Bilaga 3. Tabell 3. Artikelöversikt.

Relevanta dokument
Patienters upplevelser och hanteringsstrategier vid vanligt förkommande biverkningar i samband med cytostatikabehandling

Patienters upplevelser av biverkningar i samband med cytostatikabehandling

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Cytostatika behandling En litteraturstudie om patienters upplevelser av cytostatika behandlingen vid olika cancersjukdomar

Barn och unga i palliativ vård

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Självständigt arbete på grundnivå

Cytostatikabehandlingens påverkan vid bröstcancer

Bilaga 1. Artikelmatris

KANDIDATUPPSATS. Illamående i samband med cytostatikabehandling. Amanda Boström och Rebecca Larsen. Sjuksköterskeprogrammet 180hp.

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

KVINNORS UPPLEVELSE AV LIDANDE RELATERAT TILL CYTOSTATIKABEHANDLINGEN VID BRÖSTCANCER

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

PATIENTERS UPPLEVELSER AV CYTOSTATIKABEHANDLING

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand

Syfte Design, metod, urval Resultat Artiklarnas Bedömning. intervjuer. Kvinnor. diagnosen. bröstcancer.

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Tabell 1. Sökhistoria Bilaga 1

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Personlig information

Bilaga 2.1. Presenteras i sju kategorier: medicin, smärta, välbefinnande, socialt stöd, aktivitet och rölighet, information och arbete.

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Bilaga 2 Sidan 1 av 15

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Artikelöversikt Bilaga 1

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Mäns upplevelse i samband med mammografi

Patienters upplevelser av cancerrelaterad fatigue, diarré och illamående under behandling av kolorektalcancer

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Onkologisk omvårdnad

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

EXAMENSARBETE. Åtgärder mot illamående hos personer med cancer som behandlas med cytostatika. En litteraturstudie. Anna Nilsson Carola Nilsson 2015

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

partners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression.

Utvärdering av användning och innehåll av Min vårdplan på 1177.se

Samtal med den döende människan

UPPLEVELSEN AV CYTOSTATIKABEHANDLING HOS KVINNOR MED BRÖSTCANCER EN LITTERATURSTUDIE

Vad är ett standariserat vårdförlopp?

Egenvårdinsatser för patienter med cancer Onkologikliniken, Akademiska sjukhuset, Vetenskapligt underlag

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Patienters upplevelser av cytostatikabehandling vid bröstcancer: en litteraturöversikt

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Onkologisk omvårdnad

Uppdaterad Sid 1 / 5. Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Filosofie kandidatexamen Kvinnors kroppsuppfattning efter bröstcancerbehandling En litteraturöversikt

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Uppdaterad Sid: 1 / 6. Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin. Om forskningsprojektet

Smärta efter bröstcancerbehandling (MC)

Kvinnors upplevelser av cytostatikarelaterade

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION

Läkemedelsförteckningen

Kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling i samband med cancer

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor.

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

PONV Vad är nytt? Jakob Walldén. Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

C-UPPSATS. Icke-farmakologiska interventioner för att lindra illamående hos patienter med cancer som genomgår kemoterapi En litteraturstudie

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor

Rehabilitering vid cancersjukdom. Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Artikelmatris Bilaga 2

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

Bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser i samband med cytostatikabehandling

Docent, Med Dr, leg sjuksköterska, biträdande projektledare

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Författare Titel Syfte Metod Urval. Publikationsår. kvalitet. Land Databas 2007 Storbrita nnien Cinahl

Transkript:

