Miljörapport 2014. Gärstadverket LINKÖPING

Miljörapport 2014 Gärstadverket LINKÖPING

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL 3 2 TEXTDEL 4 2.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 4 2.2 LOKALISERING AV GÄRSTADVERKET 4 2.3 BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR 5 2.3.1 EL- OCH VÄRMEPRODUKTION 5 2.3.2 GÄRSTADVERKET 5 2.3.2.1 Pannorna 1-3 5 2.3.2.2 Panna 4 6 2.3.3 MILJÖUPPFÖLJNING 8 2.4 RENINGSUTRUSTNING 9 2.4.1 PANNORNA 1-3 9 2.4.2 GASTURBINANLÄGGNINGEN VID PANNORNA 1-3 10 2.4.3 PANNA 4 11 2.4.3.1 Torr rökgasrening 11 2.4.3.2 Våt rökgasrening 11 2.4.4 VATTENRENING 11 2.4.5 SOTNING 11 2.5 GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT 13 2.5.1 BESLUT OCH VILLKOR 13 2.5.2 FÖRORDNINGAR OCH FÖRESKRIFTER 13 3 MILJÖBERÄTTELSE 14 3.1 MILJÖPÅVERKAN 14 3.1.1 AVFALLSPANNORNA 14 3.1.2 GASTURBINEN 14 3.2 VERKSAMHETSSYSTEM 14 3.2.1 RUTINER FÖR UNDERSÖKNING AV RISKER OCH MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE 15 3.2.1.1 Riskanalys 15 3.2.1.2 Arbetsmiljöarbete 15 3.2.1.1 Transportutredning 15 3.3 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN 15 3.3.1 ENERGIPRODUKTION OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING 15 3.3.2 AVFALLSBRÄNSLEN 16 3.3.3 FÖRBRUKNING OCH HANTERING AV KEMISKA PRODUKTER 17 3.3.3.1 Eldningsolja 17 3.3.3.2 Kemikalier för rökgasrening 17 3.3.4 HANTERING AV AVFALL OCH RESTPRODUKTER 18 3.3.5 FÖRÄNDRINGAR I PRODUKTION, PROCESSER OCH RENINGSANLÄGGNINGAR 18 3.3.5.1 Byggnation av panna 5 18 3.3.5.2 Optimering av SNCR-system för reduktion av NOx, panna 4 18 3.3.6 STÖRNINGAR I DRIFTEN AV RENINGS- OCH PRODUKTIONSANLÄGGNING 18 3.3.6.1 Överfyllning av skrubber vid strömavbrott, panna 1-3 18 3.3.6.2 Haveri på rökgasfläkt, panna 2 19 F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 1

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 3.3.6.3 Driftstörning 19 3.4 KONTROLLRESULTAT 19 3.4.1 SAMMANFATTNING ENLIGT 4 PUNKT 9 19 3.4.2 FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING SAMT ÅTGÄRDER FÖR KVALITETSSÄKRING 19 3.4.2.1 Utförande av QAL2 enligt SS-EN 14181:2004 20 3.4.2.2 Nytt miljömätinstrument, panna 1-3 20 3.4.2.3 Syre mätning, panna 1-3 20 3.4.2.4 Månadssamlingsprov av rökgaskondensat för maj, panna 4 20 3.4.2.5 Månadssamlingsprov av rökgaskondensat för augusti, panna 1-3 20 3.4.2.6 Mätfelsdygn 20 3.4.2.7 Emissionsuppföljning 21 3.4.3 UTSLÄPPSKONTROLL OCH UTSLÄPP 21 3.4.3.1 Utsläpp till luft 21 3.4.3.2 Utsläpp till vatten 21 3.4.3.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan 21 3.4.4 BESIKTNINGAR - SAMMANFATTANDE KOMMENTARER 22 3.4.4.1 Avfallspannorna och rökgaskondensat 22 3.4.4.2 Gasturbinanläggningen 22 4 VILLKOR OCH KOMMENTARER 22 4.1.1 VILLKOR GEMENSAMT FÖR GÄRSTADVERKET 22 4.1.2 VILLKOR SPECIFIKA FÖR GÄRSTADVERKETS AVFALLSPANNOR 30 BILAGOR Bilaga 1: Tekniska verkens fjärrvärmenät och produktionsanläggningar, 1 sid. Bilaga 2: Översiktskarta Gärstadverket med omnejd, 1 sid. Bilaga 3: Analyser rökgaskondensat från Gärstadverket, 3 sid. Bilaga 4: Kvartalsrapport enligt kontrollprogram, 2 sid. Bilaga 5: Beräkning av kväveoxidutsläpp, 1 sid. Bilaga 6: Beräkning av svavelutsläpp, 1 sid. Bilaga 7: Sammanställning över miljömätinstrumenten på Gärstadverket, 6 sid. Bilaga 8: Avfallshantering 2014, 1 sid. Bilaga 9: Kemikalieförbrukning 2014, 1 sid. Bilaga 10: Kontrollrapport köldmediehantering, 5 sid. Bilaga 11: Emissionsdeklaration Gärstadverket, 2014, 8 sid. Bilaga 12: Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna, Gärstadverket, 3 sid. Bilaga 13: Övervakning av regler enligt SFS 2013:253, 2 sid. Bilaga 14: Transportutredning 2014, 2 sid. Bilaga 15: Historik Gärstadverket, 1 sid. Bilaga 16: Principskiss vattenrening Panna 1-3, 1 sid. Bilaga 17: Utredning om överfyllning av Skrubber KV50, 13 sid Bilaga 18: Redovisning av krav enligt NFS 2006:9 Bilaga 2a F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 2

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 1 Grunddel Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer 556004-9727 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 0580-124-02 Anläggningsnamn Gärstadverket Ort Linköping Besöksadress Gärstadsvägen 3 Fastighetsbeteckning Rystad-Gärstad 12:4 Kommun Linköping Huvudbransch och kod 90.200 Övriga branscher och koder 90.180 Koder enligt EG-förordning 166/2006 5b Tillstånd enligt Miljödomstolen 2013-09-03 Tillsynsmyndighetstyp Länsstyrelse (Länsstyrelsen i Östergötlands län) Miljöledningssystem: ISO 14 001 Koordinater Nord: 6479300, Ost: 1491200 Kontaktperson för anläggningen Förnamn Frida Efternamn Sveider Telefonnummer 013-20 93 16 E-postadress frida.sveider@tekniskaverken.se Juridiskt ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörapport Förnamn Marcus Efternamn Mattsson Telefonnummer 013-20 93 54 E-postadress marcus.mattsson@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: 581 15 Postort: Linköping F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 3

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings Kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring 300 000 privat- och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Divisionen Energi, dit Gärstadverket hör, var 2014 organiserad enligt följande: 2.2 Lokalisering av Gärstadverket Gärstadverket är uppfört på fastigheten Rystad-Gärstad 12:4. Anläggningen ligger ca 3 km nordost om centrala Linköping, i Linköpings kommun, se bilagorna 1 och 2. I den närmaste omgivningen finns LECA industrier, motorväg E4 och Gärstad avfallsanläggning. Dagvatten från området och renat rökgaskondensat från Gärstadverket leds via Mörtlösadiket till Stångån. Sanitärt avloppsvatten och spillvatten från anläggningarna avleds till kommunens avloppsreningsverk i Nykvarn. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 4

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 2.3.1 El- och värmeproduktion Tekniska verkens fjärrvärmeproduktion sker via produktion i egna anläggningar, med basproduktion i de stora anläggningarna Kraftvärmeverket och Gärstadverket, och spets- och reservproduktion i de mindre anläggningarna. De olika anläggningarna medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Även produktionen av el är flexibel. Fjärrvärmenätet är väl utbyggt inom centrala Linköping och sammankopplat med fjärrvärmenäten i Mjölby och Ljungsbro. Flexibiliteten i systemet gör att olika anläggningar och bränslen kan prioriteras för produktion av både värme och el med hänsyn till vid tillfället rådande bränslepriser, skatter, avgifter och andra faktorer. 2.3.2 Gärstadverket Gärstadverket i Linköping är en anläggning för omvandling av avfall till energi i form av el och värme. Anläggningen består av fyra förbränningslinjer, kallade Panna 1, Panna 2, Panna 3 och Panna 4. Panna 1, 2 och 3 (Panna 1-3) med tillhörande rökgasreningsutrustning samt rökgaskondensering finns i en gemensam byggnad. Panna 4 med tillhörande utrustning finns i en separat byggnad. Nedan finns en teknisk beskrivning av anläggningarna vid Gärstadverket. I bilaga 15 finns en beskrivning över de stora förändringar som är gjorda i anläggningarna sedan driftstart. 2.3.2.1 Pannorna 1-3 Samtliga pannor är ångpannor av typen rörlig snedrost. Panna 1 är minst med en effekt på ca 15 MW (nyttig ångeffekt), medan pannorna 2 och 3 vardera har en panneffekt på ca 30 MW (nyttig ångeffekt). Ångan från avfallsförbränningen i pannorna 1-3 utnyttjas för värme- och elproduktion eller enbart värmeproduktion. Flera olika möjligheter till elproduktion finns. Pannorna producerar mättad ånga vid ett tryck av 20 bar. Normalt passerar den mättade ångan en turbin som är anpassad för detta. Den ger ca 10 MW el. Anläggningen rymmer även en oljeeldad gaskombianläggning i anslutning till Panna 1-3. Vid drift överhettas den mättade ångan från avfallspannorna i gasturbinens avgaspanna för att sedan driva en ångturbin för överhettad ånga. Anläggningen ger upp till 50 MW el där en stor andel kommer från oljan som tillförs i gasturbinen. Pannornas och turbinernas produktionskapacitet fördelar sig enligt Figur 1. Normal drift sker enligt alternativ A, vid få tillfällen sker drift enligt alternativ B. Processbild över panna 1-3, se Figur 4. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 5

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Alternativ A: Avfallspannor 1-3, 75 MW ånga Ångturbin Värmeeffekt 65 MW + 15 MW rökgaskondenseringseffekt Effekt, 10 MW Alternativ B: Avfallspannor 1-3, 75 MW ånga Olja, 75 MW Gasturbin Värmeeffekt 85 MW + 15 MW rökgaskondenseringseffekt Eleffekt, 50 MW Figur 1 Gärstadverkets produktionskapacitet, pannorna 1-3. Vid alternativ A är ångturbinen i drift vilket är normal drift, i alternativ B är gasturbinanläggningen i drift, dessa två kan inte vara i drift samtidigt. 2.3.2.2 Panna 4 Panna 4 är en avfallseldad ångpanna som kan användas till värmeproduktion eller samtidig produktion av värme och el. Elproduktion sker med hjälp av en mottrycksturbin. Om endast värmeproduktion sker, passerar ångan en värmekondensor. Pannan har en panneffekt på 68 MW, se Figur 2. Med den efterföljande rökgaskondenseringen och värmepumpen kan ytterligare värme utvinnas. Beroende på väderlek och energiplanering kan sedan rökgaserna ledas till en värmepump för att utvinna mer energi ur rökgaserna. För att uppnå maximal flexibilitet i energioptimering finns en ångledning mellan pannorna 1-3 och panna 4. Processen är automatiserad och övervakningssystemet är byggt på fältbussteknik. Panna 4 är uppbyggd i enlighet med senaste krav och har stödoljebrännare som används vid driftstörningar, t.ex. om panntemperaturen skulle falla. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 6

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Avfallspanna 4, 68 MW Ångturbin Eleffekt, ca 19 MW + ca 2 MW* Värmeeffekt ca 49 MW + 15 MW rökgaskondensering och värmepump Figur 2 Gärstadverkets produktionskapacitet, panna 4. *Ånga kan tillföras från pannorna 1-3, se avsnitt 2.3.2.2. Processbilder över panna 4 kan ses i Figur 3 och reningsstegen visas i Figur 6. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 7

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Figur 3 Processbild Gärstadverket förbränningslinje 4. 2.3.3 Miljöuppföljning Det centrala övervakningssystemet för Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket samlar kontinuerligt in mätdata från miljö- och processinstrument som sedan ligger till grund för presentationen av timmedelvärden i dygnsrapporter och för redovisning av halter och mängder enligt gällande krav och villkor. Värdena processas på momentan-, tim- och månadsbasis och granskas dagligen med avseende på rimlighet och i förhållande till gällande miljövillkor. Den slutliga rapporteringen sker huvudsakligen via automatisk dataöverföring till MS-Excel, där interna och externa rapporter byggs upp. Via övervakningsdatorn kan emissionerna följas i relation till gällande villkor på bildskärmarna i kontrollrummen vid Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket. Vid fel i reningsutrustning som medför överskridanden av något villkor i gällande föreskrift, startar en automatisk tidräkning som informerar driftspersonalen om hur länge felet får kvarstå innan avfallseldningen måste avbrytas. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 8

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Den gemensamma kontrollen av utsläpp till luft enligt kontrollprogrammet omfattar löpande uppföljning av utsläppen av bl.a. svavel och kväveoxider. 2.4 Reningsutrustning 2.4.1 Pannorna 1-3 1 bunker 10 textilt slangfilter 2 kran 11 rökgasfläktar 3 eldstad 12 skrubber med rökgaskondensering 4 lufttillförsel 14 kondensatvattenrening 5 asksläckningstråg 15 dioxinfilter 6 NOx-reduktion (urea) 16 ammoniakåterföring 7 ångpanna (värmeupptagning) 17 miljömätning 8 ekonomiser 18 skorsten 9 absorbenter (kol och kalk) Figur 4 Processbild förbränningslinjerna 1-3 För att begränsa bildandet av kväveoxider injiceras urea i eldstaden via urealansar, vilket även ger upphov till en viss bildning av lustgas och ammoniak. Aktivt kol och kalk doseras i rökgaserna innan de når respektive pannas slangfilter för att binda upp tungmetaller, svavel, saltsyra och dioxiner. Slangfiltrena avskiljer stoft och tillsatt kalk och kol, och de därtill bundna föroreningarna i form av tungmetaller samt en del av saltsyran och svaveldioxiden. Efter respektive pannas slangfilter går rökgaserna vidare till en gemensam våt rökgasrening. Den våta reningen består av en quench, sursteg för avskiljning av saltsyra, neutralt steg för avskiljning av svaveldioxid, samt rökgaskondensering som körs vid behov. Sista steget i rökgasreningen är ett dioxinfilter med Adiox fyllkroppar. Rökgaserna släpps slutligen ut, efter emissionsmätning, genom en gemensam skorsten. Möjlighet finns även att släppa ut varje enskild pannas rökgas genom en s.k. bypass-skorsten placerad mellan slangfilter och kondensering, vilket bara kan ske när renbränsle eldas. Höjden för den gemensamma skorstenen för förbränningslinjerna 1-3 är 66,15 m över Roxen. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 9

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 2.4.2 Gasturbinanläggningen vid pannorna 1-3 Kväveoxidhalten i rökgasen från gasturbinen reduceras med så kallad SCR-teknik (Selective Catalytic Reduction). Ammoniak doseras som en vattenlösning som förångas och injiceras i gasturbinens avgaspanna, se Figur 5. Ytterligare kväveoxidreduktion sker genom att vatten doseras och sprutas in i förbränningsutrymmet tillsammans med eldningsoljan. Vid vatteninsprutningen förbrukas, beroende på last, ca 1 liter vatten per sekund. Svavelutsläppet från gasturbinen regleras genom val av oljekvalitet. Rökgaserna från gasturbinen går ut genom en skorsten, 66,3 m över Roxen. Figur 5 Processbild gasturbinanläggningen F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 10

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 2.4.3 Panna 4 För att sänka halten kväveoxider används reningsmetoden SNCR (Selective Non Catalytic Reaction) då urea injiceras i eldstaden. Nedan följer en beskrivning av ytterligare rökgasreningssteg vid panna 4. 2.4.3.1 Torr rökgasrening Rökgaserna från panna 4 renas först i ett torrt rökgasreningssteg, som består av ett textilt spärrfilter med kalk- och koldosering, se Figur 6. Här avskiljs partiklar, tungmetaller, svavel, saltsyra och dioxiner. 2.4.3.2 Våt rökgasrening Efter det torra rökgasreningssteget leds rökgaserna till det våta rökgasreningssteget, innan rökgaserna avleds via skorstenen. Den våta rökgasreningen genomförs i tre steg i en fyllkroppsskrubber. I det första sura steget avskiljs klorider, kvicksilver, ammoniak och andra lättlösliga salter. Det andra neutrala steget benämns som sulfatsteget. Där avskiljs svaveldioxid. Det tredje steget är ett värmeåtervinningssteg där energin i vattenångan tas tillvara, se Figur 6. Fyllkropparna i värmeåtervinningssteget har förmågan att uppta dioxin då de är av fabrikatet ADIOX fyllkroppar. Skorstenen har en höjd av 71 m över Roxen. 2.4.4 Vattenrening I anläggningen finns två vattenreningssystem. Ett som renar vatten från pannorna 1-3 och ett som behandlar det vatten som genereras av panna 4. De två vattenreningssystemen har samma principiella uppbyggnad och består av följande olika steg; neutralisering, fällning, flockning, sedimentering, sandfilter och kolfilter samt ett steg för ammoniakavdrivning där ammoniak avskiljs och förs in i pannan. Skillnaden är att det finns dubbla reningssteg vid förbränningslinje 1-3, en linje för klorid- och sulfatvatten från skrubbern och en linje för kondensat, samt det redan renade klorid- och sulfatvatten. Klorid- och sulfatvattnet har en egen linje för att efter avskiljning av suspenderat material och metaller kunna rena vattnet från ammonium i en ammoniakstripper. En principskiss över vattenreningen för Panna 1-3 kan ses i bilaga 16. Utsläpp av kondensat sker i Mörtlösadiket som passerar Gärstad Avfallsanläggning. Under vattenreningsprocessen bildas ett slam som omhändertas (se avsnitt 3.3.4). 2.4.5 Sotning Konvektionsdel på panna 1 samt överhettaren på panna 4 sotas med slagverk under drift. Gasturbinens avgaspanna och pannorna 2-4 ångsotas. Pannorna 2 och 3 har även manuell vattensotning. Ekonomisern på alla pannor sotas med kulsotning, vilket innebär att små aluminiumkulor släpps högst upp och faller sedan ned genom ekonomisern. Vid panna 4 används även ljudsotning i ekonomisern samt fasta sprängsotare i överhettaren. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 11

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Figur 6 Processbild för reningssteg i förbränningslinje 4 F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 12

