerna. Uppföljning av målen sker kontinuerligt vid AU-möten och direktionsmöten hade vi problem att rekrytera RIBpersonal till Vingåkersstationen. Den trenden har dock vänt under det gångna året och nu är personalstyrkan fulltalig. Jag kan ändå konstatera att personalsituationen bland RIB-personal snabbt kan förändras, vilket ofta beror på att den anställdes huvudanställning förändras. Detta är en framtida utmaning för organisationen. VSR har inlett ett intressant projekt tillsammans med Björkviks frivilliga brandkår. Projektet handlar om brandskyddsinformation till boende på landsbygden och arbetet startade redan under 2012, det ska bli riktigt intressant att följa hur detta kommer att utvecklas. Vi har även under det gångna året jobbat hårt med att rekrytera personal med annan etnisk bakgrund, här kan man väl se ett ganska klent resultat. Vi vill också anställa fler kvinnliga brandmän, även resultatet av detta är ganska dåligt. En av orsakerna är att det är väldigt få ansökningar både till SMO-utbildningen (brandmannautbildning) och lediga tjänster från dessa grupper. Under året har vi kommit igång med den efterlängtade byggnationen av den nya brandstationen i Vingåker, inflyttning sker under våren Under året har vi utrett vilken typ av höjdfordon som VSR har behov av. Upphandlingen är utförd och bil är beställd, leverans av en stegbil kommer att ske under sensommaren Ekonomiskt har vi gått med ett överskott på 682 tkr mot det planerade 0 tkr enligt budget. Jag kan konstatera att 2013 har varit ett bra år för VSR även om det såg lite mörkt ut under hösten på grund av pensionsskuldberäkningar som låg fel Ett STORT TACK till samtliga anställda och politiker som gjort sitt bästa för att verksamheten har fungerat bra under året. Ola Lindgren Ordförande -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

20 20 Direktionen VSR är ett kommunalförbund mellan Katrineholms och Vingåkers kommuner. Direktionen är den beslutande församlingen och utgör också styrelse. Genom val till kommunfullmäktige har kommuninvånarna möjlighet att påverka VSR s verksamhet. Fullmäktige i respektive medlemskommun utser representanter till direktionen, fem från Katrineholm samt fyra från Vingåker. Respektive fullmäktige beslutar också om anslag till förbundet och beviljar ansvarsfrihet för direktionen. Direktionen har det övergripande ansvaret, räddningschefen är genom delegation utsedd att leda den dagliga verksamheten. Direktionen har under året haft fyra möten. Direktionsmedlemmar V = Vingåker, K = Katrineholm Ordförande Vice ordförande Ledamöter Ersättare Ola Lindgren (S), V Marie-Louise Karlsson (S), K Lennart Öhman (S) V Sari Thorén (M) V Martin Larsson (VTL) V Karl-Gunnar Ljungqvist (S) K Berit Olming (M) K Lars Levin (F) K Sten Holmgren, (C) K Anita Blidh (S) V Therese Palm (S) V Kim Fröde (M) V Karin Frisk (S) K Ingemar Björklund (Kd) K Håkan Björndahl (S) K Ami Rooth (MP) K Ing-Britt Pettersson (S) K Direktionens vilja 2012 antog direktionen nuvarande handlingsprogram Direktionens vilja för tiden , med utgångspunkt från ägarnas uppdrag. Inriktning Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Förbundets andra uppgift ska vara att på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

21 21 Arbetsutskottet Arbetsutskottets (AU) sammansättning, ordförande Ola Lindgren, vice ordförande Marie-Louise Karlsson samt ledamöterna Sari Thorén och Sten Holmgren. AU har haft nio protokollförda möten under året. Revision Förbundet har fyra revisorer, vilka valts av medlemskommunerna i enlighet med förbundsordningen. Revisorerna är politiskt tillsatta och tjänstgör samma mandatperiod som ledamöter och ersättare i direktionen. Revisionsarbetet bedrivs i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen, revisorernas reglemente samt vad som anges i skriften God Revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorernas berättelse ska, tillsammans med årsredovisningen, överlämnas till respektive kommunfullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Revisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs. Sakkunnigt biträde under 2013 har varit PwC. Under året har revisorerna granskat Funktion räddning, resultatet visar i stort att funktionen är väl organiserad och att personalen utnyttjas effektivt. Revisorer Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Karl Källander (K) Peter Vogt (V) Marita Bengtsson (K) Karl-Erik Lardenäs (V) -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

22 22 Räddningschefen har ordet Tiden går fort och ytterligare ett verksamhetsår där vi jobbat med ägarnas uppdrag ligger bakom oss. Förbundet står nu inför det femtonde verksamhetsåret. Arbetet med att summera det gångna året, är ett jobb som verkligen stärker känslan av att vi gör så många bra saker i VSR. När man samlar året i en och samma skrift blir det väldigt tydligt vad som gjorts. Jag kan konstatera att vi har ett stort engagemang bland alla medarbetare oavsett om man arbetar i operativ tjänst på heltid, genom RIB eller har en dagtidstjänst. För drygt fyra år sedan startade bygget av övningsfältet Flamman, bygget är klart och nu återstår det ett viktigt arbete med underhåll och utveckling. Från 2014 har en person har sin arbetsplats på fältet där en del av arbetsuppgifterna är att underhålla och planera användandet för såväl intern som extern verksamhet/utbildning. VSR ska vara en bred aktör i ägarkommunernas skydds och säkerhetsarbete samt en viktig part i kommunernas service till medborgare och verksamheter. Det är lika viktigt att på ett proffsigt sätt kunna bistå och hjälpa till vid inträffade olyckor eller bränder, som att förebygga och hindra att olyckor inträffar. I VSR finns en säkerhetsstrateg som arbetar med säkerhetsfrågor i bägge ägarkommunerna. Under 2011 arbetade jag tillsammans med ledningsgruppen fram en ny organisation för i första hand den operativa verksamheten organisation 2014 där förändringen sker i tre steg lämnade vi dygnstjänst, vid årsskiftet 2012/2013 började insatsledarna åka i eget fordon och tjänstgör fristående från skiftlagen, årsskiftet 2013/2014 var det planerat att insatsledarna skulle börja arbeta dagtid med beredskap i bostad, detta har av olika orsaker inte kunnat genomföras. Det har dock schemamässigt gjorts förändringar så att mer flexibilitet åstadkommits. Som ett led i omorganisationen har under året RCBjouren fått uppdraget att vara TiB för bägge ägarkommunerna. Under året har det även beslutats att brandstationen i Vingåker flyttar till nya bättre anpassade lokaler, brandstationen kommer att finnas i kommunförrådet där ombyggnationerna startade före årsskiftet. Bygget kommer att vara klart under april och vi ska vara borta ur nuvarande lokaler senast sista maj. Under året har organisationen jobbat med att ta fram en internkontrollplan. Planen är antagen av direktionen och ska revideras varje år. Vi varje direktionsmöte ska vi redovisa resultatet av genomförda kontroller och förslag till åtgärder vid upptäckta brister. Ekonomiskt har året gett ett överskott på 682 tkr inklusive de finansiella kostnaderna. Planen var att vi skulle ha en budget som var helt i balans. År 2013 kan sammanfattas som ett bra ekonomiskt år för VSR. Av den planerade verksamheten har det mesta genomförts. Jag vill rikta ett stort och varmt tack för det gångna året till all personal, förtroendevalda samt engagerade medlemskommuner. Det är tack vare er som vi kan lägga ytterligare ett framgångsrikt år till handlingarna. Roger Larsson Räddningschef -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

23 23 Organisation 2013 Direktionen AU Revision Räddningschef Administratör Ledningsgrupp Räddnigschef Funktionsans-ansvariga Förebyggande Räddning -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

24 24 Uppföljning av ägaruppdraget och direktionens vilja Mål Nuvarande mål gäller från januari Utifrån målen har Direktionen antagit ett handlingsprogram/direktionens vilja vilken följs upp nedan. Direktionen har uppfattat att de fyra verksamhetsmål som framgår av ägaruppdraget är att betrakta som God Ekonomisk Hushållning. (Målen från ägarkommunerna är skrivna med fet text och direktionens vilja med kursiv stil). Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor, som föranleder räddningsinsats, ska minska över tid. Direktionens vilja överensstämmer med ägarnas mål. Antalet omkomna personer har ökat från en till tre personer. Antalet svårt skadade har dock minskat från 15 till 6 i jämförelse med föregående år. Lättare skador har också minskat från 66 till 34. Vi bedömer att målet delvis är uppfyllt. Redovisning sker i följande tre tabeller. Diagrammet saknar målvärde Diagrammet saknar målvärde Orsak till att målet inte är helt uppfyllt är svårt för VSR att påverka antalet inträffade olyckor. Många drabbade i framförallt trafiken kommer inte från våra kommuner. Dessa personer är svåra och i det närmaste omöjliga för VSR att nå med förbyggande utbildning. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

25 25 Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder om olyckor, som kan föranleda räddningsinsats, ska kontinuerligt öka. Direktionens vilja är att enskildas förmåga ska öka enligt ägarnas mål. VSR uppfyller målet genom att utbilda enskilda. VSR genomförde traditionsenligt en trafiksäkerhetsdag för gymnasiets årskurs tre. Detta sker i samverkan med ambulans, polis, viltskadefonden, MHF/NTF och Assistanskåren. I år deltog cirka 400 elever. Totalt utbildade och informerade VSR 7117 personer. Vi bedömer att målet är uppfyllt. Redovisning sker i följande tabell. Målvärde saknas för detta nyckeltal enligt målet ska antalet utbildningar öka varje år. Under 2013 hade VSR en projektanställd person som utbildade nyanlända personer i brandskydd. Detta bidrog bl.a. till att antal utbildade personer har ökat under VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

26 26 Vid 60 procent av alla olyckor som uppfyller kriterierna för räddningstjänst enligt LSO ska en första insats ske av enskilda. Direktionens vilja överensstämmer med ägarnas mål. Enskildas insats vid en olycka är ofta avgörande för utgången, vilket lyfts fram i VSR s förebyggande arbete. För att värdera effekten av det förebyggande arbetet ska VSR notera om enskilda har påbörjat en skadebegränsande insats när räddningsstyrkan anländer till olycks-platsen. Vi bedömer att målet är delvis uppfyllt. Redovisning sker i följande tabell och orsakerna förklaras i text under diagrammet. Organisationen har alltid uppgett att detta mål är svårt att mäta. Detta beror oftast på att insatspersonalen är upptagen med andra för stunden viktigare uppgifter. VSR har från 2013 infört fristående insatsledare d.v.s. insatsledaren åker med eget fordon på larm. Detta har inneburit att insatsledaren kunnat stanna kvar på olycksplatsen för att samla in information om olyckan och på så sätt har målet kunnat följas upp bättre. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

27 27 Räddningstjänstens första enhet ska vara framme vid 100 procent av alla olyckor inom den tid som anges i handlingsprogrammets förmågekarta. Räddningsstyrkans framkomsttid har betydelse för olyckans skadeutveckling. Med framkomsttid avses tid från larm till dess att första räddningsstyrka anländer till skadeplats. Direktionen vill följa framkomsttiden för alla räddningsinsatser som ligger inom ramen för begreppet räddningstjänst. VSR s insatsområde utgörs av en stor geografisk yta. För att säkra att en räddningsstyrka anländer till skadeplatsen inom godtagbar tid och genomför räddningsinsats på ett effektivt sätt har VSR avtal med andra kommuners räddningstjänster som gränsar mot VSR s insatsområde. Vi bedömer att målet är delvis uppfyllt. Redovisning sker i följande tabell och orsak redovisas i text under tabellen. Målvärde är noll i detta diagram Orsak till att insatsstyrkan inte har kommit fram enligt förmågekartan vid två tillfällen har utretts av organisationen. Vid larmet i maj var orsaken bristfällig adress till en skogsbrand. Även i juli var orsaken felaktig adress vid larm om brand i dike vid maskinell buskröjning. Ingen av dessa tillfällen har påverkat insatsens resultat. Övriga månader finns inga avvikelser att rapportera. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

28 28 Funktion Förebyggande Sammanfattning av året I början av året fanns sju helårsarbetare i funktionen. När året summeras finns 3,5 tjänster kvar i funktionen. Detta sätter spår i måluppfyllelsen. En brandingenjörstjänst på enhet tillsyn är vakant vid årets slut, likaså en instruktör på enhet extern utbildningen. En person som tillfälligt hade 0,5 tjänst på övningsfältet och externutbildning har återgått till utryckningstjänst på heltid, utöver detta så har tjänsten som utbildningsansvarig rationaliserats bort. Under perioden visar funktionens två huvudområden, tillsyn och externutbildning ett sämre resultat än uppsatta budgetmål. Målet från delårsrapporten var att tillsynsenheten skulle uppvisa en budget i balans vid årsskiftet, resultatet visar dock på ett resultat med -100 tkr. Inte heller utbildningsenheten kunde redovisa en budget i balans resultatet blev -762 tkr. Detta beror på flera olika faktorer, till ex. för optimistiskt budget 2013, ökad konkurrens från andra aktörer och en minskad efterfrågan på utbildningar från både den privata och kommunala sidan. Åtgärder vidtogs i höstas för att minimera budgetunderskottet en omorganisation på utbildningsenheten genomfördes, en chefstjänst togs bort. Detta medförde en omfördelning av arbetsuppgifterna inom funktionen. Administratören och funktionschef har delat på arbetsuppgifter som tidigare legat på chefen för utbildningsenheten. Enhet undersökande/lärande har genomfört en fördjupad olycksutredning under året, behovet är större men på grund av tids- och personalbrist så har detta prioriterats bort. Under året har sju sakkunnigutlåtanden utfärdats efter förfrågan från polismyndigheten i länet. Enhet Tillsyn har utifrån förutsättningarna på personalsidan fungerat tillfredsställande. Arbetsuppgifter, regler och rutiner är inarbetade och alla kan utföra allas arbetsuppgifter, vilket gör enheten mindre sårbar. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

29 29 I VSR s verksamhetsområde finns ca 200 objekt som omfattas av kravet på skriftlig Enhet tillsyn Skriftlig redogörelse Tillsyn redogörelse enligt LSO. I redogörelsen beskrivs verksamhet och brandskydd. Tillsynsplanen omfattar LSO och LBE, tillsynen följer de frister som finns registrerade i dataprogramet CORE. Utöver tillsynsplanen har det under året genomförts ett antal tillsyner i flerbostadshus detta har genomförts av operativ personal i skift. Vid tillsynen redovisar ägaren och/eller innehavaren sitt systematiska brandskyddsarbete. På LBE-objekt kontrolleras även gällande tillstånd och kontrollbesiktningar. Funktionen fortsätter att planera sitt arbete utifrån tillsynsplanen som beslutades av direktionen 2011, inriktningen är på äldre, yngre samt landsbygd. Planerade tillsyner Genomförda tillsyner Planerade tillsyner Genomförda tillsyner (LSO) 2013 (LSO) 2013 (LSO) 2012 (LSO) Tillsyn brandfarlig vara Det finns inom VSR.s verksamhetsområde 190 objekt som har tillstånd att hantera brandfarlig vara enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE 2010:1011). Tillsyn av hantering med brandfarliga varor har samordnats med tillsyn enligt LSO i del fall det varit möjligt, 2013 samplanerades 21 tillsyner. Planerade Genomförda tillsyner Planerade Genomförda tillsyner tillsyner (LBE) 2013 (LBE) 2013 tillsyner (LBE) 2012 (LBE) Samplanerade planerade Planerade fastighets tillsyner Genomförda fastighetstillsyner tillsyner (LSO/LBE) 2013 (LSO) 2013 (LSO) VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

30 30 Sammanställning tillsyner Under 2013 planerade enheten att utföra 116 tillsyner enligt LSO, resultatet blev 87 genomförda tillsyner, av dessa fick 72 anmärkningar. På de objekt som fick anmärkningar har det genomförts 32 efterkontroller, resterande objekts anmärkningar följs upp via e-post och telefonkontakter. Under perioden har en tillsyn genomförts enligt LBE. Samplanerade tillsyner enligt (LSO och LBE) har inte redovisats i tidigare årsredovisningar, under året genomfördes 21 samplanerade tillsyner. VSR har även gjort sina första lägenhetstillsyner. Tillsammans med fastighetsägaren (KFAB) tillsynades ett helt kvarter, syftet var att kontrollera om det fanns ett skäligt brandskydd, 77 lägenheter tillsynades, resultatet visade att 77 % av dessa hade ett skäligt brandskydd. Tillsynerna genomfördes som ett test VSR har ej debiterat dessa tillsyner. Enhet tillsyn uppvisar ett minusresultat på 100 tkr mot budget. Orsak är att drygt 30 tillsyner inte genomfördes detta kan hänföras till att två brandmästare skulle förlägga 30 respektive 40% av sin arbetstid på enhet tillsyn 2013 arbetsuppgifterna var att genomföra tillsyner, detta visade sig inte fungera som det var tänkt. Den genomsnittliga rättelsetiden när anmärkningarna ska vara åtgärdade är tre månader. Några exempel på de vanligaste anmärkningarna vid tillsyner är brister i verksamheternas systematiska brandskyddsarbete (SBA), samt dörrar i brandcellsgränser som inte stänger ordentligt eller har fel brandklass ytterligare en vanlig anmärkning är utrymningsskyltar som inte lyser. Annan tillsyn i samverkan Vid två tillfällen under året har VSR tillsammans med polisen, socialförvaltningen och skattemyndigheten deltagit vid annan tillsyn. Tillsynerna har varit riktade mot restauranger med tillstånd att servera alkohol. VSR har vid dessa tillfällen kontrollerat brandsäkerheten i lokalerna. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

31 31 Tillstånd brandfarlig vara Under året har VSR fortsatt att följa upp och kontrollera tidigare ansökningar. Tillsynsförrättarna har under LSO tillsyner upptäckt verksamheter som hanterar brandfarlig vara i sin verksamhet men har saknat tillstånd för detta. Vid årsskiftet fanns det 190 gällande tillstånd för hantering av brandfarlig vara i kommunerna. Tillståndsansökningar för brandfarlig vara 2013 Tillståndsansökningar för brandfarlig vara 2012 Vingåker 2 9 Katrineholm Efter övertagandet av tillståndsgivningen från polisen hösten 2010 har VSR inte märkt någon märkbar ökning av antal tillstånd. Ett fåtal ärenden av enklare karaktär har behandlas. Under det gångna året har VSR utfärdat sju tillstånd som avser både nya och förnyade tillstånd. Tillståndsansökningar för explosiv vara 2013 Tillståndsansökningar för explosiv vara 2012 Vingåker 2 2 Katrineholm 4 5 I VSR s verksamhetsområde finns två Sevesoanläggningar. Bägge objekten finns i Vingåkers kommun. Ena anläggningen är Nammo Vingåkersverken AB som finns i den högre klassen, den andra anläggningen är Voith Paper Fabrics AB i Sevesoanläggningar Högsjö, som finns i den lägre klassen. I Katrineholms kommun har Länsstyrelsen klassat SKF Mekan som farlig verksamhet enligt LSO. På Sevesoanläggningar sköts tillsyn av länsstyrelsen, VSR deltar vid tillsynerna. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

32 32 Sotning Entreprenörer I Katrineholms kommun utförs sotning av Skortensfejarna LJ AB. I Vingåkers Kommun utförs sotning av Sörmlandssotarna AB i Vingåker. VSR genomför tillsyn på sotningsverksamheten. En objektsägare i vardera kommunen har ansökt byte av sotarentreprenör båda har fått godkännande. Vår uppfattning är att sotningsverksamheten har fungerat tillfredställande under året. Egensotning Brandskyddskontroll Enligt LSO kan kommunen medge en fastighetsägare att få utföra sotning på sin egen fastighet. Kravet för att få utföra egensotning är en utbildning på sex timmar. I Katrineholms kommun har fyra fastighetsägare fått tillstånd för egen sotning. En fastighetsägare har på egen begäran fått egensotningen upphävd. I Vingåkers kommun har ingen fastighetsägare ansökt om egensotning under året. Brandskyddskontroll ska göras med intervaller om två, fyra och åtta år och utföras av skorstensfejarmästaren eller behörig tekniker som är verksam i kommunen. Intervallerna gäller från 2004, detta innebär att alla eldstäder som var registrerade 2004 ska ha genomgått en brandskyddskontroll minst en gång vid utgången av Enligt sotarmästarna i respektive kommun var alla registrerade eldstäder kontrollerade enligt gällande intervall vid 2013 års utgång. Antal objekt 2år 4 år 8 år Katrineholm Vingåker Genomförda brandskyddskontroller 2013 Katrineholm Vingåker Biträda andra myndigheter VSR ska biträda andra myndigheter med sin sakkunskap. Det innebär att VSR har en passiv roll och biträder endast på förfrågan. VSR s sakkunskap är särskilt värdefull för t.ex. byggnadsnämnden i samband med fysisk planeringen eller vid granskning av brandskyddsdokumentation. VSR deltar vid tekniskt samråd då byggherre eller när respektive byggnads-nämnd kallar. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

33 33 Framtid Räddningstjänsten behöver välja väg för vår roll i plan- och byggprocessen. En alternativ väg är att påverka byggbranschen med avseende på komplexa system. Genom att vara offensiva och leda arbetet med att anpassa framtidens byggnader efter vår förmåga skapas möjlighet att vara en del av brandskyddet i en byggnad. Samtidigt får inte räddningstjänstens förmåga och andra myndigheter begränsa utvecklingen i byggbranschen. Det är en utmaning att undvika att brandkonsulter och byggbranschen ensamma formar framtidens byggnadstekniska brandskydd utan vår påverkan. Optimering av det tekniska brandskyddet kan medföra brist på robusthet vilket kan leda till större skador. VSR fortsätter på den utstakade vägen för kommande år. Under kommande år ska VSR fortsätta med fastighetstillsyner, vår uppfattning är att detta på sikt minska antalet bostadsbränder, på så sätt medverkar VSR till att antal omkomna i bränder minskar. Fastighetsägare till flerbostadshus informeras om skyldigheter att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Nästa steg är att utveckla och göra fler tillsyner i lägenheter, villor och radhus. Enheten kommer att göra färre tillsyner på de stora företagen då vi inriktar tillsynerna på hemma miljöer. Förutom personal från tillsynsenheten gör vår engagerade skiftpersonal besök i bostadsområden för att informera och svara på frågor. För att identifiera trender och potentiella faror för kommunernas invånare är det viktigt att hela tiden vara aktiv och söka information. Därför genomförs olika projekt för att kartlägga beståndet och brandskyddet i kommunernas radhusområden. VSR samarbetar gränslöst i kommunerna för att förebygga och identifiera faror för kommuninvånarna. VSR deltar på regionala och nationella förbyggande konferenser. VSR s hemsida ska ständigt vara uppdaterad och ge medborgarna svar på de viktigaste frågorna när det gäller tillsyn, sotning, utbildning och brandskydd sidan ska även innehålla kontaktuppgifter till personer som ansvarar för verksamheten. VSR är en given aktör på andra organisationers och myndigheters möten när det gäller kommuninvånarnas säkerhet. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

34 34 Enhet Undersökande/lärande Undersökande Det finns en strävan i samhället att olycksriskerna ska minskas, att färre ska omkomma eller skadas, att mindre ska förstöras i olyckor. Detta är också ett uppdrag som VSR har från ägarkommunerna. Strävan är att öka samhällets förmåga att förebygga och hantera situationer som kan föranleda räddningsinsatser. Som en del i detta finns krav på kommunerna att undersöka olyckor, enligt LSO. När en räddningsinsats är avslutad skall VSR se till att olyckan undersöks i skälig omfattning vi ska klarlägga orsaken till olyckan, olycksförloppet samt hur insatsen genomförts. Inom VSR används begreppen grundläggande och fördjupad undersökning. Den grundläggande undersökningen görs efter varje avslutad räddningsinsats och dokumenteras av räddningsledaren i insatsrapporten. Fördjupad undersökning ska göras på alla dödsolyckor eller på begäran av RCB alt. av enhetsansvarig undersökande och lärande, undantagna är larm om IVPA, suicid och sjukvårdslarm. Verksamheten Under 2013 har en fördjupad undersökning genomförts, det var på branden vid BodyCote Ytbehandling AB i Katrineholm i juni. Sju sakkunnigutlåtanden där man bedömer risk för människors liv och hälsa vid brand har utfärdats på begäran av polismyndigheten i Södermanland. Framtid Resultaten från utredningar ska spridas lokalt och nationellt för ökad kunskap i hela riket men det tycks mycket svårare än vad alla utredare först trodde. MSB arbetar på hur detta kan förbättras. Om man inte centralt inte kan enas om hur man ska sprida erfarenheter från utredningar ska iallafall VSR sprida erfarenheterna från lokala utredningar i egen organisation. Det finns behov att frigöra mer tid för att utföra utredningar under Detta kommer att bli en stor utmaning, men är prioriterat. Länsstyrelsen har i sin granskning av VSR 2013 påpekat att flera utredningar ska genomföras. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

35 35 Enhet Utbildning Extern utbildning Under året har enheten arbetat med olika former av utbildningar, kurser och informationsinsatser riktade mot företag, kommunala förvaltningar, landsting och kommuninvånare i Vingåker och Katrineholms kommuner. Det övergripande syftet med den externa utbildningen är främst att bidra till brand- och olycksförebyggande arbetet samt att stärka den enskildes förmåga att göra ett första ingripande vid olyckor. Under 2013 har antalet utbildningstillfällen ökat från 166 till 185 jämfört med föregående år, antalet utbildade personer har även ökat från 4034 till En ökning med 3083 personer. Totalt har vi under perioden utbildat eller informerat 7117 personer, varav 2834 är skolelever och ca 130 personer över 65 år. Vi har försökt att registrerat hur många som kommer från landsbygden och fått fram en siffra på 651 stycken, vilket skulle motsvara ca 12%. Om vi i stället använder beräkningsmodellen urbaniseringsmodellen (beräknat med en tätortsfolkmängd av 83% i Södermanland) skulle siffran vara 17%, d.v.s. 910 personer. Skillnaden blir då 259 personer, vilket inte är osannolikt då det är svårt att inhämta korrekta data om var personerna bor vid ett utbildnings- eller informationstillfälle. Våra tre huvudsakliga utbildningstyper är: Brandskyddsutbildningar som är företagsanpassade mot lokala förhållanden och önskemål, exempel på utbildningar är Heta Arbeten som riktar sig till yrkesgrupper som arbetar med svetsning, sliprondeller, skärning, heta gaser osv. Sjukvårdsutbildningar till anställda vid olika företag, men även till enskilda kommuninvånare. HLR (hjärt- och lungräddning), Defibrillator-HLR och 1:a hjälpen. Skolutbildningar Trafiksäkerhetsutbildningar, brandutbildningar för olika årskurser och kampanjen mot anlagdbrand t ex upp i rök. Kurser i brandfarlig vara, anordnas numera vid räddningstjänsten i Eskilstuna, anläggningsskötarutbildningen sker vid Sörmlandskustens räddningstjänst i Nyköping. Kurser i Egensotning bedrivs i VSR. Under året har en egensotningskurs genomförts. Skolutbildning Operativ personal från heltid och RIB, har varit på förskolorna i de två kommunerna och utbildat sex-årsgrupperna och som vanligt har elever i årskurs ett fått komma till brandstationen i Katrineholm för att se brandteater 112 förställningen. Den genomfördes under brandskyddsveckan (v37). Teaterensemblen består av elever och lärare från Kulturskolan och kulturföreningen DUD. Utöver detta har vi berättat för årskurs fem om förebyggande brand, utrymning och hur man handlar vid olyckor. Gymnasieelever i åk två på Duveholms- och Lindengymnasiet har genomgått en tre timmars trafiksäkerhetsutbildning under året som även har haft inslag av brandkunskap. Under året har alla elever i årskurs åtta i Katrineholms kommun genomgått en utbildning som innehöll, mopedutbildning brandutbildning (upp i rök), sjukvård mm. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

36 36 Övningsfältet Flamman Flamman är ett utmärkt övningsfält som väl svarar upp mot VRS:s behov av interna och externa övningar och utbildningar. Övningsfältet har under perioden används flitigt, främst av egen personal för övningar. Fältet är också grundstommen i den externa utbildningens verksamhet, det är lätt att anpassa och genomföra varierande utbildningar efter beställarens önskemål. Även privata företag kan hyra övningsfältet, lägg där till att Katrineholms kommuns politiska majoritet har valt att förlägga sina gruppmöten i lektionssalarna på fältet. Vi är medvetet försiktiga ur en miljösynpunkt och släpper t.ex. inte ut något släckvatten i naturen eller giftiga ämnen i luften. Vi fortsätter och utreder olika alternativ för omhändertagande av vårt släckvatten. I dagsläget omhändertas allt släckvatten och sänds för destruktion. Fältet har en hög kapacitet, det går att öva många samtidigt på olika övningsmoment. Det finns utrymme att ta emot fler räddningstjänster. Vi har fortsatt samarbetet med ambulansen som övar sin personal i prehospital akutsjukvård på övningsfältet. Även polisen har under året beställt brandskyddsutbildningar för blivande väktare. Exempel på andra utbildningar VSR s satsning på att utbilda personer att använda motorsåg enligt de nya regler som arbetsmiljöverket har beslutat om gjorde att Eskilstuna räddningstjänst utbildade sex brandmän hos oss under hösten. Under hösten terminen har VSR tillsammans med Duveholmsskolan genomfört en brandutbildning liknande den utbildningen RIB personal genomgår innan grundutbildning vid MSB. Utbildningen har genomförts på onsdagar och 12 elever från Duveholmsskolan medverkade. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

37 37 Teaterföreställning Under vecka 37 (brandskyddsveckan) genomfördes i samarbete med Kultur-skolan och kulturföreningen DUD en teaterföreställning för årskurs ett i grundskolan. Målet är att på ett roligt sätt lära barnen att förebygga olyckor. Föreställningen spelades i vagnhallen tillsammans med musiker och skådespelare från Kulturskolan och räddningstjänsten. Information Information till företag, förvaltningar och allmänhet genomförs kontinuerligt genom telefonrådgivning och i samband med företagsbesök, vid tillsyn osv. VSR har vid olika tillfällen deltagit vid arrangemang, t.ex. på kommunkoncernmässan i Ängeln samt Katrineholmsmässan i Duveholmshallen, tomtenatta osv. Unga deltagare på Kommundelsmässan i Ängeln. Fixar Malte Målet med Fixar-Malte verksamheten är att minska antalet fallolyckor i hemmet samt att öka tryggheten i eget boende för äldre. Uppdraget omfattar 60 % av en heltidstjänst och fördelas 50 % för Katrineholm och 10 % för Vingåkers kommun. Syftet är att personer över 65 år skall få hjälp med vardagliga sysslor, som de kan ha svårt att utföra. Sysslorna ryms inte inom den vanliga hemtjänsten, man behöver dock inte ha hemtjänst för att vara berättigad till hjälp av Fixar-Malte. Exempel på uppgifter som Fixar-Malte utför är att hänga upp gardiner, tavlor, byta glödlampor, bära möbler och andra göromål av likartad art. I samband med besök i hemmet ges råd om skade- och brandsäkerhet samt inventering av andra olycksrisker som upptäcks under besöket. T ex. kan nämnas behovet av bättre belysning, eliminera risken för att snubbla eller halka osv. En checklista fylls i vid varje besök. Listan skickas kontinuerligt till kommunerna och fungerar som ett hjälpmedel för utvärderingen av tjänsten. Kommunerna ansvarar för att analysera innehållet i utvärderingarna och ta ställning till behovet av eventuella åtgärder. Fixar-Malte ska också medverka vid olika informationstillfällen i kommunerna där syftet är att marknadsföra sina tjänster. Under året medverkade Fixar-Malte på fyra informationstillfällen, bl.a. till vård och omsorgsnämnden och i peppar peppar som är en kampanj för äldres säkerhet. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

