EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Relevanta dokument
EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 21 juni 2016

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2)

Yttrande: EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Sammanfattning och förslag

SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Nya regler för upphandling

SOU 2014:72 handel med begagnade varor och med skrot - vissa kontrollfrågor

Remiss av Ds 2014:7 Minskat Svartarbete i byggbranschen

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Betänkande av utredningen Delaktighet i EU (SOU 2016:10) EU på hemmaplan

Yttrande ang. Miljödepartementets remiss av förslag till förändring av förordning om producentansvar för däck

Sammanfattning. Kommerskollegiums uppdrag. YTTRANDE Enheten för handel och tekniska regler Dnr / Miljödepartementet

Datum Ert dnr Vårt dnr Ku2016/00181/D 2016/078

Jordbruks- och skogsbruksfordon - godkännande och marknadskontroll

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73

Yttrande ang. remiss Nationellt krav på partikelfilter i stora arbetsmaskiner

Remiss: EU, Sverige och den inre marknaden (SOU 2009:71)

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60)

Privatpersoners kunskap om den inre marknaden

Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:3) Ku2016/00504/D

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Europa - ja, men hur? svenska intressenters uppfattning om EU:s inre marknad

Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

YTTRANDE ÖVER UTREDNINGEN NÄSTA STEG? - FÖRSLAG FÖR EN STÄRKT MINORITETSPOLITIK (SOU 2017:60)

Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare

Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44)

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Remiss av slutbetänkandet reboot - omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

PTS synpunkter på remissen av digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Delbetänkande av Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster

Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Företags kunskap om den inre marknaden

Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Kommerskollegiums remissvar av SOU 2019:13, Agenda 2030 delegationens slutbetänkande

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

Socialdepartementet Stockholm 1 (7) Dnr: :3084. Yttrande över betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19)

Uppdrag till Statistiska centralbyrån att ta fram förslag till indikatorer för regeringens nationella arbete för mänskliga rättigheter

En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)

EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48)

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Stärkt skydd mot diskriminering i skolan

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016

Kommittédirektiv. Samordning, utveckling och uppföljning för en stärkt minoritetspolitik. Dir. 2018:86

Så stärker vi den personliga integriteten (SOU 2017:52)

Betänkandet SOU 2017:23 digitalforvaltning.nu (Fi2017/01289/DF) Sammanfattning 1(10) Yttrande /112. Finansdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900)

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.

Uppdrag att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter

Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet

Remissvar på Demokratiutredningens betänkande Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5

Informationshanteringsutredningens slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39)

Yttrande över Finansdepartementets remiss av betänkande digitalförvaltning.nu, SOU 2017:23

/2018 1(5) Socialdepartementet

Rektorn och styrkedjan

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB

Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Olagligt statsstöd (SOU 2011:69) Remiss från Näringsdepartementet

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)

10667/16 SON/gw 1 DGG 2B

och planeringsavdelningen VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Yttrande över Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4)

Rapport om svenska satsningar relaterade till initiativet om medborgarkonsultationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende

Hur kan EU-handslaget bidra till ett mer demokratiskt EU? Karin Flordal Internationella sektionen, SKL

Hur står det till med den personliga integriteten? (SOU 2016:41)

Effektiv vård (SOU 2016:2)

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM69. Initiativ rörande reglering av yrken. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Ekonomistyrningsverkets remissvar över betänkandena Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47 och En lärande tillsyn (SOU2018:48)

Yttrande över betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94)

Bilaga 2. Metodbeskrivning. 1.1 Urval av fallstudier

Folkbildningens samhällsvärden - En ny modell för statlig utvärdering.

Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)

Uppdragsbeskrivning för utredning om inrättande av ett nationellt center för romska frågor

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

YTTRANDE. Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Svar på remiss angående "Låt fler forma framtiden" betänkande av 2014 års demokratiutredning (SOU 2016:5), Ku2016/00088/D.