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 2.5 Gällande föreskrifter och beslut 2.5.1 Beslut och villkor Gällande beslut för Gärstadverket redovisas i Tabell 1. Villkor kommenteras i avsnitt 4. Ny dom 2013-09- 03 mål nr M 3888-12 togs i anspråk 2013-09-09. Tabell 1 Gällande beslut Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser 2012-12-18 Länsstyrelsen Tillstånd till utsläpp av växthusgaser enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Tillståndet gäller från och med den 1 januari 2013. 2013-09-03 (M 3888-12) 2013-11-05 2014-12-18 Mark och miljödomstolen i Växjö Länsstyrelsen Länsstyrelsen MMD lämnar TVAB tillstånd till att uppföra en ny anläggning och därefter på hela Gärstadverket årligen förbränna - Dels högst 600 000 ton avfall (total kapacitet)och inom ramen för denna mängd förbränna högst 70 000 ton farligt avfall, 10 000 ton animaliskt avfall och annat avfall eller produkter med animaliskt ursprung och 10 000 avloppsslam. - Dels bränslen av de slag som räknas upp i 17 punkterna 1,2,3,4 och 6 förordningen (2013:253) om förbränning av avfall utan mängdbegränsning. Länsstyrelsen beslutar att utökad yta för nyttiggörande av energiaskor vid anläggningsarbeten i anslutning till utbyggnad av Gärstadverket för närvarande inte föranleder någon åtgärd från myndighetens sida. En dokumentation, gällande utfyllnadens omfattning efter färdigställandet, bör bifogas miljörapporten. Länsstyrelsen beslutar att för närvarande inte vidta några ytterligare åtgärder i ärendet Överfyllning av skrubber på Gärstadverket vid strömavbrott. Resultatet av genomförd utredning samt åtgärder som avses vidtas/vidtagits mot bakgrund av det framkomna resultatet, bör redovisas i den kommande miljörapporten. De anmälningar som gjorts enligt 1 kap. 10-11 miljöprövningsförordningen (2013:251) redovisas i tabell 2. Tabell 2 Anmälningar Datum Anmälningen avser 2014-06-19 Redovisning av mät- och provtagningspunkter enligt SFS 2013:252 och SFS 2013:253 2014-12-01 Överfyllning av skrubber på Gärstadverket vid strömavbrott 2.5.2 Förordningar och föreskrifter Gärstadverkets fyra avfallseldade pannor omfattas av Förordning om förbränning av avfall (SFS 2013:253) och klassas som avfallsförbränningspannor. Enligt förordningen klassas pannorna 1-3 som 2002-anläggning och panna 4 som 2013-anläggning. En redovisning av hur avfallsförbränningsförordningens utsläppsgränsvärden uppfyllts för dessa pannor lämnas i avsnitt 4 F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 13

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 tillsammans med tillståndsvillkoren. Redovisning av hur övriga krav i föreskriften följts upp återfinns i bilaga 13. 3 Miljöberättelse En sammanställning av åtgärder och förändringar under 2014, i enlighet med 4 punkterna 16-22, finns i bilaga 12 tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. Mer detaljerad information kring specifika händelser under 2014 finns i nedanstående avsnitt 3. 3.1 Miljöpåverkan 3.1.1 Avfallspannorna Gärstadverkets miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser, utsläpp till vatten av rökgaskondensat, omhändertagande av rester i form av slagg och rökgasreningsaska samt i viss mån transport av bränsle till anläggningen. 3.1.2 Gasturbinen Gasturbinens miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser samt förbrukning av naturresurser som olja. Olja är ett fossilt bränsle, men elproduktion vid kraftvärmedrift, med till exempel gasturbinen, leder till en nettominskning av koldioxidutsläppen. Anledningen till detta är att gasturbinens elproduktion ersätter annan elproduktion som annars skulle ha skett i fossileldade kondenskraftverk. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verkens verksamhetssystem är certifierat enligt standarderna ISO 14001, ISO 9001 och OHSAS 18001. Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen. Exempel på miljömål vid Gärstadverket 2014 är att utveckla rökgasreningen med avseende på ökade svavelhalter i bränslet. Under 2014 installerades ytterligare en lutpump till svavelreningssteget vid rökgasreningen vid panna 1-3 samt bytt till pump med högre kapacitet vid panna 4. Detta ökar kapaciteten på svavelreningssteget och gör att större mängder svavel kan renas från rökgaserna. Bolaget följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska verken-koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter Avfallsrutiner Riskutvärdering. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 14

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Lloyd s Register, LRQA genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001, ISO 9001 och OHSAS 18001. Utöver de externa revisionerna genomförs interna revisioner av ledningssystemet varje år. Genom vårt avvikelsehanteringssystem registreras och åtgärdas brister i exempelvis rutiner. Små förbättringar sker också dagligen i verksamheten/verksamhetssystemet utanför avvikelsehanteringssystemet. Specifika åtgärder för att minska miljöpåverkan och förbrukning av resurser enligt Miljöbalkens hänsynsregler finns redovisade i andra delar av miljörapporten, exempelvis i avsnitt 3.2.1.1, 3.3.5 och i bilaga 12. 3.2.1 Rutiner för undersökning av risker och miljöförbättrande arbete 3.2.1.1 Riskanalys I företagets rutin för riskhantering föreskrivs att en riskanalys ska utföras var tredje år samt vid förändringar och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. För Gärstadverket genomfördes riskanalys med avseende på arbetsmiljö, yttre miljö och brand för förbränningslinje 1-3 under hösten 2012 samt för förbränningslinje 4 under våren 2012. 3.2.1.2 Arbetsmiljöarbete Utöver ordinarie arbetsmiljöarbete enligt arbetsmiljölagen, såsom skyddsronder och arbete med systematisk brandskydd, har det under 2014 genomförts flera arbetsmiljöåtgärder för minskade risker och ökad säkerhet. Exempel ges nedan. Under 2014 har en praktisk skyddsrondsutbildning genomförts för arbetsledandepersonal och skyddsombud. I samband med renovering av tak kompletteras taken med fallskyddsfästen. Renoveringen är påbörjad 2014 och fler tak kommer att renoveras under 2015. Eventuella arbetsskador eller tillbud lämnas av medarbetarna i ärendehanteringssystemet på intranätet. Därigenom dokumenteras och utreds orsak och förslag till åtgärder och förbättringar på ett systematiskt sätt. 3.2.1.1 Transportutredning Företagets externa transporter i egen regi ses kontinuerligt över. Detta sker i det dagliga arbetet och i samband med att kunderna/leverantörerna av olika fraktioner förändras över tiden. Den planering som görs månads/veckovis/dagligen av transporter skapar förutsättningarna som behövs för ett ökat utnyttjande av resurserna bl.a. i form av fyllda returlass som är en viktig faktor för att minimera antalet transporter. För mer utförlig information angående årets transportutredning se bilaga 14. 3.3 Drift- och produktionsförhållanden 3.3.1 Energiproduktion och bränsleförbrukning Bränsleförbrukningen under 2014 visas med månadsvisa värden i tabellen i kvartalsrapporten i bilaga 4. Under året producerades 1 073,6 GWh värme och 128,4 GWh el i Gärstadverket. Gasturbinanläggningen var inte i reguljär drift under 2014. Under 2014 har 17,7 GWh värme kylts bort. Den totala bränsleförbrukningen på Gärstadverket under 2014 visas i tabell 3 och 4. Motsvarande värden för 2013 visas inom parentes. Andelen importerat avfall är 34 % för 2014. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 15

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Tabell 3 Fördelning av eldade bränslen i avfallspannorna 2014 (pannorna 1-4) Avfall Trä Summa 413 909 ton (429 746) 3 638 ton (1 505) 417 547 ton (431 251) 99,1 % 0,9 % Tabell 4 Bränsleförbrukning eldningsolja 2014 Eldningsolja 1 gasturbinen stödoljebrännare (pannorna 1-4) 0 (4,5) Nm3 980 (732) Nm3 Under 2014 har farligt avfall enligt Tabell 5 förbränts i Gärstadverket. Tabell 5 Sammanställning av mottagna mängder farligt avfall till förbränning 2014 Kapitel Farligt avfall tillhörande följande kapitel enligt bilaga 4 till avfallsförordningen (SFS 2002:1063) 03 Avfall från träförädling och tillverkning av plattor och möbler, pappersmassa, papper och papp 07 Avfall från organisk-kemiska processer 19 Avfall från avfallshanteringsanläggningar, externa avloppsreningsverk och framställning av dricksvatten eller vatten för industriändamål 20 Kommunalt avfall även separat insamlade fraktioner 05 Avfall från oljeraffinering, naturgasrening och kolpyrolys 12 Avfall från formning samt fysikalisk och mekanisk ytbehandling av metaller och plaster 13 Oljeavfall och avfall från flytande bränslen 16 Avfall som inte anges på annan plats i förteckningen Övriga kapitel med avfallskoder som omfattas av ansökan Tillåten förbränd årsmängd 70 000 ton tillsammans 20 000 ton tillsammans 10 000 ton tillsammans Förbränt 2014 (ton) 25 953 2 362 3 654 avfall Total mängd farligt avfall som har förbränts 2014 är 31 969 ton. Mängden farligt avfall som förbränns får uppgå till högst 70 000 ton per år vilket uppfylldes. 3.3.2 Avfallsbränslen Den övervägande delen av det avfall som förbränns utgörs av industri- och hushållsavfall. Gärstadverket har tillstånd att förbränna 600 000 ton avfall när panna 5 är driftsatt, fram till dess 450 000 ton avfall, varav 70 000 ton farligt avfall, 10 000 ton animaliskt avfall och 10 000 ton avfallsslam. Utöver detta även bränsle med annat slag av biologiskt ursprung. Avfallet transporteras med lastbil till Gärstadverket där det vägs in. Efter invägning förs avfallet till bunkrarna för avlastning. Bunkrarna har kapacitet att förvara 9 200 m 3 (gemensam för panna 1, 2 och 3) respektive 10 000 m 3 avfall. Avfallet matas sedan in i eldstaden med en traverskran. Avfall från hushåll F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 16

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 som använder Gröna påsen för matavfall körs till den optiska sorteringsanläggningen inom Gärstad avfallsanläggning. Matavfallet i de gröna påsarna transporteras till Biogasanläggningen och resterande hushållsavfall förs till en bunker tillhörande panna 1-3. I samband med inlastning till inmatningstratten får driftpersonalen en överblick av avfallets sammansättning. Därutöver genomförs stickprovskontroller där lasten jämförs med leveranskraven. Möjlighet till kontroll och eventuell sortering av industriavfall finns inom Gärstad avfallsanläggning. Utöver stickprovkontroller när avfallet kommer till vågen vid Gärstad avfallsanläggning gör TVABs personal besök vid kundernas omlastningsstationer och genomför visning av Gärstadverket för berörda kunder för att skapa förståelse för gällande leveranskrav. Av bilaga B2 och B3 till miljökonsekvensbeskrivningen framgår sådant icke farligt avfall samt sådant farligt avfall som TVAB har för avsikt att förbränna. Förbränning av farligt avfall och eventuella proveldningar diskuteras, planeras och följs upp i samband med veckovisa bränslemöten. 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter I bilaga 9 visas en sammanställning av anläggningens användning av kemiska produkter. De kemiska produkter som används i företaget registreras i databasen Eco online. I databasen ingår säkerhetsdatablad för alla kemikalier som används inom Tekniska verken. Inköp av kemikalier som inte finns i Eco online måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. 3.3.3.1 Eldningsolja Gasturbinen och stödoljebrännare vid pannorna 1-4 eldas med eldningsolja 1. Två stycken oljetankar med volymen 1500 m 3 vardera finns vid pannorna 1-3. Oljetankarna är invallade och invallningen rymmer 650 m 3, vilket är maximal förvaringsvolym. Villkor 21, lagrad mängd olja anpassas efter invallningsvolym. Invallningen har en pumpgrop med nivålarm och urpumpning av regnvatten sker manuellt. Ventiler och anslutningar till tanken är placerade innanför invallningen. Vid panna 4 finns en oljetank med volymen 130 m 3 med en invallning som rymmer lika mycket. Mellan de två stora oljetankarna och den mindre finns en ledning. Olja fylls i de två stora tankarna och pumpas sedan över till den mindre. Oljetankarnas invallning är försedd med nederbördsskydd. Vid de två stora oljetankarna finns en platta för att underlätta rengöring vid eventuellt oljespill vid påfyllning av olja i tankarna. Den eluppvärmda betongplattan har en uppsamlingsbrunn som vid spill samlar oljan i brunnen och därefter med hjälp av pump pumpar oljan tillbaka till invallningen. 3.3.3.2 Kemikalier för rökgasrening För reduktion av kväveoxiderna i rökgasen från gasturbinen doseras en 25 %-ig vattenlösning av ammoniak. Ammoniaken förvaras i en invallad tank ovan jord. Ammoniaktankens volym är 44 m 3. Invallningen rymmer hela lagringsvolymen. Ammoniaktanken och dess invallning är försedd med nederbördsskydd. Urealösningen, som används för reduktion av kväveoxider i pannorna 1-4, transporteras med bil från Kraftvärmeverket. Urealösningen förvaras inomhus i en cistern. Släckt kalk och aktivt kol till rökgasreningen förvaras i cisterner. Cisternerna med den släckta kalken har en sammanlagd maximal lagringsvolym på 250 m 3 (panna 1, 2 och 3) och 100 m 3 (panna 4). Cisternerna med aktivt kol har en lagringsvolym på ca 50 m 3 respektive ca 60 m 3. Vid rening av vatten från rökgasreningen används natriumhydroxid. Natriumhydroxiden lagras i tankar med volymen 30 m 3, tankarna är dubbelmantlade. Vid vattenreningen används även fällningskemikalier och polymerer för fällning av partiklar samt aktivt kol. Saltsyra används ibland i processen för att optimera avskiljningen av bl a ammoniak från rökgaserna i det första våta reningssteget. Kemikalier som utöver ovan används i driften är ammoniak och trinatriumfosfat i matarvattenkonditioneringen. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 17

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Processkemikalier förvaras i ventilerat och brandövervakat kemikalierum som saknar avlopp. Småkemikalier förvaras i separat skåp i kemikalierummet som ligger i anslutning till pannorna 1-3. Brandfarlig vara förvaras endast i kemikalierummet som ligger i anslutning till pannorna 1-3. Samtliga tankar och kärl är märkta med innehåll och farosymbol. 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter Slagg från samtliga Gärstadverkets avfallspannor omhändertas inom Gärstad avfallsanläggning för utsortering av metaller och återvinning när så är möjligt, annars deponering. Rökgasreningsresten, som består av stoft från konvektionsdelar och textilt spärrfilter, klassificeras för närvarande som farligt avfall vilket gör att den i dagsläget inte får deponeras på Tekniska verkens egna deponi. Klassificeringen av rökgasreningsresten är gjord enligt metodik från Värmeforsk och Avfall Sverige. Rökgasreningsresten transporteras för närvarande till Langöya, Norge, där återvinning sker genom att den används som en processkemikalie i verksamheten. Mängder framgår av bilaga 8. 2009 utfördes en ny karakterisering av slamrester från reningsanläggningen för rökgaskondensat, utifrån denna karakterisering är det nu möjligt att deponera slamresterna vid Tekniska verkens egen metalhydroxiddeponi vilket har gjorts sedan 2010. Avfall, annat än restprodukter från energiproduktionen, sorteras i fraktionerna brännbart avfall, ej brännbart avfall, skrot och farligt avfall. De tre förstnämnda kategorierna sorteras i containrar. Det farliga avfallet samlas in i ett särskilt utrymme på Gärstadverket, miljöstationen för farligt avfall. Farligt avfall sorteras i olika kategorier för vidare transport till mellanlager på Gärstad avfallsanläggning. Avfallsmängder framgår av bilaga 8. 3.3.5 Förändringar i produktion, processer och reningsanläggningar 3.3.5.1 Byggnation av panna 5 Under hösten 2013 påbörjades byggnation av ytterligare en panna på Gärstadverkets område. Arbetet med byggnation av panna 5 har fortsatt under 2014. Den nya pannan kommer att ha en effekt på ca 80 MW och förväntas tas i drift 2016. Förändringen är kommunicerad och ingår i det nya tillståndet från Mark- och miljödomstolen i Växjö 2013-09-03. 3.3.5.2 Optimering av SNCR-system för reduktion av NOx, panna 4 Vid panna 4 har optimering av SNCR-system för reduktion av NOx genomförts under 2014. Bland annat har doseringspunkterna för urea flyttats. Optimeringen har resulterat till minskad mängd NOx, minskad mängd kväve i askorna samt halverad mängd urea. Liknande optimering för pannorna 1-3 planeras under 2105. 3.3.6 Störningar i driften av renings- och produktionsanläggning 3.3.6.1 Överfyllning av skrubber vid strömavbrott, panna 1-3 Den 26 november tappade hela Gärstadområdet strömförsörjning på grund av att en kabel grävs av. Då ordinarie matning av ström återkom öppnades en fyllningsventil från stadsvatten till skrubbern vid panna 1-3. Skrubberns olika reningssteg fylldes då upp med stadsvatten och började sedan brädda över till golv och ut från byggnaden. Sugbil fanns på plats och kunde suga upp eventuell spill till dagvatten men en liten del kan ha gått ut till recipient. Händelsen rapporterades till Länsstyrelsen via telefon den 26 november och skriftligt den 1 december. Den 18 december kom beslut från Länsstyrelsen att resultat av genomförd utredning bör redovisas i miljörapporten. Slutsatsen från den genomförda utredningen visar att tre stycken ventiler har vid olika tidpunkter fått en öppna-order som ventilerna i fråga inte förmår att utföra på grund av brist på instrumentluft. Ventilerna hamnar då i manuellt läge. När väl instrumentluften återkommer ligger öppna-orden kvar och ventilerna F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 18