38 38 Antal hembesök utförda av Fixar Malte Månad Antal besök 2013 Antal besök 2012 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli 0 0 Augusti September Oktober November December Totalt: genomfördes 662 hembesök. Antalet besök har ökat med 65 stycken jämfört med föregående år. Återigen visar det sig att november är den överlägset mest efterfrågande månaden för Fixar Maltes uppdrag, 104 uppdrag genomfördes. Det flesta som använder Fixar- Malte tjänsten är mellan år. Drygt hälften av de som utnyttjat tjänsten har inte hemtjänst. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

39 39 Säkerhetsarbetet i ägarkommunerna Organisation Tjänsten säkerhetsstrateg köper Katrineholm och Vingåkers kommuner från VSR. I uppdraget ligger det att samordna krisberedskapen inom kommunerna med fördelningen 80 % för Katrineholm och 20 % för Vingåker. Kommunerna har genom det statliga krisberedskapsanslaget (kallas 2:4 ) möjlighet att ha en funktion som arbetar med krisberedskap. Säkerhetsstrategen har kontor på brandstationen i Katrineholm, stadshuset Gröna Kulle i Katrineholm och kommunhuset i Vingåker. Båda kommunerna har betonat vikten av att funktionen finns fysiskt på plats för relationsbyggande och samordning. Krishantering Länsstyrelsen hade under hösten 2013 gjort en uppföljning av kommunernas arbete med krisberedskap. Uppföljningen syftar till att säkerställa att det statsbidrag som kommunerna får används på rätt sätt. Uppföljningen var positiv och överlag var länsstyrelsen nöjd med arbetet. För båda kommunerna behöver den ekonomiska redovisningen bli bättre samt att en officiell plan för utbildning och övning behöver tas fram. De hade även som förslag att öka på tiden för säkerhetsstrategen i Vingåker för att arbetet ska kunna drivas på mer. För båda kommunerna har rapportering av risk- och sårbarhetsanalyserna genomförts. Inga större förändringar i riskbilden har identifierats. Katrineholms kommun har använt kommunikationssystemet Rakel under ett års tid och vissa justeringar har gjorts. Alla förvaltningar och bolag har nu Rakel för att kunna ta emot och för att kunna ge information. En annan viktigt förändring är att istället för att enbart peka på att förvaltningschefer ska ha Rakel är det istället ledningsgruppen som ses som en ingångsväg i vardagen. På så sätt kan fler lära sig att hantera Rakelmobilen. Antalet rakelmobiler är 18 stycken. Rakel har använts skarpt med mycket gott resultat inför till ex. stormen Simone och under ett mindre ammoniakläckage på Backavallen. Utbildning för krisledningsnämnden i Katrineholms kommun har genomförts i början av Vingåkers kommun införde Rakel under hösten 2013 och under våren 2014 ska arbetet utvärderas. En översyn har gjorts av krisledningsnämndens (KLN) sammansättning. Idag är det hela kommunstyrelsen som utgör KLN och i ett krisläge är det svårt att få ihop alla. Ett nytt förslag är framtaget där kommunstyrelsens presidium är KLN. Förslag på reglemente är också framtaget och båda delarna ska beslutas politiskt under början på Arbetet med tekniska åtgärder för kommunal ledningsplats med bl.a. reservkraft för kommunhuset fortgår. Trygghet och säkerhet Brotts- och skadeförebyggande rådet i Katrineholm har arbetat enligt samverkansavtalet mellan polis kommun. Under december genomfördes en delårsrapportering av åtagande. Överlag går arbetet bra. Synpunkter som framfördes var att områdena att arbeta med är för många och inför revidering till årsskiftet så ska det tas i beaktande. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

40 40 Framtid i funktion Förebyggande VSR ska i det förebyggande arbetet fortsätta att prioritera barn, ungdomar och äldre. Flera utredningar visar att 80% av bränderna inträffar i hemmiljö eller på fritid därför ska också hemmiljöer prioriteras. Vi avser därför starta en allmän brandskyddsutbildning som riktar sig till enskilda kommuninvånare. Det finns risk för att en del målgrupper väljer bort VSR`s stöd och kan därmed orsaka samhället stora kostnader. Dessa målgrupper ska inte betraktas som oåtkomliga eller ointresserade. VSR ska ligga i framkant och främja en mångkulturell arbetsplats som kan informera kommunernas nyanlända invånare. VSR har haft ett lyckat projekt under 2013 med en arabisktalande brandman av somalisk härkomst som en språngbräda och VSR kommer i framtiden satsa på liknade projekt. VSR har utbildat två instruktörer som kommer att utbilda anställda att använda motorsåg samt examinera och utfärda motorsågskörkort, VSR erbjuder även andra räddningstjänster utbildningen. Inriktning är att marknadsföra utbildningen i hela landet för att förmedla denna lagstadgade behörighet. Mer långsiktigt krävs att VSR kan dra till sig fler och större utbildningsuppdrag från företag och organisationer för att kunna nå intäktsmålen för den externa utbildningen, det kan inför 2014 krävas ytterligare investeringar i övningsfältets kapacitet vad gäller t.ex. dusch och omklädnings-möjligheter. Vi fokuserar även på att förbättra miljö- och säkerhetsaspekterna på anläggningen och övningarna. Marcus Asplund Funktionsansvarig funktion förebyggande -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

41 41 Funktion Räddning Organisation av räddningsstyrkor Funktionen ansvarar för förbundets fem räddningsstyrkor samt RCB-beredskap. Styrkorna består av en heltidsstyrka i Katrineholm. Övriga styrkor bemannas med räddningspersonal i beredskap, vilket benämns som RIB. Högsjö I Högsjö är styrkan sammansatt på olika sätt under en arbetsvecka. VSR ansvarar för en person som är arbetsledare och FIP (första insats person). FIP åker i eget fordon direkt till larmadress. VSR har samverkansavtal med Voith Paper Fabrics AB i Högsjö AB företaget ansvarar för att det finns fyra brandmän i styrkan, söndag 22:00 till fredag 22:00, övrig tid är det endast arbetsledaren/fip i tjänst. Under denna tid larmas med automatik styrkan från Vingåker. Vingåker I Vingåker utgörs bemanningen av en arbetsledare/fip och fyra brandmän (1+4). Arbetsledaren åker i eget fordon och fungerar som FIP. FIP har ett eget fordon under hela beredskapstiden och åker direkt till aktuell larmadress. Björkvik och Julita Beredskapen upprätthålls av RIB-personal, arbetsledare/fip. Den som är i beredskap är FIP och han/hon kan åka direkt med egen bil till aktuell larmadress. Vid vissa larm kan FIP välja att åka till stationen för att åka tillsammans med styrkan. Övrig personal har ingen beredskap, fri inryckning gäller för dessa. Vid insatser larmas alltid heltidsstyrkan, Insatsledaren är alltid räddningsledare. Räddningschef i beredskap kan ta över rollen som räddningsledare. Katrineholm Heltidsstyrkan består av en fristående insatsledare (IL). IL agerar som räddningsledare i hela förbundet. Vidare består styrkan av en Styrkeledare (SL) och fyra brandmän. RCB Räddningschefsberedskapen larmas vid samtliga larm inom förbundet. RCB har det normativa och strategiska ansvaret för hela utryckningsorganisationen. RCB har också mandatet att larma Krisledningsgruppen i Katrineholms kommun. RCB har under andra hälften av året även haft funktionen TIB i Katrineholms kommun, även Vingåker är på väg att införa TiB funktion tillsammans med VSR. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

42 42 Framtid Nya byggnadsmaterial och förekomst av tekniska lösningar i byggnader kommer att ställa högre krav på val av metod och taktik vid räddningsinsatser. För att möta dessa krav finns behov av att utveckla nya släckmetoder och släckmedel. Räddningstjänstens verktygslåda (metoder, utrustning o. dyl.) kommer att öka i omfattning. Detta medför krav för de som leder räddningsinsatser att välja rätt metod och taktik. VSR behöver skapa förutsättningar för att det finns fler alternativ i vår verktygslåda samt att räddningsledaren ges möjlighet att kunskapsmässigt kunna välja rätt verktyg vid insatser. Utmaningen blir att kunna säkerställa ekonomiska medel för att kunna bedriva och eventuellt utöka verksamheten så att det harmoniserar med ovan nämnda metoder och utrustning. Nya drivmedel och förekomst av farliga ämnen kommer att ställa krav på arbetsmiljö samt ändrad metod och taktik vid trafikolyckor och utsläpp av farliga ämnen. VRS:s förmåga att kommunicera och informera strategiskt måste öka. Detta ses som en stor utmaning för VSR och för resten av samhället, att kunna selektera bland den ofantliga mängden information som förekommer. Det kommer ställas högre krav på informations-spridning, både avseende budskap, och val av mottagare. VSR kommer att bli beroende av andra och deras information och inte tvärtom. Om räddningstjänsten inte redan nu börjar förstå den nya ordningen av informationsflöden och ägarskap och agera därefter kommer räddningstjänsten hamna efter och förlora rollen som aktör. Det kan röra sig om allt från att anmäla farliga förhållanden ur brandsynpunkt till att förmedla bilder och översikt från en olycksplats innan räddningstjänsten är framme. Medborgarna kommer att ställa ökade krav på att räddningstjänsten genomför effektiva räddningsinsatser, räddningstjänsten kommer troligtvis att få mer kritik för insatser som är mindre framgångsrika. Direktionens kraftsamling på förebyggande åtgärder ska rimligen innebära att antalet räddningsinsatser kommer att minska. Direktionen vill årsvis följa utvecklingen av antalet olyckor inom ramen för begreppet räddningstjänst. Siktet är inställt på en stabil minskning. Det totala antalet larm under året var 610 mot 598 för Detta innebär en ökning med 12 larm. Antal larm inom ramen för räddningstjänst blev under året endast 98. Förgående år var det 115 larm. Direktionens vilja är således uppfyllt. Larmen fördelas per station enlig nedan. Station Antal larm jan-dec 2013 Antal larm jan-dec 2012 Katrineholm Vingåker Julita Björkvik Högsjö 12 9 Summa VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

43 43 Direktionens vilja är uppfylld eftersom antalet larm som klassas som räddningstjänst har minskat. Dock har antalet utryckningar ökat under perioden. Nedan redovisas senaste elva års utryckningsstatistik samt insatser som klassas som räddningstjänst de sista fyra åren. Fördelning av larm över dygnet Vid en analys kan man konstatera att vid de tider på dygnet då vi är mest aktiva sker det också flest olyckor. Dock sker de allvarligaste och de mest kostsamma olyckorna oftast under de sena eller mycket tidiga timmarna på dygnet Fördelning av larm över dygnet Fördelning av larm per olyckstyp Automatlarmsutryckningarna har minskat, under året, 193 (207) utryckningar varav två (sju) orsakats av brand eller tillbud. De onödiga automatlarmen var 191 stycken (205). Brand ej i byggnad har under 2013 ökat med 38 %. Brand i byggnad ligger kvar på samma nivå som föregående år, vilket tyder på att det förebyggande fortsätter att ge bra resultat, trafikolyckorna har minskat från 110 till 80. För IVPA/sjukvård/hjälp till ambulans har organisationen larmats till vid 71 (63) tillfällen. Antalet övriga larm har också ökat. Exempel på övriga larm är hissöppning, sanering, stormskada, djurlivräddning, översvämning samt vissa andra serviceuppdrag. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

44 Larm per olyckstyp Övning Övningsverksamhetens mål under 2013 har varit att planera övningsverksamheten utifrån förmågebeskrivningen samt förmåga per station. Detta kommer fortsätta även under Den stora utmaningen blir att följa upp förmågebeskrivningen på individnivå. Övnings tillfällen 2013 Övningstillfällen 2012 Övningstimmar 2013 Övningstimmar 2012 Heltidsstyrkan RIB Summa Mångfald VSR ingick i projektet Genusmedveten styrning i Katrineholms kommun. Syftet med Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling är att vidareutveckla och stärka arbetet med att jämställdhetsintegrera verksamheter och säkra hållbarheten i styrningen av jämställda verksamheter. För detta ska metoder för inventering, kartläggning och analys implementeras i kommunens samtliga förvaltningar, bolag och förbund. Det långsiktiga målet är bemötande, service och resursfördelning ska ske på lika villkor för kvinnor och män, flickor och pojkar. Projektet avslutades under 2013 Två personer läser strategiskt jämställdhetsarbete på Karlstads-universitet. Kursen pågår under och motsvarar 15 högskolepoäng. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

45 45 Revisorernas tillsyn av funktion räddning Under 2013 gav VSR s revisorer ett uppdrag till PwC att genomföra en granskning för att besvara följande revisionsfråga: Har förbundet en ändamålsenligt operativ räddningstjänst, utifrån intentionerna i lagen om skydd mot olyckor (LSO) och gällande handlingsprogram? De områden som har granskats avser organisation samt kostnadsstruktur och nivå, handlingsprogram, riskanalys och insatsstatistik, planering och nyttjande av personal, övningsverksamhet, planering och dokumentation av insatser. Efter genomförd granskning är PwC.s sammanfattande bedömning att förbundet har en ändamålsenligt operativ räddningstjänst, utifrån intentionerna i lagen om skydd mot olyckor (LSO) och gällande handlingsprogram. Den operativa verksamheten bedöms vara kostnadseffektiv, utifrån en relativt låg personalfaktor och begränsat övertidsuttag. Det finns ett väl utvecklat system för styrning och uppföljning av verksamheten. Vår bedömning av förbundets operativa verksamhet stöds även av de interkommunala jämförelser som vi gjort, bland annat de öppna jämförelser för skydd och säkerhet som sammanställts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Ett fortsatt utvecklingsområde inom förbundet är effektivt personalutnyttjande inom heltidstyrkorna inklusive insatsledningsfunktionen. Ytterligare identifierade utvecklingsområden är bland annat riskanalys, insatsplanering och samverkansfrågor inom länet. Samverkansavtal VSR har samverkansavtal om räddningsinsats med samtliga kommuner i länet, samt med Nerikes Brandkår, Finspångs Räddningstjänst och Östra Götalands räddningstjänst. Nedan redovisas den hjälp som utväxlats under året. Erhållit hjälp 2013 Bistått med hjälp 2013 Erhållit hjälp 2012 Bistått med hjälp 2012 Flen Sörmlandskusten Eskilstuna Finspång Rtj Östra Götaland Nerike Brandkår VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

46 46 IVPA-larm Stab och Ledning VSR har från 1 januari 2008 avtal med Landstinget Sörmland om IVPA-larm (i väntan på ambulans) eller som det egentligen heter sjukvårdslarm. VSR utför dessa larm utan att fakturera Landstinget för kostnaderna. VSR har tillsammans med övriga räddningstjänster i länet gemensamma rutiner för stabsarbete. Varje räddningstjänst har också förbundit sig att skicka en stabsutbildad person till den räddningstjänst som vid insats är behov av stabsresurs. För VRS:s del är det i första hand RCB som biträder med hjälp då annan räddningstjänst kallar på behov. Skapa mervärde vid räddningsinsatser För att stödja de drabbade har direktionen beslutat att VSR i rimlig grad och utan att dra på sig större extra kostnader stödja de drabbade att komma vidare efter en olycka. Stödet måste anpassas efter varje specifik situation, det kan handla om psykosocialt omhändertagande, vara en god lyssnare, erfarenhetsåterföring, publicering av erfarenheter. Syftet med mervärdet är att minska skadeutfallet och öka lärandet i och utanför organisationen. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

47 47 Fordon I organisationen fanns vid årsskiftet nedanstående fordon: Station Katrineholm Fordon i VSR Julita Björkvik Vingåker Högsjö Utöver dessa fordon finns även en lastmaskin. Under kommande fyraårsperiod står verksamheten inför stora investeringskostnader för fordon. En stegbil är beställd till stationen i Katrineholm och kommer att levereras under hösten Det finns även behov av att byta en släckbil då vår äldsta släckbil idag är 29 år därefter står tankbilen i på tur med sina 17 år. Förutom detta så ska ett kontinuerligt utbyte av mindre fordon ske, tanken är att dessa ska leasas. Björkviks Frivilliga Brandkår (BFB) Föreningen har avtal med VSR och är ansluten till föreningen Sveriges Frivilliga Brandkårer. Personalen har deltagit i 16 övningar samt kallats till larm 10 larm. Övriga aktiviteter har varit deltagande och presentation av Första insatsperson (FIP) på Glindrandagen. Kåren har på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gjort 113 hembesök Brandsäkert hem olycksrisker i hemmet 12 utbildningar har genomförts för olika organisationer, HLR och det trygga hemmet. Vid årets slut hade föreningen 115 medlemmar. Åtta personer har godkänts för att ingå i larmstyrkan. Dessa larmas via sms på Björkvikstyrkans samtliga larm. Personalen övar tillsammans med ordinarie styrkan i Björkvik. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

48 48 Ungdomsbrandkår Björkvik Det har inte genomförts några regelbundna träffar och övningar då det varit för få medlemmar i rätt åldergrupp under Det har dock genomförts övningar tillsammans med Katrineholmsgruppen. Ungdomsbrandkåren har också medverkat vid VSR:s och Frivilligkårens informationsdagar. Katrineholm Verksamhetsåret 2013 startade den 20 januari på brandstationen i Katrineholm där vi planerade kommande övningar det gjordes även en rundvandring på brandstationen. Övningarna under vår-terminen har utgjorts av utbildning i handbrandsläckare, islivräddning, enklare rökdykning, sjukvård, samt slangläggning och släckning. En lägervecka har anordnats i Katrineholm. Under veckan deltog internationella deltagare från Makedonien och Bosnien med totalt tolv deltagare. Höstterminen startade med ett planerings-möte för alla medlemmar och ledare där det diskuterades om höstens övningar. Under året har ungdomsbrandkåren informerat allmänheten vid ICA Maxi samt deltagit vid information i samband med tomtenatta. Internationell verksamhet Det internationella samarbetet med ungdomsbrandkårerna i Tuzla, Bosnien, Bitola och Makedonien har fortsatt under året. Samarbetet fortsätter under 2014 med stöd av Gustav V:s fond. Några av årets insatser Våren kom sent När väl den efterlängtade värmen kom och gräset var torrt fick VSR några hektiska dagar med många mark/gräsbränder Frontalkollision mellan personbil och buss. Föraren i personbilen fastklämdes och bedömdes som allvarlig skadad. Räddningsledaren tog tillsammans med ambulanspersonalen beslut om snabbuttag. Efter femton minuter var personen placerad i ambulansen. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

49 Brand i papperskorg omklädningsrum Duveholmshallen. VSR larmades även dagen efter till ett annat omklädningsrum. Personalen på Duveholmshallen gjorde en tidig släckinsats och på detta sätt förhindrades en större brandskada. Dessa bränder var anlagda. VSR hade också en del andra bränder runt jullovet som också misstänkts vara anlagda. Mattias Gårdholt Stf Räddningschef Funktionsansvarig Räddning -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

50 50 Personalekonomisk redovisning Personalkostnader Personalen är vår största tillgång men utgör också den största kostnaden. Personalkostnaderna står för 76,5 % (76,5 %) av förbundets kostnader. Kompetensförsörjning Antalet anställda vid VSR var vid årets slut 80, varav 35 heltid och 45 RIB. Under året har sex personer anställts (varav tre RIB) och åtta slutat (varav tre RIB). Nyanställda under året Katrineholm Åsa Björlund Administratör Johannes Karlsson Brandman Joakim Petersson Brandman Vingåker Patrik Kjellman RIB brandman Kim Larsson RIB brandman Daniel Larsson RIB brandman Pontus Karlsson RIB brandman Slutat under året Katrineholm Tony Lundkvist Brandman Inger Bissmark-Sjöblom Ekonomiassistent Tommy Fröberg Brandman Jonnie Thomsson Instruktör Henri Kinnunen Enhetsanvarig utbildning Vingåker Admir Djuderija RIB brandman Fredrik Phil RIB brandman John Gredfors RIB brandman VSR har under detta år genomfört ett antal rekryteringar. Antalet sökande visar på ett stort intresse för att jobba inom VSR. Medelåldern bland de anställda var vid årets slut 39,4 (41,2) år. Genomsnittliga anställningstiden är 10,9 (12,3) år. Åldersfördelning RIB <29år 30-49år > 50 Medelålder /anställningstid Julita år / 12 år Björkvik år / 15,8 år Vingåker år / 7,6 år Högsjö år / 7,6 år Summa RIB ,7 år / 10 år Heltid <29 år år > 50 Katrineholm ,9 år / 12 år -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

51 51 Lönepolitik VSR tillämpar individuell lönesättning (dock ej för RIB-personal). Underlag för lönesättning och lönesamtal finns i organisationens policy dokument, Kostnaden för pensioner Pensionsavsättningarna har minskat enligt KPA s prognos, orsaken är att många anställda har haft pensionsålder registrerade i KPA.s system. Kostnaden för 2013 minskade med närmare 1,5 mkr jämfört med föregående år. KPA.s prognoser beräknas efter en pensionsålder på 65 år, men räddningstjänstpersonal har under vissa förutsättningar rätt att gå i pension vid 58 års ålder. Kostnad Pensionsutbetalningar Avgiftsbestämd ÅP Avsättning framtida utbet Löneskatt (24,26 %) Framtida värdesäkring Summa Kompetensutveckling Flera av våra medarbetare har genomgått kompetensutveckling under året. Kompetensutveckling är högt prioriterat i VSR och varje person i heltidsorganisationen har en personlig utvecklingsplan. Utbildning Antal personer Tillsyn och olycksförebyggande A 2 Räddningsledning A 1 Räddningsinsats 2 Strategiskt jämställdhetsarbete 2 Utöver MSB s kompetensutbildningar har vi medverkat i en mängd kortare kurser och konferenser såsom BRAND 2013, Skadeplats 2013 och Förebyggandekonferens. Kostnaderna för kompetensutveckling under 2013 uppgår till 187 tkr (183 tkr). Chefs- och ledarskapsutveckling Under VSR s år har verksamheten expanderat kraftigt vilket medfört att kraven på chefer och ledare förändrats på individuell- och gruppnivå. VSR arbetar kontinuerligt med att förbättra kommunikation och samverkan i hela organisationen. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

52 52 Arbetsmiljö och hälsa Ett led i VSR s strävan att medarbetarna ska må bra är satsningen på friskvård. VSR har ett utvecklat friskvårdsarbete med bland annat gymutrustning och löparband på alla stationer, dessutom kan alla anställda på ytterstationer träna på gymmet på brandstation i Katrineholm Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron minskade och blev för heltidpersonal 1,1 % (1,3 %), RIB hade 34 sjukdagar under året (8). En verksamhet med 3-5 % sjukfrånvaro räknas som låg sjukfrånvaro. Rehabiliteringsutredningar sker vid längre sjukskrivningar. Sjuklönekostnaden uppgår för dag 2 14 till 78 tkr (89 tkr) och för dag tkr (9 tkr) Sjukfrånvaro Heltid RIB <29 år / dagar % 4 (11) 0,14 (0,4) 23 (0) 3,3 (0) år / dagar % 37 (88) 0,5(1,1) 10 (5) 0,4 (0,2) 50 < dagar % 107(78) 3,3(2,4) 1 (8) 0,05 (0,4) Summa dagar % 148 (177) 1,1(1,3) 34(8) 0,7(0,2) Lagstiftningen säger att sjukfrånvaron ska redovisas både avseende ålderskategori och könsfördelning. Vi tillämpar dock undantagsregeln eftersom anställda kvinnor understiger 10. Rehabilitering Rehabiliteringsutredning görs efter fyra veckors sammanhängande frånvaro, samt vid upprepade frånvarotillfällen med korttidsfrånvaro eller om personen själv begär det. Rehabiliteringskostnaden under året uppgick till 36 tkr (54 tkr). Företagshälsovård Förbundets företagshälsovård sköts av Räddningshälsan. Kostnaden för hälsoundersökningar uppgick under 2013 till 139 tkr (122 tkr) och arbets-ekg till 47 tkr (48tkr). -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

53 53 Ekonomisk redovisning DRIFTREDOVISNING, tkr Utfall Budget Avvikelse Utfall Intäkter Kommunbidrag Extern utbildning Automatlarm Avtal Högsjö Avg tillstånd explosiva varor Tillsyn Fixar-Malte Säkerhetsstrateg Övriga intäkter Finansiella intäkter Delsumma intäkter Interna intäkter (PO) Summa intäkter Kostnader Direktionen Ledning, administration Katrineholm, heltid Högsjö, deltid Julita Björkvik Vingåker Extern utbildning Tillsyn Intern utbildning, övningsfält Delsumma drift Pensioner Arbetsgivaravgifter Arbetsmarknadsförsäkringar Avskrivningar Övriga kostnader Finansiella kostnader Summa kostnader Årets resultat VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

54 54 Avvikelser i driftsredovisningen Verksamhetens kostnader Verksamhetens externa kostnader redovisas i procent fördelningen vilket framgår av tabellen nedan Personal Material Hyror Tjänster Övrigt ,5 % 6,0 % 7,1 % 9,8 % 0,6 % ,5 % 5,2 % 7,7 % 10 % 0,6 % Verksamhetens intäkter Verksamhetens externa intäkter redovisas i procent vilket framgår av diagrammet nedan På kostnadssidan återfinns de största avvikelserna på hos heltid och då är det personalkostnaderna som står för största avvikelsen på -405 tkr orsaken till detta är ökade kostnader för vikarier under semesterperioden samt kostnader för reperationer av fordon som blev 105 tkr dyrare än planerat. Ledning/administration visar ett resultat på +400 tkr där största delen finns på personalkostnaderna som visar ett överskott på 228 tkr. Extern utbildning har inte nått upp till den förväntade intäkten då efterfrågan på utbildning minskat markant, vid årsskiftet var två tjänster vakanta på enhet utbildning. Detta ger dock inte någon besparing under året då vakansen kom sent på året. Övriga intäkter visar ett överskott, här finns bl. a. bidrag från MSB i samband med genomförda utbildningar av RIBpersonal samt ersättning för utbildning av personer på landsbygd som genomförts av Björkviks frivilliga brandkår, restvärdesräddning och saneringsarbeten i samband med trafikolyckor. Kommun Extern Automatlarm Avtal Tillsyn Fixar Övrigt bidrag utbildning Voith Malte ,8 % 3,0 % 1,1 % 0,8 % 0,8 % 0,4 % 4,1 % % 2,6 % 1,3 % 0,8 % 0,5 % 0,6 % 4,2 % Årets resultat Årets resultat ger ett överskott på 682 tkr jämfört med det budgeterade resultatet på +- 0 tkr. Överskottet mot budget utgörs främst av lägre pensionskostnader på 2880 tkr vilket beror på att justering av pensionsåldrar har gjorts till KPA. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

55 55 Årets resultat i förhållande till balanskravet VSR uppfyller balanskravet i och med att året ger ett positivt resultat. Under året har inga reaförluster/reavinster redovisats som påverkat årets resultat. Pensionsförpliktelser För intjänade pensioner före förbundets bildande ansvarar respektive medlemskommun. VSR har inga pensionsförpliktelser för förtroendevalda och har inte heller haft anställda med visstidsförordnande enligt det tidigare pensionsavtalet PA-KL Ingående avsättning inklusive löneskatt Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Jämförestörande (förändring av RIPS räntan) Övrig post Förändring av löneskatt Utgående avsättning Återlånade medel Likviditet Förbundets likvida medel utgörs av det avräkningskonto som ligger hos Vingåkers kommun och används för löpande in- och utbetalningar samt ett bankkonto för insättning av överskott från skattekontot. Saldot vid årets slut var 4150 tkr på avräkningskontot och 124 tkr på bankkontot. Soliditet Det egna kapitalet är nu positivt med 5705 tkr, inklusive årets resultat, och de totala tillgångarna är tkr. Soliditeten är således 21 %. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

56 56 Finansiella mål enligt God Ekonomisk Hushållning Följande finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning har medlemskommunerna angett i sitt uppdrag till förbundet för perioden Finansiella mål Uppföljning 2013 VSR ska ha ett positivt årligt resultat. Målet är uppfyllt. Årets resultat blev 682 tkr. VSR ska ha god budgetföljsamhet så att avvikelsen budget utfall är högst 2 %. VSR ska ha god prognossäkerhet så att avvikelse prognos utfall är högst 1 %. VSR ska ha god betalberedskap vilket motsvarar minst en månads betalningar. Nettokostnaderna avviker mot budget med 7 % Målet är inte uppfyllt. Prognosen i delårsrapporten var en nettokostnad på tkr. Utfallet blev tkr, vilket är en avvikelse på 7 %. Målet är inte uppfyllt Kassalikviditeten är 135 %. Målet är uppfyllt Två av fyra ekonomiska mål är helt uppfyllda. Övriga två mål har en positiv avvikelse beroende på rättelse av pensionsåldrar i pensionssystemet. Investeringsredovisning VSR s tillgångar består i huvudsak av fordon och fastigheter. Årets största investering var inköp av ett ledningsfordon för 722 tkr. Den totala investeringskostnaden blev 871 tkr. Förbundets fordonspark bestod vid årets slut av 24 fordon. 11 fordon har en totalvikt över 3,5 ton med en snittålder på 15,5 år. 13 fordon har en totalvikt under 3,5 ton med en snittålder på 9 år. Fordonsparkens ålder har en spännvidd på 1-29 år. Samtliga investeringar har finansierats med egna medel. Objekt Budget 2013 Utfall 2013 Budget 2012 Utfall tkr 2012 Avskriv. tid (år) Fastigheter: Övningsfält Julita och Björkvik Fordon: /15 Maskiner och aggregat 0 10 Radio Övriga inventarier Brand- och räddnings-mtrl Summa VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

57 57 Resultaträkning Resultat Budget Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar Not 3 och Summa verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Not Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets Resultat Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Not Justeringar för övriga ej likviditetspåverkande poster Not Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Summa kassaflöde Likvida medel Likvida medel Förändring av likvida medel VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

58 58 TILLGÅNGAR Balansräkning 2013 tkr 2012 tkr 2011 tkr Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fastigheter Maskiner och fordon Övriga inventarier Summa anläggningstillgångar Not Omsättningstillgångar Fordringar Not Kassa Bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital, årets resultat Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Not 7 Pensioner Löneskatt Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Not Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelser Samtliga hyres- och leasingavtal som är tecknade av förbundet förfaller inom tre år. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

59 59 Nothänvisningar Not 1 Verksamhetens intäkter Avgifter o ersättningar Extern utbildning Statsbidrag Övriga rörelseintäkter Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Kostnader material Lokalhyror Tjänster Skatter och försäkringar Pensionskostnader Övriga kostnader Summa Not 3 Avskrivningar Beloppen utgörs av planenliga avskrivningar med utgångspunkt från anskaffningsvärde och beräknad brukningstid. Avskrivningarna görs under en period om 5-30 år, och påbörjas månaden efter investeringen tagits i bruk. Fastigheter 30 år, större utryckningsfordon 15 år, mindre lastbilar 8 år, personbilar 5 år och övriga inventarier 5-10 år. Avskrivning på mark görs ej. Not 4 Kommunbidrag Vingåkers kommun 17,6 % Katrineholms kommun 82,4 % Summa VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

60 60 Not 5 Anl.tillgångar Fastigheter Stationer Övningsfält Bokfört värde i januari Årets anskaffningar Avskrivningar Försäljning Summa Fastigheter Inventarier Fordon Övr. inv. Bokfört ingående värde Årets anskaffningar Avskrivningar Utrangeringar Försäljning Summa inventarier Totalt anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar och utrangeringar 1911 Årets investeringar 898 Not 6 Fordringar Kundfordringar Fordran moms Förutbetalda kostnader Skattekonto Avräkningskonto KPA Avräkningskonto Vingåker Övriga kortfristiga fordringar Summa Not 7 Pensionsförpliktelser och pensionsmedel VSR har inga pensionsförpliktelser till förtroendevalda och har inte heller haft anställda med visstidsförordnande enligt det tidigare pensionsavtalet PA-KL Förmånsbestämd ÅP Särskild avtalspension Ansvarsförbindelser Särskild löneskatt Avsatt till pensioner Finansiella placeringar Återlånade medel VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

