Religionshistoriska avdelningen RDI Israels religion och kristendomens uppkomst 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2010 Delkursansvarig och lärare: Christer Hedin E post: christer.hedin@rel.su.se, telefon: 08 163335, rum: B 560 Omfattning Kursen omfattar heltidsstudier under fem veckor. Under den ges föreläsningar men det mesta arbetet består av studier på egen hand eller under diskussion med andra. Delkursens innehåll Kursen behandlar Israels religion under tiden före vår tideräkning, Nya testamentets omvärld, alltså den hellenistiska kulturen och judendomen vid vår tideräknings början. Vidare behandlas de nytestamentliga texternas tillkomst och innehåll, Jesus liv och förkunnelse, den första kristna kyrkan, missionen, Paulus värld och verk, kristendomens spridning i och utanför det romerska riket samt den kristna läroutvecklingen fram till omkring år 500. Delkursens mål förväntade studieresultat Efter genomgången kurs har studenten visat sin förmåga att: Redovisa kunskaper om Israels religion och den judiska Bibelns innehåll Redovisa kunskaper om hellenismens livssyn, antik filosofi, judiskt liv på Jesus tid och politiska förhållanden som rörde judarna under antiken. Redovisa kunskaper om Nya testamentets texter, Jesus liv och förkunnelse. Redogöra för innehållet i och tolkningar av texter från Nya testamentet som berör Jesus och Paulus förkunnelse. Redovisa kunskaper om kyrkans äldsta historia och dogmbildningen i den äldsta kyrkan. Undervisning och strategier för lärande Undervisning består av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna är inte obligatoriska men alla är skyldiga att ta del av den information och de uppgifter som meddelas där. Seminariet på Pagels bok är examinatoriskt och därför obligatoriskt. Syftet med de uppgifter som ingår i kursen är att alla skall kunna ordna studiegrupper eller seminarier på egen hand för att studera och diskutera tillsammans med andra. Kursen förutsätter studier och reflektion kring det stoff som behandlas och det mest givande brukar vara att tänka och diskutera tillsammans med andra.
Föreläsningarna har till uppgift att presentera grundläggande kunskaper och sammanfattande översikter. Den begränsade tiden gör det motiverat att där behandla sådant som kan utgöra en värdefull grund för studier på egen hand eller i mindre grupper. Det är viktigt att de studerande sedan kompletterar detta efter egna behov och intressen. Diskussioner i mindre grupper ger tillfälle till fria funderingar och interaktion. De behöver inte organiseras och dirigeras av institutionen för att vara givande. För dem som utbildas till lärare är det naturligt att själva upptäcka och utnyttja möjligheter till initiativ som underlättar och förstärker lärandet. Kurskamraterna är i det sammanhanget en viktig och värdefull resurs. Lärarna står givetvis till förfogande för att besvara frågor och hjälpa till med förslag på litteratur som kan vara till nytta i de diskussioner som uppstått. Examination Kursen examineras genom en salskrivning och ett seminarium.
Betygsskala A. För att få betyget A skall studenten visa förmåga att fullständigt, korrekt och sammanhängande redovisa grundläggande kunskaper om Israels religion, den judiska Bibelns texter, nytestamentlig tidshistoria, Nya testamentets tillkomst, Jesus liv samt kyrkans utveckling fram till omkring år 500 enligt vår tideräkning, jämföra texter och sätta dem i relation till problem som berör Jesus liv, den kristna förkunnelsens innehåll och kyrkans utbredning under den äldsta tiden. B. För att få betyget B skall studenten kunna redovisa väsentliga kunskaper om Israels religion, den judiska Bibelns texter och kristendomens uppkomst, kunna jämföra texter och resonera kring orsaksförhållanden inom olika traditioner som återspeglas i texterna samt kunna diskutera deras betydelse för inställningen till viktiga lärofrågor genom tiderna. C. För att få betyget C skall studenten kunna redovisa grundläggande kunskaper om Israels religion, Jesus och den äldsta kyrkan samt kunna diskutera några frågor som berör bibeltexternas tillkomst, trosbekännelsernas innehåll och de läror som avvisas genom dem. D. För att få betyget D skall studenten kunna återge viktiga kunskaper kring Israels religion, Jesus och kristendomens uppkomst samt kunna resonera kring några väsentliga bedömningsuppgifter med anknytning till dem. E. För att få betyget E skall studenten kunna redogöra för så mycket av kursens kunskapsinnehåll att det täcker de viktigaste aspekterna. F(x). För att få betyget F(x) skall studenten kunna redogöra för så mycket av kursens innehåll att endast delar eller detaljer behöver kompletteras. F. Studenter som får betyget F har inte redovisat så mycket kunskaper att de kan godkännas eller tilldelas kompletterande uppgifter.
