Bilagor till Student söker bostad

Boverket Regeringsuppdrag Bilagor till Student söker bostad Beskrivning av de utvalda högskoleorterna Planlösningar lägenheter mindre än 35 m² En analys av produktionskostnader i 25 studentbostadsprojekt

1 Inledning Denna publikation innehåller bilagorna 8 10 till rapporten Student söker bostad översyn av studenternas bostadssituation. Bilaga 8 innehåller en beskrivning av de högskoleorter som ingår i Boverkets undersökning. Bilagan är ett komplement till kapitlet Situationen på de utvalda högskoleorterna 2009 i huvudrapporten. Bilaga 9 innehåller en konsultrapport avseende planstudier av lägenheter mindre än 35 m². Bilaga 10 är en konsultrapport som innehåller en analys av produktionskostnader i 25 studentbostadsprojekt. Syftet med analysen har varit att analysera produktionskostnaderna för 25 studentbostadsprojekt och jämföra dessa kostnader med kostnader för produktion av bostäder i det ordinarie beståndet. I uppdraget ingick också att finna förklaringar till den stora kostnadsspridningen och komma med förslag till kostnadsbesparingar. En särskild studie av effekterna då två studerande delar på hygienrum och kök/kokvrå ingår också i uppdraget.

3 Innehåll Bilaga 8. Beskrivning av de utvalda högskoleorterna... 5 Bilaga 9. Konsultrapport Planlösningar lägenheter mindre än 35 m²... 27 Bilaga 10. Konsultrapport Analys av produktionskostnader i 25 studentbostadsprojekt... 28

5 Bilaga 8. Beskrivning av de utvalda högskoleorterna De åtta högskoleorter som ingår i undersökningen är Stockholm, Göteborg, Lund, Uppsala, Umeå, Malmö, Jönköping och Karlstad. Ungefär 60 procent av samtliga högskolestudenter är registrerade vid en högskola eller universitet i dessa kommuner. Det betyder att en majoritet av landets högskolestudenter täcks in i undersökningen, trots att endast ett fåtal högskoleorter studeras. Vid valet av kommuner eftersträvade vi dessutom viss geografisk spridning och de valda kommunerna ligger därför i olika delar av landet. Befolkningsstruktur Den beskrivning av kommunerna som görs här bygger på siffror för hela kommunen. Det är viktigt att tänka på att det kan finnas stora skillnader inom dem, både mellan centralorten och omgivande tätorter och landsbygd men också inom staden. Flyttnetto är antalet inflyttningar minus antalet utflyttningar. Positivt flyttnetto eller flyttningsöverskott innebär att fler flyttade in än ut ur kommunen. Negativt flyttnetto eller flyttningsunderskott betyder att utflyttningen är större än inflyttningen. Växande kommuner med ung befolkning Alla kommuner utom Lund är residensstäder i respektive län. Samtliga kommuner fungerar som motorer när det gäller befolkning, näringsliv och utbildning i respektive region. Det märks bland annat på att kommunerna har haft en ökad befolkning under många år och att de har haft ett relativt omfattande bostadsbyggande. Under 2008 stod folkökningen i de undersökta kommunerna för en stor del av den totala befolkningsökningen i länen. Det är särskilt tydligt i Umeå, Uppsala och Karlstad 1. Alla kommuner förutom Uppsala har en större in- än utpendling, vilket tyder på att många arbetstillfällen finns i dessa kommuner 2. Kommunerna är präglade av att det finns högre utbildning på orterna. Det märks bland annat genom att högskolan eller universiteten är någon av de största arbetsgivarna i kommunerna, att alla kommuner har en ung befolkning och en befolkning med hög utbildningsnivå. När det gäller befolknings- och bostadsstrukturen i de valda orterna, är den mest lik genomsnittet för riket i Jönköping följt av Karlstad. Befolkning och befolkningsutveckling Befolkningen ökade i alla kommunerna under år 2008. Framför allt var befolkningstillväxten stor i Stockholms stad som ensam stod för nära hälften av hela landets befolkningsökning. I förhållande till det egna invånarantalet är befolkningstillväxten dock störst i Malmö följt av Lund och Stockholm. Samtliga kommuner ökar sin befolkning genom fler födda än avlida och fler inflyttade än utflyttade. En stor del av de inflyttade är unga i åldern 20 24 år. Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund har däremot ett negativt flyttnetto mot det egna länet. Det beror exempelvis på att många flyttar från städerna till kranskommunerna i samband med att man nyligen har bildat eller står inför att bilda familj. 1 Trots en ökande befolkning i Karlstad på omkring 350 personer, minskar länets befolkning med omkring 450 personer. 2 SCB-uppgift för 2007 och Kommunfakta 2008 och 2009

Umeå och Karlstad har ett negativt flyttnetto mot övriga landet. Samtliga kommuner har en större in- än utflyttning mot utlandet. Figur 1b, Folkmängd och folkökning, 2008

Bilaga 8. Beskrivning av de utvalda högskoleorterna 7 Positiv befolkningsutveckling under lång tid Även i ett längre tidsperspektiv har kommunerna en positiv befolkningsutveckling. I Lund, Uppsala och Umeå har exempelvis befolkningen ökat varje år sedan 1969 3. Ur ett långt tidsperspektiv har dessa kommuner också ökat kraftigt relativt sett. Alla kommuner har haft en positiv befolkningsutveckling varje år under hela 2000-talet. Fler kvinnor än män Precis som genomsnittet för riket, är andelen kvinnor högre än män i samtliga kommuner. I Umeå är dock skillnaden mellan andelen kvinnor och män minst. Där är andelen kvinnor lägre än genomsnittet för landet medan andelen män därmed är högre än siffran för riket. I Stockholm, Malmö, Uppsala och Karlstad är skillnaden mellan andelen kvinnor och män störst. Ung befolkning Kommunerna har en relativt ung befolkning och alla kommuner utom Karlstad, har en medelålder som är lägre än genomsnittet för riket. Stockholm, Uppsala och Jönköping har lika stor eller en högre andel i befolkningen som är 0 9 år jämfört med siffran för hela landet. I åldern 10 19 år är andelen endast högre i Jönköping. Samtliga kommuner har en klart högre andel av befolkningen i åldern 20 29 år än genomsnittet för riket. Det gäller särskilt i Lund, följt av Umeå och Uppsala. Jönköping, Karlstad och Stockholm är de kommuner som har lägst andel i denna åldersgrupp, men även här är andelen klart över genomsnittet för landet. Också i åldern 30 39 år har samtliga kommuner förutom Jönköping och Karlstad en högre andel än riksgenomsnittet. I åldrar över 50 år har de flesta kommuner en lägre andel än genomsnittet för hela landet. Flyttnetto för 20 24-åringar är stort I samtliga kommuner står inflyttningen från 20 24-åringar för en stor del av det totala flyttnettot. Tydligast är detta i Umeå, där flyttnettot för gruppen 20 24 år (941) är många gånger större än det totala flyttnettot (242). Även i Göteborg, Lund, Karlstad och Uppsala är tendensen mycket tydlig. I Stockholm, Malmö och Jönköping står flyttnettot från 20 24- åringar för ungefär hälften av det totala flyttnettot. Andelen med utländsk bakgrund är störst i storstäderna Andelen med utländsk bakgrund är högre än genomsnittet för hela landet i alla kommuner utom Umeå, Karlstad och Jönköping 4. Andelen är särskilt hög i Malmö, följt av Göteborg och Stockholm. Mönstret är detsamma när det gäller utrikes födda. 3 1969, det år SCB börjar mäta i den tidsserien Boverket har studerat. För Uppsala gäller det med undantag av år 2002 då Knivsta bilades som en ny kommun av delar av Uppsala kommun. 4 Utländsk bakgrund definieras som personer som är födda i utlandet eller har två föräldrar som är födda utomlands.

