Energi- och klimatprogram för Örebro län 2013 2016

Energi- och klimatprogram för Örebro län 2013 2016 Publ.nr 2013:15

Energi- och klimatprogram för Örebro län 2013-2016 Studiobilder: Magnus Wahman. Framtagen av Länsstyrelsen i Örebro län och Regionförbundet Örebro. 2

FÖRORD Nu ökar vi takten i klimatarbetet! Vår tids stora ödesfråga är vår egen klimatpåverkan och hur vi förmår att minska den. Vilken värld ska vi lämna efter oss till våra barn och barnbarn? Vilka förutsättningar ger vi för kommande generationer att bo och verka där deras förfäder lever i dag? För att bedriva fiske i Victoriasjön eller jordbruk på Närkeslätten? För att kunna bo i Amazonas regnskogar eller i ett hus med källare nära ett vattendrag i Bergslagen? Du håller i din hand Energi- och klimatprogram för Örebro län. Det ger inte hela svaret på frågan om hur vi löser klimatproblemen. Det krävs internationella överenskommelser och nationella styrmedel som lagar och skatter. Men energi- och klimatprogrammet innehåller viktiga mål och åtgärder för att vi som i dag bor och verkar i Örebro län ska bidra till att utvecklingen går åt rätt håll. På vissa områden går vi här längre än de nationella målsättningarna. Dels för att vi redan har kommit långt på dess områden i vårt län. Dels för att vi är övertygade om att vi kan göra mycket, mycket mer. Vi vet till exempel att vissa livsmedel har stor klimatpåverkan. Och varje dag, året runt, serveras tusentals offentligt upphandlade och serverade måltider i vårt län. Genom smartare matval och minskat svinn kan vi göra skillnad! Fossila bränslen är den största källan till utsläpp av växthusgaser. Kollektivtrafiken är viktig för att minska utsläppen och att köra all kollektivtrafik på förnybara drivmedel gör skillnad. Om vi dessutom uppmuntrar och underlättar för transportföretag och privatbilister att köra energismart i och genom länets kommuner kommer vi ännu längre. Att jaga onödig energianvändning kan spara miljön, ge mer pengar till investeringar och öka konkurrenskraften. Med ett effektivt klimatarbete tar vi vårt ansvar för framtiden. Och Örebro län blir en bättre plats att bo och verka på redan idag. Örebro den 20 december 2012 Rose-Marie Frebran Landshövding Länsstyrelsen i Örebro län Irén Lejegren (S) Ordförande Regionförbundet Örebro 3

INNEHÅLL Innehåll 4 1. Inledning 5 1.1 Nationella och globala energi- och klimatutmaningar 5 1.2 Energi- och klimatutmaningarna i relation till länets utvecklingsstrategi 5 1.3 Programmets syfte och funktion 6 1.4 Hur programmet har tagits fram 7 1.5 Läsanvisning och struktur 8 2. Vision för energi och klimat 2050 9 2. 1 Innebörd och bakgrund 9 3. Övergripande mål 10 3.1 Mål för utsläpp av växthusgaser 10 3.2 Mål för energieffektivitet 11 3.3 Mål om förnybar energi 12 4. Strategiska ställningstaganden - 5 vägar till minskad klimatbelastning 14 5. Insatsområden 15 5.1 Bostäder och lokaler 15 5.2 Företag och industrier 19 5.3 Transporter 22 5.4 Livsmedelsproduktion 29 5.5 Energiförsörjning 31 5.6 Konsumtion 34 6. Beräkning av hur vi når det regionala klimatmålet 36 6.1 Olika sektorers bidrag 36 6.2 Värdering av el- och fjärrvärmeanvändningens klimatpåverkan 36 7. Genomförande och uppföljning 37 Läs mer! Åtgärdsbilaga till Energi- och klimatprogram för Örebro län 2013-2016. Underlagsrapport, Nulägesbeskrivning - energi och klimat i Örebro län 2011. Bilagan och rapporten finns publicerade på Länsstyrelsens respektive Regionförbundets hemsidor: www.regionorebro.se/energiprogram www.lansstyrelsen.se/orebro/energiprogram 4

1. INLEDNING 1.1 Nationella och globala energi- och klimatutmaningar Det finns stora möjligheter att förändra samhällets energiförsörjning och använda jordens resurser på ett mer effektivt och långsiktigt hållbart sätt. En omställning till ett fossilbränslefritt och effektivt energisystem är nödvändigt för att vi ska möta de utmaningar som återfinns i både nationella och internationella scenarion om klimatets utveckling. För att nå energi- och klimatmålen behövs ett aktivt och strategiskt klimatarbete med verkningsfulla åtgärder och ett gott samspel mellan offentliga, privata och ideella aktörer. Den globala utmaningen att nå tvågradersmålet 1 innebär att de totala utsläppen i världen måste kulminera före år 2020 och minst halveras till år 2050 (jämfört med 1990 års nivå). Åtgärder för att öka upptaget av kol i skog och mark kan hjälpa till att begränsa temperaturökningen. Örebro län behöver agera för att bidra till att de nationella energi- och klimatmålen uppfylls. Målen förutsätter bland annat att användningen av fossila bränslen för uppvärmning är avvecklad till år 2020, att energieffektiviteten i transportssystemet stegvis ökar och att fossilberoendet bryts. 1.2 Energi- och klimatutmaningarna i relation till länets utvecklingsstrategi Utvecklingsstrategi för Örebroregionen 2, som fastställdes av regionfullmäktige i april 2010, är en gemensam vägvisare för länets framtidsarbete. Syftet är att skapa bästa gemensamma framtid för människor och verksamheter i den region där vi alla verkar. I utvecklingsstrategin anges hållbar utveckling som ett viktigt förhållningssätt för framgångsrika kommuner och regioner. Ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv behöver vara med vid prioritering av satsningar. Utvecklingsstrategin anger att vi måste minska våra utsläpp av växthusgaser samt anpassa vårt samhälle till de förändringar som vi vet kommer. Omställningen till ett hållbart samhälle kommer även föra med sig möjligheter. Ambitionerna i Örebro läns regionala utvecklingsstrategi tillsammans med de nationella och internationella energi- och klimatmålen ställer oss bland annat införföljande utmaningar: Vi vill bli fler och samtidigt inte öka utsläppen av växthusgaser i länet. Vi vill skapa en större arbetsmarknadsregion och samtidigt inte öka biltrafiken. Vi vill växa som logistiklän och samtidigt inte öka klimatpåverkan. Vi vill öka användningen av bioenergi och samtidigt värna den biologiska mångfalden. Vi vill exploatera och expandera samtidigt som jordbruksmark kan bli mer eftertraktad. Vi vill odla på bördiga mulljordar och samtidigt minska jordbruket utsläpp. Vi vill att industrin i länet ska expandera och samtidigt ha en minskad energianvändning. 1 En ökning av medeltemperaturen med max två grader över förindustriell nivå har antagits av EU och Sverige. Målet kan översättas i en maximal halt av växthusgaser i atmosfären på cirka 400 ppm. 2 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, www.regionorebro.se 5