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 har då öppnat. Eftersom ventilerna sedan tidigare har hamnat i manuellt läge förblir ventilerna öppna. Detta behöver inte betyda att det är något fel på ventilen, däremot bör man se över funktionen och inställningen för respektive ventil. De åtgärder som vidtas är ytterligare detaljutredning av ventilernas funktion och styrning. Eventuell förändring i sekvens eller ventilstyrning kommer att ske i dialog med leverantören, Götaverken Miljö som är informerade. Driftpersonalen är, efter händelsen, informerad om hur ventilstyrningen vid spänning och/eller tryckluftsbortfall fungerar. Hela utredningen finns att läsa i bilaga 17. 3.3.6.2 Haveri på rökgasfläkt, panna 2 Den 8 december gick en gummikoppling mellan fläkt och elmotor sönder på rökgasfläkten vid panna 2. För att inte pannhall ska bli rökfyllt ströps lufttillförseln till pannan och därmed kopplas rökgaskondenseringen ur. Rökgaserna gick då via slangfiltret ut i skorstenen genom självdrag. Pannan gick snabbt ur drift och avfallet i pannan fick sedan brinna ut med hjälp av det naturliga självdraget. 3.3.6.3 Driftstörning Under 2014 uppstod driftstörning, vid två olika tillfällen, totalt 1 timme vid pannorna 1-3 vilket är väl under kravet på maximalt 60 timmar per år. Tabell 6 Driftstörning under 2014 Datum Driftstörning Händelse 2014-02-05 0,5 h Pannorna 1-3, driftproblem med den pump som doserar lut till svavelreningssteget i den våta rökgasreningen (skrubbern). Störningen gav förhöjda värden av SO2. 2014-06-19 0,5 h Pannorna 1-3, driftproblem med den pump som doserar lut till svavelreningssteget i den våta rökgasreningen (skrubbern). Störningen gav förhöjda värden av SO2. 3.4 Kontrollresultat 3.4.1 Sammanfattning enligt 4 punkt 9 Enligt 4 punkt 10 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport, ska miljörapporten innehålla en kommenterad sammanfattning av de mätningar, undersökningar m.m. som utförts under året för att bedöma verksamhetens miljöpåverkan och påverkan på människors hälsa. Vid större förbränningsanläggningar som Gärstadverket görs normalt ett mycket stort antal mätningar under ett år. Det är därför inte praktiskt möjligt att i miljörapporten kommentera resultatet av varje enskild mätning. Mätningarna utförs i allmänhet med syftet att antingen kontrollera uppfyllandet av tillståndsvillkor eller utsläppsgränsvärden enligt bl.a. SFS 2013:253. Mätningarna och undersökningarna presenteras därför i miljörapportens textdel i sitt sammanhang, tillsammans med kommentarer för hur de olika kraven uppfyllts. Jämförande NOx-mätning samt ordinarie emissionsmätningar enligt NFS 2004:6 respektive NFS 2002:28 har också utförts under 2014, se avsnitt 3.4.4. 3.4.2 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränning vid anläggningarna, och den därtill kopplade reningen, övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. Väsentliga instrument kalibreras regelbundet, vilket systematiskt dokumenteras i journaler. En sammanställning över alla miljömätinstrument kan ses i bilaga 7. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 19

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Standardens rutiner för kvalitetskontroll enligt QAL3 har genomförts under 2014 för alla Gärstadverkets redovisande gasinstrument som faller under NFS 2002:28. 3.4.2.1 Utförande av QAL2 enligt SS-EN 14181:2004 Under 2014 har följande QAL2 genomförts vid pannorna 1-3. QAL2 enligt SS-EN 14181:2004 utfördes 2014-02-27 för stoft vid KV50 (054). Kalibrerfunktion och validering har beräknats för stoft. Uppställda krav innehölls vid mättillfället. Under 2014 har följande QAL2 genomförts vid panna 4. QAL2 enligt SS-EN 14181: 2004 utfördes under v. 19 för CO 2. Uppställda krav innehölls vid mättillfället. 3.4.2.2 Nytt miljömätinstrument, panna 1-3 Under månadsskiftet september oktober installerades ett nytt miljömätinstrument vid panna 1-3, gemensam mätpunkt vid KV50. Leverantör av det nya instrumentet är SICK/MAIHAK och det är ett instrument av typ MCS 100 FT som mäter parametrarna NO, N 2 O, HCl, NOx, H 2 O, NH 3, CO, CO 2, O 2, CH 4 och SO 2 med hjälp av FTIR- spektrometri. Nytt instrument för stoftmätning installerades i slutet av juli för mätning i samma punkt. Instrumentet är SICK/MAIHAK FW 101 med laserdiod som mätmetod. 3.4.2.3 Syre mätning, panna 1-3 Under januari upptäcktes att syre mätningen vid panna 1-3 långsamt börjat driva uppåt. Efter felsökning åtgärdades problemet genom att byta pumpmembran till miljömätinstrumentet den 28 januari. Underhåll har utförts på syre mätaren för processuppföljning vid panna 2, i april byttes zirkoniumcell. 3.4.2.4 Månadssamlingsprov av rökgaskondensat för maj, panna 4 Vid analys av månadssamlingsprovet av suspenderade ämnen (susp) har prov från vecka 18, 19 och 20 använts. Under vecka 21 var inte provmängden tillräckligt stor för att suspanalys skulle kunna utföras. Dygnsuppföljningen av susp under vecka 21 har visat på normala halter. 3.4.2.5 Månadssamlingsprov av rökgaskondensat för augusti, panna 1-3 Vid analys av månadssamlingsprovet för augusti var provmängden från vecka 35 för liten för att räcka till analyser av ph och suspenderande ämnen. ph och suspenderande ämnen för v. 35 är därför exkluderat i resultatet. Under vecka 35 låg dygnsprover av suspenderande ämnen på en låg nivå och villkor innehölls. ph mäts online och villkor innehölls. 3.4.2.6 Mätfelsdygn Det har uppstått mätfelsdygn vid pannorna 1-3 sju dygn under 2014 samt två dygn vid panna 4. Det är tillåtet med tio mätfelsdygn per år vilket har innehållits vid alla pannorna. Tabell 7 Mätfelsdygn under 2014 Datum 2014-02-24 2014-02-25 2014-02-27 2014-02-28 2014-07-20 2014-08-16 2014-08-24 Händelse Panna 1-3. Den 24 februari utfördes service av miljömätsystemet. Efter utförd service glömde man gå ur mätarens serviceläge vilket resulterade i frusna mätvärden på SO 2 och TOC. Mätfelsdygn är registrerat 24-25 februari. Panna 4. Efter ångsotning iakttogs felaktiga värden på NOx samt fel i de beräknade validerade värdena. Detta medförde mätfelsdygn den 27 och 28 februari. Panna 1-3. Vid uppstart efter revisionsperioden uppstod fel i både ordinarie och reservmiljömätsystem och giltig mätning saknas därför mellan 19 juli kl. 22 till den 21 juli kl. 10. Avfall eldades mellan kl. 14 och kl. 20:30 den 20 juli vilket medför att mätfelsdygn registreras för detta dygn. Den 16 augusti och 24 augusti uppstod det F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 20

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 2014-07-30 2014-07-31 återigen fel på miljömätsystemen vilket medförde att ytterligare två mätfelsdygn är registrerade. Miljömätsystemet ersattes av ett nytt i oktober och reservmätsystemet är uppgraderat. Panna 1-3. Den 30 juli uppstod fel i en temperaturgivare som används vid beräkning av nyttig effekt. Detta gav följdfel i en del beräknad miljödata. Detta medförde att två mätfelsdygn registrerats. 3.4.2.7 Emissionsuppföljning Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket har en gemensam miljödator som kontinuerligt samlar in mätdata från miljö- och processinstrument, se avsnitt 2.3.3. Miljöövervakningssystemet har levererats av Cactus Automation AB, och består av en realtidsdel från vilken timmedelvärden sparas till en Oracle-databas i en historikdel. För Gärstadverket gäller att kontroll av kväveoxidutsläpp från pannorna sker kontinuerligt genom direktmätning på rökgaserna. Svavelhalten mäts kontinuerligt, för anläggningsdel med pannorna 1-3 sker detta i den för de tre pannorna gemensamma skorstenen. Dessa uppmätta värden används för beräkningarna av de årliga kvävedioxid- och svavelutsläppen. Utsläpp av svavel från gasturbinen beräknas utifrån uppgifter om bränslets svavelhalt och förbrukad mängd bränsle. 3.4.3 Utsläppskontroll och utsläpp 3.4.3.1 Utsläpp till luft Månadsmedelvärden av utsläppsparametrar uppmätta med egna instrument redovisas kvartalsvis till Länsstyrelsen. En sammanställning av utsläppsparametrar som specifika och totala utsläpp finns i kvartalsrapporten i bilaga 4. Beräkning för uppföljning av bubbelvillkoren för kväveoxider och svavel finns i bilaga 5 respektive 6. Bilaga 11 visar Gärstadverkets emissionsdeklaration, som även lämnas direkt via Svenska Miljörapporteringsportalen, smp. Redovisning av parametrar för förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall enligt krav i NFS 2006:9 bilaga 2a finns att se i bilaga 18. 3.4.3.2 Utsläpp till vatten Prov på utgående renat rökgaskondensat analyseras månadsvis som samlingsprover med avseende på metaller. På pannorna 1-3 tas prov dagligen med avseende på suspenderat material, på panna 4 finns online-mätare. Ammoniumhalten och ph i det renade kondensatet från rökgaskondenseringen mäts kontinuerligt med hjälp av ljusspektrofotometri respektive elektrod. Utsläppen till vatten via kondensatet redovisas i bilaga 3. 3.4.3.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska verken deltar i de nedfallsmätningar som administreras av miljökontoret. Tekniska verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund som regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Stångån och Roxen. Rensning av Mörtlösadiket genomfördes under vintern 2013 2014. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 21

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 3.4.4 Besiktningar - sammanfattande kommentarer Emissionsmätning utförs två gånger per år, enligt krav i Förordning om förbränning av avfall SFS 2013:253, på de avfallseldade pannorna, samt var 700:e drifttimme på gasturbinen. Funktionskontroll, enligt rutinerna för AST som är beskrivna i kalibrerstandarden SS-EN 14181, görs av den utrustning/instrumentering som används för den löpande driftkontrollen. Det genomförs även en jämförande mätning för deklaration av NO x -avgift för samtliga avfallspannor samt gasturbinen. Periodisk besiktning genomförs vart tredje år av oberoende besiktningsman. Senaste besiktningen utfördes 2012 (för år 2011). Inför besiktningen tas kontakt med länsstyrelsen för synpunkter och förslag till eventuella fördjupningsfrågor vid besiktningen. Periodisk besiktning planeras till våren 2015 (för år 2014). Kontroll av anläggningens köldmediehantering utförs av ackrediterat kontrollorgan, se kontrollrapporter i bilaga 10. 3.4.4.1 Avfallspannorna och rökgaskondensat Två emissionsmätningar enligt SFS 2013:253 har utförts på respektive anläggning under 2014. För förbränningslinje 1-3 genomfördes emissionsmätningarna 2014-05-08 respektive 2014-09-30. Samtliga kontrollerade parametrar klarar kraven enligt SFS 2013:253 vid båda emissionsmätningarna. För förbränningslinje 4 genomfördes emissionsmätningarna 2014-05-09 respektive 2014-10-01. Samtliga kontrollerade parametrar klarar kraven enligt SFS 2013:253 vid båda emissionsmätningarna. Den årliga jämförande mätningen av NO x och O 2 genomfördes vid panna 1-3 och panna 4 2014-05-07-09 och samtliga ställda krav i NFS 2004:6 innehölls vid tillfället för den jämförande mätningen. Vid panna 1-3 genomfördes AST kontroll enligt SS-EN 14181:2004 avseende CO, NOx, SO2, TOC och stoft 2014-05-08. Kvalitetssäkring av NH3, N2O och CO2 enligt metodik AST utfördes samtidigt. Variabilitetskontrollen var ej godkänd för SO2 och stoft, halterna var konstant låga vid kontrollen. Övriga kontrollerade parametrar uppfyller de ställda kraven i SS-EN 14181:2004. Vid panna 4 genomfördes AST kontroll enligt SS-EN 14181:2004 avseende CO, NOx, SO2, TOC och stoft 2014-05-09. Kvalitetssäkring av NH3 och N2O enligt metodik AST utfördes samtidigt. Samtliga kontrollerade parametrar uppfyller de ställda kraven i SS-EN 14181:2004. 3.4.4.2 Gasturbinanläggningen Ingen emissionsmätning gjordes på gasturbinen vid Gärstadverket under 2014 eftersom den varit i reguljär drift mindre än 700 drifttimmar. År 2014 genomfördes inte heller någon NOx-kontroll vid gasturbinen av samma anledning. 4 Villkor och kommentarer 4.1.1 Villkor gemensamt för Gärstadverket Förordningar som ska följas utöver villkoren i domen. Utöver domen gäller för verksamheten det som följer av förordningen - (2013:252) om stora förbränningsanläggningar - (2013:253) om förbränning av avfall (1998:801) om verksamhetsutövarens egenkontroll MMD Växjö 2013-09- 03 i Allmänna villkoret Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till vatten och luft och andra störningar från verksamheten - skall MMD Växjö i F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 22

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Kemikalier bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgivit eller åtagit sig i målet, om inte något annat framgår av detta beslut. Villkor Kemiska produkter och farligt avfall som uppkommer i verksamheten samt farligt avfallsbränsle skall förvaras väl uppmärkt och i övrigt hanteras på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. Förvaring inomhus av flytande ämnen ska ske i utrymmen med tätt underlag. Om golvbrunnar finns ska dessa förses med sådana anordningar att eventuella läckage inte kan tillföras avloppet. Kommentar Rutiner och instruktioner finns för hantering av kemikalier och farligt avfall. Särskilda lagringsplatser finns för farligt avfall och kemikalier. Förvaring sker på hårdgjorda ytor. Lagring och hantering av farligt avfallsbränsle sker inom Gärstad avfallsanläggning. Inför förbränning transporteras avfallet direkt till Gärstadverket och förbränns. 2013-09- 03 Villkor 1 MMD Växjö 2013-09- 03 Villkor 22 i Förvaring utomhus ska ske på asfalterad yta. Flytande ämnen ska dessutom förvaras inom invallat utrymme under tak eller på annat sätt som ger motsvarande skydd. Invallningen är nederbördsskyddad. Lagring av Eo1 hanteras i villkor 21 Invallningen ska dimensioneras så att den rymmer den största behållaren och 10 % av övrig lagrad volym. Invallningarna inklusive ledningsdragning m.m. ska vara utförda i material som ej är genomsläppligt för de produkter som lagringen avser. Vid behov ska förvaringsplatsen vara försedd med påkörningsskydd. Uppföljning och kontroll: Se avsnitt 3.3.3. Dagvatten Skriftliga arbetsrutiner för att begränsa risken för förorening av dagvatten genom materialspill och annat ska finnas. Förorening av dagvatten begränsas genom hantering av spill och utsläpp samt hantering av kemikalier. Rutiner för detta finns. Städning av vägar inom Gärstadverkets område sker vid behov. MMD Växjö 2013-09- 03 Villkor 19 Bränslen Genom allmänna villkoret Tillståndsgivna avfallsslag av MMD i i F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 23

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 - mängder Eldningsolja och naturgas i gasturbinen icke farligt avfall och farligt avfall framgår av kontrollprogrammets bilagor. Växjö 2013-09- 03 Tillståndsgiven till förbränning av avfall - 600 000 ton (totat kapacitet) avfall varav högst 70 000 ton farligt avfall, 10 000 ton animaliskt avfall och annat avfall eller produkter med animaliskt ursprung och 10 000 avlopps-slam - bränslen av de slag som räknas upp i 17 punkterna 1,2,3,4, och 6 förordningen (2013:253) om förbränning av avfall utan mängdbegränsning. Uppföljning och kontroll: Se avsnitt 3.3.1 Beslutstext en samt Villkoren 1, 2, 3 och 4 Bränslen - undantag från tillämpning av förordningen 17 Denna förordning ska inte tillämpas på anläggningar där det avfall som behandlas endast är 1. avfall som är vegetabiliskt material från jord- eller skogsbruk och kan användas som bränsle för återvinning av energiinnehåll, 2. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall, 3. vegetabiliskt avfall från livsmedelsindustrin, om den värme som alstras vid förbränningen återvinns, 4. vegetabiliskt fiberhaltigt avfall som har uppkommit vid produktion av nyfiberpappersmassa eller vid pappersproduktion från massa, om avfallet samförbränns på produktionsplatsen och den värme som alstras vid förbränningen återvinns, 6. träavfall, om träavfallet inte är ett sådant avfall som på grund av att det är bygg- eller rivningsavfall eller av någon annan anledning kan antas innehålla organiska halogenföreningar eller tungmetaller till följd av behandling med träskyddsmedel eller till följd av ytbehandling. Eldning av bränslen enligt punkterna 1,2,3,4 och 6 görs inte uppföljning av begränsningsvärden enligt förordningen. MMD Växjö 2013-09-03 Beslutstextens hänvisning till 17 SFS 2013:253 Bränslen Endast sådant icke farligt avfall De kategorier som inte MMD i i F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 24

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Icke farligt avfall och farligt avfall som inte är undantaget enligt bilaga B2 till miljökonsekvensbeskrivningen får förbrännas. Endast sådant farligt avfall som förtecknas i bilaga B3 till miljökonsekvensbeskrivningen får förbrännas. omfattas av tillståndet är inte heller aktuella att elda i och med att de ofta inte har något energivärde och därför hanteras på annat sätt. Uppföljning och kontroll: Se avsnitt 3.3.2 Växjö 2013-09- 03 Villkor 2 Efter godkännande av tillsynsmyndigheten får även andra typer av avfall än de som framgår av bilagorna B2 och B3 förbrännas. Bränslen - rutiner Det ska finnas dokumenterade, ändamålsenliga rutiner för att säkerställa att inkomna avfallsbränslen inte annat än i undantagsfall innehåller avfall av annat slag än vad som omfattas av tillståndet. Avtal med avfallslämnare innehåller krav på avfallets karaktär som storlek, damningsbenägenhet, ingen förekomst av farligt avfall m.m. MMD Växjö 2013-09- 03 Villkor 5 i För kontroll av avfall finns rutin för regelbunden stickprovskontroll För farligt avfall deklarerar avfallslämnaren sitt avfall innan det tas emot för förbränning eller annan hantering inom Gärstad avfallsanläggning. Uppföljning och kontroll: Se avsnitt 3.3.2 Bränslen eldningsolja Eldningsolja ska förvaras inom invallning, där invallningen rymmer den mängd som lagras. Tapp- och påfyllnadsplatser ska ingå i det invallade området eller på annat sätt säkras för utsläpp till omgivningen. Invallningen inklusive ledningsgenomdragningar m.m. ska vara utförd i material som ej är genomsläppligt för olja. Lagrad mängd olja anpassas efter invallningsvolym. Nederbördsskydd under 2008. byggdes Beskrivning av cisterner och hantering se avsnitt 3.3.3.1. MMD Växjö 2013-09- 03 Villkor 21 i F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 25