Hög utbildningsnivå betyder eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år, eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer och forskarutbildning. Låg utbildningsnivå innebär förgymnasial utbildning kortare än 9 respektive 10 år. Hög utbildningsnivå Utbildningsnivån är högre i alla kommunerna jämfört med genomsnittssiffran för hela landet. Utbildningsnivån är högst i Lund följt av Uppsala, Stockholm och Umeå. Andelen personer med studier på eftergymnasiell nivå som högsta utbildningsnivå är högre i alla kommuner jämfört med genomsnittet för riket. Allra högst är andelen i Lund. Även bland dem med hög utbildningsnivå finns skillnader. Andelen med forskarutbildning är klart högre i Lund, Uppsala och Umeå än i de övriga kommunerna. Andelen med förgymnasiell nivå som sin högsta utbildningsnivå är lägre i alla orter förutom Jönköping och Malmö. Den är markant lägre i Lund och Uppsala. Högst inkomstnivå i Stockholm Medelinkomsten är lägre i alla kommuner förutom Stockholm och Göteborg. Medianinkomsten är högre i Stockholm och Jönköping. När det gäller medel- och medianinkomst, är den klart högre i Stockholm jämfört med övriga orter. De många studenterna kan vara en anledning till de lägre inkomstnivåerna. Exempelvis skriver länsstyrelsen i Uppsala att det finns en relativt stor andel höginkomsttagare i Uppsala kommun, men att medelinkomsten i dras ner genom det stora antalet studerande med låg inkomst 5. Bostadsbestånd Större kommuner har generellt en högre andel flerbostadshus än många mindre kommuner, som i stället vanligen domineras av småhusbebyggelse. Vidare har större kommuner ofta en högre andel bostadsrätter och lägre andel äganderätter än genomsnittet för riket. Detta mönster går till stor del även igen i våra undersökta kommuner. Alla kommuner domineras av bebyggelse i flerbostadshus. Samtliga kommuner förutom Uppsala, har en högre andel hyresrätter än genomsnittet för riket. Fem kommuner har en högre andel bostadsrätter än genomsnittet för riket. Uppsala, Stockholm och Malmö har nära nog en dubbelt så hög andel bostadsrätter än riksgenomsnittet. Samtliga kommuner har en lägre andel äganderätter än genomsnittet för landet. Andelen äganderätter i framför allt Stockholm men även Göteborg och Malmö stad är väldigt låg jämfört med genomsnittet för riket. Skillnader i bostadsbeståndet 1990 2007 I Stockholm har störst skillnader mellan upplåtelseformernas fördelning ägt rum mellan 1990 och 2007. Till följd av nyproduktion och ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter, har andelen hyresrätter där minskat samtidigt som andelen bostadsrätter har ökat kraftigt. I många av de övriga kommunerna har skillnaderna varit mindre. 5 Länsstyrelsen i Uppsala län, 2009, Regional analys av bostadsmarknaden Uppsala län 2009,

Bilaga 8. Beskrivning av de utvalda högskoleorterna 9 Andelen hyresrätter har minskat i alla kommuner utom Umeå, Jönköping och Karlstad. I Umeå har hyresrätternas andel av bostadsmarknaden ökat med fyra procentenheter. Andelen bostadsrätter har ökat i samtliga kommuner, men förändringarna är relativt små i flera av kommunerna. Andelen äganderätt har minskat i alla kommuner, förutom Malmö där andelen ökar med en procentenhet och i Göteborg där andelen är oförändrad. Figur 2b, Upplåtelseformernas fördelning 2007 Andel 100% 9% 90% 80% 18% 15% 26% 24% 31% 35% 31% 38% 70% 34% 22% 34% 60% 50% 40% 25% 36% 17% 17% 17% 18% Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt 30% 20% 57% 60% 51% 49% 40% 52% 47% 51% 44% 10% 0% Stockholm Göteborg Malmö Lund Uppsala Umeå Jönköping Karlstad Riket Kommun Källa: SCB, bearbetad av Boverket Det är inte någon isolerad företeelse att Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund uppger brist på bostäder i årets bostadsmarknadsenkät. Det gör även majoriteten av kommunerna i samma region. 20 av de 26 kommunerna i Stockholms län, 12 av de 13 kommunerna i Storgöteborg och 11 av 12 kommuner i Stormalmö uppger brist på bostäder. De övriga uppger balans på bostadsmarknaden. I Karlstads och Jönköpings län är det fler kommuner som uppger balans än brist och i Västerbotten är det endast Umeå som uppger brist. I Uppsala län är det lika många som uppger brist som balans. Bostadsmarknad Alla kommuner utom Karlstad uppger att det är brist på bostäder i årets bostadsmarknadsenkät. Det kan bero på att befolkningsökningen har varit mer omfattande än ny- och ombyggnationen av bostäder under flera år. Karlstad bedömer att bostadsmarknaden totalt är i balans. Det är inte enbart under 2009 som en majoritet av kommunerna bedömer att det är brist på bostäder, utan läget på bostadsmarknaden verkar vara relativt stabilt. Stockholm, Malmö, Lund och Uppsala har uppgett brist under samtliga år under 2000-talet. Två indikatorer av läget på bostadsmarknaden är prisnivån på ägda bostäder och antalet lediga hyresrätter. Ju högre priser och ju färre antal lediga lägenheter, desto svårare kan situationen vara för flera grupper på bostadsmarknaden. Priset på småhus är högre än rikssnittet i alla kommuner förutom Karlstad. Högst är det i Stockholm med ett genomsnittspris på 3 804 000 kronor och lägst i Karlstad där motsvarande är 1 695 000 kronor. Priserna är ofta högre på dessa orter än i omgivande kommuner. Det finns inte uppgifter på kommunnivå om priser på bostadsrätter och därför tar vi inte upp det här. Det finns relativt få lediga lägenheter i det allmännyttiga flerbostadshusbeståndet. Uppsala och Umeå saknade exempelvis lediga lägenheter vid SCB:s senaste

