En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol

En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol Advokatsamfundets promemoria om den nya lagstiftningen och några rekommendationer från ett advokatperspektiv 1

1. ALLMÄNT Syftet med denna promemoria är dels att ge en allmän bild av den stora processrättsliga reform som trätt i kraft den 1 november 2008, dels att utgöra en praktisk handledning utifrån ett advokatperspektiv, samt dels att lyfta fram sådant referensmaterial som en advokat bör sätta sig in i (promemorian innehåller därför länkar och andra hänvisningar till sådana källor). Genom att reformen lägger tyngdpunkten på tingsrättsprocessen och att det exempelvis inte är givet att brister vid bevisupptagning i tingsrätt kan läkas under en hovrättsförhandling är det nödvändigt att varje advokat är väl förberedd och insatt i såväl de processuella som tekniska förändringarna som nu genomförts. I kapitel 5 ges några allmänt hållna rekommendationer i anslutning till en beskrivning av de nya reglerna till stöd för advokatens bedömning av och agerande i olika processuella situationer. Ytterligare rekommendationer kommer att läggas in i detta dokument allt eftersom Advokatsamfundets och advokaternas erfarenheter ger anledning härtill. I detta avseende är alltså promemorian ett levande dokument. 2. BAKGRUND Reformen En modernare rättegång Den 1 november 2008 har en reform trätt i kraft vid allmänna domstolar i hela landet. Reformen innebär stora förändringar i det processuella regelverk som styr rättegången i framför allt tingsrätt och hovrätt. Till grund för lagändringarna ligger regeringens proposition 2004/05:131 En modernare rättegång - reformering av processen i allmän domstol, se även betänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) samt promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36). Genom reformen tydliggörs även domstolarnas olika roller i instansordningen. Lagstiftaren vill markera att tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i tingsrätten. Det innebär bland annat att hovrätten, i högre grad än tidigare, skall grunda sin prövning på samma material som legat till grund för tingsrättens avgörande och att systemet med prövningstillstånd skall omfatta alla typer av tvistemål samt alla ärenden. Syftet med reformen är att skapa en modernare rättegång som uppfyller kraven på en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig handläggning av mål och ärenden, bland annat genom användning av modern teknik för kommunikation. Ett större ansvar läggs också på parterna när det gäller att driva målet framåt mot ett avgörande. I reformen finns tre huvudlinjer: utnyttja modern teknik, förnya hovrättsprocessen, ge domstolarna möjlighet att anpassa sitt arbete efter de behov som finns i varje enskilt mål. Hänvisningar och referensmaterial (blå text är länkar) Proposition 2004/05:131 En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol, Svea hovrätts promemoria En Modernare Rättegång, Göta hovrätts slutrapport med samma benämning, 2

Åklagarmyndighetens och Ekobrottsmyndighetens RättsPM 2008:10, Artiklar SvJT, av Erik Bylander 2007 sid. 516 och 2008 sid. 657, av Peter Fitger 2008 sid. 453 samt av Mikael Mellqvist 2008 sid. 914, Artiklar i tidskriften Advokaten. 3. DE RÄTTSPOLITISKA ÖVERVÄGANDENA TILL FÖRÄNDRINGARNA Bättre utnyttjande av modern teknik Förhör ska dokumenteras med video Tidigare har normalt ljudet spelats in när en person hörts i domstol. Nu skall alla förhör i tingsrätten som regel även tas upp på bild (video). Det är endast förhör och inte hela rättegången som skall spelas in. Om målet överklagas är huvudregeln att videoinspelningen från tingsrätten skall användas och i hovrätten utgöra den muntliga bevisningen. För den inspelade bilden gäller sekretess som syftar till att skydda den enskilde förhörspersonen. Parterna i målet har rätt att ta del av bilden. Detta kan ske genom att parterna kommer till domstolens lokaler och ser inspelningen där, men bildmaterialet lämnas inte ut om inte förhörspersonen medgivit detta. Part har dock alltid rätt att få ut bildupptagningen av sitt eget förhör. Varför ska förhör dokumenteras med video? En uppspelning i hovrätten av ett förhör från tingsrätten anse ge ett bättre uttryck för vittnets iakttagelser eftersom ett nytt förhör i hovrätten kan ske lång tid efter den aktuella händelsen. Med en videoinspelning kan hovrätten ta del av både ljud och bild och anses därmed få ett bättre underlag när den skall bedöma bevisvärdet av vad ett vittne eller annan förhörsperson berättat. Avsikten är att videoinspelningar kommer att vara det huvudsakliga sättet att presentera muntlig bevisning på i hovrätten. Den av lagstiftaren angivna principen att den huvudsakliga prövningen skall ligga i tingsrätterna tydliggörs därmed eftersom hovrätten, i högre grad än tidigare, kommer att grunda sin prövning på samma material som legat till grund för tingsrättens avgörande. Att hovrätten inte behöver hålla förnyade förhör i samma utsträckning som tidigare medför enligt lagstiftaren att färre personer måste komma till domstolen för att förhandlingen skall gå att genomföra och leder till färre inställda förhandlingar. En annan fördel anges vara att brottsoffer och vittnen många gånger inte behöver komma till domstolen mer än en gång för att lämna sin berättelse, vilket uppges innebära mindre påfrestningar för dem som skall höras och de minskade antalen omförhör kan dessutom minska kostnaderna för rättegången. Videoupptagningen får även en avgörande betydelse för hovrättsprocessen på så sätt att hovrätten, genom en förändring av tilltrosreglerna, ges en rätt att ändra tingsrättens dom om förhöret (med tilltalad, målsägande eller ett vittne) läggs fram genom videouppspelning i hovrätten, till skillnad mot tidigare då tilltrosbevisning krävde omförhör. 3