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Bränslen Farligt avfall Bränslen avloppsslam Bränslen Farligt avfall Bränslen Farligt avfall - innehåll av klor 70 000 ton farligt avfall får eldas per år. Tillåten förbränd mängd farligt avfall tillhörande följande kapitel enligt bilaga 4 till avfallsförordnigen max 70 000 ton av - kapitel 3, 7,19 och 20 tillsammans max 20 000 ton av - kapitel 5, 12, 13 och 16 tillsammans max 10 000 ton av - övriga kapitel som omfattas av ansökan tillsammans Endast avloppsslam från avloppsreningsverket Nykvarn får tas emot för förbränning under förutsättning att slammet inte kan eller får nyttiggöras på annat sätt. Förordningsinnehållet i farligt avfall som förbränns får inte överstiga följande halter; för metaller med undantag för metallstycken med en storlek överstigande 4 mm. Halterna anges i mg/kg. PAH (om stenkolstjära) 100 000 PAH (övrig förbränning) 50 000 Arsenik 12 000 Koppar 8 500 Krom 12 500 Bly 700 Vanadin 100 Nickel 2 000 Farligt avfall som innehåller mer än 1 % organiska halogenföreningar, uttryckt som klor, får inte förbrännas Mängd farligt avfall som eldas följs upp månadsvis. Total mängd farligt avfall som har förbränts 2014 är 31 969 ton. Mängder farligt avfall uppdelat per kapitel som har förbränts under 2014, se avsnitt 3.3.1. Under 2014 har 160 ton avloppsslam eldats. Provtagning sker enligt rutin. Beskrivning av hantering av farligt avfall till förbränning se avsnitt 3.3.2. Förbränt farligt avfall under 2014 innehöll kraven. Ingen förbränning sker av t.ex. klorerade lösningsmedel. Beskrivning av hantering av farligt avfall till förbränning se avsnitt 3.3.2. MMD Växjö 2013-09- 03 Villkor 3 MMD Växjö 2013-09- 03 Villkor 4 MMD Växjö 2013-09- 03 Villkor 6 MMD Växjö 2013-09- 03 i i i i F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 26

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Något farligt avfall av denna typ har inte eldats 2014. Villkor 7 Bränslen Farligt avfall - värmevärde Värmevärdet hos det farliga avfallet ska ligga mellan 5 och 50 MJ/kg. Undantag från det lägre värmevärdet får göras för inblandning av oljeförorenat slam från egna anläggningar. Farligt avfall till förbränning godkänns. I godkännandet är värmevärdet en parameter. FA som eldas har vanligtvis värmevärde tydligt över 5 MJ/kg. Vid misstanke om lågt värmevärde tas prov ut för analys. MMD Växjö 2013-09- 03 Villkor 8 i Inblandningen av farligt avfall får som dygnsmedelvärde inte överstiga 50 viktsprocent för trä som utgör farligt avfall och 25 % för övriga - farligtavfallsfraktioner. Inblandningsförfarandet har diskuterats fram i bränslegruppen. I förbehandlingen bereds en bränsleblandning på under 25 %. Ytterligare blandning sker i bunkern vid inmatning i pannan. Inblandningsgraden redovisas per månad. Hantering av farligt avfall till förbränning se avsnitt 3.3.2. Askor Endast de i ansökan redovisade askorna (träbottenaska, kolbottenaska, bottenslagg) får användas som konstruktionsmaterial vid utbyggnad av Gärstadverket. Askorna ska placeras minst 50 cm ovan högsta grundvattennivå och täckas med asfalt eller likvärdig hårdgörning. I projektet säkerställs att rätt askor används och att hanteringen sker enligt villkor. Under 2014 har inga askor använts som konstruktionsmaterial vid utbyggnad av Gärstadverket. Se anmälan 2013-10-08/2013-10-16 till länsstyrelsen. MMD Växjö 2013-09- 03 Villkor 25 i Transport och hantering av askor ska ske på sådant sätt att minimalstörning, t.ex. damning, uppstår. Kontrollprogram Aktuellt kontrollprogram ska finnas med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Kontrollprogrammet uppdateras i samråd med länsstyrelsen m.a.p. egenkontroll och beslut. MMD Växjö 2013-09- 03 i Villkor 26 Transporter Bolaget ska årligen undersöka och dokumentera möjligheterna att minska miljöpåverkan från För åtgärder 2014, se bilaga 14. MMD Växjö 2013-09- i F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 27

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 externa transporter som bolaget utför i egen regi eller upphandlar. 03 Villkor 24 Utredningen ska omfatta bl.a. tranportsätt, transportsträcka, lastgrad, körsätt och bränsleslag. Upphöra med verksamheten Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör ska bolaget ge in en plan avseende omhändertagande av lagrade kemiska produkter och farligt avfall samt efterbehandling av de föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till. Verksamheten är i full drift och några planer på att upphöra med verksamheten finns inte inom överskådlig tid. Villkor 28 Villkor Buller - begränsnings värden 50 db(a) dagtid vardagar måndagfredag (kl 07.00-18.00) Buller från verksamhet, inkluderat buller från arbetsmaskiner, skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent MMD Växjö 2013-09- 03 i 40 db(a) nattetid (kl 22.00-07.00) ljudnivå utomhus vid bostäder än dessa gränsvärden. Villkor 20 45 db(a) under övrig tid 55 db(a) Momentan ljudnivå nattetid Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentanta ljudnivåer över 55 db(a) får inte utföras nattetid. Arbetet planeras så att bullrande arbetsmoment inte genomförs nattetid. Buller - kontroll De angivna bullerbegränsningsvärdena ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tidsperioder som anges i villkoret (villkor 20). I de fall olika drifttillstånd förekommer ska den Under 2014 har ingen bullermätning genomförts. Bullerkartläggning genomfördes 2012. MMD Växjö 2013-09- 03 Villkor 20 i F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 28

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 ekvivalenta ljudnivån bestämmas för varje sådant tillstånd. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som beräknas medföra att den totala bullerimissionen ökas med mer än 1 db(a), dock minst i samband med varje periodisk besiktning eller då tillsynsmyndigheten begär det. NOx Sammantaget avfallspannor och gasturbin 50 mg /MJ gränsvärde årsmedel Kontinuerlig mätning av NO med beräknat påslag av NO2- andel. Rökgasflödet beräknas. Sammantagen halt beräknas. MMD Växjö 2013-09- 03 villkor 12 i Årsmedelvärde 2014 för gasturbinen samt avfallspannorna 41,6 mg/mj. Villkoret innehölls under 2014. N2O Sammantaget avfallspannor och gasturbin 15 mg/mj gränsvärde årsmedel Kontinuerlig mätning. Rökgasflödet beräknas. Sammantagen halt beräknas. Årsmedelhalt 2014 för avfallspannorna, 4 mg/mj. Villkoret innehölls under 2014. MMD Växjö 2013-09- 03 villkor 13 i NH3 Sammantaget avfallspannor och gasturbin 5 mg/mj gränsvärde årsmedel Kontinuerlig mätning. Rökgasflödet beräknas. Sammantagen halt beräknas. Årsmedelhalt 2014 för avfallspannorna, 0,2 mg/mj. Villkoret innehölls under 2014. MMD Växjö 2013-09- 03 villkor 15 i SO2 Sammantaget avfallspannor och gasturbin 30 mg/nm3 tg 11% O2 gränsvärde årsmedel Kontinuerlig mätning. Rökgasflödet beräknas. Sammantagen halt beräknas. Årsmedelhalt 2014 för avfallspannorna, 6,8 mg/nm 3 tg 11 % O 2. Villkoret innehölls under 2014. MMD Växjö 2013-09- 03 villkor 14 i F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 29

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 4.1.2 Villkor specifika för Gärstadverkets avfallspannor Villkor Haverier Skulle teknisk oundvikligt driftstopp, driftstörning eller fel i renings- eller mätutrustning inträffa som för med sig att begränsningsvärdena för utsläpp till luft och vatten överskrids, får förbränningen av avfall i anläggningen under inga förhållanden fortsätta i längre tid än fyra timmar i följd. Den sammanlagda drifttiden under sådana förhållanden får inte heller överstiga 60 timmar per år. Om flera förbränningslinjer är anslutna till samma utrustning för rökgasreningen ska begränsningen till 60 timmar drifttid gälla den sammanlagda tiden för alla dessa linjer. Efter det att tillförseln av avfall upphört ska bolaget iaktta vad som anges i 18-20 förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. Kommentar Kontrollrummets prognosbild visar på hur anläggningen drivs i förhållande till gällande villkor. Det finns även en bild med nedräkningsfunktion som räknar ner antalet återstående timmars drift med avfall om det uppstår allvarliga driftproblem. Pannorna 1-3 har en gemensam rökgaskondenseringsutrusning som bland annat avskiljer sura föreningar. De pannindividuella spärrfilter som är installerade före rökgaskondenseringen är dimensionerade så att de ensamma klarar utsläppskraven vilket innebär att vid driftproblem med rökgaskondensringen kan den köras by-pass. Miljö-mätinstrument finns installerade för drift vid bypassning av rökgaskondenseringen. Skötsel och kontroll av instrumenten varierar beroende av behov av bypasskörning med respektive utan renbränsleeldning och val av avfallsbränslen som garanterar att spärrfiltret klarar att hålla ned halterna HCl, HF och SO2 i rökgas (tex RT-flis). MMD i Växjö 2013-09-03 Villkor 23 Haverier och utsläpp Vid haverier i reningsutrustning ska anläggning klara de absoluta Under 2014 har driftstörning förekommit under sammanlagt 1 timme vid panna 1-3, se avsnitt 3.3.6.3. Detta innebär att P1-P3 tillsammans samt P4 skall Förordning 2013:253 F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 30

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 begränsningsvärden som anges i 34 2013:253 klara Stoft 30 min < 150 34 TOC 30min < 10 för 97 % av halvtimmarna eller < 20 för 100 % av halvtimmarna CO 10 min max 7 stycken per dygn > 150 Animaliskt avfall Syre normalisering av rökgashalter Förbränningsgasens temperatur Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om hanteringen av animaliskt avfall.. För en anläggning där farligt avfall förbränns och utsläppen av förorenande ämnen minskas med rökgasrening ska normalisering till 11 % O2 göras endast om den syrehalt som mätts upp i samband med mätningen av det förorenande ämnet överskrider den syrehalt som avses i första stycket. > 850 C i två sekunder Gränsvärden - 850 C - två sekunder Villkoret innehölls under 2014. Tillsynsmyndighet för förbränning av animaliskt avfall är Jordbruksverket genom distriktsveterinärerna som genomför tillsynsbesök. Senaste tillsynsbesök skedde 2011. Uppmätta rökgashalter syrenormaliseras inte till 11 % O2 utom för CO, eftersom CO 50 inte minskas i någon reningsutrustning. MMD i Växjö 2013-09-03 delegerade frågor Förordning SFS 2013:253 Rökgastemperatur mäts Förordning kontinuerligt i pannorna för SFS 2013:253 att säkerställa 850 C i minst 42 två sekunder. Temperaturhöjningen sker kontrollerat och homogent. Beräkning av rökgasens uppehållstid vid 850 C redovisades i ansökan inför domen 2013. CO dygnsmedelvärde <50 mg/nm3 tg vid 11 % O2 Utsläppsgräns värde CO mäts kontinuerligt. Ett dygn räknas som Förordning SFS 2013:253 F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 31

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 CO 10 minutersmedelvärde TOC, totalt kol totalt organiskt kol vid avfallseldning TOC, totalt kol totalt organiskt kol vid avfallseldning <150 mg/nm3 tg vid 11 % O2 dygnsmedel Kravet ska klaras under 97 % av årets dygn. Utsläppsgräns värde 95% av alla 10min medelvärden under dygnet <10 mg/nm3 tg Utsläppsgräns värde <10 mg/nm3 tg Eller. <20 mg/nm3 tg dygnsmedel Utsläppsgräns värde 97 % av alla 30min medel. Utsläppsgräns värde 100% av alla 30min medel avfallsdygn om avfall har eldats mer än två tredjedelar av dygnet. Åtgärd: Trä eldas vid problem med CO-halten. Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. CO mäts kontinuerligt. <150 för 95% av alla 10min medelvärden dvs max 7 st 10 minutersmedelvärden får vara > 150 per dygn. Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. Kontinuerlig mätning av metan. Mätaren är kalibrerad mot TOC. Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. <10 för 97% av alla 30min medelvärden under 24h. Mätning av metan med instrument kalibrerat mot TOC. <20 för 100% av alla 30min medelvärden under 24h. Mätning av metan med instrument kalibrerat mot TOC. 66 Förordning SFS 2013:253 Förordning SFS 2013:253 Förordning SFS 2013:253 Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. Stoft Dygnsmedel vid Avfallseldning < 10 mg/nm3 tg Utsläppsgräns värde dygnsmedel Kontinuerlig mätning <10 för samtliga dygnsmedelvärden. Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. Förordning SFS 2013:253 Stoft vid avfallseldning < 10 mg/nm3 tg Utsläppsgräns värde 97% av alla 30min medel Kontinuerlig mätning <10 för 97% av alla 30min medelvärden under året. Förordning SFS 2013:253 Eller.. Utsläppsgräns. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 32

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 < 30 mg/nm3 tg värde 100 % av alla 30min medel Kontinuerlig mätning <30 för 100 % av alla 30min medelvärden under året HCl HF - undantag från kontinuerlig mätning Mätning av utsläpp till luft av väteklorid och vätefluorid från panna 5 ska ske minst var tredje månad under pannans tolv första driftmånader och därefter minst två gånger per år. Mätningarna av utsläpp till luft av väteklorid och vätefluorid från övriga pannor ska ske minst två gånger per år. Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. Avfallspannornas befintliga mätinstrument ses som driftinstrument. Emissionsmätning för mätning för kontroll av begräsningsvärde sker vid emissionsmätningar. Redovisning sker i kvartalsrapport. MMD i Växjö 2013-09-03 villkor 11 HCl vid Avfallseldning < 10 mg/nm3 tg Uppföljning mot utsläppsgränsvärde sker vid emissionsmätning. Förordning SFS 2013:253 Kontinuerlig mätning. Befintligt mätinstrument ses som driftinstrument. Resultat vid emissionsmätningar 2014: Pannorna 1-3; 7,99 och 7,25 mg/nm 3 tg i maj respektive 0,64 och 0,18 mg/nm 3 tg i september. Panna 4; 1,36 och 0,35 mg/nm 3 tg i maj respektive 0,15 och 0,35 mg/nm 3 tg i oktober. Villkoret klarades under 2014. HCl vid avfallseldning < 10 mg/nm3 tg Utsläppsgräns värde Uppföljning vid emissionsmätning Förordning SFS 2013:253 97 % av alla 30min medel <10 för 97 % av alla 30 min medelvärden under 24h. eller < 60 mg/nm3 tg. Utsläppsgräns värde 100% av alla 30min medel <60 för 100 % av alla 30 min medelvärden under 24h.. Kontinuerlig mätning F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 33

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Befintligt mätinstrument ses som driftinstrument. Villkoret klarades, se ovan. HF vid avfallseldning Undantag från kontinuerlig mätning Uppföljning vid emissionsmätning enlig Förordning SFS 2013:253. Förordning SFS 2013:253 HF vid avfallseldning < 1 mg/nm3 tg Uppföljning mot utsläppsgränsvärde sker vid emissionsmätning. Resultat vid emissionsmätningarna 2014: Panna 1-3: 0,004 och 0,018 mg/nm 3 tg i maj respektive 0,008 och 0,003 mg/nm 3 tg i september. Panna 4: 0,007 och 0,016 mg/nm 3 tg i maj respektive <0,003 mg/nm 3 tg vid båda mätningarna i oktober. Villkoret klarades under 2014. Förordning SFS 2013:253 HF vid avfallseldning < 2 mg/nm3 tg Utsläppsgräns värde Uppföljning vid emissionsmätning Förordning SFS 2013:253 eller < 4 mg/nm3 tg 97% av alla 30min medel 100% av alla 30min medel <2 för 97% av alla 30min medelvärden under 24h.. <4 för 100% av alla 30min medelvärden under 24h. Uppföljning mot utsläppsgränsvärde sker vid emissionsmätning. Villkoret klarades, se ovan. SO2 Dygnsmedel vid avfallseldning < 50 mg/nm3 tg Utsläppsgräns värde dygnsmedel Kontinuerlig mätning. Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. Förordning SFS 2013:253 SO2 vid avfallseldning < 50 mg/nm3 tg vid 11 % O2 Utsläppsgräns värde 97 % av alla 30min medel < 50 för 97 % av alla 30 min medelvärden under 24h. Förordning SFS 2013:253 eller... F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 34

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 < 100 mg/nm3 tg vid 11 % O2 100 % av alla 30min medel <100 för 100 % av alla 30 min medelvärden under 24h. Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. NOx Dygnsmedel vid avfallseldning < 200 mg/nm3 tg Utsläppsgräns värde dygnsmedel Kontinuerlig mätning. Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. Förordning SFS 2013:253 NOx vid avfallseldning < 200 mg/nm3 tg Utsläppsgräns värde 97% av alla 30min medel <200 för 97 % av alla 30 min medelvärden under 24h. Förordning SFS 2013:253 eller < 400 mg/nm3 tg 100% av alla 30min medel.. <400 för 100 % av alla 30 min medelvärden under 24h. Drift och utsläpp till luft av metaller För drift och utsläpp av luftföroreningar från respektive produktionsenhet ska gälla vad som föreskrivs för en avfallsförbränningsanläggning i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall om inte annat följer av villkor 10. Villkoret klarades under 2014, se bilaga 13. Avfallspannorna P1-P5 ska uppfylla kraven i villkor 10 angående Cd+ Tl - 0,02 mg/nm3* Hg - 0,03 mg/nm3* Sb, As,Pb,Cr, Co, Cu, Mn, Ni, V - 0,25 mg/nm3* MMD i Växjö 2013-09-03 Villkor 9. Kvicksilver Följande begränsningsvärde ska gälla istället för de som anges i 64 i förordningen om förbränning av avfall - Hg 0,03 mg/m 3 tg vid 11 % O2 Vid förbränning av avfall Gasfas + partikelbundet. Mätperiod mellan 30min och 8 timmar. Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år MMD i Växjö 2013-09-03 Villkor 10. Villkoret klarades 2014. På panna 1-3 uppmättes halterna 0,0008 och 0,001 mg/nm 3 tg vid 11 % O 2 i maj samt 0,0007 och 0,0018 mg/nm 3 tg vid 11 % O 2 i september. På panna 4 uppmättes F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 35