61 61 Not Pensionsutbetalningar Nyintjänade pensioner Ränte-och basbeloppsberäkning Jämförelsestörande post (förändring av RIPS-räntan) Förändring av löneskatt Övrig post Utgående avsättning Not 9 Kortfristiga skulder Pensionsskuld, individuella delen Löneskatt individuella delen Semesterlöneskuld Komptidsskuld anställda Resterande KBM-bidrag Avräkningskonto Vingåker Leverantörsskuld Momsskuld Upplupna kostnader Sociala avgifter, källskatt Övriga kortfristiga skulder Summa Not 10 Övr ej likviditetspåverkande poster Förändring pensioner Löneskatt pensionsavsättning Summa Redovisningsprinciper Redovisningen i Västra Sörmlands Räddningstjänst har skett enligt den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed med undantag av att vi inte har dokumenterat redovisningssystemet. Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret har i huvudsak skuldförts och belastat årets resultat. Löner, semesterersättningar och övriga förmåner har redovisats enligt kontantmetoden. Semesterlöneskuld inklusive sociala avgifter har kostnadsförts. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Personalomkostnadspålägg har interndebiterats den operativa verksamheten med 48,0 %. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

62 62 Utställda fakturor efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret har i flertalet fall fordringsförts och tillgodogjorts årets resultat (konsumtionsavgifter, hyror m fl avgifter). Anläggningstillgångar upptas till anskaffningskostnaden minus avskrivningar. Avskrivningar görs under en period om 5-30 år och påbörjas månaden efter att investeringen tagits i bruk. Pensionsskulden har beräknats av KPA och belastat resultatet. Pensionsåtagande före förbundets bildande åvilar respektive kommun enligt särskild överenskommelse. Förändring av pensionsskulden och tillhörande löneskatt är redovisat som en finansiell kostnad. Inventarier med en varaktighet på över tre år och med ett belopp över 10 tkr klassificeras som en tillgång. Inventarier med kortare varaktighet än tre år och ett inköpsvärde understigande 10 tkr klassificeras som en korttids inventarier och kostnadsförs direkt Begreppsförklaring Anläggningstillgångar: Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas i verksamheten. Avskrivningar: Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Anskaffningskostnaden fördelas till en årlig kostnad enligt en fastställd avskrivningsplan. Balansräkning: Visar förbundets samtliga tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital på balansdagen. Eget kapital: Skillnaden mellan totala tillgångar samt totala skulder och avsättningar. I det egna kapitalet återfinns även årets vinst eller förlust. Ju större eget kapital desto starkare ekonomi. Kortfristiga skulder: Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten. Förfaller till betalning inom en ettårsperiod. Nettoinvesteringar: Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag etc. Nettokostnader: Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Långfristiga skulder: Skulder som förfaller till betalning om en tidsperiod som är längre än ett år. Omsättningstillgångar: Tillgång ej avsedd för stadigvarande bruk eller innehav, såsom likvida medel, kortfristiga fordringar och förråd. Periodisering: Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Resultaträkning: Visar årets samtliga externa intäkter och kostnader samt hur det egna kapitalet förändrats under året. Soliditet: Andelen eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna, dvs. graden av egna finansierade tillgångar. -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

63 63 Åtta år i sammanfattning Invånare Nettokostnad (tkr) Nettokostnad/invånare (kr) Kommunbidrag (tkr) Externa intäkter (tkr) Intäkter externutb. (tkr) Årets resultat (tkr) Nettoinvesteringar (tkr) Tillgångar 31/12 (tkr) Avräkningskontot Vingåker (tkr) Summa eget kapital (tkr) Soliditet 31/12 (%) -6,5 5, Personalkostnader (tkr) inkl intern justeringspost Avsatt till pensioner (tkr) Semesterlöneskuld (tkr) Antal anställda Övertid (tkr) Antal utryckningar (antal) Nettokostnad/utryckning (tkr) Onödiga automatlarm (antal respektive procent av totala % % 198 (37 %) 233 (40 %) 241 (39 %) 196 (33%) 205 (34%) 191 (31%) antalet larm) Utbildningsvolym (antal personer) VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

64 64 Revisionsberättelse -VSR alltid steget före mot ett tryggt och skadefritt samhälle

65 65 ä } ~i~~ i`~ Västra Sörmlands Räddningstjänst Revisorerna Organisationsnummer Kommunfullmäktige i Katrineholms kommun Vingåkers kommun Revisionsberättelse för år 2013 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat Västra Sörmlands Räddningstjänsts verksamhet som bedrivits av direktionen under Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande må1, beslut och riktlinjer samt de %reskrifter som gäller %r verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med medlemskommunernas uppdrag, må1 och %reskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och förbundets revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan "Revisorernas redogörelse" och därtill fogade bilagor nr 2-4. I revisorernas redogörelse framgår revisorernas ekonomi, förvaltning och administration. Vi bedömer att direktionen har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionen har påbörjat arbete med intern kontroll och att detta kan utvecklas. Vi instämmer i förbundets bedömning att balanskravet för 2013 är uppfyllt. Förbundet redovisar ett överskott på 682 tkr. Det finns inga reavinster att justera resultatet för och det firms inget negativt resultat från tidigare år att återställa. G!/~ ~ <.e~~ n 65

66 66 Vi instämmer i direktionens bedömning att två av de finansiella målen har uppnåtts, medan två av dem inte har uppnåtts. Vi instämmer i direktionens bedömning att ett av verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts medan tre har uppnåtts delvis. Revisionen har omfattat granskning av den operativa räddningstjänsten (bilaga 2), delårsrapport (bilaga 3), bokslut och årsredovisning för 2013 (bilaga 4), samt träffar med företrädare %r direktionen och förvaltningsledningen. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Katrineholm den 12 mars 2014 Karl Källander `~ ~/,, 1 ' - V~~%' Karl-Erik Lardenäs 7 Marita Bengts ~ ~~" Peter Vogt Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas redogörelse (nrl) De sakkunnigas rapporter i olika granskningar (nr 2-4) 66

67 67 Annika Hansson, Certifierad kommunal revisor Mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 67

68 68 Granskning av Årsredovisning 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Tilläggsupplysningar PwC 68

69 69 Granskning av Årsredovisning Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Förbundet bör förändra hanteringen av likvida medel så att den sker på ett eget konto för förbundet. Förbundet lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Årets resultat uppgår till 682 tkr och det finns inte några reavinster att justera för eller något underskott från tidigare år att täcka. Årsredovisningen innehåller en uppföljning av de åtta verksamhets- och finansiella mål som medlemskommunerna har angivit för perioden Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som svag då två mål av fyra har uppnåtts helt, medan de andra två målen inte har uppnåtts enligt vår bedömning. Vi konstaterar samtidigt att de avvikelser mot budget och prognos som finns är positiva, men uppgår till högre belopp än vad målen anger för att dessa ska vara uppfyllda. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse som svag då endast ett mål är helt uppfyllt, medan tre mål är delvis uppfyllda. Vi ser positivt på den utveckling som har skett avseende måluppfyllelsen och noterar att förbundet inte kan påverka alla delar av utfallen i vissa av målen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Vi bedömer att förbundet saknar dokumentation av redovisningssystemet i enlighet med kraven i kommunala redovisningslagen. Förbundet upplyser om detta och vi bedömer att förbundet ska påbörja arbetet med detta. Sida 1 av 10 Mars 2014 Västra Sörmlands Räddningstjänst PwC 69

70 70 Granskning av Årsredovisning Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. Detta gäller även för kommunalförbund. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Direktionen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål medlemskommunerna beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Sida 2 av 10 Mars 2014 Västra Sörmlands Räddningstjänst PwC 70

71 71 Granskning av Årsredovisning 2013 Vi har även bedömt förbundets ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige i ägarkommunerna beslutat om. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med förbundschefen och ekonom. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades samt med justeringar Direktionen fastställer årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats av förbundets personal. Sida 3 av 10 Mars 2014 Västra Sörmlands Räddningstjänst PwC 71

72 72 Granskning av Årsredovisning Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild av förbundet. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsförpliktelser och pensionskostnader, men kommentarerna hade kunnat utvecklas runt två stora förändringarna under året, dvs översynen av antalet brandmän som är berättigade till särskild ålderspension vilket har lett till minskat åtagande och sänkningen av diskonteringsräntan i RIPS vilket har lett till ökat åtagande. Förvaltningsberättelsen bör utvecklas ytterligare genom att även beskriva hur ekonomin förväntas utvecklas under de kommande åren och vad som kan påverka ekonomin, t ex verksamhetsförändringar, hot och risker inom olika områden. Flera finansiella nyckeltal redovisas i tabellen åtta år i sammanfattning. Under avsnittet Ekonomisk redovisning beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal som ger uttryck för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Förväntad utveckling Framtiden för de olika verksamheterna beskrivs under respektive verksamhet. Vi ser positivt på detta. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i stort enligt KRL 4:1 a, det vill säga antalet dagar med sjukfrånvaro redovisas åldersindelad, men specificering på lång- och korttidsfrånvaro bör förtydligas. Någon uppdelning på kön görs inte då antalet anställda kvinnor understiger 10, vilket accepteras. Det saknas dock uppgift om totala antalet anställda kvinnor vilket är önskvärt. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1. Sida 4 av 10 Mars 2014 Västra Sörmlands Räddningstjänst PwC 72

73 73 Granskning av Årsredovisning 2013 Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. De uppdrag och mål som medlemskommunerna lämnade inför 2012 följs upp i årsredovisningen utifrån de strategier förbundet har utformat efter dessa. Vår bedömning är att den utvärdering som medlemskommunerna begärt utifrån lämnade uppdrag. I förbundets verksamhetsplan framgår ytterligare mål och nyckeltal som ska styra verksamheten mot de övergripande målen. Uppföljningen av dessa mål och nyckeltal kan tydliggöras i årsredovisningen. Bör också informera om hur förbundet arbetar med den interna kontrollen och resultatet av den interna kontrollen Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Vi noterar att nu redovisas även föregående års investeringar. Redovisningen av årets investeringar i förhållande till budget kan utvecklas Driftredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till förbundets budget Balanskrav Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i förbundets bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Förbundet redovisar ett överskott på 682 tkr. Det finns inga reavinster/reaförluster för justering av balanskravet. Inga tidigare års negativa resultat finns att reglera God ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som svag, men konstaterar samtidigt att de avvikelser mot budget och prognos som finns är positiva, men uppgår till högre belopp än vad målen anger. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som svag då endast ett mål är helt uppfyllt, medan tre mål är delvis uppfyllda. Vi noterar samtidigt att förbundet har svårt att påverka vissa delar i uppfyllelsen av målen, som antalet dödsolyckor. I verksamhetsplanen redovisas fyra mål för verksamheten som medlemskommunerna har fastställt. Dessa redovisas i tabell under rubrik Sida 5 av 10 Mars 2014 Västra Sörmlands Räddningstjänst PwC 73

74 74 Granskning av Årsredovisning Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot de finansiella mål som medlemskommunerna beslutat ska gälla för perioden Finansiella mål fastställda i medlemskommunernas uppdrag till förbundet VSR ska ha ett positivt årligt resultat VSR ska ha god budgetföljsamhet så att avvikelsen budget - utfall är högst 2 % VSR ska ha god prognossäkerhet så att avvikelsen prognos - utfall är högst 1 % Utfall 2013 Årets resultat blev 682 tkr Nettokostnaderna avviker mot budget med 7 % Resultatet för prognosen i delåret var 216 tkr och verksamhetens nettokostnader tkr, utfall tkr, vilket motsvarar 7 % Måluppfyllelse Målet är uppfyllt Målet är inte uppfyllt. Målet är inte uppfyllt VSR ska ha god betalberedskap vilket motsvarar minst en månads betalningsberedskap Kassalikviditeten uppgår till 135 % Målet är uppfyllt Vi instämmer i bedömningen av målen. Det är positivt att förbundet redovisar ett överskott vilket underlättar för förbundet i framtiden Mål för verksamheten Medlemskommunerna har fastställt mål för verksamheten för perioden Målen och utfallet för 2013 samt förbundets bedömning av måluppfyllelsen redovisas i tabellen på nästa sida: Sida 6 av 10 Mars 2014 Västra Sörmlands Räddningstjänst PwC 74

75 75 Granskning av Årsredovisning 2013 Mål för God ekonomisk hushållning i verksamheten fastställda av medlemskommunernas uppdrag till förbundet Utfall 2013 Måluppfyllelse Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor - som föranleder räddningsinsats - ska minska över tid Antalet omkomna har ökat från en till tre, antalet svårt skadade har minskat från 15 till 6 och antalet lättare skadade har minskat från 66 till 34. Redovisas i tabeller Målet bedöms som delvis uppnått Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande räddningsinsats - ska kontinuerligt öka 400 elever har deltagit i en trafiksäkerhetsdag i årskurs tre på gymnasiet. Totalt har personer utbildats och informerats. Redovisning i tabell Målet bedöms som uppfyllt Vid 60 % av alla olyckor som uppfyller kriterierna för räddningstjänst enligt LSO ska en första insats ske av enskilda Räddningstjänstens första enhet ska vara framme vid 100 procent av alla olyckor inom den tid som anges i handlingsprogrammets förmågekarta Målet redovisas i ett diagram Vid två tillfällen har insatsstyrkan inte kommit fram enligt förmågekartan. Bedöms inte ha påverkat insatsens resultat vid dessa tillfällen. Målet bedöms som delvis uppfyllt Målet bedöms som delvis uppnått Som komplement till dessa mål har medlemskommunerna lagt två restriktioner: VSR får sänka beredskapen när omständigheterna så medger. VSR skall utveckla samverkan med andra kommuner i syfte att öka effektiviteten och kvalitet. Sida 7 av 10 Mars 2014 Västra Sörmlands Räddningstjänst PwC 75

76 76 Granskning av Årsredovisning 2013 Vi ser positivt på den utveckling som har skett avseende måluppfyllelsen och noterar att förbundet inte kan påverka alla delar av utfallen i vissa av målen. Direktionen har utöver ovanstående verksamhetsmål beslutat om flera mål för den förebyggande verksamheten och räddningsverksamheten. I årsredovisningen lämnas uppgifter om hur arbetet med dessa har skett under året, men det redovisas inte tydligt vilka de är och bedömning av utfallet Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år, prognos och budget. Det finns en mindre avvikelse i summeringen av budgeten vilket förklarar differensen på 6 tkr mot utfall. Resultatet i fastställd budget var 0. Resultaträkning jämfört med föregående år Utfall föreg år Utfall 2013 Prognos delår Avvikelse mot budget Ökn/ Minskn. % jmf föregående år Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat ,77% -6,55% 11,49% -6,10% -0,51% 500,00% 234,70% 167,06% En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Sida 8 av 10 Mars 2014 Västra Sörmlands Räddningstjänst PwC 76

77 77 Granskning av Årsredovisning 2013 Föregående år erhöll förbundet närmare 0,6 mnkr i ersättning från AFAförsäkring. Någon motsvarande ersättning finns inte Den externa utbildningen har blivit lägre än budgeterat p g a minskad efterfrågan. En genomgång av vilka anställda som har rätt till särskild ålderspension har gjorts. Detta har minskat åtagandet och därmed också påverkat verksamhetens kostnader positivt med 957 tkr inklusive särskild löneskatt. Utrangeringar har gjort med motsvarande 194 tkr. Detta ingår i avskrivningarna. Beräkningsförutsättningarna för pensioner RIPS, har ändrats genom att diskonteringsräntan har sänkts med 0,75 %. Detta har påverkat förbundet genom att förbundets åtagande då ökar med tkr inklusive löneskatt. I redogörelsen för pensionsförpliktelserna i den ekonomiska översikten redovisas detta som jämförelsestörande post. Det hade varit lämpligt att ange detta i resultaträkningen och att i not redovisa hur mycket av de finansiella kostnaderna som beror på detta Balansräkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital. Vi bedömer att hanteringen av förbundets likvida medel behöver förändras. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Förbundets banktransaktioner sker genom Vingåkers kommuns bankkonto. Vi anser att förbundet, som är en egen juridisk person ska ha ett eget transaktionskonto. Nuvarande lösning gör att förbundets ekonomiska tillgång/skuld enbart redovisas i förbundets redovisning och inte är möjligt att stämma av mot bankbesked. Ränteberäkning sker manuellt dag för dag av personal på Vingåkers kommun. Förbundet har ett eget underkonto på koncernkontot som är separat redovisat, men detta används bara för koppling till förbundets skattekonto och detta konto skulle kunna användas även till övriga transaktioner och likvida medel Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar förbundets finansiering och investeringar. Som påpekats under avsnittet om balansräkningen bör kommunens likvida medel hanteras på eget konto. Detta innebär också att medlen då ska redovisas som likvida medel och inte som kortfristiga fordringar, vilket sker nu. Nuvarande hantering minskar nyttan av kassaflödesanalysen för förbundet. Sida 9 av 10 Mars 2014 Västra Sörmlands Räddningstjänst PwC 77

78 78 Granskning av Årsredovisning 2013 Vi bedömer att noter finns i tillräcklig omfattning Överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen Tilläggsupplysningar Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, med de undantag som redovisas nedan samt på annan plats i rapporten, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Det finns några avvikelser och dessa har kommenterats på annan plats i rapporten utom avseende dokumentation av redovisningssystemet. Enligt Kommunal Redovisningslag 2 kap 7 ska en beskrivning upprättas över tillämpat redovisningssystem. Av denna ska framgå redovisningens organisation och uppbyggnad. Om automatisk databehandling används i redovisningssystemet skall beskrivningen kompletteras med systemdokumentation och behandlingshistorik för att man i efterhand skall kunna följa och kontrollera de enskilda posternas behandling och företagna bearbetningar i systemet. Uppgifter om att det inte finns lämnas i årsredovisningens avsnitt om redovisningsprinciper. Vi bedömer att förbundet skall påbörja arbetet med att dokumentera redovisningssystemet i enlighet med redovisningslagens krav Annika Hansson Uppdragsledare Sida 10 av 10 Mars 2014 Västra Sörmlands Räddningstjänst PwC 78

79 79 ~ a,_ t ~E i ~s';` x3 ~.ql~~j~ i:~ j, Västra Sörmlands Räddningstjänst Revisorerna Organisationsnummer Kommunfullmäktige i Katrineholms kommun Vingåkers kommun Revisorernas redogörelse för år 2013 Revisorernas granskningsuppdrag utgår från kommunallagen och god revisionssed. Av kommunallagen framgår att revisorerna skall granska all verksamhet och därvid bedöma om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Under året har granskning skett av operativ räddning, bokslut och årsredovisning samt delårsrapport %r Operativ räddningstjänst (Bilaga 2) En granskning har genomförts %r att få svar på om förbundet har en ändamålsenlig operativ räddningstjänst, utifrån intentionerna i LSO och gällande handlingsprogram. Den operativa verksamheten bedöms vara kostnadseffektiv, utifrån en relativt 1åg personalfaktor och begränsat övertidsuttag. Vidare bedömer vi att det finns ett vä1 utvecklat system för styrning och uppföljning av verksamheten. Detta via medlemskommunernas uppdrag, fastställda effektmål i handlingsprogramet för skydd mot olyckor samt övriga styrande och stödjande dokument. Effektmålen är även föremål för en strukturerad och löpande uppföljning, via nyckeltal kopplat till målvärden som även delges direktionen. Våra bedömningar av förbundets operativa verksamhet stöds även av de interkommunala jämförelser som vi gjort, bland annat de öppna jämförelser %r skydd och säkerhet som sammanställts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I detta sammanhang vill vi även lyfta fram att förbundet ligger vä1 framme när det gäller arbetet med s k förstahandsenheter inom RIBS-styrkorna, övningsverksamhet och kompetensutveckling samt förmågeinventering och -beskrivning. Effektivt personaltnyttjande inom heltidstyskorna inkl insatsledningsfunktionen är däremot fortsatt ett utvecklingsområde inom förbundet i likhet med huvuddelen av landets övriga räddningstjänstorganisationer. Ytterligare identifierade utvecklingsområden är bland annat riskanalys, insatsplanering och samverkansfrågor inom länet. 1 Räddningspersonal iberedskap. G j,r~ ~~, 79

80 80 Delårsrapport 2013 (Bilaga 3) Granskningens syfte är att bedöma om delårsrapporten har upprättats i enlighet med de krav som ställs i kommunal redovisningslag, kommunallag och god redovisningssed. Vi bedömer att %rbundets delårsrapport är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. Utifrån gjord övergripande granskning av räkenskaperna bedömer vi att förbundets ekonomiska resultat på -46 tkr och ställning per i allt väsentligt är rättvisande. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om 216 tkr. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyllas. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av förbundets delårsrapport: Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Vi bedömer att den analys som gjorts och de kommentarer som lämnats om den ekonomiska situationen och utvecklingen kan utvecklas i avseende på analyser av ekonomi, prognoser och nyckeltal. Vi bedömer att den personalekonomiska redovisningen kan utvecklas. Vår bedömning är att det finns föreskrifter och anvisningar %r delårsrapporten, men att dessa inte är samlade utan finns i olika dokument. Anvisningarna skulle bli tydligare om de fanns samlas på ett ställe. Uppfyller resultatet i delårsrapporten de av direktionen fastställda finansiella målen? Vi bedömer att utvärderingen av det finansiella målet (av fyra) som redovisas i delårsrapporten ger en rättvisande bild av måluppfyllelsen. Målet har inte uppfyllts vid periodens slut. De andra tre finansiella målen kommer att utvärderas i årsredovisningen. Vår bedömning är att det prognostiserade resultatet innebär att de finansiella målen kommer att uppfyllas. Uppfyller resultatet i delårsrapporten de av direktionen fastställda målen för verksamheten? Vi instämmer i förbundets bedömning att ett av verksamhetsmålen har uppfyllts, att två av målen delvis har uppfyllts och att ett av målen inte har uppfyllts. Bokslut och årsredovisning 2013 (Bilaga 4) Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör %r utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. l~~ ~` ~ ~;~ 80

81 81 Förbundet bör förändra hanteringen av likvida medel så att den sker på ett eget konto för förbundet. Förbundet lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Årets resultat uppgår till 682 tkr och det finns inte några reavinster att justera för eller något underskott från tidigare år att täcka. Årsredovisningen innehåller en upp%ljning av de åtta verksamhets- och finansiella må1 som medlemskommunerna har angivit för perioden Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som svag då två mål av fyra har uppnåtts helt, medan de andra två målen inte har uppnåtts enligt vår bedömning. Vi konstaterar samtidigt att de avvikelser mot budget och prognos som finns är positiva, men uppgår till högre belopp än vad målen anger för att dessa ska vara uppfyllda. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse som svag då endast ett mål är helt uppfyllt, medan tre må1 är delvis uppfyllda. Vi bedömer vidare att årsredovisningen iallt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Vi bedömer att förbundet saknar dokumentation av redovisningssystemet ienlighet med kraven i kommunala redovisningslagen. Förbundet upplyser om detta och vi bedömer att förbundet ska påbörja arbetet med detta. Intern kontroll Förbundet har beslutat om reglemente för internkontroll och en internkontrollplan för 2013 vid sitt direktionssammanträde En återrapport av genomförda kontroller har lämnats till direktionen. Träffar med förvaltningen Revisionsarbetet har förutom ovanstående redovisade granskningar även omfattat kontakter med förvaltningsledningen. Övrigt Vår revision har även omfattat att löpande granska och ta del av protokoll, samt genom information hålla oss underrättade om förbundets verksamhet. Vårt anslag %r 2013 var kr. Som sakkunnigt biträde anlitas PwC. Katrineholm den 12 mars 2014.~, t Karl Källander ~~~~~ Marita Bengts Peter Vogt 81

82 82 Revisionsrapport Annika Hansson September 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 82

83 83 Granskning av delårsrapport 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning Bakgrund Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Revisionskriterier Metod 4 3 Granskningsresultat Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Resultatanalys God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten 8 September 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst PwC 83

84 84 Granskning av delårsrapport Sammanfattande bedömning PwC har på uppdrag av förbundets förtroendevalda revisorer granskat förbundets delårsrapport för perioden Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år Syftet med den översiktliga granskningen är att ge förbundets revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som medlemskommunerna fastställt. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till kommunfullmäktige i medlemskommunerna i samband med att delårsrapporten behandlas. Resultatet för perioden är -46 tkr (264 tkr), vilket är 310 tkr sämre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om 216 tkr. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyllas. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av förbundets delårsrapport: Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Vi bedömer att förbundets delårsrapport är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. Utifrån gjord övergripande granskning av räkenskaperna bedömer vi att förbundets ekonomiska resultat på -46 tkr och ställning per i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att den analys som gjorts och de kommentarer som lämnats om den ekonomiska situationen och utvecklingen kan utvecklas i avseende på analyser av ekonomi, prognoser och nyckeltal. Vi bedömer att den personalekonomiska redovisningen kan utvecklas. Vår bedömning är att det finns föreskrifter och anvisningar för delårsrapporten, men att dessa inte är samlade utan finns i olika dokument. Anvisningarna skulle bli tydligare om de fanns samlas på ett ställe. Uppfyller resultatet i delårsrapporten de av direktionen fastställda finansiella målen? Vi bedömer att utvärderingen av det finansiella målet (av fyra) som redovisas i delårsrapporten ger en rättvisande bild av måluppfyllelsen. Målet har inte uppfyllts vid periodens slut. De andra tre finansiella målen kommer att utvärderas i årsredovisningen. Vår bedömning är att det prognostiserade resultatet innebär att de finansiella målen kommer att uppfyllas. September 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 1 av 8 PwC 84

85 85 Granskning av delårsrapport 2013 Uppfyller resultatet i delårsrapporten de av direktionen fastställda målen för verksamheten? Vi instämmer i förbundets bedömning att ett av verksamhetsmålen har uppfyllts, att två av målen delvis har uppfyllts och att ett av målen inte har uppfyllts. September 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 2 av 8 PwC 85

86 86 Granskning av delårsrapport Inledning 2.1 Bakgrund Kommuner är enligt den kommunala redovisningslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. Samma krav och lagstiftning gäller för kommunalförbund. KL 9 kap 9 a Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap. 20 a skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av förbundets mål för ekonomi och verksamhet. 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor. Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av medlemskommunernas fullmäktige fastställda finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av medlemskommunernas fullmäktige fastställda målen för verksamheten, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 2.3 Revisionskriterier Direktionen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av kommunfullmäktige. Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning God redovisningssed Direktionens beslut avseende god ekonomisk hushållning September 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 3 av 8 PwC 86

87 87 Granskning av delårsrapport Metod Granskningen har utförts genom: - Intervjuer med berörda tjänstemän - Analys av relevanta dokument - Granskning av specifikationer och underlag till väsentliga balansposter i den omfattning som krävs för att i allt väsentligt säkerställa ett rättvisande resultat - Översiktlig analys av resultaträkning samt resultatprognos för året - Översiktlig analys av verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av medlemskommunernas fullmäktige fastställda målen Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen utan mer översiktlig. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än på substansgranskning. Rapporten är faktagranskad av personal på förbundet. September 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 4 av 8 PwC 87

88 88 Granskning av delårsrapport Granskningsresultat 3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari juli. Resultatet för perioden uppgår till -46 tkr. Delårsrapporten består av förvaltningsberättelse samt resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Anvisningar och interna föreskrifter finns upprättade i olika dokument. Det finns fastställt att delårsrapporten ska upprättas per 31 juli och vilka mål som ska följas upp i delårsrapporten respektive i årsredovisningen. I övrigt följs Vingåkers kommuns anvisningar. I förvaltningsberättelsen redovisas uppföljning av medlemskommunernas mål, kortfattat viktiga händelser under perioden för funktionerna förebyggande och räddning inkl. nyckeltal, personalekonomisk redovisning, samt ekonomisk redovisning. Förvaltningsberättelsen innehåller en mängd nyckeltal som fastställts av direktionen. Syftet med de framtagna nyckeltalen är att dessa ska mäta och följa upp de mål som beslutats av direktionen och medlemskommunerna. Den personalekonomiska redovisningen uppfyller lagstiftningens krav på upplysning om sjukfrånvaron enligt KRL 4:1a samt kompetensutveckling under perioden. Avsnittet kan även utvecklas med information om rehabilitering, friskvård samt jämförelser med tidigare år. Uppgifter lämnas om pensionsförpliktelser och pensionsmedel i enlighet med rekommendationen RKR 7:1. Det framgår att ca 50 % har förbrukats av investeringsbudgeten. Det kommenteras inte om den totala budgeten på 1,7 mnkr beräknas utnyttjas innan årets slut. Uppställningsformen för resultaträkningen regleras i KRL. Dock kan detaljeringsgraden vara lägre i delårsrapporten än i årsredovisningen. Resultaträkningen i förbundets delårsrapport är uppställd på likartat sätt som i föregående årsredovisning. Uppgifter om utfallet för motsvarande period 2011 och 2012 anges som jämförelse. Budget för perioden anges, samt en prognos för hela Noter finns i tillräcklig omfattning. Periodisering har skett av väsentliga poster. En resultatutredande not har ej lämnats då årets resultat bedöms att bli positivt. Kassaflödesanalysen visar förändringen av likvida medel. Jämförelse görs med motsvarande period 2011 och September 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 5 av 8 PwC 88

89 89 Granskning av delårsrapport 2013 Balansräkningens uppställning regleras i KRL. Detaljeringsgraden kan dock vara lägre än i årsredovisningen. Balansräkningen i förbundets delårsrapport redovisas i huvudsak på likartat sätt som i föregående årsredovisning. Jämförelsesiffror lämnas per och Noter finns i tillräcklig omfattning. Bedömning I vår översiktliga granskning har det inte framkommit några omständigheter som tyder på att förbundets delårsrapport inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Vi har granskat ett urval poster bl.a. periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten och konstaterar att väsentliga poster har periodiserats korrekt. Vår bedömning är att det finns föreskrifter och anvisningar för delårsrapporten, men att dessa inte är samlade utan finns i olika dokument. Anvisningarna skulle bli tydligare om de fanns samlade på ett ställe. Anvisningarna bör innehålla uppgifter om delårsrapportens period, förvaltningsberättelsens innehåll ex. omvärldsanalys, väsentliga händelser, vilka mål som skall följas upp, nyckeltal och verksamhetsmått som skall följas upp som avser både verksamhet och ekonomi. 3.2 Resultatanalys Prognosen för helåret pekar på ett positivt resultat på 0,2 mnkr. Vid en analys av kostnader och intäkter visar det sig att dessa avviker mot budget. Prognosen är dock att dessa avvikelser är både positiva och negativa. Avvikelsen beror på: Verksamhetens nettokostnad beräknas avvika positivt med 0,1 mnkr mot budget. Det är främst kostnaderna för den externa utbildningen som blivit lägre, men även intäkterna för denna har blivit lägre än budgeterat. Utredning pågår kring inrapporterade uppgifter till KPA avseende pensioner och detta ska vara klart till årsredovisningen. I nedanstående tabell redovisas utfallet för de första sju månaderna 2013, prognos för utfallet för året samt avvikelsen mot budget. Utfall delår 2012 Utfall delår 2013 Prognos 2013 Avv. mot budget Resultaträkning mnkr Verksamhetens intäkter 1,7 2,3 3,1-0,9 Verksamhetens kostnader -18,5-19,3-32,1 1,0 Avskrivningar -1,7-1,0-1,8 0 Verksamhetens nettokostnader -17,8-18,0-30,8 0,1 Driftbidrag 18,4 18,3 31,4 0 Finansiella intäkter Finansiella kostnader -0,3-0,3-0,3 0,1 Årets resultat 0,3 0 0,2 0,2 Resultatet enligt avstämningen mot balanskravet uppgår till 0,2 mnkr enligt prognosen. Prognosen för helåret pekar på ett positivt resultat på 216 tkr (+ 6 tkr enligt budget). Det prognostiserade resultatet visar också att balanskravet är uppfyllt. September 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 6 av 8 PwC 89