mättillfälle. Karlstad är den kommun med högst vakansgrad, 1,2 procent av det totala beståndet. Studentbostadsbestånd Antalet studentbostäder och antalet studentbostäder i förhållande till antalet studenter skiljer sig mellan de olika kommunerna. Också karaktären på studentbostäderna när det gäller exempelvis storlekar, ålder och läge varierar mellan de olika orterna. Exempelvis är antalet studentbostäder i förhållande till antalet studenter högst i Uppsala och lägst i Malmö. Antalet registrerade studenter är betydligt högre än antalet helårsstudenter. Figur 3b, Studentbostadsbeståndet i de utvalda kommunerna Antal studentbostä der, kommunen Antal registrerade studenter, läsår 2007/2008 Antal studentbostäder i kommunen per 100 studenter Stockholms län 6 12 000 80 000 15,0 GU+Chalmers 9 600 44 812 21,4 Lunds universitet 8 700 34 110 25,5 Uppsala universitet 11 000 28 128 39,1 Umeå universitet 6 000 22 896 26,2 Malmö högskola 1 500 17 156 8,7 Högskolan i Jönköping 1 850 13 135 14,1 Karlstad universitet 1 900 12 362 15,4 Källa: BME och HSV Fem har brist enligt bostadsmarknadsenkäten Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och Jönköping uppger i Boverkets bostadsmarknadsenkät 2009 att det är brist på sådana bostäder som studenter efterfrågar. Kommunerna besvarar enkäten i januari varje år. Dessa kommuner uppger även att det är brist på bostäder generellt i kommunen. Uppsala, Umeå och Karlstad uppger däremot att det inte är något större problem för studenter att få tag på en bostad. Umeå och Uppsala svarar att det är brist generellt i kommunen. Karlstad är den enda av de valda orterna som har bostadsgaranti för nyantagna studenter. Flera av de åtta kommunerna har uppgivit att det är brist på bostäder som studenter efterfrågar i bostadsmarknadsenkäten flera år i rad. Ort och företag Stockholm, SSSB, Stiftelsen Stockholms Studenbostäder Göteborg, SGS Studentbostäder Malmö, MKB Lund, AF Bostäder Uppsala, Studentstaden Jönköping, VätterHem Karlstad, STUB, AB Karlstad studentbostäder Karaktär på studentbostadsbeståndet Tre stiftelser och fyra kommunala bolag SSSB i Stockholm, SGS i Göteborg och AF Bostäder i Lund är stiftelser. AB Bostaden i Umeå, MKB i Malmö, VätterHem i Jönköping och STUB i Karlstad är kommunala bostadsbolag. Bakom Studentstaden i Uppsala finns Vasakronan som ägs av första, andra, tredje och fjärde AP-fonden. 6 Uppgift från SSCO

Bilaga 8. Beskrivning av de utvalda högskoleorterna 11 Figur 4b, Studentbostadsbeståndet i de utvalda kommunerna, antal Antal korridorrum Antal studentlägenhete r, 1 rok eller 1 ro pentry Antal studentbostäder, 2 rok och större Antal studentbostäder SSSB 3898 2622 1359 7 879 SGS 2395 3274 1546 7 215 AF Bostäder 2930 1533 1322 5 785 Studentstaden 1696 138 2516 4 350 AB Bostaden 3 292 506 1 661 5 459 MKB 32 522 22 576 VätterHem 0, men 505 88 7 593 del i bostad STUB 451 954 78 1555 Källa: e-postfråga till företagen Mycket korridorrum i Stockholm och Lund Hälften av SSSB:s och AF Bostäders studentbostadsbestånd består av korridorrum. Det är en hög andel vid jämförelser med de andra orterna. Endast 6 procent eller 32 bostäder i MKB:s bestånd består exempelvis av korridorrum. VätterHem saknar korridorrum överhuvudtaget. I stället har de en stor andel som kallas del i bostad. Det innebär att en tvåa, trea eller fyra delas av flera studenter och där varje student har eget rum men delar kök och badrum. Dessa rum är möblerade. Hyresfria månader varierar Vanligen betalar boende i korridor hyra i tio månader om året. Hos MKB, STUB och VätterHem är det dock tiomånaders hyra i hela beståndet. AF Bostäder i Lund har niomånaders hyra i korridorrum och pentryrum. Det är ofta juni och juli som är hyresfria, hos MKB är det dock juli och augusti. I AF bostäders korridor- och pentryrum är juni, juli och augusti hyresfria. Hos SGS är det 12-månaders hyra i korridorrum vid inflyttning april juli. Fördelning av studentbostäder Sättet att söka studentbostäder skiljer sig åt mellan de största aktörerna på de åtta orterna. Nedan där det står exempelvis studentbostad i Lund, är det studentbostad hos den största aktören AF Bostäder som avses. Ofta internetbaserat kösystem Alla orter utom Jönköping och Karlstad har ett internetbaserat kösystem. Det innebär att den sökande ska vara aktiv, registrera sig och sedan anmäla intresse på enskilda objekt på hemsidan. Det finns ofta en spärr i hur många intresseanmälningar en person kan ha samtidigt, vanligen tre eller fem. De flesta bostäder fördelas efter en köprincip. Ofta kan man se sin position i kön. Hos några bolag finns det spärrar i hur många gånger man kan tacka nej till ett erbjudande. Det händer även att bostäder fördelas efter först till kvarn modell/sista minuten. VätterHem och STUB tillämpar inte köprincip utan har i stället en matchningsprincip. Den sökande fyller då i formulär med namn- och 7 88 studentlägenheter oberoende av storlek.