Yttrande gällande remiss Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19), ert dnr S2016/0918/FST

Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering (SOU 2018:25)

på fler platser (SOU 2018:43)

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

Remissvar En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

Kommunrevisionen: Granskning av intern kontroll 2016

Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Transkript:

YTTRANDE 2016-06-14 Dnr 2016/00521-3 Kulturdepartementet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Kommerskollegium ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och EU:s handelspolitik. Uppdraget är att verka för frihandel. Det innebär att vi verkar för fri rörlighet på den inre marknaden och för liberaliseringar av handeln mellan EU och omvärlden samt globalt. Vårt yttrande utgår således från dessa uppdrag. Sammanfattning Utredningen tar avstamp i frågan om samhällelig delaktighet och inflytande i frågor som beslutas på EU-nivå. Det konstateras att samhällsaktörerna har bristande möjligheter att påverka i politiska frågor som har EU-koppling. Påverkansmöjligheter infinner sig i regel först i den senare fasen i lagstiftningsprocessen, när möjligheterna är små eller obefintliga. EU-frågorna präglas också av politisk och medial tystnad. Utredningen föreslår därför åtgärder på tre övergripande områden: åtgärder för att höja kunskapen, åtgärder för förbättrad insyn, delaktighet och inflytande och åtgärder för förbättrad informationstillgång. Kommerskollegium anser att utredningen tar ett önskvärt helhetsgrepp för att stärka de deltagardemokratiska förutsättningarna i EU-relaterade frågor. Vi delar bedömningen att förslagen sammantaget skulle förbättra förutsättningarna för insyn och delaktighet och att det skulle leda till en mer sammanhållen och transparent lagstiftningsprocess. För kollegiets vidkommande vill vi särskilt framhålla de positiva effekterna på ett enhetligt genomförande och en korrekt tillämpning av EU-rätten, effekter väl i linje med vårt uppdrag. Vi välkomnar utredningens breda angreppssätt och ställer oss positiva till att, inom ramen för vårt uppdrag, aktivt bidra till denna process. Box 6803, 113 86 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 89 Telefon: 08-690 48 00, fax: 08-30 67 59 E-post: kommerskollegium@kommers.se www.kommers.se

2(7) I det följande redogörs för Kommerskollegiums syn på föreslagna åtgärder, med avgränsning till de förslag som direkt eller indirekt anknyter till vår verksamhet. Synpunkterna följer utredningens rubriksättning och redovisas i kronologisk ordning. 3. Bättre kunskap om EU Utredningen lyfter fram kunskap som grundförutsättning för politiskt deltagande och fastslår att det finns en generell kunskapsbrist i samhället om frågor som rör EU. Kommerskollegium delar utredningens uppfattning om att detta försvårar för insyn och deltagande. Vi instämmer också i utredningens bedömning att utbildningsinsatser i detta sammanhang är centrala och att det är resurseffektivt att i första hand rikta sig till de kunskapsförmedlande grupperna. Vi vill i detta sammanhang också framhålla vårt uppdrag att informera andra myndigheter, näringslivet och allmänheten om EU:s inre marknad. 3.4.3 EU-kunskap hos förtroendevalda och tjänstemän Kommerskollegium vill uppmärksamma på, att vi som en direkt följd av vårt uppdrag att vara ett stöd i EU-rättsliga frågor, har regelbundna kontakter med kommunerna. Kollegiet kan därigenom bekräfta kunskapsunderskottet. Vi ställer oss därför positiva till föreslagna kompetenshöjande åtgärder och ser att vi direkt eller indirekt kan medverka i satsningarna. Genom åren har kollegiet genomfört flera informationsinsatser på kommunnivå. Vi har även för politiker och tjänstemän i kommunerna utvecklat en särskild inremarknadsguide samt en därtill hörande helpdesk 1. Guiden innehåller information om grundläggande EU-rättsliga principer, rättspraxis samt viktigare bestämmelser i EU-fördraget och tar upp Sveriges skyldigheter samt kommunernas ansvar. I egenskap av samordnande myndighet för tjänstedirektivet, har kollegiet även tagit fram vägledningar för hur kommuner påverkas av direktivet 2. Kommerskollegiums roll kan eventuellt ses över för att tydligare passa in i de förslag och rekommendationer som rör kunskapshöjande åtgärder på den kommunala nivån. Kommerskollegium noterar att utredningen inte lyfter fram två yrkesgrupper, dels domare och dels tjänstemän inom statlig förvaltning. 1 http://www.kommers.se/nyheter/forcerade-nyheter/inremarknadsguide-och-helpdeskfor-kommunerbr--ett-stod-i-att-tanka-eu-ratt/ 2 http://www.kommers.se/verksamhetsomraden/eus-inre-marknad/for-myndigheteroch-kommuner/tjanstedirektivet/