90 90 Granskning av delårsrapport God ekonomisk hushållning Delårsrapporten i förbundet innehåller finansiella mål och verksamhetsmål som kan kopplas till god ekonomisk hushållning. Medlemskommunerna har i sina beslut lämnat anvisningar om att rapporteringen till kommunerna ska ligga i linje med uppdragets innehåll och struktur. Vilket innebär att målen skall redovisas på en sammanfattande nivå i den ekonomiska redovisningen till kommunerna (i årsredovisningen och delårsrapporten) Finansiella mål I delårsrapporten görs en överskådlig avstämning mot de finansiella mål som medlemskommunerna beslutade om i handlingsprogrammet för perioden : Finansiellt mål, fastställda av medlemskommunerna för perioden VSR ska ha ett positivt årligt resultat. VSR ska ha god budgetföljsamhet så att avvikelsen budgetutfall är högst 2 %. Utfall i delårsrapport Resultatet var i delårsrapporten -46 tkr. Målet är ännu inte uppfyllt. Måluppfyllelse, förbundets bedömning Enligt prognos kommer målet att vara uppfyllt vid årets slut. Utvärdering av detta mål sker i årsredovisningen VSR ska ha god prognossäkerhet så att avvikelsen prognos utfall är högst 1 %. Utvärdering av detta mål sker i årsredovisningen VSR ska ha god betalberedskap vilket motsvarar minst en månads betalningar. Utvärdering av detta mål sker i årsredovisningen Målet om att VSR ska ha ett positivt årligt resultat ska utvärderas i delårsrapporten och detta mål har inte uppfyllts vid periodens slut. De övriga tre finansiella målen ska utvärderas i årsredovisningen. Bedömning Vår bedömning är att det prognostiserade resultatet innebär att de finansiella målen kommer att uppfyllas. September 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 7 av 8 PwC 90

91 91 Granskning av delårsrapport Mål för verksamheten De mål som skall redovisas i delårsrapporten och som gäller fr.o.m. 1 januari 2012 är Mål för verksamheten, fastställda av medlemskommunerna för perioden Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor, som föranleder räddningsinsats, ska minska över tid. Måluppfyllelse, förbundets bedömning i delårsrapporten Förbundet bedömer att målet delvis är uppfyllt Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterade åtgärder om olyckor, som kan föranleda räddningsinsats, ska kontinuerligt öka. Vid 60 procent av alla olyckor som uppfylller kriterierna för räddningstjänst enligt LSA ska en första insats ske av enskilda. Förbundet bedömer att målet är uppfyllt Förbundet bedömer att målet inte är uppfyllt Räddningstjänstens första enhet ska vara framme vid 100 procent av alla olyckor inom den tid som anges i handlingsprogrammets förmågekarta. Förbundet bedömer att målet delvis är uppfyllt Förbundet har i delårsrapporten med hjälp av olika diagram redovisat och utvärderat hur verksamhetsmålen har uppnåtts. Bedömning Vi instämmer i förbundets bedömning att ett av verksamhetsmålen har uppfyllts, ett har inte uppfyllts och att två av målen delvis har uppfyllts. Vi noterar dock att de framtagna målen ger bra förutsättningar för styrning och uppföljning av förbundets verksamhet Annika Hansson Uppdragsledare September 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 8 av 8 PwC 91

92 92 Revisionsrapport November 2013 Jan Nilsson Certifierad kommunal revisor Operativ räddningstjänst Västra Sörmlands Räddningstjänst 92

93 93 Operativ räddningstjänst Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer Inledning Bakgrund Revisionsfråga och avgränsning Metod och redovisning Organisation samt kostnadsstruktur och -nivå Organisation Kostnadsstruktur och -nivå Kommentarer Handlingsprogram, riskanalys och insatsstatistik Handlingsprogram Riskanalys och tecknade samverkansavtal Insatsstatistik Kommentarer Personalplanering och -nyttjande samt övningsverksamhet Personalplanering Personalnyttjande Övningsverksamhet Kommentarer Planering och dokumentation av insatser Insatsplanering Insatsdokumentation Kommentarer Avslutande kommentarer...17 Bil 1: Dimensionering av operativa styrkor Bil 2: Styrdokument November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst PwC 93

94 94 Operativ räddningstjänst 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer Förbundets förtroendevalda revisorer har gett uppdrag till PwC att genomföra en granskning av ändamålsenligheten i förbundets operativa räddningstjänst. Efter genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att förbundet har en ändamålsenlig operativ räddningstjänst, utifrån intentionerna i lagen om skydd mot olyckor (LSO) och gällande handlingsprogram. Nedan utvecklas vår sammanfattande bedömning närmare. Den operativa verksamheten bedöms vara kostnadseffektiv, utifrån en relativt låg personalfaktor och begränsat övertidsuttag. Vidare bedömer vi att det finns ett väl utvecklat system för styrning och uppföljning av verksamheten. Detta via medlemskommunernas uppdrag, fastställda effektmål i handlingsprogramet för skydd mot olyckor samt övriga styrande och stödjande dokument. Effektmålen är även föremål för en strukturerad och löpande uppföljning, via nyckeltal kopplat till målvärden som även delges direktionen. Våra bedömningar av förbundets operativa verksamhet stöds även av de interkommunala jämförelser som vi gjort, bland annat de öppna jämförelser för skydd och säkerhet som sammanställts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I detta sammanhang vill vi även lyfta fram att förbundet ligger väl framme när det gäller arbetet med s k förstahandsenheter inom RIB 1 -styrkorna, övningsverksamhet och kompetensutveckling samt förmågeinventering och -beskrivning. Effektivt personaltnyttjandet inom heltidstyrkorna inkl insatsledningsfunktionen är däremot fortsatt ett utvecklingsområde inom förbundet i likhet med huvuddelen av landets övriga räddningstjänstorganisationer. Ytterligare identifierade utvecklingsområden är bland annat riskanalys, insatsplanering och samverkansfrågor inom länet. För att ytterligare utveckla förbundets operativa verksamhet lämnas följande rekommendationer: Bredda rekryteringsbasen och utveckla formerna för rekrytering av RIB-personal, t ex via samverkan med medlemskommunerna. Samverka kring funktionen räddningschef i beredskap med närliggande räddningstjänstorganisationer samt tillskapa en inre ledningsfunktion via samverkan. Förbättra jämställdheten genom att öka andelen kvinnor i heltidsstyrkan och RIB-styrkorna. 1 Räddningspersonal i beredskap. November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 1 av 19 PwC 94

95 95 Operativ räddningstjänst Säkerställ att alla obligatoriska delarna berörs i nästa generations handlingsprogram för skydd mot olyckor, utifrån vägledning för kommunala handlingsprogram som upprättats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Utarbeta en aktuell riskanalys som underlag för handlingsprogram för skydd mot olyckor. I detta sammanhang bör även beaktas möjligheten att digitalt kunna presentera identifierad riskbilden för hela förbundet, via geografiskt informationssystem (GIS), vilket förutsätter tillgång till digitala kartor via medlemskommunerna. Se över och integrera system för personalplanering med ekonomi- och lönesystem samt inför ett s k självservicesystem även för RIB-personal. Effektivisera ytterligare personalnyttjande inom heltidsstyrkorna genom att utöka andelen alternativa arbetsuppgifter kopplade till huvuduppgiften kring trygghet och säkerhet, t ex utökade bostadstillsyner, information och utbildning. Vidare är det viktigt att hitta ett effektivt tjänstgöringssystem för insatsledarna som innebär ökad dagtidstjänstgöringen, för att även denna väg öka den faktiska produktionen. Öka antalet upprättade insatskort och -planer för att få en bättre behovstäckning när det gäller automatlarmsanläggningar samt andra riskfyllda och komplexa objekt. Arbetet med insatsplaner behöver i större utsträckning integreras med förbundets tillsynsarbete. November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 2 av 19 PwC 95

96 96 Operativ räddningstjänst 2. Inledning 2.1. Bakgrund Den operativa räddningstjänsten är en personalintensiv och kostsam verksamhet. Mot bakgrund av detta är det viktigt att granska ändamålsenligheten i verksamheten. I och med att verksamheten till stor del regleras av speciallagstiftning är det även av vikt att granska följsamhet gentemot intentionerna bakom lagen om skydd mot olyckor (LSO) och fastställt handlingsprogram inom området. Mot ovanstående bakgrund och på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har PwC granskat förbundets operativa räddningstjänst. Granskningen är intagen i 2013 års revisionsplan Revisionsfråga och avgränsning I nedanstående ruta redovisas den övergripande revisionsfråga som formulerats i projektplanen och som granskningen ska besvara. Har förbundet en ändamålsenlig operativ räddningstjänst, utifrån intentionerna i LSO och gällande handlingsprogram? Inom ramen för den övergripande revisionsfrågan har granskningen avgränsats till kontrollmål inom följande områden: Organisation samt kostnadsstruktur och -nivå Handlingsprogram, riskanalys och insatsstatistik Planering och nyttjande av personal samt övningsverksamhet Planering och dokumentation av insatser Granskningskriterier är LSO inkl motsvarande förordning, handlingsprogram för skydd mot olyckor, andra interna styrdokument samt föreskrifter från MSB 2. Granskningsobjekt är förbundsdirektionen Metod och redovisning Granskningsmetod är dokumentstudier och intervjuer. Detta har kompletterats via ekonomiska analyser samt vissa interkommunala jämförelser. Under respektive avsnitt i rapporten redovisas granskningsresultatet under rubriken kommentarer. Vidare finns ett avsnitt med avslutande kommentarer. I rapportens första avsnitt återfinns våra sammanfattande bedömningar och rekommendationer skedde en sammanslagning av Statens räddningsverk (SRV), Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF), till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 3 av 19 PwC 96

97 97 Operativ räddningstjänst 3. Organisation samt kostnadsstruktur och -nivå 3.1. Organisation Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) är ett kommunalförbund som år 1999 bildades av Katrineholms och Vingåkers kommuner. VSR är ett kommunalförbund enligt den s k direktionsmodellen, vilket är den vanligaste modellen för kommunalförbund i landet. Direktionen, som består av nio ordinarie ledamöter och lika många ersättare, utgör både styrelse och fullmäktige. Inom direktionen finns utsett ett arbetsutskott. Förvaltningsorganisationen leds av räddningschefen (RC) och består av huvudfunktionerna räddning och förebyggande. Funktionsansvarig räddning är vidare stf RC. Det finns även finns ett administrativt stöd i stabsform i form av en ekonomiassistent. Räddningschef Administrativt stöd Räddning Förebyggande Huvudfunktionen räddning, där granskad verksamhet ingår, är uppdelad i delfunktionerna brand- och räddningsmaterial, fordon, operativa enheter, operativ ledning samt personal. Motsvarande uppdelning i delfunktioner finns inom huvudfunktionen förebyggande. Ledningsgruppen består av räddningschefen och funktionsansvariga. Inom VSR:s geografiska område finns totalt fem brandstationer, varav den i Katrineholm är bemannade dygnet runt med en heltidsstyrka på Övriga fyra stationer har RIB-styrkor med beredskap för utryckning var tredje eller var fjärde vecka. Den planerade beredskapen inom dessa är antingen 1 eller Fri utryckning tillämpas för två av RIB-styrkorna. I bilaga 1 finns en mer utförlig sammanställning över dimensionering av de operativa styrkorna. 3 Till heltidsstyrkan (1+4) finns en insatsledare (IL) kopplad som har den funktionen inom förbundets hela geografiska område. Funktionen är fristående från skiftlagen och IL åker i eget fordon. Tjänstgöringssystem för förbundets heltidsstyrkor är delat dygn 42 tim per vecka. November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 4 av 19 PwC 97

98 98 Operativ räddningstjänst På samtliga deltidsstationer finns även s k förstahandsenheter (FIP) för insatser i ett tidigt skede. Syftet är att minst en av de i styrkan ska kunna åka direkt till en olycksplats utan att först passera brandstationen. Förutom grundstyrkorna finns funktionen räddningschef i beredskap inom förbundet, som fyra personer delar på. Denna funktion upprätthåller även funktionen tjänsteman i beredskap (TIB) i Katrineholms kommun. Under 2011 arbetade ledningsgruppen fram en ny organisation för i första hand den operativa verksamheten, och som benämns organisation Förändringarna är tänkta att ske i tre steg. Under 2012 har de första förändringarna genomförts då tjänstgöringsschemat ändrades från dygnstjänst till delat dygn. Fr o m 2013 har insatsledarna börjat åka i eget fordon och tjänstgör fristående från skiftlagen. Den ursprungliga målsättningen är att fr o m 2014 ska insatsledarna arbeta dagtid och ha beredskap i bostaden eller på annan plats. Personalstyrkan i förbundet framgår av nedanstående sammanställning. Personalkategori Antal Heltidspersonal (huvudstationen) 36 4 RIB-personal (övriga stationer) 43 Summa personal 79 Heltidspersonal i beredskap per tusen invånare i förbundet är 0,12 (rikssnitt 0,11). Motsvarande siffran för förbundets RIB-personal är 0,29 (rikssnitt 0,34). I delavsnitt 4.1 berörs räddningsstyrkor och dimensionering, utifrån vad som stadgas i förbundets handlingsprogram för skydd mot olyckor samt verksamhetsplan. Andel kvinnor som ingår i VSR:s räddningsstyrkor uppgår till 2,9 %, enligt öppna jämförelser för skydd och säkerhet 2012 från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Medianvärdet är 3,2 %, med en spridning mellan 0 och 21,7 % Kostnadsstruktur och -nivå Enligt årsredovisning 2012 uppgår förbundets externa kostnader till 32,6 mnkr. Av detta utgör 24,9 mnkr personalkostnader (76,5 %). Detta visar på att verksamheten är personalintensiv. Offentlig statistik som studerats 5 för 2010 till 2012 när det gäller nettokostnad i kronor per invånare för räddningstjänst, enligt nedanstående sammanställning. Räddningstjänst - nettokostnad per invånare Katrineholm Medelvärde för kommungrupp Vingåker Medelvärde för kommungrupp Medelvärde för riket Heltidsstyrkan exkl insatsledare upprätthålls av 24 heltidstjänster och ett antal semestervikarier anställs under sommarmånaderna. Övertidskostnaderna i förbundet år 2012 uppgick till 74 tkr. 5 Uppgifterna är hämtade från kommun- och landstingsdatabasen Kolada, som administreras av Rådet för främjandet av kommunala analyser (RKA). November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 5 av 19 PwC 98

99 99 Operativ räddningstjänst Av sammanställningen framgår att förbundets medlemskommuner har lägre nettokostnader för räddningstjänst i jämförelse med medelvärdet för både kommungrupp och riket Kommentarer VSR har i dagsläget en traditionell linjeorganisation, kombinerat med en funktionsindelning, som i stort bedöms stödja verksamhetside och målsättningar. Intentionerna bakom organisation 2014 bedöms vara ändamålsenliga, när det gäller att kvalitetssäkra insatsledning samt att öka andelen produktion via dagtidstjänstgöring. Enligt uppgift kommer förbundet inte att uppnå den ursprungliga målsättningen, i form att insatsledarna fr o m 2014 ska arbeta dagtid och ha beredskap i bostaden eller på annan plats. Mot den bakgrunden arbetar förbundsledningen för närvarande med andra varianter av tjänstgöringsscheman för att den vägen öka andelen produktion. Förbundets heltidsstyrka exkl insatsledare är dimensionerad utifrån rökdykning (1+4), vilket är enligt gällande normgivning inom området och befintlig bebyggelsestruktur inkl risker. Kompletterande resurser tas från närmaste station, enligt gällande larmplaner och samverkansavtal med andra räddningstjänstorganisationer. Mot bakgrund av ovanstående bedöms grundbemanningen vara rimlig, vilket även stöds av gjorda interkommunala jämförelser. Förbundet bedöms vidare ha en relativt låg personalfaktor 6 och låga övertidskostnader inom heltidsstyrkan, vilket i denna del visar på en effektiv personaldimensionering och -planering. Personalnyttjandet är dock ett utvecklingsområde, som behandlas närmare i avsnitt 5. Samtliga RIB-styrkor arbetar med förstahandsenheter (FIP), för att därigenom korta insatstiden vid en första insats. Förbundet bedöms ligga väl framme i detta arbete, som övergripande har som målsättning att effektivisera insatserna via en snabbare första insats. Grundbemanning av RIB-styrkor bedöms i dagsläget i huvudsak vara rimlig, men det finns rekryteringsproblem som i sin tur ställer krav på att framledes bredda rekryteringsbasen och utveckade formerna för rekrytering, t ex via samverkan med medlemskommunerna (kombinationstjänster). Detta för att långsiktigt klara grundbemanningen. Bredda rekryteringsbasen och utveckla formerna för rekrytering av personal i RIB-styrkor, t ex via samverkan med medlemskommunerna. I dagsläget åker förbundets samtliga styrkor på sjukvårdslarm IVPA (i väntan på ambulans). Förbundet erhåller dock ingen ekonomisk ersättning för detta, på grund av ett ur detta perspektiv ofördelaktigt avtal mellan landstinget och förbundet. I detta sammanhang vill vi påtala att samhällsekonomiskt är sjukvårdslarm vid hjärtstopp en av de mest lönsamma insatserna utifrån ett generellt trygghets- och säkerhetsperspektiv, även om det inte är en uppgift enligt LSO. Förbundets styrkor har i många fall en kortare insatstid än ambulansen. 6 Personalfaktorn visar på hur många heltidstjänster som krävs för att hålla en person i utryckningstjänst 24 timmar per dygn året runt. November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 6 av 19 PwC 99

100 100 Operativ räddningstjänst Ledningsorganisationen i förbundet bedöms i huvudsak vara ändamålsenlig och är uppbyggd med beaktande av MSB:s grundmodell för strategisk och normativ ledning (insatsledare, styrkeledare m m). Vidare finns inom förbundet funktionen räddningschef i beredskap (RCB). VSR saknar dock en inre ledningsfunktion, i form av ett inre befäl i jour. Det bedöms inte vara ekonomiskt försvarbart att bygga upp en egen sådan funktion i ett litet kommunalförbund, utan en sådan funktion behöver i så fall tillskapas via samverkan med andra räddningstjänstorganisationer. Vi kan konstatera att i både LSO (1 kap 6), handlingsprogram och verksamhetsplan betonar samverkan. Enligt förbundets styrdokument ska man utveckla samverkan med andra kommuner i syfte att öka effektivitet och kvalitet. Samverka kring funktionen räddningschef i beredskap med närliggande räddningstjänstorganisationer samt tillskapa en inre ledningsfunktion via samverkan. Ur samverkanssynpunkt vill vi även lyfta upp en utredning avseende ökad samordning mellan räddningstjänsterna i Sörmlands län som genomfördes av PwC 7, på uppdrag av länets kommunchefer. Rekommendationerna i denna utredning tog fasta på att i ett kortsiktigt perspektiv skapa tre räddningstjänstorganisationer i länet, såsom: Gnesta kommuns räddningstjänst samordnas med Sörmlandskustens Räddningstjänst Strängnäs kommuns räddningstjänst samordnas med Eskilstuna kommuns räddningstjänst Flens kommuns räddningstjänst samordnas med Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund I utredningen finns även formulerad en långsiktig vision som tar fasta på att skapa två räddningstjänstorganisationer i länet. Jämställdhet och mångfald är ett prioriterat område i förbundet, bl a utifrån utarbetad jämställdhetsplan och deltagande i projekt 8. Andel kvinnor som ingår i förbundets räddningsstyrkor är lägre än medianvärdet i öppna jämförelser för skydd och säkerhet Förbättra jämställdheten genom att öka andelen kvinnor i heltidsstyrkan och RIB-styrkorna. Genomförda jämförelser visar att förbundets medlemskommuner har en nettokostnad per invånare, som understiger medelvärde för både kommungrupp och riket, vilket i sin tur indikerar en kostnadseffektiv verksamhet i ett interkommunalt perspektiv. 7 Rapporten är daterad i september 2006 och författad av Lotta Ricklander, Eva Lagbo Bergqvist, Thord Andersson samt Jan Nilsson. 8 Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling i Katrineholms kommun. November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 7 av 19 PwC 100

101 101 Operativ räddningstjänst 4. Handlingsprogram, riskanalys och insatsstatistik 4.1. Handlingsprogram Allmänt Av LSO (3 kap 3 och 8) framgår att en kommun ska ha ett handlingsprogram, dels för räddningstjänst, dels för förebyggande verksamhet för skydd mot olyckor, som kan leda till räddningsinsats. I dokumentet ska anges lokala mål, risker för olyckor, resurser samt hur den förebyggande verksamheten är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet ska antas av den beslutande församlingen för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken, bl a Länsstyrelsen och MSB. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställan av MSB besluta om ändring av ett handlingsprogram. Av övergångsbestämmelserna framgår att kommuner och kommunalförbund skulle ha antagits ett första handlingsprogram senast och efter detta ska ett nytt handlingsprogram utarbetas för varje ny mandatperiod. Till dess att det första handlingsprogrammet antogs gällde den tidigare räddningstjänstplanen. Dåvarande SRV har även gett ut en idéhandbok kring handlingsprogram, som MSB utvecklat och omarbetat till en vägledning för kommunala handlingsprogram. I förbundsordningen, som fastställts av respektive medlemskommuns fullmäktige, framgår att förbundet ska fastställa ett handlingsprogram för skydd mot olyckor. Det ankommer på förbundsdirektionen att anta programmet och att göra ändringar och tillägg i detta. Som underlag för handlingsprogrammet fastställer respektive medlemskommun uppdrag och mål för förbundet, som direktionen sedan omsätter i handlingsprogrammet. Nu gällande handlingsprogram 9 för 2012 till 2015 fastställdes av direktionen Utifrån ett övergripande handlingsprogram fastställs, på tjänstemannanivå i förbundet, bland annat en detaljerad verksamhetsplan inkl plan för räddningsinsats och förebyggande samt förmågebeskrivning. I bilaga 2 finns en översiktlig figur som visar de olika styrdokumenten inom förbundet utifrån vilka som antas av medlemskommunerna, direktionen och förvaltningsledningen. Räddningsstyrkor och dimensionering Av handlingsprogrammet för räddningstjänst framgår bland annat uppdrag, vision, verksamhetsidé, målen och strategiska åtgärder för att uppnå dessa samt förmågebeskrivning. Dimensionering och antal personer i beredskap framgår inte av handlingsprogramet, utan detta ingår i verksamhetsplanen som fastställs av räddningschefen och delges direktionen som ett anmälningsärende. 9 Tredje generationens handlingsprogram. November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 8 av 19 PwC 101

102 102 Operativ räddningstjänst Enligt handlingsprogrammet framgår dock att beredskapen får sänkas när omständigheterna så medger. Normalbemanning i förbundet framgår av sammanställning i bilaga 1. Förmågebeskrivning I handlingsprogramet anges en beskrivning av vilken förmåga förbundet har och vilken hjälp kommunmedborgarna kan förvänta sig. Förmågebeskrivning sker utifrån fem zoner i olika färger och beskriver följande: Risker Resurser Brand Trafikolycka Vatten- och isolyckor Hjärtstillestånd Förebyggande av olycka 4.2. Riskanalys och tecknade samverkansavtal Ett handlingsprogram ska i sina målformuleringar och förmågebeskrivningar utgå från en analys av den riskbild som finns inom förbundets geografiska område, för att kunna leva upp till lagstiftningens krav. En aktuell riskanalys finns inte trots att handlingsprogramet i olika stycken hänvisar till olika risker. Riskerna inom förbundets geografiska område är främst vardagsolyckor som har stor sannolikhet, men relativt liten konsekvens för samhället. Dessa kan delas in i kategorierna trafikolyckor, brand i byggnad, brand ej i byggnad och övriga olyckor. Händelser som har liten sannolikhet, men som kan medföra stora konsekvenser för samhället, kräver oftast samverkan. Exempel på sådana händelser är stora fastighets- och skogsbränder (inkl viss särskilt klassad industri och komplexa byggnader), översvämningar, olyckor med farligt gods och persontransporter (flyg, båt och järnväg) samt olyckor inom anläggningar som är klassade som farlig verksamhet (LSO 2 kap 4 ). VSR har tecknat avtal om operativ samverkan med samtliga kommuner i länet. Avtal är också tecknat med angränsande räddningstjänster (Finspång, Östra Götaland och Nerikes brandkår). Vidare finns ett antal ytterligare civilrättsliga avtal Larmstatistik Nedan redovisas antalet larm per station för perioden 2008 till Antal larm Katrineholm Julita Björkvik Högsjö Vingåker Totalt November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 9 av 19 PwC 102

103 103 Operativ räddningstjänst Av sammanställningen framgår att antalet larm på totalnivå har ökat under granskad period. Motsvarande statistik finns för olika typer av insatser per station och totalt för perioden 2008 till Av denna statistik framgår bland annat att antalet bränder i byggnad och trafikolyckor har ökat under perioden, medan antalet automatlarm har minskat. Av öppna jämförelser för skydd och säkerhet 2012 framgår att VSR har 0,69 utvecklade bränder i byggnad per invånare, vilket är i nivå med medianen för landets kommuner som är 0,70. Värdet skiljer sig dock mellan förbundets medlemskommuner, där Vingåker har värdet 0,49 och Katrineholm har värdet 0,74. Av ovanstående interkommunala jämförelser framgår vidare att genomsnittlig responstid för räddningsinsats 10 är 9,9 min i Katrineholm och 9,2 min i Vingåker. Dessa innebär att man tillhör de 25 procent av kommunerna med bäst värde Kommentarer Medlemskommunerna och direktionen bedöms ha en utvecklad styrning av förbundet i och med skriftliga uppdrag inkl effektmål som direktionen omsätter i sitt handlingsprogram och andra styrande och stödjande dokument som fastställs på tjänstemannanivå i förbundet. Vi kan konstatera att respektive mandatperiods handlingsprogram är förbundets viktigaste styrdokument för arbetet med skydd mot olyckor. Handlingsprogrammen och arbetet med dessa ska ses som en process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och förbättring. Rätt använda kommer de att ge goda möjligheter för medlemskommunerna och direktionen att tydliggöra den politiska viljan och inriktningen när det gäller att bedriva en effektiv räddningstjänstverksamhet. Medlemskommunerna har via förbundsordningen valt modellen med ett sammanhållet och integrerat handlingsprogram för både räddningstjänst och förebyggande verksamhet, vilket bedöms vara ändamålsenligt och den dominerande formen bland de av oss granskade kommunalförbund. Direktionen får löpande en rapport över måluppfyllelsen, i form av avvikelserapportering via nyckeltalsredovisning, utifrån handlingsprogrammet och dess effektmål. Vidare redovisas den sammantagna måluppfyllelsen både i delårsrapport och årsredovisning. Vi bedömer att den egenkontroll som sker inom förbundet kring handlingsprogrammet är tillräcklig. Vidare kan vi konstatera att det nyligen har arbetats fram och politiskt fastställts regelverk för intern kontroll i förbundet, bland annat innehållande regler om fastställande av en årlig plan för intern kontroll. LSO innebär en övergång från statlig detaljstyrning till lokal målstyrning. Utifrån detta bedömer vi att det är ändamålsenligt att förbundet i sitt handlingsprogram har valt att inte låsa fast numerären på de enskilda räddningsstyrkorna, för att 10 Tid från 112-samtal till att första resurs är på skadeplats (mediantid i minuter). November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 10 av 19 PwC 103

104 104 Operativ räddningstjänst därigenom få en mer flexibel totalorganisation. Detta innebär rent praktiskt att behovet av kalla in personal på övertid kan vägas mot den aktuella riskbilden samt ökad möjlighet till att nyttja personalen för olika former av skadeförebyggande arbete. Som exempel kan nämnas att Södertörns brandförsvarsförbund och Mälardalens Brand och Räddning också i sina handlingsprogram valt att inte ange numerären på räddningsstyrkorna, vilket även Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet tvingats acceptera utifrån övergången från detaljstyrning till målstyrning. Sammantaget bedömer vi att förbundets tredje generations handlingsprogram för räddningstjänst har utarbetats enligt lagstiftningens grundkrav och i huvudsak utifrån gällande normgivning, förutom när det gäller avsaknad av en aktuell riskanalys som underlag till handlingsprogrammet. Förbundet har valt en modell med ett övergripande handlingsprogram som fastställs av direktionen och en detaljerad verksamhetsplan som fastställs av räddningschefen och delges direktionen som ett anmälningsärende. Med vald modell, som i sig bedöms ändamålsenlig, är det viktigt att säkerställa att alla obligatoriska delar berörs i handlingsprogrammet, t ex uppgifter om samverkan. Säkerställ att alla obligatoriska delarna berörs i nästa generations handlingsprogram för skydd mot olyckor, utifrån MSB:s vägledning för kommunala handlingsprogram. Inom ramen för granskningen har vi tagit del av risk- och sårbarhetsanalys (RSA) för både Katrineholms kommun och Vingåkers kommun, som utarbetats av förbundets säkerhetsstrateg. Dessa analyser är dock inte utarbetade utifrån LSO, utan lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Där regleras att kommunerna varje mandatperiod ska fastställa en plan för hur de ska hantera en extraordinär händelse. Krishanteringsplanen ska utgå från vad som kommit fram i den risk- och sårbarhetsanalys som kommunerna är skyldiga att genomföra. Utarbeta en aktuell riskanalys som underlag för handlingsprogram för skydd mot olyckor. I detta sammanhang bör även beaktas möjligheten att digitalt kunna presentera identifierad riskbilden för hela förbundet, via geografiskt informationssystem (GIS), vilket förutsätter tillgång till digitala kartor via medlemskommunerna. Synpunkter kring behovet av att utarbeta en aktuell riskanalys har även påtalats av Länsstyrelsen , i deras remissyttrande över förbundets handlingsprogram för 2012 till I handlingsprogramet anges en beskrivning av vilken förmåga förbundet har och vilken hjälp kommunmedborgarna kan förvänta sig. Förmågebeskrivningen är väl utvecklad och sker utifrån fem zoner i olika färger. På tjänstemannanivå finns vidare en dokumenterad förmågebeskrivning i form av kompetens per befattning, vilket bedöms vara unikt i ett interkommunalt perspektiv. När det gäller genomsnittlig responstid för räddningsinsats har medlemskommunerna goda värden, och tillhör därigenom de 25 procent av kommunerna i landet med bäst värde. November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 11 av 19 PwC 104