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Kvicksilver vid avfallseldning Kadmium + tallium Kadmium + tallium vid avfallseldning 0,05 mg/m 3 tg Utsläppsgränsvärde Följande begränsningsvärde ska gälla istället för de som anges i 64 i förordningen om förbränning av avfall Summan av Cd+Tl 0,02 mg/m 3 tg vid 11 %O2 0,05 mg/m 3 tg Utsläppsgränsvärde halterna 0,0053 och 0,0045 mg/nm 3 tg 11 % O 2 i maj samt 0,0003 och 0,0010 mg/nm 3 tg 11 % O 2 i oktober. Gasfas + partikelbundet. Mätperiod mellan 30min och 8 timmar. Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år Villkoret klarades 2014. På panna 1-3 uppmättes halterna 0,0011 och 0,0013 mg/nm 3 tg i maj samt 0,0009 och 0,0023 mg/nm 3 tg i september. På panna 4 uppmättes halterna 0,0078 och 0,0064 mg/nm 3 tg i maj samt 0,0004 och 0,0014 mg/nm 3 tg i oktober. Gasfas + partikelbundet. Mätperiod mellan 30min och 8 timmar. Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år Villkoret klarades 2014. På panna 1-3 uppmättes halterna 0,0003 och 0,0008 mg/nm 3 tg 11 % O 2 i maj samt 0,0004 och 0,0004 mg/nm 3 tg 11 % O 2 i september. På panna 4 uppmättes halten 0,0004 mg/nm 3 tg 11 % O 2 vid båda mätningarna i maj samt 0,0004 och 0,0005 mg/nm 3 tg 11 % O 2 i oktober. Gasfas + partikelbundet. Mätperiod mellan 30min och 8 timmar. Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år. Villkoret klarades 2014. På panna 1-3 uppmättes halterna 0,0004 och 0,001 mg/nm 3 tg i maj samt 0,0006 mg/nm 3 tg vid båda mätningarna i september. På panna 4 uppmättes halterna 0,0006 och 0,0005 mg/nm 3 tg i maj samt 0,0006 och 0,0007 mg/nm 3 tg i Förordning SFS 2013:253 MMD i Växjö 2013-09-03 Villkor 10 Förordning SFS 2013:253 F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 36

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Antimon+ arsenik+ bly+ krom+ kobolt+ koppar+ mangan+ nickel+ vanadin vid avfallseldning Antimon+ arsenik+ bly+ krom+ kobolt+ koppar+ mangan+ nickel+ vanadin vid avfallseldning Dioxiner furaner vid avfallseldning och Följande begränsningsvärde ska gälla istället för de som anges i 64 i förordningen om förbränning av avfall Summan av antimon+ arsenik+ bly+ krom+ kobolt+ koppar+ mangan+ nickel+ vanadin 0,25 mg/nm3 tg vid 11 % O2 Utsläppsgränsvärde 0,5 mg/nm3 tg Utsläppsgränsvärde 0,1 ng/m 3 tg Utsläppsgräns värde oktober. Gasfas + partikelbundet. Mätperiod mellan 30min och 8 timmar. Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år Villkoret klarades 2014. På panna 1-3 uppmättes halterna 0,018 och 0,073 mg/nm 3 tg vid 11 % O 2 i maj samt 0,036 och 0,103 mg/nm 3 tg vid 11 % O 2 i september. På panna 4 uppmättes halterna 0,030 och 0,036 mg/nm 3 tg 11 % O 2 i maj samt 0,039 och 0,116 mg/nm 3 tg 11% O 2 i oktober. Gasfas + partikelbundet. Mätperiod mellan 30min och 8 timmar. Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år. Villkoret klarades 2014. På panna 1-3 uppmättes halterna 0,023 och 0,097 mg/nm 3 tg i maj samt 0,049 och 0,136 mg/nm 3 tg i oktober. På panna 4 uppmättes halterna 0,045 och 0,051 mg/nm 3 tg i maj samt 0,056 och 0,166 mg/nm 3 tg i oktober. Dioxinvärdet avser TCDDekvivalenter beräknade enligt EU- modell (viktningen av olika dioxiner/furaner är annorlunda än enligt Eadon). Kontrolleras vid emissionsmätning 2 ggr/år MMD i Växjö 2013-09-03 Villkor 10 Förordning SFS 2013:253 Förordning SFS 2013:253 Villkoret klarades 2014. På panna 1-3 uppmättes halterna 0,0022 resp. 0,0019 ng/nm 3 tg. På panna 4 uppmättes halterna 0,0024 resp. 0,0027 ng/nm 3 tg. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 37

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Villkor för utsläpp av kondensat, Gärstadverket Parameter MMD i Växjö 2013-09-03 NH4-N Villkor 16 ph, Susp, Metaller Villkor 17 Utsläppsgränsvärde Förordning SFS 2013:253 Uppföljningsmetod Dioxiner Villkor 18 ph 6-11 vid drift Kontinuerlig mätning Ammoniumkväve (NH 4 -N) Sammanlagt årligt utsläpp max 5,6 g/ton avfall Sammanlagt utsläpp max 18 mg/l månadsmedel Uppföljning på timnivå Villkoret innehölls 2014. Sammantagen NH4-N för P1-P3 och P4 NH4-N ur månadssamlingsprov Kontinuerlig mätare finns som driftinstrument. Beräkning ur halt, kondensatflöde och avfallsmängd. 90 percentil av värden ska innehålla 18 mg/l Susp 15 mg/l Månadsmedel Metaller - begränsningsvärde månadsmedel är uppfyllt om minst 30 mg/l (95 % av värdena) och 45 mg/l (100 % av värdena) Villkoret innehölls 2014, se bilaga 4. P4: Kontinuerlig mätning, dygnsmedel P1-P3: stickprov dygn Månadssamlingsprov Ett begränsningsvärde är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under ett kalenderår inte överskrider värdet. Villkoret innehölls 2014, se bilaga 3. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 38

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Gärstadverket 2014 Kvicksilver och dess föreningar som (Hg) Kadmium och dess föreningar som (Cd) Bly och dess föreningar som (Pb) Nickel och dess föreningar som (Ni) Zink och dess föreningar som (Zn) Tallium och dess föreningar som (Tl) Arsenik och dess föreningar som (As) Krom och dess föreningar som (Cr) Koppar och dess föreningar som (Cu) 10 månader inte överskrider 5 µg/l Månadsmedel 2,5 µg/l Månadsmedel 15 µg/l Månadsmedel 20 µg/l Månadsmedel 100 µg/l Månadsmedel 5 µg/l Månadsmedel 20 µg/l Månadsmedel 30 µg/l Månadsmedel 20 µg/l Månadsmedel 0,03 mg/l Månadssamlingsprov 0,05 mg/l 0,2 mg/l 0,5 mg/l 1,5 mg/l 0,05 mg/l 0,15 mg/l 0,5 mg/l 0,5 mg/l Begränsningsvärde månadsmedel är uppfyllt om minst 10 månader inte överskrider Villkoren innehölls 2014, se bilaga 3. Dioxiner och furaner 0,1 ng/l 0,3 ng/l Emissionsmätning 2 ggr per år Max ett stickprov per år får överskridas Eller 5 % av de stickprov som tas Resultat vid emissionsmätningarna 2014. Panna 1-3 uppmättes halterna 0,00418 resp. 0,00355 ng/l. Panna 4 uppmättes halterna 0,00357 resp. 0,00364 ng/l. Villkoret innehölls 2014. F:\E\EM\03 Miljörapporter, årsrapporter\02 Gärstadverket\Miljörapport 2014\2015-03-24 MR Gärstad 2014 - slutversion.docx 39

Översiktskarta Gärstadverket med omnejd Ekängen Roxen Stångån Gärstadverket E4 motorväg b=q Tallboda q~äääçç~ Linköping C = Bilaga 2

Bilaga 3 sid 1 av 3 Sammanställning av rökgaskondensat från Gärstadverket, 2014, enligt kontrollprogram Specifika utsläpp Period Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December medel SFS 2013:253 MD 20130903 kondensatflöde m3 14695 14848 11904 8953 7441 2829 591 2232 3938 8171 12268 12887 8396 Klorid mg/l 1837 1457 1636 2000 3966 8085 8922 9627 7964 4492 3464 3371 3168 Sulfat mg/l 5805 4450 5519 6467 8203 12743 9073 8202 11292 8240 6688 25137 6693 Susp.substans mg/l 2 2 4 3 3 5 3 4 9 5 3 2 3,38 15,0 ph (per utsläppspunkt) 6-11 Ammoniumkväve mg/l 2,6 3,2 4,6 3,4 3,7 7,9 6,5 8,9 6,2 8,0 6,8 7,5 5,1 18 Koppar µg/l 1,0 2,0 3,7 2,2 1,1 1,0 1,0 1,1 1,8 1,0 1,7 1,0 1,7 500 20 Bly µg/l 0,3 0,3 0,4 0,3 1,5 0,4 0,5 0,4 0,5 2,3 0,3 2,6 0,9 200 15 Kadmium µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 50 3 Nickel µg/l 3,1 0,9 2,0 1,9 1,6 2,3 1,0 0,8 4,3 2,7 0,7 0,7 1,7 500 20 Zink µg/l 2,0 2,0 5,1 2,0 2,0 2,0 2,4 4,4 8,3 5,3 3,7 8,7 4,0 1500 100 Krom µg/l 0,9 0,5 2,0 1,5 1,8 1,2 1,1 0,5 3,5 1,7 0,7 0,6 1,2 500 30 Kobolt µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 Arsenik µg/l 2,4 1,0 3,0 1,9 5,1 3,8 3,0 10,0 10,0 2,7 2,5 6,1 3,4 150 20 Kvicksilver µg/l 0,2 0,3 0,3 0,2 0,3 0,1 0,9 0,0 0,2 0,2 0,3 0,2 0,3 30 5 Tallium µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 50 5 Kalcium mg/l 2,8 1,2 2,0 2,2 3,8 4,7 7,5 6,6 8,1 3,5 2,3 2,1 2,8 Dioxiner och furaner ng/l 4,18 4,18 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,0 0,3 0,3

Bilaga 3 sid 2 av 3 Prov på rökgaskondensat från Gärstadverket P1-3, 2014 Specifika utsläpp Period jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec MD 20130903 kondensatflöde m3 5550 4831 6140 3886 4546 2124 45 2229 3325 5854 5553 4913 Klorid mg/l 2937 2431 2325 3066 5243 8787 8301 9641 8678 4991 4845 6915 Sulfat mg/l 9727 8022 7003 9346 8468 12641 6500 8214 10912 6874 6713 11054 Susp.substans mg/l 2,2 3,5 5,1 3,2 3,3 5,6 2,0 4,2 9,0 5,9 3,3 6,2 15 ph 8,9 9 9,2 9,1 8,8 9,1 9,0 9,2 9,2 9,4 9,5 9,5 6-11 Ammoniumkväve mg/l 5 6,5 4,8 5,3 3,9 10 6 8,9 4,9 7,6 5,2 5,9 18 Koppar µg/l 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,14 1,70 1,00 1,00 1,00 20 Bly µg/l 0,5 0,21 0,357 0,363 2,39 0,5 0,5 0,4 0,5 2,7 0,2 6,5 15 Kadmium µg/l 0,05 0,0500 0,05 0,05 0,05 0,07 0,05 0,05 0,05 0,06 0,12 0,05 2,5 Nickel µg/l 5,01 1,67 1,95 2,45 1,43 2,62 0,56 0,85 4,11 3,15 0,56 0,90 20 Zink µg/l 2,00 2,00 8,02 2,0 2,00 2,00 2,49 4,44 8,49 5,74 5,67 11,70 100 Krom µg/l 0,50 0,50 1,23 0,50 2,51 1,26 0,69 0,50 4,11 2,18 0,72 0,65 30 Kobolt µg/l 0,110 0,050 0,050 0,140 0,050 0,069 0,050 0,050 0,081 0,154 0,051 0,050 Arsenik µg/l 3 1 4 3 2,0 4,0 3,0 10,0 10,0 3,0 2,0 3,0 20 Kvicksilver µg/l 0,214 0,243 0,109 0,1290 0,302 0,065 0,020 0,020 0,097 0,156 0,095 0,172 5 Tallium µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,100 0,100 0,100 0,100 0,100 0,100 0,100 0,100 5 Kalcium mg/l 6,28 2,3 1,4 1,57 4,8 3,59 12,1 6,63 8,14 3,44 3,14 4,5 Antimon µg/l 7,8 4,45 4,09 11,4 708 148 64,7 49,6 43,9 25,3 30,5 46,1 Dioxiner och furaner ng/l 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,3 analysvärde under detektionsgräns

Bilaga 3 sid 3 av 3 Prov på rökgaskondensat från Gärstadverket P4, 2014 Specifika utsläpp Period jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec MD 20130903 kondensatflöde m3 9145 10017 5764 5068 2895 704 546 3 613 2316 6716 7974 Klorid mg/l 1170 988 903 1182 1962 5969 8973 0 4089 3230 2323 1188 Sulfat mg/l 3424 2728 3939 4260 7787 13050 9286 0 13351 11694 6667 3817 Susp.substans mg/l 2,3 2,0 2,0 2,4 2,4 4,8 3,2 0,0 5,9 3,6 2,0 2,0 15 ph 8,8 8,4 8,5 8,3 9,0 9,3 9,1 9,3 9,3 8,8 8,7 6-11 Ammoniumkväve mg/l 1,1 1,6 4,4 2,0 3,3 1,7 6,5 0,0 13,0 9,0 8,1 8,5 18 Koppar µg/l 1,0 2,4 6,6 3,2 1,2 1,0 1,0 0,0 2,3 1,0 2,3 1,0 20 Bly µg/l 0,2 0,3 0,5 0,3 0,2 0,2 0,6 0,0 0,5 1,4 0,5 0,2 15 Kadmium µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 2,5 Nickel µg/l 1,9 0,6 2,0 1,5 1,9 1,5 1,1 0,0 5,7 1,6 0,7 0,5 20 Zink µg/l 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,4 0,0 7,5 4,1 2,0 6,8 100 Krom µg/l 1,1 0,5 2,8 2,3 0,7 1,1 1,1 0,0 0,5 0,5 0,7 0,5 30 Kobolt µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,5 0,2 0,1 0,1 Arsenik µg/l 2,0 1,0 2,0 1,0 10,0 3,0 3,0 0,0 10,0 2,0 3,0 8,0 20 Kvicksilver µg/l 0,3 0,4 0,4 0,2 0,2 0,3 1,0 0,0 0,8 0,4 0,5 0,3 5 Tallium µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 5 Kalcium µg/l 0,7 0,7 2,5 2,7 2,2 8,0 7,1 0,0 7,9 3,5 1,6 0,6 Antimon µg/l 2,8 2,0 3,4 2,6 2,5 12,5 14,1 0,0 44,3 27,7 13,9 4,8 Dioxiner och furaner ng/l 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,3 analysvärde under detektionsgräns

Bilaga 4 sid 1 av 2 Kvartalsrapport enligt kontrollprogram för 2014 Tekniska Verkens förbränningsanläggningar i Linköping Villkor svavel och kväveoxider, Linköpings tätort (exklusive Gärstadverkets P4) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. Årsvillkor Svavel mg/mj 23 14 10 5 3 5 2 3 4 4 17 23 12 50 mg/mj Kväveoxider mg/mj 48 46 45 48 44 44 66 58 55 58 51 57 51 90 mg/mj Villkor svavel och kväveoxider, Ljungsbros fjärrvärmenät jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. Årsvillkor Svavel mg/mj 19 18 11 9 13 0 28 18 18 16 7 18 15 100 mg/mj Kväveoxider mg/mj 137 125 130 135 140 137 142 140 141 140 126 110 130 150 mg/mj Gärstadverket uppföljning av villkor i gällande miljödom utöver SFS 2013:253 Emissioner jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. Årsvillkor Bubbla Gärstadverket Kväveoxider mg/mj 40 44 42 44 42 35 39 56 44 38 41 39 41,6 50 mg/mj Lustgas mg/mj 2 3 3 3 3 4 6 7 6 6 6 5 4 15 mg/mj Ammoniak mg/mj 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,3 0,5 0,1 0,4 0,3 0,1 0,1 0,2 5 mg/mj SO2 mg/nm3 11% O2 7,1 7,1 8,6 8,3 8,7 9,9 4,6 14,6 10,7 2,9 2,2 0,6 6,8 30 mg/nm3 11 % O2 Utsläpp av kondensat Ammonium mg/l 3 3 5 3 4 8 6 9 6 8 7 8 5 18 mg/l Ammonium g/ton förbränt avfall 1,0 1,4 1,7 0,9 0,8 0,8 0,2 1,1 0,7 1,8 2,6 2,5 1,3 5,6 g/ton avfall Avfallsmängd avfallsförbränning ton P1-P4 38317 33698 32898 32518 33711 29443 20529 18501 34572 36177 32286 38611 381260 600 000 ton/år varav farligt avfall ton 1520 1783 2331 3786 5171 2784 2510 3180 2802 2426 1993 1683 31 969 70 000 ton/år Avfallspannornas alla halter i mg/nm3 är normerade till 11 % O2 Sida 1 av 2

Bilaga 4 sid 2 av 2 Kraftvärmeverket uppföljning av villkor i gällande miljödom Emissioner jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. Villkor KV1 inkl HVC10 Svavel mg/mj 32 21 15 5 0 4 0 1 3 8 28 33 21 40 mgmj KV1 P1-P3 NOx mg/mj 54 50 51 51 57 78 74 63 94 73 53 56 56 70 mg/mj Bubbla Lustgas mg/nm3 tg 20 27 24 18 14 18 22 25 21 24 26 20 23 30 mg/nm3 kolpanna Ammoniak mg/nm3 tg 2 1 0 0 0 3 0 0 0 0 1 1 1 12 mg/nm3 CO överskridande Antal riktvärde 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 - stoft mg/mj 10 9 0,38 2 0 0 0 0 0 1 4 4 6 10 mg/mj oljepanna stoft mg/mj 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 6 20 mg/mj träpannan CO Överskridande Antalriktvärde 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 4 0 5 rökgas stoft mg/mj 1,8 1,6 1,0 0,4 0,2 0,1 0,1 0,1 0,3 0,2 0,3 0,3 0,7 10 mg/mj Bergrum utpumpat grundvatten m3 1200 4200 4700 4500 0 0 0 0 0 0 0 0 14 600 25 000 m3 Stångån Överskridande Antal temphöjning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 - Ska ej överskridas Månadsmaxhöjning C 0,0 0,0 0,4 1,5 1,0 2,2 2,7 4,3 5,0 4,7 3,9 0,1 5,0 Max 5 Ammonium andel driftdygn över 12 kg % 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3,8 0,0 0,4 Max 5% susp andel mätresultaten över 10 mg/l % 0,7 Max 5% Överskrid NH4-utsläpp Antal vid låg O2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 - Utsläpp av kondensat Arsenik µg/l 1,00 1,00 2,00 1,00 4,00 1,00 4,00 7,00 2,42 2,62 3,15 2,1 100 Bly µg/l 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 1,7 0,9 7,3 7,1 2,6 3,6 2,9 100 Kadmium µg/l 0,2 0,1 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,2 0,3 0,3 0,2 0,2 5 Koppar µg/l 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,2 1,0 4,9 4,4 2,4 2,8 2,5 50 Krom µg/l 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 0,50 0,50 4,52 1,18 0,77 0,50 1,5 50 Kvicksilver µg/l 0,02 0,02 0,02 0,02 0,03 0,03 0,03 0,20 0,16 0,17 0,06 0,1 5 Zink µg/l 48 42 21 23 28 63 25 336 270 1310 862 322 600 Sida 2 av 2