Schema, planering och kursavsnitt (Tid: 9-12) Dag: Datum: Lokal: Litteratur Föreläsare: O 1 dec E319 Bibelns tillkomst, Urhistorien. Bibeln, Coogan, A Very Short Introduction C Hedin To 2 dec E 319 Israels historia: Patriarkerna, Mose, Kungatiden. Bibeln, En bok om GT, Coogan F 3 dec E319 Israels historia: Babyloniska fångenskapen, Persisk och hellenistisk tid. Bibeln, En bok om GT M 6 dec B315 Seminarium, halva gruppen. Israels religion. Uppgifter bifogas O 8 dec B 315 Seminarium, halva gruppen. Israels religion. Uppgifter bifogas. To 9 dec E 487 Nya testamentets omvärld. En bok om NT F 10 dec E 319 Nya testamentets tillkomst, Jesus liv. Bibeln, En bok om NT, Fornberg M 13 dec E 319 Jesus förkunnelse och förkunnelsen om Jesus. Kyrkans första tid. Bibeln, Fornberg O 15 dec E 319 Den äldsta kyrkans historia, Fornberg s 168-187, Chadwick s 7-120, 148-188, Hedin s 7-102 To 16 dec E319 Läroutvecklingen, Chadwick s 121-147, 189-284, Hedin s 103-195 M 10 jan 2011 B487 Seminarium, halva gruppen. Pagels De gnostiska evangelierna. Uppgifter bifogas Ti 11 jan B487 Seminarium, halva gruppen. Pagels, De gnostiska
evangelierna Uppgifter till seminarierna bifogas denna delkursplanering Skrivning fredagen den 14 januari 2011 kl 10 14 i hörsal 5, hus B
Kurslitteratur Författare: År: Titel: Förlagsort: Sidor: Gerhardsson 1979 En bok om Nya testamentet, Andra delen: Nytestamentlig tidshistoria och Tredje delen: I, Jesu liv (kopia, köps på exp.) Lund 160 Fornberg, Tord 2004 Det trovärdiga vittnet Skellefteå 190 Chadwick, Henry 1998 Den tidiga kyrkans historia eller Nora 284 Hedin, Christer 2007 Den äldsta kyrkan Stockholm 195 Pagels, Elaine Albrektsson, B Coogan, Michael De gnostiska evangelierna (finns också på engelska) En bok om Gamla testamentet, Första delen, Israels historia och religionshistoria, Bibelteologiska grundbegrepp. Kopior kan köpas på expeditionen Bibel 2000 The Old Testament. A Very Short Introduction Stockholm 277 Lund 280 Oxford 140
Utvärdering Kursen utvärderas genom en enkät. Det av stort värde för institutionen att deltagarna på så sätt uttrycker synpunkter och reaktioner. Många reformer har genomförts på grundval av förslag och önskemål i dessa enkätsvar. Nya erfarenheter ligger till grund för en fortlöpande förnyelse och kursdeltagare som betraktar kursen med oförvillad blick har stora möjligheter att bidra med värdefulla synpunkter. Det är samtidigt viktigt att svaren är konstruktiva så att institutionen får förslag på hur lärarna kan hjälpa studenterna att själva komplettera den undervisning som ges. Undervisningstiden är av ekonomiska skäl knapp och lärarna ser som sin viktigaste uppgift att behandla ett stoff som utgör grunden för fortsatta studier och reflektioner. Den skall förse studenterna med ett faktaunderlag som gör de fortsatta diskussionerna mer givande. Liksom i skolan är de viktigaste diskussionerna de som äger rum efter undervisningen, när lärandet har gett upphov till funderingar som man gärna vill dela med andra. Utvärderingarna kan i så fall innehålla önskemål om det underlag som studenterna kan önska sig för ett fortsatt lärande i egen regi. Israels religion. Uppgifter till bibeltexter 1. Noa och floden. 