Vi vill bygga ut vindkraften och samtidigt ha orörda naturområden. Vi ska attrahera fler besökare och samtidigt ska vi minska klimatutsläppen från resor. Vi vill ha ekonomisk tillväxt i länet och samtidigt minska resursanvändningen. Energi- och klimatprogrammet för Örebro län anger vision, mål, strategi och sex insatsområden för hur vi kan resonera och agera för att hantera dessa utmaningar. 1.3 Programmets syfte och funktion År 2007 antog Länsstyrelsen och regionfullmäktige länets energi- och klimatstrategi och visionen om en klimatklok Örebroregion år 2030. I strategin står det att dokumentet ska aktualitetsprövas vart fjärde år, vilket 2011 föranledde arbetet med att i bred förankring ta fram ett energi- och klimatprogram för Örebro län. Avsikten är att tillsammans leda det strategiska klimatarbetet för länet. Ett framgångsrikt genomförande förutsätter ett utvecklat samarbete mellan regionala organisationer, kommuner, näringslivets och samhällets organisationer och enskilda företag. Syftet med energi- och klimatprogrammet är att styra inriktningen på verksamheter vid Länsstyrelsen i Örebro län och Regionförbundet Örebro. Programmet ska vara vägledande för länets kommuner och landsting samt inspirera företag och andra organisationer. Målet är att tillsammans arbeta för att Örebro län når uppsatta energi- och klimatmål och att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Energi- och klimatprogrammet är ett förtydligande av den ekologiska dimensionen i den regionala utvecklingsstrategin 3. Programmet beskriver hur länet ska nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och är därmed betydelsefullt för miljömålsarbetet i länets kommuner. Regionförbundet Örebro är kommunernas och landstingets samarbetsorgan. Förbundet har i uppdrag att arbeta för hållbar tillväxt och god livskvalitet i hela regionen och har också utsetts till samverkansorgan av regeringen. Det senare innebär bland annat ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna och för prioriteringar av satsningar på infrastruktur. Regionförbundet ansvarar också för fördelning av vissa statliga medel för regional utveckling. Energikontoret är en enhet inom Regionförbundet som arbetar med energi- och klimatfrågor. Kontoret driver på och inspirerar länets kommuner, företagare, organisationer och invånare att minska sin klimatpåverkan, använda energi effektivare och att välja förnybar energi. Energikontoret har även i uppdrag från Energimyndigheten att vara en regional energiaktör och ett regionalt kompetenscentrum på energiområdet. Länsstyrelsen i Örebro län har regeringens uppdrag att förverkliga övriga delar av regeringspolitiken på länsnivå. Länsstyrelsens ska identifiera, samordna och genomföra regionala insatser och åtgärder för att uppnå minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning. I uppdraget ingår att genomföra regionala åtgärdsprogram för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, liksom att redovisa viktiga insatser inom klimatarbetet. Länsstyrelsen ska utveckla och genomföra en regional åtgärdsplan för det klimat- och energistrategiska arbetet. Arbetet ska ske i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer. Energi- och klimatprogrammet för Örebro län är ett led i detta uppdrag. Energi- och klimatprogrammet utgör också en del av länets bidrag till Naturvårdsverkets arbete med Färdplan 2050 - med visionen om ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 4. 3 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, www.regionorebro.se 4 Färdplan 2050, www.naturvardsverket.se 6

1.4 Hur programmet har tagits fram Processen att ta fram energi- och klimatprogrammet har skett i bred dialog med länets kommuner, företag och organisationer. Fyra tematiska arbetsgrupper inriktade på energieffektivisering i byggnader och industrier, resor och transporter, energiförsörjning samt konsumtion och matproduktion, har utgjort kärnan i arbetet. Gruppernas representanter har kommit från regionalt verksamma myndigheter samt från kommuner, landsting, universitet, ideell sektor och företag. Arbetsgruppernas sammansättning har varierat beroende på gruppens tema. Under projektets tre faser: nuläge, mål och åtgärder, har tre dialogträffar genomförts. Sammanlagt har ett 50-tal olika organisationer varit representerade i processen. I den första projektfasen identifierades drivkrafter och motkrafter i klimatarbetet för att nå visionen om inga nettoutsläpp av växthusgaser. Länets långsiktiga vision tillsammans med förslag till regionala mål för minskad klimatpåverkan, ökad energieffektivitet, och ökad andel förnybar energi behandlades i den andra fasen. Efter den andra fasen sammanfattades nuläget i underlagsrapporten: Nulägesbeskrivning - energi och klimat i Örebro län 2011. Mot bakgrund av nulägesbeskrivningen och föreslagna mål har förslag till åtgärder arbetats fram i arbetsgrupperna samt under den tredje dialogträffen. Parallellt med dialogträffarna har uppsökande möten genomförts med representanter från berörda samhällssektorer och länets kommuner. Utöver dialogprocessen utgör kommunernas klimatprogram och energieffektiviseringsstrategier, Trafikförsörjningsprogrammet för kollektivtrafik i Örebro län samt Örebro läns landstings miljö- och hållbarhetsprogram för perioden 2012-2015, underlag för vissa mål i programmet. Foto: Lars Eriksson 7

1.5 Läsanvisning och struktur Programmet innehåller en vision samt tre övergripande mål. Vidare följer en strategisk beskrivning om hur visionen och målen ska nås. Därefter beskrivs sex prioriterade insatsområden med tillhörande åtgärdsområden. Till varje insatsområde finns ett eller flera mål angivna. Där det varit möjligt är målen mätbara. Inom området konsumtion har det inte varit möjligt att sätta ett mätbart mål eftersom det saknas regional statistik över konsumtionens klimatbelastning. Förslag till regionala och lokala åtgärder har tagits fram under programarbetet. Åtgärderna som finns listade i åtgärdsbilagan är utvalda och prioriterade utifrån rådighet, effekt på de tre övergripande målen, kostnadseffektivitet samt om åtgärden leder till regional utveckling. Åtgärderna är sorterade per insatsområde och åtgärdsområde. Energi- och klimatprogram Energi- och klimatprogrammet Programmets åtgärdsbilaga Programmets åtgärdsbilaga Figur 1. Visar hur energi- och klimatprogrammets olika delar hänger ihop. Åtgärderna ska vara ett underlag för inriktningen på Regionförbundets och Länsstyrelsens verksamhetsplanering och ses som förslag till kommunerna och övriga organisationer. Åtgärder där andra organisationer än Regionförbundet och Länsstyrelsen står som ansvarig ska ses som förslag till respektive organisation. Politiska prioriteringar och möjligheten till finansiering kommer att påverka vilka åtgärder som kan genomföras och när. Åtgärderna bör genomföras de närmaste fyra åren, 2013-2016. Åtgärdsbilagan ska vara ett levande dokument som uppdateras under programperioden. 8

