Framtida styrning, ägande och finansiering av Inkubera i Örebro AB

Transkript

1 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Ekonomi och administration Tjänsteskrivelse 1 (2) 1(2) Mikael Calmestig Dnr: Sida Till Regionstyrelsen Framtida styrning, ägande och finansiering av Inkubera i Örebro AB I ett led att stärka innovationssystemet I Örebro regionen har en översyn av styrning, ägande och finansiering av Inkubera genomförts,. Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige: Försälja Regionförbundet Örebros samtliga aktier (200) i Inkubera i Örebro AB till Örebro Universitet Holding AB till nominellt värde totalt kr. Förslag till aktieöverlåtelseavtal godkänns. Regionstyrelsen beslutar för egen del: Förslag till finansierings- och medinflytande avtal godkänns. Inkubera i Örebro AB beviljas verksamhets stöd om kr för Finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd Bakgrund Som ett led i arbetet att stärka innovationssystemet i Örebroregionen har en översyn skett av ägande, styrning och finansiering av Inkubera i Örebro AB på uppdrag av bolagsstämman. I översynen föreslås Inkubera få ett tydligare ägande, som innebär att ett till Örebro universitet knutet holdingbolag Örebro universitet Holding AB - blir helägare i Inkubera i Örebro AB från och med 1 januari Dagens ägare och finansiärer föreslås att fortsätta att finansiera, utöva styrning och utkräva ansvar av verksamheten enligt ett nytt finansiering och medinflytandeavtal. Aktierna föreslås säljas till nominellt värde 100 kr per aktie totalt kr vilket är detsamma som det bokförda värdet i Regionförbundet Örebro. Verksamhetsbidraget för 2013 föreslås bli samma som för 2012 totalt kr. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

2 Sida 2 (2) Underlag för beslut Aktieöverlåtelseavtal. Finansierings- och medinflytandeavtal. För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Mikael Calmestig Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning RUS kansliet Tjänsteskrivelse 1 (3) 1(3) Lena Kihl Dnr: Sida Till Regionstyrelsen Förlängt samverkansavtal - Föreningen L&sek i Örebro län Efter dialog med föreningen Lokal & Social Ekonomi Örebro län föreslås att samverkansavtalet mellan Regionförbundet Örebro och Föreningen L&SEK förlängs med ett år. Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Avtalet mellan Regionförbundet Örebro och Föreningen L&SEK förlängs med ett år. Föreningen L&SEK beviljas verksamhetsbidrag om för år 2013 i enlighet med samverkansavtal. Finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd. Sammanfattning Regionförbundet har sedan 2007 haft ett samverkansavtal med Föreningen L&SEK och medfinansierat föreningens verksamhet med kr per år. För detta stöd har föreningen bl.a. haft uppdraget att skriva ett program för utveckling av social ekonomi i Örebro län. L&SEK har på olika sätt deltagit i Regionförbundets arbete med en regional utvecklingsstrategi (RUS). L&SEK har också arbetat med utvecklings- och upplysningsverksamhet inom hela området lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Skäl för det föreslagna beslutet Den sociala ekonomin har stor betydelse för tillväxten, sysselsättningsskapandet och välfärden. Föreningen L&SEK har till ändamål att samla intressenter och aktörer för ett gemensamt arbete med att stärka förutsättningar och villkor för lokal utveckling och social ekonomi. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

17 Sida 2 (3) Beskrivning av ärendet Inom ramen för den regionala utvecklingsstrategin ska L&SEK: Kunskap och kompetens Initiera samverkan med Örebro Universitet för att utveckla metoder och befästa kunskapsutveckling i projekt/föreningar/företag om social ekonomi (t.ex. Eldsjälsakademi). Arbeta med föreläsningar och seminarier om ämnen kring lokal utveckling och social ekonomi, för att bilda opinion och öka kunskapen. Ta initiativ för att påbörja bildandet av en Eldsjälsakademi tillsammans med andra utbildningsaktörer. Innovationer och entreprenörskap Utveckla insatser för att stimulera till entreprenörskap och företagande, genom t.ex. seminarieverksamhet och rådgivning. Samverka med andra organisationer, t.ex. ALMI, StartCentrum, Nyföretagarcentrum och IFS, som har till uppgift att stödja nya och befintliga företag i länet. Informera om och inspirera till verksamhet som också har anknytning till andra utvecklingsaktörer som t.ex. Leader. Lustfyllda möten och upplevelser Stötta projekt för mångfald och kultur genom samarbete med och mellan kulturinstitutioner, lokala samlingslokaler och deras aktörer/huvudmän. Den öppna regionen Örebroregionen är en aktiv part i funktionella länsgränsöverskridande samarbeten. L&sek är medlemmar i föreningen PLUS (Partnerskapet för Lokal Utveckling och Social ekonomi i Östra Mellansverige) samt i nätverket REVES Det europeiska nätverket för lokal utveckling och social ekonomi. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

18 Sida 3 (3) Övrigt Vid rekvirering av anslagna medel ska delrapport av verksamheten genomförande inlämnas. Anslaget rekvireras halvårsvis. Ledamot från Regionförbundet Örebro adjungeras till L&SEK:s styrelse. L&SEK ska inte engagera sig där det finns andra alternativ som kan lösa finansieringsbehov, genomföra rådgivning mm. Underlag för beslut Samverkansavtal. För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Eva Getzman Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

19 1(2) Samverkansavtal - Föreningen L&SEK:s roll i Örebro län Avtalsslutande parter Föreningen L&SEK och Regionförbundet Örebro. Bakgrund Föreningen L&SEK har till ändamål att samla intressenter och aktörer för ett gemensamt arbete med att stärka förutsättningar och villkor för lokal utveckling och social ekonomi. Föreningen ska: Bedriva utvecklings- och upplysningsverksamhet inom hela området lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Inom ramen för EUs fonder och program och andra anslagsgivare bedriva projektverksamhet som på olika sätt främjar och stödjer lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Verka för att lokala utvecklingsinitiativ och verksamhet inom den sociala ekonomin tillförsäkras största möjliga hjälp och stöd. Genom att delta i det samlade regionalpolitiska arbetet verka för att lokal utveckling och social ekonomi ges plats och funktion som främjare av tillväxt och sysselsättning. Bedriva opinionsbildande verksamhet som syftar till att lokal utveckling och social ekonomi ges större uppmärksamhet i media, i centrala och lokala beslut, i studier och i forskning, hos myndigheter och organisationer och hos allmänhet. Bedriva härmed förenlig verksamhet i enlighet med medlemmarnas beslut. Verksamhet/Uppdrag Inom ramen för den regionala utvecklingsstrategin ska L&SEK: Kunskap och kompetens Initiera samverkan med Örebro Universitet för att utveckla metoder och befästa kunskapsutveckling i projekt/föreningar/företag om social ekonomi (t.ex. Eldsjälsakademi). Arbeta med föreläsningar och seminarier om ämnen kring lokal utveckling och social ekonomi, för att bilda opinion och öka kunskapen. Ta initiativ för att påbörja bildandet av en Eldsjälsakademi tillsammans med andra utbildningsaktörer.

20 Innovationer och entreprenörskap Utveckla insatser för att stimulera till entreprenörskap och företagande, genom t.ex. seminarieverksamhet och rådgivning. Samverka med andra organisationer, t.ex. ALMI, StartCentrum, Nyföretagarcentrum och IFS, som har till uppgift att stödja nya och befintliga företag i länet. Informera om och inspirera till verksamhet som också har anknytning till andra utvecklingsaktörer som t.ex. Leader. Lustfyllda möten och upplevelser Stötta projekt för mångfald och kultur genom samarbete med och mellan kulturinstitutioner, lokala samlingslokaler och deras aktörer/huvudmän. Den öppna regionen Örebroregionen är en aktiv part i funktionella länsgränsöverskridande samarbeten. L&sek är medlemmar i föreningen PLUS (Partnerskapet för Lokal Utveckling och Social ekonomi i Östra Mellansverige) samt i nätverket REVES Det europeiska nätverket för lokal utveckling och social ekonomi. Uppföljning och utbetalning Vid rekvirering av anslagna medel ska delrapport av verksamheten genomförande inlämnas. Anslaget rekvireras halvårsvis. Ekonomi Regionförbundet Örebro finansierar föreningen L&SEK med 1 miljon kr för Avtalstid Samarbetsavtalet gäller perioden Övrigt Ledamot från Regionförbundet Örebro adjungeras till L&SEK:s styrelse. L&SEK ska inte engagera sig där det finns andra alternativ som kan lösa finansieringsbehov, genomföra rådgivning mm. Örebro den 6 december 2012 För Föreningen L&SEK Irén Lejegren Ordförande regionstyrelsen

21 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning RUS -kansliet Tjänsteskrivelse 1 (1) 1(1) Lena Kihl Dnr: Sida Till Regionstyrelsen Samarbetsavtal med Entreprenörskapsstiftelsen Drivhuset Entreprenörskapsstiftelsen Drivhuset vid Örebro universitet ansöker om en förlängning av samarbetsavtal med ett år. Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Avtalet mellan Regionförbundet Örebro och Drivhuset vid Örebro universitet förlängs med ett år. Entreprenörskapsstiftelsen Drivhuset vid Örebro universitet beviljas i verksamhetsstöd för Finansiering sker inom ramen för regionalt utvecklingsstöd. Skäl för det föreslagna beslutet Drivhuset medverkar till att studenter vid Örebro universitet blir mer entreprenöriella, mer benägna att starta egen verksamhet alternativt blir mer entreprenöriella i sin kommande anställning. Beskrivning av ärende Drivhuset hjälper studenter vid Örebro universitet att starta och driva företag eller på andra sätt förverkliga sina idéer. Drivhuset erbjuder vägledning, utbildning och kontakter. De arrangerar temadagar, evenemang och inspirationsföreläsningar med syfte att öka intresset för entreprenörskap och företagande. Drivhuset har tidigare beviljats verksamhetsstöd för perioden Underlag för beslut Avtal mellan Regionförbundet Örebro och Entreprenörskapsstiftelsen Drivhuset. För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Eva Getzman Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

22 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning RUS kansliet Samarbetsavtal 1 (2) 1(2) Lena Kihl Dnr: Sida Till Regionstyrelsen Samarbetsavtal med Entreprenörskapsstiftelsen Drivhuset Mellan Regionförbundet Örebro, nedan kallat regionförbundet, och Entreprenörskapsstiftelsen Drivhuset, nedan kallat Drivhuset, har följande avtal slutits. 1 Bolagsform Drivhuset är en stiftelse som syftar till att stimulera till ökat entreprenörskap bland studenter. Stiftare är Örebro studentkår, privata intressenter och ALMI Företagspartner. 2 Avtalets längd Avtalet gäller under perioden med möjlighet till förlängning. 3 Målsättning Drivhuset ska medverka till att studenter vid Örebro universitet blir mer entreprenöriella, mer benägna att starta egen verksamhet alternativt blir mer entreprenöriella i sin kommande anställning. 4 Verksamhet Avtalet med regionförbundet koncentreras till Drivhusets kärnverksamhet. Drivhuset ska fungera som inspirationskälla, bollplank och vägledare för studenter vid Örebro universitet. 5 Regionförbundets åtagande Regionförbundet ska vara en stödfunktion för strategiska frågor. Regionförbundet ersätter Drivhuset med kr under 2013 för genomförda insatser inom kärnverksamheten. 6 Drivhusets åtagande Drivhuset ska genomföra de insatser för att stimulera till entreprenörskap bland studenter som framgår av Drivhusets verksamhetsplan. Verksamhetsplanen ska kommuniceras med regionförbundet innan fastställande. Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

23 Sida 2 (2) Drivhuset ska samarbeta och kontinuerligt föra en dialog med de organisationer i regionen som arbetar med att stimulera till entreprenörskap och företagsfrämjande åtgärder. Drivhuset ska efter överenskommelse, utan särskild ersättning, medverka vid arrangemang som regionförbundet anordnar. Drivhuset ska lämna halvårsrapport som utvisar genomförd verksamhet, preliminärt uppnådda resultat samt ekonomisk redovisning. Drivhuset ska i samband med årsbokslut redovisa fullständig rapport som utvisar genomförda aktiviteter, uppnådda resultat samt ekonomisk redovisning. 7 Villkor Vid samtliga aktiviteter och marknadsföring ska det framgå att regionförbundet deltar i Drivhusets finansiering. Regionförbundet ska erbjudas plats, ordinarie alt. adjungerad, i Drivhusets styrelse. 8 Uppsägning Avtalet löper under perioden och parterna har, var för sig, rätt att säga upp avtalet under avtalsperioden om förutsättningarna för verksamheten förändras eller om villkoren inte uppfylls. Uppsägningen ska vara skriftlig. Uppsägningstiden är tre månader. 9 Förlängning Avtalet är tidsbegränsat och innan eventuell förlängning av avtalet ska parterna komma överens om innehåll och eventuella förändringar. Örebro Örebro Örebro För Regionförbundet För Drivhuset För Drivhuset Örebro län Irén Lejegren Dennis Dicksen Fredrik Jonsson Regionstyrelsens ordförande Ordförande Vice ordförande Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

24

25

26

27

28

29

30 Investeringsplan inom verksamhetsområdet natur & friluftsliv. Anläggningarna (Stenbäcken, Sixtorp och Blankhult) När nu Klunkhyttans friluftsgård säljs äger Regionförbundet fortsättningsvis tre anläggningar, Blankhult, Stenbäcken och Sixtorp. Dessa anläggningar förvärvades på 1980-talet för dess strategiska läge som etappmål och övernattningsställe för Bergslagsleden men också som en resurs för skolornas och föreningarnas lägerverksamhet. Två av dessa, Stenbäcken och Blankhult har under senare år arrenderats ut med lyckat resultat. Det har inneburet ett högre och bredare utnyttjande av dessa anläggningar. Det har också medfört att förbundet inte längre har ansvar för den utåtriktade verksamheten, som bokningar och värdskap. I avtalet med arrendatorerna har både Bergslagsledens behov som etappmål och skolornas behov som lägergård säkrats upp. Sixtorps friluftsgård ägs och drivs av Regionförbundet. I nära samarbete med Lekebergs kommun, länsstyrelsen och naturskyddsföreningen i Västernärke pågår en utveckling av hela området kring friluftgården. Som ägare av dessa tre anläggningar finns fortsättningsvis ett ansvar för anläggningarnas fastighetsunderhåll, ett underhåll som varit eftersatt under ett antal år. Nu har Örebro kommuns fastighetsbolag Futurum gjort en utredning Periodiskt underhåll för våra anläggningar. Uppskattningsvis behövs under två år cirka kronor per år för att tillgodose fastigheternas behov av underhåll. Dovrasjödalens naturreservat Dovrasjödalen, en sprickdal med tre sjöar är ett av de mest besökta naturreservaten i länet. Reservatet ägs av Regionförbundet. På grund av nya bestämmelser är det nödvändigt att under 2013 investera i en ny torrtoalett vid reservatet. Det blir ett återvinningssystem med nergrävd tank för två toaletter, varav en är handikappstoalett. (Danfo Nora). En investering på cirka kronor.

31 Kanotlederna Regionförbundet är huvudman för 6 kanotleder i länet. (Svartälven, Nittälven, Svartån, Järleån, Arbogaån och Rastälven) Det innebär många mil kanotvatten men också cirka 30 rastplatser med tillhörande vindskydd, eldstad och toalett. Under 2013 kommer en genomlysning av kanotlederna att ske. Någon större upprustning, förutom det löpande underhållet har inte skett av dessa rastplatser sedan de iordningställdes på 1990-talet. Nu vill vi under två år göra en kvalitetshöjning av de mest frekventa kanotlederna, i det här fallet Svartälven, Järleån och Svartån. Det här är uppskattningsvis en kostnad på totalt kronor. Bergslagsleden Med lyckat resultat har förbundet under några år kunnat göra betydande kvalitetsförbättringar av Bergslagsleden. Det finns dock platser längs leden där övernattningsmöjligheterna behöver förbättras. Planer finns att bygga små övernattningsstugor på 2-3 platser längs leden. Det här ett projekt som i så fall ska samordnas med någon eller några entreprenörer för att klara tillsyn och bokningar. Stugorna kostar cirka kronor styck att få på plats. Att planera för 6 stycken innebär en kostnad på kronor Sammanfattning Kan vi genomföra och säkerställa den här offensiva satsningen för att höja kvalitén och utveckla de delar i verksamheten där behovet är som störst kan förbundet bidra med en attraktiv infrastruktur inom området natur och friluftsliv, någon som är angeläget både ur ett naturturistiskt perspektiv men också för folkhälsan. Den sammanlagda kostnaden för ovanstående insatser är : Nu finns Bergslagsleden som app för Iphone och Android. Sök på bergslagsled.

32 Örebro 19/ Fyra friluftsgårdar Regionförbundet äger fyra friluftsgårdar, Blankhult, Klunkhyttan, Stenbäcken och Sixtorp, samtliga utspridda längs Bergslagsledens etapper i Kilsbergen. Syftet med dessa anläggningar är att tillgodose behovet av lägergårdar för barn och ungdomar och vara en resurs för vandrare på Bergslagsleden. Blankhult Blankhult är ett skolhus från början av 1900-talet. Anläggningen är ett etappmål på Bergslagsleden och en av Kilsbergens absolut viktigaste knutpunkter, både vinter och sommar. Vintertid prepareras Kilsbergsspåret som går förbi anläggningen. Här finns service i form av vindskydd, toaletter och stora parkeringsytor. Blankhult arrenderas sedan våren 2012 av företaget Blå Bergens lilla Spa med hemvist i Närkes Kil. Det har på kort gett mycket positiva effekter och ett betydligt högre nyttjande. I uppgörelse med arrendatorn är anläggningen fortsättningsvis en resurs för föreningar, skolor och vandrare på Bergslagsleden.

33 Stenbäcken Stenbäckens friluftsgård är beläget utefter Bergslagsledens etapp nr 12 i södra Kilsbergen. Anläggningen ligger vackert inbäddat i ett kulturlandskap som också är naturreservat. Anläggningen har med mycket bra resultat sedan början av 2009 varit utarrenderat till utbildnings- och upplevelseföretaget, Outdoor Experience. Arrendet är nu inne på en treårsperiod, till och med Intresse finns från arrendatorn att få option på en längre arrendeperioder för att säkra upp eventuella investeringar. Sixtorp Sixtorp är ett etappmål på Bergslagsleden. Friluftgården och området har ett starkt värde som besöksmål. Här finns förutom Bergslagsleden, ett naturreservat, ett populärt naturbad vid sjön Multen och ett gammat skolhus som ägs av Västernärkes naturskyddsförening. Skolhuset är idag en viktig del i den naturskolan som de senaste åren växt fram. Tillsammans med Lekebergs kommun finns utvecklingsplaner för området med fokus på natur- och miljöområdet. Här har friluftgården en viktig funktion att fylla. Tillsammans med Lekebergs kommun, lässtyrelsen och Västernärkes naturskyddsförening fortsätta planerna på att utveckla Sixtorp som ett attraktivt besöksområde.

34 Klunkhyttan Klunkhyttan är en gamman bergsmansgård från tiden då Klunkhyttan var en livskraftig hytta i södra Kilsbergen. Här bodde hyttmästaren. Under talet ägdes Klunkyttan av föreningen Vintergården. Fritid T-län köpte in anläggningen under 1980-talet. Intresse fanns då från kommundelarna i Varberga-Kil och Mikael att ha tillgång till en anläggning för barnomsorg och skola. Uppgörelsen blev att dåvarande Fritid T-län ägde anläggningen medan de två kommundelarna tog över driften och svarade för verksamheten. Gården ägs av Regionförbundet medan Örebro kommun disponerat anläggningen och svarat för driften. Kommunen har använt den för uthyrning till dagis, skolor och föreningar. Bergslagsleden passerar anläggningen. Anläggningen har varit ute för försäljning och beslut tas nu om att eventuellt slutföra försäljningen.

35

36

37

38

39 Förslag till Energi- och klimatprogram för Örebro län Antagen av Regionstyrelsen Örebro

40 Förord Nu ökar vi takten i klimatarbetet! Vår tids stora ödesfråga är vår egen klimatpåverkan och hur vi förmår att minska den. Vilken värld ska vi lämna efter oss till våra barn och barnbarn? Vilka förutsättningar ger vi för kommande generationer att bo och verka där deras förfäder lever i dag? För att bedriva fiske i Victoriasjön eller jordbruk på Närkeslätten? För att kunna bo i Amazonas regnskogar eller i ett hus med källare nära ett vattendrag i Bergslagen? Du håller i din hand Energi- och klimatprogram för Örebro län. Det ger inte hela svaret på frågan om hur vi löser klimatproblemen. Det krävs internationella överenskommelser och nationella styrmedel som lagar och skatter. Men energi- och klimatprogrammet innehåller viktiga mål och åtgärder för att vi som i dag bor och verkar i Örebro län ska bidra till att utvecklingen går åt rätt håll. På vissa områden går vi här längre än de nationella målsättningarna. Dels för att vi redan har kommit långt på dess områden i vårt län. Dels för att vi är övertygade om att vi kan göra mycket, mycket mer. Vi vet till exempel att vissa livsmedel har stor klimatpåverkan. Och varje dag, året runt, serveras tusentals offentligt upphandlade och serverade måltider i vårt län. Genom smartare matval och minskat svinn kan vi göra skillnad! Fossila bränslen är den största källan till utsläpp av växthusgaser. Kollektivtrafiken är viktig för att minska utsläppen och att köra all kollektivtrafik på förnybara drivmedel gör skillnad. Om vi dessutom uppmuntrar och underlättar för transportföretag och privatbilister att köra energismart i och genom länets kommuner kommer vi ännu längre. Att jaga onödig energianvändning kan spara miljön, ge mer pengar till investeringar och öka konkurrenskraften. Med ett effektivt klimatarbete tar vi vårt ansvar för framtiden. Och Örebro län blir en bättre plats att bo och verka på redan idag. Örebro den 20 december 2012 Rose-Marie Frebran Landshövding Länsstyrelsen i Örebro län Irén Lejegren (S) Ordförande Regionförbundet Örebro län 1

41 Innehåll Innehåll Inledning Nationella och globala energi- och klimatutmaningar Energi- och klimatutmaningarna i relation till länets utvecklingsstrategi Programmets syfte och funktion Hur programmet har tagits fram Läsanvisning och struktur Vision för energi och klimat till Innebörd och bakgrund Övergripande mål Mål för utsläpp av växthusgaser Mål för energieffektivitet Mål om förnybar energi Strategiska ställningstaganden - fem vägar till minskad klimatbelastning Insatsområden Bostäder och lokaler Företag och industrier Transporter Livsmedelsproduktion Energiförsörjning Konsumtion Beräkning av hur vi når det regionala klimatmålet Olika sektorers bidrag Värdering av el- och fjärrvärmeanvändningens klimatpåverkan Genomförande och uppföljning Läs mer! Åtgärdsbilaga till Energi- och klimatprogram för Örebro län Underlagsrapport, Nulägesbeskrivning - energi och klimat i Örebro län Bilagan och rapporten finns publicerade på Länsstyrelsens respektive Regionförbundets hemsidor: 2