Deltagande i rättegång via videokonferens Generella regler om videokonferens införs för alla domstolar. Parter, vittnen och andra som skall delta i ett sammanträde skall kunna delta på distans genom videokonferens om det inte är olämpligt. Huvudregeln är dock fortfarande att den som skall delta skall komma till domstolen. Videokonferens kommer också att kunna användas i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Tekniken kan även användas när parter och andra som skall delta inte får plats i rättssalen. Rätten skall då ställa i ordning en sidosal så att parter och övriga kallade kan följa sammanträdet genom videolänk. Rätten får ordna en sidosal även för åhörare. När kan videokonferens användas? Videokonferens kan bli aktuellt i flera sammanhang. Om till exempel ett vittne är bosatt långt från domstolen kan det av kostnadsskäl i vissa fall vara motiverat med en videokonferens. Om det finns en hotbild mot en person eller domstolslokalen kan det av säkerhetsskäl, med hänsyn till exempel till fritagningsförsök, finnas skäl att använda sig av videokonferens. Ett deltagande genom videokonferens kan också ske om den som skall höras känner en påtaglig rädsla för att komma till förhandlingslokalen. Det är domstolen som i det enskilda fallet avgör om det är lämpligt att använda videokonferens. Flexiblare regler och större ansvar på parterna Åtgärder för en smidigare handläggning Genom reformen görs reglerna om sammanträden under förberedelsen samt om kallelser och påföljder vid utevaro mer enhetliga. En och samma sammanträdesform skall kunna användas för samtliga frågor som kan komma upp under en muntlig förhandling i allmän domstol. Påföljderna vid utevaro för parter som skall höras i bevissyfte i tvistemål skärps. Domstolen kommer vidare att kunna avvisa ett bevis (till exempel ett förhör med ett vittne) om det trots rimliga ansträngningar inte kan tas upp och avgörandet inte bör fördröjas ytterligare. För att få till stånd en mer effektiv rättegång kommer parterna under en huvudförhandling, i stället för att redovisa alla handlingar muntligen, i större utsträckning kunna hänvisa till dessa. Det blir i tvistemål även tillåtet att i vissa fall åberopa skriftliga vittnesberättelser i målet. Det skapas vidare förutsättningar att i större utsträckning kunna hålla förberedelsesammanträde i brottmål i syfte att bättre kunna planera större mål och skapa en effektivare huvudförhandling. Enligt reformen får bevisupptagning ske utom huvudförhandling, till exempel vid en förberedande förhandling, om det kan antas att målet kommer att avgöras utan huvudförhandling. Rättegången i tingsrätt stramas upp Handläggningen av tvistemål kan ibland dra ut på tiden. För att förkorta handläggningstiderna i tingsrätterna skärps kravet på att upprätta tidsplaner i tvistemål där domstolen tillsammans med parterna sätter upp ett schema för hur handläggningen av målet skall gestalta sig. Parterna och domstolen har sedan ett gemensamt ansvar för att fortlöpande kontrollera att tidsplanen kan hållas. Vidare skärps domstolens skyldighet att upprätta sammanställningar av 4

parternas ståndpunkter för att snabbare få målet klart för huvudförhandling. Dessa instrument syftar till att sätta tidsramar och anses medföra en effektivare och snabbare handläggning samt motverka förhalanden. Kravet på huvudförhandling i brottmål mjukas upp Det införs en möjlighet att i tingsrätten avgöra vissa brottmål på handlingarna, det vill säga utan huvudförhandling. En huvudförhandling skall inte behöva hållas om det saknas anledning att döma till någon annan påföljd än böter och en förhandling varken begärs av någon av parterna eller behövs med hänsyn till utredningen i målet. Särskilda insatser för hovrättsprocessen Hovrättens roll och reformbehovet Den huvudsakliga prövningen skall alltså enligt lagstiftaren ske i tingsrätten, det vill säga tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i första instans. Hovrättens främsta uppgift skall vara att kontrollera om de tingsrättsavgöranden som överklagas är riktiga och vid behov rätta till eventuella felaktigheter. Hovrätten skall alltså i första hand vara en garant för materiellt riktiga avgöranden Det tydliggörs alltså att det i hovrätten enbart är fråga om en överprövning och inte en omprövning. Systemet med prövningstillstånd utvecklas Systemet med prövningstillstånd utvidgas till att omfatta alla domar och beslut i tvistemål och domstolsärenden som överklagas från tingsrätten till hovrätten. Detta innebär att hovrätten först tar ställning till om ett mål skall prövas i sin helhet. Genom förändringen sätts fokus på hovrättens kontrollerande funktion. Syftet med de nya reglerna kring prövningstillstånd är att förkorta de genomsnittliga handläggningstiderna och minska kostnaderna för de inblandade. För att garantera högt ställda krav på rättssäkerhet, förbättras grunderna för prövningstillstånd bland annat genom nya eller justerade tillståndsgrunder, möjlighet att meddela partiella prövningstillstånd och möjlighet att hålla sammanträde med parterna inför bedömningen av om prövningstillstånd skall ges. Hovrätten får också bättre möjligheter att ta del av bevisning vid tillståndsprövningen i hovrätten, bland annat genom videoinspelningar. Bevisupptagningen i hovrätten förändras Hovrätten skall som huvudregel avstå från att kalla förhörspersoner på nytt när bevisningen tagits upp på video i tingsrätten. I stället skall videoinspelningen från tingsrätten spelas upp i hovrätten. Om ytterligare frågor behöver ställas får dock hovrätten kalla personen till ett tilläggsförhör. Det nya förhöret ses då som ett komplement till tingsrättsförhöret. Detta för att hovrätten i större utsträckning skall grunda sin prövning på samma material som legat till grund för tingsrättens avgörande. 5