105 105 Operativ räddningstjänst 5. Personalplanering och -nyttjande samt övningsverksamhet 5.1. Personalplanering Övergripande personalplanering sker i verksamhetssystemet Core och dess planeringsmodul, vilka sammantaget ger de strukturella grundförutsättningarna för en ändamålsenlig planering. Nedan beskrivs närmare den personalplanering som sker för heltidsstyrkan, som är den omfattande planeringsinsatsen. Motsvarande planering för RIB-styrkorna är ett rullande schema som utgår från beredskap var tredje eller var fjärde vecka. Vidare tillämpas systemet med fri utryckning för två av RIB-styrkorna (bilaga 1). Den övergripande personalplaneringen sker på ledningsnivå i förbundet, via stf räddningschef. Detta för att få ett helhetsgrepp på den strategiska planeringen och undvika suboptimeringar. På skiftnivå kan mindre justeringar göras, exempelvis byte av tjänstgöringspass. All heltids- och dagtidspersonal rapporterar sin arbetstid via ett självservicesystem, vilket i dagsläget inte omfattar RIB-personalen. Självservicesystemet är integrerat med Vingåkers ekonomi- och lönesystem, som via avtal sköter förbundets ekonomioch lönehantering. Planeringsmodulen i Core är dock i dagsläget inte integrerad med ekonomi- och lönesystemet. I delavsnitt 3.3 konstaterades att förbundet har en relativt låg personalfaktor och låga övertidskostnader inom heltidsstyrkan, vilket i denna del visar på en effektiv personaldimensionering och -planering Personalnyttjande Inom heltidsstyrkan och fristående insatsledning är det viktigt att följa upp hur arbetstiden rent faktiskt används samt hitta former för att öka dagtidstjänstgöring och alternativa arbetsuppgifter. Vi kan konstatera att vad som produceras inom en heltidsstyrka i stor utsträckning är beredskap. Tiden för insatser, övningar, fysisk träning m m är en mindre del av den totala arbetstiden. Detta visar på ett utvecklingsbehov när det gäller att effektivisera tidsanvändningen och diskutera olika alternativa arbetsuppgifter kopplade till räddningstjänstens huvuduppgift inom trygghets- och säkerhetsområdet. Detta även om VSR:s heltidsstyrka redan i dagsläget genomför viss bostadstillsyn och informationsinsatser. En av målsättningarna bakom organisation 2014 var att öka andelen produktion genom att insatsledarna skulle tjänstgöra dagtid med beredskap i hemmet eller på annan plats. Som redovisades i delavsnitt 3.3 kommer denna målsättning inte att uppnås, varför förbundsledningen för närvarande arbetar med andra varianter av tjänstgöringsscheman för att den vägen öka produktionen via ökad dagtidstjänstgöring. November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 12 av 19 PwC 105

106 106 Operativ räddningstjänst Personalnyttjande inom RIB-styrkorna är en ickefråga, eftersom de som ingår där är i beredskap var tredje eller var fjärde vecka och utöver beredskapsersättning erhåller ersättning utifrån faktisk tjänstgöringstid (larm, övningar etc) Övningsverksamhet Styrdokument finns i förbundet i form av kompetensutvecklingsplan och övningsplan. En årsplanering kring övningsverksamheten finns vidare i verksamhetssystemet Core, varifrån veckovisa övningsscheman skrivs ut som underlag för den faktiska övningsverksamheten. I Core registreras vidare genomförda övningar på individnivå, vilket gör att genomförandegraden även kan följas upp på denna nivå. I nedanstående sammanställning, vars underlag hämtats från Core, redovisas övningsverksamheten år Värden för år 2011 anges inom parantes. Övningsverksamhet Antal tillfällen Antal timmar Heltidsstyrka 212 (155) (1 838) RIB-styrkor 81 (104) (1 511) Totalt 293 (259) (3 339) Av sammanställningen framgår att antalet övningstillfällen och timmar har ökat för heltidsstyrkan mellan åren, medan motsatt förhållande gäller för deltidsstyrkorna Kommentarer Vi bedömer att förbundet har ett fungerande system för personalplanering. Denna planering är dock inte integrerad med ekonomi- och lönesystem, vilket innebär mycket manuellt registeringsarbete som även ökar risken för fel. Personal i deltidsstyrkorna omfattas inte heller av det s k självservicesystemet. I detta sammanhang bör betonas att ekonomi- och lönehanteringen sköts av Vingåkers kommun, via ett avtal, varför utvecklingsfrågorna inom detta område behöver ske i dialog med denna kommun. Se över och integrera system för personalplanering med ekonomi- och lönesystem samt inför ett s k självservicesystem även för RIB-personal. Utifrån att endast ett par procent av heltidsstyrkornas arbetstid åtgår till larm finns behov att ytterligare effektivisera personalnyttjandet, genom att utöka andelen alternativa arbetsuppgifter. Detta trots att denna fråga är något som förbundet historiskt arbetat med och att heltidsstyrkorna redan i dagsläget genomför ett antal alternativa arbetsuppgifter. Insatsledarna, som tidigare var integrerade med skiftlagen, omfattas fortfarande av tjänstgöringssystemet delat dygn 42 tim per vecka, vilket i jämförelse med olika former av dagtidstjänstgöring innebär betydligt lägre produktion. Effektivisera ytterligare personalnyttjande inom heltidsstyrkorna genom att utöka andelen alternativa arbetsuppgifter kopplade till huvuduppgiften kring trygghet och säkerhet, t ex utökade bostadstillsyner, information och utbildning. Vidare är det viktigt att hitta ett effektivt tjänstgöringssystem November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 13 av 19 PwC 106

107 107 Operativ räddningstjänst för insatsledarna som innebär ökad dagtidstjänstgöringen, för att även denna väg öka den faktiska produktionen. Vi bedömer att förbundet har en utvecklad övningsverksamhet via en strukturerad planering och uppföljning inom området. I detta sammanhang vill vi särskilt lyfta fram att VSR, förutom övningsplan, även har utarbetat en långsiktig kompetensutvecklingsplan. Eftersom att övningarna registreras i Core, finns ett instrument för att på kvantitativ nivå följa upp övningsfrekvens på typ av övning och på individnivå. Via en dokumenterad förmågebeskrivning per befattning bedöms förbundet även ha en kvalitativ uppföljning inom området, vilket i sin tur är kopplat till tidigare berörd kompetensutvecklingsplan. November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 14 av 19 PwC 107

108 108 Operativ räddningstjänst 6. Planering och dokumentation av insatser 6.1. Insatsplanering För närvarande pågår ett arbete med att utarbeta insatskort för automatlarmsanläggningar, som för närvarande är ca 150. Vid granskningstillfället hade 20 insatskort färdigställts. VSR står vidare inför att införa en s k molnettjänst 11 för publicering av insatskort. Behörig personal i förbundet kommer genom detta att få tillgång till publicerat material via läsplatta eller smartphone, vilket framledes ger en hög tillgänglighet. Förbundet arbetar vidare med att främja upprättandet av insatsplaner, utifrån att objektsägarnas har ett huvudansvar inom detta område (LSO 2 kap 2) och att förbundet har en skyldighet att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter (LSO 3 kap 2). Mot bakgrund av det sistnämnda har förbundet på sin webbplats publicerat en handledning och en mall för insatsplanering Insatsdokumentation Förbundet använder MSB:s obligatoriska mall för insatsrapportering, som är underlag för den nationella statistiken inom området. Efter varje insats skrivs en insatsrapport som är den enklaste formen av en olycksundersökning, dvs första nivån. Det stora flertalet av alla insatser resulterar endast i en sådan redovisning. I vissa fall genomförs en fördjupad olycksundersökning, vilka inte närmare behandlas inom ramen för denna granskning. Insatsrapport skrivs huvudsakligen av insatsledaren, efter att styrke- och arbetsledare fyllt i vissa grunduppgifter. Vidare finns i en förbundsintern statistikmall kring insatsens måluppfyllelse, bl a utifrån nyckeltal kring framkörningstid och eventuell avvikelse från förmågebeskrivning. Denna statistik delges direktionen kvartalsvis, som ett led i uppföljningen av målen Kommentarer Förbundet står inför att införa ett mer ändamålsenligt system för insatsplanering, som möjliggör digital åtkomst av publicerade insatskort och -planer. I dagsläget finns 20 insatskort upprättade, vilket kan jämföras med ett uppskattat behov av cirka 150 insatskort. Utifrån objektsägarnas huvudansvar för att utarbeta insatsplaner och förbundets ansvar att underlätta för den enskilde, har förbundet på sin webbplats publicerat en ändamålsenlig handledning och en mall för insatsplanering. Under granskningen har inga uppgifter erhållits kring färdiga och inskickade insatsplaner samt uppskattat behov av antal planer. Måltal kring antal insatsplaner kan exempelvis fastställas och sedan följas upp inom ramen för tillsynsverksamheten. 11 Lagring av publicerat material sker via en internetserver. November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 15 av 19 PwC 108

109 109 Operativ räddningstjänst Öka antalet upprättade insatskort och -planer för att få en bättre behovstäckning när det gäller automatlarmsanläggningar samt andra riskfyllda och komplexa objekt. Arbetet med insatsplaner behöver i större utsträckning integreras med förbundets tillsynsarbete. VSR bedöms ha ett ändamålsenligt system för insatsdokumentation, via insatsrapporten som ifylls av insatsledare samt statistikmall för uppföljning av måltal kring insatsen. I och med funktionen med insatsledare är det numera färre personer som fyller i och kvalitetssäkrar insatsrapporten, vilket på sikt bör leda till större likformighet och fullständighet i ifyllandet. Ett av måltalen som löpande följs upp är antalet bristfälligt ifyllda insatsrapporter. För 2013 är måltalet satt till 24, och utfallet per september är 28. Detta är dock en förbättring i jämförelse med 2012 då utfallet på årsbasis var 86. Intensifiera ytterligare arbetet med att kvalitetssäkra ifyllandet av insatsrapporter. I detta sammanhang vill vi även påpeka att statistisk uppföljning av måltal kring insatsen och löpande återrapportering av måluppfyllelsen till direktionen är ett bra sätt att konkretisera styrning och uppföljning. November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 16 av 19 PwC 109

110 110 Operativ räddningstjänst 7. Avslutande kommentarer Förbundets fordonspark bestod vid årsskiftet 2012/2013 av 24 fordon. 11 fordon har ett totalvikt över 3,5 ton, med en genomsnittsålder på 15,5 år. 11 fordon har ett totalvikt under 3,5 ton, med en genomsnittsålder på 9,0 år. Fordonsparkens ålder har en spännvid på ett till 28 år. Mot bakgrund av ovanstående kan vi konstatera att förbundet de närmaste åren står inför ett stort investeringsbehov när det gäller fordon, utifrån upprättad fordonsplan. Utifrån detta är det viktigt att förbundet, i dialog med medlemskommunerna, framledes tillskapar utrymme i driftbudgeten för ökade avskrivningskostnader på grund av investeringsbehovet. Utifrån att 76,5 % av förbundets nettokostnader utgörs av personalkostnader bör eventuella rationaliseringar i första hand ta sikte på dimensionering av styrkor och ett effektivt personalnyttjande. Utifrån vald dimensionering och ambitionsnivå är det väsentligt att säkerställa att befintliga styrkor förfogar över ändamålsenliga fordon och har en väl fungerande utrustning. Att genomföra besparingar inom detta område, genom att skjuta investeringar framför sig, riskerar att över tid leda till ökade driftkostnader (reparationer) och försämrad slagstyrka (driftavbrott), vilket långsikt även kan komma i konflikt med intentionerna bakom begreppet god ekonomisk hushållning. Vi kan även konstatera att vid tillsyn av VSR gjorde Länsstyrelsen följande bedömning i sin rapport utifrån de nationella målen 12 i lagstiftningen. Länsstyrelsens bedömning är att VSR arbetar väl enligt de preciserade skyldigheter som finns för kommunerna i LSO för att nå de nationella målen. Man arbetar också framåtsyftande för en ökad trygghet och säkerhet. Vissa förbättringsmöjligheter finns vad gäller information till alla som vistas i kommunerna samt att använda föreläggande i större utsträckning vid tillsyn i stället för anmärkningar/rekommendationer Jan Nilsson Projektledare Annika Hansson Uppdragsansvarig 12 De nationella målen i LSO är två. Det första målet är ett tillfredsställande och likvärdigt skydd (1 kap 1). Det andra målet är en effektiv räddningsinsats inom godtagbar tid (1 kap 3). November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 17 av 19 PwC 110

111 111 Operativ räddningstjänst Bil 1: Dimensionering av operativa styrkor Katrineholm Heltidsstyrka som bemannas med två befäl (inkl fristående insatsledare) och fyra brandmän. Högsjö VSR har samverkansavtal med Voith Paper Fabrics AB i Högsjö AB. Styrkan i Högsjö består av en mix med RIB-personal och räddningsvärn. Söndag 22:00 till fredag 22:00 är bemanningen ett befäl och fyra brandmän (1+4). Övrig tid är bemanningen ett befäl (1+0). När bemanningen är 1+0 larmas Vingåkersstyrkan med automatik. Vingåker I Vingåker är RIB-bemanningen ett befäl och fyra brandmän (1+4). Befälet åker i eget fordon och fungerar som FIP, första insats person. FIP åker med eget fordon direkt till aktuell larmadress. Björkvik och Julita Beredskapen upprätthålls av RIB-personal, styrkan består av en person som är arbetsledare. Vid vissa tillfällen har arbetsledaren haft kompetens att vara räddningsledare. Den som är i beredskap är FIP och han kan åka direkt med egen bil till aktuell larmadress. Vid vissa larm kan FIP välja att åka till stationen för att åka tillsammans med styrkan. Övrig personal har ingen beredskap, fri inryckning gäller för dem. Vid insatser sker förstärkning från heltidsstyrkan, heltidsbefälet är räddningsledare om inget annat överenskommes mellan arbetsledaren och heltidsbefälet. Räddningschef i beredskap kan ta över rollen som räddningsledare. Minibemanning är en Insatsledare en Styrkeledare samt tre brandmän (1+1+3). Grupperna arbetar i utryckningstjänst på ett fyraveckors schema, femte veckan har gruppen haft dagtidsvecka måndag till fredag. Vidare finns en frivillig brandkår i Björkvik, som förbundet har avtal med. RCB Räddningschefsberedskapen larmas vid samtliga larm inom förbundet. RCB har det normativa och strategiska ansvaret för hela utryckningsorganisationen. RCB har också mandatet att larma Krisledningsgruppen i Katrineholms kommun. RCB har under andra hälften av året även haft funktionen TIB i Katrineholms kommun. Insatsledare VSR införde fristående Insatsledare (IL) i januari IL kan röra sig fritt i hela förbundet med en egen bil. Detta innebär att IL är räddningsledare på alla larm inom förbundet där det krävs en räddningsledare. Detta för att höja kompetensen på räddningsledaren inom hela förbundet. Förmännen på ytterstationerna blir arbetsledare. Förmännen på stationen i Katrineholm blir styrkeledare (SL). SL kommer att vara ansvarig för gruppernas stationsarbete. Vidare har införts litet larm på stationen i Katrineholm. Detta kommer bland annat att användas till förstärkningslarm till ytterstationerna. Det innebär att organisationen inte är lika sårbara vid ett eventuellt andra larm inom förbundets geografiska område. November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 18 av 19 PwC 111

112 112 Operativ räddningstjänst Bil 2: Styrdokument November 2013 Västra Sörmlands Räddningstjänst 19 av 19 PwC 112

113 113 Dnr KS/2014: Handläggare: Per Johansson Årsredovisning 2013 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta bevilja ansvarsfrihet för direktinen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och dess enskilda ledamöter samt i övrigt lägga årsredovisningen till handlingarna. Ärendebeskrivning Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har inkommit med sin årsredovisning för 2013 tillsammans med revisorernas granskningsrapport och revisionsberättelse. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet organiseras i form av ett kommunalförbund med landstinget och de nio kommunerna i länet som medlemmar. Myndigheten har det samlade ansvaret för kollektivtrafiken i länet. Myndigheten äger Länstrafiken Sörmland AB som ges i uppdrag att samordna upphandling och utförande av trafik. Utöver den finansiella redovisningen, innehåller myndighetens årsredovisning också verksamhetsberättelse och redovisning av måluppfyllelse. Till årsredovisningen har lagts delårsrapport 2 för 2013 som det refereras till i revisorernas redogörelse. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Årsredovisning 2013 för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsberättelse för år 2013 Granskning av årsredovisningen 2013, PWC Delårs rapport 2, 2013, för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 113

114 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben 114 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KS/2014: Vår handläggare Per Johansson Kommunstyrelsen Årsredovisning 2013 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Ärendebeskrivning Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har inkommit med sin årsredovisning för 2013 tillsammans med revisorernas granskningsrapport och revisionsberättelse. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet organiseras i form av ett kommunalförbund med landstinget och de nio kommunerna i länet som medlemmar. Myndigheten har det samlade ansvaret för kollektivtrafiken i länet. Myndigheten äger Länstrafiken Sörmland AB som ges i uppdrag att samordna upphandling och utförande av trafik. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Kommunledningsförvaltningens bedömning Utöver den finansiella redovisningen, innehåller myndighetens årsredovisning också verksamhetsberättelse och redovisning av måluppfyllelse. Till årsredovisningen har lagts delårsrapport 2 för 2013 som det refereras till i revisorernas redogörelse. Revisorerna anser att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, dess finansiering och ekonomiska ställning. Den uppfyller också kraven på en rättvisande räkenskaper och är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vidare att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Revisorerna tillstyrker att myndighetens direktion beviljas ansvarsfrihet samt att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets årsredovisning för 2013 godkänns. Kommunledningsförvaltningen har inte funnit någon anledning att ha annan uppfattning beträffande årsredovisningen och instämmer i revisorernas bedömning. Kommunstyrelsen föreslås besluta föreslå kommunfullmäktige bevilja ansvarsfrihet för direktionen och dess enskilda ledamöter samt i övrigt lägga årsredovisningen till handlingarna. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Protokollsutdrag till: Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan Katrineholm Telefon: Telefax: Org.nummer E-post: per.johansson@katrineholm.se 114

115 115 KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 1 LÄNSTRAFIKEN ÅRSREDOVISNING 2013 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 115

116 2 116 Innehåll Myndighetens ordförande har ordet 3 VÅR FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5 Inledning 6 Viktiga händelser under året 10 Vår måluppfyllelse 12 Verksamheten ur olika perspektiv 22 VÅRA RÄKENSKAPER 37 Finansiell redovisning 38 Redovisningsprinciper 46 Revisionsberättelse 47 Sörmlandspilen är regionaltåget mellan Hallsberg och Stockholm via bland annat Vingåker, Katrineholm, Flen och Gnesta. Bilden på framsidan passar väl som symbol för 2013 där Västra stambanan hamnade i fokus för en intensiv nationell debatt kring den framtida tågtrafiken och hur olika tåg och dess resenärer ska prioriteras. Bilden får också illustrera den historiska överenskommelse som tecknades i slutet av året där företrädare för Mälardalslänen kom överens om ett nytt regionaltågssystem med start De gamla lokoch vagntågen på Sörmlandspilen kommer då att ersättas av nya, moderna och ändamålsenliga tåg, med högre hastighet, tillgänglighet och komfort. Foto, omslag: Matthias Pfeil Textredigering och form: Scripta mandata Tryck: Arkitektkopia, Nyköping mars 2014 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 116

117 Myndighetens ordförande har ordet: En resa i Sörmland... med gynnsamt läge i Stockholm-Mälarregionen När jag blickar bakåt på 2013 kommer jag först att tänka på dråpslaget att Gnestapendeln skulle försvinna från spåren. Och så minns jag överenskommelsen med de andra länen i Stockholm-Mälarregionen att gemensamt etablera ett regionalt tågtrafiksystem när Citybanan tas i bruk i december När jag får fundera en stund till så var ju 2013 året då vi samlade organisationen för kollektivtrafiken i Sörmland, gick in i en ny modell för fördelning av ansvar, kostnader och intäkter samt utökade busstrafiken mellan våra kommunhuvudorter och mellan länets tre sjukhus. Vi står till buds med vardagsresande Det är här vi står, och fortsatt står, till buds för att erbjuda resor till och från arbete och studier. För Sörmlands del är det en grannlaga uppgift. Sörmland är länet som strävar åt alla håll i sitt strategiskt gynnsamma läge, västerut åt Örebro och Hallsberg, söderut åt Norrköping och Linköping och norrut åt Västerås. Och så har vi det östliga läget som vi har gemensamt i länet med daglig pendling till Södertälje och Stockholm från och till länets alla kommuner. med den största nyttan för regionen och individen Kollektivtrafiken knyter orter och människor samman. Den hjälper till att nå transportpolitiska mål funktionsmålet om tillgänglighet och hänsynsmålet om säkerhet, miljö och hälsa. Den hjälper oss att komma till arbete och studier. Begreppet vardagsresande säger något om det viktiga i att vi utbildar oss och får ha ett arbete. Det är viktigt, för regionen och för varje människa. Ett dynamiskt år i ett föränderligt Sörmland I Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgerssons resa i Sverige berättas om Sörmlandsnaturens variation, där ingenting fick lov att riktigt breda ut sig i ett slags ständigt ombyte. Det här speglar även kollektivtrafiken och lite träffande var att länets första trafikpliktsbeslut som fattades i maj handlade om kollektivtrafik på vatten. Många utmaningar återstår Det finns många skäl till att fortsatta det hårda arbetet. Vi har ännu inte säkrat tillgången till spår, vi har alldeles för låg nöjdhet med våra tjänster, det ryms fler ombord på tåg och bussar, vi har inte till räcklig ordning på ekonomin och takten på övergången till fossilfri trafik måste öka. Under 2014 kommer vi också inom ramen för Kollektivtrafikmyndigheten att intensifiera arbetet med att kvalitetssäkra, utveckla och samordna den särskilda kollektivtrafiken och i högre utsträckning integrera denna med den allmänna kollektivtrafiken. Till sist: Tack! till kunder och medborgare som reser med oss och som hjälper oss att bli bättre till grannlän och våra samarbetspartners såsom entreprenörer, MÄLAB och Trafikverket till medlemmar, ledamöter i direktionen och medarbetare på kansliet. Tillsammans och på olika sätt har Ni bidragit till ett dynamiskt Åsa Kullgren (S) ordförande Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 117

118 4 118 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 118

119 119 5 Foto: Fredrik Hjerling VÅR FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE Läs om organisationen, om de viktigaste händelserna under 2013, om årets måluppfyllelse, om verksamheten under året ur olika perspektiv och om de framtida utmaningarna. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 119

120 6 120 Inledning Vi påverkar vardagen Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets verksamhet påverkar många människors vardag. Varje dag tar Länstrafikens bussar emot omkring påstigande och kör en sträcka motsvarande 1,5 varv runt jorden, fördelat på drygt avgångar. Till detta kommer en mängd tåg som rullar på våra järnvägar genom länet, kommersiell busstrafik och även båttrafik. Den dagliga kontakten med våra resenärer hanteras i första hand av trafikbolagen. Från myndighetens sida har vi kontakt med medborgare via vår kundtjänst i Eskilstuna en verksamhet som startade så sent som i januari Kundtjänst tar varje dag emot mer än 150 telefonsamtal och cirka 90 besökare. Stora ändringar i trafiken gjordes vid ingången av 2013, vilket påverkade många medborgare. Under året som gått har vi fått kritik, en stor del berättigad sådan, för brister i kvalitet och utbud. Glädjande är att, även om man inte alltid varit nöjd med budskapet, är det få som klagat på det bemötande man fått från vår kundtjänst. Vidga den lokala arbetsmarknaden Sett i ett nationellt perspektiv kan vi konstatera att utsläppen av växthusgaser minskat totalt sedan 1990 men ökat i transportsektorn. Trafikverkets prognoser visar att utsläppen från vägtrafiken inte heller kommer att minska fram till 2030 och 2050 trots en moderniserad fordonsflotta, särskilt på personbilssidan. För att nå målet om att Sverige inte ska ha några utsläpp från växthusgaser till 2050 kommer kollektivtrafiken att ha en avgörande strategisk betydelse, eftersom den ökar möjligheterna att resa energieffektivt, räknat per person. En lokal utmaning i Sörmland är den höga arbetslösheten, framför allt i de västra kommunerna. Trots att andelen arbetslösa sjunkit något under 2013 uppgår andelen arbetslösa fortfarande till runt tio procent i Eskilstuna, Katrineholm, Flen och Vingåker. En väl utbyggd kollektivtrafik bidrar till att vidga den lokala arbetsmarknaden och på så sätt till att minska obalanserna. Detta kommer att få ännu större betydelse framöver, då andelen personer mellan 20 och 64 år väntas minska i framför allt mindre orter i länet, vilket ökar behovet av inpendling. Samtidigt är resurserna begränsade och kraven på nya effektiva lösningar för att kollektivtrafikförsörja landsbygden kommer att öka inom bara några få år. Mer nytta för pengarna Under 2013 har Sörmlands län tillsammans med våra grannlän i Mälardalen gjort en viktig överenskommelse i riktning mot ett mer hållbart samhälle och en bättre regional balans. Överenskommelsen handlar om ett gemensamt regionaltågssystem med moderna tåg, sammanhållet biljettsystem och fler avgångar. Förhoppningen är också att detta kommer bidra till ett mer tillförlitligt transportsystem, där fler resenärer väljer att ställa bilen och förlita sig på kollektivtrafiken, samtidigt som länsinvånarna kan nå fler arbetstillfällen i hela Mälardalsregionen. I busstrafiken fortsätter arbetet med att skapa ett mer funktionellt linjenät för vardagspendlarna. Ett ökat resande och ökade intäkter är positivt. Dessvärre motsvarar resandeökningen inte alls de förhoppningar som fanns och kompenserar inte heller de ökade kostnaderna för trafiken. Samma utveckling finns även på många andra håll i landet enligt en rapport från SKL under året. Detta väcker frågor kring vad vi kan göra för att få mer nytta för de resurser som läggs på kollektivtrafiken. Nya former av avtal med mindre detaljstyrning ses som ett sätt att komma tillrätta med de ökade kostnaderna. Här har vi i Sörmland stora utmaningar framöver, när vi nu börjar se slutet av våra avtalsperioder i stora delar av länet. Att våga släppa kontrollen över detaljerna och låta trafikbolagen göra det, som de är duktiga på, och själva prioritera områden, som ligger inom vårt kompetensområde det blir en nyckelfråga under de följande åren. Hot mot Gnestapendeln avvärjt Verksamheten i Sörmlands kollektivtrafikmyndighet har under 2013 präglats av att organisationen är nyetablerad med många nya anställda. Vid 2012 års slut var fyra personer anställda i myndigheten och vid utgången av 2013 var det 23 anställda. Utöver att etablera organisationen, bygga upp rutiner och arbetssätt har verksamheten under året dominerats av två avvikelser från verksamhetsplanen. Den första avvikelsen gäller att det redan vid det första bokslutet för perioden januari mars tydligt framkom att det ekonomiska resultatet inte skulle hålla budget. Det har under året krävt många arbetstimmar för utreda orsakerna till det negativa ekonomiska resultatet, analysera utfall och effekter av den nya modellen för fördelning av ansvar, intäkter och kostnader samt att göra prognoser. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 120

121 121 7 Foto: Matthias Pfeil Den andra avvikelsen gäller konsekvenserna av det arbetsmaterial om trafikinnehåll i Tågplan 2014, som Trafikverket presenterade den 5 juni och som uteslöt Gnestapendeln. Därefter har en svajig och resurskrävande tågplaneprocess pågått, där även flera avgångar i regionaltågstrafiken varit hotade. Efter delårsperiodens slut har Trafikverket fastställt Tågplan 2014, som för Sörmland till slut innebar oförändrat utbud i jämförelse med dagens tidtabell dock med vissa allvarliga försämringar när det gäller restid. Under året tillkom också ett uppdrag utanför verksamhetsplanen från medlemmarna i egenskap av ägare. Uppdraget innebar att via projektdirektiv initiera en utredning om samordningsformer och val av organisation inom den särskilda kollektivtrafiken och mellan den särskilda och allmänna kollektivtrafiken. Trafikbeställningarna anger riktningen Under året har samtliga medlemmar behandlat och lämnat in sina respektive trafikbeställningar för tidtabellsåret Trafikbeställningarna anger förändringar i trafikutbud som respektive medlem önskar för den trafik man ansvarar för. Ingen medlem lämnade in beställning om volymförändring i trafiken under innevarande år, trots den tidigare meddelade negativa ekonomiska prognosen för flertalet medlemmar. I arbetet med trafikutbudet för trafikåret 2014 gjordes dock fler anpassningar utifrån den ekonomiska prognosen. Många områden att utveckla vidare Vår ekonomiska hushållning är en samlad bedömning av måluppfyllelse inom de fem funktionerna tillgänglighet, attraktivitet, miljö, effektivitet och regional utveckling samt ekonomi och personal. Sett tillbaka på 2013 har det ekonomiska resultatet slutat på minus 16,2 miljoner kronor jämfört med budget. Resandet har ökat men nöjdheten bland våra kunder är alldeles för låg och ligger kvar på 2012 års nivå. Samtidigt sjunker allmänhetens nöjdhet med kollektivtrafiken, vilket innebär att det finns mycket att arbeta för när det gäller att återskapa förtroendet. Arbetet för en ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken har gått framåt. Trafiken har generellt bedrivits effektivare såväl utifrån ett kostnads- som miljöperspektiv. Vi ser också att antalet invånare fortsätter att öka i länet och att antalet som arbetspendlar över kommun- och länsgräns blir fler. De ekonomiska konsekvenserna för bättre måluppfyllelse är olika beroende på perspektiv. Att nå ett fortsatt ökat resande kräver sannolikt ökade resurser, då mycket av tillkommande resor vanligtvis sker i de tider då belastningen redan idag är hög, dvs. vid morgon- och eftermiddagsrusning. Samtidigt lever vi med ett delvis nytt linjenät med potential att öka resandet ytterligare. För fortsatt arbete med god kostnadstäckning finns behov att hitta nya former för att öka resandet dagtid då kapacitet finns. Övergång till förnybara bränslen kan vara en ekonomisk risk, särskilt om förhållandevis oprövad och icke standardiserad teknik väljs. Från ett personalperspektiv finns också en osäkerhet kring framtida uppdrag och dess omfattning och krav på personalbehov. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 121

122 8 122 Foto: Fredrik Hjerling Myndighetens styrande organ Direktionen är myndighetens beslutsforum. Vid utgången av 2013 var sammansättningen av direktionen: Åsa Kullgren (S), Landstinget (ordf) Magnus Johansson (MP), Eskilstuna (vice ordf) Daniel Portnoff (M), Trosa (vice ordf) Jan-Erik Larsson (S), Flen Johan Rocklind (S), Gnesta Göran Dahlström (S), Katrineholm Urban Granström (S), Nyköping Catharina Fredriksson (S), Oxelösund Jens Persson (C), Strängnäs Anneli Bengtsson (S), Vingåker Thomas af Bjur (FP), Landstinget Ann-Sofie Jacobsson (MP), Landstinget Magnus Leivik (M), Landstinget Gustaf Wachtmeister (M), Landstinget Ersättare: Jimmy Jansson (S), Eskilstuna Tomas Norander (M), Flen Ann-Sofie Lifvenhage (M), Gnesta Lars Härnström (M), Katrineholm Ann-Marie Wigertz (M), Nyköping Dag Bergentoft (M), Oxelösund Maria von Beetzen (M), Strängnäs Ann-Sofie Soleby-Eriksson (S), Trosa Timo Granetin (M), Vingåker Jan-Olof Blomster (S), Landstinget Mattias Claesson (C), Landstinget Marie-Louise Mustaniemi (KD), Landstinget Gunnar Söderberg (MP), Landstinget Greger Tidlund (S), Landstinget Under året har fem ledamöter avgått från direktionen: Anders Berglöv (S), Flen och Björn Zetterqvist (M), Flen, Björn Andersson (M), Vingåker, Jörgen Larsson (S), Vingåker samt Ylva G Karlsson (MP), Landstinget. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 122