Tekniska Verkens anläggningar i Linköping Bilaga 5 Beräkning av kväveoxidutsläpp. 2014 Anläggning Enhet jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. NOx mg/mj Kraftvärme- mg/mj 46 46 53 55 0 0 0 0 0 105 44 47 verket kg NOx 7322 5656 4693 958 0 0 0 0 0 914 5699 9088 34 330 48 Kolpannan MWh 39327 30311 20527 2037 0 0 0 0 0 1978 30541 46280 171 002 MWh tillf 44166 34119 24554 4879 0 0 0 0 0 2422 35826 54119 200 085 Kraftvärme- mg/mj 55 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 54 verket kg NOx 4944 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1394 6 338 55 Oljepannan MWh 19740 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 6900 26 647 MWh tillf 24890 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7118 32 009 Kraftvärme- mg/mj 65 58 53 55 62 91 85 72 104 72 60 65 verket kg NOx 11937 8928 9024 8616 2808 795 7883 5527 3428 12863 9152 12197 93 158 65 Träpannan MWh 53374 43996 46886 33370 4610 2035 11590 9995 3312 28732 40951 52208 331 057 MWh tillf 51281 42499 46963 43292 12545 2424 25910 21389 9127 49793 42081 51772 399 075 Gärstadverket mg/mj 32 41 37 46 41 42 49 56 49 44 49 52 P1+P2+P3 kg NOx 7222 7812 8514 9041 8724 6737 2251 12282 10471 9498 9647 10909 103 108 44 MWh 62994 55864 64248 51535 54575 27951 10340 56058 45172 42182 8892 10517 490 328 MWh tillf 62473 53577 63451 55188 59248 44173 12722 61180 58951 59876 55026 58694 644 558 Gärstadverket mg/mj 49 48 49 42 42 28 36 78 38 32 32 25 P4 kg NOx 10412 9360 7492 7455 7646 5106 6225 31 6672 5689 5795 5140 77 024 38 Ingår ej i nätbubblan! MWh 62521 58258 44181 50056 47294 44997 42087 98 43713 48042 51823 59995 553 064 MWh tillf 58630 53689 42720 48948 50205 50469 47397 111 48663 50070 49695 56742 557 338 Gärstadverket mg/mj 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Gasturbin kg NOx 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0-0 MWh 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 MWh tillf 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 - Kraftvärmeverket oljeförbr,m3 8 0 4 35 0 10 0 6 0 18 13 54 147 verket A fett/bioolja m3 HVC10 NOx mg/mj 163 163 163 163 163 163 163 163 163 163 163 163 besiktning-12 NOx-kg 48 0 22 220 0 63 0 38 0 115 83 341 928 162 MWh 65 0 26 300 0 114 0 60 1 137 133 441 1 278 MWh tillf 82 0 38 376 0 108 0 65 0 196 141 582 1 587 Tannefors oljeförbr,m3 15 0 0 0 0 0 0 23 0 0 0 12 50 HVC 30 NOx mg/mj 133 133 133 133 133 133 133 133 133 133 133 133 besiktning-12 NOx-kg 77 0 0 0 0 0 0 118 0 0 0 61 256 133 MWh 169 1 0 0 0 0 0 223 0 0 0 39 432 MWh tillf 161 0 0 0 0 0 0 245 0 0 0 128 535 Lambohov oljeförbr,m3 143 0 9 0 0 0 17 0 0 0 0 136 304 HVC 60 NOx mg/mj 201 201 201 201 201 201 201 201 201 201 201 201 besiktning-14 NOx-kg 1111 0 68 0 0 0 130 0 0 0 0 1063 2 371 201 MWh 1497 0 56 0 0 0 191 0 0 0 0 1431 3 176 MWh tillf 1535 0 94 0 0 0 180 0 0 0 0 1469 3 277 Ullstämma oljeförbr,m3 49 8 0 0 0 0 0 0 0 12 0 94 162 HVC 70 NOx mg/mj 153 153 153 153 153 153 153 153 153 153 153 153 besiktning-14 NOx-kg 288 44 0 0 0 0 0 0 0 71 0 555 959 153 MWh 505 45 0 0 0 0 0 0 0 146 0 854 1 550 MWh tillf 523 81 0 0 0 0 0 0 0 129 0 1008 1 741 FFV oljeförbr,m3 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 HVC 80 NOx mg/mj 81 81 81 81 81 81 81 81 81 81 81 81 besiktning-07 NOx-kg 8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 8 81 MWh 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 MWh tillf 27 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 27 Universitets- oljeförbr,m3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 - sjukhuset NOx mg/mj 119 119 119 119 119 119 119 119 119 119 119 119 HVC 90 NOx-kg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0-0 besiktning-06 MWh 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 MWh tillf 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 - kg NOx 43369 31801 29813 26290 19178 12701 16490 17995 20571 29150 30375 40748 318 480 NOx i bubbla kg 32957 22441 22321 18835 11532 7595 10265 17964 13899 23460 24580 35607 241 456 GWh tillf. 244 184 178 153 122 97 86 83 117 162 183 232 1 840 GWh tillf i bubbla 185 130 135 104 72 47 39 83 68 112 133 175 1 283 NOx bubbla mg/mj 49 48 46 50 45 45 73 60 57 58 51 57 52 Villkor, årsmedelvärde 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 - Bubbla kväveoxid jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. NOx mg/mj GWh tillf 120 77 72 48 13 2 26 21 9 52 78 113 631 Kväveoxid KV1 P1-P3 NOx- utsläpp kg 24202 14584 13717 9574 2808 795 7883 5527 3428 13777 14851 22679 133826 59 NOx mg/mj 56 53 53 55 62 91 85 72 104 73 53 56 GWh tillf 121 107 106 104 109 95 60 61 108 110 105 115 1202 Kväveoxid Gärstad NOx- utsläpp kg 17634 17173 16006 16496 16370 11843 8476 12313 17143 15187 15441 16049 180132 42 NOx mg/mj 40 44 42 44 42 35 39 56 44 38 41 39

Tekniska Verkens anläggningar i Linköping Bilaga 6 Beräkning av svavelutsläpp 2014 Anläggning jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. S mg/mj Kraftvärme- mg/mj 56 47 44 47 0 0 0 0 0 48 57 58 verket kg S 8845 5786 3907 821 0 0 0 0 0 415 7411 11327 38510 53 Kolpannan MWh 39327 30311 20527 2037 0 0 0 0 0 1978 30541 46280 171002 MWh tillf 44166 34119 24554 4879 0 0 0 0 0 2422 35826 54119 200085 Kraftvärmeverket oljeförbr,m3 2111 0 0 0 0 0 0 0 0 0 6 662 2779 A fett/bioolja m3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Oljepannan S mg/mj 56 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 62 s-utsläpp, kg 5051 0 0 0 0 0 0 0 0 0 15 1584 6650 58 MWh 19740 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 6900 26647 MWh tillf 24890 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7118 32009 Kraftvärme- S mg/mj 0 0 0 0 0 1 0 1 3 6 3 3 verket kg S 9 24 7 4 6 11 9 67 108 1042 386 548 2221 1,6 Träpannan MWh 53374 43996 46886 33370 4610 2035 11590 9995 3312 28732 40951 52208 331057 MWh tillf 50803 42105 46484 42335 12371 2308 25117 20747 8814 49793 42081 51772 394730 Gärstadverket S mg/mj 4 4 4 4 4 5 5 4 4 1 1 0 P1-P3 s-utsläpp, kg 850 758 829 782 885 723 248 893 940 223 196 64 7391 3 P1+P2+P3 MWh 62994 55864 64248 51535 54575 27951 10340 56058 45172 42182 8892 10517 490328 MWh tillf 62473 53577 63451 55188 59248 44173 12722 61180 58951 59876 55026 58694 644558 Gärstadverket oljeförbr,m3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Gasturbin S mg/mj 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 s-utsläpp, kg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 MWh 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 MWh tillf 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Gärstadverket S mg/mj 0,0 0,0 0,6 0 0 1 0 0 1 0 0 0 P4 s-utsläpp, kg 2 7 85 80 59 202 20 0 198 87 29 2 770 0 Ingår ej i nätbubblan! MWh 62521 58258 44181 50056 47294 44997 42087 98 43713 48042 51823 59995 553064 MWh tillf 58630 53689 42720 48948 50205 50469 47397 111 48663 50070 49695 56742 557338 Kraftvärmeverlet oljeförbr,m3 8 0 4 35 0 10 0 6 0 18 13 54 147 A fett/bioolja m3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 HVC10 S mg/mj 62 0 62 62 0 62 0 62 0 62 62 62 s-utsläpp, kg 18 0 8 83 0 24 0 14 0 44 31 129 353 62 MWh 65 0 26 300 0 114 0 60 1 137 133 441 1278 MWh tillf 82 0 38 376 0 108 0 65 0 196 141 582 1587 Tannefors oljeförbr,m3 15 0 0 0 0 0 0 23 0 0 0 12 50 HVC 30 S mg/mj 62 0 0 0 0 0 0 62 0 0 0 62 s-utsläpp, kg 36 0 0 0 0 0 0 55 0 0 0 28 119 62 MWh 169 1 0 0 0 0 0 223 0 0 0 39 432 MWh tillf 161 0 0 0 0 0 0 245 0 0 0 128 535 Lambohov oljeförbr,m3 143 0 9 0 0 0 17 0 0 0 0 136 304 HVC 60 S mg/mj 62 ########## 62 0 0 0 62 0 0 0 0 62 s-utsläpp, kg 341 0 21 0 0 0 40 0 0 0 0 326 728 62 MWh 1497 0 56 0 0 0 191 0 0 0 0 1431 3176 MWh tillf 1535 0 94 0 0 0 180 0 0 0 0 1469 3277 Ullstämma oljeförbr,m3 49 8 0 0 0 0 0 0 0 12 0 94 162 HVC 70 S mg/mj 62 62 0 0 0 0 0 0 0 62 0 62 s-utsläpp, kg 116 18 0 0 0 0 0 0 0 29 0 224 387 62 MWh 505 45 0 0 0 0 0 0 0 146 0 854 1550 MWh tillf 523 81 0 0 0 0 0 0 0 129 0 1008 1741 FFV oljeförbr,m3 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 HVC 80 S mg/mj 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 s-utsläpp, kg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5 MWh 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 MWh tillf 27 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 27 Universitets- oljeförbr,m3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 sjukhuset S mg/mj 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 HVC 90 s-utsläpp, kg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 MWh 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 MWh tillf 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 S-utsläpp, kg 15269 6593 4857 1770 950 959 316 1030 1246 1839 8069 14232 57 129 S i bubbla kg 15267 6586 4771 1690 891 757 297 1030 1048 1752 8039 14231 56 359 GWh tillf 243 184 177 152 122 97 85 82 116 162 183 232 1836 GWh tillf i bubbla 185 130 135 103 72 47 38 82 68 112 133 175 1279 S-bubbla mg/mj 23 14 10 5 3 5 2 3 4 4 17 23 12 Villkor S mg/mj 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 Bubbla svavel jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack. S mg/mj GWh tillf 120 76 71 48 12 2 25 21 9 52 78 114 628 Svavel Kraftvärmeverket S- utsläpp kg 13924 5810 3922 908 6 35 9 82 108 1500 7843 13588 47734 21,10 S mg/mj 32 21 15 5 0 4 0 1 3 8 28 33 MWh tillf 121 107 106 104 109 95 60 61 108 110 105 115 1202 Svavel Gärstad S- utsläpp kg 852 765 914 862 944 924 267 893 1138 310 226 66 8161 1,89

Miljöinstrument Gärstadverket Pannindividuellt instrument, panna 1, Före slangfilter Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal Kalibreringsintervall CO Palgo/Bodenseewerk MCS 100 IR-spektrometri 0-400 mg/nm3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn NO Palgo/Bodenseewerk MCS 100 IR-spektrometri 0-500 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO 2 Palgo/Bodenseewerk MCS 100 IR-spektrometri 0-20 vol % tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn H 2 O Palgo/Bodenseewerk MCS 100 IR-spektrometri 0-40 vol % 1 g/år HCL Palgo/Bodenseewerk MCS 100 IR-spektrometri 0-3000 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn SO2 Palgo/Bodenseewerk MCS 100 IR-spektrometri 0-500 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn O 2 ABB/ZDT-FG Zirkoniumcell 0-25 vol % vg 1 g/år NH 3 Simens/LDS6 Laserdiod 0-50 mg/nm 3 tg Pannindividuellt instrument, panna 1, efter slangfilter. (Redundant för gemensam mätning, pannorna 1-3) Parameter Mätinstrument Mätmetod Mätområde Enhet Kalibreringsintervall/QAL3 Leverantör och instrument (UV, IR, annan) mätsignal NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-340 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn N 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-200 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-500 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn H 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % 1 g/år NH 3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-400 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 vol % tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn O 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E Zirkoniumcell 0-25 vol % tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CH 4 SICK/MAIHAK S710 IR-spektrometri 0-70 mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn SO 2 SICK/MAIHAK S710 IR-spektrometri 0-300 mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn Stoft SICK/MAIHAK FW 101 Laserdiod 0-20 mg/nm 3 vg 1 g/år Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: 30453-2 Godkänd av: Gäller fr.o.m 2015-01-08 Dokumentägare: Ulf Walsö (ulfcar) Sida 1(6)

Pannindividuella driftinstrument, pannorna 2-3, Före slangfilter Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal Kalibreringsintervall NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-350 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-3000 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn H 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % 1 g/år CO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-400 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 vol % tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn SO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-500 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn NH 3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn O2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-25 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn O 2 ABB/ZDT-FG Zirkoniumcell 0-25 vol % vg 1 g/år NH 3 Simens/LDS6 Laserdiod 0-50 mg/nm 3 tg 1 g/år Pannindividuella driftinstrument, pannorna 2-3, Efter slangfilter Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal Kalibreringsintervall/QAL3 NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-340 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn N 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-200 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-500 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn NO x SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-500 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn H 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % 1 g/år NH 3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-400 mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 vol % vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn O 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E Zirkoniumcell 0-25 vol % tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CH 4 SICK/MAIHAK S710 IR-spektrometri 0-75 mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn SO 2 SICK/MAIHAK S710 IR-spektrometri 0-300 mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn Stoft SICK/MAIHAK FW 101 Laserdiod 0-20 mg/nm 3 vg 1 g/år Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: 30453-2 Titel: Miljöinstrument Gärstadverket Sida 2(6)

Gemensam mätning, pannorna 1-3, efter rökgaskondensering. Redovisande. Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal Kalibreringsintervall/QAL3 NO SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-340 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn N 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-200 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn HCL SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn NO x SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-500 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn H 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-40 vol % 1 g/år NH 3 SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-400 mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-20 vol % vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn O 2 SICK/MAIHAK MCS 100 FT Zirkoniumcell 0-25 vol % tg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn CH 4 SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-75 mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn SO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 FT FTIR-spektrometri 0-300 mg/nm 3 vg Spann 1 g/mån, Nolla 1 g/dygn Stoft SICK/MAIHAK FW 101 Laserdiod 0-20 mg/nm 3 vg 1 g/år Pannindividuellt driftinstrument, Panna 4, System 2 Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-3000 mg/nm 3 tg SO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-500 mg/nm 3 tg NH 3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-500 mg/nm 3 tg NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-100 mg/nm 3 tg H 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % CO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 vol % tg O 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E Zirkoniumcell 0-21 vol % tg 1 g/år Kalibreringsintervall Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: 30453-2 Titel: Miljöinstrument Gärstadverket Sida 3(6)

Pannindividuellt instrument, Panna 4, System 3 (Redundant för system 4) Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-100 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån SO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-100 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån NH 3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-50 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-100 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån NO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-100 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån H 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % Kontroll 1 g/mån CO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 vol % tg Kontroll 1 g/mån CO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-400 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån HC SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-100 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån O 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E Zirkoniumcell 0-21 vol % tg 1g/år QAL3 Pannindividuellt instrument, Panna 4, System 4 Redovisande Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal HCL SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-100 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån SO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-100 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån NH 3 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-50 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån NO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-100 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån NO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-100 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån H 2 O SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-40 vol % Kontroll 1 g/mån CO 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-20 vol % tg Kontroll 1 g/mån CO SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-400 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån HC SICK/MAIHAK MCS 100 E IR-spektrometri 0-100 mg/nm 3 tg Kontroll 1 g/mån O 2 SICK/MAIHAK MCS 100 E Zirkoniumcell 0-21 vol % tg 1g/år QAL 3 Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: 30453-2 Titel: Miljöinstrument Gärstadverket Sida 4(6)

Pannindividuellt instrument, Panna 4, Övrigt Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal CO Land Model 9200 MK2 IR 0-2000 ppm vg 2 g/år NH 3 Opsis Model LD500 Laser diod 0-50 mg/nm 3 vg 1 g/år O 2 Opsis Oxygen Monitor O2000 Zirkoniumcell 0-21 vol % vg 6 g/år Stoft SICK/MAIHAK RM 210 Laserdiod 0-20 mg/nm3 vg 1 g/år Kalibreringsintervall Gasturbinen Gärstadverket Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Enhet mätsignal Kalibreringsintervall/QAL3 NH 3 ABB/ACF-NT FTIR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg 1 g/mån vid drift CO ABB/ACF-NT FTIR-spektrometri 0-400 mg/nm 3 tg 1 g/mån vid drift NO 2 ABB/ACF-NT FTIR-spektrometri 0-100 mg/nm 3 tg 1 g/mån vid drift NO ABB/ACF-NT FTIR-spektrometri 0-100 mg/nm3 tg 1 g/mån vid drift N 2 O ABB/ACF-NT FTIR-spektrometri 0-20 mg/nm 3 tg 1 g/mån vid drift O 2 ABB/ACF-NT Zirkoniumcell 0-21 vol % tg 1 g/mån vid drift Stoft Durrg/D-R300 Laserdiod 0-20 mg/nm 3 vg 1 g/år vid drift Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: 30453-2 Titel: Miljöinstrument Gärstadverket Sida 5(6)

KONDENSAT Gemensam mätning, pannorna 1-3 KV 50 Parameter Mätinstrument Leverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Automatisk Nollpunktskalibering Manuellt kontrollintervall ph Knick Protos Elektrod 0-14 - 1 gång/mån NH 4 -N AMTAX Compact Avdrivning. 2-120 mg/l Dagligen Auto Susp. Hach Lange SC 100 Optisk 0-20 mg/l - Endast rengöring Material Kondensat flöde Siemens Sitrans MAG 5000 Magnetisk 0-30 m3/h - 1 gång/3 år Panna 4 KV 60 Parameter Mätinstrumentleverantör och instrument Mätmetod (UV, IR, annan) Mätområde Automatisk Nollpunktskalibering Manuellt kontrollintervall ph Knick Protos Elektrod 0-14 - 1 gång/mån NH 4 -N AMTAX Compact Avdrivning. 2-120 mg/l Dagligen Auto Susp. Hach Lange Solitax ts-line Optisk 0-20 mg/l - Endast rengöring Material Kondensat flöde Siemens Sitrans MAG 6000 Magnetisk 0-25 m3/h - 1 gång/3 år Original lagras elektroniskt! Dok.Nr: 30453-2 Titel: Miljöinstrument Gärstadverket Sida 6(6)