2. VISION FÖR ENERGI OCH KLIMAT 2050 År 2050 är Örebro ett län utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Energianvändningen är effektiv 5 i samhällets alla delar och baserad på förnybara energikällor. Ny ändamålsenlig teknik och ändrade konsumtionsvanor bidrar till att uppnå miljömålet om Begränsad klimatpåverkan även utanför länet. Energiomställningen bidrar till att näringslivet utvecklas på ett hållbart sätt och ökar möjligheterna till en god livskvalitet i länet. 2. 1 Innebörd och bakgrund Örebro län ställer sig bakom det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och det internationellt beslutade tvågradersmålet. Innebörden med målet Begränsad klimatpåverkan är att utsläppen av växthusgaser per person i Sverige ska vara på en nivå som, om den tillämpas globalt, inte äventyrar jordens klimat. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Innebörden av tvågradersmålet är att de globala utsläppen måste kulminera före år 2020 och minskas med 75-90 procent till år 2050, jämfört med 1990-års nivå. 6 Det finns samtidigt inga garantier för att allvarliga effekter inte kan utlösas redan vid en lägre temperaturökning. FN:s ramkonvention ska de närmaste åren göra en översyn om att eventuellt skärpa målet från två till en och en halv grader. För att förverkliga visionen om ett län utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050, krävs kraftfulla satsningar på produktion av förnybar energi, energieffektivisering och tillämpning av ny ändamålsenlig teknik inom alla samhällssektorer. 5 Med effektivare energianvändning avses att vi producerar samma mängd nyttigheter (varor och tjänster) i samhället med lägre insats av energi. 6 Svensk klimatpolitik (klimatberedningens slutbetänkande), SOU 2008:24. 9

3. ÖVERGRIPANDE MÅL 3.1 Mål för utsläpp av växthusgaser År 2020 har utsläppen av växthusgaser i Örebro län minskat med minst 25 procent jämfört med 2005. Vi har valt att i likhet med nationella och internationella mål avgränsa målet om växthusgasutsläpp till den geografiska ytan Örebro län. Målet blir därmed jämförbart med det nationella målet och med andra regionala utsläppsmål. Det förenklar även programmets uppföljning i och med att befintlig statistik kan användas. Svagheten med denna modell är att man kan hävda att åtgärder som minskar utsläppen i Örebro län, men som samtidigt ökar utsläppen utanför länet, bidrar till att uppfylla målet. För att möta detta bör man, som nämns i kap 6.2, ta hänsyn till elproduktionens klimatpåverkan utanför regionen vid val mellan olika åtgärder. I kap 5.6 finns också mål och åtgärder kopplade till konsumtion av mat, resor och varor. Utsläppen av växthusgaser från denna konsumtion sker till stor del utanför länets geografiska yta. Figur 2. Totala utsläpp av växthusgaser per sektor och år i Örebro län. Målet till år 2020, motsvarande en minskning på 25 procent från 2005, är markerat med en röd linje. Källa: RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. Indikator Totala utsläpp av växthusgaser i Örebro län per år (ton CO 2 e/år). Källa: Utsläppsstatistik från Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet (RUS). 10

3.2 Mål för energieffektivitet År 2020 har energiintensiteten 7 i Örebro län minskat med 20 procent jämfört med 2008. Energieffektivisering är ett verktyg för att nå andra energipolitiska mål, så som minskade utsläpp av växthusgaser och effektivare resursanvändning. Företag som energieffektiviserar kan öka både sin vinst och sin konkurrenskraft. Effektivisering medför därmed en ekonomisk möjlighet snarare än en kostnad. Energieffektivisering kan också leda till ökat välstånd och bidra till att frigöra resurser som istället kan användas inom andra samhällsområden. Målet och målnivån relaterar till det nationella energiintensitetsmålet som också har basår 2008. Det nationella målet är överförbart till Örebro län eftersom länet har likvärdiga förutsättningar som riket i övrigt. Den totala energianvändningen är bland annat beroende av klimat, konjunktur och befolkningsutveckling. Länets totala energianvändning har haft en ökande trend, medan energianvändning per bruttoregionalprodukt 8 (BRP) visar en nedåtgående trend. Ur klimatsynpunkt är det speciellt angeläget med åtgärder för att effektivisera elanvändningen, kapa effekttoppar samt att minska användningen av fossil energi. Målet bygger på Sveriges tolkning av EU:s mål för energieffektivisering. Figur 3. Total slutanvändning av energi i Örebro län per bruttoregionalprodukt i fasta priser (2010). 9 2007 och 2010 års värden saknas på grund av sekretessregler hos SCB. Källa: Grunddata SCB. Omräkning till fasta priser Regionförbundet Örebro. Indikator Total slutanvändning av energi per bruttoregionalproduktenhet i fasta priser och år. (GWh/BRP i fasta priser). Källa: SCB. 7 Energiintensitet är förhållandet mellan den totala energianvändningen och bruttonationalprodukten eller som i detta fall förhållande mellan energianvändningen i länet och bruttoregionalprodukten. Energiintensitet är ett mått på hur effektivt energin används. 8 Bruttoregionalprodukt (BRP) är ett mått på den totala ekonomiska produktionen i en region. Den är analog med BNP, som anger produktionen på nationell nivå. 9 Diagrammet visar länets energianvändning per bruttoregionalprodukt i indexerade värden i relation till 2008 års värde. 11