123 123 9 En processorienterad organisation Den löpande driften har under perioden fungerat väl och verksamhetsplanens aktiviteter har fullföljts i det stora hela. De avvikelser som finns beror främst på att vi inte hunnit eller bedömt det klokt att initiera viss aktivitet. Mycket tid lagts på inre, operativ verksamhet. För att ytterligare öka tydligheten i förväntan, en god arbetsmiljö och en processeffektiv leverans av tjänster har myndigheten startat ett arbete med processkartläggning. Arbetet är en del i att skapa en processorienterad organisation och samtidigt en bra grund för certifiering enligt ISO Strategisk samverkan är vårt arbetssätt Myndigheten har ett omfattande samarbete internt, med medlemmarna, entreprenörer, leverantörer och organisationer i hela Sörmland och Mälardalen, i viss omfattning nationellt och i någon mån även internationellt. Denna samverkan är en förutsättning för att vara en framgångsrik myndighet med ökad nytta för slutkund som främsta strategi. Basen i samverkan utgår från de många initiativ som tas av enskilda medarbetare men även genom de prioriterade forum och gemensamhetsägda bolag vi har. Under 2013 har flera forum, kopplade till järnvägens organisation och kapacitetstilldelning, prioriterats som en följd av Tågplan Bland annat träffade myndigheten regeringens utredare för järnvägens framtida organisation. Myndighetens tjänstemän och politiker har också i samband med Tågplan 2014 träffat tjänstemän från Trafikverket vid flera tillfällen. Prioriterade ordinarie forum som myndigheten deltog i eller sammankallade till 2013: En bättre sits En process för storregional infrastrukturplanering under ledning av Mälardalsrådet. Här representerades myndigheten under året av såväl politiska företrädare som tjänstemän. RKTM-träffar SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) bjöd in till fyra chefsträffar under RKTM-träffar MÄLAB har under året initierat och bjudit in ägarkretsen för aktiviteter i Trafikplan 2017, där myndigheten har deltagit. Nätverket för kollektivtrafikhandläggare Myndigheten har bjudit in till träffar med länets samtliga kollektivtrafikhandläggare samt deltagare från MÄ- LAB och Regionförbundet ungefär var sjätte vecka. Detta är vårt mest prioriterade forum för information och beredning av kollektivtrafikfrågor. Medlemmarnas representanter i detta nätverk är vår främsta resurs för att ta frågor vidare internt hos respektive medlem. Regionala transportgruppen Regionförbundet sammankallar gruppen som främst arbetar med infrastrukturplanering och prioritering i samverkan. Myndighetens principer Utformningen av myndigheten har tagit utgångspunkt i vissa grundläggande principer för att skapa en organisation, lämpad för att hantera dess uppdrag och uppnå ägarnas vision. Dessa s.k. designprinciper påverkar således den organisatoriska strukturen. För att ytterligare konkretisera effekterna på organisationen innehåller varje designprincip ett antal kriterier som avser att förtydliga ambitionen och effekterna av principen. Strategisk ledning för kollektivtrafiken i fokus innebär närhet till beslutsfattande, tydlig distinktion mellan strategi och drift samt värdeskapande interaktion och tydligt ägarskap för samtliga intressenter. Kunden i centrum innebär ett tydligt ägarskap för kunden, en kontaktyta samt fokus på medborgarnas behov Effektiv organisation innebär fokus på kärnprocesser, mest kostnadseffektiva lösningar när det gäller stödprocesser samt flexibla och integrerade roller med maximalt tre hierarkiska nivåer. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 123

124 Viktiga händelser under året Januari Vid årsskiftet samlas organisationens verksamhet och personal till Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Ny fördelningsmodell för kostnads- och ansvarsfördelning träder i kraft. Kommunerna får ansvar för den lokala landsbygdstrafiken och stadstrafiken, medan landstinget ansvarar för den regionala kollektivtrafiken med buss och tåg. April I samband med arbetet med delårsbokslut 1 framgår att den nya fördelningsmodellen tillsammans med högre kostnader och lägre intäkter än budgeterat kommer att innebära avvikelser från budget. Maj Trosa folkomröstar om länsbyte. Knapp 60 % röstar för att kommunen ska stanna kvar i Sörmlands län. Som en följd av den nya kostnads- och ansvarsfördelningen lämnar kommunerna och landstinget för första gången in trafikbeställningar. Myndigheten fattar sitt första beslut om trafikplikt för skärgårdstrafiken i Nyköpings kommun. Juni I ett första förslag till tågplan 2014 som Trafikverket redovisar har Gnestapendeln tagits bort. Personal vid Bergkvarabuss, som trafikerar Länstrafikens bussar i framför allt Strängnäs kommun, tas ut i strejk. Strejken varar i fyra dagar och innebär att i stort sett all trafik i kommunen ställs in. Trafikverket redovisar förslag till nationell plan för transportsystemet Direktionens arbete Direktionen för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har sammanträtt enligt plan vid sex tillfällen under året. Vissa frågor har varit ständigt återkommande på direktionens möten, såsom arbetet med Trafikplan 2017, myndighetens uppstart och avvecklingen av Länstrafiken Mälardalen. Även särskilt väsentliga ärenden och ärenden utanför plan har hanterats av direktionen. Såväl ekonomiska frågor som arbetet med Tågplan 2014 har medfört extraordinär aktivitet från direktionens presidium och övriga ledamöter utanför ordinarie sammanträdesplan. Direktionens sammanträden 31 januari Beslut om nomineringar, informationer och budgetberedning flerårsplan. 14 mars Godkännande av årsbokslut och verksamhetsberättelse Beslut om att ge Kollektivtrafikmyndigheten i uppdrag att fastställa uppdrag om färdtjänst och sjukresor inklusive anropsstyrd trafik. 15 maj Information om trafikplikt och beslut om allmän trafikplikt för skärgårdstrafiken i Nyköpings kommun samt beslut om att inleda upphandling av skärgårdstrafiken i Nyköpings kommun. Godkännande av delårsrapport och ekonomisk prognos Fastställande av budget 2014 och flerårsplan för de gemensamma kostnaderna samt storleken på bidragen som medlemmar ska erlägga till förbundet. Fastställande av uppdrag Rapport om regional bild för färdtjänst och sjukresor med förslag till ökad samordning inklusive anropsstyrd trafik. Svar på remiss om stomnätsstrategin etapp augusti Svar på remiss om Regional plan för transportinfrastruktur i Sörmland Information om trafikbeställningar 2014 till myndigheten. Information om planeringsläget för Tågplan Information om och förslag till inriktning för depåverksamheten i Sörmland. 10 oktober Godkännande av delårsrapport Information om Tågplan 2014, kommande tågoch busstrafik. Information om pågående arbete med riktlinjer för tillgänglighet till kollektivtrafiken i Sörmland. Beslut om projekt om samordning av allmän och särskild kollektivtrafik. Myndighetschefen gavs i uppdrag att teckna en överenskommelse med respektive medlem om Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets rätt att upphandla persontransporter och samordningstjänster samt att samordna sådana transporttjänster. 21 november Fastställande av budget 2014 ( ) för trafikkostnader. Fastställande av verksamhetsplan Beslut om reviderad delegationsordning. Beslut om ägardirektiv för Länstrafiken Sörmland AB. Beslut om att inte justera biljettpriser vid årsskiftet. Fastställande av uppdaterade Allmänna resevillkor och reviderad resegaranti. Beslut om att inleda upphandling av persontransporter och samordningstjänster för sådana transporttjänster under förutsättning att samtliga medlemmar ingår överenskommelse med Kollektivtrafikmyndigheten. Beslut om finansiella mål. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 124

125 Juli Under sommaren läggs ny räls på Nyköpingsbanan och all tågtrafik på banan ersätts med busstrafik Augusti Gyllene tider spelar vid Sundbyholms slott utanför Eskilstuna. Kommunen och Länstrafiken erbjuder avgiftsfri busstrafik till/ från konserten. September I den fastställda tågplanen för 2014 återfinns samtliga avgångar i regional- och pendeltågstrafiken som berör Sörmland. Tågplanen innehåller dock flera förbigångar på många avgångar med längre restider som följd. Oktober Förslag till överenskommelse tas fram om att överlåta uppgifter inom den särskilda kollektivtrafiken till myndigheten. November Ett godståg spårar ur vid Södra station i Stockholm och påverkar all tågtrafik i vårt område. Under en veckas tid får resenärer från länet byta till pendeltåg vid Södertälje Syd eller Flemingsberg. December Beslut om länsplan tas, där 79 miljoner avsätts för kollektivtrafiken. Den 11 december tecknar företrädare för sex län en överenskommelse om Trafikplan Ny tidtabell träder i kraft med bl.a. utökad trafik till länets sjukhus, t.ex. genom den nya linje 700 mellan Vingåker och Eskilstuna (Hälsolinjen). I Eskilstuna öppnas det upp för trafik till Vilsta motionscenter. Vägledning från medlemmarna Härutöver har presidiet under året påkallat medlemmarnas tillika ägarnas uppmärksamhet i form av överläggningar, se ruta nedan. Länstrafiken Sörmland AB Styrelsen för Länstrafiken Sörmland AB har sammanträtt vid två tillfällen under året. Därutöver har bolagsstämma hållits vid ett tillfälle, se ruta nedan. Vägledning från medlemmarna 15 maj om bokslut 1 med prognos. 17 juni med anledning av Tågplan 2014 i form av Länsträff. 22 augusti med anledning av information och överläggningar om Tågplan 2014 och om samordning av den anropsstyrda allmänna kollektivtrafiken, färdtjänst och sjukresor. 10 oktober för att behandla delårsrapport med ekonomisk prognos samt fortsatt diskussion om status i projektet om samordning av allmän och särskild kollektivtrafik. 21 november med anledning av fortsatta samtal och vägledning om de kommande avtalen i den anropsstyrda trafiken. 5 december med anledning av avstämning och fortsatt vägledning om de kommande avtalen i den anropsstyrda trafiken. Länstrafiken styrelsesammanträden 8 mars Ordinarie styrelsesammanträde: Godkännande av årsredovisning 2012 och förvaltningsberättelse. Beslut om styrelsens arbetsordning Beslut om att säga upp samverkansavtal i Länstrafiken Mälardalen AB. Val av stämmoombud till Samtrafiken Sverige och Bussgods Sverige ekonomisk förening. 13 mars Ordinarie bolagsstämma: Beslut om fastställande av resultaträkning, balansräkning, dispositioner, ansvarsfrihet samt arvoden. 21 november Ordinarie styrelsesammanträde: Information om Citybaneavtalet. Information om nytt ägardirektiv för Länstrafiken Sörmland. Information om ekonomisk rapport januari augusti Beslut om budget 2014 ( ) med verksamhetsplan. Beslut om ny attestordning. Beslut om arbetsordning och mötesplan Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 125

126 Vår måluppfyllelse Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet svarar för att skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Myndigheten har fem funktionsmål inom områdena Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling med indikatorer för uppföljning. När det gäller resande och intäkter ser vi en positiv utveckling för året, även om det inte når upp till de förväntningar som fanns för året. Vi bedömer att myndigheten delvis uppfyller en god ekonomisk hushållning. Budgetuppfyllelse och nöjdhet bland allmänhet visar en tydlig negativ utveckling som är allvarlig. Trafiken har blivit mer effektiv, sett till utsläpp per påstigande, och utbudet har blivit större mellan flera av våra kommunhuvudorter genom utökad busstrafik. Eftersom myndigheten är nybildad saknas jämförelsetal för ett antal indikatorer. Flera indikatorer kräver också långsiktiga insatser, vilket gör att vårt arbete ännu inte har nått resultat. Det gäller särskilt andelen fordon som drivs med förnybara bränslen och tillgänglighetsanpassningen, som i hög grad styrs av avtalsperioder respektive externa aktörer. I andra fall, där vi ser en oförändrad utveckling såsom nöjda kunder och andel regional kollektivtrafik som bedrivs kommersiellt, är detta inte tillfredställande och kräver särskilda insatser. I det här avsnittet beskrivs hur vi har arbetat under året för att nå funktionsmålen och hur vi har följt upp detta arbete. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 126

127 TILLGÄNGLIGHET Kollektivtrafiken ska ge invånare och besökande goda förutsättningar för ett smidigt vardagsresande i första hand mellan bostad, arbete och utbildning samt bidra till ökad tillgänglighet och rörlighet. Så här har vi arbetat under 2013 Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler Myndigheten deltar tillsammans med Regionförbundet, Trafikverket och länets kommuner i arbetet med en ny länsplan för Sörmland för åren Vi deltar även i arbetet med att diskutera vilka hållplatser, gångvägar etc. som bör prioriteras för varje år inom ramen för länsplanen. För år 2014 kommer bl.a. hållplatser centralt i Katrineholm, hållplats i Västerljung och Gnesta att prioriteras. Stärk kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering Myndigheten svarar kontinuerligt på kommunernas remisser av detaljplaner och översiktsplaner. Under året har bl.a. svar lämnats på översiktsplaner för Strängnäs och Katrineholms kommuner. Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik Myndigheten har under året fördjupat arbetet med att lyfta in ansvaret för upphandling av färdtjänst, sjukresor och i förekommande fall skolskjuts till myndigheten. Utveckla informationen gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta Samråd och informationsmöten med dessa grupper sker regelbundet under året. Utseende och design på elipser vid Fristadstorget, den nya gröna färgen på tidtabellsanslagen och linjenummercirkeln i Eskilstuna är exempel på aktiviteter som har skett i samråd med grupperna. Uppföljning av funktion tillgänglighet Nöjdhet allmänhet och kund Sammanfattad nöjdhet bland kunder är 62 procent (62 procent 2012). Motsvarande siffor för riket är 61 procent (61 procent 2012). Sammanfattad nöjdhet hos allmänhet är 40 procent (45 procent 2012). Motsvarande siffror för riket är 50 procent (51 procent 2012). Kunderna anger att nöjdheten med senaste resan är 78 procent (79 procent 2012). Motsvarande siffror för riket är 80 procent (80 procent 2012). Andel tillgänglighetsanpassade fordon Andel bussar med låggolv är 89 procent (207 av 233). Andel bussar med ramp/lift är 100 procent (233 av 233). Andel bussar med audiovisuellt utrop är 19 procent (45 av 233). Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser Andelen tillgänglighetsanpassade hållplatser är större i städerna än på landsbygden. I Eskilstuna är cirka 70 procent av de totalt 351 hållplatser, där kommunen är väghållare, tillgänglighetsanpassade. Alla hållplatser på linje 1 till och med 6 är åtgärdade i Eskilstuna. Under året slutförs en hållplatsinventering av länets busshållplatser. Utifrån inventeringen kommer en åtgärdsplan att tas fram. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 127

128 ATTRAKTIVITET Kollektivtrafiksystemet håller en god kvalitet, är användarvänligt, sammanhållet och samordnat. Så här har vi arbetat under 2013 Trafikutbudet ska differentieras och resurser ska prioriteras till stomstråk och strategiska målpunkter I slutet av 2012 genomfördes omfattande förändringar i länets busstrafik. Flera linjer rätades ut och utbudet utökades i starka stråk, såväl mellan kommunernas huvudorter som mellan tätorter inom kommuner. Under 2013 har busstrafiken mellan länets sjukhus utvecklats ytterligare. Det har bl.a. skett genom en helt ny linje, Hälsolinjen (linje 700) som förbinder Kullbergska sjukhuset i Katrineholm med Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Linjen riktar sig till såväl landstingets anställda som patienter och besökare till sjukhusen. Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet Informationsarbetet har i stor utsträckning formats av de trafikjusteringar som genomförts under året samt händelserna kring Tågplan Andra insatser har varit att kommunicera budskapet att det ska vara lätt att hitta sin resa, lätt att hitta information om hur man reser samt lätt att hitta information om hur man betalar. Satsningar för 2013 har därför legat på att uppdatera informationen på hållplatserna, producera enkla broschyrer som finns ombord på bussen, strukturera upp informationen på hemsidan och förtydliga informationen i de allmänna resevillkoren och resegaranti. Under året har erfarenheter och exempel från övriga landet samlats in och tillsammans med en kartläggning av nuvarande försäljningsarbete ligger detta till grund för en påbörjad försäljningsstrategi. Arbetet kommer att fortsätta under Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel Under året har erfarenheter och exempel från övriga landet samlats in. Arbete med att förbereda för nya avtal har påbörjats och kommer att fortsätta under det kommande året. Nya avtal kommer att utgå från nationella modellavtal som tagits fram i ett samarbete mellan trafikbolagens och myndigheternas branschorganisationer. Beslut kommer att fattas om Nobinas avtal ska förlängas eller ej. Avtalet omfattar Nyköping, Gnesta, Trosa, Katrineholm, Flen, Vingåker och grundavtalstiden löper ut i augusti Om avtalen inte förlängs kommer underlag för upphandling av nya avtal att tas fram för att kunna upphandlas under första halvåret Uppföljning av funktion attraktivitet Nöjdhet allmänhet och kund Se avsnitt under funktionsmål Tillgänglighet. Antal påstigande (exklusive skolkort) Under 2013 har knappt 5,97 miljoner resor registrerats (exklusive skolkort), vilket är en ökning med drygt en procent jämfört med I tågtrafiken har resandet på våra banor sammantaget ökat. Restidskvot i större pendlingsrelationer Restidskvoten för viktiga pendlingsrelationer skiljer sig mycket. Generellt sett är förbindelserna med tåg konkurrenskraftiga, eftersom de möjliggör snabba resor. De sämsta restidskvoterna, dvs. de med ett värde långt över 1, är oftast resor mellan orter längs motorvägar (t.ex. Nyköping Oxelösund) eller mellan orter där det krävs ett byte för kollektivtrafikresenärer (t.ex. vid Södertälje Syd för att komma vidare till Södertälje centrum). Se diagram på nästa sida. Mest utvecklingspotential har relationer som ligger långt till höger i diagrammet (=förhållandevis lång restid med buss/tåg) och högre upp i diagrammet (=många pendlare). Marknadsandel Marknadsandelen i de starka stråken ligger mellan 20 och 25 procent. En ny metodik för att räkna fram marknadsandelen mer i detalj, dvs. per stråk, är under utveckling. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 128

129 Restidskvot i större pendlingsrelationer. Restider har hämtats från Resrobot. Restidskvot 1 innebär att resan mellan orterna med kollektivtrafiken tar lika lång tid som med bil. För en konkurrenskraftig kollektivtrafik krävs restidskvoter runt 1 eller t.o.m. lägre än 1 (=kortare restid än med bil). Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 129

130 MILJÖ Kollektivtrafiken planeras och utformas så att miljöpåverkan minskar och energieffektiviteten ökar. Så här har vi arbetat under 2013 Öka satsningen på förnybara bränslen Alla bussar som tillhör Veolias och Bergkvaras avtal i Eskilstuna och Strängnäs körs på förnybara bränslen. Under året har diskussioner förts med Nobina om att övergå till förnybara bränslen i avtalen för Nyköping, Gnesta, Trosa, Flen, Katrineholm och Vingåker, helt eller delvis. Ingen överenskommelse om detta har dock träffats. Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Under året har diskussioner förts om att få en bättre anpassning av fordonstyp till efterfrågan i Eskilstuna. Det har bl.a. resulterat i att normalbuss i stället för ledbuss kommer att köras på linje 1 på söndagar samt viss omflyttning av fordon i rusningstid mellan olika linjer för att bättre hantera efterfrågan. Några lågt belagda linjer trafikeras sedan trafikstarten i december 2013 av taxi. Observera att samtliga miljövärden i detta avsnitt har hämtats från fordonsdatabasen Frida i januari månad Värdena för 2011 och 2012 har förändrats något sedan senaste årsbokslut, vilket beror på att databasen har justerats i efterhand. Uppföljning av funktion miljö Andel fordon som drivs med förnybara bränslen Av 233 bussar körs 102 bussar på förnybara bränslen (44 procent). 50 bussar går på fordonsgas (21 procent). 53 bussar med dieselmotor använder RME (rapsmetylester) som bränsle (23 procent). Övriga bussar i länet körs på fossilt dieselbränsle med inblandning av 5 procent RME. Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa Kväveoxid (NO x ) 60 ton och 6,39 gram/resa Partiklar (P) 0,43 ton och 0,05 gram/resa Kolväten (HC) 3,6 ton och 0,39 gram/resa Utsläppen per kilometer har minskat sedan 2012, beroende på sänkt förbrukning. De totala utsläppen har delvis ökat trots detta, pga. ökat trafikarbete. Trafikentreprenörerna arbetar också själva med att minska bränsleförbrukningen. Under 2013 har bland annat Veolia installerat ett övervakningssystem i samtliga bussar, vilket gjort det möjligt att premiera enskilda förares minskade förbrukning. Beräkning av den genomsnittliga teoretiska emissionsmängden för linjetrafiken samt Svensk kollektivtrafiks baskrav för buss respektive år. Källa: Miljödatabasen Frida, januari Baskrav, g/kwh Resultat, g/kwh Resultat, g/km Resultat, utsläpp i ton Kväveoxid 2,7 2,4 2,0 2,9 2,5 2,3 4,2 3,6 3, Partiklar 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,3 0,41 0,43 Kolväten 0,05 0,12 0,11 0,07 0,23 0,20 0,97 3,80 3,62 Koldioxid Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 130

131 En utmaning i framtidens Sörmland är att kollektivtrafikförsörja glesbygden. Här kan samordning mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken vara ett svar. Foto: Bertil Karlsson Energiförbrukning per resa. Energiförbrukningen för den uppskattade genomsnittsresan är 0,007 kwh. Bränsle Total energianvändning, mwh Totalt Diesel/RME Fordonsgas Energianvändning, kwh/km Totalt 3,7 4,1 4,0 Genomsnittlig drivmedelsförbrukning, liter per mil Totalt 3,8 4,2 4,1 Diesel/RME 3,7 3,5 3,4 Fordonsgas 7,3 7,6 7,3 Procentandel fordonskm med förnyelsebart bränsle Totalt 8,6 27,9 33,9 Biodiesel (RME) 4,6 9,0 17,2 Fordonsgas 4,0 18,8 16,6 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 131

132 Foto: Thomas Johansson Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 132

133 EFFEKTIVITET Kollektivtrafiken planeras och utförs för ökad kostnadseffektivitet. Så här har vi arbetat under 2013 Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Se ovan om funtionsmål Attraktivitet. Grunda kollektivtrafikens taxesättning på marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja Vid ingången av 2013 justerades våra biljettpriser, där längre resor höjdes mer, medan kortare resor hölls oförändrade. Vi höjde också rabatten för köp innan resa genom att dels höja rabattsatsen för våra rabattkort från 20 till 25 procent, dels differentiera priserna för enkelbiljetter som köps med mobiltelefon jämfört med biljetter som köps ombord på bussen hos föraren. I priserna för 2014 har vi tills vidare valt en oförändrad prissättning. Stimulera etablering av trafik på rent kommersiell basis Under 2013 har myndigheten inte fått in några ansökningar om kommersiell trafik. Inför kommande trafikpliktsbeslut görs en utredning med samråd om möjlighet att driva trafik kommersiellt. Arbeta för lösningar som lutar sig mot nationell standard Befintliga avtal bygger till viss del på branschgemensamma dokument, såsom fordonsspecifikation. Nya avtal kommer att utgå från nationella modellavtal som tagits fram i samarbete mellan trafikbolagens och myndigheternas branschorganisationer. Uppföljning av funktion effektivitet Intäktsutveckling Intäkterna från allmänheten under 2013 uppgick till 105,6 miljoner kronor. Intäkterna från skolkortsförsäljning uppgick till 60,6 miljoner kronor. Det innebär totalt en kostnadsökning med 7 procent jämfört med föregående år. Kostnadstäckningsgrad Den nya kostnadsfördelningsmodellen innebär bl.a. att ett ekonomiskt resultat för varje linje behöver räknas fram. En nyckelsiffra i beräkningarna är den s.k. kostnadstäckningsgraden, dvs. den andelen av kostnaderna som täcks med biljettintäkter. Totalt uppgår täckningsgraden inklusive skolkortintäkter 2013 till 38 procent i Länstrafikens linjetrafik. Även om man inkluderar intäkterna från skolkorten så är det bara knappt 20 av de totalt närmare 140 linjerna som når en täckningsgrad på cirka 50 procent eller mer. Detta visar att potentialen för kommersiell busstrafik är begränsad i länet, i alla fall i dagsläget. Nettokostnad per personkilometer Nettokostnaden per personkilometer uppgick för 2013 till 2,04 kr (4,06 kr exklusive skolkort). Beräkningen är baserad på en genomsnittlig reslängd på 14 km. Utbud av regional trafik som drivs kommersiellt Inga anmälningar (eller avanmälningar) inkom till myndigheten under Kostnadstäckningsgraden ligger i samtliga områden under 50 procent, även om man lägger till intäkterna från skolkorten (ljusgröna andelen i staplarna, redovisas inte för samtliga områden). Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 133

134 REGIONAL UTVECKLING Kollektivtrafiken utvecklas för att stödja regionens täthet och flerkärnighet och stärker förutsättningarna för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregion. Så här har vi arbetat under 2013 Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesresor Myndigheten deltar i arbetet med nya resecentrum i Strängnäs och Nyköping tillsammans med respektive kommun och Trafikverket. Vi deltar även i arbetet med att förbättra möjligheterna för tillgänglighet vid sjukhusentréerna, Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och Nyköpings Lasarett. Öka den storregionala samverkan i trafikfrågor Myndigheten deltar i Mälardalsrådet process En bättre sits som omfattar sju län i Östra Mellansverige. Vi har också arbetat med förberedelser för ny regionaltågstrafik tillsammans med övriga myndigheter i Mälardalen och MÄLAB. Utöver detta har vi också haft bilaterala möten med grannlän som vi har gemensam trafik med. Uppföljning av funktion regional utveckling Arbetspendlingens utveckling Pendlingsbenägenheten påverkas av en rad faktorer, bl.a. av tillgången till attraktiv kollektivtrafik och infrastruktur. Genom förbättrade möjligheter till arbetspendling, främst genom fler och snabbare förbindelser, stimuleras rörligheten som i sin tur underlättar matchningen på arbetsmarknaden. För Sörmlands del gäller det att förbättra tillgången till arbetsmarknaden i Stockholms län, men också mellan de lokala arbetsmarknaderna i länet och till övriga grannlän. Även inpendling till länet är viktig för att säkerställa kompetensförsörjningen. I nästan samtliga kommuner har både in- och utpendlingen ökat mellan 2006 och 2011 (senare uppgifter ännu inte publicerade) vilket kan ses som ett tecken på en allt mer integrerad region. Kommunerna Gnesta, Trosa och delvis Strängnäs är i hög grad integrerade i Stockholms arbetsmarknad, medan Oxelösund är särskilt beroende av inpendlingen från främst Nyköping. Resmöjligheter mellan ett urval av kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län (utbud och restid) Utbud och restid är viktiga faktorer för att beskriva trafikens attraktivitet. Hög turtäthet och korta restider öppnar för daglig pendling och därmed ökar antalet arbetsplatser som kan nås från respektive ort. Men bra buss- och tågtrafik har också en viktig roll för tillgången till högre utbildning. En attraktiv kollektivtrafik utgör därmed ett viktigt verktyg för regional tillväxt och utveckling. Antalet avgångar har utökats mellan länets kommunhuvudorter genom den satsning på busstrafiken som gjordes från december Turutbud och restider mellan viktiga orter i Sörmland visas i diagrammet. Marknadsandel i starka stråk Se ovan under funktion Attraktivitet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 134

135 Diagrammet ovan visar att turutbudet på de allra flesta förbindelserna uppgår till minst tio dubbelturer, vilket anses vara ett minimiutbud för att möjliggöra arbetspendling. När restiden (enkel väg) överskrider 60 minuter minskar benägenheten till daglig pendling markant. Endast restider respektive turutbud för det snabbaste färdsättet ingår i diagrammet. Exempelvis på sträckorna Vingåker Katrineholm och Flen Katrineholm kompletteras tågtrafiken med ett omfattande utbud av busstrafik. Generellt kan sägas att pendlingen till Södertälje C avviker negativt genom dåligt utbud och/eller lång restid, trots den omfattande pendlingen dit. Genom Länstrafikens trafikförändringar i december 2012 har en del bubblor flyttats nedåt (förkortad restid) och till höger (fler turer) i diagrammet. Å andra sidan riskerar bubblorna för pendlare mellan orterna längs Västra stambanan och Stockholms län att förskjutas uppåt i diagrammet framöver genom förlängda restider för Sörmlandspilen. Tabellen nedan visar pendling in i och ut ur kommunerna och över länsgräns. Dagbefolkning: Förvärvsarbetande personer 16 + år med arbetsplats i regionen (=resp. kommun i länet). Nattbefolkning: Förvärvsarbetande personer 16 + år med bostad i regionen (=resp. kommun i länet). Kommun Andelen inpendlare av dagbefolkningen, % Andelen utpendlare av nattbefolkningen, % Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Viktiga pendlingsrelationer (mellan kommuner) med en särskilt positiv utveckling Eskilstuna Västerås pers. (+25 %) Nyköping Oxelösund pers. (+13 %) Strängnäs Stockholm pers. (+14 %) Eskilstuna Stockholm pers. (+ 15 %) Oxelösund Nyköping pers. (+13 %) Norrköping Nyköping pers. (+ 35 %) Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet totalt (pendlare över kommun- och länsgräns) Enbart pendlare över länsgräns Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 135

136 Verksamheten ur olika perspektiv I det här avsnittet redovisas verksamheten ur fem perspektiv: Medborgarperspektivet om nöjdhet och attityder, trafikförsörjningsperspektivet om trafiken och avtalen under 2013, medarbetarperspektivet och vår personalsituation och kompetensutveckling, ekonomiperspektivet om vår ekonomiska hushållning och intäktsutveckling samt slutligen framtidsperspektivet kring våra fortsatta utmaningar. Foto: Fredrik Hjerling Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 136

137 MEDBORGARPERSPEKTIV Kundtjänst Kunder och medborgare som hör av sig till kundtjänst kan göra det via e-post, telefon eller genom att besöka kundcenter i Eskilstuna. Under året har drygt ärenden registrerats. Via e-post handlar det framför allt om frågor och önskemål om linjer, turer och tider, vilket innebär trafikplaneringsfrågor, synpunkter på entreprenör, reklamationer, dubbeldebiterade resor i bussen, spärr av borttappade kort osv. Via telefon handlar en stor del av frågorna om trafikupplysning, att få tidtabell hemskickad, information om att bussen är försenad, resenärer är förbiåkta etc. I kundcenter ställs framför allt frågor om olika produkter och priser men också om trafikupplysning och om hjälp med att skriva ut tidtabeller. Många vill också köpa, reklamera eller få saldoförfrågan på sina reskort. Information och kommunikation Att delta i flera externa aktiviteter har varit en viktig uppgift under året. Tillsammans med medlemmarna och entreprenörerna har vi bl.a. deltagit vid föreningsträffar och evenemang för att informera om vår verksamhet. Inför trafikförändringar är just denna typ av samråd särskilt viktiga. Vi har besökt olika evenemang, bibliotek, turistbyråer, torg m.m. och haft möten med boende på landsbygden i samband med de trafikförändringar som gjordes i december Satsningar för 2013 har handlat om att uppdatera informationen på hållplatserna, producera enkla broschyrer som finns ombord på bussen, strukturera informatio- nen på hemsidan, förenkla appen och förtydliga informationen i våra Allmänna resevillkor och i den resegaranti som vi ger. Ett arbete har också pågått med att ge struktur och tydlighet för kunder och entreprenörer med en väg in dvs. att kontakten samlas via kundtjänst som sköter växeln, trafikupplysningen, kundärenden, beställningstrafiken m.m. Attityder och nöjdhet Av de personer, som intervjuats i Svensk kollektivtrafiks Kundbarometer KOLBAR (via Ipsos) under perioden januari till december 2013, går att utläsa att vi jämfört med året innan har sjunkit i Nöjd kund-index (NKI). Största tappet är allmänhetens nöjdhet med oss: 40 procent i år mot 45 procent förra året, vilket är tio procentenheter under rikets resultat. En fördjupad analys visar att det framför allt är kring information om avgångstider som det största tappet har skett. Det kan sammankopplas med att de tryckta tidtabellerna togs bort. I övrigt ligger vi fortsatt lågt när det gäller information vid störningar och lyhördhet. Andelen nöjda resenärer och allmänhet i Sörmland och i riket totalt. Källa: Kollektivtrafikbarometern, Svensk Kollektivtrafik Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 137