Bilaga 8 Avfallshantering 2014 FARLIGT AVFALL Avfallstyp och kod Kod Behandlingsföretag Gärstad panna 1,2, 3 och 4 mängd (kg) färg- och lackavfall 08:01:11 RagnSells 36 slam från rökgaskondenser 10:01:18 Tekniska verken 426 390 askvatten 10:01:22 Tekniska verken 194 810 oljeavfall 12:01:09 Tekniska verken 832 oljeavfall 13:02:05 Reci Olja 190 oljeavskiljaravfall 13:05:02 Tekniska verken 13 240 filterstrumpor 15:02:02 Sakab 45 oljefilter 16:01:07 RagnSells 138 elektronikavfall 16:02:13 Sims Recycling 291 metallhaltigt avfall 16:06:01 Stena 23 oljehaltigt vatten 16:07:08 Tekniska verken 22900 flygaska 19:01:13 Langöya, Norge 11 389 020 lysrör, Hg-lampor 20:01:21 El-Kretsen 2 oljeavfall 20:01:26 Reci Olja 5228 småbatterier 20:01:33 Tekniska verken 5 elektronikavfall 20:01:36 El-kretsen 6 farligt avfall förbränning 20:03:01 Tekniska verken 20 AVFALL TILL GÄRSTAD AVFALL OCH ÅTERVINNING Avfallstyp Panna 1,2,3 och 4 (ton) skrot till återvinning 52 brännbart avfall till förbränning 16 icke brännbart avfall till deponi 48 osorterat avfall till sorteringsanläggning 169 kondensatvatten 1519 slagg från panna 1,2, 3 och 4 91639 slam från panna 1,2,3 och 4 7 askslam från panna 1,2,3 och 4 1024 industrislam 43

Bilaga 9 Kemikalieförbrukning Gärstadverket 2014 Kemikalie Användnings- Förbrukning område Gärstadverket 2014 Aktivt kol rökgasreningen 122 ton Ammoniak ph justering av pannvatten samt 800 liter dosering innan gasturbinen för NOxreduktion Eldningsolja bränsle till stödoljebrännare och 454,6 m3 gasturbin Fällningsmedel fällningskemikalie rökgaskondensering 20 485 kg Glykol till kylkrets och ventilationsaggregat 508 liter Grovrengöringsmedel skurmedel 720 liter Järnklorid fällningskemikalie 8,7 ton Natriumhydroxid, ph-justering i kondenseringen 2243 ton NaOH (50 %) Natriumklorid jonbytesfilter för produktion av 11675 kg matarvatten Jonbytarmassa beredning av matarvatten 2200 l Saltsyra, HCl, 25-34 % tvätt av golv och ph-elektrod samt ph 1987 kg justering i kondenseringen Skumdämpare slaggtråg 1800 kg Släckt kalk avfallspannornas rökgasrening 5206 ton Smörjfett smörjmedel för pumpar, ventiler m.m. 560 kg Smörjolja diverse 6341 liter Svavelsyra, 25 % analyskemikalie 21 liter Trinatriumfosfat, Na 3PO 4 produktion av matarvatten 175 kg Urea dosering in i pannorna för NOxreduktion. 2235 ton

Rapport för stationär kyl-/värmepumputrustning (aggregat/anläggning) med HFC-köldmedier enligt SFS 2007:846 Rapporten avser: Q Skrotning av aggregat [x] Årsrapport Avser år: 2014 För Löprr: Ts-myndighet Operatör: Tekniska verken Tef: Fax: Ul K Utdelningsadress: Postnr: Ort: Linköping P: tu % CL Ul o Q Kontaktperson: Fakluraadress (omannan än postadress): Organisationsnummer: Tel: Ul ii o z Kontroll av läckage (periodvis) och ev. uppföljande läckagekontroller har utförts på utrustning placerad på adressen med fastighets beteckning nedan eller på fartyg med nedanstående namn Tekniska verken, Gärstad, Linköping Fastighetsbeteckning/Fartygsnamn/Adress och enligt bifogad aggregatförteckning, bilaga Utrustningen är kontrollerad och uppfyller gällande krav (registerföring och täthet) Kontrollen har utförts av nedanstående certlflerade företag: (obligatorisk uppgift) Företag (namn) Cert..nr. Företag (namn) Gert..nr. Torpheimer System AB 183 I o Följande aggregat har skrotats: Kylföretag^ Datum: Cert.nr.: Vid flera aggregat, se aggregatförteckning, bilaga. Vi Omliändertagen mängd: O (kg) HCFC O (kg) HFC os CL Q 2 Köldmedie hantering (avser anläggningen totalt.) Totalt installerad köldmediemängd (kg): Sammanlagd påfylld köldmediemängd (kg): (ej nyinstallation/konvertering) Sammanlagd omhändertagen köldmediemängd (kg): HCFC HFC >^ 0 441,2 0 0 65,0 SS 13 W Operatäifl, Namn Ort: Linköping Datum: { M ~ ^Q/6_ Namfiförtydligande,-, / Bektronisk signatur

Aggregatförteckning Bilaga till [^kontrollrapport Nr [X] Ars rapport Sid.nr _\ av _2_ Datum 2014-06-12 Anläggning Tekniska verken, Gärstad, Linköping [x]gäller anläggning I [Gäller aggregat Varje aggregat skall identifieras med ett nummer, en kodbokstav, fyllnadsmängd octi typ av köldmedium. [Denna beteckning skall följa aggregaten vid kommande rapporter. Kodbokstav för användningssätt: K = Kyl F = Frys L = Luftkonditionering V = Värmepump Vid aggregat med flera system kan beteckning anges per system eller per aggregat. T ex 6.1L5R22, 6.2L5F!22, 6.3L5R22 eller 6L15R22. Ö = Övrigt Agg 'egatbeteck ling Datum för lä ckagekontroll Noteringar Nr Fyllnadsmängd Kod KM-typ (kg) Periodisk Uppföljande (Förändringar jännfört med föregående år, t.ex. nyinstallation, skrotning) 050.144.020:A V 30 R410A 2014-06-12 Certifierad person: Kaj Lindström, Cert.nummer: 15476 FÖRETAG: Torptieimer SystemAB, Ståttiögavägen 48, 60223, Norrköping Telefon: 010-7053000 Cert.nummer: 183 050.144.020:6 V 30 R410A 2014-06-12 Certifierad person: Kaj Lindström, Cert.nummer: 15476 FÖRETAG: Torpheimer SystemAB, Ståthögavägen 48, 60223, Norrköping Telefon: 010-7053000 Cert.nummer: 183 061.144. A001:A L 179 R134a 2014-06-12 Certifierad person: Kaj Lindström, Cert.nummer: 15476 FÖRETAG: Torpheimer SystemAB, Ståthögavägen 48, 60223, Norrköping Telefon: 010-7053000 Cert.nummer: 183 061.144. A001:A L 179 R134a 2014-07-30 Certifierad person: Kaj Lindström, Cert.nummer: 15476 FÖRETAG: Torpheimer SystemAB, Ståthögavägen 48, 60223, Norrköping Telefon: 010-7053000 Cert.nummer: 183 061.144. A001B L 179 R134a 2014-06-12 Certifierad person: Kaj Lindström, Cert.nummer: 15476 FÖRETAG: Torpheimer SystemAB, Ståthögavägen 48, 60223, Norrköping Telefon: 010-7053000 Cert.nummer: 183 061.144. A001B L 179 R134a 2014-07-30 Certifierad person: Kaj Lindström, Cert.nummer: 15476 FÖRETAG: Torpheimer SystemAB, Ståthögavägen 48, 60223, Norrköping Telefon: 010-7053000 Cert.nummer: 183 144A1VKA1 L 15 R404A 2014-06-12 Certifierad person: Kaj Lindström, Cert.nummer: 15476 FÖRETAG: Torpheimer SystemAB, Ståthögavägen 48, 60223, Norrköping Telefon: 010-7053000 Cert.nummer: 183 KiV104 L 5 R407C 2014-06-12 Certifierad person: Kaj Lindström, Cert.nummer: 15476 FÖRETAG: Torpheimer SystemAB, Ståthögavägen 48, 60223, Norrköping Telefon: 010-7053000 Cert.nummer: 183

Aggregatförteckning Bilaga till l<ontrollrapportnr [X]Års rapport Sid.nr _2 av_2_ Datum 2014-06-12 Anläggning Tekniska verken, Gärstad, Linköping [X]Gäller anläggning I I Gäller aggregat Varje aggregat skall identifieras med ett nummer, en kodbokstav, fyllnadsmängd octi typ av köldmedium. Denna beteckning skall följa aggregaten vid kommande rapporter. Kodbokstav för användningssätt: K = Kyl F = Frys L = Luftkonditionering V = Värmepump Vid aggregat med flera system kan beteckning anges per system eller per aggregat. T ex 6.1L5R22, 6.2L5R22, 6.3L5R22 eller 6L15R22. Ö = Övrigt Agg "egatbeteckr ling Datum för lä ckagekontroll Noteringar Nr Kod Fyllnadsmängd (kg) KM-typ Periodisk Uppföljande (Förändringar jämfört med föregående år, t.ex. nyinstallation, skrotning) KM07 L 3,2 R407C 2014-06-12 Certifierad person: Kaj Lindström, Cert.nummer: 15476 FÖRETAG: Torptieimer SystemAB, Ståttiögavägen 48, 60223, Norrköping Telefon: 010-7053000 Cert.nummer: 183

Torpheimer SystemAB Ståthögavägen 48, 60223 Norrl<öping 010-7053000 Underlag för årsrapport Anläggning Namn Tel<nisl<a verl<en 1 Adress Tel<nisl<a verken, Gärstad, Linköping Mängder enligt nedan skall sammanräknas på årsrapporten. Årsrapporten undertecl<nas sedan av ägare/brukare med namn och datum för ifyllnad och skall vara tillsynsmyndighet tillhanda senast 31/3. Avser är: 2014 Köldmediehantering (avser anläggningen totalt.) HCFC HFC Totalt installerad köldmediemängd (kg): Sammanlagd påfylld köldmediemängd (kg): (ej nyinstallation/konvertering) Sammanlagd omhändertagen köldmediemängd (kg): 441,2 65,0 Datum Aggregat/system Avtappad mängd Avtappat KM Påfylld mängd påfyllt KM 2014-07-29 061.144. A001:A 50 kg R134a 2014-07-29 061.144. A001B 15 kg R134a

Anläggningar som berörs av årsrapport - 2014 Anläggningar * Namn Besöksadress Ort Installerad Varning Tel<nisl<a verisen Gärstad Linköping 441,2 kg ' Listan omfattar samtliga anläggningar som under året haft en sammaknlagd Installerad KlVI-mängd av 10 Mlo eller över, fördelat på aggregat som innehåller 3 kg eller mer. Anläggtng som uppf^ler kriterierna men där ingen Periodisk eller Uppföljande iäcksökning gjorts markeras med ett "X" i kolumnen Varning. 2015-02-18 Torptieimer SystemAB, Norrköping

MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket(0580-124-02) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 0 Luft As 6, kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385:200 4 1 Luft Cd 0,51 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385:200 4 Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut Provresultat påverkas mycket av aktuellt bränsle vid emissionsmätni ngen. På grund av stora variationer i bränslekvalitet samt få provtagningar kan stora variationer i uppskattad mängd uppstå. - Totalt Ut Provresultat påverkas mycket av aktuellt bränsle vid emissionsmätni ngen. På grund av stora variationer i bränslekvalitet samt få provtagningar kan stora variationer i uppskattad mängd uppstå. Version: 1 1 / 8

MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket(0580-124-02) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 2 Luft CO2 408351000, kg/år C ETS enl lagen om handel m utsläppsrät ter 3 Luft CO2 159123000, kg/år C ETS enl lagen om handel m utsläppsrät ter 4 Luft CO2 249228000, kg/år C ETS från rökgasber äkning 5 Luft Cr 20,8 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385:200 4 Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut Fossilt Del Ut Biogent Del Ut - Totalt Ut Provresultat påverkas mycket av aktuellt bränsle vid emissionsmätni ngen. På grund av stora variationer i bränslekvalitet samt få provtagningar kan stora variationer i uppskattad mängd uppstå. Version: 1 2 / 8

MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket(0580-124-02) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 6 Luft Cu 49,7 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385:200 4 7 Luft DX-ITEQ 0,0000036 kg/år M CEN/ISO SS-EN 1948-1:20 06 Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut Provresultat påverkas mycket av aktuellt bränsle vid emissionsmätni ngen. På grund av stora variationer i bränslekvalitet samt få provtagningar kan stora variationer i uppskattad mängd uppstå. - Totalt Ut Version: 1 3 / 8

MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket(0580-124-02) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 8 Luft Hg 4,7 kg/år M CEN/ISO SS-EN 13211:200 1 9 Luft N2O 19189, kg/år M OTH IR-spektro skopi on-line Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut Provresultat påverkas mycket av aktuellt bränsle vid emissionsmätni ngen. På grund av stora variationer i bränslekvalitet samt få provtagningar kan stora variationer i uppskattad mängd uppstå. - Totalt Ut Version: 1 4 / 8

MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket(0580-124-02) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 10 Luft Ni 22, kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385:200 4 11 Luft NOx 180132, kg/år M NRB IR-spektro skopi on-line Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut Provresultat påverkas mycket av aktuellt bränsle vid emissionsmätni ngen. På grund av stora variationer i bränslekvalitet samt få provtagningar kan stora variationer i uppskattad mängd uppstå. - Totalt Ut Version: 1 5 / 8

MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket(0580-124-02) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning 12 Luft Pb 9,6 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385:200 4 13 Återvinnin g-extern 14 Återvinnin g-extern 15 Återvinnin g-export Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr - Totalt Ut Provresultat påverkas mycket av aktuellt bränsle vid emissionsmätni ngen. På grund av stora variationer i bränslekvalitet samt få provtagningar kan stora variationer i uppskattad mängd uppstå. FA 19, t/år M WEIGH - Totalt Ut Mindre mängder farligt avfall än tidigare år. Den stora skillnaden är mindre mängd oljeavskiljaravfa ll. Avfall, ej 91707, t/år M WEIGH - Totalt Ut FA FA 11389, t/år M WEIGH - Totalt Ut Version: 1 6 / 8

MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket(0580-124-02) år: 2014 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. 16 Bortskaffa nde-extern 17 Bortskaffa nde-extern Värde Enhet Meto d Metodkod Metodbes krivning Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr FA 645, t/år M WEIGH - Totalt Ut Större mängd farligt avfall än tidigare år. De största mängderna uppkommet avfall är slam från rökgaskondens ering och askvatten. Avfall, ej 2809, t/år M WEIGH - Totalt Ut FA Version: 1 7 / 8

MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Gärstadverket(0580-124-02) år: 2014 version: 1 R ef Mottagar namn Mott agar e tel Mott agar e fax Mottagare epost Mott agar e CO Mottagare gatuadress Mot tag are pos tnr Mott agar e post ort Mott agar e land Anläggning namn Anl tel Anl fax Anläggning epost Anl CO Anläggning gatuadress Anl pos tnr Anl post ort Anl land 15 NOHA as Havnegatan 7 N 308 1 Norg e NOHA as Langöya N- 308 1 Holm estra nd Norg e Version: 1 8 / 8

Bilaga 12, sid 1(3) Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna Gärstadverket I detta dokument beskrivs Tekniska verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt 16-22 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO 14 001. Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 22 i NFS 2006:9) På Tekniska verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i två obligatoriska miljöutbildningar, i enlighet med ledningssystemets ramar. Respektive divisions/affärsområdes/enhets/avdelnings kompetenskrav på miljöområdet framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 22 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska Verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom el producerad med kraftvärme ger ett minskat behov av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 16, 17 och 21 i NFS 2006:9) Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser genomförs minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Under 2014 genomfördes en riskbedömning för störtschaktet vid panna 4.

Bilaga 12, sid 2(3) Risk- och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner m m. Under året (2014) har bl a följande åtgärder vidtagits för att säkra drift- och kontroll samt förbättra skötsel och underhåll vid Gärstadverket. Ombyggnad av kontrollrum vid panna 4 som möjliggör styrning av samtliga anläggningar vid Gärstadverket från en och samma plats. Driftingenjörens kontor är flyttat och ligger i direkt anslutning till kontrollrummet. Det nya kontrollrummet avgränsas så att obehöriga inte har tillträde. Kontrollpanelen har en ny utformning som ska underlätta övervakningsarbetet. Nya rutiner för veckovis översyn av SNCR-systemet har införts. Tillsyn är inlagd som periodiskt återkommande förebyggande underhåll i underhållssystemet. Projekt för byte av miljöuppföljningssystem pågår. Nytt arbetssätt för uppdatering av driftinstruktioner har införts och alla driftinstruktioner är uppdaterade. Kontroll av P&I-scheman samt justering av märkning är påbörjat under 2014. Ny organisation har införts. En anläggningsorganisation har införts som ansvarar för anläggningens funktion och en driftorganisation som ansvarar för drift av anläggning. Vad gäller åtgärder till följd av olyckor eller liknande så kan nämnas tillbudet i november 2014 då en högspänningskabel grävdes av vilket orsakade ett två timmar långt strömavbrott vid samtliga anläggningar vid Gärstadverket. Efter händelsen har en noggrann utredning genomförts för att ta lärdom av händelseförloppet och identifiera åtgärder som rör bla försörjning av tryckluft och matarvatten. En handlingsplan finns och arbete pågår för att åtgärda allt som är identifierat. Bland åtgärder för att minska risk för olägenhet för miljö eller hälsa kan nämnas att områdena för skyddsronder har ändrats så att fler skyddsronder genomförs på mindre områden vilket gör att fler personer engageras i arbetet och fler risker identifieras. Under året har även ventilationen till miljömätrummet vid panna 1-3 förbättrats. Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 19 i NFS 2006:9 Tekniska verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret Eco online. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av Kemikalierådet. Därtill görs riskbedömningar i samband med införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid resp. anläggning. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Undantagen är vid installationer av nya instrument och maskiner, då speciella kemikalier som inte finns med i det godkända sortimentet, ibland kan behöva användas, beroende på att garantier upphör då annan kemikalie används. Vad gäller arbetet med kemikaliesubstitution under 2014 så kan nämnas att kaliumdikromat som har använts för konservering av kondensatvatten inför analys av kvicksilver vid Gärstadverket har tagits bort ur verksamheten till förmån för andra produkter som är godkända i Eco online. Resurshushållningsprincipen (2 kap 5 Miljöbalken samt 4 pkt 18 och 20 i NFS 2006:9) Tekniska verken hushåller med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme.