1 Mos kap 6 9. Finns det några uppgifter i berättelsen som förefaller motstridiga? Hur kan de i så fall ha uppstått? Vilket är berättelsens budskap? Påverkas det av eventuella motsägelser? 2. Hustrun som syster. 1 Mos 12:10 20, 1 Mos 20: 1 17, 1 Mos 26:1 11. Vad finns det för likheter och skillnader mellan berättelserna? Hur kan variationerna ha uppstått? Vilken kan vara äldst? 3. Påskfirandet 2 Mos 13:3 16, 3 Mos 23:5 14, Mos 9:1 14, 4 Mos 28:16 25, 5 Mos 16:1 8, Esra 6:19 22. Vad är påskfirandets innehåll och uppgift? Vad kan härstamma från boskapsskötsel och vad har uppstått under åkerbrukstiden? 4. Budorden
2 Mos 20:1 17, 2 Mos 34:1 27, 5 Mos 5:1 21, 5 Mos 19:1 11, 5 Mos 30:1 20. Vilka är buden+ Finns det skillnader mellan olika texter? Är det en förmån eller börda att ha fått dem? 5. Försoningsdagen 3 Mos 16:1 34, 3 Mos 23:26 32, 4 Mos 29:7 11. Vilken uppgift har försoningsdagen? Hur ser man på synden och dess konsekvenser? 6. Nasirer 4 Mos 6:1 21, Dom kap 13 16, Amos 2:11 12. Vilken uppgift hade nasirer? Vilka motiv kan ligga bakom berättelsen om Simson? Vad är budskapet i berättelsen? Vad säger den om synen på självmord i syfte att skada fiender? 7. Sabbat och jubelår 2 Mos 23:10 13, 3 Mos 23:1 4, 3 Mos 25:1 22, 4 Mos 15:32 36, 4 Mos 28:9 10, 5 Mos 15:1 11. Vilka former av sabbat förekommer? Vilka uppgifter kan sabbatsfirandet ha haft? 8. Äktenskap och sexualitet. 5 Mos 25:5 10, 5 Mos 22:13 30, 5 Mos 21:10 14, 5 Mos 23:1 4 (Jämför Rut 1:1 4 och 4:13 17), 5 Mos 24:5, 4 Mos 5:11 31, 2 Mos 23:25 26, Esra 10:1 17, Pred 7:26 27 och 9:9. Vilka uppfattningar om kvinnan, familjen och sexualiteten framträder i texterna? 9. Präster 3 Mos 4:3, 3 Mos 7:32, 3 Mos 21:1 23, 5 Mos 18:3 4, 5 Mos 21:5. Vilka krav gäller för präster? Hur kan dessa krav ha uppstått? Vilka uppgifter har de? 10. Avfall från folkets religion 5 Mos 12:29 13:18. Hur skall man straff personer som förkunnar andra gudar och uppmanar andra att övergå till kulten av dem? 11. Saul 1 Sam 8 + 10:17 27, 1 Sam 9:1 10:16, 1 Sam 11:1 15. Hur blev saul kung? Vilka budskap framträder i de olika texterna? 12. David 1 Sam 16:1 3, 2 Sam 2:1 4, 1 Sam 16:14 23, 1 Sam 17:55 58, 2 Sam 11:1 12:15. Hur blev David kung? Hur träffades Saul och David? Hur framställs David som människa? 13. Samuel 1 Sam 1:1 3:21, 1 Sam 13:1 14, 1 Sam 15:1 34. Vilken uppgift har samule enligt dessa berättelser? 14. Jerusalem