42 1. Inledning 1.1 Nationella och globala energi- och klimatutmaningar Det finns stora möjligheter att förändra samhällets energiförsörjning och använda jordens resurser på ett mer effektivt och långsiktigt hållbart sätt. En omställning till ett fossilbränslefritt och effektivt energisystem är nödvändigt för att vi ska möta de utmaningar som återfinns i både nationella och internationella scenarion om klimatets utveckling. För att nå energi- och klimatmålen behövs ett aktivt och strategiskt klimatarbete med verkningsfulla åtgärder och ett gott samspel mellan offentliga, privata och ideella aktörer. Den globala utmaningen att nå tvågradersmålet 1 innebär att de totala utsläppen i världen måste kulminera före år 2020 och minst halveras till år 2050 (jämfört med 1990 års nivå). Åtgärder för att öka upptaget av kol i skog och mark kan hjälpa till att begränsa temperaturökningen. Örebro län behöver agera för att bidra till att de nationella energi- och klimatmålen uppfylls. Målen förutsätter bland annat att användningen av fossila bränslen för uppvärmning är avvecklad till år 2020, att energieffektiviteten i transportssystemet stegvis ökar och att fossilberoendet bryts. 1.2 Energi- och klimatutmaningarna i relation till länets utvecklingsstrategi Utvecklingsstrategi för Örebroregionen 2, som fastställdes av regionfullmäktige i april 2010, är en gemensam vägvisare för länets framtidsarbete. Syftet är att skapa bästa gemensamma framtid för människor och verksamheter i den region där vi alla verkar. I utvecklingsstrategin anges hållbar utveckling som ett viktigt förhållningssätt för framgångsrika kommuner och regioner. Ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv behöver vara med vid prioritering av satsningar. Utvecklingsstrategin anger att vi måste minska våra utsläpp av växthusgaser samt anpassa vårt samhälle till de förändringar som vi vet kommer. Omställningen till ett hållbart samhälle kommer även föra med sig möjligheter. Ambitionerna i Örebro läns regionala utvecklingsstrategi tillsammans med de nationella och internationella energi- och klimatmålen ställer oss bland annat införföljande utmaningar: Vi vill bli fler och samtidigt inte öka utsläppen av växthusgaser i länet. Vi vill skapa en större arbetsmarknadsregion och samtidigt inte öka biltrafiken. Vi vill växa som logistiklän och samtidigt inte öka klimatpåverkan. Vi vill öka användningen av bioenergi och samtidigt värna den biologiska mångfalden. Vi vill exploatera och expandera samtidigt som jordbruksmark kan bli mer eftertraktad. Vi vill odla på bördiga mulljordar och samtidigt minska jordbruket utsläpp. Vi vill att industrin i länet ska expandera och samtidigt ha en minskad energianvändning. 1 En ökning av medeltemperaturen med max två grader över förindustriell nivå har antagits av EU och Sverige. Målet kan översättas i en maximal halt av växthusgaser i atmosfären på cirka 400 ppm. 2 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, 3

43 Vi vill bygga ut vindkraften och samtidigt ha orörda naturområden. Vi ska attrahera fler besökare och samtidigt ska vi minska klimatutsläppen från resor. Vi vill ha ekonomisk tillväxt i länet och samtidigt minska resursanvändningen. Energi- och klimatprogrammet för Örebro län anger vision, mål, strategi och sex insatsområden för hur vi kan resonera och agera för att hantera dessa utmaningar. 1.3 Programmets syfte och funktion År 2007 antog Länsstyrelsen och regionfullmäktige länets energi- och klimatstrategi och visionen om en klimatklok Örebroregion år I strategin står det att dokumentet ska aktualitetsprövas vart fjärde år, vilket 2011 föranledde arbetet med att i bred förankring ta fram ett energi- och klimatprogram för Örebro län. Avsikten är att tillsammans leda det strategiska klimatarbetet för länet. Ett framgångsrikt genomförande förutsätter ett utvecklat samarbete mellan regionala organisationer, kommuner, näringslivets och samhällets organisationer och enskilda företag. Syftet med energi- och klimatprogrammet är att styra inriktningen på verksamheter vid Länsstyrelsen i Örebro län och Regionförbundet Örebro. Programmet ska vara vägledande för länets kommuner och landsting samt inspirera företag och andra organisationer. Målet är att tillsammans arbeta för att Örebro län når uppsatta energi- och klimatmål och att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Energioch klimatprogrammet är ett förtydligande av den ekologiska dimensionen i den regionala utvecklingsstrategin 3. Programmet beskriver hur länet ska nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och är därmed betydelsefullt för miljömålsarbetet i länets kommuner. Regionförbundet Örebro är kommunernas och landstingets samarbetsorgan. Förbundet har i uppdrag att arbeta för hållbar tillväxt och god livskvalitet i hela regionen och har också utsetts till samverkansorgan av regeringen. Det senare innebär bland annat ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna och för prioriteringar av satsningar på infrastruktur. Regionförbundet ansvarar också för fördelning av vissa statliga medel för regional utveckling. Energikontoret är en enhet inom Regionförbundet som arbetar med energi- och klimatfrågor. Kontoret driver på och inspirerar länets kommuner, företagare, organisationer och invånare att minska sin klimatpåverkan, använda energi effektivare och att välja förnybar energi. Energikontoret har även i uppdrag från Energimyndigheten att vara en regional energiaktör och ett regionalt kompetenscentrum på energiområdet. Länsstyrelsen i Örebro län har regeringens uppdrag att förverkliga övriga delar av regeringspolitiken på länsnivå. Länsstyrelsens ska identifiera, samordna och genomföra regionala insatser och åtgärder för att uppnå minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning. I uppdraget ingår att genomföra regionala åtgärdsprogram för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, liksom att redovisa viktiga insatser inom klimatarbetet. Länsstyrelsen ska utveckla och genomföra en regional åtgärdsplan för det klimat- och energistrategiska arbetet. Arbetet ska ske i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer. Energi- och klimatprogrammet för Örebro län är ett led i detta uppdrag. Energi- och klimatprogrammet utgör 3 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, 4

44 också en del av länets bidrag till Naturvårdsverkets arbete med Färdplan med visionen om ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år Hur programmet har tagits fram Processen att ta fram energi- och klimatprogrammet har skett i bred dialog med länets kommuner, företag och organisationer. Fyra tematiska arbetsgrupper inriktade på energieffektivisering i byggnader och industrier, resor och transporter, energiförsörjning samt konsumtion och matproduktion, har utgjort kärnan i arbetet. Gruppernas representanter har kommit från regionalt verksamma myndigheter samt från kommuner, landsting, universitet, ideell sektor och företag. Arbetsgruppernas sammansättning har varierat beroende på gruppens tema. Under projektets tre faser: nuläge, mål och åtgärder, har tre dialogträffar genomförts. Sammanlagt har ett 50-tal olika organisationer varit representerade i processen. I den första projektfasen identifierades drivkrafter och motkrafter i klimatarbetet för att nå visionen om inga nettoutsläpp av växthusgaser. Länets långsiktiga vision tillsammans med förslag till regionala mål för minskad klimatpåverkan, ökad energieffektivitet, och ökad andel förnybar energi behandlades i den andra fasen. Efter den andra fasen sammanfattades nuläget i underlagsrapporten: Nulägesbeskrivning - energi och klimat i Örebro län Mot bakgrund av nulägesbeskrivningen och föreslagna mål har förslag till åtgärder arbetats fram i arbetsgrupperna samt under den tredje dialogträffen. Parallellt med dialogträffarna har uppsökande möten genomförts med representanter från berörda samhällssektorer och länets kommuner. Utöver dialogprocessen utgör kommunernas klimatprogram och energieffektiviseringsstrategier, Trafikförsörjningsprogrammet för kollektivtrafik i Örebro län samt Örebro läns landstings miljö- och hållbarhetsprogram för perioden , underlag för vissa mål i programmet. 1.5 Läsanvisning och struktur Programmet innehåller en vision samt tre övergripande mål. Vidare följer en strategisk beskrivning om hur visionen och målen ska nås. Därefter beskrivs sex prioriterade insatsområden med tillhörande åtgärdsområden. Till varje insatsområde finns ett eller flera mål angivna. Där det varit möjligt är målen mätbara. Inom området konsumtion har det inte varit möjligt att sätta ett mätbart mål eftersom det saknas regional statistik över konsumtionens klimatbelastning. Förslag till regionala och lokala åtgärder har tagits fram under programarbetet. Åtgärderna som finns listade i åtgärdsbilagan är utvalda och prioriterade utifrån rådighet, effekt på de tre övergripande målen, kostnadseffektivitet samt om åtgärden leder till regional utveckling. Åtgärderna är sorterade per insatsområde och åtgärdsområde. Åtgärderna ska vara ett underlag för inriktningen på Regionförbundets och Länsstyrelsens verksamhetsplanering och ses som förslag till kommunerna och övriga organisationer. Åtgärder där andra organisationer än Regionförbundet och Länsstyrelsen står som ansvarig ska ses som förslag till respektive organisation. Politiska prioriteringar och möjligheten till finansiering kommer att påverka vilka åtgärder som kan genomföras och när. Åtgärderna bör genomföras de närmaste fyra åren, 4 Färdplan 2050, 5

45 Åtgärdsbilagan ska vara ett levande dokument som uppdateras under programperioden. Energi- och klimatprogrammet Programmets åtgärdsbilaga Figur 1. Visar hur energi- och klimatprogrammets olika delar hänger ihop. 6

46 2. Vision för energi och klimat till 2050 År 2050 är Örebro ett län utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Energianvändningen är effektiv 5 i samhällets alla delar och baserad på förnybara energikällor. Ny ändamålsenlig teknik och ändrade konsumtionsvanor bidrar till att uppnå miljömålet om Begränsad klimatpåverkan även utanför länet. Energiomställningen bidrar till att näringslivet utvecklas på ett hållbart sätt och ökar möjligheterna till en god livskvalitet i länet. Innebörd och bakgrund Örebro län ställer sig bakom det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och det internationellt beslutade tvågradersmålet. Innebörden med målet Begränsad klimatpåverkan är att utsläppen av växthusgaser per person i Sverige ska vara på en nivå som, om den tillämpas globalt, inte äventyrar jordens klimat. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Innebörden av tvågradersmålet är att de globala utsläppen måste kulminera före år 2020 och minskas med procent till år 2050, jämfört med 1990-års nivå. 6 Det finns samtidigt inga garantier för att allvarliga effekter inte kan utlösas redan vid en lägre temperaturökning. FN:s ramkonvention ska de närmaste åren göra en översyn om att eventuellt skärpa målet från två till en och en halv grader. För att förverkliga visionen om ett län utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050, krävs kraftfulla satsningar på produktion av förnybar energi, energieffektivisering och tillämpning av ny ändamålsenlig teknik inom alla samhällssektorer. 5 Med effektivare energianvändning avses att vi producerar samma mängd nyttigheter (varor och tjänster) i samhället med lägre insats av energi. 6 Svensk klimatpolitik (klimatberedningens slutbetänkande), SOU 2008:24. 7

47 3. Övergripande mål 3.1 Mål för utsläpp av växthusgaser År 2020 har utsläppen av växthusgaser i Örebro län minskat med minst 25 procent jämfört med Vi har valt att i likhet med nationella och internationella mål avgränsa målet om växthusgasutsläpp till den geografiska ytan Örebro län. Målet blir därmed jämförbart med det nationella målet och med andra regionala utsläppsmål. Det förenklar även programmets uppföljning i och med att befintlig statistik kan användas. Svagheten med denna modell är att man kan hävda att åtgärder som minskar utsläppen i Örebro län, men som samtidigt ökar utsläppen utanför länet, bidrar till att uppfylla målet. För att möta detta bör man, som nämns i kap 6.2, ta hänsyn till elproduktionens klimatpåverkan utanför regionen vid val mellan olika åtgärder. I kap 5.6 finns också mål och åtgärder kopplade till konsumtion av mat, resor och varor. Utsläppen av växthusgaser från denna konsumtion sker till stor del utanför länets geografiska yta. Figur 2. Totala utsläpp av växthusgaser per sektor och år i Örebro län. Målet till år 2020, motsvarande en minskning på 25 procent från 2005, är markerat med en röd linje. Källa: RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. Indikator Totala utsläpp av växthusgaser i Örebro län per år (ton CO 2 e/år). Källa: Utsläppsstatistik från Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet (RUS). 8

48 3.2 Mål för energieffektivitet År 2020 har energiintensiteten 7 i Örebro län minskat med 20 procent jämfört med Energieffektivisering är ett verktyg för att nå andra energipolitiska mål, så som minskade utsläpp av växthusgaser och effektivare resursanvändning. Företag som energieffektiviserar kan öka både sin vinst och sin konkurrenskraft. Effektivisering medför därmed en ekonomisk möjlighet snarare än en kostnad. Energieffektivisering kan också leda till ökat välstånd och bidra till att frigöra resurser som istället kan användas inom andra samhällsområden. Målet och målnivån relaterar till det nationella energiintensitetsmålet som också har basår Det nationella målet är överförbart till Örebro län eftersom länet har likvärdiga förutsättningar som riket i övrigt. Den totala energianvändningen är bland annat beroende av klimat, konjunktur och befolkningsutveckling. Länets totala energianvändning har haft en ökande trend, medan energianvändning per bruttoregionalprodukt 8 (BRP) visar en nedåtgående trend. Ur klimatsynpunkt är det speciellt angeläget med åtgärder för att effektivisera elanvändningen, kapa effekttoppar samt att minska användningen av fossil energi. Målet bygger på Sveriges tolkning av EU:s mål för energieffektivisering. Figur 3. Total slutanvändning av energi i Örebro län per bruttoregionalprodukt i fasta priser (2010) och 2010 års värden saknas på grund av sekretessregler hos SCB. Källa: Grunddata SCB. Omräkning till fasta priser Regionförbundet Örebro. 7 Energiintensitet är förhållandet mellan den totala energianvändningen och bruttonationalprodukten eller som i detta fall förhållande mellan energianvändningen i länet och bruttoregionalprodukten. Energiintensitet är ett mått på hur effektivt energin används. 8 Bruttoregionalprodukt (BRP) är ett mått på den totala ekonomiska produktionen i en region. Den är analog med BNP, som anger produktionen på nationell nivå. 9 Diagrammet visar länets energianvändning per bruttoregionalprodukt i indexerade värden i relation till 2008 års värde. 9

49 Indikator Total slutanvändning av energi per bruttoregionalproduktenhet i fasta priser och år. (GWh/BRP i fasta priser). Källa: SCB. 10

50 3.3 Mål om förnybar energi År 2020 utgör mängden tillförd förnybar energi minst 60 procent av den totala energianvändningen i Örebro län. Målet om 60 procent förnybar energi är en högre målsättning än det nationella målet. Det nationella målet motsvarar 50 procent förnybar energi till år Det regionala målet bygger på beräkningar och prognoser för respektive energislag. År 2009 stod förnybar energi för 51 procent av den totala energianvändningen i Örebro län. Elproduktionen från vindkraft beräknas öka genom nybyggnation. Även effektivisering inom vattenkraft och nybyggda solenergianläggningar förväntas bidra till en ökad förnybar energiproduktion. Biogasproduktionen i länet beräknas också öka. Den största förändringen bedöms ske genom att olje- och torvanvändningen inom uppvärmningssektorn, framför allt inom fjärrvärmeproduktion, minskar avsevärt. Vid produktion av fjärrvärme kan olja och torv i stor utsträckning ersättas av fasta förnybara biobränslen, framför allt skogsbränslen där det finns potential till produktionsökning. Energi i Örebro län 2009 X Y Figur 4. Sankeydiagram över total tillförd energi (tv) och total slutlig energianvändning (th) i Örebro län Tillförd förnybar energi är markerad med X. Slutlig energianvändning är markerad med Y. Källa: Kommunal och regional energistatistik (Energimyndigheten). 10 Det nationella målet för transportsektorn är 10 procent. 11

51 Indikatorer Kvoten mellan förnybar tillförd energi (x) och slutlig energianvändning (y) i Örebro län. 11 Källa: Kommunal och regional energistatistik (Energimyndigheten). Kvoten mellan förnybar tillförd energi och slutlig energianvändning i Örebro län inom transportsektorn. Källa: Kommunal och regional energistatistik (Energimyndigheten). 11 Den förnybara energin beräknas enligt EU:s direktiv 2009/28/EG. Den förnybara energin beräknas som summan av el som produceras från förnybara källor, fjärrvärme och fjärrkyla som produceras från förnybar energi, användning av annan förnybar energi för uppvärmning och processer samt användning av förnybar energi för transporter. 12

52 4. Strategiska ställningstaganden - fem vägar till minskad klimatbelastning Programmet anger fem strategiska prioriteringar för att uppnå minskad klimatbelastning samt effektiv och hållbar resursanvändning. 1. Energieffektivisera Arbeta med energieffektiviseringsåtgärder inom områden med hög energianvändning. I Örebro län gäller det bostads-, lokal- och servicesektorn samt industri- och transportsektorn. Prioritera energieffektiviseringsåtgärder av fossil energianvändning och elanvändning. 2. Ersätt fossil energi Fokusera på att minska utsläppen av växthusgaser inom sektorer med hög grad av fossilbränsleanvändning och med stora utsläpp av växthusgaser. För Örebro län är det sektorerna energiförsörjning, transporter och jordbruk som har de största utsläppen. Ersätt fossil energi med förnybar energi. Inom jordbruket handlar det också om att minska utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid. 3. Producera mer förnybart Öka produktionen av förnybar energi i Örebro län. Den största potentialen till att öka produktionen finns inom fasta förnybara bränslen. Även satsningar inom vindkraft, biogasproduktion och solenergi är viktiga för att nå det regionala målet på 60 procent förnybart till år Konsumera klimatsmart Minimera utsläppen av växthusgaser som vi i länet orsakar både inom och utanför länets geografiska gränser. Det handlar om klimatbelastningen från den del av vår elanvändning som produceras i andra delar av Sverige och Europa. Fokusera på att minimera belastningen från livsmedelskonsumtion och flygresor samt att kapa effekttopparna på elanvändningen. Det handlar också om utsläpp av växthusgaser från nationella och internationella transporter och inte minst om utsläpp som sker i de länder som producerar varor som vi i länet konsumerar. 5. Offentliga sektorn går före Den offentliga sektorn ska vara en förebild och visa på vägar till handling. Att prioritera åtgärder för långsiktig resurshushållning inom den offentliga sektorn leder till hushållning av offentliga medel. Det är en viktig signal att agera trovärdigt då offentliga organisationer ofta har rollen att påverka andra i samhället. 13

53 5. Insatsområden Insatsområdena i programmet är valda utifrån en sammanvägning av vad som behövs för att nå de tre målen minskad klimatpåverkan, ökad energieffektivisering och ökad andel förnybar energi i Örebro län. Prioriteringar av insatser utgår från regional energistatistik samt från regional utsläppsstatistik av växthusgaser. För att minska den klimatpåverkan som uppkommer utanför länet till följd av vår konsumtion finns ett insatsområde även för detta. 5.1 Bostäder och lokaler Mål År 2020 har den totala energianvändningen i byggnader per uppvärmd areaenhet minskat med 15 procent jämfört med År har den minskat med 45 procent jämfört med År 2020 har oljeanvändningen för uppvärmning av bostäder och lokaler fasats ut. Åtgärdsområden och inriktningsmål Fossilfri uppvärmning Mål: År 2015 har oljeanvändningen för uppvärmning minskat med 60 procent från Nybyggnation och renovering mot nollenergihus Mål: År 2015 har offentlig sektor gått före och antagit gemensamma och strängare energikrav än Boverkets byggregler (BBR) vid egen nybyggnation och renovering samt samarbetar om gemensamma modeller som medför energieffektivare nybyggnation vid exploatering av egen mark Energieffektiv belysning Mål: År 2015 har elanvändningen till kommunal gatubelysning minskat med 25 procent jämfört med Energieffektiva lokaler för service, handel, idrott med mera. Mål: År 2015 har minst 100 anläggningar/företag deltagit i aktiviteter som exempelvis energikartläggningar och minskat sin energianvändning och klimatpåverkan Information och utbildning för ökad energieffektivitet Mål: År 2015 har ett regionalt energikompetenslyft påbörjats för ökad kunskap hos anställda inom bygg och fastighetssektorn. (Se även mål Solenergi) Indikator Den totala temperaturkorrigerade 13 energianvändningen i byggnader per uppvärmd areaenhet (samma indikator som det nationella miljökvalitetsmålet). Källa SCB. 12 Motsvarande nationellt mål är -20 procent till 2020 och -50 procent till 2050, basår Regional trovärdig statistik kan inte levereras för 1995, därför har ett annat basår använts och målet har räknats om. 13 Temperaturkorrigerad energianvändning är när hänsyn har tagits till utomhustemperaturen och dess påverkan på energianvändningen. 14

54 Nuläge och trender En tredjedel av länets energianvändning sker i sektorerna, bostäder, lokaler och service. Den nationella trenden är att energianvändningen framför allt minskar i småhus. I lokaler minskar energianvändningen minst. 14 Den faktiska energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler har minskat över tid. Mellan år 1985 och år 2009 har den faktiska energianvändningen minskat med 27 procent på nationell nivå för att sedan öka kraftigt Även den temperaturkorrigerade energianvändningen för uppvärmning har minskat. Minskningen var cirka 22 procent mellan år 1985 och år En stor del av förklaringen är övergången från el- och oljeuppvärmning till värmepumpar, fjärrvärme och pelletslösningar samt bättre isolerade hus. Det innebär att de direkta växthusgasutsläppen från bostäder och lokaler har minskat kraftigt de senaste 20 åren. Ett ökande antal värmepumpar riskerar dock att öka elberoendet. Idag finns mycket lite oljeanvändning kvar i denna sektor. År 2009 användes dock fortfarande 216 GWh olja för produktion av fjärrvärme/kraftvärme i Örebro län. Nationella initiativ Staten använder styrmedel så som byggregler, energi- och klimatskatter, energideklarationer och energieffektiviseringsstöd till kommuner och landsting. Det finns dessutom möjlighet att använda skattereduktion för reparation och underhåll i småhus (ROT). Energianvändningen per areaenhet för svenska bostäder och lokaler har minskat med 8 procent mellan 1995 och För att nå målet om 20 procents minskning till år 2020 måste takten öka och ytterligare ekonomiska styrmedel tillkomma. Möjligheter att agera på regional och lokal nivå Den största utmaningen är att energieffektivisera alla de flerfamiljshus som byggdes mellan åren 1941 och De står nu inför stora behov av upprustning och renovering. Samtidigt saknas det verkningsfulla styrmedel för att klara de omfattande renoveringar som krävs. Kommuner, kommunala bolag och privata bolag har möjligheter att agera och åtgärder genomförs redan på den lokala nivån. Men utan ytterligare lagar, styrmedel och ekonomiska incitament kommer målen vara svåra att nå. Åtgärder som återkommer i kommunala energi- och klimatplaner är genomförande av energideklaration, utfasning av oljepannor samt översyn av gatubelysningen och vatten- och avloppsreningsverk. Flera kommuner arbetar aktivt med att informera företag och fastighetsägare om hur de kan minska sin energianvändning. De flesta kommuner har pågående energibesparingsoch renoveringsprojekt. Många av dessa genomförs enligt EPC-modellen. 17 Den tekniska utvecklingen på belysningsområdet skapar möjligheter för kommuner att effektivisera sin gatubelysning. Örebro kommun har infört strängare krav än Boverkets byggregler vid exploatering av kommunal mark, egen byggnation och renovering. Några allmännyttiga bostadsbolag i länet har egna strängare 14 I statistiken för Örebro län har flerbostadshusen minst minskning. Statistiken bygger på ett urval av lokaler, småhus och flerbostadshus. 15 Förklaringen till ökningen är en onormalt kall vinter 2010 enligt Energiläget ER 2011:12 Energiindikatorer Energy Performance Contracting, EPC, är en metod att handla upp och genomföra energieffektiviseringsåtgärder i byggnader där entreprenören lämnar en besparingsgaranti som gäller under hela återbetalningstiden. 15