3(7) Enligt en äldre studie genomförd av kollegiet om svenska domstolars attityder till EU-rätten framgår kunskapsbrister hos domare 3. Detta får anses problematiskt ur rättssäkerhetssynpunkt. Kollegiet har dock ingen inblick i huruvida kunskapsläget i denna yrkesgrupp numera har förbättrats. Däremot erfar kollegiet, genom dagliga kontakter med tjänstemän i den centrala statsförvaltningen, att det fortsatt råder kunskapsbrister i denna del av förvaltningen. Kommerskollegium vill i sammanhanget framhålla att flera kurser i EUrätt med målgruppen offentliga aktörer, i regi av Sieps och med medverkan bland annat av Kommerskollegium, under senare år behövts ställas in på grund av ett för lågt deltagande. Det är därför av vikt att noga överväga i vilken form de föreslagna utbildningsinsatserna ska bedrivas, exempelvis om de ska ges på distans eller på lokal nivå. För att säkra ett tillfredställande genomslag tror vi det är särskilt viktigt med kontinuitet och ett synliggörande, samt att man överväger lämpliga former för tillhandahållande. 3.5 EU i skolan Vi delar utredningens bedömning om att utrymmet för EU-frågor i grund- och gymnasieskolans undervisning bör utökas, och ser därför positivt på förslaget om att stärka skolans styrdokument. Vi vill i sammanhanget lyfta fram Kommerskollegiums Lärarhandledning 4 som i första hand pedagogiserar handelsfrågor men som även innehåller ett mindre stycke om EU:s inre marknad. Handledningen har tagits fram i samråd med lärare och kan med fördel laddas ned från Kommerskollegiums hemsida 5. Lärarhandledningen hade under 2015 fler än 800 nedladdningar, därför bedömer vi formen som både synliggörande och kostnadseffektiv. Handledningen kan vid behov breddas i de delar som rör EU:s inre marknad. 4. Bättre insyn, delaktighet och inflytande Utredningen poängterar vikten av att samhällsaktörer ges bättre möjlighet att påverka under hela lagstiftningsprocessen och fastslår att det i nuläget saknas formella och systematiska samrådsformer inför och under förhandlingsstadiet av EU-beslut. I fråga om EU-beslut används 3 Kommerskollegium, Europa ja men när? Uppfattningen hos svenska domstolar om EU:s inre marknad, 2005-03-30 4 http://www.kommers.se/publikationer/undervisningsmaterial/lararhandledning-till- Varfor-handlar-vi-med-omvarlden/ 5 http://www.kommers.se/publikationer/undervisningsmaterial/lararhandledning-till- Varfor-handlar-vi-med-omvarlden/