3.3 Mål om förnybar energi År 2020 utgör mängden tillförd förnybar energi minst 60 procent av den totala energianvändningen i Örebro län. Målet om 60 procent förnybar energi är en högre målsättning än det nationella målet. Det nationella målet motsvarar 50 procent förnybar energi till år 2020. 10 Det regionala målet bygger på beräkningar och prognoser för respektive energislag. År 2009 stod förnybar energi för 51 procent av den totala energianvändningen i Örebro län. Elproduktionen från vindkraft beräknas öka genom nybyggnation. Även effektivisering inom vattenkraft och nybyggda solenergianläggningar förväntas bidra till en ökad förnybar energiproduktion. Biogasproduktionen i länet beräknas också öka. Den största förändringen bedöms ske genom att olje- och torvanvändningen inom uppvärmningssektorn, framför allt inom fjärrvärmeproduktion, minskar avsevärt. Vid produktion av fjärrvärme kan olja och torv i stor utsträckning ersättas av fasta förnybara biobränslen, framför allt skogsbränslen där det finns potential till produktionsökning. Energi i Örebro län 2009 X Y Figur 4. Sankeydiagram över total tillförd energi (tv) och total slutlig energianvändning (th) i Örebro län 2009. Tillförd förnybar energi är markerad med X. Slutlig energianvändning är markerad med Y. Källa: Kommunal och regional energistatistik (Energimyndigheten). 10 Det nationella målet för transportsektorn är 10 procent. 12

Indikatorer Kvoten mellan förnybar tillförd energi (x) och slutlig energianvändning (y) i Örebro län. 11 Källa: Kommunal och regional energistatistik (Energimyndigheten). Kvoten mellan förnybar tillförd energi och slutlig energianvändning i Örebro län inom transportsektorn. Källa: Kommunal och regional energistatistik (Energimyndigheten). Vindkraftverk som producerar förnybar el. Foto: Regionförbundet Örebro 11 Den förnybara energin beräknas enligt EU:s direktiv 2009/28/EG. Den förnybara energin beräknas som summan av el som produceras från förnybara källor, fjärrvärme och fjärrkyla som produceras från förnybar energi, användning av annan förnybar energi för uppvärmning och processer samt användning av förnybar energi för transporter. 13

4. STRATEGISKA STÄLLNINGSTAGANDEN - 5 VÄGAR TILL MINSKAD KLIMATBELASTNING Programmet anger fem strategiska prioriteringar för att uppnå minskad klimatbelastning samt effektiv och hållbar resursanvändning. 1. Energieffektivisera Arbeta med energieffektiviseringsåtgärder inom områden med hög energianvändning. I Örebro län gäller det bostads-, lokal- och servicesektorn samt industri- och transportsektorn. Prioritera energieffektiviseringsåtgärder av fossil energianvändning och elanvändning. 2. Ersätt fossil energi Fokusera på att minska utsläppen av växthusgaser inom sektorer med hög grad av fossilbränsleanvändning och med stora utsläpp av växthusgaser. För Örebro län är det sektorerna energiförsörjning, transporter och jordbruk som har de största utsläppen. Ersätt fossil energi med förnybar energi. Inom jordbruket handlar det också om att minska utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid. 3. Producera mer förnybart Öka produktionen av förnybar energi i Örebro län. Den största potentialen till att öka produktionen finns inom fasta förnybara bränslen. Även satsningar inom vindkraft, biogasproduktion och solenergi är viktiga för att nå det regionala målet på 60 procent förnybart till år 2020. 4. Konsumera klimatsmart Minimera utsläppen av växthusgaser som vi i länet orsakar både inom och utanför länets geografiska gränser. Det handlar om klimatbelastningen från den del av vår elanvändning som produceras i andra delar av Sverige och Europa. Fokusera på att minimera belastningen från livsmedelskonsumtion och flygresor samt att kapa effekttopparna på elanvändningen. Det handlar också om utsläpp av växthusgaser från nationella och internationella transporter och inte minst om utsläpp som sker i de länder som producerar varor som vi i länet konsumerar. 5. Offentliga sektorn går före Den offentliga sektorn ska vara en förebild och visa på vägar till handling. Att prioritera åtgärder för långsiktig resurshushållning inom den offentliga sektorn leder till hushållning av offentliga medel. Det är en viktig signal att agera trovärdigt då offentliga organisationer ofta har rollen att påverka andra i samhället. 14

5. INSATSOMRÅDEN Insatsområdena i programmet är valda utifrån en sammanvägning av vad som behövs för att nå de tre målen minskad klimatpåverkan, ökad energieffektivisering och ökad andel förnybar energi i Örebro län. Prioriteringar av insatser utgår från regional energistatistik samt från regional utsläppsstatistik av växthusgaser. För att minska den klimatpåverkan som uppkommer utanför länet till följd av vår konsumtion finns ett insatsområde även för detta. 5.1 Bostäder och lokaler Mål År 2020 har den totala energianvändningen i byggnader per uppvärmd areaenhet minskat med 15 procent jämfört med 2008. År 2050 12 har den minskat med 45 procent jämfört med 2008. År 2020 har oljeanvändningen för uppvärmning av bostäder och lokaler fasats ut. Åtgärdsområden och inriktningsmål 5.1.1 Fossilfri uppvärmning Mål: År 2015 har oljeanvändningen för uppvärmning minskat med 60 procent från 2008. 5.1.2 Nybyggnation och renovering mot nollenergihus Mål: År 2015 har offentlig sektor gått före och antagit gemensamma och strängare energikrav än Boverkets byggregler (BBR) vid egen nybyggnation och renovering samt samarbetar om gemensamma modeller som medför energieffektivare nybyggnation vid exploatering av egen mark. 5.1.3 Energieffektiv belysning Mål: År 2015 har elanvändningen till kommunal gatubelysning minskat med 25 procent jämfört med 2008. 5.1.4 Energieffektiva lokaler för service, handel, idrott med mera. Mål: År 2015 har minst 100 anläggningar/företag deltagit i aktiviteter som exempelvis energikartläggningar och minskat sin energianvändning och klimatpåverkan. 5.1.5 Information och utbildning för ökad energieffektivitet Mål: År 2015 har ett regionalt energikompetenslyft påbörjats för ökad kunskap hos anställda inom bygg och fastighetssektorn. (Se även mål 5.5.1 Solenergi) Indikator Den totala temperaturkorrigerade 13 energianvändningen i byggnader per uppvärmd areaenhet (samma indikator som det nationella miljökvalitetsmålet). Källa SCB. 12 Motsvarande nationellt mål är -20 procent till 2020 och -50 procent till 2050, basår 1995. Regional trovärdig statistik kan inte levereras för 1995, därför har ett annat basår använts och målet har räknats om. 13 Temperaturkorrigerad energianvändning är när hänsyn har tagits till utomhustemperaturen och dess påverkan på energianvändningen. 15