55 energikrav vid nybyggnation än byggnormen. Landstinget har som mål till 2015 att energianvändningen vid nybyggnation får uppgå till högst 70 kwh/m 2. För kontorslokaler får energianvändningen vara högst 50 kwh/m 2. En viktig åtgärd på regional nivå är därför att få offentliga aktörer inom bostäder och lokaler att anta gemensamma och strängare energikrav vid egen nybyggnation och renovering samt att samarbeta om gemensamma modeller som medför energieffektivare nybyggnation vid exploatering av kommunal mark. Energikraven bör utformas så att klimatskalet på fastigheter förbättras. Sammanfattningsvis kommer inriktningen under programperioden att vara på åtgärder för fossilfri uppvärmning, nybyggnation och renovering mot nollenergihus, stimulans av energieffektiva belysningslösningar och informations- och utbildningsinsatser för energieffektivare byggnader. Förväntad effekt Om målet för bostäder och lokaler uppnås år 2020 innebär det en minskad energianvändning med 600 GWh, förutsatt att byggnadsarean är oförändrad. Beräkningen utgår ifrån den totala energianvändningen i sektorn bostäder, lokaler och service år Om oljeanvändningen fasas ut till 2020 så motsvarar det ton 18 utsläpp av CO 2 e per år. Oljan behöver dock delvis ersättas med andra energislag som till exempel fjärrväme, värmepumpar och biobränslen. Dessa energislag genererar även utsläpp av växthusgaser och effekten av att minska oljeanvändning blir därför mindre än ton CO 2 e per år. Konvertering av gamla oljepannor ökar energieffektiviteten och andelen förnybar energi ökar. Att införa gemensamma och strängare energikrav vid nybyggnation, exploatering av kommunal mark och renovering skulle innebära cirka 30 kwh/m 2 lägre energianvändning än byggnorm i icke eluppvärmda hus (enligt krav inom Örebro kommun). Det är svårt att bedöma hur stor andel av bebyggelsen som skulle beröras till år 2020 och hur stor totaleffekt det innebär. Mot bakgrund av det stora renoveringsbehovet är dock bedömningen att strängare energikrav är en viktig åtgärd. Åtgärder i kommunal gatubelysning kan ge energibesparingar i storleksordningen 5 GWh till år 2015 och 8 GWh minskad elanvändning per år fram till Effekten av övriga insatser är svårbedömda. 18 Enligt miljömålsstatistiken 2008 var utsläppen ton CO 2 e från panncentraler och egen uppvärmning inklusive industrilokaler. Enligt SCB:s oljestatistik blir utsläppen cirka ton CO 2 e exklusive industrins lokaler och processer. 16

56 5.2 Företag och industrier Mål År 2020 har energiintensiteten i industrin i Örebro län minskat med 15 procent jämfört med Samtidigt har användningen av fossila bränslen i Örebro län minskat med 50 procent. Åtgärdsområden och inriktningsmål Ökad kunskap om energieffektivisering Mål: År 2015 har Örebro läns företag ökad kunskap om möjligheter att minska klimatpåverkan och möjligheter att effektivisera energianvändningen Mer energifokus vid miljötillsyn av verksamheter Mål: År 2015 har fokus ökat på energieffektiviseringsåtgärder vid miljötillsyn av verksamheter i Örebro län. Tillsynsprojekt med inriktning på energieffektivitet är utförda vid både tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter. Indikatorer Energianvändning inom industrin (SNI kod 10-37) per förädlingsvärde. Förädlingsvärde (produktionsvärde minus insatsförbrukning) rensat från inflation. Industrins fossilbränsleanvändning. Källa: SCB kommunala energibalanser. Nuläge och trender Industrin står för en stor del av energianvändningen i Örebro län. Den totala energianvändningen i lokaler och processer var 2009 enligt SCB, GWh. Det är cirka 45 procent av länets totala energianvändning. Den största delen av energianvändningen inom industrin är el. Länets industrier står för mer än 50 procent av länets totala elanvändning. Under de senaste 20 åren har länets totala energianvändning ökat något. Industrins energianvändning är starkt konjunkturberoende, vilket gör att energianvändningen varierar något över tid. Genom att relatera energianvändningen till förädlingsvärdet i fasta priser är det möjligt att följa upp hur energieffektiv industrin är. Trenden är att den specifika energianvändningen minskar, det vill säga att energin används effektivare i förhållande till produktionens ekonomiska värde. Pappers- och massaindustrin är en dominerande energianvändare i länet. En stor del av den använda energin är bioenergi från massaveden som avsätts i avlutarna och omvandlas till el och värme. Pappers- och massaindustrin är även stora inköpare av el och använder en del fossil olja. I länet finns också annan energiintensiv industri så som gjuterier, järn- och stålindustri och mineral- och kemiindustri. Nationella initiativ Industrins koldioxidskattebefrielse kommer successivt att minska, vilket leder till minskad användning av olja och gasol. Fler insatser behövs för att skynda på energiomställning och energieffektivisering, exempelvis genom information och teknikutveckling. Staten stimulerar genomförande av energikartläggningar genom ett bidrag till företag med en högre energianvändning än 500 MWh, 17

57 under Programmet för energieffektivare industri, PFE, riktar sig till energiintensiv industri. 19 Möjligheter att agera på regional och lokal nivå Det är angeläget att länets industrier och företag effektiviserar sin energianvändning, både ur konkurrenssynpunkt och ur miljösynpunkt. Energieffektiviseringsutredningen 20 har i en litteraturgenomgång funnit varierande bedömningar av energieffektiviseringspotentialen inom industrin. Bedömningar av potentialen för lönsamma energieffektiviseringar varierar mellan 15 och 50 procent. Tidigare studier uppskattar effektiviseringspotentialen i industrin till mellan 10 och 15 procent. 21 Förutom tillsynsåtgärder kan informationsinsatser och samarbeten med branscher på lokal och regional nivå medverka till ökad energieffektivisering och minskad klimatpåverkan från industrier och företag. Inriktningen bör i huvudsak vara mot företag som inte kan delta i det nationella PFEprogrammet. Regionalt planeras samordnade insatser för de småföretag som inte kan få statliga stöd. Sammanfattningsvis kommer inriktningen under programperioden att vara på åtgärder för att i samarbete med olika branscher utveckla information, utbildning och olika stöd för att minska oljeanvändning och främja energieffektivisering och förnybar energi. Förväntad effekt Målet med 15 procent energieffektivisering kan sannolikt uppnås till år 2020, men resultatet är starkt beroende av energiprisets utveckling. Oljeanvändningen inom industri- och byggverksamheter har under 2000-talet varierat mellan 330 och 450 GWh per år och någon minskande trend har inte funnits. En bedömning är att oljeanvändningen kan minskas till hälften till år 2020 jämfört med 2008, bland annat som ett resultat av ökade priser och skatter på olja samt en strukturomvandling inom industrin. En halvering av oljeanvändningen skulle innebära cirka ton minskade utsläpp av CO 2 e Programmet för energieffektivisering (PFE) riktar sig till svenska energiintensiva industriföretag. Ett företag definieras som energiintensivt om det uppfyller minst ett av följande två kriterier: 1. om kostnaden för köpt och internt genererad energi i företaget uppgår till minst tre procent av företagets produktionsvärde, 2. om företagets energi-, koldioxid- och svavelskatter uppgår till minst 0,5 procent av företagets förädlingsvärde. 20 Regeringen, Vägen till ett energieffektivare Sverige, SOU 2008: IVA Energiframsyn Beräknat från SCB energibalans I miljömålsstatistiken ligger en del av industrins oljeanvändning under energiförsörjning. 18

58 5.3 Transporter Mål År 2020 har utsläppen av växthusgaser från transportsektorn i Örebro län minskat med minst 25 procent jämfört med År 2020 är andelen förnybara bränslen inom transportsektorn i Örebro län minst 20 procent. Indikatorer Utsläpp av växthusgaser från transportsektorn i Örebro län per år. Källa: Utsläppsstatistik från RUS. Andelen försålda förnybara drivmedel av total mängd försålda drivmedel i Örebro län. Källa: SCB Persontransporter Åtgärdsområden och inriktningsmål Förbättrad kollektivtrafik 23 Mål: År 2015 har antalet resor med kollektivtrafik i Örebro län ökat med 14 procent jämfört med Mål: År 2015 sker 25 procent av arbetspendlingen med kollektivtrafik. Mål: År 2015 har klimatpåverkan från länets kollektivtrafik minskat med 20 procent jämfört med Mål: År 2020 ska länets kollektivtrafik drivas till 100 procent av förnybara drivmedel eller el Ökad andel fordon som drivs med förnybara drivmedel Mål: År 2015 ska 40 procent av alla nyregistrerade personbilar i länet kunna drivas med förnybara drivmedel eller el Minskat transportarbete med personbilar Mål: År 2015 ska det finnas bilpooler i hälften av länets kommuner samt system för organiserad samåkning i minst tre kommuner. Mål: År 2020 sker minst 40 procent av resorna som är kortare än fem kilometer i länets större tätorter med gång, cykel eller kollektivtrafik Fysisk planering för hållbara transporter Mål: År 2015 finns väl utvecklad samverkan mellan kommunernas översiktsplanering, detaljplanering, länstransportplanen och länets planering för kollektivtrafik. Mål: År 2015 sker större etableringar av ny bebyggelse företrädesvis i tätorter som har ett grundläggande serviceutbud och en stabil eller ökande befolkning Målen kommer från Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Örebro län. Regionstyrelsen har dock lagt till eller el i slutet av det målet om att kollektivtrafiken ska drivas med 100 procent förnybara drivmedel år Målet är hämtat från RÖP, Regional översiktlig planering, Rumsligt perspektiv på utvecklingsstrategi för Örebroregionen, Regionstyrelsen beslutade i samband med antagandet av detta program, att lägga till ordet företrädesvis i målformuleringen. 19

59 Nuläge och trender Utsläppen av växthusgaser från persontransporter har ökat stadigt de senaste 20 åren. Transporter står för 37 procent av utsläppen av växthusgaser i Örebro län. 60 procent av transportsektorns utsläpp kommer från personbilar. Enligt Trafikverket är nationellt beslutade åtgärder och styrmedel inte tillräckliga för att uppnå de nationella klimatmålen. 25 Inom till exempel vägtrafiken räcker åtgärderna och styrmedlen bara till att stabilisera utsläppen av växthusgaser på dagens nivå. För att nå de nationella klimatmålen behöver biltrafiken minska med 20 procent till 2030, jämför med Samtidigt som fordonen behöver bli energieffektivare och drivas på högre andel förnybara bränslen. Trots att människor idag pendlar allt längre sträckor mellan hem och arbete har pendlingen med kollektivtrafik inte ökat i samma utsträckning. Den största möjligheten till ökat kollektivtrafikresande finns i tätorter och mellan tätorter. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer. I tätorter är cirka procent av bilresorna kortare än tre till fyra kilometer. 27 Majoriteten av dessa resor bör kunna ersättas med cykel eller kollektivtrafik. Nationella initiativ I det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö beskrivs hur städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. I målets precisering från 2012 betonas bland annat en hållbar långsiktig bebyggelsestruktur, sambandet mellan tätorter och landsbygd, infrastrukturens utformande för att minska resurs- och energianvändning samt klimatpåverkan. Det ska också finnas god tillgång till miljöanpassade kollektivtrafiksystem och säkra gång- och cykelvägar. De transportpolitiska målen betonar att åtgärder som sparsam körteknik, effektivare fordon och förnyelsebara drivmedel inte är tillräckliga utan att biltrafiken måste minska för att klara klimatmålen. För kollektivtrafikbranschen finns ett gemensamt mål om att kollektivtrafiken ska nå ett fördubblat resande år 2020 jämfört med Fyrstegsprincipen 28 ska tillämpas inom alla nivåer av infrastrukturplanering, det vill säga att trafikproblemen i första hand löses genom att påverka behovet och valet av transporter och i sista hand genom ny infrastruktur. Utredningen Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder 29 som presenterades av Trafikverket 2012 fokuserar på åtgärder och inriktningar som ger mer kapacitet, främjar effektiva 25 Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år Trafikverket 2012: Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år Trafikverket 2012:101. Sid Vägverket, 2000:8. 28 Fyrstegsprincipen innebär att trafikproblem ska lösas genom följande prioritetsordning: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt, 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon, 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder, 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Hållbart resande lägger tyngdpunkten på de två första stegen, som handlar om att bearbeta attityder och att framhålla och marknadsföra hållbara resval. Trafikverket, 29 Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder, Trafikverket,

60 övergångar mellan olika trafikslag och bidrar till en bättre användning av det befintliga transportsystemet. Ett viktigt nationellt initiativ är att åtgärda järnvägens kapacitetsbrist. Trafikverket har tagit fram underlag för åren med en utblick till Trafikverket föreslår att drift och underhåll har högsta prioritet och föreslår också investeringar där merparten av tillgängliga medel bör satsas på järnvägen. Möjligheter att agera på regional och lokal nivå En viktig utmaning på lokal och regional nivå är att tydligare integrera kommunernas översikts- och detaljplanering med den regionala planeringen för transportinfrastruktur och kollektivtrafik. För att förbättra möjligheterna till effektiv kollektivtrafik och för att bidra till en hållbar regionförstoring behöver kommunerna planera för en funktionsblandad bebyggelse i tätorter och för ny bebyggelse i lägen nära resecentrum. 30 Landstinget har i egenskap av kollektivtrafikmyndighet ett viktigt ansvar att försörja länet med en attraktiv kollektivtrafik med behovsanpassad turtäthet. Kollektivtrafiken pekas i den regionala utvecklingsstrategin ut som ett viktigt verktyg för den regionala utvecklingen. 31 Genom fördelning av medel i Länstransportplanen ska Regionförbundet utveckla transportinfrastrukturen så att den inriktas mot ett klimatsmart och transporteffektivt samhälle. Länsstyrelsen har en viktig roll genom att förse kommunerna med relevanta planeringsunderlag och granska kommunernas planer. Större arbetsgivare kan bidra genom att underlätta för alternativ till bilen vid tjänsteresor och resor till och från arbetsplatsen. Den offentliga sektor har en viktig roll som förebild. Sammanfattningsvis kommer inriktningen under programperioden att vara på åtgärder som förbättrar och utvecklar kollektivtrafiken så att en ökad andel av arbetspendlingen sker med kollektiva färdmedel. Kollektivtrafiken ska också bli mer koldioxidsnål genom en ökad andel förnybara drivmedel och effektivare fordon. Genom främjande av bilpooler och biluthyrningssystem, samåkning samt gång- och cykeltrafik och andra incitament, kan det totala transportarbetet med personbilar minska. Aktiviteter för att öka andelen fordon med låga koldioxidutsläpp (till exempel gas, el och elhybrid) kommer att vara viktiga. Slutligen kommer åtgärder för att bättre integrera regional infrastruktur och kollektivtrafikplanering med lokal fysisk planering att utvecklas. Förväntad effekt En rimlig bedömning är att klimatbelastningen från kollektivtrafiken år 2020 kommer att ha minskat med 65 procent jämfört med Det motsvarar en minskning med ton CO 2 e ner till ton CO 2 e per år. 32 Effekten av åtgärdsområdena för övriga persontransporter är svåra att bedöma. Om det regionala klimatmålet kan uppnås beror till stor del på nationella styrmedel och internationell utveckling. Samtidigt är det viktigt att poängtera att kollektivtrafikens CO 2 -utsläpp 30 Från RÖP, Regional översiktlig planering, Rumsligt perspektiv på utvecklingsstrategi för Örebroregionen, Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, 32 Landstinget Örebro, Miljö- och hållbarhetsprogram

61 endast utgör en liten del av persontransporternas totala utsläpp. Genom att samordna kommunernas översiktsplanering med Länstransportplanen finns goda möjligheter att nå målen om transportsnålare tätorter, ökad andel resande med kollektivtrafik och cykel. 22

62 Godstransporter och arbetsmaskiner Åtgärdsområden och inriktningsmål Klimateffektiva 33 godstransporter Mål: År 2015 har alla åtgärderna i Örebroregionens handlingsplan för klimateffektiva godstransporter påbörjats. Mål: År 2015 ställer offentliga organisationer krav på klimateffektivitet (krav som sedan följs upp) vid upphandling av transporttjänster Klimateffektiva arbetsmaskiner Mål: År 2015 ställer offentliga upphandlare av tjänster med arbetsmaskiner krav på att maskinförare genomgått utbildning i sparsam körning. Mål: År 2015 ställer offentliga organisationer krav på klimateffektivitet (krav som sedan följs upp) vid upphandling av tjänster med arbetsmaskiner. Nuläge och trender I Sverige står transportsektorn för cirka 25 procent av utsläppen av växthusgaser. Godstransporter står för cirka 40 procent av transportsektorns utsläpp. Inrikesflyget och sjötransporter står för fyra procent av transportsektorns utsläpp i Sverige. Utsläpp från internationell flyg- och sjötrafik är inte medräknade i den nationella statistiken. Utsläppen från internationella transporter ökar stadigt. Trenden i Sverige är att utsläppen från godstransporter ökar medan utsläppen från persontrafik långsamt börjat minska. Lastbilar står för cirka två tredjedelar av godstransportsektorns utsläpp. Trots att den totala godsmängden i svensk inrikestrafik minskat de senaste 12 åren har godstransportarbetet 34 ökat. I Sverige finns ungefär tyngre arbetsmaskiner - traktorer, grävmaskiner, hjullastare, skördare med flera. De flesta har dieselmotorer och deras sammanlagda bränsleförbrukning har uppskattats till cirka en miljon kubikmeter per år. Nationella initiativ Logistikforum, regeringens rådgivande organ i logistikfrågor, har tagit fram en handlingsplan som listar gemensamma utmaningar för en rad samhällssektorer. Här beskrivs bland annat utmaningar så som ökad innovationstakt, snabbare och effektivare transporter med minskade effekter av störningar samt ökat utnyttjande av transportinfrastrukturen och utvecklad stadsdistribution. Trafikverket anger i utredningen Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder, att för godstrafiken ska åtgärder prioriteras inom strategiskt utpekade nät bestående av vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser och kombiterminaler. Klimatmålen för transportsektorn kan nås med hjälp av bland annat teknikutveckling, styrmedel och fysisk planering mot ett mer transportsnålt samhälle. Det kommer också att krävas investeringar, främst i järnväg. 33 Med klimateffektiv menar vi en kombination av koldioxidsnål och energieffektiv. 34 Godstransportarbetet mäts i tonkilometer. Varje godsenhets massa i ton multiplicerat med transportsträckan i kilometer. 23

63 Enligt EU-direktiv har Sverige sedan 2005 stegvis infört skärpta utsläppskrav från motorer i arbetsmaskiner och bensindrivna arbetsredskap. Den avslutande etappen med strängare krav träder i kraft 31 december Möjligheter att agera på regional och lokal nivå Örebro län har genom sitt centrala och logistiskt strategiska läge i Skandinavien en betydelsefull roll för utvecklingen av logistiklösningar. Utveckling av ett skandinaviskt logistiskt nav i länet minskar de totala transportavstånden och bidrar till att effektiviteten i godssektorn ökar. 36 Den regionala utvecklingsstrategin anger att länet ska utveckla energieffektiva och gröna logistiktjänster som kan minska utsläppen av växthusgaser och som kan säkerställa friktionsfria kopplingar mellan järnvägs-, väg- och flygtransporter. I länet genomför både företag och organisationer projekt inom logistikområdet för att effektivisera transporter, kartlägga godsflöden, undersöka hur mer lastbilsgods kan transporteras på järnväg, för att testa innovativa lösningar och för att utveckla gröna järnvägskorridorer i Nordsjöregionen och längst den Bottniska korridoren. Under 2012 har Regionförbundet Örebro tagit fram en handlingsplan för klimateffektiva godstransporter. Syftet med handlingsplanen är att fördjupa kunskapen om klimateffektiva transporttjänster samt att identifiera och genomföra aktiviteter som ökar klimateffektiviteten och konkurrenskraften för företag inom logistik- och transportsektorn i regionen. Handlingsplanen pekar ut tolv prioriterade åtgärder inom sex åtgärdsområden. De handlar om att skapa ökade möjligheter för intermodalitet och en effektivare logistik. Vidare finns åtgärder som syftar till teknikutveckling, ökad andel förnybara bränslen och kompetensutveckling. För att kunna kommunicera och mäta utvecklingen inom sektorn så behöver det tas fram klimateffektivitetsmål för godstransporter i Örebro län. Åtgärderna i Örebroregionens handlingsplan för godstransporter ska vara påbörjade senast Länsstyrelsen planerar att genomföra insatser för att stärka möjligheterna att ställa krav på energieffektivitet vid upphandling av tjänster med arbetsmaskiner. Länets lantbrukare kommer även fortsättningsvis att erbjudas utbildning i sparsam körning. Förväntad effekt I rapporten Vägen till klimatneutrala godstransporter 37 anges potentialer för ökad koldioxideffektivitet, det vill säga minskade utsläpp av koldioxid per transportarbete för vägtransporter. Potentialerna för minskade utsläpp av koldioxid per transportarbete i Sverige är uppskattade till 36 procent till 2020 och till 75 procent till Detta kan ske genom effektivare logistik och överflyttning, energieffektivisering samt ökad andel förnybara drivmedel. 35 Reglerna finns i direktiven 97/68/EG (för arbetsmaskiner) respektive 2000/25/EG (för traktorer). Direktivet för arbetsmaskiner omfattar även små bensindrivna motorer till bland annat gräsklippare, motorsågar och liknande Miljösmart logistik för Örebroregionen, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, Vägen till klimatneutrala godstransporter, KNEG Klimatneutrala godstransporter på väg, Chalmers och Trafikverket,

64 Andelen förnybar energi för godstransporter i Sverige bedöms i rapporten kunna öka till 64 procent Den höga andelen förutsätter att energianvändningen minskar tack vare effektiviseringsåtgärder. Om energianvändningen istället skulle öka i takt med en trafikökning i Sverige på 34 procent till 2030 skulle biobränslen bara stå för 30 procent av energin Enligt Trafikverkets bedömning skulle utsläppen av koldioxid från arbetsmaskiner i Sverige kunna minska med upp emot ton varje år om alla förare tillämpade sparsam körning och undvek tomgång. Det är tio procent av de cirka 2,8 miljoner ton koldioxid som arbetsmaskinerna totalt släpper ut under ett år. 25