138 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPERSPEKTIV Trafiken och avtalen Citybaneavtalet med sikte på framtiden Länstrafiken Sörmland AB är tillsammans med motsvarigheter i Uppsala, Västmanlands och Örebro län samt Norrköpings och Linköpings kommuner part i Avtal om medfinansiering av Citybanan m.m. gentemot staten. Avtalet löper till 2017 med en första utbetalning under Nytt regionaltågssystem i Mälardalen Trafikplan 2017 Inför det planerade öppnandet av Citybanan 2017 har samverkan intensifierats mellan de sex ägarlänen till MÄLAB, som är gemensamt samarbetsforum för den regionala tågtrafiken i Mälardalen och som upphandlar och förvaltar avtal för tågtrafik på myndigheternas uppdrag. Under 2013 tillkom Östergötlands län som delägare i MÄLAB och har därefter deltagit i arbetet. En överenskommelse om Trafikplan 2017 fattades under året, se bild. Den nya trafiken har utformats utifrån samma regionala mål som motiverade bygget av Citybanan och ska möta de särskilda behov som finns för arbetspendling och annat vardagsresande. En hörnsten är att trafikutbudet ska vara stabilt och förutsägbart, så att medborgare och näringsliv ska vara säkra på att tågen kommer fortsätta gå under överskådlig tid. Grunden för den gemensamma trafiken är timmestrafik på de flesta sträckor i stort sett hela dagen, förstärkt En överenskommelse att verka för att genomföra Trafikplan 2017 fattades den 11 december Trafikplan 2017 innebär att, med start från år 2017 (december 2016), ska Sörmlands, Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Västmanlands och Örebro län tillsammans etablera ett nytt gemensamt regionaltågssystem. Foto: Sanna Andersson med insatståg morgon och kväll. Jämfört med idag innebär detta en utökning av trafiken med 30 procent. För att underlätta bytesresor till anslutande trafik ska tidtabellsplaneringen samordnas med den länsvisa bussoch spårtrafiken. Ett nytt prissystem ska också införas med 30-dagarskort som gäller för resor i både regionaltåg, t-bana, buss och pendeltåg utan krav på tillägg. Trafiken ska bedrivas med ändamålsenliga, snabba och moderna tåg. Linjer med tågtrafik genom Sörmland inklusive stationerna. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 138

139 Tågtrafiken För resenärer som åker tåg inom Sörmland och över länsgräns är SJ den dominerande operatören. MÄLAB har fyra tågtrafikavtal där SJ är utförare: Svealandsbanan Sörmlandspilen på Västra stambanan UVEN längs den så kallade TGOJ-banan Nyköpingsbanan, som är en del av Södra stambanan. Det femte tågtrafikavtalet är mellan Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och SLL och avser trafiken på Gnestapendeln. MÄLAB har även ramavtal med flera operatörer, vilka kan användas vid eventuella nya upphandlingar. Under 2013 har ett avrop från ramavtalet gjorts för utökad trafik på Svealandsbanan mellan Eskilstuna och Örebro. Denna trafik planeras att starta tidigast i augusti De totala kostnaderna för trafikavtalen i MÄLAB-länen uppgick till 132 miljoner kronor år Av denna summa var Sörmlands andel drygt 103 miljoner kronor, varav trafikavtalet på Svealandsbanan var nära 22 miljoner kronor, Sörmlandspilen drygt 46 miljoner kronor, UVEN knappt 14 miljoner kronor och Nyköpingsbanan drygt 22 miljoner kronor. Därutöver köptes tågtrafik av Stockholms Lokaltrafik, den s.k. Gnestapendeln, för knappt 11 miljoner kronor Detta tillsammans innebär att Sörmland köpte tågtrafik 2013 för cirka 114 miljoner kronor. I tågtrafiken präglades 2013 för övrigt av arbetet med Tågplan 2014, där ord som avreglering, prioriteringskriterier och kapacitetstilldelning hamnade i fokus. Den 5 juni fick myndigheten besked från trafikförvaltningen i Stockholm, SLL, att Gnestapendeln enligt förslag från Trafikverket endast skulle trafikera sträckan Södertälje Järna. Orsaken var en stor ökning av tåglägesansökningar på Västra stambanan med två helt nya aktörer på sträckan Stockholm Göteborg, Citytåg respektive MTR. Resandet med tågtrafik Sammantaget har antalet påstigande på banorna som berör Sörmland ökat med tre procent jämfört med samma period året innan. Antalet påstigande per station i länet var högst i Eskilstuna ( påstigande), följd av Katrineholm ( , gäller regionaltågen) och Nyköping ( ). Observera att samtliga siffror i detta avsnitt avser perioden januari september Antalet påstigande har ökat på Sörmlandspilen och Svealandsbanan, medan antalet påstigande på UVEN och Nyköpingsbanan har minskat. Ökningen för Sörmlandspilen kan åtminstone delvis förklaras med en överflyttning från SJs kommersiella trafik (där TIM-periodkorten inte gäller). Antalet påstigande på Nyköpingsbanan påverkades negativt av ett planerat banarbete med en totalavstängning under sommaren. För förändringarna på UVEN och Svealandsbanan finns inte lika tydliga förklaringar. Tågtrafiken påverkades i hög grad när ett godståg spårade ur vid Stockholms södra i november. Då stängdes sträckan Stockholm C Flemingsberg av för regionaltågen till och från Sörmland under flera dagar. Tidigare under året, i september, störde dessutom ett banarbete utanför Katrineholm Sörmlandspilen och punktligheten sjönk tillfälligt under 80 procent. Övriga månader och på övriga banor har punktligheten i regel legat mellan 85 och 90 procent, vissa månader upp till 95 procent. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 139

140 Foto: Fredrik Hjerling SJ har idag satt målen för punktligheten i TiM-trafiken till 92 procent, inklusive fem minuters försening. Statistiken över punktlighet generellt visar att uppsatta mål inte nås. Det finns en risk att punktligheten utsätts för ytterligare utmaningar de närmaste åren, eftersatt underhåll, många banarbeten och utbyggnadsprojekt kommer påverka negativt. Den utökade tågtrafiken på bl.a. Västra stambanan kan också vara en faktor som utmanar. Avtal i busstrafiken Avtalsområde Nyköping/Trosa: Bruttoavtal Nobina ( 2019) Avtalsområde Katrineholm/Flen/Vingåker: Bruttoavtal Nobina ( 2019) Avtalsområde Eskilstuna: Incitamentsavtal Veolia ( 2020) Avtalsområde Strängnäs: Incitamentsavtal Bergkvarabuss ( 2021) Trosabussen: Tjänstekoncessionsavtal Åkerbergs trafik Busstrafiken Det regionala busslinjenätet i Sörmland utgörs av landsbygdstrafik och stadstrafik. Ett nytt sätt att fördela kostnader och ansvar mellan medlemmarna började gälla den 1 januari Det innebär att i landsbygdstrafiken görs skillnad mellan regional landsbygdstrafik, finansierad av landstinget med uppdrag att knyta ihop länets kommunhuvudorter, och lokal landsbygdstrafik som finansieras av den eller de kommuner som trafiken går inom och med större fokus på arbets- och skolpendling. Stadstrafik finns i Eskilstunas, Nyköpings, Strängnäs och Katrineholms tätorter och finansieras av berörd kommun. Trafikåret 2013 inleddes den 9 december 2012 och innebar omfattande förändringar. Stora delar av linjenätet för landsbygdstrafiken gjordes om med flera nya linjer, medan andra linjer upphörde. Det nya linjenätet har under året fått ett blandat mottagande. Som en följd av reaktioner och synpunkter på den nya trafiken från såväl medborgare, skolor och entreprenörer har det under årets gång gjorts ett antal justeringar under gällande tidtabellsperiod. I samband med planeringen inför trafikåret 2014, som inleddes i juni, har ett omfattande arbete skett med att konsolidera, vidareutveckla och förbättra landsbygdstrafiken. Arbetet kommer att fortsätta ytterligare i samband med planeringen för 2015 och medlemmarnas trafikbeställningar. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 140

141 Resandet i busstrafiken År 2013 gjordes cirka 9,7 miljoner påstigningar inom Länstrafikens upphandlade busstrafik inklusive Trosabussen en ökning med drygt en procent jämfört med året innan. Antal påstigande i stadstrafiken har ökat i samtliga städer, mest i Strängnäs och Katrineholm med drygt 20 procent, men då från förhållandevis låga absoluta nivåer. Utvecklingen inom landsbygdstrafiken var negativ totalt sett, även om vissa kommuner hade en positiv utveckling, främst Katrineholm som har gynnats av satsningen på regionala busslinjer. Generellt sett skedde en återhämtning i landsbygdstrafiken under hösten. Till tidtabellskiftet i december genomfördes en del justeringar i kommunerna Nyköping, Oxelösund och Trosa för att komma till rätta med den negativa utvecklingen där. På Trosabussen registrerades drygt resenärer under året det faktiska antalet ligger enligt entreprenören tio procent högre, eftersom biljettmaskinerna tidvis inte fungerade. Utvecklingen var alltså fortsatt positiv. Allmänhetens resor, dvs. antalet påstigande exklusive skolkort, har ökat med drygt en procent. Även här var utvecklingen i stadstrafikområdena positiv, medan landsbygdstrafiken totalt sett haft drygt färre resenärer än året innan. Antal påstigande i stadstrafiken samt förändring i procent under 2013 jämfört med Stadstrafik Påstigande Förändring Eskilstuna, totalt % därav allmänhet % Katrineholm, totalt % därav allmänhet % Nyköping, totalt % därav allmänhet % Strängnäs, totalt % därav allmänhet % Antal påstigande i landsbygdstrafiken samt förändring i procent under 2013 jämfört med Landsbygd Påstigande Förändring Eskilstuna, totalt % därav allmänhet % Flen, totalt % därav allmänhet % Gnesta, totalt % därav allmänhet % Katrineholm, totalt % därav allmänhet % Nyköping, totalt % därav allmänhet % Oxelösund, totalt % därav allmänhet % Strängnäs, totalt % därav allmänhet % Trosa, totalt (inkl. Trosabussen) % därav allmänhet % Antal påstigande i den upphandlade busstrafiken (exklusive Trosabussen). Observera att under 2013 definierades flera linjer, som tidigare var regional landsbygdstrafik, om till lokal landsbygdstrafik. Vingåker, totalt % därav allmänhet % Utanför länet % därav allmänhet % Landsbygd, totalt % därav allmänhet % Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 141

142 Anropsstyrd trafik Under året har skärgårdstrafiken i Nyköping handlats upp med tilldelningsbeslut i december och med MS Thor som kommande entreprenör. Upphandlingen föregicks av länets första trafikpliktsbeslut vid direktionens möte den 15 maj. I länet finns idag ett tiotal linjer som körs delvis med anropsstyrd trafik. Utöver detta finns kompletteringstrafik i ett antal områden vissa dagar i veckan. I samband med uppdraget kring särskild kollektivtrafik är en utgångspunkt att den allmänna kollektivtrafik som bedrivs med mindre fordon kan utvecklas ytterligare genom samordnade upphandlingar. Detta kommer utredas under Trafikstödjande funktioner och system Produktutveckling Skolkorten är den populäraste produkten med mer än 3,5 miljoner resor i samtliga områden. Antalet resor med skolkort har minskat med tre procent i landsbygdstrafiken, medan antalet resor ökade i samtliga stadstrafikområden, mest i Strängnäs med 33 procent. Antalet resor med stadskort har ökat kraftigt i samtliga kommuner förutom Katrineholm (- 4 procent). Rabattkorten har också ökat i popularitet i stadstrafikområdena med mellan 6 och 18 procent, däremot har antalet påstigande med rabattkorten minskat med 6 procent i landsbygdslinjerna. Resor med pendlarkort har ökat med 5 procent i landsbygdslinjer, med 25 procent i stadstrafiken Eskilstuna och med 50 procent inom de tre övriga stadstrafikområdena. Också resor med kontantbiljetter (exklusive SMS/ mobilbiljetter) har haft en klart positiv utveckling under året med en ökningstakt på mellan 17 och 37 procent i städerna. På landsbygdslinjerna minskade däremot antalet resor med en halv procent. Ökningen av resande i stadstrafiken kan åtminstone delvis förklaras med en överflyttning från SMS/mobilbiljetterna, se tabell. Antal påstigande med ungdomskort har ökat kraftigt inom samtliga områden, mest i Katrineholm med hela 70 procent. Med Länstrafikens övriga biljettyper gjordes färre än resor och den största förändringen skedde bland SMS/mobilbiljetterna, som minskade med över 80 procent pga. en lagstiftningsförändring i januari 2013 (registrering krävs nu inför köp av SMS biljetter). Produkt/Biljettyp Antal påstigande 2013 Foto: Jennie Käll Antalet påstigande på Länstrafikens bussar efter typ av biljett 2013 (endast produkter med störst betydelse redovisas). Förändring jmf med 2012 Skolkort % Stadskort % Rabattkort % Pendlarkort % Kontant exkl SMS/Mobil % Ungdomskort % Reskort enkelresa vux+ung % Shoppingkort % Sörmlandskort % SMS/Mobil % Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 142

143 Andel resor i procent med Länstrafikens produkter efter område I diagrammet framgår att valet av de olika produkterna skiljer sig åt något mellan de olika områdena. Exempelvis har ungdomskorten i stadstrafiken Eskilstuna bara marginell betydelse, vilket beror på att de s.k. elevkorten delas ut gratis till samtliga skolelever. Andelen resor med skolkort är störst i Eskilstuna och den lokala landsbygdstrafiken, men liten i Nyköpings stadstrafik. De tekniska systemen Betalsystemet i busstrafiken är ålderstiget och börjar nå sin fulla potential. Dataöverföringen var under sommaren långsam pga. problem med en tidigare installation av ny mjukvara och under sensommarens slut blev systemet så överbelastat att det var nära att haverera. Det blev svårt för kunder att betala och för oss att erhålla intäkter. Ett akut och omfattande arbete lades på tillfälliga åtgärder parallellt med att installera ny databasserver. Dataöverföringen har därefter fungerat bra. Det kundnära systemet realtidsinformation som finns i Eskilstunas stadstrafik har under delar av året legat nere. För att säkra och utveckla funktionaliteten i realtidssystemet pågår en upphandling av ett nytt centralsystem. Det ska öka driftsäkerheten men även ge tillgång till ett öppet gränssnitt, som gör att olika typer av skyltning och utrop kan användas i både stads- och landsbygdstrafiken med buss. Målet är att alla fordon som körs i vår regi ska ha någon form av realtidssystem inom två till tre år. En ny version av trafikutvecklarnas planeringsverktyg REBUS har införts. Behovet av utbildning i den nya versionen har underskattats, vilket påverkat effektiviteten negativt. Under året har en mängd aktiviteter vidtagits, både tekniska och kompetensmässiga, t.ex. genom flera interna workshops. Under 2014 kommer ett omfattande arbete med att modernisera kollektivtrafikens tekniska system att påbörjas. Detta har möjliggjorts genom avsatta medel i Regionförbundet Sörmlands regionala plan för transportinfrastruktur i Sörmland som beslutades under En stor satsning görs i investeringar i modern och användarvänlig teknik för realtidssystem/bussprioritering, internet ombord och kommunikationsradiosystem samt i ett nytt betalsystem och automatisk trafikanträkning. Depåerna Under året har ordinarie plan för drift och underhåll på våra sju depåer realiserats. Extra fokus har lagts på att förbättra bussvärmeramperna inför vintersäsongen. Depån i Trosa har fått föreläggande om tvättanläggningen för buss. Anläggningen måste få en bättre rening än dagens oljeavskiljning. Detta kommer att åtgärdas under år Vid Eskilstunadepån pågår ett arbete tillsammans med Eskilstuna energi och miljö för att leva upp till de myndighetskrav som ställs på hantering av biogas. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 143

144 MEDARBETARPERSPEKTIV Medarbetare På Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har medarbetarna en nyckelroll att utifrån sitt uppdrag, sin kompetens och ett samverkande arbetssätt bidra till att uppfylla myndighetens vision för framtiden. Medarbetarna är vår främsta förutsättning för att verksamheten ska nå resultat och utvecklas i rätt riktning. Eftersom myndigheten är nyetablerad finns inget referensår att dra erfarenhet ur. Under 2014 kommer arbete att bedrivas för att fastställa mål för medarbetarperspektivet och hur de följs upp, se ruta. Förslag till mål för medarbetare på Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Upplever nöjdhet i sitt arbete. Är engagerad att bidra till samhällsutvecklingen. Känner sig delaktig. Har en hög frisknärvaro. Rekommenderar andra att arbeta på myndigheten. Värden hos den moderna myndigheten Under 2013 har medarbetarna gemensamt tagit fram värden som vi vill förmedla internt och externt i vårt agerande. Professionalitet Ansvar Samarbete Personalredovisning Må bra Miljö/klimat Lyhördhet Den sista december 2012 var fyra personer anställda vid Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Besluten om att avveckla verksamheten i Länstrafiken Mälardalen AB med samlad organisation i Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet innebar att fem personer övergick i s.k. verksamhetsövergång med ny arbetsgivare vid Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och att ett antal personer nyrekryterades. Den sista december 2013 hade Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 23 personer anställda. Det totala antalet anställda motsvarar 21,6 helårsarbetskrafter. Andelen heltidsanställda är 82,6 procent. Könsfördelningen uppgick per den 31 december till 65 procent kvinnor och 35 procent män. Sjukfrånvaro i förhållande till total ordinarie arbetstid, % 2013 Totalt för alla arbetstagare 1,4 varav kvinnor 1,8 Foto: Annika Broman varav män 0,5 Personer upp till 29 år 2,9 Personer mellan år 1,0 Personer 50 år och äldre 0,1 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 144

145 Foto: Alex Kappel, Newmarket Town AB Kompetensförsörjning För att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål och för att attrahera, rekrytera och behålla kompetens vill Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet lyfta fram åtgärder inom följande områden: Arbetsmiljö, hälsa och likabehandling Tillsammans med de fackliga organisationerna avser myndigheten att under 2014 för första gången genomföra en medarbetarundersökning. Som resultat av denna kommer insatser att vidtas för att åstadkomma förbättringar. Under 2014 kommer även företagshälsovård att upphandlas. Attraktiv arbetsgivare Att medarbetarna själva kan rekommendera andra att arbeta på myndigheten är ett kvitto på attraktivitet. Under året har värden hos den moderna myndigheten arbetats fram, se ruta på föregående sida. Myndighetens anställda har möjlighet att som förmån få kronor per år i friskvårdsbidrag samt färdbevis för personligt bruk inom myndighetens sortiment. Det finns önskemål från medarbetarna att denna vidgas till sortiment för TiM-trafiken. Säkerställa kvaliteten i rekryteringsprocessen I samband med flera rekryteringar har intervjuer och referenstagande kompletterats med psykologiska tester, genomförda av extern part. Ledarskap och medarbetarskap Vi befinner oss i en föränderlig och komplex verksamhet som ställer stora krav på samtliga medarbetare. För att kunna hantera dessa krav och samtidigt attrahera, behålla och motivera medarbetarna till att nå verksamhetens mål har vi under året genomfört verksamhetsdagar, med och utan externt stöd. Härutöver har ett antal personer gått olika utbildningar och ledningsgruppen har kontinuerlig ledarskapsutveckling. En medarbetarhandbok är under utarbetande och hittills framtagna policys och riktlinjer införs under hand. För att öka möjligheten att må bra i arbetet och leverera rätt har ett arbete med processkartläggning initierats. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 145

146 EKONOMISKT PERSPEKTIV Årets resultat/budgetföljsamhet Årets resultat för myndigheten uppgår till kronor. Myndighetens medlemmar har betalat tkr i medlemsbidrag under året vilket är tkr mer än budget och tkr mer än prognosen i delårsrapport 2. Resultatet för den samlade redovisningen uppgick till -626 tkr. Det negativa resultatet är en effekt av förvärvet av Länstrafiken Sörmland. Länstrafiken Sörmlands fastigheter uppskattas ha ett övervärde motsvarande tkr som årligen skrivs av i kommunkoncernen. Redan vid delårsrapport 1 i början av året visade det sig att trafiken kostat mer än budgeterat och att intäktsantagandena var alldeles för höga. Vid medlemssammanträde 15 maj och 10 oktober diskuterades budgetavvikelsen och medlemmarna beslutade att inte göra några förändringar i trafiken. Medlemmarna accepterade myndighetens ökade kostnader. Det är myndighetens huvudverksamhet som överskridit budgeten. Förvaltningskostnaderna och övriga trafikrelaterade kostnader, bl.a. för tekniska system, försäljning och infrastruktur, har varit lägre jämfört med budget. I budgetavstämningen nedan framgår avvikelser mot budget för de olika områdena. Kollektivtrafikmyndigheten har inget tidigare jämförelseår, eftersom verksamheten under 2012 bedrevs av Länstrafiken Sörmland och det är första året med en ny modell för fördelning av kostnader och intäkter. Trafikkostnaderna för busstrafiken pekade redan efter mars månad på en avvikelse jämfört med budget. Orsaken till den ökade trafikkostnaden jämfört med budget kan förklaras av en ökad produktion som beslutats efter att budget antagits, en högre andel tomkörning än budgeterad samt felaktig budgetering, bl.a. när det gäller incitament för trafikområde Strängnäs. Trafikkostnader, busstrafiken Budget Utfall Avvikelse Landsbygdstrafik % Stadstrafik % Eskilstuna % Strängnäs % Katrineholm % Nyköping % Förvaltningskostnaderna uppgår till tkr och uppvisar en positiv avvikelse mot budget motsvarande tkr. Den positiva budgetavvikelsen kan förklaras av ett bidrag från Regionförbundet Sörmland på tkr. Bidraget syfte var att täcka avvecklingskostnaderna av Länstrafiken Mälardalen samt att stödja uppbyggnaden av den nya kollektivtrafikmyndigheten. Avvecklingskostnaderna för Länstrafiken Mälardalen uppgår till tkr. Trafikrelaterade kostnader uppvisar en positiv avvikelse mot budget som främst kan hänföras till minskade försäljningskostnader. Övriga trafikrelaterade kostnader uppvisar en negativ avvikelse som beror på ökade kostnader för stationsavgifter samt något högre kostnader för periodkortsavtalet med SJ. Trafikrelaterade kostnader Budget Utfall Avvikelse Tekniska system % Försäljningskostnader Infrastrukturkostnader (depåer m.m.) % % Citybanan % Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) Intäktsutveckling % Intäkterna från allmänheten följer den resandeutveckling som skett. Enligt budget för 2013 uppskattades en intäktsökning med 20 procent för landsbygdstrafiken, vilket i uppföljningsarbeten visat sig vara en för hög nivå. Intäkterna från allmänheten under 2013 uppgick till 105,6 miljoner kr. Intäkterna från skolkortsförsäljning uppgick till 60,6 miljoner kr. Under 2013 har myndigheten infört ett nytt sätt att specificera intäkter, vilket gör att jämförelser med tidigare år i detalj inte är möjliga, men totalt sett har intäkterna ökat med cirka sju procent. Balanskrav Balanskravsutredningen visar att Kollektivtrafikmyndighetens balanskravsresultat för 2013 klarar kommunallagens balanskrav, dvs. intäkterna överstiger kostnaderna. I resultatet ingår inte några underskott från tidigare år som ska återföras och inga realisationsvinster. Årets resultat enligt resultaträkningen 2 tkr Avgår realisationsvinster 0 tkr Balanskravsresultat 2 tkr Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 146

147 Pensionskostnader Myndighetens pensionskostnader uppgick 2013 till 563 tkr. Den största posten är den avgiftsbestämda ålderspensionen, som årligen betalas ut för placering av den enskilde arbetstagaren. Under 2012 betalades lönerna och pensionskostnaderna av Landstinget Sörmland. Kollektivtrafikmyndigheten har inga ansvarsförbindelser för pensioner intjänade före Pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt redovisas som kostnad i resultaträkningen och som avsättning i balansräkningen. Den avgiftsbestämda ålderspensionen i pensionsavtalet KAP-KL redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en upplupen kostnad i balansräkningen. Kollektivtrafikmyndighetens pensionsåtagande är återlånade i sin helhet. Pensionskostnader, belopp i tkr 2013 Avsättningar till pensioner inkl. särskild löneskatt 145 Finansiell kostnad 1 Avgiftsbestämd ålderspension 328 Löneskatt, avgiftsbestämd ålderspension 80 Övriga pensionskostnader 9 Soliditet Soliditeten beskriver hur mycket av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Sörmlands kollektivtrafikmyndighet har en soliditet på 18 procent. Sörmlands kollektivtrafikmyndighet tillsammans med Länstrafiken Sörmland AB har en soliditet på 12 procent. Likviditet Likviditeten visar Kollektivtrafikmyndighetens kortsiktiga betalningsförmåga, dvs. förmågan att kunna betala de löpande utgifterna. Likviditeten vid periodens utgång uppgick till 99 procent för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och 103 procent för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland gemensamt. Kollektivtrafikmyndighetens likviditet exklusive inbetalning för medfinansiering av Citybanan uppgick till 37 procent. Kollektivtrafikmyndigheten behöver förbättra likviditeten under kommande år. För att säkra betalning av leverantörsfakturor har myndigheten en kredit mot landstinget på 25 miljoner kronor som kan nyttjas vid behov. Investeringar Under räkenskapsåret har Kollektivtrafikmyndigheten köpt delar av Länstrafiken Sörmlands inkråm. I inkråmsöverlåtelsen ingick anläggningstillgångar till ett bokfört värde av tkr. Kollektivtrafikmyndigheten har utöver inkråmsöverlåtelsen köpt in kontorsinventarier till ett värde av 379 tkr. Investeringarna i Länstrafiken Sörmland uppgick till 846 tkr och består främst av nödvändig upprustning av depåernas bussvärmeramper. Samtliga investeringarna är inom lagda budgetramar. Finansiella mål Myndighetens utgångspunkt är att säkerställa en långsiktig stabil ekonomi och en trygghet för myndighetens medlemmar. Som vägledning för att uppnå god ekonomisk hushållning har förbundsdirektionen antagit nedanstående finansiella mål. Årets resultat ska vara positivt. Förvaltningskostnader får årligen uppgå till högst fem procent av totala kostnader (enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar), förutsatt att nuvarande uppdragsvolym inte väsentligen förändras. Den procentuella andelen intäkter från allmänheten ska årligen öka (enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar), förutsatt nu känd subventioneringsnivå. Årets resultat uppgick till kronor efter tillskott från medlemmarna på tkr utöver budget. Kollektivtrafikmyndigheten uppfyller målet men måste fortsätta arbetet med långsiktig stabilitet i ekonomin. En viktig del i Kollektivtrafikmyndighetens finansiella kontroll utgörs av budgetföljsamheten och myndigheten kommer fortsätta arbetet mot en budget i balans. Årets förvaltningskostnader står för 3 procent av myndighetens totala kostnader. Förvaltningskostnadernas utfall har under året varit osäker mycket på grund av avvecklingen av Länstrafiken Mälardalen. Myndigheten uppfyller målet. Den procentuella andelen intäkter från allmänheten upp går 16 procent av de totala intäkterna. Totalt sett uppfyller myndigheten två av tre finansiella mål. Det tredje målet gå inte att mäta, eftersom det inte finns något jämförelseår. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning bedöms genom en samlad bedömning av måluppfyllelse inom de fem funktionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling samt ekonomi och personal. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 147

148 Foto: Fredrik Hjerling Förväntad utveckling Organisationen samlades 2013 inom ramen för kollektivtrafikmyndigheten, det var det första året med den nya modellen för fördelning av kostnader och intäkter men också det första året med det nya trafiklinjenätet i landsbygdstrafiken. Även 2014 kommer att vara ett år med etablering. Myndigheten får detta år ett utökat uppdrag att upphandla persontransport- och samordningstjänster för sådana transportändamål som kommunerna eller landstinget ska tillgodose samt samordna sådana transporttjänster. En fördelningsmodell om ansvars- och kostnadsfördelning för kollektivtrafiken har preciserats i det avtal som ingåtts mellan medlemmarna. Modellen hanterar frågan om fördelning av intäkter och kostnader, kopplade till den särskilda kollektivtrafiken. Den ekonomiska stabiliteten är ännu inte helt säkerställd och här återstår ett fortsatt arbete för myndigheten för en hållbar situation med fortsatt förtroende. Till budgetåret 2014 ska stabiliseringseffekter ha trätt i kraft. Den medföljande omräkningsfaktorn i den nya modellen för fördelning av ansvar och kostnader följer med in i 2014, men är nedtonad jämfört med Den innehåller dock även framöver en mer oförutsägbar effekt för respektive medlems kostnadsansvar. De uppdämda behov vi har av att utveckla de tekniska systemen, dels för att säkra våra intäkter i trafiken, dels för att öka användarvänligheten, tillgodosågs under 2013 genom att vi tillfördes medel ur Regional plan för infrastruktur i Sörmland. Under perioden 2015 och framåt kommer investeringsbehoven för våra depåer att öka, bl.a. av miljökrav men även för att annat fastighetstekniskt underhåll behövs kommer effekter av en samordnad upphandling för den allmänna anropsstyrda trafiken, färdtjänsten, sjukresor och i förekommande fall skolskjutsar i länet att realiseras. Innevarande avtal bedöms vara kostnadseffektiva. I kommande upphandlingar betonas kvalitet i variablerna bokning och transport för trygga och nöjda medborgare löper betydande delar av busstrafikens avtal ut. Kravspecifikationerna i nya avtal kommer att påverka kostnaderna, främst för medlemmarna Landstinget, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Vingåker, Katrineholm, Flen och Gnesta. Kommande avtal bör innehålla en fordonsflotta som drivs på förnybara drivmedel samt ha olika typer av incitament. I december 2016 realiseras som tidigare beskrivet Trafikplan 2017, ett storregionalt stomnät för tågtrafiken. Kommande upphandlingar, affärsmodeller och ambitionsnivå när det gäller utbud och standard för trafiken avgör slutlig ekonomisk effekt löper busstrafikens avtal i Strängnäs ut, följt 2019 av Eskilstuna. Båda avtalen innehåller optioner för eventuell ytterligare förlängning med tre respektive ett år. Ostlänkens lokalisering genom länet har betydande påverkan för länets framtida tillväxt. Här är det väsentligt med noggranna övervägningar, kalkylering och involvering i processen. Andra viktiga samarbetsprojekt som kan få ekonomisk påverkan på lång sikt är internationella EU-projekt, den nationella Färdplan 2050 och den storregionala Trafikplan 2030/2040. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 148

149 FRAMTIDSPERSPEKTIV Foto: Sofia Smedberg Nationella beslut påverkar Verksamheten under kommande år kommer att påverkas av bl.a. följande beslut på nationell nivå: Lagen om kollektivtrafik är förhållandevis ny och tillämpas utan stödjande praxis. Avregleringen 2010 av järnvägen förefaller först nu fått genomslag, det finns osäkerhet om effekter ur järnvägslagen och järnvägsnätbeskrivning samt kapacitetsbrist i järnvägsnätet. Frågan om en ny samlad lagstiftning, som omfattar såväl den allmänna som den särskilda kollektivtrafiken, kommer eventuellt att utredas. Kostnadsutvecklingen måste bromsas Kollektivtrafiken står inför en kostnadsutveckling som behöver bromsas av sådant som inte direkt kommer medborgare tillgodo, såsom utbudsökningar. Två faktorer är avgörande: dels i vilken grad kollektivtrafiken kan få ett ökat förtroende hos medborgarna, dels att myndigheterna utformar framtida avtal med rätt incitament. Kunders och allmänhetens förtroende och nöjdhet med kollektivtrafiken är allvarligt låg och ett område för fokus och förändring. Regional samverkan prioriteras De regionala kollektivtrafikmyndigheternas administrativa gränser i form av region eller län innebär att betydande resurser kommer att behövas för nationell och storregional samverkan. Även den regionala kollektivtrafikmyndighetens organisation i Sörmland innebär hög grad av samverkan. Aktivitet och deltagande i de storregionala forumen En bättre sits och MÄLAB och deras projekt kommer att prioriteras inom ramen för verksamheten. Verksamheten kommer även att fortsätta påverkas av beslut, fattade på regional nivå. Främst kommer det nya avtalet om fördelning av ansvar, kostnader och intäkter inom kollektivtrafiken i Sörmland att gradvis få effekt. Medlemmarna kommer genom högre grad av aktivitet att öka sitt inflytande i myndighetens uppdrag. Det påverkar även verksamhetens framtida kostnadsutveckling, eftersom varje medlem numera genom trafikbeställning i betydande del avgör verksamhetens ekonomiska utfall. Höga förväntningar på myndigheten Att verksamheten är nyetablerad kommer att påverka även kommande år. Myndigheten är på väg att få utökat uppdrag genom att hela eller delar av ansvar och arbetsuppgifter inom den särskilda kollektivtrafiken överlåts till myndigheten. Härtill har vi den nya treåriga planeringsprocessen för trafik och ekonomi, som det återstår två år av innan den har snurrat sitt första varv. Avgörande för ett bra utfall är att vi lyckas stabilisera ekonomin så vi kan ha fullt fokus på verksamheten, att resurserna är tillräckliga och att vi upplever arbetsuppgifter och arbetsklimat som stimulerande. Det finns höga förväntningar på myndigheten, vilka i sig är en form av förtroende för varje medarbetare att leva upp till. Ett samverkande arbetssätt och den pågående interna processkartläggningen kan skapa förutsättningar för professionalitet, ansvarstagande och möjlighet till en god arbetsmiljö. Det framtida personalbehovet är direkt avhängigt medlemmarnas förväntan på myndighetens ambitionsnivå för sitt uppdrag. När den moderna myndigheten fullt ut lever upp till sina värden i relation till medborgare, samarbetspartners och medarbetare är det dags att skärpa målen ytterligare för att fortsätta sträva mot en ännu bättre kollektivtrafik. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 149