Nuläge och trender En tredjedel av länets energianvändning sker i sektorerna, bostäder, lokaler och service. Den nationella trenden är att energianvändningen framför allt minskar i småhus. I lokaler minskar energianvändningen minst. 14 Den faktiska energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler har minskat över tid. Mellan år 1985 och år 2009 har den faktiska energianvändningen minskat med 27 procent på nationell nivå för att sedan öka kraftigt 2010. 15 Även den temperaturkorrigerade energianvändningen för uppvärmning har minskat. Minskningen var cirka 22 procent mellan år 1985 och år 2009. En stor del av förklaringen är övergången från el- och oljeuppvärmning till värmepumpar, fjärrvärme och pelletslösningar samt bättre isolerade hus. Det innebär att de direkta växthusgasutsläppen från bostäder och lokaler har minskat kraftigt de senaste 20 åren. Ett ökande antal värmepumpar riskerar dock att öka elberoendet. Idag finns mycket lite oljeanvändning kvar i denna sektor. År 2009 användes dock fortfarande 216 GWh olja för produktion av fjärrvärme/kraftvärme i Örebro län. 14 I statistiken för Örebro län har flerbostadshusen minst minskning. Statistiken bygger på ett urval av lokaler, småhus och flerbostadshus. 15 Förklaringen till ökningen är en onormalt kall vinter 2010 enligt Energiläget 2011. 16

Nationella initiativ Staten använder styrmedel så som byggregler, energi- och klimatskatter, energideklarationer och energieffektiviseringsstöd till kommuner och landsting. Det finns dessutom möjlighet att använda skattereduktion för reparation och underhåll i småhus (ROT). Energianvändningen per areaenhet för svenska bostäder och lokaler har minskat med 8 procent mellan 1995 och 2008 16. För att nå målet om 20 procents minskning till år 2020 måste takten öka och ytterligare ekonomiska styrmedel tillkomma. Möjligheter att agera på regional och lokal nivå Den största utmaningen är att energieffektivisera alla de flerfamiljshus som byggdes mellan åren 1941 och 1970. De står nu inför stora behov av upprustning och renovering. Samtidigt saknas det verkningsfulla styrmedel för att klara de omfattande renoveringar som krävs. Kommuner, kommunala bolag och privata bolag har möjligheter att agera och åtgärder genomförs redan på den lokala nivån. Men utan ytterligare lagar, styrmedel och ekonomiska incitament kommer målen vara svåra att nå. Åtgärder som återkommer i kommunala energi- och klimatplaner är genomförande av energideklaration, utfasning av oljepannor samt översyn av gatubelysningen och vatten- och avloppsreningsverk. Flera kommuner arbetar aktivt med att informera företag och fastighetsägare om hur de kan minska sin energianvändning. De flesta kommuner har pågående energibesparingsoch renoveringsprojekt. Många av dessa genomförs enligt EPC-modellen. 17 Den tekniska utvecklingen på belysningsområdet skapar möjligheter för kommuner att effektivisera sin gatubelysning. Örebro kommun har infört strängare krav än Boverkets byggregler vid exploatering av kommunal mark, egen byggnation och renovering. Några allmännyttiga bostadsbolag i länet har egna strängare energikrav vid nybyggnation än byggnormen. Landstinget har som mål till 2015 att energianvändningen vid nybyggnation får uppgå till högst 70 kwh/m 2. För kontorslokaler får energianvändningen vara högst 50 kwh/m 2. En viktig åtgärd på regional nivå är därför att få offentliga aktörer inom bostäder och lokaler att anta gemensamma och strängare energikrav vid egen nybyggnation och renovering samt att samarbeta om gemensamma modeller som medför energieffektivare nybyggnation vid exploatering av kommunal mark. Energikraven bör utformas så att klimatskalet på fastigheter förbättras. Sammanfattningsvis kommer inriktningen under programperioden att vara på åtgärder för fossilfri uppvärmning, nybyggnation och renovering mot nollenergihus, stimulans av energieffektiva belysningslösningar och informations- och utbildningsinsatser för energieffektivare byggnader. Förväntad effekt Om målet för bostäder och lokaler uppnås år 2020 innebär det en minskad energianvändning med 600 GWh, förutsatt att byggnadsarean är oförändrad. Beräkningen utgår ifrån den totala energianvändningen i sektorn bostäder, lokaler och service år 2009. Om oljeanvändningen fasas ut till 2020 så motsvarar det 38 000 ton 18 utsläpp av CO 2 e per år. Oljan behöver dock delvis ersättas med 16 ER 2011:12 Energiindikatorer 2011. 17 Energy Performance Contracting, EPC, är en metod att handla upp och genomföra energieffektiviseringsåtgärder i byggnader där entreprenören lämnar en besparingsgaranti som gäller under hela återbetalningstiden. 18 Enligt miljömålsstatistiken 2008 var utsläppen 55163 ton CO 2 e från panncentraler och egen uppvärmning inklusive industrilokaler. Enligt SCB:s oljestatistik blir utsläppen cirka 38 000 ton CO 2 e exklusive industrins lokaler och processer. 17

andra energislag som till exempel fjärrväme, värmepumpar och biobränslen. Dessa energislag genererar även utsläpp av växthusgaser och effekten av att minska oljeanvändning blir därför mindre än 35 000 ton CO 2 e per år. Konvertering av gamla oljepannor ökar energieffektiviteten och andelen förnybar energi ökar. Att införa gemensamma och strängare energikrav vid nybyggnation, exploatering av kommunal mark och renovering skulle innebära cirka 30 kwh/m 2 lägre energianvändning än byggnorm i icke eluppvärmda hus (enligt krav inom Örebro kommun). Det är svårt att bedöma hur stor andel av bebyggelsen som skulle beröras till år 2020 och hur stor totaleffekt det innebär. Mot bakgrund av det stora renoveringsbehovet är dock bedömningen att strängare energikrav är en viktig åtgärd. Åtgärder i kommunal gatubelysning kan ge energibesparingar i storleksordningen 5 GWh till år 2015 och 8 GWh minskad elanvändning per år fram till 2020. Effekten av övriga insatser är svårbedömda. Flerbostadshus. Foto: Carina Remröd 18 Enligt miljömålsstatistiken 2008 var utsläppen 55163 ton CO 2 e från panncentraler och egen uppvärmning inklusive industrilokaler. Enligt SCB:s oljestatistik blir utsläppen cirka 38 000 ton CO 2 e exklusive industrins lokaler och processer. 18

5.2 Företag och industrier Mål År 2020 har energiintensiteten i industrin i Örebro län minskat med 15 procent jämfört med 2008. Samtidigt har användningen av fossila bränslen i Örebro län minskat med 50 procent. Åtgärdsområden och inriktningsmål 5.2.1 Ökad kunskap om energieffektivisering Mål: År 2015 har Örebro läns företag ökad kunskap om möjligheter att minska klimatpåverkan och möjligheter att effektivisera energianvändningen. 5.2.2 Mer energifokus vid miljötillsyn av verksamheter Mål: År 2015 har fokus ökat på energieffektiviseringsåtgärder vid miljötillsyn av verksamheter i Örebro län. Tillsynsprojekt med inriktning på energieffektivitet är utförda vid både tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter. Indikatorer Energianvändning inom industrin (SNI kod 10-37) per förädlingsvärde. Förädlingsvärde (produktionsvärde minus insatsförbrukning) rensat från inflation. Industrins fossilbränsleanvändning. Källa: SCB kommunala energibalanser. 19