Bilaga 3. Tabell 3. Artikelöversikt. Molassiotis, A., Stricker, C.T., Eaby, B., Velders, L. och Coventry, P.A. Cancer Care. USA (2008) Bergkvist, K. Och Wengström, Y. Sverige (2006) Understanding the concept of related nausea: the patient experience. Symptom experiences during treatment -- with focus on nausea and vomiting var att undersöka upplevelsen av cytostatikarelaterat illamående hos patienter med cancer. var att få en djupare förståelse för cancerpatienters upplevelser av symptom under kemoterpibehandling, med fokus på illamående och kräkningar, samt vilka konsekvenser dessa symptom har på patienternas dagliga liv. Intervjuer genomfördes via telefon eller ansikte mot ansikte med patienter, som hade upplevt illamående under sin kemoterapibehandling. Fenomenologiska metoder för datainsamling tillämpades. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod. Patienterna intervjuades i ca 60 minuter utifrån en semi-strukturerad mall. 17 deltagare. Deltagarna rekryterades från två omfattande onkologiska centra, ett i USA och ett i Storbritannien. Inget bortfall Deltagarna bestod av nio kvinnor, rekryterade från en gynekologisk och onkologisk vårdavdelning på ett svenskt sjukhus. Kvinnorna var mellan 27-60 år gamla. Alla patienterna fick någon form av cellgiftsbehandling. Inget bortfall Illamående beskrevs som ett påfrestande och komplext symtom. Antiemetisk medicinering, vårdgivares strategier och egna hanteringsstrategier användes av patienterna för att minimera effekterna av illamående. et visar på att de individuella erfarenheterna av illamående och kräkningar under cytostatikabehandling kan ha en stor inverkan på hur behandlingen upplevs och kan påverka framtida beslut om vidare behandling.

Jayde,V., Boughton, M. och Blomfield, P. Cancer Care Australien (2013) The experience of induced alopecia for Australian women with ovarian cancer var att beskriva patienters upplevelser av cytostatikaorsakat håravfall. Datat är en del av en större studie. Kvinnorna blev antingen intervjuade i en ostrukturerad form, eller beskrev sina upplevelser i skriven form. 15 kvinnor deltog i studien under 13 månader mellan 2010-2011. Inget bortfall Kvinnorna var mellan 45 och 79 år. Deltagarna rekryterades genom meddelanden, annonser och muntlig information. Kvinnorna beskrev håravfallet som det mest plågsamma kroppsliga inslagen i upplevelsen av äggstockscancer. Faktorer som ingick i denna upplevelse var bla. självkänsla och förändrad kroppsuppfattning. Ian N. Olver, I.N., Eliott, J.A. och Koczwara, B. Support Care Cancer Tyskland (2014) Nizamli, F., Anoosheh, M. och Mohammadi, E. & Health Sciences. study investigating induced nausea as a symptom cluster Experiences of Syrian women with breast cancer regarding : study. Trots antiemetika är illamående är ett stort problem. Syftet med studien var att undersöka om detta kan bero på att patienter använder termen illamående för att beskriva ett kluster av symptom. var att undersöka upplevelser av kemoterapi hos syriska kvinnor med bröstcancer. Semistrukturerade intervjuer, omskrivna och analyserade. Intervjuerna genomfördes via telefon eller ansikte mot ansikte. Semistrukturerade intervjuer (1-3 per deltagare) genomfördes och spelades in. Öppna/ utforskande frågor användes. 42 personer deltog i studien. Ett bortfall på totalt 8 personer är Rekrytering skedde via en cancerpatientorganisation samt via en vårdavdelning. 17 kvinnor som genomgick kemoterapi efter mastektomi på ett kemoterapi- center i Latakia. Inget bortfall Patienterna upplevde både fysiska och psykiska symptom. Symptomen identifierades som en del av eller associerade till illamåendet. Fyra huvudteman identifierades: 1) psykiska besvär 2) fysiska problem 3) social dysfunktion och 4) misslyckande i familjerollen. Iran (2011)