2 Sam 5:6 7:17, 1 Kung 12:25 33, 5 Mos 12:1 14, Ps 122, 125, 128. Hur blev Jerusalem huvudstad? Hur skiljer sig Jerusalem från andra städer? 15. Salomo 1 Kon 3:16 28, 1 Kon 5:1 6:14, 1 Kon 11:1 13. Hur beskrivs Salomo? Vilka är hans goda sidor? Vilka är hans svagheter? Vad blir följden av hans regering? 16. Elia och Elisa 1 Kon 16:29 19:18, 2 Kon 2:1 6:7, 2 Kon 13:14 20. Hur beskrivs dessa profeter? Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan dem? 17. Jehu 2 Kon 9:1 10:36. Hur beskrivs Jehu? Vilka värderingar ligger bakom framställningen? 18. Förste Jesaja Jes 2:1 5, 7:10 25, 9:1 7, 10:20 23, 11:1 9, 30:8 18. Vad förkunnar Jesaja? Är han optimist eller pessimist? Hur kan budskapet ge stöd åt tron på Messias? 19. Andre Jesaja Jes 40:1 42:9, 45:1 19, 52:1 53:12. Vad förkunnar Andre Jesaja? Hur märker man att detta härstammar från fångenskapen i Babylon eller senare? 20. Tredje Jesaja Jes 59:1 15, 60:1 22, 66:18 24. Vilken framtid väntar Israels folk? Hur skall andra folk förhålla sig till Israel i framtiden? 21. Jeremia 2 Kon 25, Jer 31:23 40, Jer 51:36 52:34. Vad förkunnar Jeremia? Är det ett nedslående eller ett uppmuntrande budskap? Vad kan ett nytt förbund innebära? 22. Amos och Hosea Hos 2:2 4:19, Amos 2:6 6:14. Vad förkunnar profeterna? Vad är gott och ont enligt deras uppfattning? Vilket samhällsideal förespråkar Amos? 23. Livet efter döden Ps 39: 5 6, Pred 3: 19 21, Ps 49: 7 12, Jes 14: 10 12, Ps 88: 11 13, 1 Sam 28: 3 14. Finns det ett liv efter döden? Hur beskrivs det? Kan man återvända till livet? Är det så fall något de döda önskar?
Diskussionsuppgifter till Elaine Pagels: De gnostiska evangelierna 1. I boken kallas den kyrkliga ståndpunkten den ʺortodoxaʺ. Kan man tänka sig andra, helst mindre värderande, beteckningar på den och i så fall vilka? 2. Hur skilde sig gnostikerna från de ortodoxa i synen på Kristi uppståndelse och varför? 3. Vilka politiska motiv låg bakom denna skillnad? 4. Vilken särställning har Petrus enligt de ortodoxa och enligt gnostikerna? Vad beror skillnaden på? 5. Hur ser gnostikerna och de ortodoxa på mångfald i läran? Vilka motiv kan ligga bakom de olika ståndpunkterna? 6. Vad innebär gnosis, hur får man det och vad är det värt enligt gnostikerna? 7. Hur ser gnostikerna respektive de ortodoxa på Gud som skaparen? Var ligger den grundläggande skillnaden mellan de båda ståndpunkterna? 8. Vilken roll spelar Eva och kvinnan i allmänhet för gnostikerna? Finns det ett könsrollstänkande i deras teologi? Är könen jämställda enligt gnostikerna? Var ligger skillnaden mellan gnostikerna och Paulus? 9. Varför är biskopsämbetet så viktigt för de ortodoxa? På vilka sätt stöder deras teologi biskopsämbetet? 10. Hur ser gnostikerna på kyrkans ämbeten och ämbetsbärarnas auktoritet? 11. Hur skiljer sig gnostikernas gudsbild från de ortodoxas? 12. Hur ser gnostikerna och hur ser de ortodoxa på Kristi lidande? Hur motiverar de båda grupperna sina ståndpunkter? 13. Vad utmärker den sanna kyrkan enligt gnostikerna respektive de ortodoxa? 14. Hur skulle gnostikernas och de ortodoxas fromhetsideal eller religiösa ideal kunna sammanfattas? Vilket ligger närmast evangeliernas bild av Jesus och varför? Vilket ideal är mest prestationsinriktat? 15. Vilka faktorer kan ha bidragit till att den ortodoxa linjen blev bestående i kyrkan?