Nuläge och trender Industrin står för en stor del av energianvändningen i Örebro län. Den totala energianvändningen i lokaler och processer var 2009 enligt SCB, 5 800 GWh. Det är cirka 45 procent av länets totala energianvändning. Den största delen av energianvändningen inom industrin är el. Länets industrier står för mer än 50 procent av länets totala elanvändning. Under de senaste 20 åren har länets totala energianvändning ökat något. Industrins energianvändning är starkt konjunkturberoende, vilket gör att energianvändningen varierar något över tid. Genom att relatera energianvändningen till förädlingsvärdet i fasta priser är det möjligt att följa upp hur energieffektiv industrin är. Trenden är att den specifika energianvändningen minskar, det vill säga att energin används effektivare i förhållande till produktionens ekonomiska värde. Pappers- och massaindustrin är en dominerande energianvändare i länet. En stor del av den använda energin är bioenergi från massaveden som avsätts i avlutarna och omvandlas till el och värme. Pappers- och massaindustrin är även stora inköpare av el och använder en del fossil olja. I länet finns också annan energiintensiv industri så som gjuterier, järn- och stålindustri och mineral- och kemiindustri. Nationella initiativ Industrins koldioxidskattebefrielse kommer successivt att minska, vilket leder till minskad användning av olja och gasol. Fler insatser behövs för att skynda på energiomställning och energieffektivisering, exempelvis genom information och teknikutveckling. Staten stimulerar genomförande av energikartläggningar genom ett bidrag till företag med en högre energianvändning än 500 MWh, under 2010-2014. Programmet för energieffektivare industri, PFE, riktar sig till energiintensiv industri. 19 Möjligheter att agera på regional och lokal nivå Det är angeläget att länets industrier och företag effektiviserar sin energianvändning, både ur konkurrenssynpunkt och ur miljösynpunkt. Energieffektiviseringsutredningen 20 har i en litteraturgenomgång funnit varierande bedömningar av energieffektiviseringspotentialen inom industrin. Bedömningar av potentialen för lönsamma energieffektiviseringar varierar mellan 15 och 50 procent. Tidigare studier uppskattar effektiviseringspotentialen i industrin till mellan 10 och 15 procent. 21 Förutom tillsynsåtgärder kan informationsinsatser och samarbeten med branscher på lokal och regional nivå medverka till ökad energieffektivisering och minskad klimatpåverkan från industrier och företag. Inriktningen bör i huvudsak vara mot företag som inte kan delta i det nationella PFEprogrammet. Regionalt planeras samordnade insatser för de småföretag som inte kan få statliga stöd. Sammanfattningsvis kommer inriktningen under programperioden att vara på åtgärder för att i samarbete med olika branscher utveckla information, utbildning och olika stöd för att minska 19 Programmet för energieffektivisering (PFE) riktar sig till svenska energiintensiva industriföretag. Ett företag definieras som energiintensivt om det uppfyller minst ett av följande två kriterier: 1. om kostnaden för köpt och internt genererad energi i företaget uppgår till minst tre procent av företagets produktionsvärde, 2. om företagets energi-, koldioxidoch svavelskatter uppgår till minst 0,5 procent av företagets förädlingsvärde. 20 Regeringen, www.regeringen.se, Vägen till ett energieffektivare Sverige, SOU 2008:110. 21 IVA Energiframsyn 2009. 20

oljeanvändning och främja energieffektivisering och förnybar energi. Förväntad effekt Målet med 15 procent energieffektivisering kan sannolikt uppnås till år 2020, men resultatet är starkt beroende av energiprisets utveckling. Oljeanvändningen inom industri- och byggverksamheter har under 2000-talet varierat mellan 330 och 450 GWh per år och någon minskande trend har inte funnits. En bedömning är att oljeanvändningen kan minskas till hälften till år 2020 jämfört med 2008, bland annat som ett resultat av ökade priser och skatter på olja samt en strukturomvandling inom industrin. En halvering av oljeanvändningen skulle innebära cirka 50 000 ton minskade utsläpp av CO 2 e. 22 22 Beräknat från SCB energibalans 2009. I miljömålsstatistiken ligger en del av industrins oljeanvändning under energiförsörjning. 21

5.3 Transporter Mål År 2020 har utsläppen av växthusgaser från transportsektorn i Örebro län minskat med minst 25 procent jämfört med 2005. År 2020 är andelen förnybara bränslen inom transportsektorn i Örebro län minst 20 procent. Indikatorer Utsläpp av växthusgaser från transportsektorn i Örebro län per år. Källa: Utsläppsstatistik från RUS. Andelen försålda förnybara drivmedel av total mängd försålda drivmedel i Örebro län. Källa: SCB. Persontransporter Åtgärdsområden och inriktningsmål 5.3.1 Förbättrad kollektivtrafik 23 Mål: År 2015 har antalet resor med kollektivtrafik i Örebro län ökat med 14 procent jämfört med 2010. Mål: År 2015 sker 25 procent av arbetspendlingen med kollektivtrafik. Mål: År 2015 har klimatpåverkan från länets kollektivtrafik minskat med 20 procent jämfört med 2010. Mål: År 2020 ska länets kollektivtrafik drivas till 100 procent av förnybara drivmedel eller el. 5.3.2 Ökad andel fordon som drivs med förnybara drivmedel Mål: År 2015 ska 40 procent av alla nyregistrerade personbilar i länet kunna drivas med förnybara drivmedel eller el. 5.3.3 Minskat transportarbete med personbilar Mål: År 2015 ska det finnas bilpooler i hälften av länets kommuner samt system för organiserad samåkning i minst tre kommuner. Mål: År 2020 sker minst 40 procent av resorna som är kortare än fem kilometer i länets större tätorter med gång, cykel eller kollektivtrafik. 5.3.4 Fysisk planering för hållbara transporter Mål: År 2015 finns väl utvecklad samverkan mellan kommunernas översiktsplanering, detaljplanering, länstransportplanen och länets planering för kollektivtrafik. Mål: År 2015 sker större etableringar av ny bebyggelse företrädesvis i tätorter som har ett grundläggande serviceutbud och en stabil eller ökande befolkning. 24 22