Frith, H., Harcourt, D. och Fussell, A. Storbritanninen (2007) Spichiger, E., Rieder, E., Müller- Fröhlich, C. och Kesselring, A. Schweiz (2012) Anticipating an altered appearance: Women undergoing treatment for breast cancer Fatigue in patients undergoing, their self-care and the role of health professionals: study var att utforska kvinnors förväntning av cytostatikaorsakat håravfall, deras förväntade reaktioner på håravfallet samt hur de tänker förbereda sig inför ett förändrat utseende. var att undersöka patienters upplevelse av trötthet under cytostatikabehandling. Datat är en del av en större studie. En inledande telefonintervju genomfördes varpå semistrukturerade intervjuer genomfördes. Dessa intervjuer spelades in och pågick i ca en timme. Deltagarna intervjuades en och en efter sin tredje kemoterapi- cykel och intervjuerna spelades in. Öppna frågor användes. Deltagarna bestod av 19 kvinnor som rekryterades från ett cancercentrum i sydvästra England. Inget bortfall Alla kvinnor var diagnostiserade med bröstcancer och alla cytostatikabehandlades. Kvinnorna var i åldrarna 35-68 år. 19 patienter med lymfom, bröst-, lungeller kolorektalcancer deltog i studien. Inget bortfall Deltagarna var 18 år eller äldre, kognitivt intakta och förväntades leva mer än 3 månader till enligt bedömning från sin läkare. et visar på att kvinnor är aktiva i att förutse håravfallet och har en rad olika hanteringsstrategier för att hantera håravfallet, även innan det inträffat. Fyra huvudteman identifierades: 1) att förutse håravfallet 2) att komma till rätta med det oundvikliga i håravfallet 3) att göra sig redo 4) att ta kontroll. Inför behandlingen blev patienterna informerade om trötthet som en möjlig biverkan, men fick inga fortsatta råd under kemoterapin. Deltagarna upplevde olika dimensioner av trötthet. De flesta engagerade sig i trötthetsrelaterade egenvårdsstrategier. Medel.

Morgan, D.P., Tyler, I., Fogel, J. och Barnett, K. The ABNF Journal USA (2014) African American Women Share Real Talk Stories about Fatigue Related to Breast Cancer Treatment var att dela afroamerikanska kvinnors upplevelser av fatigue relaterad till bröstcancerbehandling En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer användes. 10 afroamerikanska kvinnor deltog i studien. Inget redovisat bortfall. De rekryterades från onkologkliniker samt via remisser från andra kliniker. Kvinnorna var mellan 35-75 år gamla. Kvinnorna gav många olika beskrivningar av tröttheten och hur den påverkade dem fysiskt, känslomässigt, andligt och psykiskt. Kvinnorna gav uppriktiga svar och levande beskrivningar av trötthet, utmaningar för att klara av den och åtgärder för att hantera den. Samtliga kvinnor beskrev att andlig styrka vunnits genom bön och stödde dem när tröttheten var överväldigande. Medel.

Bernhardson, B-M., Olson, K., Baracos, V.E. och Wismer, W.V. Kanada (2012) Reframing eating during in cancer patients with chemosensory alterations var att beskriva hur ätande framställs hos cancerpatienter som upplever kemosensoriska förändringar En kvalitativ design som kallas ethnoscience. Intervjuer (2 st/deltagare) spelades in och transkriberades. En författare gjorde den första intervjun och ord, fraser samt beteenden som deltagarna hade kring ätandet skrevs ner på kort som förberedelse för den andra intervjun. Vid den andra intervjun, som gjordes av en annan författare, fick deltagarna sortera sina kort med i olika grupper och sedan jämföra dessa. Författarna gjorde sedan tabeller för varje deltagare för att hitta olika mönster. 12 patienter som upplevt lukt- och smakförändringar under kemoterapi. Rekryterieng skedde via ett lokalt behandlingscentrum. Inget bortfall Särskilda krav för att äta, föreställningar om värdet av att äta och beteenden som använts för att komma runt begränsningarna som kemoterapin innebär för ätandet identifierades. Bl.a. kemosensoriska besvär, personliga erfarenheter och matpreferenser beskrevs som de främsta hindren. Kärnföreställningar om värdet av att äta inkluderar sociala fördelar, fördelar för hälsan i sig och fördelar i samband med förberedelser för nästa kemoterapi-cykel. Föreställningarna användes av deltagarna för att utveckla strategier för att ta sig runt begränsningarna för att äta.