Upplägg. Big Bang. Rekombinationen I. Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid. Ett strå. strålningsdominerat universum

Relevanta dokument
Upplägg. Översiktskurs i astronomi Lektion 11: Galaxer och kosmologi. Vår lokala galaxgrupp. Virgohopen. Kannibalgalaxer i galaxhopars centrum

Galaxhopar Kollisioner i hopar är vanliga Avstånden mellan medlemmarna är små och de stora galaxerna äter succesivt upp de mindre

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?

Ett expanderande universum Ulf Torkelsson

Översiktskurs i astronomi Lektion 4: Atomer och spektra

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Kosmologi - läran om det allra största:

Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

Universums uppkomst: Big Bang teorin

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?

Sett i ett lite större perspektiv

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott

Kosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmö. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. fördelning i Vintergatan. Den neutrala vä.

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Introduktion till Kosmologi

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Dessa egenskaper hos bakgrundsstrålningen har observerats

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmönster. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. Den neutrala vätgasens v. fördelning f Vintergatan

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4%

Big bang Ulf Torkelsson. 1 Enkla observationer om universums kosmologiska egenskaper

Absolut tid och rum. Statiskt Oändligt. Olbers paradox von Seeligers paradox

Kosmologi. Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland

Partikelfysik och det Tidiga Universum. Jens Fjelstad

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

En rundvandring i rymden

Kosmologi - läran om det allra största:

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död

Kosmologi. Kosmos (grek., världsalltet, världsordningen, världen, god ordning ), i astronomin det samma som världsalltet, universum.

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

Hemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi.

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Universums historia och fram1d

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan

Stjärnors struktur och utveckling Ulf Torkelsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Högenergiastrofysik och kosmologi Ulf Torkelsson. 2 Röntgenastronomi och röntgendubbelstjärnor

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Big Bang L ars Bergström G ruppen för K osmologi, partikelastrofysik och strängteori F ysikum, Stockholms universitet

Guld. fabriker. Kosmos nya

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Del 1. Introduktion till ett nytt. Naturvetenskapligt. Paradigm

Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

Översiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor. Harvardklassifikationen. Harvardklassifikationen. Minnesramsor

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.

Universum. en symfoni i skönhet och elegans

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson

Från Big Bang till universums acceleration

Översiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor. Helium-flash. Harvardklassifikationen. rntyper: O, B, A, F, G, K, M (R, N, S, L, T) Stjärntyper

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Stjärnors födslar och död

Upplägg. Översiktskurs i astronomi Lektion 9: Stjä. födelse och dö. Stoftslöja Gas. närbild. Orionnebulosan i nä. Orionnebulosan. Vad bestå. av?

Gull! Astrofysikk, kärnfysik, kvantmekanik og relativitetsteori i vardagen? Jonas Persson Institutt for Fysikk, NTNU

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Preonstjä. av Johan Hansson och Fredrik Sandin

Science Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik.

Big Bang L ars Bergström Oskar K lein-centrum för kosmopartikelfysik F ysikum, Stockholms universitet

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Upptäckten av gravitationsvågor

Introduktion till galaxer och kosmologi (AS 3001)

Solsystemets uppkomst II Proplyder En central fö

Grundläggande fakta om stjärnor

Instuderingsfrågor Atomfysik

Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och


Ulf Torkelsson. 2 Röntgenastronomi och röntgendubbelstjärnor

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 5,

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Big Bang. Oskar Sandberg mars 2009

Vintergatan. Universums byggnad, 8 april 2008 Albert Nummelin

Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008

Tid vad är det? Clas Blomberg. Teoretisk fysik KTH

Kärnenergi. Kärnkraft

Universums mörka hemlighet

Från Universums utveckling

CYGNUS. Östergötlands Astronomiska Sällskap. Nr 1, Innehåll. < > Medlemsblad för

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

LHC Att Studera Universums Minsta Beståndsdelar i Världens största Experiment

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Fråga från förra gången. Upplägg

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

Vår galax, Vintergatan

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Transkript:

Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid Upplä Upplägg Kosmiska bakgrundstrå bakgrundstrålningen Uppkomsten av galaxer och galaxhopar Den ursprungliga heliumhalten Mörk energi Universums ålder Universums framtid Fyra viktiga stö stöd fö för att universum är sprunget ur ett hett Big Bang 1. Universum expanderar 2. Den kosmiska mikrovå mikrovågsbakgrundstrå gsbakgrundstrålningen med en temperatur av 2,73 Kelvin IDAG 3. 4. Den URSPRUNGLIGA heliumhalten (2He4) i universum var 24% Olika kosmokronometrar ger universums ålder 13 13 14 miljarder år Ett strå strålningsdominerat universum Under ca. 2 500 år efter Big Bang var universum Strå Strålningsdominerat. Därefter blev det Materiedominerat. Idag domineras det av mörk energi. energi. Big Bang Universum expanderar Om man gå går bakå bakåt i tiden måste materia och strå strålning varit mer sammanpackade, d.v.s. tä tätare. Vid en given tidpunkt var materia och strå strålning oändligt tä tätt sammanpackade. Detta gä gällde vid tiden före Big Bang d.v.s. Fö För ca. 14 miljarder år sedan. Efter Big Bang var universums temperatur betydligt högre än idag: T (1 + z ) Rekombinationen I När strå strålningstemperaturen, var hö högre än 3 000 K var universum joniserat. Övergå vergångsfasen kallas tiden fö för rekombinationen rekombinationen. Då Då blev universum neutralt, och elektroner och protoner kunde slå slå sig samman och bilda väteatomer. 1

Rekombinationen II Rekombinationen skedde ca 300 000 år efter Big Bang, vid en rö rödfö dförskjutning av z 1100. I samband med detta bö började fotoner kunna rö röra sig fritt genom universum universum genomskinligt bakgrundsstrålningen I Den strå strålning som utsä utsändes i samband med rekombinationen borde genomsyra universum än idag, som en efterglö efterglöd frå från Big Bang Den fö förvä rväntas nå nå oss frå från alla riktningar på på himlen, dvs. vara isotrop Temperaturen bö bör vara ca 2.7 K idag och kunna ses med ett radioteleskop vid en vå våglä glängd av 1.9 mm (mikrovå (mikrovågsområ gsområdet) Kom ihåg : T (1 + z ) Tidag = Tre observationer av mikrovå mikrovågbakgrundsstrå gbakgrundsstrålningen Trekombination 3000 2. 7 K 1 + z rekombination 1 + 1100 bakgrundsstrålningen II Perfekt svartkroppsspektrum med medeltemperatur T 2.73 K bakgrundsstrålningen III bakgrundsstrålningen IV Total bakgrundsstrålning korrigerad för vår rörelse Dopplerförskjutning av spektrumet på grund av solens och Vintergatans rörelse relativt strålningen och korrigerad för Vintergatan Små temperaturvariationer återstår (~10-5 K) Extremt viktiga för kosmologi! Dagens galaxer uppstod ur dessa. 2

Uppkomsten av galaxer och galaxhopar I Uppkomsten av galaxer och galaxhopar II Fyra viktiga stö stöd fö för att universum är sprunget ur ett hett Big Bang Tidig nukleosyntes I 1. Universum expanderar 2. Den kosmiska mikrovå mikrovågsbakgrundstrå gsbakgrundstrålningen med en temperatur av 2,73 Kelvin IDAG 3. 4. Den URSPRUNGLIGA heliumhalten universum var 24% (2He4) i Väte: En proton (ingen sammanslagning nö nödvä dvändig) HeliumHelium-4: Två Två protoner, två två neutroner Olika kosmokronometrar ger universums ålder 13 13 14 miljarder år Tidig nukleosyntes II När universum svalnade efter Big Bang, bildades fö först protoner och neutroner Under de fö första tre minuterna bildades de lä lätta grundä grundämnena vä väte, helium och litium (ytterst lite) Alla tyngre grundä grundämnen bildades lå långt senare, när stjä stjärnbildning kommit igå igång Hur mä mäts den ursprungliga heliumhalten? Om nukleosyntesen är fullstä fullständig och alla neutroner anvä används få fås massandelen helium i fö förhå rhållande till massandelen vä väte: mhe 4 n He 4 0,24 mhe 4 n He 4 + mp n p D.v.s. ungefä ungefär 24% helium (resten vä väte) bildades ca. 3 minuter efter Big Bang. Observationer av blå blå kompakta galaxer (kallas också också HIIHII-galaxer) galaxer) ger, som lä lägst, 2323-25%. 3