kontaktuppgifter samt vad man söker. Lediga lägenheter läggs inte ut på hemsidan och den sökande anmäler därmed inte heller intresse för enskilda bostäder. VätterHem använder både denna metod och lägger ut bostäder på StudBo, som är en internetbaserad marknadsplats, där den sökande anmäler intresse för enskilda objekt. MKB matchar vid särskilda fall, exempelvis för personer med funktionsnedsättningar. Även SGS uppger att de tillämpar matchning. Kötid varierar Vi har frågat de största aktörerna hur lång kötiden var för ett korridorrum respektive studentlägenheter i september. Genomgående är kötiderna längre till studentlägenheter än till korridorrum. Det finns en stor variation i längden för att få en studentbostad. Kötiderna är kortast i Jönköping och Karlstad. Kötiderna är längst i Uppsala, följt av Stockholm och Göteborg. Detta mönster är även detsamma när det gäller studentlägenheter. Värt att notera är att kötiderna till korridorrum och studentlägenheter är klart lägre i Malmö än i de övriga storstäderna. Figur 5b, Ungefärlig kötid för korridorrum respektive studentlägenhet i september 2009 Kötid korridor Kötid studentlägenhet SSSB Ca 1,5 år Ca 3 år SGS 1 år 2-4 år AF Bostäder Snitt 6 Snitt 16 månader månader, men förtur för nya Studentstaden 2,5 3 år 4 5 år AB Bostaden 6 10 månader 2 4 år MKB 4 6 månader 4 6 månader VätterHem Möblerat studentrum med del i kök och badrum, fick de flesta som ansökte om det i september 2009. Annars fick de erbjudande om "vanlig" lägenhet STUB Max 4 veckor Max 4 veckor Källa: mailfrågor till företagen Kan stå i kö i förväg på sex orter Det är möjligt att registrera sig innan antagningen i Göteborg, Jönköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå. I Göteborg är det möjligt att registrera sig från det år man är 17 år och i Stockholm får man registrera sig om man är mellan 16 och 49 år. Även på BoplatsSyd som förmedlar MKB:s studentbostäder kan man registrera sig när man är 17 år. I Studentstaden kan en sökande registrera sin ansökan samma år som man fyller 18 år. Det är endast för MKB:s bostäder via BoplatsSyd som det kostar att vara registrerad/stå i kö. Hos SSSB, SGS, Studentstaden, AF Bostäder, MKB, STUB måste man vara antagen för att skriva kontrakt. För att skriva kontrakt med SSSB och AF Bostäder måste man också ha betalat avgift till kåren. Hos VätterHem är det inget krav att vara antagen, men de förutsätter att man är antagen eller så säker på att man har kommit in att man kan tacka ja.

Bilaga 8. Beskrivning av de utvalda högskoleorterna 13 Inte heller AB Bostaden gör några djupare kontroller vid kontraktstillfället utan följer upp via stickprovskontroller. Kan inte registrera sig innan antagning i Karlstad och Lund Man kan inte registrera sig och börja söka studentbostäder hos den största aktören innan antagningen i Karlstad och Lund. I Lund måste exempelvis den sökande vara antagen och läsa minst halvtidsstudier under kö- och söktiden samt ha betalt avgift till en nation. Förtur för nyantagna i Göteborg, Karlstad, Lund, Malmö och Uppsala Nyantagna studenter som bor bortom pendlingsavstånd har förtur till vissa bostäder i Göteborg och Lund. MKB prioriterar studenter som ska studera eller som redan påbörjat sina studier på Malmö Högskola alternativt KY-utbildning och som bor utom pendlingsavstånd till Malmö. Recentiorer har förtur till studentrum som är lediga för inflyttning den 1 augusti och den 1 september hos Studentstaden. Bostadsgarantin i Karlstad riktar sig till nyantagna studenter. Måste ta 15 poäng per termin För att bo i en studentbostad måste en person vara student och de flesta av aktörerna kräver att den boende tar 15 högskolepoäng per termin. Några har också en maxgräns på sex år, men kan göra undantag för doktorander att bo längre än så. Det är inte möjligt att bo i studentbostad hos AF Bostäder i Lund om man är inskriven vid Malmö högskola eller SLU Alnarp. För att skriva kontrakt på ett korridorrum hos AF Bostäder, får man inte vara äldre än 35 år. De flesta har information på engelska Information på andra språk än svenska underlättar bostadssökandet för dem som inte har svenska som första språk. Det är endast VätterHem som saknar information på engelska på sin hemsida. Bostadsgarantin gäller del i bostad eller bostad. Den gäller i Karlstads kommun och i kranskommunerna. De senaste åren har man lyckats hålla det till Karstad stad. Bostadsgaranti i Karlstad Karlstad är den enda av de åtta undersökta orterna som har bostadsgaranti för nyantagna studenter. För att få en bostad hos STUB måste man vara antagen vid Karlstads universitet. För att söka bostad fyller man i ett formulär med kontaktuppgifter och vad man söker, sedan försöker STUB tillgodose önskemålen om boende. De kan dock inte garantera att alla får det boende som man har valt i första hand. De kontaktar den sökande så snart de kan och man kan enligt hemsidan räkna med att det sker inom cirka tre veckor från att de har fått intresseanmälan och antagningsbeskedet/studieintyget. Studentbostadsförmedling i Jönköping Jönköping har en studentbostadsförmedling som heter Studentbostad Jönköping, Studbo, och drivs av kommunen och högskolan. Den fungerar som en marknadsplats för studentbostäder i Jönköpingsregionen och samlar alla lediga studentbostäder från alla hyresvärdar på ett enda ställe. Själva sökprocessen är lik den de övriga som har internetsystem som bygger på att den sökande är aktiv. Skillnaden är att studentbostäder från

flera olika värdar, både privata och kommunala, samlas på samma ställe. Det går att registrera sig utan att vara antagen student. Ny bostadsförmedling i Malmö Sedan den 15 september 2009 har Malmö stad en kommunal bostadsförmedling som heter BoplatsSyd. MKB, som är den största aktören med studentbostäder i Malmö, förmedlar sina studentbostäder där. Kostnaden för att vara registrerad är 300 kronor per år. Än så länge finns det inte några privata hyresvärdar som förmedlar studentbostäder via BoplatsSyd. Gemensam marknadsplats för studentlägenheter Stockholms Stads Bostadsförmedling samlar nu studentbostäder i Stockholm på en gemensam marknadsplats. På sikt kan det innebära att en student bara behöver stå i en kö för att anmäla intresse för studentbostäder i Stockholm. Bostadsförmedlingen sköter redan förmedling av studentbostäder åt främst Micasa. Vid årsskiftet 2009/2010 kommer bostadsförmedlingen att ta över förmedlingen av Svenska Bostäders studentbostäder. Bostadsförmedlingen för även samtal om ett liknande samarbete ska ske med Vasakronan. När en person står i bostadsförmedlingens kö för att få en studentbostad, samlar man samtidigt på sig kötid för att kunna få ett vanligt hyreskontrakt genom bostadsförmedlingen när studierna är avslutade. Olika regler för hur länge man får bo kvar SSSB uppger att de gör studieprövningar varje termin för att undersöka att de boende lever upp till studiekravet. SGS, Studentstaden och VätterHem uppger att man förväntar sig att studenterna säger upp bostaden när studierna är avslutade. MKB och STUB har en regel på tre månader. AB Bostaden har en boendespärr på max fyra år och gör vid behov prövningar av studiekravet. Uppsägningstiden varierar SSSB uppger att det varierar mellan en och två månader beroende på när kontraktet är tecknat och att det är tre månader när de säger upp en hyresgäst. AB Bostaden, AF Bostäder, SGS och Studentstaden har en månads uppsägningstid för korridorrum och två månader för studentlägenheter. MKB har uppsägningstid på en månad medan VätterHem och STUB har tre månaders uppsägningstid. Inte behov av fler studentbostäder överallt AF Bostäder, MKB, SSSB och SGS uppger att de ser ett behov av fler studentbostäder. Studentstaden ser ett behov vid terminsstart. VätterHem uppger att det är tveksamt, eftersom trycket gäller terminsstart men att bolaget sedan kan ha outhyrda rum på Råslätt, sex kilometer från centrum. AB Bostaden i Umeå uppger att de inte kan se någon förändring i den långsiktiga behovsbilden och påpekar att studenter även har tillgång till företagets ordinarie hyresbestånd. STUB uppger att det inte behövs fler studentbostäder.