Ny teknik Ny teknik har byggts upp och installerats i 450 rättssalar runt om i hela landet. I samtliga förhandlingssalar i tingsrätterna har teknik för inspelning av ljud och bild installerats. I hovrätterna och Högsta domstolen skall uppspelning kunna ske vid förhandling och föredragning. Detta innebär att samtliga hovrättssalar har utrustats med särskild presentationsteknik. Även hovrätterna har fått möjlighet att spela in förhör med video. 4. FÖRÄNDRINGARNA I SAMMANFATTNING Nedan följer de materiella förändringar som reformen innebär i stora drag, uppdelat på måltyp och instans. I kapitel 5 nedan följer sedan en något mer ingående beskrivning av de nya reglerna, liksom några allmänna rekommendationer till stöd för advokatens bedömning av och agerande i olika processuella situationer. 4.1 Regler som gäller både tvistemål och brottmål i tingsrätt a.) En berättelse som lämnas i bevissyfte skall dokumenteras genom videoupptagning (prop. s. 105 och 228) inget krav på samtycke från förhörspersonerna ingen bildupptagning om det finns särskilda skäl som talar mot det (t.ex. negativ inverkan på berättelsen eller om tekniken fallerar) upptagning även vid syn och annan bevisupptagning utanför tingssalen b.) Videokonferens permanentas (prop. s. 87 och 223) gäller samtliga aktörer, även vid syn inställelse i rättssalen dock fortfarande huvudregel parternas uppfattning ej avgörande ej videokonferens om det är olämpligt (beakta t.ex. kostnader, olägenheter, påtaglig rädsla etc.) samma utevaropåföljd vid videokonferens som vid sammanträde c.) Samma regler för att delta per telefon som genom videokonferens (prop. s. 97 och 226) kan utöver tidigare tillämpning bli aktuellt vid tilläggsförhör i hovrätten d.) Part som inte får närvara vid ett förhör kan få följa förhöret genom en ljudöverföring eller en ljud- och bildöverföring (prop. s. 99 och 227) e.) Vid platsbrist i rättssalen skall parter och andra kunna följa sammanträdet genom bild- och ljudöverföring från en sidosal (prop. s. 101 och 227) 6

f.) Vid huvudförhandling får processmaterial presenteras genom hänvisning till handlingar (prop. s. 145 och 244) gäller yrkanden, inställningar, utvecklande av talan, skriftlig bevisning, tidigare upptagen muntlig bevisning gäller inte pläderingar hänvisning får ske om rätten finner det lämpligt g.) Bevisupptagning utom huvudförhandling får ske om det kan antas att målet kommer att avgöras utan huvudförhandling (prop. s. 149) h.) Rätten får avvisa ett bevis om det trots rimliga ansträngningar inte kan tas upp och avgörandet inte bör fördröjas ytterligare (prop. s. 156 och 231) 4.2 Regler som gäller tvistemål i tingsrätt a.) Enhetligare regler för sammanträden under förberedelsen (prop. s. 124-126) b.) Nya regler om kallelse och om underlåtenhet att följa kallelse (prop. s. 126 och 241) gäller både sammanträde under förberedelsen och huvudförhandling påföljder för inställelse och i kallelser i dispositiva respektive indispositiva mål c.) Sammanställning av parternas ståndpunkter (prop. s. 129 och 242) om det är till fördel för handläggningen, skall rätten göra en sammanställning av parternas yrkanden, invändningar samt de omständigheter som dessa grundas på sammanställningen bör upprättas successivt under förberedelsen av målet rätten kan förelägga parterna att lämna underlag för sammanställningen d.) Tidsplan (prop. s. 132 och 240) skall upprättas om det inte är obehövligt på grund av målets beskaffenhet eller av annat skäl parterna åläggs att fortlöpande kontrollera att tidsplanen kan hållas e.) Vittnesattester får åberopas om parterna godtar det och det inte är uppenbart olämpligt (prop. s. 166 och 235) 4.3 Regler som gäller brottmål i tingsrätt a.) Vissa brottmål kan avgöras utan huvudförhandling (prop. s. 141 och 250) om det saknas anledning att döma till annat än böter oavsett straffskala om ingen av parterna begär huvudförhandling om det inte behövs med hänsyn till utredningen 7