65 5.4 Livsmedelsproduktion Mål År 2020 har utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn i Örebro län minskat med 20 procent jämfört med Åtgärdsområden och inriktningsmål Minskad klimatpåverkan genom rådgivning, utbildning och tillsyn Mål: År 2015 har odlingsmetoderna i Örebro län förbättrats så att utnyttjandet av kväve och inbindningen av kol i odlingssystemet ökar Forskningsgrundade odlingsmetoder på mulljordar Mål: År 2020 brukas 50 procent av mulljordarna i Örebro län i enlighet med de metoder som forskningen framhåller som bäst ur energi- och klimatsynpunkt. Indikator Utsläpp av växthusgaser från jordbruksektorn i Örebro län. Källa: Utsläppsstatistik från RUS. Nuläge och trender Utsläpp av växthusgaser från jordbruket består till största delen av lustgasutsläpp från åkrar. Utsläppens omfattning påverkas framför allt av odlingsmarkens jordart, dräneringsstatus och av brukningsmetoder. Statistiken visar att utsläpp av växthusgaser från jordbruk i Örebro län stadigt har minskat. Det beror till stor del på att jordbruksproduktionen har gått ner och att antalet kor har minskat. Ett möjligt framtidsscenario är att utnyttjandet av jordbruksmark ökar på grund av ökad efterfrågan på livsmedel och biobränslen. Det finns i vissa lägen en konkurrenssituation om marken mellan jordbruk och andra verksamheter som vill exploatera. En utmaning för framtiden är att minska utsläppen, men samtidigt öka produktionen på jordbruksmarken. Nationella initiativ Jordbruksverket, Lantbrukarna riksförbund (LRF), länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer driver projektet Greppa näringen. Målet med Greppa näringen är minskade utsläpp av växthusgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel. Projektet erbjuder även kostnadsfri rådgivning till lantbrukare. Klimatfrågan ingår i alla av rådgivningens moduler. Ytterligare fördjupning kring växthusgaser finns sedan 2010 i rådgivningsmodulerna Klimatkollen växtodlingsgårdar och Klimatkollen djurgårdar. Inom Greppa näringen finns också energirådgivning för att minska energiåtgången i lantbruksföretagen. Möjligheter att påverka på regional och lokal nivå Tillförsel av nytt kväve till odlingssystemet behöver minska radikalt för att minska utsläppen av växthusgaser. Detta gäller kväve som tillförs både genom handelsgödsel och genom baljväxtodling. Forskning visar dock att biologisk kvävefixering ger en lägre påverkan på klimatet samtidigt som det har andra positiva miljöeffekter. 38 Mulljordars betydelse för livsmedelsproduktionens klimatpåverkan 38 Jensen, Erik Steen et al Legumes for mitigation of climate change and the provision of feedstock for biofuels and biorefineries. A review. Agronomy for Sustainable Development. DOI /s sökord baljväxter. 26

66 ligger i forskningsfronten. Med stor areal mulljord och kompetenta lantbrukare ska Örebro län spela en viktig roll för att bidra till kunskap och till faktisk förändring. Länsstyrelsens rådgivning och fördelning av rådgivningsmedel inom Landsbygdsprogrammet ska tillsammans med Greppa näringen bidra till ökad kunskap om klimateffektivare odlingsmetoder. Utnyttjandet av befintligt kväve och inbindningen av kol i odlingssystemet ska öka. Länsstyrelsens tillsyn och tillsynsvägledning av större lantbruksföretag ska även hjälpa företag att minska sin energiförbrukning och klimatpåverkan. Genom kommunernas tillsyn av lantbrukets gödselanläggningar ska klimatpåverkan från gödelsanläggningar minska. Förväntad effekt De föreslagna åtgärderna bedöms kunna minska växthusgasutsläppen med ton koldioxidekvivalenter till år 2020, jämfört med Åtgärderna bidrar till ett modernt jordbruk med lönsamma investeringar samt en ökad grad av självförsörjning av näringsämnen. 27

67 5.5 Energiförsörjning Mål År 2020 är produktionen av förnybar energi i Örebro län 4555 GWh. 39 År 2020 har utsläppen av koldioxid från energiförsörjning i Örebro län minskat med 35 procent jämfört med År 2020 är 90 procent av fjärrvärmeproduktionen baserad på förnybara bränslen i Örebro län. 40 Åtgärdsområden och inriktningsmål Nyinstallation av solenergianläggningar Mål: År 2020 är den årliga solelproduktionen 5 GWh i Örebro län. Målnivån motsvarar cirka m 2 solceller. Mål: År 2020 är den årliga solvärmeproduktion 50 GWh i Örebro län. Målnivån motsvarar cirka m 2 solfångare Utbyggnad av vindkraft Mål: År 2020 är den årliga vindkraftsproduktionen 320 GWh i Örebro län. Målnivån motsvarar en utbyggnad med cirka 100 nya vindkraftverk, beräknat på en genomsnittlig installerad effekt på totalt 1,5 M per vindkraftverk Effektivare vattenkraft Mål: År 2020 är den årliga vattenkraftproduktionen 400 GWh i Örebro län. Målet nås genom en effektivisering av befintliga vattenkraftanläggningar med 15 procent beräknat på basår Ökad biogasproduktion Mål: År 2020 är den årliga biogasproduktionen 180 GWh i Örebro län. Produktionen var år GWh, år 2010 cirka 60 GWh. Mål: År 2016 har kommunerna och landstinget insamlingssystem för matavfall. Matavfallet från verksamheterna går till biogasframställning Mer biobränslen 41 Mål: År 2020 är den årliga energiproduktionen med hjälp av förnybara fasta bränslen 3600 GWh i Örebro län. År 2009 var produktionen 2882 GWh Mer förnybar fjärrvärme Mål: År 2020 är 90 procent av fjärrvärmeproduktionen baserad på förnybara bränslen i Örebro län Indikatorer Produktion av förnybar energi i Örebro län per år. Källa: SCB. Utsläpp av växthusgaser från energiproduktion i Örebro län. Källa RUS. Andel förnybara bränslen i fjärrvärmeproduktionen i Örebro län. Källa: SCB. 39 Geotermisk energi är inte inräknad. 40 Måluppfyllelse förutsätter en ökning med 25 procentenheter jämfört med år Gäller skogs- och åkerbränslen. 28

68 Nuläge och trender Det nationella målet för användning av förnybar energi innebär att Sverige år 2020 ska ha minst 50 procent förnybar energi. Örebro läns energianvändning är redan idag högre än 50 procent, vilket framför allt beror på länets goda förutsättningar att försörja fjärrvärmeanläggningarna med förnybart skogsbränsle. Samtidigt har användningen av fossila bränslen för uppvärmning av småhus minskat kraftigt. En annan tydlig trend är det ökande intresset för vindkraft- och biogasproduktion. Den framtida utvecklingen är beroende av ekonomiska styrmedel och investeringsstöd för ökad produktion. Nationella initiativ Energiskattesystemet har successivt förändrats för att skapa fördelar för förnybar energianvändning. År 2003 infördes elcertifikat, vilket innebär att producenter av förnybar el får elcertifikat som de sedan kan sälja. Elcertifikatsystemet har skapat bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion och handeln med utsläppsrätter gynnar förnybar el- och värmeproduktion. Producenter av egen el menar att det behövs enklare tillståndsprocesser och regelsystem för försäljning av el, nettodebitering 42, och att elcertifikaten får en minimiprisnivå. Möjlighet för tredjepartstillträde 43 (TPA) till fjärrvärmenäten skulle öka andelen bioenergi i fjärrvärmesystemet. För att nå målen finns behov av ett statligt metanreduktionsstöd för rötning av gödsel i biogasanläggningar, fortsatt stöd för solenergi och diskussioner om ersättning till de markägare som har fastigheter gränsande till planerade vindkraftverk. Möjligheter att agera på lokal och regional nivå Det regionala målet på 60 procent förnybar energi kan nås genom minskad energianvändning och genom att fossila bränslen ersätts med förnybara bränslen. Det finns stor potential för ökad produktion och ökad användning av fasta förnybara bränslen. Biogas- och vindkraftselproduktion har goda möjligheter att öka, samtidigt som vattenkraften kan effektiviseras. Produktionen av solenergi har förutsättningar att öka tack vare teknikutveckling och lägre priser på solceller. Det är viktigt att notera att investeringar som görs inom förnybar energi i Örebro län kan ha märkbara synenergieffekter med andra utvecklingsområden så som utbildning, forskning, skogsproduktion, skördetekniker och maskinteknikutveckling. Detta kan i sin tur leda till en högre kunskapsnivå och nya företag inom förnybar energiproduktion. Regionförbundet och Länsstyrelsen har inte rådighet över företagsinvesteringar, men kan bidra till att skapa förutsättningar för företagande genom olika informations- och utbildningsinsatser. Ökad mängd regionalt producerad förnybar energi ger positiva tillväxt- och sysselsättningseffekter för länet utöver en minskad klimatpåverkan. Inriktningen på åtgärderna under programperioden kommer sammanfattningsvis att handla om att offentliga aktörer kan underlätta för utbyggnad av förnybar energiproduktion. Utbyggnaden kan underlättas genom framtagande av strategier, dialoger, nätverk och råd och stöd i energifrågor. 42 Nettodebitering, det vill säga inlevererad el ska avräknas mot köpt el. 43 Tredjepartstillträde eller TPA (Third Party Access) används som begrepp för att beskriva hur flera aktörer kan beredas tillträde till naturliga monopol, till exempel el-, gas- och fjärrvärmenät. 29

69 Förväntad effekt Den sammanlagda effekten av åtgärderna inom energiförsörjningssektorn beräknas minska utsläppen av växthusgaser med cirka ton CO 2 e till 2020 jämfört med 2005 i Örebro län. 30

70 5.6 Konsumtion Mål Minskad klimatbelastning från länsinvånarnas konsumtion av mat samt från shopping och flygresor. Åtgärdsområden och inriktningsmål Klimatsmart livsmedelskonsumtion och mindre matsvinn Mål: År 2015 har minst 20 offentliga kök och verksamheter i länets kommuner och landsting deltagit i projekt som bland annat syftar till att utveckla och sprida metoder för klimatsmartare livsmedelskonsumtion och mindre matsvinn. Mål: År 2015 har offentliga organisationer i Örebro län infört en policy angående klimat- och energismarta matval vid representation och konferenser Klimateffektiv konsumtion Mål: Minskad klimatbelastning från konsumtion av varor Ökad närturism Mål: Minskad klimatbelastning från fritidsresor Attraktiv omställning Mål: Ökad attraktivitet för en klimatsmartare livsstil och ett klimatneutralt samhälle. Nuläge och trender Svensk konsumtion generade utsläpp av växthusgaser motsvarande drygt 10 ton CO 2 e per capita, år Med i beräkningen finns då utsläpp från internationella transporter och utsläpp av växthusgaser som sker i länder som producerar varor och tjänster som sedan konsumeras i Sverige. Drygt 80 procent av dessa utsläpp orsakas av privat konsumtion och knappt 20 procent av offentlig konsumtion. Olika konsumtionsval kan därför göra stor skillnad i utsläppens storlek. Fem nyckelaktiviteter är avgörande för konsumtionens klimatbelastning: hur mycket och vilken bil vi åker, hur vi värmer våra bostäder, hur mycket el som används i bostaden, hur mycket och vilket kött vi äter och hur långt och hur ofta vi flyger. Det här insatsområdet innehåller åtgärdsområden som minskar klimatbelastningen från måltider, shopping och flygresor. Övriga områden behandlas under andra avsnitt i programmet. Nationella initiativ Naturvårdsverket har publicerat flera rapporter som handlar om konsumtionens klimatpåverkan. Två av dessa, Konsumtionens klimatpåverkan, 2008 och Klimatomställningen och det goda livet, 2011 har varit utgångspunkt för de åtgärdsområden som finns inom detta insatsområde. För att nå målet om minskad klimatbelastning från medborgarnas konsumtion behövs nya styrmedel. Nya nationella ekonomiska styrmedel skulle kunna påverka invånarnas konsumtionsmönster, till exempel differentierade skattesatser på livsmedel eller skatteavdrag för reparationer likt ROT. Möjligheter att agera på regional och lokal nivå Insatsområdet konsumtion fokuserar på åtgärdsområden som minskar klimatbelastningen från måltider, shopping och flygresor. För att uppnå minskad klimatbelastning från länsinvånarnas livsmedelskonsumtion uppmanar energi- och klimatprogrammet att offentliga organisationer föregår med gott exempel. 31

71 De offentliga verksamheterna i länet uppmanas att minska klimatbelastningen från de måltider som serveras i verksamheterna och att minska matsvinnet. Likaså föreslås att offentliga organisationer inför policy angående klimat- och energismarta matval vid representation och konferenser. En mer klimateffektiv konsumtion av varor ska också eftersträvas. Handeln kan underlätta för konsumenter att göra klimatsmarta val i butiken. För att öka återanvändningen av varor föreslås en utredning om vilka som är de effektivaste åtgärderna. Forskning om hur den klimatsmarta måltiden kan fungera som pedagogisk resurs inom skolan är prioriterat. Det behövs även ny kunskap om hur klimatbelastningen från konsumtionsvanor kan följas upp på nationell och regional nivå. För att minska klimatbelastningen från fritidsresor föreslås ökad satsning på närturism. Genom att lyfta forskningsresultat som visar kopplingen mellan minskad klimatbelastning och ökad livskvalitet kan omställningen av konsumtionsmönster och livsstil bli mer attraktiv. Förväntad effekt Ökad konsumtion av närproducerade varor och större andel semesterresor inom landet gynnar den regionala och nationella tillväxten. De föreslagna åtgärderna beräknas ge en minskning på 0,1 ton CO 2 e per person/år, vilket motsvarar minskade utsläpp av växthusgaser med cirka ton CO 2 e delvis i, men främst utanför länet. Den utsläppsminskningen är långt ifrån tillräcklig. Det behövs fler styrmedel och åtgärder inom alla samhällsnivåer samt beteendeförändringar på individnivå för att minska klimatbelastningen till en nivå som inte äventyrar klimatet. 32

72 6. Beräkning av hur vi når det regionala klimatmålet 6.1 Olika sektorers bidrag Programmets övergripande mål om minskade utsläpp av växthusgaser i Örebro län med 25 procent till 2020, jämfört med 2005, har bördefördelats mellan olika mellan olika aktörer. Beräkningen grundar sig på en trendanalys för respektive utsläppskategori i den regionala utsläppsstatistiken. Beräkningen som helhet finns på Regionförbundets respektive och Länsstyrelsens webbplatser för programmet. För att nå klimatmålet om minskade utsläpp av växthusgaser med i genomsnitt 25 procent till 2020 jämfört med 2005 behöver följande utsläppsminskningar ske. Bördefördelningen mellan olika sektorer visas i figur fem. Totala utsläpp 2005 Energiförsörjning och industri Transporter och arbetsmaskiner Jordbruk Övrigt (Avfall, avlopp, färg, lösningsmedel) Totala utsläpp Minskning till % 25 % 20 % 10 % 25 % Figur 5. Tabellen visar varje sektors minskning av växthusgaser i ton och utsläppsminskningen i procent inom varje sektor för att den genomsnittliga minskningen av växthusgaser i Örebro län ska bli 25 procent mellan år 2005 till år (Bilden kommer att layoutas som en utsläppstrappa i den layoutade versionen av programmet.) De förslagna regionala och lokala åtgärderna i energi- och klimatprogrammet ska ses som komplement till nationellt beslutade åtgärder och styrmedel för att uppnå det nationella klimatmålet. Både nationella åtgärder och styrmedel samt regionala och lokala insatser behövs för att nå det regionala klimatmålet i detta program. 6.2 Värdering av el- och fjärrvärmeanvändningens klimatpåverkan Det saknas en vedertagen metod för klimatvärdering av framtida förändrad elanvändning. Energimyndigheten och Elforsk 44 har publicerat rapporter om klimatvärdering samt att SABO har tagit fram en handledning 45. Rapporterna och handledningen kan användas som en vägledning för kommuner, företag och organisationer i deras energi- och klimatarbete. Vid prioritering av förslag till åtgärder har energi- och klimatprogrammet använt ett framåtblickande perspektiv i linje med Örebro kommuns klimatplan och landstingets miljö- och hållbarhetsprogram Elforsk. Miljövärdering av el. Statens Energimyndighet, Koldioxidvärdering av energianvändning. 45 SABO, Miljövärdering av el. 46 Landstinget och Örebro kommun använder värdet 400 g CO 2 /kwh för beräkning av minskad klimatbelastning vid minskad elanvändning. 33

73 Det finns inte heller någon nationell riktlinje för klimatvärdering av förändrad fjärrvärmeproduktion. Branschorganisationen Svensk Fjärrvärme har dock tagit fram en handledning 47 för hur fjärrvärmebranschen ska redovisa klimatpåverkan. 47 Svensk Fjärrvärme, Miljövärdering 2012, Guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden. 34

74 7. Genomförande och uppföljning Regionförbundet och Länsstyrelsen ska samordna, underlätta, inspirera och skapa förutsättningar för ett lyckat genomförande av programmet. Genomförandet ska även fortsättningsvis präglas av ett öppet förhållningssätt och dialog med länets organisationer och näringsliv. Beslut om konkreta åtgärder måste sedan ske av de som har rådighet, så som företag, organisationer, kommuner, landsting, hushåll och privatpersoner. Energi- och klimatprogrammet ska användas som underlag för Regionförbundets och Länsstyrelsens årliga verksamhetsplanering. För att genomföra programmet bildas en projektorganisation där Länsstyrelsen, Regionförbundet, Landstinget och kommunerna finns representerade. Åtgärdsuppföljningar ska genomföras en gång per år i samband med Länsstyrelsens och Regionförbundets årsredovisningar och rapporteras till respektive organisations ledning. Länsstyrelsen ansvar för att programmets indikatorer årligen följs upp och redovisas. Programmet ska aktualitetsprövas senast år

75 Åtgärdsbilaga till Energi- och klimatprogram för Örebro län

76 Innehåll Innehåll 2 Inledning Bostäder och lokaler Fossilfri uppvärmning Nybyggnation och renovering mot nollenergihus Energieffektiv belysning Energieffektiva lokaler för service, handel, idrott m.m Information och utbildning för ökad energieffektivitet Företag och industrier Ökad kunskap om energieffektivisering Mer energifokus vid miljötillsyn av verksamheter Transporter Förbättrad kollektivtrafik Ökad andel miljöfordon Minskat transportarbete med personbilar Fysisk planering för hållbara transporter Klimateffektiva godstransporter Klimateffektiva arbetsmaskiner Livsmedelsproduktion Minskad klimatpåverkan genom rådgivning, utbildning och tillsyn Forskningsgrundade odlingsmetoder på mulljordar Energiförsörjning Nyinstallation av solenergianläggningar Utbyggnad av vindkraft Effektivare vattenkraft 17 2

77 5.5.4 Ökad biogasproduktion Mer biobränslen Mer förnybar fjärrvärme Konsumtion Klimatsmart livsmedelskonsumtion och mindre matsvinn Klimateffektiv konsumtion Ökad närturism Attraktiv omställning 20 Förslag på regionala samordnade åtgärder för länets kommuner 21 3

78 Inledning I denna bilaga finns förslag på åtgärder som bör genomföras de närmaste fyra åren, Åtgärderna är sorterade per insatsområde och åtgärdsområde och är utvalda och prioriterade utifrån rådighet, effekt på de tre övergripande målen, kostnadseffektivitet och om åtgärden leder till regional utveckling. För varje åtgärd finns i kolumnen Mål angivet vilket övergripande mål som åtgärden syftar till att uppfylla. K står för klimatmål om minskade utsläpp av växthusgaser, E står för energieffektiviseringsmål och F står för målet om ökad andel förnybar energi. Åtgärder där andra organisationer än Regionförbundet Örebro eller Länsstyrelsen i Örebro län står som ansvariga ska ses som ett förslag till respektive organisation. Vissa av åtgärderna är beroende av projektfinansiering och kommer att genomföras under förutsättning att sådan finansiering kan ordnas. Vid de åtgärder som har två ansvariga organisationer kommer ansvaret att fördelas av programgruppen vid den årliga verksamhetsplaneringen. 4

79 5.1 Bostäder och lokaler Fossilfri uppvärmning Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Samordna rådgivningsinsatser för att ersätta kvarvarande oljepannor i småhus, fastigheter, lokaler och panncentraler. Regionförbundet Kommuner Länsstyrelsen Näringsliv K, E, F Ta fram handlingsplaner för hur oljeanvändning till uppvärmning ska avvecklas i egna verksamheter till Kommuner Privata fastighetsägare Fjärrvärmebolag Regionförbundet Kommuner K, E, F Nybyggnation och renovering mot nollenergihus Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Samordna insatser som leder till skärpta (jämfört med BBR), likartade energikrav vid egen nybyggnation och renovering samt initiera samarbete om gemensamma modeller som medför energieffektivare nybyggnation vid exploatering av kommunal mark Stödja kommunernas byggnadsnämnder att genomföra bättre uppföljning av kraven i BBR genom tillsynsvägledning Genomföra informationsinsatser för ökad användning av energitjänster Genomföra informationsinsatser för fler miljöcertifierade byggnader och ökad användning av Regionförbundet Kommuner + bolag Landstinget + bolag Länsstyrelsen Länsstyrelsen Kommuner E Regionförbundet Fastighetsägarna MittNord E Regionförbundet Kommuner Fastighetsägarna MittNord E E 5

80 Gröna hyresavtal Genomföra kurser, utbildningar för ökad användning av LCC-kalkyler vid om- och nybyggnation. Regionförbundet Kommuner + bolag Landstinget + bolag E Genomföra en bred dialog med representanter för bygg- och fastighetssektorn för att öka kunskap och förståelse om hinder/möjligheter och för att utveckla en plattform för fortsatt regionalt samarbete och regionala aktiviteter. Regionförbundet Aktörer inom bygg och fastighetssektorn E Energieffektiv belysning Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Samordna regionalt arbete med belysningsprogram, kompetensutveckling och aktiviteter för att effektivisera utomhusbelysning. Länsstyrelsen Energimyndigheten Regionförbundet Kommuner + bolag Landstinget Energibolag E Energieffektiva lokaler för service, handel, idrott m.m. Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Samordna regionala projekt/informationsinsatser för effektivare drift av anläggningar och lokaler. Regionförbundet Handelsorganisationer Idrottsföreningar/förbund Kommuner + bolag Näringsliv E Information och utbildning för ökad energieffektivitet Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Initiera ett regionalt program för "kunskapslyft" inom Regionförbundet Bygg- och fastighetssektorn E 6

81 bygg- och fastighetssektorn som tillgodoser framtida krav på ökad energikompetens Samordna minst en årlig informationsaktivitet till hushåll och andra breda målgrupper om energieffektivisering Samverkan med skolan för ökad kunskap och intresse för energi- och klimatfrågor hos lärare och elever Regional samordning av kommunal energi- och klimatrådgivning Samordna och initiera aktiviteter för kommunernas energieffektiviseringsarbete i den egna organisationen (energieffektiviseringsstödet). Kommuner + bolag Landstinget + bolag Örebro Universitet Regionförbundet Kommuner K, E, F Regionförbundet Kommuner K, E, F Regionförbundet Kommuner K, E, F Länsstyrelsen Kommuner + bolag Landstinget Energimyndigheten K, E 7

82 5.2 Företag och industrier Ökad kunskap om energieffektivisering Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Initiera ett projekt som föreslår kostnadseffektiva lösningar för att ersätta eller optimera olje- och gasolanvändning inom industrin (främst processer) Samordna och genomföra informations- och utbildningsinsatser för ökad användning av energikartläggningar Stödja mindre och medelstora (< 500 MWh) företag och landsbygdsföretag att genomföra energieffektiviseringsåtgärder Arbeta för ett ökat användande av spillvärme internt inom industrier och till externa behov Samordna aktiviteter som främjar energieffektivisering inom vatten- och avloppsreningsverk. Regionförbundet Regionförbundet Länsstyrelsen Regionförbundet Industri Fjärrvärmebolag Kommuner Energimyndigheten Industri Länsstyrelsen Universitet/högskola Energimyndigheten Kommuner Länsstyrelsen Kommuner Näringsliv Länsstyrelsen Regionförbundet K, E, F E E K, E Länsstyrelsen Kommuner + bolag K, E 8

83 5.2.2 Mer energifokus vid miljötillsyn av verksamheter Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Utreda utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid i länet. Vid behov genomföra en tillsynskampanj Uppföljning av tidigare utfört tillsynsprojekt vid tillståndspliktiga anläggningar där krav på energikartläggningar ställdes Länsövergripande tillsynsprojekt vid anmälningspliktiga verksamheter. Länsstyrelsen Kommuner K Länsstyrelsen Kommuner K, E Länsstyrelsen Kommuner K, E 9