Bilaga 8. Beskrivning av de utvalda högskoleorterna 15 SGS Studentbostäder uppger att de håller på med en detaljplan på 300 bostäder för tillfället. AF Bostäder har planer på att utöka beståndet med 500 bostäder till 2014, vilket innebär ett tillskott på 100 bostäder per år. Uppgifterna i hela kapitlet gäller för grund- och avancerad nivå. Det är viktigt att komma ihåg att alla registrerade studenter inte studerar på heltid och på plats på den aktuella högskolan. Utbildningsutbudet skiljer sig mellan lärosätena, vilket i sin tur bidrar till att påverka att studentgruppen ser något olika ut mellan de olika lärosätena. Bland antalet registrerade studenter finns såväl de som läser på något av lärosätets Campus (som inte behöver ligga i kommunen) och på distans. Siffran rymmer också både dem som läser på heloch deltid samt dem som läser enskilda kurser eller hela utbildningsprogram. Siffran rymmer också de utländska studenterna. Högskolan och studenterna Under senare hälften av 1900-talet spreds den högre utbildningen geografiskt över landet, och i och med inrättandet av Högskolan på Gotland 1998, finns nu minst en högskola i varje län. Förutom att den har bidragit till en ökning av antalet studenter, har den geografiska spridningen också inneburit att högskoleutbildning har kommit många människor närmare rent geografiskt. Även för dem som inte bor i närheten av de traditionella universitetsorterna finns numera möjlighet att bedriva högskolestudier utan att flytta. Detta hänger dock förstås ihop med vilken utbildning man är intresserad av att läsa, eftersom alla utbildningar inte ges på alla orter. 8 Det finns minst en högre utbildning i de åtta valda kommunerna. I Stockholmsregionen finns det dessutom ett flertal högskolor, förutom Stockholms universitet och KTH. Vissa lärosäten bedriver undervisning även utanför själva kommunen där det ligger. Lärosätenas ålder varierar, från äldre lärosäten som Uppsala och Lund, vilka grundades 1477 respektive 1666, till nyare lärosäten som Malmö som grundandes 1998. Antalet studenter skiljer sig mellan de olika lärosätena, flest har Stockholms universitet med drygt 41 000 registrerade studenter under läsåret 2007/2008 och minst har Karlstad med knappt 12 400 samma läsår. Figur 6b, Antal registrerade studenter, läsår 2007/2008 samt antal helårsstudenter (exklusive uppdragsutbildning), kalenderår 2008 Registrerade studenter, Antal helårsstudenter, läsår 2007/2008 kalenderår 2008 Stockholms universitet 41 021 27 419 KTH 17 131 12 098 Göteborg universitet 35 263 24 112 Chalmers 9 549 8 589 Lunds universitet 34 110 24 810 Uppsala universitet 28 128 19 913 Umeå universitet 22 896 15 415 Malmö högskola 17 156 11 229 Högskolan i Jönköping 13 135 7 781 Karlstad universitet 12 362 7 531 Riket 384 731 280 500 Källa: Högskoleverket Yngst studenter på Chalmers, KTH, Lund och Uppsala Åldersstrukturen på studenterna skiljer sig åt mellan de olika lärosätena 9. På samtliga lärosäten finns det flest studenter under 24 år. Chalmers utmärker sig genom att 71 procent av studenterna höstterminen 2008 var 8 Högskoleverket, Vilka är studenter?, Rapport 2008:33R 9 Högskoleverket redovisar siffror för de upp till 24 år, 24 34 år samt de över 35 år.

24 år eller yngre. Även KTH och universiteten i Lund och Uppsala har en hög andel studenter som är yngre än 24 år. När det gäller studenter i åldern 25 34 år är andelen högst i Göteborg, Malmö, Stockholm och Umeå. Högst andel över 35 år finns i Karlstad följt av Jönköping, Malmö och Stockholm. Chalmers, KTH, Lund och Uppsala utmärker sig genom att andelarna där är markant lägre än i övriga. Den varierande åldersstrukturen beror bland annat på det olika utbildningsutbudet vid de olika lärosätena. Bland annat har vissa utbildningar, som exempelvis civilingenjörsprogrammet en låg medelålder medan till exempel lärarprogrammet har en högre. 10 Medianåldern för högskolenybörjare är läge än rikssnittet i Uppsala, Lund, Chalmers, Stockholm samt Göteborg. Endast vid Malmö högskola är medianåldern för nya studenter något högre än genomsnittet för hela landet. 11 Figur 7b, Studenternas åldersstruktur vid de olika lärosätena, andel, höstterminen 2008 100% 80% 60% 40% 35-25-34-24 20% 0% Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Högskolan i Jönköping Karlstads universitet Kungl. Tekniska högskolan Lunds universitet Malmö högskola Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Icke-traditionella studenter. För att räknas som icketraditionell student ska den studerande uppfylla minst ett av följande tre kriterier: att ha påbörjat studierna vid 25 års ålder eller senare, att studera på deltid, ha gjort ett sammanhängande uppehåll i studierna vid ett universitet och högskolor som omfattar minst tre terminer. Källa: Högskoleverket, bearbetad av Boverket Minst icke-traditionella studenter i Lund och Uppsala I hela landet är det 51 procent som räknas som icke-traditionella studenter. Andelen är högre vid lärosätena i Malmö, Karlstad, Stockholm, Göteborg och Umeå. Andelen är markant lägre vid Chalmers, KTH samt Lund och Uppsala universitet. Andelen som återkommer efter examen är lägre i Lund och Uppsala samt högre än genomsnittet vid övriga lärosäten, det gäller särskilt Jönköping, Karlstad och Malmö. 12 10 Uppgiften gäller HT 2008 11 Uppgiften gäller läsåret 2007/2008 12 Uppgiften gäller höstterminen 2008