4(7) remissförfarandet, utrednings- och kommittéväsendet först efter det att lagar antagits. Samhällsaktörers möjligheter till delaktighet begränsas härigenom. Kollegiet instämmer i problembeskrivningen. Utredningen pekar på att några medlemsländer systematiskt infört tidiga samråd med det omgivande samhället redan i anslutning till förhandlingsstadiet i EU-lagstiftningsarbetet. I länderna har det inrättats fasta beredningsgrupper med ett tydligt uppdrag att tidigt i processen bistå regeringarna vid framtagandet av nationella ståndpunkter. Kollegiet noterar att utredningen inte kommenterar eventuella effekter på beslutsprocessen. I Sieps rapport från 2014 Europa på remiss diskuteras effekterna av kommissionens offentliga samråd. Bland annat konstateras att de reella effekterna av samråden på politikens utformning är svårbedömda och att det förekommer brister i kommissionens redovisning av utfall 6. Kommerskollegium vill i sammanhanget understryka att värdet av offentliga samråd ytterst handlar om det faktiska gensvaret och hanteringen av utfallet. Denna aspekt bör genomgående genomsyra samrådsarbetet. 4.5.1 Regeringen Kommerskollegium anser att de förslag som rör inrättande av särskilda EU-beredningsgrupper och nationella e-samråd ligger väl i linje med den övergripande ambitionen att rätta till obalansen mellan det nationella lagstiftningsarbetet och EU-lagstiftningsarbetet. Vi instämmer i utredningens bedömning att tidigarelagda samrådsprocedurer förbättrar möjligheterna för insyn och delaktighet. Det är i sammanhanget dock avgörande att samråden sker på ett strukturerat och transparent sätt, så att alla sakområden täcks in, liksom att beredningsgruppernas synpunkter tas till vara, både i processen på EU-nivå och vid det nationella genomförandet. Givet denna premiss, bedömer vi att tidigarelagda samrådsprocedurer kan få positiva följder på såväl genomförande som tillämpning av EU-lagstiftningen, effekter i linje med Kommerskollegiums uppdrag att verka för ett enhetligt genomförande och en korrekt tillämpning av EU-rätten. Vi bedömer också att vi, i egenskap av horisontell inremarknadsmyndighet, får en given roll i de fora som föreslås. Detta gäller särskilt i de fall där det rör inremarknadsfrågor eller handelspolitiken, men även i andra relevanta fora. 4.5.3 Myndigheter 6 http://www.sieps.se/sv/publikationer/rapporter/europa-p-remiss-svensk-medverkan-ieuropeiska-kommissionens-offentliga-samr

5(7) Kommerskollegium delar utredningens bedömning att det förekommer brister i tydlighet, formalisering och transparens när det gäller myndigheters samråd i EU-frågor. Vi ställer oss därför överlag positiva till förslaget om att myndigheters samrådsansvar förtydligas och till att samrådsformerna formaliseras och görs mer transparenta. Samtidigt vill vi betona att detta kan ställa krav på myndigheters resurser och arbetssätt. Därför bör samrådsansvaret med fördel tillämpas på viktigare frågor och där myndigheten agerar självständigt eller har ett samordningsansvar. Utredningen berör också det faktum att EU-frågor ofta präglas av tidspress. Vi vill därför understryka de logistiska och kostnadseffektiva fördelarna med digitala verktyg. Utredningen belyser den transparenta och samhällstillvända praxis kommissionen har utvecklat för offentliga samråd. Samtliga pågående och avslutade samråd förtecknas på Din röst i Europa, där även inkomna svar ofta publiceras i samband med att de skickas in. Kommerskollegium vill understryka att samhällsaktörer även fortsättningsvis bör delta i kommissionens samrådsprocess och i andra påverkanskanaler. Kollegiet ställer sig därför bakom utredningens rekommendation att myndigheter, inom ramen för sina behörighetsområden, konsekvent sprider information om kommissionens samråd. Utredningen påpekar att endast få myndigheter informerar om kommande EU-kommittésammankomster eller arbetsgruppsmöten och vad som avhandlats vid dessa. Myndigheter föreslås därför tydligare informera om sina åtaganden och sitt deltagande. Kommerskollegium ställer sig positiv till en sådan ansats i de fall det gäller viktigare sakfrågor och i de fall där myndigheten agerar självständigt eller har ett samordningsansvar. Kollegiet vill dock poängtera att ansvarsuppdelningen mellan Regeringskansliets och myndigheterna sällan är så skarp att samråds- eller informationsansvaret alltid med enkelhet kan hänvisas till endera parten. Kollegiet ser därför en viss risk för att det på både regerings- och myndighetsnivå avsätts resurser för att informera om samma frågor. Vi vill betona att utgångspunkten bör vara att undvika dubblering och oenhetlig rapportering. Samhällsaktörerna bör i så stor utsträckning som möjligt erbjudas en naturlig ingång för insyn och synpunktslämning. Kollegiet föreslår därför att man överväger eventuella synergier mellan förslaget och den EU-portal som föreslås upprättas i anslutning till regeringen.se. Betänk också att det under kommissionen finns cirka 650 expertgrupper representerade av medlemsländernas förvaltningar. Av dessa finns 50 stycken bara inom inremarknadsområdet, bl.a. i syfte att samordna eller övervaka myndigheters tillämpning av olika EU-rättsakter.