84 5.3 Transporter Förbättrad kollektivtrafik Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Anpassa turtätheten till behovet (framför allt i stomnätet) Verka för samordnad skolskjuts och kollektivtrafik i länets samtliga kommuner Lansera realtidssystem/appar för hållplatser i stomnätet och stadstrafiken Införa effektivare biljettsystem (sökning och betalning) samordnat med angränsande län Verka för att byta ut samtliga fossilbränsledrivna bussar i landsbygdstrafiken till bussar drivna med förnybara drivmedel. Landstinget K, E Kommuner Landstinget K, E Landstinget K, E Landstinget K, E Landstinget K, F Utveckla anropsstyrning på landsbygden. Landstinget K, E Verka för att renodla stads- och landsbygdstrafiken (färre stopp i stadsmiljön för landsbygdsbussarna ger snabbare bussresor) Verka för balanserad prissättningen så att kollektivtrafiken alltid upplevs som det billigaste alternativet (jämfört med reskostnad och parkeringsavgift för bil) Beakta hela resan vid planering av kollektivtrafik (t.ex. hyrcykelsystem kopplat till kollektivtrafiken). Landstinget K, E Landstinget K, E Landstinget Kommuner K, E 10

85 5.3.2 Ökad andel miljöfordon Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Genomföra aktiviteter för att öka andelen miljöfordon, inklusive elfordon. Regionförbundet Kommuner + bolag Företag Länsstyrelsen K, E, F Minskat transportarbete med personbilar Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Genomföra informationsinsatser kring hållbart resande Genomföra ett regionalt projekt för att Främja resfria möten genom digitala tekniker. Regionförbundet Länsstyrelsen Kommuner Länsstyrelsen Trafikverket Landstinget Stora arbetsgivare m.fl. Kommuner Företag Landstinget Regionförbundet Statliga myndigheter i Örebro län Inspirera till uppbyggnad av samåkningssystem Länsstyrelsen Företag Ideella organisationer/byalag Regionförbundet Samordna och initiera aktiviteter för kommunernas arbete med energieffektiva transporter i den egna organisationen (energieffektiviseringsstödet) Säkra parkeringsmöjligheter för cyklar vid viktiga busshållplatser och resecentrum. Länsstyrelsen Kommuner Landstinget Leader Energimyndigheten Kommuner Regionförbundet Trafikverket K, E, F K, E K, E K, F K, E 11

86 Verka för insatser som leder till att avgift på arbetsplatsparkeringar motsvarar den verkliga kostnaden Anlägga säkra och direkta cykelbanor mellan viktiga målpunkter i och mellan (de större) tätorterna. Berörda arbetsplatser i länet Kommuner Länsstyrelsen Regionförbundet Främja bilpooler i länets kommuner. Kommuner Bostadsbolag Företag Ideella organisationer/byalag Offentliga aktörer K, E K, E K, E, F Fysisk planering för hållbara transporter Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Prioritera klimatsmarta och transporteffektiva lösningar i länstransportplanen Fortsätta med insatser för utbyggnad av bredbandsfiber på landsbygden Verka för signalprioritering (bussar ges förtur i korsningar/vid trafikljus) Verka för införande av pendlarparkeringar/samåkarparkeringar Verka för minskad parkeringsnorm vid detaljplanering Verka för detaljplanering som leder till funktionsblandning i tätorter Göra översyn av hastighetsgränser för att se var det är möjligt att sänka hastigheten. Regionförbundet Länsstyrelsen Kommuner Trafikverket, Ideella organisationer/byalag Kommuner K, E K, E Landstinget Landstinget K, E Kommuner Trafikverket Landstinget K, E Kommuner Länsstyrelsen K, E Kommuner Kommuner Länsstyrelsen Regionförbundet Länsstyrelsen Regionförbundet Trafikverket K, E K, E 12

87 Verka för införande av busskörfält i Örebro (vid in/utfarter). Örebro kommun Länsstyrelsen Landstinget K, E Verka för översikts- och detaljplanering som främjar kollektivtrafik och cykel. Kommuner Länsstyrelsen Landstinget Regionförbundet K, E Sänkta hastigheter på det statliga vägnätet där det är möjligt. Trafikverket Regionförbundet Kommuner Länsstyrelsen K, E Klimateffektiva godstransporter Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Genomföra projekt för ökad fyllnadsgrad. Örebro Science Park Logistikföretag, speditörer K, E Genomföra projekt för smartare emballage och emballering Genomföra projekt för ökade miljökrav vid upphandling och utförande Införa energi- och klimatkrav i samband med upphandling av fordon och transporttjänster. Örebro Science Park Varuägare K, E Regionförbundet Kommuner Företag Transportköpare, transportutförare Länsstyrelsen Miljöstyrningsrådet K, E K, E, F Genomföra projekt för att prova, utvärdera och sprida metoder och teknik för sparsam körning Genomföra projekt för energieffektivare lagerbyggnader Skapa en arena för demonstration av ny fordonsteknik Undersöka förutsättningarna för att utveckla en applikation för medvetna val av transportsätt av Regionförbundet Transportutförare K, E Regionförbundet Fastighetsägare, varuägare K,E Regionförbundet Transportutförare K, E, F Örebro Science Park Örebro Universitet K,E, F 13

88 gods Genomföra en förstudie angående förnybara drivmedel Utveckla miljöutbildning för logistikföretag i regionen samt genomförande av utbildningen Ta fram godstransportrelaterade klimateffektivitetsmål för regionen Identifiera klusterområden som lämpar sig för ex. industrispår Upprätta en tomcontainerdepå för exempelvis rederier Verka för att införa daglig tågpendel för gods mot Umeå, Oslo, Finland Säkerställ trafik genom att äga egna vagnenheter att trafikera i botniska- och europakorridoren (1000 stycken på kort sikt, på lång sikt) Se över möjligheter för IT-stöd för effektivare transporter Utveckla en forskningsmiljö inom logistik vid Örebro universitet (professur inklusive doktorander). Regionförbundet F BRO K, E, F Logistikregionen K, E, F Logistikregionen Kommunerna K, E Logistikregionen K, E Logistikregionen K, E Logistikregionen K, E Logistikregionen Länsstyrelsen K, E Örebro universitet Regionförbundet K, E, F Starta civilingenjörsutbildning inom logistik. Örebro universitet Regionförbundet K, E, F Klimateffektiva arbetsmaskiner Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål 14

89 Genomföra utbildning i sparsam körning. Länsstyrelsen Företag LRF Miljödiplomeringsnätverket Kommunerna Insatser för att ställa krav på energieffektivitet i upphandling vid transporttjänster. E, K Kommunerna Länsstyrelsen E, K 5.4 Livsmedelsproduktion Minskad klimatpåverkan genom rådgivning, utbildning och tillsyn Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Utbilda fler lantbruksrådgivare inom energi- och klimatområdet Använda rådgivning, utbildning och fysisk planering för att klimatoptimera markanvändningen efter förutsättningar och jordart Genomföra projekt för ökad baljväxtodling och ökad kvävehushållning, inklusive marknadsstrategi Använd de möjligheter som finns för miljöersättningar, rådgivning och utbildning samt olika stödformer som har bäring på klimat- och energiprogrammet inom landsbygdsprogrammet Arbeta för att återföra växtnäring från avfall och avlopp på ett miljö-och hälsosäkert sätt. Länsstyrelsen i samarbete med Greppa Näringen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Rådgivningsorganisationer Kommuner Rådgivningsorganisationer, Lantbruksorganisationer Rådgivningsorganisationer Lantbruksorganisationer Rådgivningsorganisationer K, E K, E, F K K, E, F Kommuner Renhållningsbolag K, F 15

90 5.4.2 Forskningsgrundade odlingsmetoder på mulljordar Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Föra ut forskningsresultat samt verka för ökad samverkan mellan forskare och lantbrukare för ett klimateffektivt jordbruk. Länsstyrelsen i samarbete SLU K, E 5.5 Energiförsörjning Nyinstallation av solenergianläggningar Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Utarbeta en aktivitetsplanför ökad installation av solel och solvärme tillsammans med branschaktörer m fl. Regionförbundet Byggbranschen Energimyndigheten Fastighetsägarna Mellansverige Kommuner SERO Svensk Solenergi K, F Genomföra utbildnings- och informationsinsatser om solenergins möjligheter för energiproduktion. Regionförbundet Kommuner Fastighetsägare Teknikföretag Länsstyrelsen K, F Anta egna åtgärdsprogram för ökad produktion av solel och solvärme. Kommuner K, F Utbyggnad av vindkraft Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Verka för att alla länets kommuner har aktuella Länsstyrelsen Kommuner K, F 16

91 vindkraftsplaner Vägleda länets kommuner i vindkraftsplaneringen Länsstyrelsen Kommuner K, F Genomföra utbildnings- och informationsaktiviteter om vindkraft Utarbeta en nulägesanalys om vindbruket i länet och genomföra aktiviteter för att bygga ett nätverk för samverkan om vindkraft i Östra mellansverige Länsstyrelsen Regionförbundet Regionförbundet Kommuner Leader Lokala intresseorganisationer Allmänheten Nätverket för vindbruk Energikontoret Mälardalen Universitet och Högskolor Kommuner Länsstyrelser Företag i branschen K, F K,F Effektivare vattenkraft Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Kartlägga befintliga dammar och kraftverk samt möjligheten att öka elproduktionen Genomföra utbildnings- och informationsinsatser om effektiviseringsmöjligheter av de befintliga dammarna och kraftverk. Länsstyrelsen Vattenkraftproducenter K, F Länsstyrelsen Regionförbundet K, F Ökad biogasproduktion Nr. Åtgärder Ansvar Partner Mål Driva ett regionalt biogasnätverk. Regionförbundet Biogasproducenter K, F 17

92 Stödja kommunerna i att hitta möjligheter för rötning av matavfall. Regionförbundet Kommunerna K, F Mer biobränslen Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Genomföra utbildningsinsatser för markägare för ökad biobränsleproduktion. Skogsstyrelsen Hushållningssällskapet LRF Länsstyrelsen Regionförbundet Skogsägarföreningar Stimulera askåterföring. Skogsstyrelsen K, F Fortsätta främja utfasning av icke miljögodkända vedpannor. Kommuner Regionförbundet Länsstyrelsen Mer förnybar fjärrvärme Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Utreda möjligheterna för småskalig kraftvärme. Regionförbundet Fjärrvärmebolag K, F Ställa krav på förnybar fjärrvärme. Kommuner Fjärrvärmebolag K, F Verka för att minska effekttopparna genom att styra fjärrvärmeuttaget i större fastigheter. K, F Fjärrvärmebolag Kommuner K, F Utbyggnad och effektivisering av fjärr- och närvärme. Fjärrvärmebolag Kommuner K, F Verka för att befintliga fjärrvärmenät byggs samman när detta leder till effektivisering av resurserna. Fjärrvärmebolag Kommuner K, E K 18

93 5.6 Konsumtion Klimatsmart livsmedelskonsumtion och mindre matsvinn Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Genomföra projektet SMARTare mat i regionen. Ett projekt i offentliga kök med syftet att minska matens klimatbelastning, öka andelen ekologiskt samt att minska mängden matsvinn och energiförbrukningen. Regionförbundet Offentliga kök i länets kommuner och i landstinget inbjuds att delta. K, E Genomföra ett forskningsprojekt som är delvis kopplat till SMARTare mat. Med syfte att använda den SMARTa måltiden som pedagogisk resurs inom skolan. Örebro universitet Regionförbundet Skolor K, E Genomföra projekt för att minska klimatbelastningen med hjälp av restauranger som trendsättare Vid representation inom offentlig sektor ska mat med låg energianvändning och klimatpåverkan väljas. Länsstyrelsen Organisationer för krögare Offentliga myndigheter K, E Klimateffektiv konsumtion Nr. Åtgärd Ansvar Partner Mål Genomföra en förstudie för att hitta åtgärder som kan leda till ett ökat återbruk. Kommuner Naturskyddsföreningen K, E Genomföra projekt riktat till handeln för att underlätta för konsumenter att göra klimatsmarta val i affären. Naturskyddsföreningen Handelsorganisationer Konsumentrådgivare K, E 19

94 5.6.3 Ökad närturism Nr Åtgärder Ansvar Partner Mål Uppmuntra turismorganisationerna att marknadsföra lokala semesteralternativ med övernattning i regionen även till länsinvånarna som en del i den större turismsatsningen. Regionförbundet Kommuner Länsstyrelsen Destinationer K, E Attraktiv omställning Nr Åtgärder Ansvar Partner Mål Genomföra kommunikationsprojekt om klimatomställningen och ökad livskvalitet Forskningsprojekt för att utveckla metoder för att följa upp klimatpåverkan från konsumtionsvanor, för årlig uppföljning på nationell och regional nivå Verka för att nationella ekonomiska styrmedel införs som minskar konsumtionens klimatpåverkan. Regionförbundet K, E Örebro universitet K Länsstyrelsen K 20

95 Förslag på regionala samordnade åtgärder för länets kommuner Intresseförfrågan till kommunerna om deltagande i samordnade projekt Under februari 2012 skickades en enkät till länets kommuner med önskan om svar om vilka åtgärder som kommunerna avser att prioritera de närmaste åren. Kommunerna fick också ange vilka åtgärder de önskade samordning av i länet. Utifrån svaren från enkäten och utifrån det som framkommit på dialogträffen i januari så listas här de åtgärder som föreslås genomföras med samordning i länet. Kommunerna uppmanas att ta ställning till intresse om deltagande i dessa åtgärder i remissvaret. Under respektive rubrik beskrivs upplägget i grova drag. 8.1 Gemensamma skärpta energikrav. Många kommuner och kommunala bostadsbolag i landet har redan infört energikrav som är strängare än BBRs energikrav vid egen nybyggnation och ROT-projekt samt när kommuner upplåter mark i avtal till extern exploatör. Ett regionalt samarbete, där likartade strängare energikrav arbetas fram och tillämpas, skulle ha många fördelar och ge betydande påverkan på framtida energianvändning och klimatutsläpp. Det arbete som genomförs nu i Örebro kommun kan vara förebild. 8.2 Hållbara resor i egna organisationen. En lång rad aktiviteter för hållbara resor inom de egna organisationerna bedrivs inom ramen för projektet Effektivare resor i företag och organisationer. Projektets huvudsakliga mål är att reducera trafiksystemets klimatbelastning genom att stödja och påverka förändringsarbete inom målgruppen stora arbetsgivare, såsom kommuner i Örebro län. Framöver kommer projektet att fokusera på följande temaområden: Styrdokument för resor och möten, Resfria möten, Klimatanpassa tjänsteresan respektive arbetsresan, och Gröna resplaner. Projektet kommer dock även kunna arbeta med bl.a. sparsam körning, bilpool, testresenärer, resvaneundersökningar m.m. Många av länets kommuner deltar redan aktivt i projektet, och fler välkomnas. 8.3 Handläggarstöd för vindkraftshandläggare Antalet ansökningar för etablering av vindkraftverk har ökat hos länets kommuner. För att underlätta kommunernas handläggning behövs kontinuerligt stöd och samordning. Länsstyrelsen samordnar nätverk för kommunernas stadsarkitekter och miljöchefer. Länsstyrelsen kommer även att ta initiativ till ett nätverk för berörda kommunala handläggare. 8.5 Projekt för Smartare mat i regionens offentliga kök Offentliga kök i länets kommuner och i landstinget inbjuds att delta i projektet SMARTare mat i Örebro län. Projektet har syftet att bl. a minska matens klimatbelastning, öka andelen ekologiskt samt att minska mängden matsvinn och energiförbrukningen i köken. 8.6 Deltagande i regionalt biogasnätverk och i arbetet att ta fram en regional biogasstrategi. Kommuner och samtliga biogasaktörer inbjuds att delta i ett regionalt biogasnätverk. Ett viktigt mål är att ta fram en regional strategi för det fortsatta arbetet med att utveckla produktion och infrastruktur för biogas 21

96 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Ekonomi och administration Tjänsteskrivelse 1 (1) 1(1) Mikael Calmestig Dnr: Sida Till Regionstyrelsen Verksamhetsplan med Budget 2013 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta Verksamhetsplan 2013 för regionförbundet och nämnden för energi och klimat fastställs Budget för 2013 för regionförbundet och nämnden för energi och klimat fastställs Underlag för beslut Förslag till verksamhetsplan med budget 2013 upprättad För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Mikael Calmestig Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

97 Verksamhetsplan 2013 med budget godkänd av regionstyrelsen verksamhetsplan

98 2 verksamhetsplan 2013

99 Det här är Regionförbundet Örebro Regionförbundet Örebro är kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga, Kumla, Laxå, Nora, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg och Örebro samt Örebro läns landstings gemensamma organisation för tillväxt- och utvecklingsarbete i Örebroregionen. Förbundets uppgift är att samla länets resurser inom regionpolitiken för att förbättra förutsättningarna för hållbar tillväxt och bidra till en så god livskvalitet som möjligt i hela länet. Regionförbundet har också regeringens uppdrag att vara kommunalt samverkansorgan för Örebro län. Det är ett stort uppdrag som bara kan lyckas om vi arbetar tillsammans i regionen. Vi vill förena all den kunskap, det engagemang och den handlingskraft som finns inom näringsliv, universitet, offentlig och ideell sektor i hela regionen. verksamhetsplan

100 Region i Örebro län 2015 Under 2012 har de politiska partierna, Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län fört dialog om att bilda en region i Örebro län från den 1 januari I juni beslutade regionstyrelsen och landstingsstyrelsen att skicka ut ett förslag om detta på remiss till länets kommuner. Samtliga kommuner tillstyrkte förslaget. Formellt beslut om att lämna in en ansökan till regeringen fattades av landstingsfullmäktige i november I avvaktan på regeringens ställningstagande kommer regionförbundet under 2013 att lägga kraft och engage-mang i förberedelsearbetet för den nya regionen. Regionförbundets uppdrag Enligt förbundsordningen ska förbundets verksamhet huvudsakligen omfatta uppgifter på regional nivå inom områdena näringslivsutveckling, turism, kommunikationer, infrastruktur, arbetsmarknad, livslångt lärande, social välfärd, miljö och samhällsbyggnad, internationellt samarbete samt fritid/rekreation. Förbundet ska även som kommunalt samverkansorgan, på uppdrag av regeringen: Utarbeta program för länets utveckling som kommunerna och landstinget avser att genomföra i samarbete med andra parter. Samordna utvecklingsinsatser i länet för genomförande av programmet. Besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling enligt vad som närmare föreskrivs av regeringen. Besluta om prioritering bland åtgärder avseende infrastruktur med mera vid upprättande av länsplaner för regional infrastruktur. Följa upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i länet. Lämna en årlig redovisning avseende åtgärder och effekter till regeringen. Regionförbundet får också i sin roll som kommunalt samverkansorgan ett årligt villkorsbeslut i vilket regeringen ger löpande uppdrag och erbjudanden. 4 verksamhetsplan 2013

101 Övergripande mål och utmaningar Den svenska ekonomin utsätts nu för konsekvenserna av den oro som präglar i första hand Europa. Varslen inom exportindustrin har under andra halvåret 2012 drabbas företag och anställda i regionen med stor kraft. En allmänt försämrad arbetsmarknad, minskad tillväxt och osäkra prognoser för de närmaste åren är ett troligt scenario. Även om regionförbundets verksamhet i huvudsak är långsiktig till sin karaktär, kommer en försämrad samhällsekonomi att påverka förbundets verksamhet och ekonomi negativt de närmsta åren. Därför är det än viktigare att de prioriteringar som görs bidrar till en hållbar tillväxt i Örebroregionen. Regionfullmäktige har genom åren successivt fastställt styrdokument som täcker merparten av förbundets verksamhet. Även regeringens så kallade villkorsbeslut som förbundet får i sin roll som kommunalt samverkansorgan är styrande för verksamheten. På EU-nivå pågår processen med att implementera Europa 2020-strategin. Kopplat till denna byggs nya program för sammanhållningspolitiken. Utvecklingsstrategi för Örebroregionen (RUS) Framtiden erbjuder många stora och spännande, men också svåra, utmaningar för Örebroregionen. Dessa, och förslag på åtgärder för att möta dem, är redovisade i Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, RUS, som antogs av regionfullmäktige i april I och med detta har regionförbundet och regionen fått ett övergripande styrdokument som gäller för stora delar av förbundet. Det gör att verksamhetsplanen till stora delar hämtas från RUS och dess ambitioner. Dock är RUS bredare och mer långsiktig medan verksamhetsplanen synliggör vad regionförbundet ska genomföra 2013 för att bidra till att såväl de långsiktiga inriktningsmålen som RUS etappmål 2015 ska kunna uppnås. Regionalt program för Social välfärd Regionförbundet samordnar länets tolv kommuner i deras samverkan med landstinget och andra aktörer. Inom området forskning och utveckling bedrivs omfattande omvärldsbevakning av aktuell forskning och metodutveckling. Under 2012 antog regionfullmäktige ett regionalt program för Social välfärd. Programmet synliggör vilka insatser som bör prioriteras inom området de kommande åren. Program för energi och klimat i Örebro län Regionförbundet ska, genom Nämnden för energi och klimat och Energikontoret, verka för att omsätta regionfullmäktiges energi och klimatprogram i handling. Programmet reviderades under i samarbete med Länsstyrelsen och övriga intressenter. Regionfullmäktige antog programmet i december Regeringens villkorsbeslut I sitt villkorsbeslut fastställer regeringen vilka statliga uppdrag regionförbundet förväntas åta sig och i vilken form regeringen förväntar sig återrapportering. Bland nu aktuella uppdrag kan nämnas arbetet med att etablera kompetensplattformar och att ta fram en handlingsplan för jämställdhet i det regionala utvecklingsarbetet. Villkorsbeslutet är kopplat till förordningar om regionalt utvecklingsarbete som innehåller de grundläggande uppdragen om samordningen av det regionala utvecklingsarbetet och t ex framtagande av en regional utvecklingsstrategi, länstransportplan och användningen av statliga medel för regional utveckling ( 1:1-anslaget ). Villkorsbeslutet beslutas av regeringen i slutet av året. Denna verksamhetsplan bygger därför på förra årets beslut samt den information som underhand kommit förbundet till del. Europa 2020 Smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla är de tre prioriteringar som vägleder den nya strategin på EU-nivå. Innovationer inom områdena teknik, klimat/miljö och det sociala området uppmärksammas särskilt. Sju så kallade flaggskeppsinitiativ lyfts fram. Arbetet med prioriteringar kopplat till kommande strukturfondsperiod, med Europa 2020 som utgångspunkt, kommer att intensifieras under året. Med den regionala utvecklingsstrategin, program för social välfärd och ett nytt program för energi och klimat på plats står vi väl rustade att anta utmaningarna i Europa verksamhetsplan