Bilaga 8. Beskrivning av de utvalda högskoleorterna 17 Nybörjare vid lärosätet, (högskolanybörjare), uppgifterna anger det antal individer som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet det senaste läsåret. Observera att vissa län, exempelvis Västra Götaland och Västerbotten är geografiskt stora län. Det innebär att studenter som kommer från det egna länet inte alltid kommer från lärosätets närområde. Antal utländska studenter bland nybörjare. Uppgiften anger antalet utländska studenter bland de individer som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet det senaste året. Med utländsk student avses en person från ett annat land som är i Sverige i avsikt att studera, Här kan då ingå studenter i utbytesprogram och studenter som kommer på egen hand. Stort lokalt rekryteringsområde i Stockholm och Malmö När det gäller samtliga nybörjare vid lärosätet, alltså både dem som kan ha studerat någonstans och dem som är helt nya vid högskolan, kommer störst andel från det egna länet följt av utlandet. Andelen skiljer sig dock åt mellan lärosätena. Flest från det egna länet finns på Stockholms universitet och Malmö högskola, där andelen är över 60 procent. Därefter följer Göteborg med knappt 50 procent samt Chalmers, Lund, KTH och Karlstad med runt 35 procent. Lärosätena i Jönköping, Uppsala och Umeå har en andel som ligger strax över 20 procent. 13 Figur 8b, Andel nybörjare (alla nybörjare, även dem som har studerat vid annan högskola tidigare) som kommer från det egna länet, dessa i antal och det totala antalet nybörjare, läsåret 2007/2008 Andel nybörjare från det egna länet Antal nybörjare från egna länet Totalt antal nybörjare Stockholms universitet 62,5 4 782 7 648 KTH 36,4 1 695 4 661 Göteborg universitet 49,4 3 359 6 800 Chalmers 41,1 1 289 3 137 Lunds universitet 37,7 3 063 8 123 Uppsala universitet 22,0 1 304 5 920 Umeå universitet 20,9 1 025 4 893 Malmö högskola 62,2 2 393 3 845 Högskolan i Jönköping 22,7 859 3 779 Karlstad universitet 34,6 786 2 269 Riket Källa: Högskoleverket Många utländska studenter bland nybörjare på KTH Vid KTH, Lunds universitet, Chalmers och högskolan i Jönköping utgör de utländska studenterna störst andel av det totala antalet nybörjare. Utbytesstudenterna är fler än antalet free movers på alla lärosäten än KTH. Med utbytesstudent avses personer som deltar i ett utbytesprogram vid ett lärosäte. 13 Uppgiften gäller läsåret 2007/2008

Hög utbildningsnivå. Andel högskolenybörjare det senaste läsåret som kommer från en hemmiljö där minst en av föräldrarna har utbildning på högskolenivå ( minst treårig eftergymnasial utbildning som hushålls-sun, enligt FoB90). Uppgiften avser högskolenybörjare, exklusive inresande studenter, i åldrar upp till och med 34 år. Figur 9b, Utländska studenter bland nybörjare, antal, läsår 2007/2008 Totalt... varav antal utbytesstudenter nybörjare Utländska studenter bland nybörjare... varav Free mover Stockholms 7 648 1 245 659 586 universitet KTH 4 661 2 222 868 1 354 Göteborg universitet 6 800 1 330 699 631 Chalmers 3 137 904 462 442 Lunds universitet 8 123 2 413 1 336 1 077 Uppsala universitet 5 920 1 507 1 073 434 Umeå universitet 4 893 865 534 331 Malmö högskola 3 845 539 299 240 Högskolan i 3 779 948 682 266 Jönköping Karlstad universitet 2 269 383 262 121 Riket 21 917 11 802 10 115 Källa: Högskoleverket Många med högutbildade föräldrar vid KTH, Chalmers, Lund och Uppsala Andelen högskolenybörjare med högutbildade föräldrar är i genomsnitt 34 procent vid alla landets lärosäten. Andelen är ungefär tio procentenheter högre vid KTH, Chalmers och universiteten i Lund, Uppsala, Stockholm och Göteborg. Andelen är något läge i vid Umeå universitet och ungefär tio procentenheter lägre vid lärosätena i Malmö, Karlstad och Jönköping. 14 Fler kvinnor än män bland nybörjarna utom på Chalmers och KTH Andelen kvinnor bland högskolenybörjarna är högre än andelen män på alla lärosäten förutom KTH och Chalmers. På dessa är tre fjärdedelar av alla nybörjare män. Även tre andra lärosäten, Lund, Uppsala och Jönköping, har en högre andel män än riksgenomsnittet men nivåerna är långt under dem på KTH och Chalmers. 15 Hög andel med utländsk bakgrund på KTH, Malmö och Stockholm Andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund är i genomsnitt 18 procent vid alla landets lärosäten. Bland de undersökta är andelen högre på KTH, Malmö högskola och Stockholms universitet. Genomsnittssiffran är densamma på Göteborgs universitet jämfört med hela landet och den är något lägre i Uppsala och Jönköping. Lund, Karlstad, Chalmers och Umeå har en lägre andel med utländsk bakgrund än genomsnittet för landet. Särskilt gäller detta för Umeå där andelen är 9 procent, vilket kan jämföras med siffran för hela landet som är 18 procent. 16 14 Uppgiften gäller läsåret 2007/2008 15 Uppgiften gäller läsåret 2007/2008 16 Uppgiften gäller läsåret 2007/2008

Bilaga 8. Beskrivning av de utvalda högskoleorterna 19 Figur 10b, Högskolenybörjarnas struktur vid de olika lärosätena, andel, läsår 2007/2008 Icketraditionella studenter 17 Föräldrarna har hög utbildningsnivå Kön, män Utländsk bakgrund Kvarvarande år 2, Andel av högskolenybörjarna som var registrerade på samma lärosäte följande läsår. I beräkningen är gäst- och internationella studenter studenter exkluderade, samt studenter som under det första läsåret var registrerade för kurser om högst 2 poäng (3 högskolepoäng). År 2008 avser registrerade 2007/2008 som var högskolenybörjare vid samma lärosäte 2006/2007. För mer information om undersökningarna, hänvisar vi till respektive undersökning. Stockholms universitet 55 44 36 25 KTH 42 49 72 30 Göteborg universitet 53 42 35 18 Chalmers 24 47 75 11 Lunds universitet 40 49 46 14 Uppsala universitet 41 48 42 17 Umeå universitet 52 33 37 9 Malmö högskola 56 26 31 29 Högskolan i Jönköping 51 24 41 16 Karlstad universitet 56 25 32 13 Riket 51 34 40 18 Källa: Högskoleverket Hälften kvar år två på Stockholms universitet Bland högskolenybörjarna var det knappt två tredjedelar som var registrerade på samma lärosäte följande läsår. Det är ungefär samma siffra som genomsnittet för alla landets högskolor och universitet. Andelen är högst på Chalmers där andelen är 80 procent och lägst vid Stockholms universitet, där hälften är kvar år två. Tidigare undersökningar om studenters boende De undersökningar som finns om studenters boende på de valda orterna, är gjorda på olika sätt och vid olika tidpunkter. De är därför svåra att jämföra med varandra. De kan ändå tillföra något, eftersom de har olika infallsvinklar och belyser situationen på de olika orterna. Bostadsundersökning bland studenter i Lund och Uppsala I rapporten Bostadsundersökning bland studenter i Uppsala, Lund och Helsingborg (2008) gjord av studentkårerna vid Lunds och Uppsala universitet, uppgav knappt 90 procent av respondenterna att de följde en kurs. Bland dem som inte gjorde det, var den vanligaste anledningen att den tillfrågade hade fått ett jobb, att studierna var avklarade, andra anledningar eller att den tillfrågade kom in på en utbildning på en annan studieort. Två procent vid Lunds universitet och noll procent vid Uppsala universitet har uppgett att orsaken till att de inte studerar vid nämnda lärosäte är bostadssituationen. Majoritet hade inte sökt bostad innan antagning Knappt 50 procent i Uppsala säger att de anmält sig till någon bostadskö eller på annat sätt sökt bostad, innan de var antagna till studier. 17 Gäller HT 2008- och inte nybörjarna