Nuläge och trender Utsläppen av växthusgaser från persontransporter har ökat stadigt de senaste 20 åren. Transporter står för 37 procent av utsläppen av växthusgaser i Örebro län. 60 procent av transportsektorns utsläpp kommer från personbilar. Enligt Trafikverket är nationellt beslutade åtgärder och styrmedel inte tillräckliga för att uppnå de nationella klimatmålen. 25 Inom till exempel vägtrafiken räcker åtgärderna och styrmedlen bara till att stabilisera utsläppen av växthusgaser på dagens nivå. För att nå de nationella klimatmålen behöver biltrafiken minska med 20 procent till 2030, jämför med 2010 26. Samtidigt som fordonen behöver bli energieffektivare och drivas på högre andel förnybara bränslen. Trots att människor idag pendlar allt längre sträckor mellan hem och arbete har pendlingen med kollektivtrafik inte ökat i samma utsträckning. Den största möjligheten till ökat kollektivtrafikresande finns i tätorter och mellan tätorter. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer. I tätorter är cirka 70-80 procent av bilresorna kortare än tre till fyra kilometer. 27 Majoriteten av dessa resor bör kunna ersättas med cykel eller kollektivtrafik. 23 Målen kommer från Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Örebro län. Regionstyrelsen har dock lagt till eller el i slutet av det målet om att kollektivtrafiken ska drivas med 100 procent förnybara drivmedel år 2020. 24 Målet är hämtat från RÖP, Regional översiktlig planering, Rumsligt perspektiv på utvecklingsstrategi för Örebroregionen, 2011. Regionstyrelsen beslutade i samband med antagandet av detta program, att lägga till ordet företrädesvis i målformuleringen. 25 Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år 2050. Trafikverket 2012:101. 26 Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år 2050. Trafikverket 2012:101. Sid. 102. 27 Vägverket, 2000:8. 23

Nationella initiativ I det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö beskrivs hur städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. I målets precisering från 2012 betonas bland annat en hållbar långsiktig bebyggelsestruktur, sambandet mellan tätorter och landsbygd, infrastrukturens utformande för att minska resurs- och energianvändning samt klimatpåverkan. Det ska också finnas god tillgång till miljöanpassade kollektivtrafiksystem och säkra gång- och cykelvägar. De transportpolitiska målen betonar att åtgärder som sparsam körteknik, effektivare fordon och förnyelsebara drivmedel inte är tillräckliga utan att biltrafiken måste minska för att klara klimatmålen. För kollektivtrafikbranschen finns ett gemensamt mål om att kollektivtrafiken ska nå ett fördubblat resande år 2020 jämfört med 2006. Fyrstegsprincipen 28 ska tillämpas inom alla nivåer av infrastrukturplanering, det vill säga att trafikproblemen i första hand löses genom att påverka behovet och valet av transporter och i sista hand genom ny infrastruktur. Utredningen Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder 29 som presenterades av Trafikverket 2012 fokuserar på åtgärder och inriktningar som ger mer kapacitet, främjar effektiva övergångar mellan olika trafikslag och bidrar till en bättre användning av det befintliga transportsystemet. Ett viktigt nationellt initiativ är att åtgärda järnvägens kapacitetsbrist. Trafikverket har tagit fram underlag för åren 2012-2025 med en utblick till 2050. Trafikverket föreslår att drift och underhåll har högsta prioritet och föreslår också investeringar där merparten av tillgängliga medel bör satsas på järnvägen. Möjligheter att agera på regional och lokal nivå En viktig utmaning på lokal och regional nivå är att tydligare integrera kommunernas översiktsoch detaljplanering med den regionala planeringen för transportinfrastruktur och kollektivtrafik. För att förbättra möjligheterna till effektiv kollektivtrafik och för att bidra till en hållbar regionförstoring behöver kommunerna planera för en funktionsblandad bebyggelse i tätorter och för ny bebyggelse i lägen nära resecentrum. 30 Landstinget har i egenskap av kollektivtrafikmyndighet ett viktigt ansvar att försörja länet med en attraktiv kollektivtrafik med behovsanpassad turtäthet. Kollektivtrafiken pekas i den regionala utvecklingsstrategin ut som ett viktigt verktyg för den regionala utvecklingen. 31 Genom fördelning av medel i Länstransportplanen ska Regionförbundet utveckla transportinfrastrukturen så att den inriktas mot ett klimatsmart och transporteffektivt samhälle. Länsstyrelsen 28 Fyrstegsprincipen innebär att trafikproblem ska lösas genom följande prioritetsordning: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt, 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon, 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder, 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Hållbart resande lägger tyngdpunkten på de två första stegen, som handlar om att bearbeta attityder och att framhålla och marknadsföra hållbara resval. Trafikverket, www.trafikverket.se 29 Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder, Trafikverket, 2012. 30 Från RÖP, Regional översiktlig planering, Rumsligt perspektiv på utvecklingsstrategi för Örebroregionen, 2011. 31 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, www.regionorebro.se 24

har en viktig roll genom att förse kommunerna med relevanta planeringsunderlag och granska kommunernas planer. Större arbetsgivare kan bidra genom att underlätta för alternativ till bilen vid tjänsteresor och resor till och från arbetsplatsen. Den offentliga sektor har en viktig roll som förebild. Sammanfattningsvis kommer inriktningen under programperioden att vara på åtgärder som förbättrar och utvecklar kollektivtrafiken så att en ökad andel av arbetspendlingen sker med kollektiva färdmedel. Kollektivtrafiken ska också bli mer koldioxidsnål genom en ökad andel förnybara drivmedel och effektivare fordon. Genom främjande av bilpooler och biluthyrningssystem, samåkning samt gång- och cykeltrafik och andra incitament, kan det totala transportarbetet med personbilar minska. Aktiviteter för att öka andelen fordon med låga koldioxidutsläpp (till exempel gas, el och elhybrid) kommer att vara viktiga. Slutligen kommer åtgärder för att bättre integrera regional infrastruktur och kollektivtrafikplanering med lokal fysisk planering att utvecklas. Förväntad effekt En rimlig bedömning är att klimatbelastningen från kollektivtrafiken år 2020 kommer att ha minskat med 65 procent jämfört med 2010. Det motsvarar en minskning med 7 800 ton CO 2 e ner till 4 200 ton CO 2 e per år. 32 Effekten av åtgärdsområdena för övriga persontransporter är svåra att bedöma. Om det regionala klimatmålet kan uppnås beror till stor del på nationella styrmedel och internationell utveckling. Samtidigt är det viktigt att poängtera att kollektivtrafikens CO 2 -utsläpp endast utgör en liten del av persontransporternas totala utsläpp. Genom att samordna kommunernas översiktsplanering med Länstransportplanen finns goda möjligheter att nå målen om transportsnålare tätorter, ökad andel resande med kollektivtrafik och cykel. 32 Landstinget Örebro, Miljö- och hållbarhetsprogram 2012-2015. 25