om den tilltalade inte är under 18 år den tilltalade skall informeras om möjligheten till avgörande på handlingarna och om sin rätt till huvudförhandling parterna skall ges tillfälle att slutföra sin talan före målet avgörs på handlingarna, om de inte redan kan anses ha gjort det b.) Muntlig förberedelse i brottmål (prop. s. 134 f. och 252) skall hållas om det behövs för målets förberedelse eller av något annat skäl 4.4 Regler om hovrättsprocessen a.) Prövningstillstånd införs, med vissa få undantag, i alla tvistemål och domstolsärenden (prop. s. 172 och 258). Förutom att prövningstillstånd också i brottmål skall kunna ges i s.k. granskningsfall (se nedan), görs inte några ändringar avseende reglerna om prövningstillstånd i brottmål. b.) Förhör skall som huvudregel läggas fram genom uppspelning av videoupptagning från tingsrätten (prop. s. 200 och 233) c.) Vid huvudförhandling får processmaterial presenteras genom hänvisning till handlingarna i målet (prop. s. 145, 266 och 273) gäller yrkanden, inställningar, utveckling av talan, skriftlig bevisning och tidigare upptagen muntlig bevisning gäller inte pläderingar hänvisning får ske om rätten finner det lämpligt i brottmål får förebringande av tilltrosbevisning inte ske enbart genom hänvisning (se t.ex. Svea hovrätts promemoria En Modernare Rättegång, sid. 12 under kap. 2.5 om tilltrosreglerna) Det bör observeras att ingen förändring har gjorts av reglerna om åberopande av ny bevisning under hovrättsprocessen i brottmål. 8

5. DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA OCH NÅGRA REKOMMENDATIONER Processen i tingsrätt Ljud- och bildupptagning av förhör i domstol Se 6 kap. 6 rättegångsbalken samt prop. s. 105-110 och 228-230 Alla förhör med bevispersoner (målsägande, vittne och sakkunnig), men även med tilltalad själv, skall i tingsrätt dokumenteras genom ljud- och bildupptagning (videoupptagning) om det inte finns särskilda skäl som talar emot det. Något samtycke krävs inte från bevispersonerna. Skäl som kan tala mot videoinspelning är exempelvis om bevisupptagningssättet skulle ha en negativ inverkan på förhörspersonens berättelse liksom om tekniken inte skulle fungera. Även syn får dokumenteras genom videoupptagning. Även vid deltagande per telefon gäller samma villkor som för videokonferens. Rekommendation: Det är uppenbart att det är processekonomiska skäl som i första hand ligger till grund för förändringen. Det är mycket viktigt att de nya reglerna kring bevisupptagning inte går ut över rättssäkerheten och parts rätt till en rättvis rättegång. I många fall kommer säkerligen omständigheterna vara sådana att det finns skäl att påtala behov av förnyade förhör etc. Det bör dock beaktas att det inom ramen för de utbildningar som genomförts inom Sveriges Domstolar påpekats att onödiga tilläggsförhör eller omförhör kan få följder vid domstolens prövning av arvode. Offentlighet, sekretess och partsinsyn för ljud- och bildupptagningar Se 7 kap. 48, 12 kap. 3 och 15 kap. 7 sekretesslagen samt prop. s. 110-120 och 287-289 Sekretess skall gälla för bilduppgiften i en videoupptagning som gjorts vid ett domstolsförhör. För bildupptagningen råder ett s.k. omvänt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för att bildupptagningen är sekretesskyddad och inte skall lämnas ut. Sekretessen tar sikte på det men som den hörde kan lida. När det gäller partsinsynen har parterna rätt att titta på videoupptagningen i domstolens lokaler, men bildmaterialet lämnas inte ut till part eller ombud/försvarare (se Högsta domstolens avgörande den 25 september 2008 i mål B 3009-08, i vilket Advokatsamfundet yttrade sig.) Oaktat Högsta domstolens avgörande torde den som hörts normalt ha rätt att få ut bildupptagning av det egna förhöret. Rekommendation: Sekretessreglerna gäller enbart beträffande bildupptagning. I fråga om möjlighet att begära att få ut ljudupptagning från ett inspelat förhör gäller fortfarande samma regler som tidigare. Vid behov bör en advokat kunna begära ut ljudupptagningar eller titta på videoupptagning i rättens lokaler. I de fall exempelvis en försvarare och en frihetsberövad tilltalad tillsammans behöver gå igenom en videoupptagning för att förbereda ett överklagande el. dyl. får mot bakgrund av Högsta domstolens avgörande detta lösas utifrån vad som är möjligt och lämpligt i det enskilda fallet. I vissa fall bör detta kunna ske genom att 9