Supernovor typ Ia Supernovor typ Ia Användbara ndbara för avståndsbest ndsbestämning ut till åtminstone z~2 Tros bildas i dubbelstjärnesystem när materia från en röd jätte faller ned på en vit dvärg explosion! Absolutmagnitud -19-17 -15-12 Maximal luminositet nästan konstant 0 100 300 Dagar efter maximum Supernovor typ Ia Mörk energi I Studier av hur ljusstarka supernovor typ Ia verkar vara vid olika z Universum expanderar snabbare än n om det bara fanns materia (mörk och ljus) i Universum Det verkar finnas en gigantisk energidepå i universum som får f r universums expansion att accelerera Detta kan vara en energi hos själva vakuumet (motsvarande ca ~10-26 kg/m 3 ) Universums största energidepåer er Idag dominerar mörk energi Mörk energi (~70%) Materia (~30%) varav >90% mörk m 4

Fyra viktiga stö stöd fö för att universum är sprunget ur ett hett Big Bang 1. Universum expanderar 2. Den kosmiska mikrovå mikrovågsbakgrundstrå gsbakgrundstrålningen med en temperatur av 2,73 Kelvin IDAG 3. Den URSPRUNGLIGA heliumhalten (2He4) i universum var 24% 4. Olika kosmokronometrar ger universums ålder 13 13 14 miljarder år Universums ålder II Astrofysikaliska tidsbestä tidsbestämningar Universums ålder I Åldersbestä ldersbestämningar med radioaktiva isotoper Ur kä kända sö sönderfallshastigheter fås tiden fö för isotopens produktion. Långlivade isotoper lä lämpliga för bestä bestämning av universums ålder: ThTh-32, UU-235, UU-238, PuPu-244 De äldsta isotoperna verkar ha bildats fö för 1212-15 Gyr sedan. Universums ålder III Turn-off points för olika åldrar Åldersbestä ldersbestämingar av klotformiga stjä stjärnhopar (de äldsta stjä stjärnhopar vi kä känner till) ger åldrar på på 1212-15 miljarder år Åldersuppskattningen kan exempelvis ske genom att faststä fastställa turnturn-off point i ett HRHR-diagram Universums framtid Friedmannmodellerna Ekvationssystem (hä (härlett ur Einsteins allmä allmänna Relativitetsteori) som beskriver Universums utveckling. Beskriver exempelvis: Universums expansionshastighet, H(t) H(t) Universums energitä energitäthet, ρ(t) Dagens mä mätningar antyder att expansionshastigheten idag är: H0 72 km s-1 Mpc-1. Med 70% mö mörk energi och 30% materia få får man då då en ålder på ca 13 13 14 miljarder år. Universums öde alternativ I Universums framtid och öde kan i princip förutspås med hjälp av Friedmann-modellerna. Likväl är framtiden mycket oviss, eftersom vi inte riktigt vet vad den mörka energin är. Idag får den mörka energin universums expansion att accelerera, men vad händer längre fram? Nu Mörk energi Ödsligt universum ( Big Chill ), alternativt The Big Rip 5

Ödsligt universum Om den mörka energin är konstant: Universum blir allt ödsligare, eftersom galaxerna hamnar längre och längre ifrån varandra Framtida observatörer rer kommer att få allt svårare att studera objekt utanför Vintergatan Den framtida Vintergatan Om 10 12 år: väte och helium tar slut sista stjärngenerationen föds. Utan stjärnljus blir Vintergatan kall och mörk Om 10 27 år: Närpassager mellan dödada stjärnor har kastat ut vissa av dem ur Vintergatan, medan andra format ett mycket massivt SMBH i centrum Halo av döda stjärnor M SMBH ~10 11 solmassor Den framtida Vintergatan Om 10 67 10 106 år: : De svarta hålen avdunstar tid The Big Rip Om den mörka energin ökar med tiden: Universum accelererar allt snabbare Tillsist börjar materiastrukturer att rivas sönder Kulminerar i ögonblicket The Big Rip, då expansionshastigheten går mot oändligheten 60 Myr: Vintergatan rivs sönder Rip -3 månader: Solsystemet rivs sönder 30 min: Jorden rivs sönder s: Atomer rivs sönder t Big Rip -60 t Big Rip t Big Rip -30 min: t Big Rip -10-19 s: Universums öde alternativ II Ett cykliskt universum? Big Bang Big Crunch Big Bang Nu The Big Crunch Tid 6