Bilaga 12, sid 3(3) Produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar med avfallsfraktioner som bränslebas innebär bra hushållning med resurser. Kraftvärmeproduktion ger en minskning av el från kondensproduktion och att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Under sommarhalvåret då efterfrågan av värme minskar konverterar Tekniska verken en del av värmen till fjärrkyla, som levereras till kunder. Exempel på åtgärder 2014 som minskar förbrukningen av energi och råvaror (bränsle) är optimering av SNCR-systemet vid panna 4 som bidragit till att förbrukningen av urea har halverats.

Bilaga 13 sid 1 av 2 GÄRSTAD VILLKORSKONTROLL 2014 Tabell 8: Månadsmedel, ej validerade värden Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel panna 1-3 CO mg/nm3 4,0 5,1 4,7 6,4 4,8 5,5 5,0 10,6 9,5 15,6 4,5 5,0 6,7 panna 1-3 SO2 mg/nm3 13,8 14,1 13,1 14,2 15,0 16,3 20,9 14,6 16,0 3,8 3,5 1,1 12,2 panna 1-3 HCl mg/nm3 0,6 0,4 0,3 0,4 0,5 0,3 0,5 0,4 1,5 0,1 0,1 0,2 0,4 panna 1-3 Stoft mg/nm3 0,6 0,5 0,1 0,2 0,3 0,5 3,4 0,1 0,3 0,1 0,1 0,1 0,5 panna 1-3 NOx mg/nm3 58,8 72,7 67,2 82,0 73,8 76,2 95,1 100,6 89,0 80,1 86,8 91,8 81,2 panna 1-3 TOC mg/nm3 0,5 0,3 0,3 0,2 0,3 0,3 0,9 0,3 0,3 0,1 0,0 0,0 0,3 panna 4 CO mg/nm3 5,9 10,1 13,8 10,7 6,5 5,8 8,7 0 13,6 11,0 9,5 7,0 9,3 panna 4 SO2 mg/nm3 0,0 0,1 2,0 1,6 1,2 4,1 0,4 0 4,2 1,8 0,6 0,0 1,5 panna 4 HCl mg/nm3 0,3 0,3 0,4 0,3 0,4 0,3 0,3 0 0,3 0,3 0,4 0,4 0,3 panna 4 Stoft mg/nm3 0,6 0,6 0,8 0,7 1,0 0,9 0,8 0 0,9 0,8 0,6 0,5 0,7 panna 4 NOx mg/nm3 88,9 87,4 87,9 76,6 77,4 51,7 66,8 0 70,1 58,0 59,8 46,7 70,1 panna 4 TOC mg/nm3 1,8 1,8 1,9 1,6 1,9 1,9 1,9 0 1,9 1,9 1,9 1,9 1,9 Tabell 9: Dygnsöverskridanden Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa panna 1-3 CO dygn tillgodo 0,90 0,80 0,93 0,93 0,93 0,84 0,22 0,90 0,90 0,93 0,90 0,96 10,11 panna 1-3 SO2 dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,00 panna 1-3 HCl dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,00 panna 1-3 Stoft dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,00 panna 1-3 NOx dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,00 panna 1-3 TOC dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,00 panna 4 CO dygn tillgodo 0,96 0,87 0,62 0,80 0,77 0,93 0,87 0,00 0,77 0,80 0,80 0,96 9,16 panna 4 SO2 dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,00 panna 4 HCl dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,00 panna 4 Stoft dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,00 panna 4 NOx dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,00 panna 4 TOC dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,00 *För CO är kravet att 97% av dygnen ska understiga K. Årssumman för CO redovisar med hur många dygn detta krav överträffas. Ett positivt värde innebär att kravet innehålls, medan ett negativ värde signalerar att kravet inte innehålls. Tabell 10: CO, dygnsöverskridanden av korttidsvillkor Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa panna 1-3 CO 10-min Dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 panna 4 CO 10-min Dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,0 Tabell 11: Havtimmesöverskridande för nedanstående parametrar enligt punkt 2 i 58, 59, 60, 62 och 63 (Årsumma < 0 innebär att halvtimmesvillkor enligt punkt 1 måste klaras, annars blir punkt 1 irrelevant, se tabell 12) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa panna 1-3 SO2 ½h 0-1 0 0 0-1 0 0-8 -4-3 0-17 panna 1-3 HCl ½h 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0-1 -1 panna 1-3 Stoft ½h 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 panna 1-3 NOx ½h 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 panna 1-3 TOC ½h 0 0 0 0 0 0 0 0 0-1 0 0-1 panna 4 SO2 ½h 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 panna 4 HCl ½h 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 panna 4 Stoft ½h 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 panna 4 NOx ½h 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 panna 4 TOC ½h 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 GÄRSTAD TIDSGRÄNSER 2014 Tabell 12: Havtimmesöverskridande för nedanstående parametrar enligt punkt 1 i 58, 59, 60, 62 och 63 (Intjänandesumma >0 innebär att villkoret <3% överskridna halvtimmar klaras) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa panna 1-3 SO2 ½h 43,6 35,0 45,3 44,5 43,4 32,1 8,0 45,0 25,5 37,0 28,6 43,9 431,9 panna 1-3 HCl ½h 44,6 40,2 45,3 44,5 45,5 40,4 14,2 42,9 43,1 43,2 44,1 43,9 491,7 panna 1-3 Stoft ½h 45,6 41,4 45,3 43,4 45,5 40,4 10,5 45,4 44,1 45,2 44,1 46,0 496,8 panna 1-3 NOx ½h 45,6 40,2 45,3 43,4 45,5 40,4 14,2 43,9 44,1 45,2 44,1 46,0 497,9 panna 1-3 TOC ½h 45,6 40,2 44,2 44,5 44,5 40,4 14,2 43,9 44,1 41,1 44,1 46,0 492,7 panna 4 SO2 ½h 46,0 40,0 32,6 39,7 41,8 40,0 42,0 0,0 26,7 39,2 37,9 44,9 430,7 panna 4 HCl ½h 46,0 39,9 32,6 39,7 41,8 44,1 43,0 0,0 39,0 42,3 41,0 44,9 454,3 panna 4 Stoft ½h 46,0 40,0 32,6 39,7 41,8 44,1 43,0 0,0 39,0 42,3 41,0 45,9 455,4 panna 4 NOx ½h 46,0 39,9 32,6 38,6 41,8 44,1 41,0 0,0 37,0 40,3 41,0 45,9 448,2 panna 4 TOC ½h 46,0 39,9 32,6 38,6 40,8 43,1 43,0 0,0 38,0 41,3 41,0 43,9 448,2 Vid överskridande av villkor i punkt 2 (se tabell 11) är kravet att 97% av halvtimmarna ska understiga villkor i punkt 1 (se tabell 12). Årssumman redovisar med hur många halvtimmar detta krav överträffas. Ett positivt värde innebär att kravet innehålls, medan ett negativ värde signalerar att kravet inte innehålls. Tabell 13: Driftstörning i eller havereri av reningsutrustning (max 60h/år) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa panna 1-3 SO2 h 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 panna 1-3 HCl h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 1-3 Stoft h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 1-3 NOx h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 1-3 TOC h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 4 SO2 h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 4 HCl h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 4 Stoft h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 4 NOx h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 4 TOC h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 Tabell 14: Överskridande av absoluta begränsningsvärden vid driftstörnig i eller haveri av reningsutrustning (SFS 2013:253 34 ) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa panna 1-3 CO ½h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 1-3 Stoft ½h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 1-3 TOC ½h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 4 CO ½h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 4 Stoft ½h 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 panna 4 TOC ½h 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Tabell 15: Mätfelsdygn (Max 10 st/år) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa panna 1-3 CO dygn 0 2 0 0 0 0 3 2 0 0 0 0 7 panna 1-3 SO2 dygn 0 2 0 0 0 0 3 2 0 0 0 0 7 panna 1-3 HCl dygn 0 2 0 0 0 0 3 2 0 0 0 0 7 panna 1-3 Stoft dygn 0 0 0 0 0 0 3 2 0 0 0 0 5 panna 1-3 NOx dygn 0 2 0 0 0 0 3 2 0 0 0 0 7 panna 1-3 TOC dygn 0 2 0 0 0 0 3 2 0 0 0 0 7 panna 4 CO dygn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 panna 4 SO2 dygn 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 panna 4 HCl dygn 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 panna 4 Stoft dygn 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 panna 4 NOx dygn 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 panna 4 TOC dygn 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2

Bilaga 13 sid 2 av 2 GÄRSTAD 2014 Tabell 16: Utsläpp till vatten, medelhalt utgående kondensat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel UG 2013:253 panna 1-3 As µg/l 3,00 1,00 4,00 3,00 2,00 4,00 3,00 10,00 10,00 3,00 2,00 3,00 4,0 150 panna 1-3 Pb µg/l 0,47 0,21 0,36 0,36 2,39 0,47 0,50 0,41 0,46 2,72 0,20 6,47 1,3 200 panna 1-3 Cd µg/l 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,07 0,05 0,05 0,05 0,06 0,12 0,05 0,1 50 panna 1-3 Cu µg/l 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1 1,7 1,0 1,0 1,0 1,1 500 panna 1-3 Cr µg/l 0,5 0,5 1,2 0,5 2,5 1,3 0,7 0,5 4,1 2,2 0,7 0,7 1,3 500 panna 1-3 Hg µg/l 0,21 0,24 0,11 0,13 0,30 0,06 0,02 0,02 0,10 0,16 0,10 0,17 0,1 30 panna 1-3 Ni µg/l 5,01 1,67 1,95 2,45 1,43 2,62 0,56 0,85 4,11 3,15 0,56 0,90 2,1 500 panna 1-3 Tl µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 50 panna 1-3 Zn µg/l 2,0 2,0 8,0 2,0 2,0 2,0 2,5 4,4 8,5 5,7 5,7 11,7 5 1500 panna 1-3 [TCDD] per bes ng/l 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0 0,3 panna 1-3 susp. mg/l 2,2 3,5 5,1 3,2 3,3 5,6 2,0 4,2 9,0 5,9 3,3 6,2 4 30/45 panna 1-3 NH4 mg/l 5 7 5 5 4 10 6 9 5 8 5 6 6 panna 4 As µg/l 2,0 1,0 2,0 1,0 10,0 3,0 3,0 10,0 2,0 3,0 8,0 4,1 150 panna 4 Pb µg/l 0,2 0,3 0,5 0,3 0,2 0,2 0,6 0,5 1,4 0,5 0,2 0,4 200 panna 4 Cd µg/l 0,050 0,050 0,050 0,050 0,050 0,104 0,050 0,050 0,069 0,050 0,050 0,1 50 panna 4 Cu µg/l 1,00 2,42 6,59 3,15 1,18 1,00 1,00 2,31 1,00 2,26 1,00 2,1 500 panna 4 Cr µg/l 1,09 0,50 2,80 2,27 0,67 1,10 1,14 0,50 0,50 0,66 0,50 1,1 500 panna 4 Hg µg/l 0,26 0,37 0,42 0,23 0,22 0,26 0,98 0,83 0,37 0,46 0,28 0,4 30 panna 4 Ni µg/l 1,9 0,6 2,0 1,5 1,9 1,5 1,1 5,7 1,6 0,7 0,5 1,7 500 panna 4 Tl µg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 50 panna 4 Zn µg/l 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,4 7,5 4,1 2,0 6,8 3 1500 panna 1-3 [TCDD] per bes ng/l 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0 0,3 panna 4 susp. mg/l 2,3 2,0 2,0 2,4 2,4 4,8 3,2 5,9 3,6 2,0 2,0 3 30/45 panna 4 NH4 mg/l 1 2 4 2 3 2 7 13 9 8 9 5

Bilaga 14 Transportutredning 2014 Kontinuerligt arbete för att minska miljöpåverkan från externa transporter Division Energis externa transporter i egen regi ses kontinuerligt över för att hitta möjligheter att minska miljöpåverkan. Detta sker dels i det dagliga arbetet och dels i och med att kunderna/leverantörerna av olika fraktioner förändras över tiden. Transportsätt vid interna och externa transporter Transporten i egen regi Inom division energi sker ett kontinuerligt arbete med att byta ut fordon och man strävar efter att ha en fordonsflotta med högsta Euroklass. Internt ska vi använda lastbilar i Euroklass 5 eller högre klassade lastbilar. Alla våra egna lastbilar är idag Euroklass 5 eller högre. Den nyaste lastbilen har Euroklass 6 och vi har dessutom en Biogaslastbil. Vi köpte in en hjullastare i Euroklass 5 2013 och vi planerar att byta ut ytterligare 1 hjullastare till högre Euroklass 2016. Transportsätt i entreprenörs regi Transporter i entreprenörs regi regleras i våra upphandlingar och avtal. 2012 slöts ett nytt entreprenörsavtal av bl. a. container-, växelflak- och farligt avfallstransporter (inkl. viss tömning av återvinningsmaterial). I avtalet ställs krav att alla bilar som används i Linköping inom det avtalade området ska vara Euro 5- klassade eller bättre. Transportsträcka Minimera mängden interna transporter Vi arbetar kontinuerligt med strategisk placering av inkommande avfallsbränsle. Arbetet pågår för att kontinuerligt titta på lagerstrategier där kortare transportvägar finns med som ett av huvudmålen. Vi ser även över typen av lastbärare vi andvänder idag på Gärstad Avfallsanläggning. Detta kan ge en minskning av antalet transporter på upp till 50 procent. Terminal för bränsleved Vi arbetar med att i större utsträckning lagra samt hugga upp bränsleved på vår egen terminal istället för att köra bränslet till olika terminaler runt om i länet. Den större terminalen gynnar även våra leverantörer som på ett bättre sätt kan utnyttja de returtransporter som finns tillgängliga. Det betyder att färre transporter går tomma i någon riktning. Den ökade användningen av vår terminal

Bilaga 14 gör att vi inte är lika känsliga för Just in time - leveranser och att leverantörerna då inte behöver gå tomma tillbaka. Fyllda returlass ökar lastgraden Vi lägger stort fokus på att arbetet med fyllda returlass. Planering av transporter sker månads- veckovis och dagligen vilket skapar förutsättningarna som behövs för ett ökat utnyttjande av resurserna bl.a. i form av fyllda returlass. Fyllda returlass är inte alltid möjligt, beroende på de behov som finns hos det egna företaget och kunder/leverantörer. Förbättrad Information/Kommunikation ökar lastgraden Arbetet med förbättrad kommunikationen sker kontinuerligt beträffande behov av bränslepåfyllnad (till våra förbränningsanläggningar) fortsatt. Bättre framförhållning minimerar antalet oplanerade panikleveranser till förmån för planerade leveranser och ger transportören bättre förutsättningar att planera sin verksamhet och ökar möjligheten att planera in returleveranser etc. Körsätt Det pågår inköp av uppföljningssystem och GPS för fordonen. Meningen är att följa upp körsätt, logistik och rörelsemönster samt bränsleåtgång för att i slutändan minska bränsleåtgången. I Linköping genomförs löpande utbildning för chaufförerna i ECO-Driving. Bränsleslag Utredning av potentiella framtida drivmedel Vi tittar även på om det i framtiden är möjligt att köra några av våra bilar och/eller maskiner på RME (rapsmetylester), ett förnybart, biobaserat drivmedel som kan användas i dieselmotorer. Biogasbil Vi har en biogasdriven lastbil för transporter mellan egna anläggningar. Det som gör denna speciell ur miljösynpunkt är att den är vår första Biogasdrivna lastbil för interna bränsle/avfallstransporter. Det är en 3-axlig krokbil, som används till att köra till och ifrån biogasen samt till att köra avfallsbränsle intern mellan lager och pannor. Motorstyrkan i en sådan bil är så låg att det inte är möjligt att dra släp bakom den, men då den körs på våra kortare sträckor där släp ändå inte används så är detta inget problem. Bilen upplevs positiv även ur ett arbetsmiljöperspektiv då den går så mjukt och behagligt, vilket beror på den lägre motorstyrkan samt mjuk luftfjädring. De sträckor där denna biogasbil nu kör har vi därmed gått över från Dieseldrift till Biogasdrift.

Bilaga 15 Historik Gärstadverket Pannornas ombyggnad År Händelse 1981 Panna 1 togs i drift. 1982 Panna 2 togs i drift. 1984 Panna 3 togs i drift. 1994 Gasturbinanläggning togs i drift för elproduktion. 1996 Gemensam rökgaskondenseringsanläggning installerades. Förbättrad rökgasrening samt ökat energiuttag. 2004 Panna 4 togs i drift, panneffekt ca 68 MW samt rökgaskondensering med värmepump som ger ytterligare ca 15 MW värme. Elproduktion med mottrycksturbin ca 19 MW. 2006 Panna 2 och 3 genomgick en stor upprustning, ombyggnad av pannorna, stödoljebrännare installerades och spärrfiltren byttes ut. 2006 Dioxin filter installerades efter Pannorna 1-3. 2007-2008 Panna 1 rustades upp, nya panelväggar i nedre delen och slaggtråget byttes ut samt två stödoljebrännare installerades. Nytt spärrfilter. 2010 Ångturbin installerades vid panna 1-3. 2010 Panna 1-3 kompletterades med reningssteg för ammonium, stripper installerades. Vattenreningen byggs om och utökas med en reningslinje för vatten från kloridsteget. 2012 Panna 1-3 ny skrubber installeras, trestegs fyllkroppsskrubber ersatte den äldre skrubbern. 2013 Byggande av panna 5 påbörjas. Övrigt År Händelse 1999 Certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001 2010 Kvalitets- och arbetsmiljöcertifierade enligt ISO 9001 respektive OHSAS 18001

Principskiss vattenrening Panna 1-3 Bilaga 16 Skrubber Rökgas Kloridsteg Sulfatsteg NaOH Kondensatsteg Dioxinfilter CO2- Avdrivare CO2- Avdrivare A Neutralisering FeCl Slutneutralisering & fällning Fällning NaOH TMT Flockning Flockning Polymer Lamell Centrifug Huvudlamell Deponi ph-justering NaOH Sandfilter Sandfilter Kolfilter Ammoniakstripper A Recipient

Bilaga 17 TEKNISKA VERKEN Utredning om överfyllning av skrubber KV50 Levén Jakob 2015-01-22 Denna utredning kartlägger varför skrubbern överfylldes i samband med att anläggningsdelen förlorade ström -och luftförsörjning. Utredningen ger förslag på åtgärder och fortsatt arbete för att motverka att liknande händelse inte skall upprepas.