videokonferens anordnas på ett sådant sätt att ett förhör kan gås igenom tillsammans med en frihetsberövad klient. I andra fall kan klientens inställelse i domstolens lokaler genom kriminalvårdens försorg kunna ordnas. Ytterligare exempel på tillvägagångssätt är att försvararen tar del av bildupptagningen i rättens lokaler samtidigt som telefonkommunikation upprättats med klienten. Videokonferens m.m. i rätten Se 5 kap. 10 och 11 rättegångsbalken samt prop. s. 82-99 och 223-226 Huvudregeln är fortfarande att parter och andra skall närvara och inställa sig personligen i rätten. Samtliga parter och bevispersoner som skall delta i ett sammanträde inför rätten skall dock, om rätten anser det lämpligt, kunna delta genom videokonferens. Sådana omständigheter som talar för inställelse genom videokonferens är kostnader och olägenheter samt om någon känner en påtaglig rädsla för att personligen närvara i rättssalen. Skäl som talar mot videokonferens är om det skulle vara olämpligt med hänsyn till ändamålet med personens inställelse och övriga omständigheter. Samma påföljd för utevaro vid videokonferens gäller som för utevaro från personlig inställelse vid sammanträde. Rekommendation: Videokonferenser torde normalt passa bättre för muntliga förberedelser än för upptagande av muntlig bevisning. I synnerhet om det är fråga om bevisning av tilltroskaraktär. En advokat bör anpassa sitt förhållningssätt till bevisupptagning genom videokonferens beroende på om det är fråga om mål och ärenden som i stor utsträckning bygger på tilltrosbevisning. Det är vidare av stor vikt att en advokat bevakar sin klients intressen på bästa sätt genom att vid behov lyfta fram argument mot användandet av videokonferens. Advokaten bör även i övrigt verka för användande av det mest rättssäkra och tillförlitliga bevisupptagningssättet i det enskilda fallet. Avgörande av brottmål utan huvudförhandling i tingsrätt Se 45 kap. 10 rättegångsbalken, 27 lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare samt prop. s. 142 f. och 252 I brottmål där svårare påföljd än böter inte är aktuell och där huvudförhandling inte begärts av någon av parterna eller det behövs med hänsyn till utredningen, kan målet avgöras på handlingarna. Som exempel på brott där detta kan bli aktuellt är t.ex. snatteri, skadegörelse, olovlig körning, rattfylleri, ringa narkotikabrott, hastighetsöverträdelse och brott mot knivförbudslagen. Om åtalet avser någon som är under 18 år skall dock huvudförhandling alltid hållas. Rekommendation: Avgörande utan huvudförhandling kommer företrädesvis aktualiseras i mål i vilka offentliga försvarare sällan förekommer. Är offentlig försvarare förordnad bör denne nogsamt, bland annat utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, bevaka behovet av muntlig förhandling. 10

Hänvisning till handlingarna vid huvudförhandling Se 43 kap. 7 rättegångsbalken samt prop. s. 143-148 och 244-246 I dag gäller att processmaterialet skall läggas fram muntligt eller skriftligt. Muntlighetsprincipen mjukas nu upp. Om rätten anser det lämpligt får processmaterialet (även i hovrätt) presenteras genom hänvisningar till handlingar i målet. Detta gäller yrkanden, inställningar, sakframställningar, skriftlig bevisning samt personalia i brottmål. I hovrätten är det även möjligt att hänvisa till referat ur tingsrättens dom samt till ljud- eller videoupptagningar från tingsrätten. Endast pläderingarna måste framföras muntligt. Exempel på handlingar som kan förebringas genom hänvisning är avtal, branschregler, försäkringsvillkor, sakkunnigutlåtanden, värderingsintyg, fakturor, kvitton m.m. Det som tidigare framhållits beträffande tilltrosbevisning och ändringsmöjlighet aktualiseras även i detta avseende. Rekommendation: För att underlätta rättens bedömning av hur bevisning skall läggas fram bör en advokat i stämningsansökningar, svarsskrivelser och överklaganden ange tydliga bevisuppgifter med preciserade förhörs- och bevisteman. Ibland kanske det till och med kan vara motiverat att i förväg ange att man endast avser att hänvisa till vissa specifika handlingar. Detta för att klargöra betydelsen av att rätten särskilt tar del av dessa handlingar före rättegången. Självfallet skall en advokat bidra till att effektivisera civil- och brottmålsprocessen, men många gånger kan det vara av vikt för målets rätta bedömning att en handling föredras helt eller delvis. Viktiga delar av bevisningen bör alltid föredras muntligt Effektivitetskravet får inte inverka negativt på klientens intresse av en rättssäker rättegång. De förhör eller delar av förhör som åberopas genom uppspelning av upptagningen från huvudförhandlingen i tingsrätten bör även spelas upp under huvudförhandlingen i hovrätten. Muntlig förberedelse i brottmål vid tingsrätt 45 kap. 13 rättegångsbalken samt prop. s. 134 f. och 252 Tidigare har det krävts särskilda skäl för att rätten skall hålla muntlig förberedelse i brottmål. Kravet på särskilda skäl har nu tagits bort och i stället gäller nu att sammanträde skall hållas om det behövs för målets förberedelse eller av något annat skäl. Avsikten är att muntlig förberedelse skall användas när det kan underlätta och effektivisera den kommande huvudförhandlingen. Detta gäller framför allt vid stora och komplicerade mål. Uteblir någon som kallats till sammanträdet, får detta ändå hållas om det främjar beredningen av målet. Rekommendation: En försvarare bör överväga att sörja för att muntlig förberedelse hålls i sådana mål där omfattande bevisning förekommer och det ligger i klientens intresse att undvika onödiga vittnesmål och annan onödig bevisning inför huvudförhandlingen. Muntlig förberedelse är också lämplig om det finns behov av att få ökad klarhet om gärningspåståendet. Det bör erinras om att den muntliga förberedelsen protokolleras. Ståndpunkter, inställning m.m. kan därmed komma att åberopas vid en huvudförhandling, även om det självfallet inte råder något förbud mot att ändra ståndpunkt och inställning. För att tillvarata sin huvudmans intressen kan en försvarare föreslå att ett särskilt sammanträde hålls med åklagaren innan denne beslutar i frågan om åtal (se 23 kap. 18 tredje stycket RB). En försvarare bör även med fördel kunna begära preliminär 11