102 Samarbete, dialog och kommunikation Regionförbundet ska arbeta med regionens framtidsfrågor tillsammans med våra medlemmar, men också andra aktörer. Samarbetet ska alltid kännetecknas av öppenhet och tydlighet. En av de allra viktigaste funktionerna för förbundet är att erbjuda en arena där vi tillsammans kan fördjupa dialogen kring de regionala utvecklingsfrågorna och våra övriga uppdrag. Ett väl fungerande informations- och kommunikationsarbete är en förutsättning för att skapa goda relationer både internt och mot omvärlden och för att nå uppsatta mål för verksamheten. Därför fortsätter arbetet med att regionförbundet ska vara en kommunikativ organisation som strävar efter att ytterligare höja kvalitén i sin kommunikation, t ex på webbplatsen och förbundets olika nyhetsbrev. Regionförbundet står bakom en avsiktsförklaring för att utveckla Örebro till Europas ledande teckenspråksstad. Med utgångspunkt i den ska regionförbundet under 2013 utforma en intern handlingsplan för att förverkliga avsiktsförklaringen. Exempel på planerade insatser är att tillgängligheten till Regionfullmäktiges sammanträden ska öka och att webbplatsen och regionförbundets marknadsföringsmaterial ska utvecklas. Regionförbundets utvecklingsarbete ska bygga på forskning och aktuell kunskap. Därför ska vi fördjupa vårt samarbete med Örebro universitet och andra relevanta lärosäten. Genomsyrande perspektiv I Utvecklingsstrategi för Örebroregionen (RUS) synliggörs fem viktiga perspektiv som ska finnas med i arbetet med de regionala utvecklingsfrågorna. De är: Barn och unga En jämställd region En god folkhälsa Ekologiskt hållbart Mångfald och integration De argument och förhållningssätt som redovisas i utvecklingsstrategin gäller självfallet också för arbetet i regionförbundet. Dessa perspektiv ska vi därför ha med oss i allt utvecklingsarbete och också i övriga sammanhang där regionförbundet finns representerat. Om vi synliggör dessa i vår verksamhet kommer vi lättare att lyckas nå våra mål. Regionförbundets politiska organisation Regionförbundets högsta beslutande organ är regionfullmäktige med 57 ledamöter. Dessa hämtas från länets tolv kommunfullmäktige samt landstingsfullmäktige. Regionstyrelsen med 11 ledamöter bereder och verkställer regionfullmäktiges beslut. Kommunstyrelseordföranden och landstingsstyrelsens ordförande har rätt att delta i styrelsens sammanträden (om de inte har eget mandat som styrelseledamot eller ersättare). Parti representerat i regionfullmäktige men utan ledamot i styrelsen har rätt till insynsplats. rapportörer Regionfullmäktige Regionstyrelse nämnden för energi och klimat Under 2011 tillsattes en Nämnd för energi och klimat. Regionstyrelsen utser inom andra viktiga politikområden politiska rapportörer med uppdrag att löpande följa verksamheten inom olika sakområden. Politiska rapportörer finns för följande områden: Rapportörer EU:s strukturfonder: Hans Karlsson (S) och Bo Rudolfsson (KD) Energi: Björn Eriksson (S) och Bo Rudolfsson (KD) Filmverksamhet: Katarina Hansson (S) och Torbjörn Ahlin (C) Infrastruktur: Jonas Karlsson (S) och Bo Rudolfsson (KD) Internationellt arbete: Irén Lejegren (S) och Lars Elamson (M) Kompetensförsörjning: Hans Karlsson (S) och Gabrielle Peteri (FP) Natur och friluftsliv: Ewa-Leena Johansson (S) och Charlotta Englund(C) Näringsliv: Anders Ceder (S) och Erik Johansson (FP) Social ekonomi: Katarina Hansson (S) och Lars Erik Jonsson (KD) Social välfärd: Lars Elamson (M) och Annika Engelbrektsson (S) 6 verksamhetsplan 2013

103 regiondirektör ruskansli ekonomi och administration social välfärd och skolstöd hållbar samhällsbyggnad näringsliv och kompetens Kansliets organisation från 1 november Regionförbundets kansliorganisation Regionförbundets uppdrag förändras ständigt. Organisationen anpassas efter detta för att så bra som möjligt spegla verksamhetens huvudinriktning. Utvecklingsfrågornas rumsliga perspektiv kommer allt mer i fokus. Verksamheter som kopplas till denna dimension finns därför sedan 1 november 2012 i en samlad enhet Enheten för hållbar samhällsbyggnad. Verksamhetsidé Regionförbundets roll är att ta initiativ, leda, samordna och delta aktivt i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet. Olika former av kunskaps- och tjänsteproduktion är därmed förbundets huvudverksamhet. Kansliets och medarbetarnas redskap för detta är bland annat fungera som samordnare och underlättare (eng. facilitator), processledare, producenter av kunskapsunderlag och rapporter, kunskapsförmedlare och att arbeta med strategisk planering, finansiering, länkning, nätverk och omvärldsanalys. Vision Vår handlingskraft i nutid bygger regionens framtid. Värdegrund för regionförbundets kansli Vår handlingskraft bygger på att vi är schysta, kloka och framsynta. Vi verkar genom samarbete och öppenhet för smart, hållbar tillväxt för alla i hela Örebroregionen. Ledning Arbetet på regionförbundets kansli leds av regiondirektören. Till sin hjälp har hen en ledningsgrupp som består av enhetscheferna i förbundet. Syftet med ledningsgruppens arbete är att säkerställa organisationens kapacitet och kompetens för att leverera enligt politikens beslutade uppdrag och att skapa underlag och beredskap för nya uppdrag från politiken. Tydliga mål styr arbetet Verksamhetsplan 2013 med budget, som du håller i din hand, är det styrdokument som pekar ut regionförbundets färdriktning det kommande året. Det finns i vissa delar också en utblick mot 2014 och också mot de förändringar som skapandet av en ny region 2015 leder till. De mål som beskrivs i dokumentet ska uppnås genom konkreta handlingar som kommer att följas upp och löpande redovisas till regionstyrelsen och regionfullmäktige. verksamhetsplan

104 Verksamhetsplanen är uppbyggd enligt en modell med en målhierarki i två nivåer: Politiska mål Dessa mål är formulerade i politiskt fastställda, övergripande styrdokument som t ex Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, regeringens villkorsbeslut eller utifrån medlemsorganisationernas uppdrag. Verksamhetsmål Verksamhetsmålen är kopplade till de politiska målen och formuleras utifrån frågan: Vad ska regionförbundet göra under 2013 för att bidra till att de politiska målen uppnås? Verksamhetsmålen ska avse aktiviteter under 2013 och till sin karaktär vara resultatorienterade och realistiska. De fångar upp förbundets verksamhet antingen genom att visa på större aktiviteter eller samlade insatser inom ett visst område. Projekt som drivs av förbundet och stödjer verksamhetsmålen synliggörs. Inom kansliet utarbetas mer detaljerade aktivitetsplaner som fastställs av respektive enhetschef. Aktivitetsplanen är det interna styrdokumentet för respektive område. Uppföljning Verksamhetsmålen följs upp i tertialbokslut och i årsbokslutet. Aktivitetsplanen följs upp löpande av respektive enhetschef. Nya aktiviteter 2013 Under 2013 kommer regionförbundets roll som samordnare av det regionala utvecklingsansvaret att utvecklas. Utöver redan pågående aktiviteter och projekt finns bland annat nedanstående verksamheter: Bildande av region i Örebro län 2015 Arbete med program för en ny strukturfondsperiod Aktivt engagemang i utvecklingen av innovationssystemet i Örebroregionen Nytt handlingsprogram för besöksnäringen Fullskalig etablering av skolstödsarbetet Uppstart av regional gymnasiesamverkan Arbeta fram förslag till politiska mål för området natur och friluftsliv Förbundets roll och uppdrag inom området hållbar samhällsbyggnad klargörs Påverkansarbete inom infrastrukturområdet inför ny nationell plan 2014 Utveckling av kommunikationsverktyg som webb och twitter Stöd till kommunerna i bostadsförsörjningsfrågan Kartläggning av Arbetsmarknadspolitiken Arbeta fram en handlingsplan för Kompetensförsörjningen Regionförbundet som mötesarena Under 2013 kommer förbundet att fortsätta att verka som plattform för möten inom ramen för samordningsansvaret för det regionala utvecklingsarbetet. Bland de större möten som kommer att arrangeras kan nämnas. Vår Regional Kompetensdag. Arena Turism och Näring, mötesplats för inspiration och turismutveckling. Arena Film, mötesplats för inspiration och utveckling kring filmen i Örebroregionen. Arbetsmarknadsdagar i samverkan med flertalet aktörer. Regionalt utvärderingsforum, mötesplats för att följa upp och utvärdera måluppfyllelse i RUSen. Inspirationsdag för det regionala sociala välfärdsprogrammet. Nationell skolkonferens. Infrastrukturdagen, den årliga regionala samlingen för frågor inom infrastruktur och trafik. Partnermöte inom internationella projektet GreCor. Partnermöte inom internationella projektet Enter.Hub. Seminarium under Almedalsveckan, Gotland. Höst Regionalt energi- och klimatforum. Lokadagarna, Ledningsinternat för kommuner, landsting, universitet och länsstyrelse. Regionalt utvecklingsforum, mötesplats för inspiration och kunskap om RUSens målområden. Seminarium ombord på Promotionbåten. Seminarium under Open Days, Bryssel. GEW Global Entrepreneurship week 8 verksamhetsplan 2013

105 Verksamhet och mål 2013 RUS-kansli RUS-kansliets uppdrag är att skapa delaktighet och engagemang för Utvecklingsstrategi för Örebroregionen (RUS) och samordna dess genomförande. Kansliet arbetar på strategisk nivå med att samordna, stödja och driva regionala utvecklingsprocesser. I kansliet finns funktioner för processledning, projektfinansiering, analys och omvärldsbevakning, internationell samordning, kommunikation och administrativt stöd till den politiska organisationen. Kansliet är också ansvarigt för kontakterna med Central Sweden i Bryssel. Genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin (RUS) sker tillsammans med övriga enheter på regionförbundet, förbundets medlemmar och andra berörda regionala aktörer. En central roll i genomförandet av strategin har målområdesansvariga (MOA) och granskare. Dessa personer finns både inom och utanför regionförbundet. Målområdesansvarigas roll är att analysera, utmana, initiera och stödja kunskap och utvecklingsarbetet inom sitt område. Granskarna har till uppgift att se till att de genomsyrande perspektiven finns med och stärker utvecklingsarbetet. Politiska mål Regionförbundet ska driva genomförandeprocessen av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen med ett så brett engagemang som möjligt för att förverkliga dess vision och nå målen. Regionförbundet ska möjliggöra ett kontinuerligt lärande: skapa fungerande system som tar tillvara på nya insikter och kunskaper som genereras i utvärderings- och lärandeprocesserna. (Budgetpropositionen 2012/13:1 utgiftsområde 19) Det regionala tillväxtarbetet ska bidra till en hållbar regional tillväxt och bedrivas med ett integrations- och jämställdhetsperspektiv. (Regeringsbeslut med villkor för budgetåret 2012) En växande europeisk integration har en direkt effekt på Örebroregionens utvecklingsarbete. Vi ska ta tillvara på de möjligheter och styrkor regionen har samt lära av goda exempel i vår omvärld för att utveckla internationellt samarbete till stöd för den regionala utvecklingen. Regionförbundet är en kommunikativ organisation. Verksamhetsmål Strategiskt stötta och samordna målområdesansvariga och granskare inom RUS och ge dem en utvecklad plattform att verka från. Kommunicera genomförande och status av RUSen med fokus på måluppfyllelse. Effektivt nyttja det statliga anslaget för regional tillväxt genom att finansiera projekt enligt RUSen. Samordna genomförandet och följa upp handlingsplan för jämställd regional tillväxt. Beställa och ta fram kunskapsunderlag som bidrar till lärande för genomförande av RUSen. Bygga en struktur för systematisk omvärldsbevakning/ analys på regional nivå. Samordna regionförbundets arbete med att påverka EUs politiska agenda till vår regions fördel. Utgöra stöd till programmeringen av strukturfonderna med fokus på regionalfonden. Genomföra beställningen till Central Sweden. Genomföra tematiska seminarier utifrån Utvecklingsstrategi för Örebroregionen och Europa Starta ett EU projektkontor. Implementera regionförbundets kommunikationspolicy. Genomföra en översyn av extern- och internwebben och påbörja utvecklingsarbetet. Stärka en positiv mediebild av regionförbundets arbete. verksamhetsplan

106 Enheten Näringsliv och kompetens Enheten för Näringsliv och Kompetens arbetar med att stödja, driva och samordna utvecklingsfrågor inom tre av de fyra utvecklingsområdena i Utvecklingsstrategi för Örebroregionen (RUS); Kunskap och Kompetens, målområdet kunskapslyft i arbetslivet Innovationer och Entreprenörskap, målområdet entreprenörskap och företagande Lustfyllda möten och upplevelser, målområdet rika naturupplevelser På enheten finns målområdesansvaret för dessa områden med ansvar för att analysera, utmana, initiera och stödja kunskap och utvecklingsarbetet inom respektive område. Målområdesansvaret för dessa områden innebär också omvärldsbevakning både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Under 2012 har kunskapsunderlag och behovsanalyser om framtida kompetensbehov i regionen tagits fram inom ramen för Kompetensplattformsuppdraget. Fokus under verksamhetsåret 2013 kommer att vara arbetet med att ta fram handlingsplaner. Inom arbetet med Entreprenörskap och företagande kommer uppföljningen av handlingsplanen för Innovationer och Entreprenörskap att fortsätta. Arbetet med Innovationsstödssystemet och en regional innovationsstrategi ska också betonas. Fokus inom området Turism kommer 2013 att vara att ta fram ett Handlingsprogram för besöksnäringen i samverkan med andra berörda aktörer. Under 2013 kommer enheten att arbeta aktivt för att våra regionala prioriteringar förs in i programarbetet för de nya strukturfonderna som kommer att gälla från Kompetensförsörjning För att regionen ska stärka sin konkurrenskraft krävs ett strategiskt kompetensförsörjnings-arbete för arbetslivet med en väl avvägd matchning mellan behov och utbud. Regeringen har gett regionförbundet uppdraget att etablera en kompetensplattform. Plattformen ska ge ökad kunskap och bättre översikt och samverkan inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. Regionförbundet har uppdraget att samordna och driva processer inom Vård och omsorgscollege och Teknikcollege för att uppnå balans mellan utbud och efterfrågan inom branscherna vård och omsorg samt teknik och tillverkning. Politiska mål Örebroregionen har en väl fungerande kompetensförsörjning, som balanserar utbud och efterfrågan. Alla regionens företag och organisationer genomför systematisk kompetensutveckling av medarbetare. Mer än 25 procent av alla som arbetar har genomgått en minst treårig eftergymnasial utbildning. Verksamhetsmål Implementera kompetensplattsformsuppdraget i det regionala tillväxtarbetet och i samverkan med utbildningsanordnare, arbetsgivare och kompetensfrämjande aktörer ta fram en handlingsplan för kompetensförsörjning. Planen ska beakta ålder, etnicitet och kön. Kartlägga området arbetsmarknadspolitik, med fokus på ungdomar och invånare med utländsk bakgrund. Fortsätta ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser för regionens kompetensbehov i syfte att förbättra utbildningsplaneringen. Utreda förutsättningarna för att implementera yrkeshögskola Mälardalen. Samordna och driva processer utifrån kompetensförsörjningsbehov inom Teknik- samt Vård- och omsorgscollege 10 verksamhetsplan 2013

107 Innovationer och Entreprenörskap Regionen ska vara en bra miljö för entreprenörskap och hållbar näringslivsutveckling. Detta innebär att etablerade företag växer och att flera nya företag startas. Vår region ska vara attraktiv för nya investeringar från omvärlden. Under 2013 fortsätter samarbete som flertalet av länets kommuner har i Business Region Örebro, BRO, med syfte att bli effektivare och mer proaktiva i sitt näringslivsarbete. Regionförbundet ska även fortsättningsvis vara en aktiv part för att BRO:s mål ska förverkligas. Regionförbundet har även regeringsuppdraget att koordinera kvinnors företagande samt handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. Politiska mål Antalet nystartade och växande företag ökar. Minst två internationellt erkända innovativa miljöer etableras. Vår region attraherar kontinuerligt fler nya investeringar från omvärlden och fler kunskapsintensiva företag etablerar sig här. Verksamhetsmål Följa upp genomförandet av handlingsplanen för innovationer och entreprenörskap som ett redskap för den regionala utvecklingen. Samordna och utveckla nätverket för regionala näringslivsfrämjande aktörer. Vidareutveckla innovationsstödssystemet och initiera arbetet med en regional innovationsstrategi. Följa upp filmfrågorna i enlighet med det samverkansavtal som skrivits mellan Regionförbundet Örebro och Filmregion Stockholm-Mälardalen. Projekt En process har påbörjats för att bygga upp ett regionalt och internationellt nätverk mellan universitet, forskningsaktörer och små-medelstora företag genom arbete i projektet Mining and Mineral Processing Waste Management Innovation Network (Min-Novation). Turism Regionförbundet ansvarar för och finansierar den gemensamma marknadsföringen av regionen The Heart of Sweden på de viktigaste marknaderna utanför Sverige. Under verksamhetsåret kommer fokus att vara att ta fram ett Handlingsprogram för Besöksnäringen i regionen. Politiska mål Örebroregionen attraherar fler turister och är känd för en spännande hållbar naturturism. Verksamhetsmål Ta fram ett handlingsprogram för besöksnäringen i regionen i samverkan med andra aktörer. Medverka till att regionens internationella turistiska marknads-föring utvecklas. Stödja kommunerna och destinationerna i deras utvecklingsarbete kring besöksnäringen. Driva utvecklingen inom verksamhetsområdena, natur-, cykel-, måltids-, och filmturism. Projekt Regionförbundet driver projektet Central Baltic Cycling med syfte att utveckla cykelturismen i Örebroregionen. Projektet ska kartlägga cykelturismen i regionen, utveckla nya produkter samt informera och marknadsföra möjligheterna att cykla i vår region. Projekt Fotspårsturism i Maria Langs fotspår ska ta tillvara på möjligheterna från filminspelningarna av Maria Langs böcker som spelats in i Nora. Syftet är bl.a. att marknadsföra regionen och Nora som en filmturistisk ort, skapa nya produkter och ta vara på erfarenheter som kan utveckla filmturismen och tas till vara av andra kommuner i framtiden. Projekt The Heart of Sweden ska stärka produktutveckling och marknadsföringen på exportmarknaderna Tyskland och Nederländerna. Projektet drivs i partnerskap med VisitSweden. verksamhetsplan

108 Enheten Social välfärd och skolstöd Social välfärd Regionfullmäktige antog i maj 2012 ett regionalt program för social välfärd. Programmet ska bidra till regional utveckling av den sociala välfärden och förtydliga regionförbundets uppdrag inom området. Programmets utgångspunkt är att det är människor som formar framtiden och tar avstamp i EU:s plattform mot fattigdom som ska garantera att människor som drabbats av fattigdom och social utestängning ska kunna leva ett värdigt liv och aktivt delta i samhället. Det sociala välfärdsprogrammet pekar ut ett antal prioriterade målbilder. Dessa målbilder ska vara vägledande för regionförbundet utvecklingsarbete och ska vara stödjande för regionförbundets medlemsorganisationer. Programmet beskriver också ett antal strategier för att driva den regionala utvecklingen mot målbilderna. Verksamhetsmålen för 2013 har utformats utifrån dessa strategier. Politiska mål I Örebroregionen lever alla människor ett värdigt liv och deltar aktivt i samhället. I Örebroregionen har alla barn och unga, såväl flickor som pojkar, rätt till trygga och goda uppväxtförhållanden och en utvecklande framtid. I Örebroregionen har alla personer med funktionsnedsättning rätt att aktivt delta i samhällslivet. I Örebroregionen har alla människor rätt till stöd för att kunna leva ett liv utan missbruk och beroende. De äldre i Örebroregionen lever ett aktivt liv och har en värdig tillvaro. De upplever social gemenskap, känner trygghet och har inflytande i samhället och över sin vardag. Regionförbundet ska bidra till genomförandet av det regionala programmet för social välfärd genom att skapa handlingsplaner utifrån programmets målbilder och strategier. Verksamhetsmål Skapa handlingsplaner med utgångspunkt i målbilderna i det regionala programmet för social välfärd och utifrån dessa starta och genomföra forsknings- och utvecklingsprocesser. Stärka ledarskapet inom det sociala välfärdsområdet och inom skolan genom att bedriva nätverk med strategiska chefer och genom att bidra till att stärka ledarskapet i det systematiska kvalitetsarbetet. Stödja en utveckling mot en evidensbaserad verksamhet i socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård genom att skapa en plattform för en evidensbaserad praktik. Skolstöd Regionfullmäktige antog 2009 den regionala utvecklingsstrategin, RUS. I den regionala utvecklingsstrategin finns ett antal målområden där ett är Kunskapslyft för barn och unga. Skolan är grunden för regionens framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individers möjlighet till ett bra liv. Vi vill att barn och unga ska få en gedigen grundutbildning som lockar till kunskapsfördjupning, fritt från könstraditionellt tänkande. Politiska mål Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen. Alla gymnasieelever avslutar sina studier med minst godkänt betyg. Fler än hälften av gymnasieeleverna påbörjar en eftergymnasial utbildning inom tre år. Verksamhetsmål Med individen/eleven i fokus utveckla och förstärka samverkan inom det sociala välfärdsområdet och skolan genom att: Leda och utveckla arbetet i samverkanstrukturen Marit Vilgot Utveckla samverkan med Örebro Universitet Skapa mötesplatser i och utanför regionen för samarbete kring verksamhetsutveckling Utveckla och stärka den regionala gymnasiesamverkan i regionen. Bedriva omvärldsbevakning för nytänkande och innovation inom det sociala välfärdsområdet och inom skolan genom att erbjuda utbildningar, seminarier och temadagar och delta i internationellt erfarenhetsutbyte. Stödja ett förebyggande förhållningssätt inom det sociala välfärdsområdet och inom skolan. 12 verksamhetsplan 2013

109 Projekt Projekt Regionalt skolstöd ska verka för en skolutveckling som vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet. Projektet ska stödja kunskapsbildning och utvecklingsarbete, pröva arbetssätt, stärka och skapa utvecklingsprocesser genom generella insatser och riktade insatser på uppdrag av enskilda skolor. Projekt ehälsa ska bidra till att personal inom vård- och omsorg får tillgång till ett välfungerande och samverkande IT-stöd som underlättar det dagliga arbetet och garanterar patientsäkerheten. Projektet ska också utveckla invånartjänster inom ehälsoområdet. Projekt Socialtjänstens insatser för barn och unga stödjer regionens kommuner i arbetet med kunskaps- och metodutveckling gällande barn placerade i familjehem eller på institutioner. Inom projekt Kunskap till Praktik pågår ett arbete med att förbättra barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården. Genom att stärka föräldraskapet hos personer med missbruk eller beroende kan man ge deras barn bättre livschanser. En annan del av projektet handlar om att införa en utvärderingsmodell inom missbruks- och beroendevården. Projekt Pallert ska stödja kommuner och landsting med införandet av olika nationella kvalitetsregister och att använda dessa i förbättringsarbete för att utveckla ett systematiskt förebyggande arbetssätt för de mest sjuka äldre. Syftet med projekt Visam är att förbättra kvalitet och samordning i vård- och omsorgskedjan där patient/brukare och närstående är delaktiga och att hitta vägar för att övergångarna mellan huvudmännen inte ska märkas. verksamhetsplan