150 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 150

151 Foto: Matthias Pfeil VÅRA RÄKENSKAPER Här kan du läsa mer om den finansiella redovisningen, dvs. vår resultaträkning, balansräkning, redovisning av drift etc. samt revisorernas berättelse. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 151

152 Finansiell redovisning Resultaträkning Belopp i tkr Not Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Utfall 2013 Utfall 2012 Samlad redovisning Utfall 2013 Utfall 2012 Budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Övriga bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Utfall 2013 Balansräkning Belopp i tkr TILLGÅNGAR Not Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Utfall 2013 Utfall 2012 Samlad redovisning Utfall 2013 Utfall 2012 Anläggningstillgångar Materiella Finansiella 6, S:a anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kassa/bank S:a omsättningstillgångar S:A TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat S:a eget kapital Avsättningar för pensioner Skulder Kortfristiga skulder S:a kortfristiga skulder S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 152

153 Driftsredovisning Intäkter, belopp i tkr Budget Utfall Prognos 2 Avvikelse mot budget, % Intäkter från medborgarna % varav Biljettintäkter % Biljettintäkter landsbygd % Biljettintäkter stadstrafik % Övriga intäkter % varav Reklamintäkter % Viten Intäkter från medlemmarna % varav Medlemsavgifter % Citybanan % Skolkort % Summa intäkter % Tabellen fortsätter på nästa sida. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 153

154 Driftsredovisning forts. Kostnader, belopp i tkr Budget Utfall Prognos 2 Avvikelse mot budget, % Förvaltningskostnader % varav Personalkostnader, intern personal % Arvoden inkl. konsulter % Lokalkostnader % Förbrukningsinventarier % Föreningsavgifter (MÄLAB, Sv.Koll) % Engångsintäkt RF % Avvecklingskostnader LTM Övrigt kontorsrelaterat % Trafikrelaterade kostnader % varav Tekniska system % Försäljningskostnader % Infrastrukturkostnader (depåer m.m.) % Citybanan % Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) % Trafikkostnader % varav Landsbygd buss % Stadstrafik % Tåg % Skärgårdstrafiken % Summa kostnader % Årets resultat % Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 154

155 Kassaflödesanalys Belopp i tkr Den löpande verksamheten Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad redovisning Rörelseresultat efter finansiella poster Avskrivningar Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Ökning (-) minskning (+) kundfordringar Ökning (-) minskning (+) fordringar Ökning (+) minskning (-) leverantörsskulder Ökning (+) minskning (-) övriga kortfristiga skulder Avsättning Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 155

156 Noter Belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad redovisning Not 1 Verksamhetens intäkter Biljettintäkter Skolkortsintäkter Övrigt Not 2 Verksamhetens kostnader Trafikkostnader Övriga kostnader varav Löner och ersättningar Sociala avgifter Not 3 Medlemsbidrag Landstinget Sörmland Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Not 4 Övriga bidrag Uppstartsbidrag - Sörmlands Regionförbund Not 5 Materiella Trafikinventarie Ingående anskaffningsvärde 0 0 Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffninsvärde Ackumulerade avskrivningar varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 156

157 Belopp i tkr Forts. not 5 Bilar och andra transp medel Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad redovisning Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar bilar o andra transp medel varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Inventarier i annans fastighet Ingående anskaffningsvärde 0 Årets anskaffning Årets utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar inventarier i annans fastighet varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Övriga maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar övr mask o inventarier varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Fastigheter i Länstrafiken Ingående värde Ack avskrivningar -673 Redovisat värde vid årets slut Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 157

158 Belopp i tkr Forts. not 5 Byggnader och mark Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad redovisning Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 Årets utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar byggnader och mark varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Mark och markanläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 Årets utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar mark och markanläggningar varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Reningsanläggning Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 Årets utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar reningsanläggning varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Not 6 Ägt företag Aktier i Länstrafiken Sörmland, ägt till 100 % Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 158

159 Belopp i tkr Not 7 Andelar i intresseföretag Antal Kvotvärde, belopp i kr Transitio AB Sörmlands Samlad redovisning Kollektivtrafikmyndighet Bokför. värde Bokför. värde Bokför. värde Bokför. värde Mälardalstrafik AB Smartpak Sverige AB Länstrafiken i Mälardalen AB Samtrafiken i Sverige AB Bussgods Ekonomisk Förening Summa Not 8 Omsättningstillgångar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Not 9 Kassa/bank Avser banktillgodohavanden som ingår i Landstinget Sörmlands koncernstruktur där Kollektivtrafikmyndigheten har tkr i kredit. Not 10 Avsättningar Ingående avsättning Nyintjänad pension Ränteförändring Särskild löneskatt Utgående avsättning Not 11 Skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 159

160 Redovisningsprinciper Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets årsredovisning har upprättats enligt kommunal redovisningslag och rådet för kommunal redovisning. Intäkter och kundfordringar Försäljning redovisas vid leverans av produkter till kund, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för mervärdeskatt och rabatter. I den sammanställda redovisningen har koncernintern försäljning eliminerats. Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra kundfordringar. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar avses investeringar med en ekonomisk livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde om minst ett halvt prisbasbelopp. Anläggningstillgångarna värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga avskrivningar. Avskrivningar görs med linjär avskrivning, dvs. med samma belopp varje månad. Avskrivningar av anläggningstillgångarna påbörjas perioden efter mottagen faktura och görs efter bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Maskiner och inventarier % Kontorsinventarier 20 % Byggnader 2 4 % Markanläggningar 3,5 5% Löner, semesterlöneskuld och pensionsåtaganden Semesterlöneskulden utgörs av ej uttagna semesterdagar. Semesterlöneskuld samt därpå upplupna sociala avgifter, debiterad med procentuellt omkostnadspålägg, redovisas som en kortfristig skuld och belastar det år som de intjänas. Pensionsskulden är beräknad enligt Sveriges Kommuner och Landstings beräkningsmodell, RIPS 07. Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt kommunal redovisningslag samt rådet för kommunalredovisning och utformats enligt god redovisningssed. Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Detta innebär att belopp som inkluderas i den sammanställda redovisningen motsvarar ägd andel (100 procent) och att det egna kapitalet Länstrafiken Sörmland hade vid förvärvet eliminerats. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av verksamhet och ekonomiska ställning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB. Foto: Matthias Pfeil Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 160

161 Revisionsberättelse för 2013 Kommunfullmäktige i Eskilstuna kommun, Flens kommun, Gnesta kommun, Katrineholms kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Strängnäs kommun, Trosa kommun, Vingåkers kommun samt Landstingsfullmäktige Sörmlands läns landsting. Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat Sörmlands kollektivtrafikmyndighets verksamhet som bedrivits av direktionen under Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med medlemskommunernas uppdrag, mål och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och förbundets revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer att direktionen har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna är i allt väsentligt rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Vi instämmer i förbundets bedömning att balanskravet för 2013 är uppfyllt. Förbundet redovisar ett överskott på 2 tkr. Det finns inget negativt resultat från tidigare år att återställa. Direktionen har beslutat om mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning för år De finansiella målen för god ekonomisk hushållning har utvärderats i årsredovisningen. Vi bedömer uppfyllelsen av de finansiella mål för god ekonomisk hushållning som tillfredsställande då detta är förbundets första verksamhetsår och vi bedömer att det är två mål av tre som är helt uppfyllt. Målet för resultatet är dock uppfyllt tack vare extra tillskott från ägarna och det tredje målet går inte att mäta då det saknas jämförelsetal. Den redovisning som lämnas i årsredovisningen av verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning visar på att av 23 redovisade nyckeltal har fem bedömts som förbättrat resultat, sju som oförändrat resultat, två redovisar försämrat resultat och för nio nyckeltal saknas jämförelse. Vi bedömer utifrån detta måluppfyllelsen som tillfredsställande. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Vi åberopar bifogad redogörelse och rapporter från granskning av delårsrapport (bilaga 2), bokslut och årsredovisning för 2013 (bilaga 3). Nyköping den 12 mars 2014 Kjell Ericson Marita Bengtsson Anders Bjurström Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas redogörelse De sakkunnigas rapporter i olika granskningar ( nr 2 3) Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 161

162 Foto: Fredrik Hjerling Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, NYKÖPING, Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet / Länstrafiken 162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180 180 Delårsrapport Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB Fastställd vid direktionen i Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets sammanträde den

181 181 Sammanfattning Verksamheten har under denna period präglats av två avvikelser från verksamhetsplanen. Efterdyningar av det första bokslutet krävde många arbetstimmar för att utreda det negativa ekonomiska resultatets orsaker, analysera de utfallna och kommande effekterna av den nya modellen för fördelning av ansvar, intäkter och kostnader och lägga prognos. Kort därpå, den 5 juni presenterade Trafikverket ett arbetsmaterial om trafikinnehåll i Tågplan 2014 som uteslöt Gnestapendeln. Därefter har en svajig och resurskrävande tågplaneprocess pågått. Efter delårsperiodens slut har Trafikverket fastställt Tågplan 2014 som för Sörmland innebär oförändrat utbud i jämförelse med dagens tidtabell. Verksamhetsplanens aktiviteter har fullföljts i det stora hela. Mycket tid har lagts på inre operativ verksamhet och för att ytterligare öka möjligheterna till tydlighet, en god arbetsmiljö och en processeffektiv leverans av tjänster har ett arbete med processkartläggning initierats. Resandet med tåg i Sörmland fortsatte att öka under första halvåret Störst var ökningen på Sörmlandspilen Stockholm-Katrineholm-Hallsberg med 14 %, men även Svealandsbanan (8 %) och UVEN (1 %) utvecklades positivt. På Nyköpingsbanan är resandet i stort sett oförändrat jämfört med samma period året innan. Resandeutvecklingen i busstrafiken under perioden har varit blandad. Antal påstigande i stadstrafiken har ökat i samtliga områden samtidigt som resandet på landsbygden däremot har minskat. Totalt genomfördes resor med buss under perioden vilket är en ökning med 1,5 % jämfört med samma period förra året. Allmänhetens resor har ökat med 1,2 % vilket motsvarar resor. Procentuellt sett har utveckling varit bäst i stadstrafiken Katrineholm och Strängnäs, men då från förhållandevis små volymer. Stadstrafiken i Eskilstuna står för närmare hälften av allt påstigande i länet. Avseende resandet inom landsbygdstrafiken har utvecklingen varit glädjande i Katrineholms kommun där antalet påstigande ökade med drygt 11 %. I övrigt är det bara landsbygdstrafiken i Eskilstuna kommun som har utvecklats positivt. I samtliga övriga kommuner minskade antalet påstigande, mest i Trosa kommun med 12 %. Biljettintäkterna från allmänheten och skolkort har under perioden ökat med 3,8 % jämfört med samma period Intäktsutvecklingen för betalande resenärer uppgår till 5,6 % jämfört med samma period föregående år. Denna ökning står dock inte i relation till budgetantagandena och de förväntade intäkterna har fått reduceras avsevärt mot budget. I prognos 2 har vi även tvingats reducera intäktsprognosen för skolkort med 2,5 miljoner kronor då skolor inte beställt skolkort i den omfattning som aviserats. Det ekonomiska utfallet under perioden uppgår till 5 222tkr. Den ekonomiska prognosen, efter delårsbokslut augusti visar på helår givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell ett negativ resultat på tkr jämfört med budget Utvecklingen sedan delårsrapport 1 så ligger prognosen lägre för Flen, Nyköping och Landstinget. Övriga prognosticeras högre i relation till prognos vid delårsbokslut 1. Under sommarmånaderna minskar efterfrågan på trafik vilket resulterar i mindre resande och lägre biljettintäkter. För att matcha efterfrågan görs även vissa neddragningar i utbud, främst i stadstrafik. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2 Länstrafiken 181

182 182 Orsaken till den ökade trafikkostnaden jämfört med budget är delvis en ökad produktion som beslutats efter budget antogs, en högre andel tomkörning än budgeterad samt felaktig budgetering bland annat när det gäller incitament för trafikområde Strängnäs. Även följder av avvecklingen av verksamheten i Länstrafiken Mälardalen AB påverkar prognos 2. Under perioden har en viss justering i busstrafiken skett på linje 631 i Strängnäs samt linje 8 i Eskilstuna. För den inre verksamheten har framtagandet av delårsbokslutet inneburit ytterligare kunskap och noggrannhet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 3 Länstrafiken 182

183 183 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Väsentliga händelser under perioden 5 Direktionens arbete under perioden 5 Samverkan 6 Miljöperspektiv 6 Personalperspektiv 6 Kund- och medborgarperspektiv 7 Trafiken och avtalen 8 Resandeutvecklingen i trafiken 9 Produktsortiment och val av produkt 11 Depåerna i Sörmland 12 De tekniska systemen 13 Verksamhetens måluppfyllelse under perioden januari augusti 2013 Målen styr utvecklingen 14 Funktion Tillgänglighet 15 Funktion Attraktivitet 16 Funktion Miljö 17 Funktion Effektivitet 18 Funktion Regional utveckling 19 Ekonomiskt utfall 20 Ekonomisk prognos 21 Ekonomisk sammanställning 23 Resultat- och Balansräkning 24 Redovisning per medlem Landstinget Sörmland 25 Eskilstuna Kommun 26 Strängnäs Kommun 27 Vingåkers Kommun 28 Katrineholms Kommun 29 Flens Kommun 30 Gnesta Kommun 31 Nyköpings Kommun 32 Trosa Kommun 33 Oxelösunds kommun 34 Verksamhetens förväntade utveckling Verksamhet 35 Ekonomi 35 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 4 Länstrafiken 183

184 184 Förvaltningsberättelse Väsentliga händelser under perioden Hela verksamheten får även under denna bokslutsperiod betecknas som nyetablerad och har präglats av två avvikelser från verksamhetsplanen. Efterdyningar av det första bokslutet erfordrade många arbetstimmar för att just arbeta med att utreda det negativa ekonomiska resultatets orsaker, analysera de utfallna och kommande effekterna av den nya modellen för fördelning av ansvar, intäkter och kostnader och lägga prognos. Utredandet pågick fram till den 15 maj där det presenterades på ett för saken initierat medlems- och ägarsammanträde. Kort därefter, den 5 juni presenterade Trafikverket ett arbetsmaterial om trafikinnehåll i Tågplan 2014 som uteslöt Gnestapendeln. Därefter har en svajig och resurskrävande tågplaneprocess pågått. Efter delårsperiodens slut har Trafikverket fastställt Tågplan 2014 som för Sörmland innebär oförändrat utbud i jämförelse med dagens tidtabell. I slutet av bokslutsperioden tillkom ett uppdrag utanför verksamhetsplanen från medlemmarna i egenskapen av ägare. Uppdraget innebar att via projektdirektiv söka initiera en utredning om samordningsformer och val av organisation inom den särskilda kollektivtrafiken och mellan den särskilda och allmänna kollektivtrafiken. Under perioden har samtliga medlemmar behandlat och lämnat in sina respektive trafikbeställningar för tidtabellsåret Trafikbeställningarna anger förändringar i trafikutbud som respektive medlem önskar för den trafik den är ansvarig för. Ingen medlem har lämnat in beställning om volymförändring i trafiken under innevarande år, trots den tidigare meddelade negativa ekonomiska prognosen för flertalet medlemmar. Den löpande driften har under perioden förlöpt väl och verksamhetsplanens aktiviteter har fullföljts i det stora hela. Avvikelser beror främst på att vi inte hunnit eller bedömt det klokt att initiera aktiviteten. Mycket tid lagts på inre, operativ verksamhet och för att ytterligare öka möjligheterna till tydlighet i förväntan, en god arbetsmiljö och en processeffektiv leverans av tjänster har ett arbete med processkartläggning initierats. Direktionens arbete under perioden Under delårsperioden april till augusti har direktionen enligt plan sammanträtt den 15 maj och den 22 augusti. Härutöver har presidiet under perioden påkallat medlemmarnas tillika ägarnas uppmärksamhet i form av överläggningar den 15 maj om bokslut 1 med prognos och med anledning av Tågplan 2014 i form av Länsträff den 17 juni samt information och överläggningar den 22 augusti. Båda händelserna har medfört extraordinär aktivitet från direktionens presidie och övriga ledamöter utanför ordinarie sammanträdesplan. Vid direktionens sammanträde den 15 maj fattades länets första beslut om allmän trafikplikt som avsåg skärgårdstrafiken i Nyköpings kommun. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 5 Länstrafiken 184

185 185 Samverkan Fokus har varit det strategiskt samverkande arbetssätt som vår kunskaps- och kundorienterade processorganisation har att skapa. Arbetsformen har under perioden fått draghjälp ur de två avvikelserna - Tågplan 14 och förra delårsbokslutet - där länet slutit upp och överlagt om fortsatt inriktning och uppdrag. Tidigt under perioden hölls samråd med medlemmarna. Uppfattningen är att vi inte kunde hålla kvalitativa samråd enligt vare sig våra egna eller medlemmarnas förväntningar då våra ekonomiska resultat inte var tillförlitliga. Vi har under perioden fortsatt haft regelbundna avstämningar med entreprenörer och leverantörer för att utvärdera avtalsefterlevnad och finna förslag till förbättringar. För att öka genomslag i våra informations- och marknadsföringsinsatser har information och dialog hållits under perioden i form av besök hos alla de åtta depåer i länet där förare finns och hos samtliga fjorton biljettmaskinsombud. Kollektivtrafikhandläggarnätverket har sammanträtt enligt plan vid tre tillfällen under perioden aprilaugusti. Härutöver har nätverket vid fyra tillfällen sammanträtt utanför plan med anledning av Tågplaneprocessen Nätverkets viktigaste funktion är att fungera som beredningsyta samt att säkerställa informations- och beslutsflöden. Myndigheten har deltagit vid sammanslaget forum mellan Länspensionärsråd och Länshandikappråd för att berätta om och ha dialog om det första bokslutets resultat och om den tillgänglighetsstrategi som är under framarbetande. Under perioden har aktiviteter i verksamhetsplanen startats upp som flerpartsgemensamma samverkande projektgrupper. Miljöperspektiv Under perioden har förutsättningar skapats för att busstrafiken i Eskilstuna körs med normalbuss i stället för ledbuss på tider med lägre beläggning. Det har även tagits inledande kontakter med entreprenör för att undersöka kostnader och andra villkor för att konvertera vissa eller alla dieseldrivna bussar till RME-drift. En entreprenör har visat upp en mindre elhybridbuss lämplig för servicelinjetrafik. Arbetet fortsätter med att undersöka möjlighet att byta till bussar med lägre miljöpåverkan. Personalperspektiv De ovan beskrivna avvikelserna från verksamhetsplanen och särskilt det faktum att vi inte stabiliserat ekonomin har medfört påfrestning på medarbetare. Ett flertal eftersatta utvecklingsområden och övertagande av arbetsuppgifter till följd av avvecklingen av Länstrafiken Mälardalen AB medför även dessa behov av särskilda insatser. Medarbetarorganisationen är i hög grad nyrekryterad vilket gynnar verksamheten i form av att det finns en enorm nyfikenhet och engagemang att ta sig an uppgifterna. Med utgångspunkt ur verksamhetens principer och värden har medarbetarna på allvar tagit sig an uppgifterna grundligt i sikte att direkt etablera en korrekt hantering. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 6 Länstrafiken 185

186 186 Verksamheten har hållit planeringsdagar den 26 april och 30 maj med inriktning på kunskapsöverföring, verksamhetens mål och våra värden. Inför semesterperioden har samtliga medarbetare kunnat beviljas sin önskade semester med undantag för någon förskjutning i någon vecka. Den fastlagda semesterplaneringen har därefter fullföljts med ett undantag. Under perioden har två medarbetare initierat avslut av anställning. Kund- och medborgarperspektiv Strejk i trafiken I juni meddelades att fackförbundet Seko och Kommunal, som bland annat organiserar lokförare, tågvärdar och busschaufförer varslade om strejk i stora delar av kollektivtrafiken i Sverige. Detta ledde till att natten mellan 23 och 24 juni så togs bussförare hos bussentreprenören Bergkvara Buss i Strängnäs ut i strejk. Den trafik som Bergkvara Buss normalt kör stod helt stilla i 4 dagar. Strejken avblåstes sent kvällen den 27 juni och busstrafiken startade upp igen tidig morgon den 28 juni. Totalt så berördes ca 1000 resenärer av strejken. Under perioden ökade antalet inkomna samtal och mejl till Kundtjänst. Inga resegarantiärenden inkom där hänvisning var till strejken. Personligt möte Kunder och medborgare kan ha träffat oss vid den besöksturné vi genomfört i alla kommuner i länet. Vi har bland annat besökt olika evenemang/festivaler, bibliotek, turistbyråer, torg mm. En av marknadsinsatserna har varit att öka kunskapen kring Appen och hemsidan. Eskilstuna För att få veta vad resenärerna tycker om Veolia-Transports trafik och söka underlag till förbättringsarbete genomför bussentreprenören Veolia-Transport årligen en enkätundersökning ombord på sina fordon. NKI Av de 500 personer som är intervjuade i Svensk Kollektivtrafiks Kundbarometer KOLBAR (via Ipsos) under delårsperioden april augusti 2013, går att utläsa att vi jämfört med året innan har sjunkit i Nöjd kund index (NKI). Största tappet är allmänhetens nöjdhet med oss 40 % i år mot 48 % förra året och hela 10 procentenheter under rikets resultat. Även ackumulerat under året, januari-augusti ligger nöjdheten lägre mot föregående år. Sörmland: Riket: I riket så har st intervjuer genomförts under perioden, det är 779 färre än föregående år. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 7 Länstrafiken 186

187 187 Kundtjänst Kunder och medborgare hör av sig till Kundtjänst i snitt med 12 e-postmeddelanden/dag. Under perioden har 1832 e-postmeddelanden inkommit. I genomsnitt har Kundcentret i Eskilstuna 71 besök/dag. Vi mäter ännu inte telefonistatistiken, men under perioden har 1-2 personer varit inloggade varje timme. Giltiga färdbevis i busstrafiken Under bokslutsperiod två har kontroller av färdbevis genomförts i busstrafiken. Ur dessa utfärdades 112 tilläggsavgifter, det vill säga knappt 1 %. 16 bestridanden av dessa utdelade tilläggsavgifter har inkommit. Under juli låg verksamheten nere på grund av semester hos leverantören. År Månad Antal Tilläggsavgifter Bestridanden 2012 April Maj Juni Juli Augusti År Månad Antal Tilläggsavgifter Bestridanden 2013 April Maj Juni Juli Augusti Från 1 maj överfördes kontrollverksamheten från Länstrafiken Mälardalen AB till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Mediarapportering I april, juli och augusti är det ett tjugotal tillfällen per månad som kollektivtrafiken i Sörmland har synts i lokala media. Under maj och juni är det en ökning, ca ett trettiotal klipp per månad. Insändare från medborgare besvaras av myndighetens kommunikationsavdelning efter bedömning och i samverkan med berörd medlem. Medborgare och kunder har bland annat kunna läsa om arbetet med att säkerställa tåglägena i Tågplan 2014 samt arbetet med att få till en tillfredställande busstrafik till och från Oxelösund Nyköping. Antal pressmeddelanden som skickats ut under perioden är 14 stycken. Trafiken och avtalen I tågtrafiken har inga avtalsförändringar skett under perioden. I bokslut ett på myndigheten rapporterade vi via MÄLAB att Planeringsarbetet med Tågplan 2014 slutfördes i och med att ansökan gjordes för regionaltågstrafiken (av SJ) till Trafikverket i början av april. Detta visade sig vara en total missbedömning. Kring avtalet vi har med SJ om periodkortsresande i tågtrafiken förs en dialog om förändring av prissättningen inom nuvarande avtal. Efter bokslutsperioden har muntlig överenskommelse om fortsatt tillämpning träffats. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 8 Länstrafiken 187

188 188 Inte heller i busstrafiken har några avtalsförändringar skett under perioden. Tidtabellen har under perioden justerats en gång utanför ordinarie planeringsprocess genom att justeringar gjordes den 8 april. I första hand avseende identifierade brister och problem i samband med trafikstarten december Ordinarie tidtabelljusteringar gjordes i samband med skolors avslut i juni samt när de startade i augusti. Under delar av sommaren stängdes tågtrafiken på Nyköpingsbanan av helt vilket föranledde större förändringar i tidtabellen än vad som normalt skulle varit fallet. Under perioden har planeringen för busstidtabellen 2014 inletts och samtliga medlemmar har inför denna lämnat in trafikbeställningar. I arbetet med tidtabellsplaneringen har viss gemensam planering gjorts med samtliga entreprenörer med syfte att skapa en mer sammanhållen planering. Beslut om allmän trafikplikt togs för Skärgårdstrafiken i Nyköping den 15 maj och för denna pågår förberedelser för upphandling. Det pågår systematisk uppföljning och avtalsvård tillsammans med entreprenörerna i Sörmland för en trafik som utförs enligt avtal, med kvalitet och med kundnöjdhet. Överenskommelse om hur ett avtal och biljettlösning ser ut mellan Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, Gnesta kommun och Stockholms trafikförvaltning nu när de så kallade remsorna utgått ur trafiken har inte nåtts under perioden. Resandeutvecklingen i trafiken Tågtrafiken Resandet med tåg i Sörmland fortsatte att öka under första halvåret Störst var ökningen på Sörmlandspilen Stockholm-Katrineholm-Hallsberg med 14 %, men även Svealandsbanan (8 %) och UVEN (1 %) utvecklades positivt. På Nyköpingsbanan är resandet i stort sett oförändrat jämfört med samma period året innan. Resandet räknat i absoluta siffror var klart störst på Svealandsbanan. Busstrafiken Resandeutvecklingen avseende busstrafiken under perioden januari-augusti har varit blandad: Antal påstigande i stadstrafiken har ökat i samtliga områden, men resandet på landsbygden har minskat. Totalt genomfördes resor med buss under perioden, en ökning med 1,5 % jämfört med samma period året innan. Allmänhetens resor har ökat med 1,2 % vilket motsvarar resor. Procentuellt sett har utveckling varit bäst i stadstrafiken Katrineholm och Strängnäs, men då från förhållandevis små volymer. Den mycket positiva utvecklingen där kan delvis förklaras med omläggningen av trafiken i fjol som ledde till en viss överflyttning från landsbygdslinjer till stadstrafiken. Stadstrafiken i Eskilstuna står för närmare hälften av allt påstigande i länet. Stadstrafik Påstigande Förändring Eskilstuna, totalt ,4% därav allmänhet ,1% Katrineholm, totalt % därav allmänhet ,8% Nyköping, totalt ,9% därav allmänhet ,0% Strängnäs, totalt ,8% därav allmänhet ,2% Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 9 Länstrafiken 188

189 189 Avseende resandet inom landsbygdstrafiken har utvecklingen varit glädjande i Katrineholms kommun där antalet påstigande ökade med drygt 11 % vilket framför allt beror på fler resenärer på de regionala linjerna där utbudet förbättrades i december För övrigt var det bara landsbygdstrafiken i Eskilstuna kommun som har utvecklats positivt, i samtliga övriga kommuner minskade antalet påstigande, mest i Trosa kommun med 12 %. Landsbygd Påstigande Förändring Eskilstuna, totalt ,2% därav allmänhet ,3% Flen, totalt ,3% därav allmänhet ,6% Gnesta, totalt ,2% därav allmänhet ,7% Katrineholm, totalt ,2% därav allmänhet ,7% Nyköping, totalt ,2% därav allmänhet ,4% Oxelösund, totalt ,3% därav allmänhet ,7% Strängnäs, totalt ,1% därav allmänhet ,3% Trosa, totalt (inkl. Trosabussen) ,1% därav allmänhet ,1% Vingåker, totalt ,9% därav allmänhet ,3% Utanför länet ,9% därav allmänhet ,4% Landsbygd, totalt ,7% därav allmänhet ,8% Allmänhetens resande Allmänhetens resande har också ökat med 1,2 %, det vill säga antalet påstigande exklusive skolkort. Särskilt positiv var utvecklingen inom stadstrafiken Katrineholm (+ 27 %) och Strängnäs (+15 %). Gällande landsbygden ökade allmänhetens resor mest i Katrineholms kommun (+ 14 %), medan motsvarande utveckling i Trosa kommun var mycket negativ (- 12 %). Trosabussen Resandet med Trosabussen mellan Trosa och Liljeholmen har haft en mycket positiv utveckling efter starten Enligt Åkerbergs biljettstatistik registrerades påstigande mellan januari och augusti 2013 vilket motsvarar en minskning jämfört med samma period Siffrorna för 2013 är dock underskattade p.g.a. tekniska problem med biljettregistreringen. Enligt Åkerbergs ligger resandet i år ungefär i nivå med fjolåret, kanske till och med något bättre. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 10 Länstrafiken 189

190 190 Anropsstyrda trafiken Anropsstyrda trafiken kommer följas upp efter årets slut medan resandet med Skärgårdstrafiken analyseras i samband med pågående upphandling. Här saknas ännu automatik i resandeuppföljningen. Produktsortiment och val av produkt Påstigande efter produkt jan-aug 2013 (som del av det totala resandet i respektive område). Analys perioden Skolkorten har stor betydelse för resandet i länet och är den vanligaste produkten förutom i Nyköpings stadstrafik. Av stor betydelse är även periodkorten och rabattkorten och i viss mån ungdomskorten (förutom i Eskilstuna och i landsbygdstrafiken). Övrigt avser förutom Plus ett (=övergångsresor) också Shoppingkortet, Sommarlovskortet och Reskort enkelresa. Under Kontant ingår SMS biljetter. Jämfört med januari-augusti året innan har framför allt ungdomskorten ökat i popularitet (27 % fler resor med ungdomskort), resor med stadskort har ökat med 19 %, pendlarkort + 10 % och rabattkorten + 5 %. Även kontantresor har ökat markant (närmare 20 %), delvis som effekt av lagstiftningsförändringar för SMS biljetter i början av året vilket ledde till en kraftig minskning av just SMS-biljetter. För antalet resor per produkt se tabellen nedan. Antal resor per biljettyp jan-aug 2013 (exkl. Trosabussen) Kontant Rabattkort (ungdom, vuxen, senior) Periodkort (pendlarkort, stadskort, sörmlandskort) Ungdomskort Skolkort inkl. elevkort Övrigt (Plus ett mm) Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 11 Länstrafiken 190