Studentkårerna vid Lunds och Uppsala universitet genomförde en kvantitativ telefonintervjuundersökning som undersöker studenternas boendesituation i Lund, Helsingborg och Uppsala under hösten 2008. Urvalet bestod av antagna studenter höstterminen 2008 inkluderat internationella studenter och sammanlagt genomfördes 1650 intervjuer (750 i Uppsala, 750 i Lund och 150 i Helsingborg) Svarsfrekvensen är 69 procent vid båda lärosätena. Studentkåren i Uppsala har genomfört liknande undersökningar 2004 och 2006. Motsvarande siffra för Lunds universitet är knappt 30 procent. De äldre studenterna svarar nej i högre grad vid båda studieorterna. Studenterna sökte bostad tidigare i Uppsala än i Lund. Drygt 60 procent av dem som ställt sig i bostadskö eller sökt bostad i Lund före antagningen, uppgav att de sökt bostad högst tre månader tidigare än antagningsbeskedet medan motsvarande siffra i Uppsala är drygt 20 procent. I Uppsala ställde man sig i kö eller sökte bostad i upp till två år i förväg i mycket större utsträckning än i Lund. Tycker att situationen är svår men är ändå inget problem för många Bostadssituationen upplevs som svårare i Lund än i Uppsala. En majoritet, 78 procent av de svarande vid Lunds och 53 procent vid Uppsala universitet, uppfattar bostadssituationen på respektive studieort som svår. Av de tillfrågade i Lund, uppfattar 11 procent bostadssituationen som god, medan motsvarande är 37 procent i Uppsala. 18 En stor majoritet, 80 procent i Lund och 85 procent i Uppsala, framhåller att bostadssituationen inte har inneburit några problem, medan 19 procent vid Lund och 15 procent vid Uppsala anser motsatsen. Det är framför allt studenterna som bor i hyresrättslägenhet och studentbostad som svarar att bostadssituationen har medfört problem. De yngre verkar ha påverkats mer än de lite äldre. Knappt en femtedel av studenterna mellan 19 och 29 år svarar att bostadssituationen har inneburit problem. Bland studenter som är 30 år eller äldre, svarar endast nio procent detta. Få har övervägt att hoppa av på grund av bostadssituationen En stor majoritet av de tillfrågade, 93 procent vid Lunds universitet och 97 procent vid Uppsala universitet, svarar att de varken har övervägt eller rent faktiskt har avstått en studieplats på grund av sin bostadssituation. Fyra procent i Lund och tre procent i Uppsala förklarar att de har övervägt att tacka nej till en studieplats och endast två procent vid Lunds universitet framhåller att de har avstått från en studieplats på grund av detta skäl. Fler än hälften bor på studieorten 50 procent vid Lund universitet och 62 procent vid Uppsala universitet bor i den (för dem) aktuella studieorten. De yngre, 19 23 år, bor på orten i större utsträckning än de andra representerade åldersgrupperna. Den vanligaste anledningen för att inte bo på studieorten är att studenten har familj där den bor, följt av att det är billigare där de bor, andra skäl samt att de inte vill bo på studieorten. Svarsalternativet vill inte bo på studieorten, är vanligare i Lund och än i Uppsala. De yngre, 19 23 år, utskiljer sig på flertalet sätt. Bland annat genom att vara överrepresenterade bland dem som gett svaren har ej fått bostad på studieorten och bor billigare där jag bor. De svarande som var 30 år eller äldre är i stället överrepresenterade bland dem som avlagt svaret har familj där jag bor. 18 Frågan och nästa fråga är besvarad av samtliga som läste på plats, alltså både de som bor i Lund respektive Uppsala, och dem som bor någon annanstans.