110 Enheten Hållbar samhällsbyggnad Från slutet av 2012 har frågor som i vid mening berör utvecklingsfrågor ur ett rumsligt perspektiv samlats under en ny enhet kallad Hållbar samhällsbyggnad. Enheten samlar verksamheterna inom energi och klimat, samhällsplanering, infrastruktur och logistik samt natur och friluftsliv. Energi och klimat Under 2012 har nya politiska mål beslutats inom energi- och klimatområdet i samband med att ett nytt regionalt program för energi- och klimat antagits av Regionfullmäktige. Den långsiktiga visionen är att år 2050 är regionen utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Regionförbundet ska stödja, driva på och inspirera länets kommuner, företagare, organisationer och invånare mot den långsiktiga visionen. Samtidigt har förbundets Energikontor ett uppdrag från Energimyndigheten att vara en regional energiaktör och inneha kompetens på energiområdet med syfte att driva på utvecklingen inom energieffektivisering och förnybar energi. Under verksamhetsåret är inriktningen att tillsammans med länsstyrelsen samordna och påbörja genomförandet av energi- och klimatprogrammets åtgärder. Viktiga åtgärdsområden är energieffektivare bostäder och lokaler, rådgivning och stöd till företag, minskad klimatbelastning från transportsektorn samt att stimulera ökad produktion av förnybar energi. Regionförbundet kan påverka utvecklingen genom samordning, nätverksbyggande på lokal, nationell och internationell nivå samt beteendepåverkan genom projekt och olika stöd. Politiska mål Den långsiktiga visionen är att år 2050 är regionen utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. År 2020 har utsläppen av växthusgaser i Örebro län minskat med minst 25 procent jämfört med År 2020 har energiintensiteten i Örebro län minskat med 20 procent jämfört med År 2020 står förnybara energikällor för minst 60 procent av energianvändning i Örebro län. Verksamhetsmål Energi- och klimatprogrammet genomförande organiseras upp och påbörjas. Arbeta aktivt för att regionala prioriteringar förs in i programarbetet för nya Europeiska program. Tillsammans med idrottsrörelsen genomföra projektaktiviteter för att öka idrottsföreningars kunskap om energiåtgärder på anläggningar och åtgärder för att minska klimatpåverkan från resor. Aktivt verka för att ett operativt, strategiskt nätverk inom bygg- och fastighetsområdet etableras. En process påbörjats för att samordna skärpta kommunala energikrav vid eget byggande och renovering samt för att samarbeta om gemensamma modeller som medför energieffektivare nybyggnation vid exploatering av kommunal mark. Erbjuda minst 200 företag och kommuner kunskap, medel, verktyg och metoder för att genomföra energieffektiviseringsåtgärder och minska klimatpåverkan. Påbörja genomförandet av Örebroregionens handlingsplan för klimateffektiva godstransporter. Regionförbundet ska svara för samordningen. Sammanställa en analys av Regionförbundets framtida roll inom Mobility Management (Hållbart resande). Arbeta fram en aktivitetsplan för ökade installationer av solenergi och påbörja aktiviteter tillsammans med regionala branschaktörer m fl. Driva på för en ökad andel förnybara drivmedel genom regionalt nätverkande och aktivt deltagande i Biogas Öst. Större projekt En nulägesanalys av vindbruket i länet och aktiviteter för att bygga ett nätverk för regional samverkan om vindkraft i östra mellansverige genomförs inom Projektet Vindkraft öst. Regionförbundet stödjer kommunernas energi- och klimatrådgivare genom regional samordning, kompetensutveckling och marknadsföring samt skapar och vidmakthåller regionala nätverk inom energieffektivisering och förnybar energi inom projektet Regionalt energikontor Logistikberoende företag väljer Örebroregionen ur ett hållbart ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. 14 verksamhetsplan 2013

111 Samhällsplanering I Regionstyrelsens direktiv inför verksamhetsplanen anges att utveckling av samhällsplaneringsfrågor ska finnas med i verksamhetsplaneringsprocessen. Under 2013 kommer fokus därför att vara på att klargöra hur regionförbundet på bästa sätt tar sig an detta område. Samtidigt kommer aktiviteter för fortsatt att förankring av Regional Översiktlig Planering (RÖP) genomföras och regionförbundet kommer delta i samarbetet inom Östra mellansverige för att ta fram aktuella analysunderlag. Politiska mål Örebroregionens befolkning växer till minst invånare. Flera som flyttar till länet än från länet. Inflyttning ökar i alla länets kommuner. På uppdrag av regeringen ska regionförbundet som kommunalt samverkansorgan bland annat redogöra för och bedöma vilka de grundläggande förutsättningar är för att stärka sambandet och utveckla samordningen mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering. Verksamhetsmål Klargöra regionförbundets roll och verksamhet kommande år inom frågor relaterade till samhällsplanering. Kommunicera målbilderna och rekommendationerna i Regional Översiktlig Plan (RÖP) i kommunerna och hos andra intressenter. Genomföra aktiviteter för att samla fakta och föra ut information om kommunala handlingsalternativ och åtgärder för att förbättra bostadsförsörjningen i kommunerna. Natur och friluftsliv Regionförbundets leder och anläggningar inom natur och friluftsliv ger invånarna möjlighet till en meningsfull fritid och en god livskvalité. Dessutom skapar dessa möjlighet till tillväxt inom besöksnäringen. En satsning på hållbar naturturism ger regionen identitet och bidrar till fler och starkare turistföretag. Regionförbundet är huvudman för Bergslagsleden, sex kanotleder, tre friluftgårdar samt naturreservaten Stenbäcken och Dovrasjödalen. Med målet att nå en hög kvalitet på verksamheten kommer regionförbundet under 2013 att utveckla leder och anläggningar samt skapa rationella och effektiva former för drift och uppföljning. Politiska mål Örebroregionen är känd för ett spännande och omväxlande friluftsliv samt en hållbar naturturism. Verksamhetsmål Arbeta fram förslag till övergripande politiska mål för verksamhetsområdet natur och friluftsliv. Genomföra investeringar och kvalitetsförbättrande åtgärder vid regionförbundets anläggningar och ledsystem. Ta fram en ny modell för utvärdering och kvalitetskontroll av Bergslagsleden. Genomföra aktiviteter för att öka nyttjandet av Bergslagsleden. Delta i utveckling av ett storregionalt arbetssätt för att ta fram analysunderlag i Östra mellansverige. Större projekt Ett strategiskt internationellt nätverk för utveckling av resecentra och interregionala snabba järnvägsförbindelser har skapats genom arbetet i EU-projektet European Network exploiting Territorial Effect of Railway Hubs and their Urban Benefits (Enter.hub). verksamhetsplan

112 Infrastruktur och logistik Ett strategiskt och framgångsrikt arbete på infrastruktursidan krävs för att många av de mål som finns i den regionala utvecklingsstrategin ska bli verklighet. Arbetet handlar om nära och tät dialog med intressenter på lokal och regional nivå liksom på nationell och internationell nivå. Det finns ett ansvar att driva på utvecklingen för att stärka Örebroregionen som bästa läget för logistikberoende företag på den skandinaviska marknaden. Riksdagen antog i slutet av 2012 en ny infrastrukturproposition, vilken innebär att nästa Länstransportplanen och nästa Nationella planen börjar att gälla redan Regionförbundet kommer under året att prioritera arbetet med ny Länstransportplan. Påverkansarbetet inför den nya Nationella planen kommer ske främst i det storregionala samarbetet En bättre sits inom Mälardalsrådet. Under 2012 startade också det länsövergripande projektet Nyckelstråket med Handelskammaren Mälardalen som projektägare. Regionförbundet kommer vara en aktiv part i detta projekt, både som finansiär och med kompetens. Regionförbundet arbetar inom internationella nätverk, till exempel CPMR (Conference of Peripheral Maritime Regions) och Errins (European Regions Research and Innovation Network) transportgrupp, för att förstärka Örebroregionens varumärke samt påverka internationella beslut. På den nationella arenan ingår regionförbundet i samarbeten inom Bergslagsdiagonalen (ordförande), Bergslagsbanan, E18-gruppen (ordförande), E20-projektet och Västra stambanegruppen. Likaså är förbundet drivande inom Mälardalsrådets planerings- och trafikutskott samt länsplaneupprättarnas nätverk Komexp. Regionförbundet ska också vara en aktiv part i Logistikregionen, samarbetet mellan Hallsberg, Kumla, Örebro och Arboga kommun. Politiska mål Örebroregionen ska vara den naturliga noden mellan Stockholm, Oslo och Göteborg samt mellan norra och södra Sverige. Säkerställa friktionsfria kopplingar mellan järnvägs-, väg- och flygtransporter så att vårt län utvecklas snabbare än andra regioner. Det finns goda kommunikationer med vår omvärld. Det gäller såväl våra grannregioner som nationellt och internationellt. Örebroregionens roll som internationell logistiknod stärks. Logistikberoende företag väljer Örebroregionen ur ett hållbart, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Verksamhetsmål Driva på så att objekt i den Nationella planen som är viktiga för Örebroregionen, byggs enligt tidplan. Driva på så att objekt i regionens Länstransportplan byggs enligt tidplan. Driva på så att beslutsunderlag för objekt som är viktiga för Örebroregionen har arbetats fram inför nästa Nationella plan Driva på så att beslutsunderlag för objekt som är viktiga har arbetats fram inför nästa Länstransportplan Driva på så att järnvägsstråken Stockholm-Oslo, Hallsberg- Mjölby och Stockholm-Göteborg via Hallsberg/Örebro ingår i Connecting Europe Facility (CEF) nästa programperiod. Ta fram en handlingsplan för infrastrukturarbetet i länet på väg, järnväg och flyg. Planen ska visa på vilka insatser, de kommande tre åren, som prioriteras mot bakgrund av den regionala utvecklingsstrategin (RUS), Regional Översiktlig Planering (RÖP) och det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Större projekt Regionförbundet leder projektet Godsflöden i östra mellansverige, ett samarbete mellan sju län. Projektet syftar att ta fram ett regionalt underlag för samhällsplanering och investeringsbeslut. Arbetet har påbörjats för ökad transportmässig integration mellan norra Skandinavien och Europa och ta vara på de stora naturtillgångarna och industriproduktionen, genom att delta i projektet Bothnian Green Logistic Corridor (BGLC). Regionförbundet stödjer utvecklingen av en intermodal transportkorridor i Nordsjöregionen genom deltagande i projektet Green Corridor in the North Sea Region (GreCOR) för utveckling av den gröna transportkorridoren Oslo Randstad från ett intermodalt perspektiv. 16 verksamhetsplan 2013

113 Enheten Ekonomi och administration Enheten Ekonomi och administration på regionförbundet har i huvudsak verksamhet som är av intern karaktär för att hjälpa och underlätta för övrig verksamhet. Enheten för Ekonomi och administration ska uppfattas som professionell, kompetent och tillgänglig. Det finns fem huvudsakliga områden: Ekonomi Projekt Administration Personal IT Enheten för ekonomi och administration arbetar löpande för att svara upp till de krav som ställs från en ständigt föränderlig organisation. När projekt enligt Projekt Inom Regionförbundet Örebro (PIRÖ) etableras ska enheten alltid finnas med som ett bollplank när de gäller de ekonomiska förutsättningarna. Beslut att bilda region påverkar verksamheten mycket under De system som regionförbundet använder idag kommer inte att fungera tillsammans med de system som Örebro läns landsting använder när regionen bildas. Det kommer att krävas tid för att hitta bra rutiner för att få de två verksamheterna att fungera tillsammans. Detta är den huvudsakliga utmaningen som enheten står inför under Enhetens mål Att ge god service och stöd till övriga enheter. Verksamhetsmål Fastställa en handlingsplan för hur de rutiner och IT-verktyg som enheten använder svarar upp till de krav som den nuvarande organisationen ställer samt de förändringar som regionbildandet medför. Ge regionförbundets personal möjlighet till utbildning och kompetensutveckling för att klara verksamhetens framtida mål. Ekonomiinformation mot övriga enheter ska vara tydlig, tillförlitlig och aktuell genom kontinuerlig kommunikation om förväntningar, behov och rutiner. Genomföra aktiviteter för att öka kvalitén vid etablering och uppföljning av projekt enligt PIRÖ. verksamhetsplan

114 Budget 2013 Ekonomiska förutsättningar Enligt kommunallagen 8 kap. 5 ska budgeten innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. Av planen ska det framgå hur verksamheten ska finansieras. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Enligt förbundsordningen ska regionfullmäktige senast under december månad fastställa budgeten inom den ram som medlemmarna enats om. Utgångspunkten för budget 2013 är verksamheten 2012 samt beslutad eller planerad förändring inför En stor del av regionförbundets verksamhet finansieras av externa medel, helt eller delvis. Kostnader och intäkter i regionförbundets projektportfölj budgeteras inte i den årliga budgeten. Varje projekt budgeteras i samband med ansökan om extern finansiering. Dessa budgetar ska per definition vare sig ge vinst eller förlust, det vill säga inte vara resultatpåverkande. Regionförbundet har två finansiella mål varav det ena målet är att det egna kapitalet ska vara 9 miljoner kronor vid utgången av Målet kommer att uppnås då resultat för verksamheten förväntas bli cirka 3 miljoner kronor i överskott för I överskottet finns årets överskott och en tillfällig realisationsvinst. Detta gör att det egna kapitalet kommer att öka till 11,5 miljoner kronor. För att nå det finansiella målet behöver överskottet för 2012 vara minst 0,5 miljoner kronor. Ett eget kapital på 9 miljoner kronor är tillräckligt för att klara eventuella tillfälliga nergångar i projektfinansiering. För 2013 budgeteras därför ett underskott på 2,1 miljoner. Det är en tillfällig åtgärd för 2013 för att minska det egna kapitalet. Detta medför att regionförbundet kan starta verksamhet och projekt av tillfällig karaktär som annars fått vänta på att bli genomförda. I budget för åren 2014 och 2015 kommer regionförbundet att göra ett överskott enligt plan. Om regionförbundets egen medlemsfinansierade personal går in som projektledare i externfinansierade projekt budgeteras en projektintäkt avseende lönen för denna personal. Årets budgeterade intäkter, 62 mkr, utgörs av medlemsbidrag (85 %), statlig ersättning och bidrag (ca 4,5 %) samt övriga intäkter och ersättningar (9 %). Årets budgeterade kostnader utgörs av regionalt utvecklingsstöd (32 %), personalkostnader (41 %), politikerkostnader (5 %) övriga rörelsekostnader (22 %). Kommentar till flerårsbudget Flerårsbudgeten är beräknad på en årlig uppräkning av medlemsavgifterna med 2 procent vilket blir föremål för en diskussion vid kommande medlemsdialoger. Budgeten är beräknad efter en oförändrad verksamhet Investeringsbudget Inga planerade investeringar under Statlig anslag för regional projektverksamhet Regionförbundet har regeringens uppdrag att besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling. Regionförbundet har beslutanderätt över anslaget och administrerar allt utom utbetalningen. De ekonomiska medlen finns på Tillväxtverkets konto och anslaget berör därför inte regionförbundets egna ekonomiska redovisning. Projekt som bedrivs av regionförbundet med stöd av detta anslag redovisas i ordinarie bokföring. Särskilda redovisningar avseende hur anslaget används lämnas till Tillväxtverket och Näringsdepartementet uppgick anslaget till tkr. 18 verksamhetsplan 2013

115 Personal Enligt budget och verksamhetsplan för 2013 kommer regionförbundets personal under året att bestå av 33 tillsvidareanställda medarbetare som medlemsfinansieras (12 män, 20 kvinnor, 1 vakant tjänst). Till detta kommer 7 tillsvidareanställda medarbetare som externfinansieras (2 män, 5 kvinnor), samt 10 visstidsanställda medarbetare som externfinansieras (3 män, 7 kvinnor). Under 2013 kommer 14 personer (10 tjänster) att lånas in från regionförbundets medlemmar för att genomföra projekt. Kommentarer till driftsbudget 2013 På kostnadssidan har regionalt utvecklingsstöd förändrats. Dessa kostnader är summerade på tre poster, samverkansavtal som är längre avtalstider och fritt utvecklingsstöd till regionstyrelsen förfogande som är kortare avtalstider, i den post finns det 1,5 miljoner kronor som är tillfälliga för Den tredje posten är fritt utvecklingsstöd till regiondirektörens förfogande. I övriga rörelsekostnader finns tillfälligt för 2013 budgeterade medel om 1,5 miljoner kronor som kan användas till förstudier och konsultkostnader. Finansiella mål Enligt kommunallagen ska det finnas finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Det finansiella målet för eget kapital kommer att uppnås 2012 vilket gör att målet revideras inför Regionförbundets egna kapital ska vara så stort att verksamheten kan klara tillfälliga nergångar i projektfinansiering utan att det egna kapitalet blir negativt. Regionförbundet ska ha en sådan likviditet att det är möjligt att förutom att täcka kostnaderna för de fasta åtagandena förskottera medel i de EU-projekt eller andra projekt där regionförbundet är projektägare. Goda likvida medel är dessutom ofta en förutsättning för att bli beviljad större projekt. verksamhetsplan

116 Driftbudget 2013 tkr budget Budget Budget Budget Intäkter Medlemsbidrag kommuner kommuner landsting Summa medlemsbidrag Engångsersättning, utvecklingsstöd Projektintäkter, tillsvidareanställd personal Projektintäkter, övrigt Statligt regionalt utvecklingsstöd, 1: Ersättning personal länsstyrelsen Övriga intäkter kursintäkter försäljning tjänster intäkter Bergslagsleden 140 övriga intäkter Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Regionalt utvecklingsstöd (se bilagor) varav samverkansavtal varav verksamhetsstöd varav beslutade projektstöd sedan tidigare år -425 varav fritt utvecklingsstöd till kultur varav fritt utvecklingsstöd till regionstyrelsens förfogande varav fritt utvecklingsstöd till regiondirektörens förfogande Fasta rörelsekostnader Beslutad medfinansering projekt Natur- och friluftsliv Kommunikation/information Verksamhetskostnader statsbidragsfinansierad verksamhet Övriga rörelsekostnader Administrationkostnader Personalkostnader Löner, tillsvidareanställd personal, medlemsfinansierad Socialavgifter löner Tjänsteköp medlemsfinasierat Kompetensutveckling Övriga personalkostnader Kostnader för den politiska organisationen Avskrivningar Summa kostnader Varav nämnden för energi och klimat Resultat verksamhetsplan 2013

117 Samverkansavtal Motpart avser belopp 2013 Inköpssamverkan kommunerna i regionen Central Sweden medlemsavgift Bergslaget medlemsavgift Almi almi Almi Invandrarföretagande almi Almi Internationell konkurrens Almi Summa Fritt utvecklingsstöd till regionstyrelsens förfogande Verksamhetsstöd Projektägare belopp 2013 L&sek-avtal Föreningen L&sek Drivhuset stiftelsen Drivhuset Ung förtagsverksamhet samarbetsavtal Inkubera inkubera AB Filmregion Stockholm Mälardalen AB Filmregion Stockholm Mälardalen AB Verksamhetsbidrag Teknikcollege Regionförbundet Örebro Vård och omsorgscollege Örebro län Verksamhetsbidrag Entrepenörskapsforum samarbetsavtal Rus 6 regionförbundet Örebro Kunskapslyftet regionförbundet Örebro Fotspårs turism regionförbundet Örebro Totalt beslutat verksamhetsplan

118 Uppföljning och återrapportering Verksamhetsplan med budget följs upp och utvärderas i samband med upprättande av tertialrapporter som godkänns av regionstyrelsen/regionfullmäktige och skickas till medlemmarna. Uppföljning och utvärdering har till syfte att: stämma av verksamheten mot uppsatta mål värdera hur styrande beslut och dokument efterlevs i verksamheten utgöra kunskaps- och beslutsunderlag inför förbättringsarbete och fortsatt planering I regionförbundets regeringsuppdrag som samverkansorgan ingår att följa upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i länet och lämna en årlig redovisning till regeringen. Regionförbundet arbetar kontinuerligt med uppföljning och lärande. Regionförbundet är medlem i Reglab, vilket är en plattform för lärande och kunskapsutbyte kring regionala utvecklingsfrågor. Regionförbundet arrangerar årligen projektdialoger, där externa projektägare bjuds in för att avrapportera sina projekt och ta del av ett erfarenhetsutbyte. 22 verksamhetsplan 2013

119 verksamhetsplan

120 form foto Hans Jonsson, Mikael Svensson, Björn Svensson. tryck Prinfo Welins MILJÖMÄRKT Trycksak lic nr Regionförbundet Örebro tfn Örebro fax besöksadress Forskarvägen 1, Örebro 24 verksamhetsplan 2013

121 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Rus-kansliet Tjänsteskrivelse 1 (1) 1(1) Gordon Hahn Dnr: Sida Till Regionstyrelsen Central Sweden Beställning 2013 Regionförbundet Örebro delar representationskontor i Bryssel med Regionförbunden i Dalarna och Gävleborg, kallat Central Sweden. Central Sweden är en ideell förening ägd av de tre regionförbunden. Inför varje verksamhetsår förbereds beställningar från alla tre ägare enskilt, som sammanställs av personalen i Bryssel till en verksamhetsplanering för det kommande året. Verksamheterna ska fokusera på 1) politisk påverkan och 2) projektutveckling. Inriktningen av dessa insatser ska beställas av varje Regionförbund. Förslag till beslut Verksamheten för Central Sweden under 2013 ska utföras i enlighet med beställningen. Underlag för beslut -Beställning Central Sweden, regionförbundets förlängda arm vid EU -Bilaga: Underlag för beställning CS För Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Regiondirektör Eva Getzman Enhetschef Postadress: Regionförbundet Örebro, Örebro Telefon: Telefax: E-post: regionorebro@regionorebro.se Webb: Organisationsnummer: Plusgiro:

122 Beställning Central Sweden, regionförbundets förlängda arm vid EU Det internationella arbetet tar sin utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin för Örebro län (härefter kallad RUS). RUS, som är en gemensam vägvisare för regionens framtidsarbete, innehåller flera internationella aspekter av Regionförbundets uppdrag. Strategin utgör även den självklara grunden för det internationella arbetet då RUS bygger på en grundlig omvärldsanalys (RUS s. 9). Den internationella enheten (delvis på Regionförbundet, stationerad i Örebro och delvis på Central Sweden, stationerade i Bryssel) har till huvudsak att arbeta med politik och påverkan, omvärldsbevakning, utbildning, projektuppföljning, projektstöd, projektskrivning och samordning av internationell verksamhet. Den internationella enheten är inte en genomförandeorganisation utan aktiv politiskt deltagande samt sakfrågeägande hos respektive tjänsteman är nödvändig. Utvecklingsledarna äger sitt sakfrågeområde och ansvarar även för EU perspektivet på denna. Den internationella enheten fungerar som stöd och vägvisare för detta arbete. Politisk påverkan För att påverka utformningen av beslut som fattas på EU-nivå finns politiska prioriteringar för 2013 där positionsarbete, påverkansarbete och tydlig återkoppling ska ske mellan regional, nationell och EU-nivå. Denna del av uppdraget kallas härefter politisk påverkan. Prioriterade områden för politik och påverkan under 2013 är: - Sammanhållningspolitiken inkluderande landsbygdsutveckling och Östersjöstrategin - Framtida transportpolitiken (TEN T + CEF) - Energipolitiken - Näringsliv fokuserande regionalt innovationsarbete och smart specialisering - Livslångt lärande, utbildning och kompetensförsörjning - Socialpolitik och sysselsättning År 2013 förväntas bli Europapolitikens inriktnings år, då alla politikområden kommer att fastställas för kommande budgetperioden. En viktig del i Central Swedens uppdrag är att informera och vid behov utgöra ett konsultativt stöd i dessa processer. CEPA, projektstöd och finansiering Under 2011 och 2012 genomfördes en omfattande Central Sweden EU-projekt analys (CEPA) process på RUS i Örebroregionen. För 2013 vill Örebroregionen att CEPA breddas till att utgöra navet i formerandet av ett projektkontor (se separat skrivning). CEPA ska därmed även spridas vidare till kommuner och landstinget i regionen. Detta utifrån den tydliga kopplingen till RUS och den övergripande regionala utvecklingsprocessen. Internationell projektverksamhet är ett medel att uppnå regionala mål. Huvudfokus inom CEPA bör under 2013 fortsatt vara att ytterligare förbättra möjligheterna till att skriva egna projekt samt säkerställa att prioriterade områden tillgodoses. Formerande och strukturerande av CEPA sker i enlighet med skrivning om ett kommande projektkontor.