6(7) Expertgrupperna sammanträder 2-6 gånger per år. Härutöver finns cirka 300 kommittégrupper, varav 50 stycken inom inremarknadsområdet 7. Förslaget talar därför för en stor informationsbörda för myndigheters vidkommande. Kommerskollegium noterar att utredningen i konsekvensanalyskapitlet har avstått från att kostnadsberäkna ovan kommenterade förslag som rör myndigheter. Kostnaderna bedöms kunna rymmas inom ramen för myndigheternas befintliga anslag. 5. Bättre information om EU 5.6.1 Myndigheter Utredningen bedömer att myndigheterna mer utförligt bör informera om sitt EU-arbete och föreslår att detta ansvar förtydligas i regeringens regleringsbrev. Regeringen föreslås också ta fram en handledning som stöd för myndigheternas informationsarbete. Kommerskollegium ställer sig positiv till förslaget i de fall det gäller viktigare sakfrågor och i de fall där myndigheten agerar självständigt eller har ett samordningsansvar. Vi vill åter understryka att ansvarsuppdelningen mellan Regeringskansliet och myndigheter i det EU-relaterade arbetet sällan är skarpt avgränsad och att det därför finns risk för dubblering och oenhetlig rapportering. Utgångspunkten bör vara att samhällsaktörerna så långt som möjligt förses med en naturlig ingång. 5.5.3 Riksdagens EU-upplysning Mot bakgrund av de konstaterade kunskapsbristerna hos allmänheten och de kunskapsöverförande grupperna, anser Kommerskollegium att rekommendationen om att återställa EU-upplysningens roll som kunskapskälla och aktör när det gäller EU-information och fortbildning är intressant och bör övervägas. För närvarande tillhandahålls EUupplysningens webbaserade information på fler än 20 språk, vilket är positivt ur ett delaktighetsperspektiv. 5.6.3 Kommerskollegium Utredningen nämner Kommerskollegiums genomförandedatabas och påpekar att ingen ny information har tillförts databasen sedan år 2012. Som kommentar kring detta kan nämnas att vårt förändrade arbetssätt är en konsekvens av den kommunikationstekniska utvecklingen där motsvarande information numera är fritt tillgänglig via internet, där EU- 7 http://ec.europa.eu/transparency/regexpert/index.cfm

7(7) lagstiftning m.m. tillhandahålls av EUR-Lex. Kollegiet undviker således en dubblering av informationen. Ärendet har avgjorts av generaldirektören Anna Stellinger i närvaro av enhetschefen Agnès Courades Allebeck, chefsjuristen Anna Renman, ämnesrådet Emilie Anér och utredaren Colette Beek, föredragande. Anna Stellinger Colette Beek