Bilaga 8. Beskrivning av de utvalda högskoleorterna 21 Yngre oftare provisoriskt i början Av dem som bor i någon av studieorterna, svarar 43 procent i Lund och 27 procent i Uppsala, att de bodde provisoriskt under den första tiden på studieorten. Studenter boende i studentrum, 41 procent, utmärker sig genom vara den undergrupp som i störst utsträckning svarar att de har bott provisoriskt under den första tiden i studieorten. Bland de äldre över 30 år är signifikant fler som svarar att de inte har bott provisoriskt. Yngre i studentbostad, äldre i bostadsrätt Bland dem som har egen bostad, bor 66 procent i studentbostad i Lund och 58 procent i Uppsala. Fler i Lund bor i hyresrätt än i Uppsala och fler i Uppsala bor i bostadsrätt än i Lund. En marginell del av populationen bor inneboende, i villa/radhus eller i samboende med andra studenter. I Lund bor majoriteten av de boende i studentbostad, i studentkorridor än vad som bor i studentlägenhet. Studenterna i Uppsala redovisar ett motsatt boendemönster, där bor majoriteten av de boende i studentbostad, i studentlägenhet följt av studentrum. Åldern spelar en viktig roll när det kommer till studenternas boendeform. De yngre, 19 23 år, studenterna är överrepresenterade bland dem som bor i studentrum. De äldre över 30 år är i stället överrepresenterade bland dem som bor i bostadsrätt. Malmö högskola har gjort en undersökning av motiven bakom tidigt bortfall av antagna studenter under perioden 2008 2009. Förutom att få insikt i skälen bakom bortfallen av studenter syftar rapporten till att undersöka om det finns tydliga kopplingar mellan avhopp och bristen på bostäder för studenter i Malmö. Under höstterminen 2008 och vårterminen 2009 antogs 11 500 studenter vid Malmö högskola, varav 60 procent var antagna till heltidsstudier. Knappt 30 procent av de antagna till en heltidsutbildning valde att tacka nej till sin utbildningsplats eller att avbryta sina studier i ett tidigt skede. Ett urval av dessa, som var folkbokförda inom pendlingsavstånd, har kontaktats i undersökningen. 203 av 380 personer ingick i studien, vilket ger en svarsfrekvens på 53 procent. 85 procent är nöjd med bostadssituationen Av dem som studerar på plats på lärosätet, uppger runt 85 procent vid båda lärosätena att man är nöjd med den nuvarande bostadssituationen. Bland alla studenter som studerar på plats, säger cirka 10 procent vid båda lärosätena att bostadssituationen inverkar negativt på studierna. Bostadsundersökning vid Malmö högskola Undersökningen Studentbostad student eller bostad? från 2009 visar att den mest förekommande orsaken till varför respondenterna valt bort Malmö högskola är andra studier, 32,5 procent, tätt följt av arbete, 29 procent. 26 procent uppgav att det faktum att de inte hade en bostad i Malmö hade varit av stor betydelse för deras beslut att tacka nej till utbildningsplatsen på Malmö högskola. Bostadsundersökning i Stockholm av SCB De övergripande resultaten i undersökningen Sätt betyg på att studera i Stockholm från 2008, redovisas som betygsindex, där 0 är sämst, 100 är bäst. Totalbetyget, Nöjd-Kund-Index, NKI, blev 56. Boendet får betygsindexet 39, vilket är undersökningens i särklass lägsta. Vid tolkning av resultaten bör man dock ta hänsyn till att det genomgående är runt en fjärdedel av dem som har besvarat enkäten som angivit ej aktuell/ingen åsikt på de fyra frågorna. Det beror troligen på att de inte har sökt någon bostad under studietiden. Det är framför allt möjligheterna att som student få tag på bostad till rimlig kostnad och möjligheterna att som student få tag på bostad där man själv vill bo som får låga betyg av drygt sju av tio varande. Frågan om standarden på ditt boende som student i Stockholmsregionen sticker ut med ett medelbetyg på 6,6, drygt fyra av tio svarande ger höga betyg.

SCB, gjorde undersökningen, Sätt betyg på att studera i Stockholm, på uppdrag av Stockholms akademiska forum. Syftet var att utreda hur studenter i Stockholmsregionen värderar Stockholm som studentstad. Undersökningen genomfördes som en urvalsundersökning med ett stratifierat urval på 1000 studenter. Målpopulationen bestod av studenter, högst 50 år gamla som studerade minst 75 procent och som var inskrivna vid åtta universitet och högskolor i Stockholmsområdet under vårterminen 2007. Eftersom enkäten handlar om att sätta betyg på att studera i Stockholm togs distans studenter som studerade på distans bort. 469 personer besvarade enkäten, det ger en svarsfrekvens på 47 procent. Student i Stockholm är en postenkätundersökning som genomfördes 2004. Det är Stockholms studentkårers centralorganisation, Stockholms stad, Stiftelsen Stockholms studentbostäder och Svenska bostäder som står bakom den. Den har 75 frågor, där flera av dem i sin tur är uppdelade på delfrågor. Populationen utgjordes av 2 930 personer varas 1434 personer besvarade enkäten. Svarsfrekvensen för alla undersökningsgrupper är 50 procent. Rapporten redovisar svar från tre olika undersökningsgrupper, boende, köande och övriga samt totalt. Undersökningsresultaten är vidare uppdelade efter kön och ålder, 18-26, 27-35 och 36-49 år. Urvalet har begränsats till 50 år. Hälften i egen hyresrätt eller ägd bostad Cirka hälften av de svarande bodde i hyresrätt med 1:a handskontrakt eller i en egen ägd bostad. Det är även dessa grupper som betygsatt NKI högst. Vad som även är värt att notera är att gruppen som bor i studentlägenhet ger något högre betyg åt faktorn boendet. Föga förvånande är det grupperna som bor hos föräldrar eller i andrahand som ger denna faktor lägst betyg. Bland de svarande männen var det en större andel än bland kvinnorna som under vårterminen 2007 bodde hos sina föräldrar eller i studentlägenheter. Kvinnorna bodde i större utsträckning i en egen ägd bostad eller i en hyresrätt med 1:a handskontrakt. Föga förvånande var det en större andel av de yngre svarande studenterna som bodde hos föräldrar eller i studentlägenheter än bland de äldre. Studerat längre ger högre betyg till boendet Grupperna som studerat fler terminer i regionen betygsätter boendet högre än gruppen med färre antal terminer i Stockholmsregionen. Drygt hälften av de svarande bodde under vårterminen 2007 i Stockholms kommun. Dessa har givit något högre betyg på NKI och majoriteten av faktorerna. Utbildningens kvalitet och status eller inte ville flytta Flest har svarat att deras val av Stockholmsregionen som studieort berodde på utbildningens kvalitet och status eller att de redan bodde i Stockholm och inte ville flytta. Det är främst yngre studenter som uppger att de valt Stockholm på grund av utbildningens kvalitet och status och främst äldre som har valt Stockholm på grund av att man redan bor i regionen och inte vill flytta. Bland personer som gick på gymnasiet utanför länet, är utbildningens kvalitet och status det främsta skälet till att man valde Stockholm. Undersökning i Stockholms län Enligt undersökningen Student i Stockholm från 2005, är det bara 30 procent av det totala antalet studenter i Stockholm som lever upp till den traditionella bilden av en student, en ensamstående 19 25-åring som studerar på heltid. 75 procent av de tillfrågade uppgav att de studerade vid högskola vårterminen 2004. Hälften hade valt att studera i Stockholm för att man var uppvuxen/har föräldrarna där och en tredjedel uppgav vardera att vänkrets samt pojk- eller flickvän, huvudstadens övriga utbud samt framtidsutsikter, arbetsmarknad, utbildningsstatus var orsaken till studierna i Stockholm. De flesta, 56 procent, instämmer inte alls i påståendet att bostadssituationen i Stockholm har påverkat studievalet. En av tre unga studenter bor i föräldrahemmet Av de svarande bor 32 procent i hyreshus, 26 procent i bostadsrätt, 23 procent i villa eller radhus och 12 procent i studentbostad. Fyra procent bor i annat. Av Stockholms samtliga studenter bor 13 procent kvinnor och 29 procent män kvar hos sina föräldrar. 34 procent av studenterna i Stockholm som är 26 år eller yngre, bor kvar hemma hos föräldrarna. 30 procent av alla studenter som är yngre än 26 år, försörjer sig enbart genom studiebidrag. Av dessa studenter, bor den största delen kvar i