123 Information Under 2011 och 2012 uppdaterades bevaknings- och informationsinstrumentet från Central Sweden, vilket Regionförbundet Örebro välkomnar. Vi anser att detta verktyg till största delen uppfyller den efterfråga vi har för information. Vid minst två tillfällen under 2013 (en på våren och en på hösten) ska minst två sammanlänkade dagar förläggas på Regionförbundet Örebro där medarbetare fritt har möjlighet att samtala om EU-perspektiv på olika sakfrågor med Central Sweden. De tematiska nätverk som identifierats och genomförts under 2012 med representanter från kommuner och landsting har fått positiv respons från flera håll. Därför vill vi fortsätta med dessa, eller andra sakfrågeinriktade insatser under Större rapporter efterfrågas endast inom de prioriterade områdena under politiskpåverkan. Regionförbundet Örebro erbjuder möjlighet till arbetspass i Bryssel för medarbetare. Central Sweden ska stödja i kontakter och program (men inte boka möten). Arbetet mellan Central Sweden och Regionförbundet Örebros verksamhet på hemmaplan tjänar på att vävas ihop så att det blir en kompetensaxel. Nätverk Örebroregionen är medlemmar i flera nätverk. Regionförbundets formella och informella roller i dessa nätverk har förtydligats. Central Sweden ska fungera som stöd i nätverk genom underlagsinformation och eventuella bevakningsuppdrag. Övergripande Under 2011 och 2012 har en lyckosam förankring och fördjupning genomförts av att Europa 2020 ska genomsyra allt arbete som Regionförbundet gör. Under 2013 efterfrågas en mer direkt kontakt till varje tjänsteman och politiker på Regionförbundet för att ytterligare förankra EU-perspektivet i den regionala utvecklingspolitiken samt finnas med att bygga upp ett projektkontor. Bilaga 1 : Underlag för beställning CS

124 Beställningar till Central Sweden för verksamhetsåret 2013 Det är viktigt att verksamheten på Central Sweden styrs av medlemmarna. En tydlig beställning kring vad som konkret förväntas av Central Sweden ska årligen komma från varje region. Regionförbunden ansvarar för de regionala utvecklingsfrågorna och är medlemmar i den ideella föreningen Central Sweden. Den länsvisa beställningen bör därför koordineras av och komma från regionförbunden. Grunden för beställningarna är respektive regions utvecklingsplan eller strategi samt verksamhetsplan för Vid framtagandet av beställningar bör även hänsyn tas till prioriteringar på EU-nivå för Central Sweden stödjer processen med att ta fram beställningarna hos regionförbunden. Detta dokument ska ses som verktyg som underlättar processen i regionen att konkretisera sina beställningar kring vad som förväntas av Central Sweden. Detta underlag bör bifogas beställningarna som antas av respektive region. Närvaro i långsiktig regional planering En förutsättning för att kunna utföra uppdraget som regionens förlängda arm vid EU är att Central Sweden med jämna mellanrum finns på plats hos medlemmarna och har möten med tjänstemän och politiker för att bidra med ett EU-perspektiv på olika sakfrågor. Finns det redan bestämda datum för verksamhetsplanering etc. på regionförbunden där Central Sweden bör vara med? Datum Innehåll Önskad roll för Central Sweden Finns det redan bestämda datum för regionala tematiska aktiviteter där Central Sweden bör vara med? Datum Innehåll Önskad roll för Central Sweden Central Swedens verksamhetsområden och verktyg Central Swedens verksamhetsområden och verktyg beskriver med vad, och hur, Central Sweden ska arbeta. CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 1

125 Vänligen ange vilket alternativ som stämmer in på Central Swedens uppdrag enligt era önskemål. Se vidare instruktioner under respektive underrubrik. Central Swedens verksamhetsområden Nedan presenteras Central Swedens två olika arbetsområden; politisk påverkan och projektstöd. Vänligen kryssa i de områden ni önskar att Central Sweden ska utföra under nästkommande år. 1. POLITISK PÅVERKAN - Informera om och delta vid organisation och besvarande av samråd - Lobbyverksamheten vid Kommissionen, Europaparlamentet, Rådet, Regionkommittén m.fl. - Sprida politiska positioner antagna av uppdragsgivarna 2. PROJEKTSTÖD - Finansiering, programinformation och projektinformation - Projektstöd (lokaler, förmedling händelser, EU-rådgivning) - Informationsdagar - Partnersökning - Projektgenerering och projektutveckling - Projektlobbying - Delta som part i projekt - Påverka programmens utformning Central Swedens verktyg Nedan presenteras Central Swedens flera olika verktyg som används i verksamheten. Utifrån nuvarande budget och storlek på föreningen använder Central Sweden samtliga verktyg i sina två verksamhetsområden. Vänligen kryssa i de tre områden som ni bedömer är viktigast för er. 1. EU-BEVAKNING Bevaka olika sakfrågors EU-perspektiv på seminarier och konferenser, via nyhetsbrev, dokument, möten, nätverk etc. 2. INFORMATIONSFÖRMEDLING Policyinformation ompolitiska trender, direktiv/förordningar, samt evenemang 3. NÄTVERK Representation av regionen genom deltagande i nätverk 4. UTBILDNING Utbildning i Bryssel och i regionen 5. SKAPA MÖTEN Organisera konferenser, evenemang, etc., Marknadsföringsaktiviteter i Bryssel för regionen, Korttidstjänstgöringsmöjligheter för tjänstemän från regionen, Boka möten åt enskilda personer med relevanta motparter 6. STUDIEBESÖK Organisation och ledning av delegationer CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 2

126 7. ORGANISATION OCH ADMINISTRATION Organisation av årsmöte, ägarråd, styrelsemöten samt övriga föreningsknutna aktiviteter och uppgifter, Ekonomihantering, samt Administration (inköp, IT, försäkringar etc) Övriga kommentarer: Prioritet är på informationsförmedling, vi viktar den dubbelt emot de andra två Verksamhetsområden 1. Politisk påverkan Denna del av Central Swedens verksamhet handlar om att påverka på EU-nivå i prioriterade politiska frågor. För att påverka utformningen av EU-beslut ska politiska prioriteringar för 2013 specificeras och, ansvariga handläggare meddelas. Vi ser gärna att tillhörande positioner eller styrdokument namnges. Saknas antagna positioner att utgå från bör hänvisning göras till hur en position kommer att tas fram (får gärna ske i samråd med Central Sweden). Nära dialog med sakhandläggarna är en viktig framgångsfaktor i arbetet med politisk påverkan. Med anledning av detta vill vi att sakhandläggaren fyller i eller konsulteras i den beställning som görs (fråga c-f i detta avsnitt). Vänligen ange i prioritetsordning (viktigaste frågan först), vilka frågor som ska påverkas på EU-nivå. Önskas fler än tre prioriteringar kopiera ytterligare områdesrutor för de nya områdena. 1) Ange område Sammanhållningspolitiken (inkluderande Östersjöstrategin) a) Vilka politiker är ansvariga? Irén Lejegren (S), Hans Karlsson (S), Ewa Unevik (M) b) Vilken tjänsteman/grupp är Gordon HAHN ansvariga i regionen och Central Swedens kontaktpersoner? c-f fylls i av, eller i konsultation med, ansvarig sakhandläggare: c) Finns det politiska Ja positioner finns inom SHP samtliga delar inriktningsbeslut? (om ja vilka och om nej hur ser planerna ut att utarbeta dessa?) d) Vad önskar ni uppnå genom Deltagande och utbyte så regionalpolitiken i EU påverkas politiskt påverkan på utifrån regionens fördel Europeisk nivå? e) Hur ska kontakten ske mellan Central Sweden och regionen? f) Finns det samarbeten eller Ja och ja Stöd och support, tentakler och kunskapsinsamling för vindar inom politikens sakområden CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 3

127 intresse av samarbete över länsgränserna med andra regioner? 2) Ange område Transportpolitik (TEN-T och CEF) a) Vilka politiker är ansvariga? Bo Rudolfsson (KD), Jonas Karlsson (S) b) Vilken tjänsteman/grupp är Thord Andersson, Fredrik Idevall, Berndt Arvidsson och Hans ansvariga i regionen och Berg-Nilsson Central Swedens kontaktpersoner? c-f fylls i av eller i konsultation med ansvarig sakhandläggare: c) Finns det politiska - Norra benet i Nordiska triangeln (Stockholminriktningsbeslut? (om ja Oslo) vilka och om nej hur ser - Fortsättning på Bottniabanan planerna ut att utarbeta - Nyckelstråket (Gbg) dessa?) - Transporthub flp/väg/jväg/sjöfart d) Vad önskar ni uppnå genom politiskt påverkan på Europeisk nivå? e) Hur ska kontakten ske mellan Central Sweden och regionen? f) Finns det samarbeten eller intresse av samarbete över länsgränserna med andra regioner? Säkerställa långsiktigt att våra prioritetsfrågor inom området finns med i planering av kommande CEF genom påverkan och lobbying om investeringsbehov Stockholm- Oslo (TEN-T). Fortsatt bevakning av Bottniabanan. Kommunikation sker via respektive tjänsteman - TA = övergripande dialog och kommunikation, nyckelstråket - FI = TEN-T, infrastrukturplanering etc. - BA = Hub, terminalutveckling, projekt - HBN = Rufs, Stockholm-Oslo Ja arbetet i CPMR, Bottniska korridoren, Värmland/Oslo/Stockholm, Göteborg, Östra Mellansverige 3) Ange område Energipolitiken a) Vilka politiker är ansvariga? Björn Eriksson (S), Bo Rudolfsson (KD) b) Vilken tjänsteman/grupp är Peter Åslund ansvariga i regionen och Central Swedens kontaktpersoner? c-f fylls i av eller i konsultation med ansvarig sakhandläggare: c) Finns det politiska Ja Energi och klimatprogrammet för länet inriktningsbeslut? (om ja vilka och om nej hur ser CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 4

128 planerna ut att utarbeta dessa?) d) Vad önskar ni uppnå genom politiskt påverkan på Europeisk nivå? e) Hur ska kontakten ske mellan Central Sweden och regionen? f) Finns det samarbeten eller intresse av samarbete över länsgränserna med andra regioner? Med allianser i Europa ta gemensamma positioner inom energipolitiska området för påverkan Med energikontoret Ja 4) Ange område Näringsliv, innovationer och smart specialisering g) Vilka politiker är ansvariga? Anders Ceder (S), Erik Johansson (FP) h) Vilken tjänsteman/grupp är Sven-Erik Sahlén ansvariga i regionen och Central Swedens kontaktpersoner? c-f fylls i av eller i konsultation med ansvarig sakhandläggare: i) Finns det politiska Ja handlingsplan för innovationer och entreprenörskap inriktningsbeslut? (om ja vilka och om nej hur ser planerna ut att utarbeta dessa?) j) Vad önskar ni uppnå genom Påverkan på EU om regionens smarta specialiseringar politiskt påverkan på Europeisk nivå? k) Hur ska kontakten ske Med respektive tjänsteman mellan Central Sweden och regionen? l) Finns det samarbeten eller Inte än men av mycket stort intresse intresse av samarbete över länsgränserna med andra regioner? 5) Ange område Livslångt lärande, utbildning och kompetensförsörjning m) Vilka politiker är ansvariga? Hans Karlsson (S), Gabrielle Peteri (FP) n) Vilken tjänsteman/grupp är Peter Morfeldt, Maria Svensson ansvariga i regionen och CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 5

129 Central Swedens kontaktpersoner? c-f fylls i av eller i konsultation med ansvarig sakhandläggare: o) Finns det politiska Ja byggande av kompetensplattform inriktningsbeslut? (om ja vilka och om nej hur ser planerna ut att utarbeta dessa?) p) Vad önskar ni uppnå genom politiskt påverkan på Europeisk nivå? q) Hur ska kontakten ske mellan Central Sweden och regionen? r) Finns det samarbeten eller intresse av samarbete över länsgränserna med andra regioner? Påverkan inom lagstiftning och utredningar på området från EU främst inriktat på EU parlamentet, efter sakfrågor. Implementering kräver underlag och analyser samt återkoppling. Med respektive tjänsteman Ej ännu Vänligen beskriv hur ni önskar att Central Sweden använder sina hemmaveckor inom området politisk påverkan, samt i vilken omfattning ni önskar hemmaveckor inom detta område 2. Projektutveckling och genomförande av CEPA II Central Sweden har ett uppdrag att stödja EU-projektarbete och genomföra CEPA. Under 2013 kommer Central Sweden påbörja processen med CEPA II. Regionerna ska ange vilken typ av insatser som ska prioriteras och tillsammans med vilken organisation i regionen CEPA II ska genomföras. Vänligen beskriv era önskemål om vilken del av er eller annan organisation som ska genomgå CEPA II. Organisation- Enhet- Avdelning Förväntat resultat Kontaktperson/ansvarig (på strategisk och operativ nivå) Samtliga kommuner (12 stycken) via KCLD initialt som en integrerad del av projektkontoret som etableras under 2013 Minst 3 godkända sektorsprojekt genomförs, en del av en etablerad struktur för projektskrivning av transnationella EU projekt (projektkontoret) Gordon Hahn, ej namngiven person Övriga kommentarer angående CEPA II: Projektinstrumentet CEPA ansvaras och koordineras av Central Sweden. Huvudansvaret för processen är hos Central Sweden. Regionförbundet stödjer arbetet genom en koordinerande roll, en strategisk roll och en stödjande roll. Det blir en integrerad del av ett kommande projektkontor som även innefattar omvärldsbevakning, projektkunskap och eventuellt CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 6

130 projektskrivningsresurser Central Sweden stödjer även löpande projektutveckling utanför CEPA-modellen. Exempelvis genom tips på utlysningar, partnersökande etc. Vänligen beskriv nedan era önskemål om vad Central Swedens roll i projektstöd (utanför CEPA) ska vara. Katalysator och aktiv part i Bryssel för projektförfrågningar från andra regioner inom politiskt prioriterade områden Vänligen beskriv hur ni önskar att Central Sweden använder sina hemmaveckor inom området projektutveckling, samt i vilken omfattning ni önskar hemmaveckor inom detta område Minst en dag per hemmavecka skall prioritera CEPA. Tematiska nätverk skall fortsätta. Verktyg EU-bevakning Central Sweden bevakar regionens fastställda prioriteringar. Vänligen prioritera nedan områden samt specificera frågor kontoret ska fokusera på i sin bevakning. Denna lista är inte uttömmande och andra områden och inriktningar välkomnas. Det är viktigt att de områden där ni önskar politiskt påverkan i återfinns även som önskade bevakningsområden. Påverkansarbete kan enbart ske med en bakomliggande EU-bevakning. Tabellen nedan fyller ni vänligen i två steg: 1. prioritera max sex områden (se rubriker i tabellen nedan) och rangordna dem med en siffra (1 till den mest viktiga och sex till den minst viktiga). Denna siffra skrivs i den blå rutan. 2. Kryssa för de specifika områden som ska bevakas särskilt inom de sex områden ni valt. Finansieringsprogram bevakas inom ramen för projektstöd och behöver därför inte anges här. EU:S STYRNING, FRAMTID OCH HORISONTELLA FRÅGOR Europa 2020-strategin med fokus på genomförandet av Europa 2020-strategin EU:s långtidsbudget/finansiellt ramverk Utvidgningsprocessen Annat (specificera): Ange kontaktperson och beskriv kortfattat hur regionen arbetar med frågan CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 7

131 EU:S FÖRBINDELSER MED OMVÄRLDEN Utrikes- och säkerhetspolitik Den gemensamma handelspolitiken EU som global utvecklingsaktör EU:s bilaterala och regionala förbindelser Annat (specificera): EKONOMISKA OCH FINANSIELLA FRÅGOR Ekonomi och finans Finansmarknaden Skatter Statistik Annat (specificera): RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR Civilrättsligt samarbete Polissamarbete, straffrättsligt samarbete och tullsamarbete Asyl, invandring, visering och annan politik som rör fri rörlighet av personer Grundläggande fri- och rättigheter samt medborgarskap Civilskydd Annat (specificera): SYSSELSÄTTNING Europeiska sysselsättningsstrategin inom Europa 2020 En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen Annat (specificera): regionalt arbetsmarknadsansvar SOCIALPOLITIK Fattigdomsbekämpning Förebyggande arbete mot missbruk av droger och alkohol Aktivt åldrande Europas demografiska utveckling Annat (specificera): sysselsättning och socialpolitik är i princip samma område och utmaningar JÄMNSTÄLLDHET OCH ARBETET MOT DISKRIMINERING Kommissionens strategi för jämställdhet Antidiskrimineringsdirektivet Annat (specificera): 4.1 Maria Svensson, Marie Gustafsson 4.2 Marie Gustafsson HÄLSO- OCH SJUKVÅRD CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 8

132 Folkhälsa Hälso- och sjukvård Annat (specificera): INRE MARKNADEN OCH KONKURRENSKRAFTSFRÅGOR Den inre marknadens utveckling Fri rörlighet för varor, exempelvis upphandlingsfrågor Fri rörlighet för tjänster, exempelvis tjänstedirektivet Immaterialrätt Konsumentpolitik - exempelvis implementering av konsumenträttsdirektivet Annat (specificera): NÄRINGSPOLITIK 5 Sven-Erik Sahlén Kvinnors företagande på EU-agendan EU:s småföretagspolitik Annat (specificera): Smart specialisering (innovation utifrån SME och region) INNOVATION OCH FORSKNING EU:s internationella forskningssamarbete Annat (specificera): SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK OCH STRUKTURFONDER 1 Gordon Hahn Strukturfondsprogrammen Territoriell sammanhållning EU:s strategi för Östersjöregionen Europeiskt kunskaps- och erfarenhetsutbyte om urban utveckling Annat (specificera): regionalpolitiska frågor generellt TURISM Annat (specificera): TRANSPORTER 2 Thord Andersson Transeuropeiska transportnät (TEN-T) Galileo Rörlighet i städer Trafiksäkerhet Väg Järnväg Luftfart Sjöfart Intelligenta transportsystem Passagerares rättigheter CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 9

133 Hållbara transporter Annat (specificera): INFORMATIONSSAMHÄLLET Bredbandsstrategi för Europa Annat (specificera): ENERGI 3 Peter Åslund Energistrategi Energieffektivitet Förnybara energikällor Annat (specificera): JORDBRUK Framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken Skogsfrågor Annat (specificera): MILJÖ Horisontella miljöfrågor Klimat Naturresurser och biologisk mångfald Marin miljö och Östersjön Annat (specificera): UTBILDNING 6 Peter Morfeldt, Maria Svensson Utbildningens sociala dimension Kompetens för livslångt lärande och initiativet om ny kompetens för nya arbetstillfällen Internationaliseringen av den högre utbildningen Fortsatt fördjupat samarbete inom yrkesutbildningen Grundläggande färdigheter Utbildning för hållbar utveckling Förskola Grundskola Gymnasium Yrkesutbildning Vuxenutbildning Annat (specificera): UNGDOM Fokus på att främja ungas etablering på arbetsmarknaden CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 10

134 Stöd för lokalt arbete för, av och med ungdomar Ungdomsfrågor i Europa 2020-strategin Annat (specificera): KULTUR OCH KREATIVA NÄRINGAR Kulturens bidrag till regional och lokal utveckling samt för att bekämpa fattigdom och social utestängning En europeisk agenda för kultur En europeisk kulturarvsmärkning Europeana Direktivet om audiovisuella medietjänster Digitalisering av biografer Annat (specificera): IDROTT Idrottens ställning inom EU Idrottens roll som upphov till och pådrivande faktor för aktiv social integration EU:s roll i det internationella arbetet mot dopning Annat (specificera): Nätverk Det bör anges om det är inom några särskilda områden Central Sweden ska marknadsföra regionen eller byggas strategiska allianser i nätverk. Central Sweden deltar för närvarande i följande nätverk: ibsg (informal Baltic Sea Group), ERRIN (arbetsgrupper för energi & klimat, hälsa, politisk påverkan, transport, turism och IKT), SWEREG, Midi-Swereg samt Botniska korridorennätverket. Vilka europeiska nätverk är ni aktiva inom och vilken roll ser ni Central Sweden ta? Vänligen fyll i tabellen nedan. Vilka europeiska nätverk är hemma-organisationerna (regionen/landstinget/kom munerna) själva medlemmar i? Vad är syftet med medlemskapet? (politisk påverkan i olika frågor, att söka partners till internationella projekt etc.) Vilken roll önskar ni att Central Sweden har? Ansvarig tjänsteman på hemmaplan AER Lärande och påverkan Deltar på enstaka Agneta Stål möten samt inspel efter förfrågan CPMR Transportpolitiska skäl Ingen Berndt Arvidsson EHMA Information och nätverk Ingen Marie Gustafsson ENSA Nätverk och påverkan Ingen Marie Gustafsson ERRIN Nätverk och påverkan Ansvarig, drivande VL CS REVES Nätverk och påverkan Ingen Agneta Stål CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 11

135 Utbildning Central Sweden vill medverka till att det finns en hög och aktuell kunskapsnivå om EUperspektivet på de sakfrågor regionförbunden arbetar med och har prioriterat Beskriv om och hur Central Sweden ska arbeta med utbildningar. Vem ska vi erbjuda utbildning till, vilka teman, samt under vilka former ska utbildning ske. Tematiska nätverk ska identifieras kopplat till EUs sakaktuella frågor vid tillfället för hemmavecka. Dessa ska informeras/utbildas och skapa dialog med runt identifierade utvecklingsområden. Arbetsplats för veckolånga studieresor för personal på RFOL skall erbjudas av CS. Tid bör avsättas för stöd och information. Skapa möten Då Central Sweden bidrar till att skapa möten bör det även fastställas om Central Sweden ska vara särskild involverade i att arrangera eventuella konferenser, seminarier eller andra typer av aktiviteter i Bryssel. Beskriv hur Central Sweden ska erbjuda möjligheten att bl.a. använda kontorets lokaler för möten och ge stöd och hjälp vid olika arrangemang. Typ av möte Är denna mötesform viktig för er? a.) Korttidstjänstgöring Specificera tidpunkt och antal personer: 4 stycken 2013 Finns denna mötesform inplanerat i er verksamhet -ange även omfattning b.) Deltagande i Open Days 2013? Ska Central Sweden delta för regionens räkning i något konglomerat, och i sådant fall inom vilket område och omfattning? Vet ej än Önskar ni delta på egen hand, och i sådant fall inom vilket område? I vilken omfattning önskar ni att Central Sweden då är med och stöttar? Central Swedens delaktighet: c.) Central Sweden ska hjälpa till med att arrangera konferenser, seminarium etc. Specificera era teman, målgrupp, och preliminära tidpunkter om det finns? CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE info@centralsweden.be 12

136 Central Swedens roll: Övriga kommentarer: Studiebesök Central Sweden strävar efter att medverka till att det finns en förståelse om EU-perspektivet på olika sakfrågor. Detta sker bl.a. genom studiebesök från medlemmarna. Vilka grupper är prioriterade för studiebesök? Vänligen specificera organisationer, område, samt fråga. Ämnesområde för besöket Prelininärt datum Kontaktperson Stort tack på förhand! Ida och Daniel CENTRAL SWEDEN Rue du Luxembourg 3, 1000 Brussels PHONE