gärningsbeskrivning och bevisuppgift av åklagaren redan i samband med slutdelgivning av åtalet (s.k. 23:18-delgivning). Avvisning av bevisning Se 35 kap. 7 rättegångsbalken samt prop. s. 156-162 och 231-232 Rätten får, utöver vad som tidigare gällt, avvisa ett bevis om det trots rimliga ansträngningar inte kan tas upp och om avgörandet inte bör fördröjas ytterligare. Rekommendation: En advokat bör i förekommande fall begära att motpartens/åklagarens bevisning skall avvisas med hänvisning till den nya avvisningsgrunden. Bevisupptagning utom huvudförhandling Se 36 kap. 19, 37 kap. 3 och 40 kap. 11 rättegångsbalken samt prop. s. 150-153 och 238-239 Bevisupptagning får ske utom huvudförhandling, om det kan antas att målet kommer att avgöras utan huvudförhandling. Reglerna om bevisupptagning utom huvudförhandling i mål som skall avgöras efter huvudförhandling lämnas oförändrade. Nya regler om kallelser och underlåtenhet att följa kallelser i tvistemål vid tingsrätt Se 42 kap. 12, 44 kap. 1-4 och 7 samt prop. s. 126-129, 241-242 och 247-250 De nya reglerna gäller både sammanträde under förberedelsen och huvudförhandling. I dispositiva tvistemål kallas part vid påföljd av tredskodom. Part som skall inställa sig personligen skall också föreläggas vite. Part som skall höras i bevissyfte skall föreläggas att inställa sig personligen vid påföljd av tredskodom. Om sammanträdet avser en fråga om rättegångshinder skall bestämmelserna om indispositiva mål tillämpas. I indispositiva tvistemål skall käranden inställa sig vid påföljd av att talan förfaller. Om käranden skall inställa sig personligen skall han också föreläggas vitespåföljd. Om käranden skall höras i bevissyfte skall han kallas att inställa sig personligen, dels vid påföljd av vite, dels vid påföljd av att käromålet annars förfaller. Svaranden skall alltid föreläggas vid påföljd av vite. Sammanställning av parternas ståndpunkter i tvistemål vid tingsrätt Se 42 kap. 16 rättegångsbalken samt prop. s. 129-131 och 242-243 Reglerna om upprättande av sammanställningar av parternas ståndpunkter skärps på följande sätt. Om det är till fördel för handläggningen av målet skall tingsrätten i tvistemål göra en sammanställning av parternas yrkanden och invändningar samt de omständigheter som dessa grundas på. Det är alltså fråga om en obligatorisk skyldighet under förutsättning att det är till 12

fördel för målets handläggning. Tingsrätten får då även förelägga parterna att lämna underlag till sammanställningen. För hovrättens del är bestämmelsen om sammanställning även fortsättningsvis fakultativ, dvs. hovrätten får göra en sådan sammanställning men är inte skyldig att göra det. Rekommendation: Sammanställningen bör nogsamt gås igenom och kontroll göras av att allt som anförts finns med. I annat fall bör rätten omgående kontaktas och sammanställningen kompletteras med erforderliga uppgifter. Tidsplan i tvistemål vid tingsrätt Se 42 kap. 6 rättegångsbalken samt prop. s. 132-134 och 240-241 Reglerna om upprättande av tidsplan i tingsrätt skärps i två avseenden. För det första skall en tidsplan upprättas, om det inte är obehövligt på grund av målets beskaffenhet eller av något annat skäl. För det andra åläggs parterna att fortlöpande kontrollera att tidplanen kan hållas och omgående underrätta tingsrätten om det blir aktuellt med avvikelser från tidsplanen. Rekommendation: Tidplanen får nu ökad betydelse. Tidsplanen torde normalt komma att upprättas i anslutning till sammanträde för muntlig förberedelse. Det är viktigt att redan från början noga kontrollera att tidsplanen är realistisk. Tidsplanen skall följas av såväl parter som rätten. Det är också viktigt att löpande kontrollera att tidsplanen kan hållas och att omedelbart underrätta domstolen om något inträffar som förskjuter tidsplanen. Görs inte detta kan det inte uteslutas att agerandet kan påverka ansvaret för rättegångskostnaderna. Eftersom det även åligger en advokat att se till att part och åberopade vittnen kan inställa sig vid en planerad huvudförhandling, är det viktigt att advokaten omgående underrättar domstolen om någon av dessa har eller får förhinder. Förbud för rätten att föra in ny bevisning i dispositiva tvistemål vid tingsrätt Se 35 kap. 6 rättegångsbalken samt prop. s. 154-155 och 230-231 Rättens möjligheter att i dispositiva tvistemål självmant föra in ny bevisning tas bort. Vittnesattester får åberopas i tvistemål i tingsrätt Se 35 kap. 14 rättegångsbalken samt prop. s. 165-167 och 235-236 Förbudet mot att åberopa en skriftlig berättelse som bevis i tvistemål mjukas upp. En skriftlig berättelse skall få åberopas dels om parterna godtar det, dels om det inte är uppenbart olämpligt. Detta gäller för såväl dispositiva som indispositiva tvistemål. Rekommendation: Inför ett ställningstagande i fråga om vittnesattest bör beaktas att möjligheten till motförhör därmed inte finns. I de fall vittnesattest kommer att aktualiseras är det vidare viktigt att denna utformas så att den fullt ut fyller sin funktion. Förutom vittnets uppgifter i sak bör exempelvis av vittnesattesten framgå vem vittnet är, vilken ställning vittnet har, vad som föranleder vittnesmålet, etc. 13