Godstransporter och arbetsmaskiner Åtgärdsområden och inriktningsmål 5.3.5 Klimateffektiva 33 godstransporter Mål: År 2015 har alla åtgärderna i Örebroregionens handlingsplan för klimateffektiva godstransporter påbörjats. Mål: År 2015 ställer offentliga organisationer krav på klimateffektivitet (krav som sedan följs upp) vid upphandling av transporttjänster. 5.3.6 Klimateffektiva arbetsmaskiner Mål: År 2015 ställer offentliga upphandlare av tjänster med arbetsmaskiner krav på att maskinförare genomgått utbildning i sparsam körning. Mål: År 2015 ställer offentliga organisationer krav på klimateffektivitet (krav som sedan följs upp) vid upphandling av tjänster med arbetsmaskiner. Nuläge och trender I Sverige står transportsektorn för cirka 25 procent av utsläppen av växthusgaser. Godstransporter står för cirka 40 procent av transportsektorns utsläpp. Inrikesflyget och sjötransporter står för fyra procent av transportsektorns utsläpp i Sverige. Utsläpp från internationell flyg- och sjötrafik är inte medräknade i den nationella statistiken. Utsläppen från internationella transporter ökar stadigt. Trenden i Sverige är att utsläppen från godstransporter ökar medan utsläppen från persontrafik långsamt börjat minska. Lastbilar står för cirka två tredjedelar av godstransportsektorns utsläpp. Trots att den totala godsmängden i svensk inrikestrafik minskat de senaste 12 åren har godstransportarbetet 34 ökat. I Sverige finns ungefär 290 000 tyngre arbetsmaskiner - traktorer, grävmaskiner, hjullastare, skördare med flera. De flesta har dieselmotorer och deras sammanlagda bränsleförbrukning har uppskattats till cirka en miljon kubikmeter per år. Nationella initiativ Logistikforum, regeringens rådgivande organ i logistikfrågor, har tagit fram en handlingsplan som listar gemensamma utmaningar för en rad samhällssektorer. Här beskrivs bland annat utmaningar så som ökad innovationstakt, snabbare och effektivare transporter med minskade effekter av störningar samt ökat utnyttjande av transportinfrastrukturen och utvecklad stadsdistribution. Trafikverket anger i utredningen Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder, att för godstrafiken ska åtgärder prioriteras inom strategiskt utpekade nät bestående av vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser och kombiterminaler. Klimatmålen för transportsektorn kan nås med hjälp av bland annat teknikutveckling, styrmedel och fysisk planering mot ett mer transportsnålt samhälle. Det kommer också att krävas investeringar, främst i järnväg. 33 Med klimateffektiv menar vi en kombination av koldioxidsnål och energieffektiv. 34 Godstransportarbetet mäts i tonkilometer. Varje godsenhets massa i ton multiplicerat med transportsträckan i kilometer. 26

Enligt EU-direktiv har Sverige sedan 2005 stegvis infört skärpta utsläppskrav från motorer i arbetsmaskiner och bensindrivna arbetsredskap. Den avslutande etappen med strängare krav träder i kraft 31 december 2012. 35 Möjligheter att agera på regional och lokal nivå Örebro län har genom sitt centrala och logistiskt strategiska läge i Skandinavien en betydelsefull roll för utvecklingen av logistiklösningar. Utveckling av ett skandinaviskt logistiskt nav i länet minskar de totala transportavstånden och bidrar till att effektiviteten i godssektorn ökar. 36 Den regionala utvecklingsstrategin anger att länet ska utveckla energieffektiva och gröna logistiktjänster som kan minska utsläppen av växthusgaser och som kan säkerställa friktionsfria kopplingar mellan järnvägs-, väg- och flygtransporter. I länet genomför både företag och organisationer projekt inom logistikområdet för att effektivisera transporter, kartlägga godsflöden, undersöka hur mer lastbilsgods kan transporteras på järnväg, för att testa innovativa lösningar och för att utveckla gröna järnvägskorridorer i Nordsjöregionen och längst den Bottniska korridoren. Under 2012 har Regionförbundet Örebro tagit fram en handlingsplan för klimateffektiva godstransporter. Syftet med handlingsplanen är att fördjupa kunskapen om klimateffektiva transporttjänster samt att identifiera och genomföra aktiviteter som ökar klimateffektiviteten och konkurrenskraften för företag inom logistik- och transportsektorn i regionen. Handlingsplanen pekar ut tolv prioriterade åtgärder inom sex åtgärdsområden. De handlar om att skapa ökade möjligheter för intermodalitet och en effektivare logistik. Vidare finns åtgärder som syftar till teknikutveckling, ökad andel förnybara bränslen och kompetensutveckling. För att kunna kommunicera och mäta utvecklingen inom sektorn så behöver det tas fram klimateffektivitetsmål för godstransporter i Örebro län. Åtgärderna i Örebroregionens handlingsplan för godstransporter ska vara påbörjade senast 2015. Länsstyrelsen planerar att genomföra insatser för att stärka möjligheterna att ställa krav på energieffektivitet vid upphandling av tjänster med arbetsmaskiner. Länets lantbrukare kommer även fortsättningsvis att erbjudas utbildning i sparsam körning. Förväntad effekt I rapporten Vägen till klimatneutrala godstransporter 37 anges potentialer för ökad koldioxideffektivitet, det vill säga minskade utsläpp av koldioxid per transportarbete för vägtransporter. Potentialerna för minskade utsläpp av koldioxid per transportarbete i Sverige är uppskattade till 36 procent till 2020 och till 75 procent till 2030. Detta kan ske genom effektivare logistik och överflyttning, energieffektivisering samt ökad andel förnybara drivmedel. Andelen förnybar energi för godstransporter i Sverige bedöms i rapporten kunna öka till 64 procent 2030. Den höga andelen förutsätter att energianvändningen minskar tack vare effektiviseringsåtgärder. Om energianvändningen istället skulle öka i takt med en trafikökning i Sverige på 34 procent till 2030 skulle biobränslen bara stå för 30 procent av energin 2030. 35 Reglerna finns i direktiven 97/68/EG (för arbetsmaskiner) respektive 2000/25/EG (för traktorer). Direktivet för arbetsmaskiner omfattar även små bensindrivna motorer till bland annat gräsklippare, motorsågar och liknande. www.transportstyrelsen.se 36 Miljösmart logistik för Örebroregionen, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2008. 37 Vägen till klimatneutrala godstransporter, KNEG Klimatneutrala godstransporter på väg, Chalmers och Trafikverket, 2011. 27