Processen i hovrätt Allmänt Se prop. s. 82, 171-172 ff., 200 ff, samt 206 ff. När det gäller rollfördelningen mellan domstolsinstanserna innebär reformen att tyngdpunkten i rättsskipningen skall ligga i första instans. Hovrättens främsta uppgift skall vara att kontrollera de tingsrättsavgöranden som överklagas och rätta eventuella felaktigheter. Hovrätten skall alltså i första hand vara en garant för materiellt riktiga avgöranden. Det tydliggörs därmed att det i hovrätten skall vara fråga om en överprövning snarare än en omprövning av saken. Avsikten är att hovrättsprocessen skall renodlas och effektiviseras genom en utvidgning av systemet med prövningstillstånd, en reformering av reglerna om framläggande av bevisning i hovrätt samt ändring av tilltrosregeln (se nedan). Det är viktigt att påpeka att de nya reglerna med anledning av reformen inte innebär någon förändring såvitt gäller reglerna om möjligheten att åberopa ny bevisning i brottmål under hovrättsprocessen. Prövningstillstånd i hovrätt Se 49 kap. 12 och 14 a rättegångsbalken samt prop. s. 184-197, 258 och 261-262 Kravet på prövningstillstånd omfattar alla typer av tvistemål, domstolsärenden, slutliga beslut och beslut under rättegång, liksom för beslut i dom. Även anslutningsöverklaganden omfattas av kravet på prövningstillstånd och prövas på sina egna meriter. Förutom att prövningstillstånd även i brottmål skall kunna ges i granskningsfall (se nedan), görs inte några ändringar avseende reglerna om prövningstillstånd i brottmål. Prövningstillstånd ska lämnas om det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit fram till (ändringsdispens), det inte utan att prövningstillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten kommit till (granskningsdispens), det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt (prejudikatsdispens), det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (extraordinär dispens). Ändringsfall: Dessa fall utgör den centrala grunden i det utvidgade systemet med prövningstillstånd och innebär att prövningstillstånd skall beviljas om det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten kommit fram till. Bedömningen av domslutets riktighet skall ta sikte på såväl bevisfrågor som rättsfrågor. Kravet för prövningstillstånd enligt denna grund ställs relativt lågt. 14

Granskningsfall: Prövningstillstånd skall här meddelas om det annars inte går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till. Granskningen skall i huvudsak vara inriktad på tingsrättens egentliga domskäl. I vissa omfattande och komplicerade mål om tekniska eller ekonomiska förhållanden kan målets omfattning och komplexitet i sig tala för att prövningstillstånd skall meddelas. Prejudikatfall: Detta fall gäller redan i dag och innebär att prövningstillstånd skall meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas i högre rätt. Syftet är att möjliggöra för Högsta domstolen att pröva principiellt viktiga och intressanta mål. Extraordinära fall: Även detta fall gäller redan i dag och innebär att prövningstillstånd skall meddelas om det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet, t.ex. om det föreligger något formellt rättegångsfel av allvarligare slag. Prövningstillstånd kan även begränsas till att avse en viss del av en dom eller ett slutligt beslut, om utgången i den delen inte kan påverka andra delar av det överklagade avgörandet. Vid avgörande av frågor om prövningstillstånd skall tre domare delta och vanliga omröstningsregler gäller. I enkla fall finns det även möjlighet för en ledamot att ensam bevilja prövningstillstånd. Rekommendation: En advokat bör i förekommande fall peka på möjligheten till partiellt prövningstillstånd så snart advokaten anser att hovrätten enkelt och snabbt kan skilja sig från sådana delar som det från saklig synpunkt inte finns anledning att pröva ytterligare. Med hänsyn till reglerna om prövningstillstånd bör advokaten också noga överväga rättens sammansättning. Presentation av muntlig bevisning i hovrätten Se 35 kap. 13, 36 kap. 13, 37 kap. 3, 40 kap. 11 och 50 kap. 4, 9, 23 rättegångsbalken samt prop. s. 162-165, 198-210, 233-237, 262-265 och 268-269 Enligt den nya huvudregeln skall muntlig bevisning presenteras genom uppspelning av videoförhör. Tilläggs- och omförhör är endast tillåtna i undantagsfall. Sådana förhör kan behövas när ytterligare frågor behöver ställas till den som redan hörts i tingsrätten eftersom nya omständigheter eller bevisning åberopas eller då det råder oklarheter om vad personen menat med sin utsaga i tingsrätten. Vilket underlag är då den som begär ett tilläggsförhör skyldig att presentera för hovrätten? Parten måste ange varför ytterligare frågor måste ställas men behöver inte tala om vilka frågor som skall ställas. Om bevisuppgiften är otydlig kommer hovrätten att kräva förtydligande och avhjälps inte bristerna kan hovrätten avslå begäran om tilläggsförhör. Beviljas tilläggsförhör skall detta inledas genom uppspelning av videoförhöret från tingsrätten, om detta inte är olämpligt. Så kan vara fallet om det tidigare förhöret förlorat 15

aktualitet med hänsyn till hur målet kommit att gestalta sig i hovrätten, om videoupptagningen inte finns tillgänglig samt om tekniken fallerar. När det gäller förutsättningarna för omförhör är dessa i mångt och mycket förknippade med reglerna om tilltrosbevisning. Tidigare har huvudregeln varit att om tingsrätten har grundat sitt avgörande på de uppgifter som ett vittne har lämnat under förhör vid tingsrätten och avgörandet även i hovrätten beror på tilltron till denna bevisning, så får hovrätten inte göra någon ändring i tingsrättens dom utan att bevisningen tas upp på nytt vid huvudförhandlingen i hovrätten. Tanken har varit att hovrätten inte skall behöva döma på sämre underlag än det som tingsrätten hade. I och med den nya reformen får hovrätten tillgång till videoinspelning av förhören från tingsrätten. Enligt lagstiftaren ger en uppspelning av videoförhör i hovrätten i stort sett lika gott underlag för bevisvärdering som ett förnyat förhör. Enligt den nya tilltrosregeln får hovrätten därför utan förnyad bevisupptagning frångå tingsrättens tilltrosbedömning, om beviset läggs fram genom en videoupptagning från tingsrätten. Parterna har numera det primära ansvaret för att tilltrosbestämmelserna inte lägger hinder i vägen för en ändring av tingsrättens dom i enlighet med överklagandet. Detta innebär att parterna i överklagandet respektive svarsskrivelse skall ange vilken bevisning som åberopas, vad som skall styrkas med varje bevis och i vilken utsträckning åberopad muntlig bevisning bör tas upp på nytt. Om hovrätten skulle finna att tingsrättens tilltrosbedömning kan behöva ändras, bör den spela upp videoförhöret från tingsrätten. För det fall en tilltalad är kallad att inställa sig personligen vid förhandlingen i hovrätten vid äventyr att överklagandet annars förfaller är det oklart om denna regel kan tillämpas då den tilltalade inte skall höras på nytt i hovrätten. Rekommendation: En advokat bör inte tveka inför att åberopa tilläggsförhör/omförhör när förutsättningarna för detta föreligger och det är till gagn för klientens intressen. Advokaten måste då tydligt ange skäl för behovet av sådant förhör. En advokat bör vidare ange tydliga och preciserade bevisuppgifter samt ange om beviset kan presenteras genom hänvisning. Om motpart eller åklagare inte anför tillräckliga skäl för tilläggsförhör/omförhör bör advokaten motsätta sig sådana förhör. Detta ställer krav såväl på advokaten själv som att advokaten aktivt verkar för att åklagare och motpart preciserar bevistema och förhörstema i tingsrätten. Särskild uppmärksamhet bör självfallet även riktas på sådana omständigheter som gör att kompletterande förhör kan anses erforderliga, liksom även förnyade förhör. Advokaten måste även i ett tidigt skede beakta att det för tilläggsförhör/omförhör krävs särskilda skäl och att sådana skäl måste anges vid åberopande av förnyade förhör. Reformen inger oro för att en tilltalads rätt att komma till tals i hovrättsprocessen alltför mycket kommer att inskränkas. Denna fråga berörs i propositionen sid. 204-206. Ett viktigt påpekande är att försvararen, i de fall då den tilltalade inte skall höras på nytt i hovrätten utan endast uppspelning skall ske av tingsrättsförhöret, är noggrann med att göra en utförlig sakframställning. Detta berörs i propositionen på sid. 205. Som nämnts tidigare får ett omförhör/tilläggsförhör med den tilltalade äga rum endast om ytterligare frågor behöver ställas (se 35 kap. 13 rättegångsbalken). Tre olika fall sägs kunna urskiljas där det kan behöva ställas ytterligare frågor. 16

1. Det första fallet är att en part tillåts åberopa nya omständigheter vars existens blir tvistiga och någon av parterna vill föra bevisning om dessa genom ett nytt förhör. 2. Det andra fallet är då annan ny bevisning gör det nödvändigt att ställa kompletterande frågor. 3. Det tredje fallet är om det råder oklarheter om vad en förhörsperson menat med sin utsaga. Det kan t.ex. vara fråga om att motstridiga uppgifter har lämnats om en omständighet som är av betydelse. Om det däremot är fråga om svårigheter att göra en riktig bedömning av den bevisverkan som uppgifterna kan ha, skall förhöret läggas fram i form av en uppspelning av ljud- och bildupptagningen. Att svävande uppgifter har lämnats behöver alltså inte utgöra skäl för ett kompletterande förhör. Om någon av dessa situationer föreligger till stöd för ett tilläggsförhör eller det annars finns behov av att ställa ytterligare frågor, skall försvararen naturligtvis inte tveka inför att begära tillstånd för ett omförhör/tilläggsförhör. Reformens praktiska effekter på hovrättsförhandlingen a) Parterna kallas personligen/eller genom ombud vid samma påföljder som idag. b) Till förhandlingen inställer sig parterna med sina ombud. c) Ordföranden hänvisar till tingsrättens dom. d) Parterna hänvisar till ingivna skrifter rörande yrkanden, inställningar och sakframställning. e) Förhör med parter vid tingsrätten spelas upp på video alternativt hänvisning sker till videoupptagningarna. f) Förhör med vittnen och andra bevispersoner spelas upp på video alternativt hänvisning sker till videoupptagningarna. g) Parterna slutför sin talan (i princip första gången som de kommer till tals). Rekommendation: En advokat måste få betalt för sitt arbete. Advokaten måste därför noga ange det arbete som lagts ned på målet inför hovrättsprocessen och i förekommande fall begära ersättning utöver den taxa som kan vara tillämplig. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Se prop. s. 219-220 och 276-277 De nya reglerna trädde i kraft den 1 november 2008 och gäller alla pågående mål. Uppspelning av videoupptagningar gäller dock i praktiken först när det finns sådana upptagningar. Initialt är detta således aktuellt enbart i de fall domstolen deltagit i försöksverksamheten med videoupptagningar. Den nya grunden för prövningstillstånd granskningsfall och möjligheten till partiellt prövningstillstånd är tillämplig även på avgöranden som meddelats före ikraftträdandet av lagändringarna. 17