Årsrapport 2011 RMPG psykiatri
2 (9) 1 Inledning...3 2 Aktuellt under 2011...3 2.1 Struktur och arbetsformer...3 2.2 Arbetsgrupp neuropsykiatri...3 2.3 FoU arbetet i regionen...4 2.4 Modellkommuner...4 2.5 Möte med Socialstyrelsen...4 2.6 personalförsörjning...4 2.7 Regionfrågan...5 2.8 Suicidprevention...5 2.9 Cosmic...5 2.10 Gemensamt regionalt genombrottsprojekt...5 3 Utvecklingstendenser. Våra fokusområden...6 3.1 Missbruksutredningen...6 3.2 Psykiatrilagsutredningen...6 3.3 Kvalitetsregister...6 3.4 Kunskapsstyrning och kunskapsnoder...6 4 Medicinska resultat...7 4.1 Vårdtunga diagnoser...7 4.2 Internet-KBT...7 4.3 Dyra läkemedel...7 4.4 Öppna jämförelser...7 5 Tillgänglighet...7 6 Regionalt vårdprogram / vårdprocessprogram...8 7 Ekonomi...8 8 Planering 2012-2013...8 9 Gruppens sammansättning...9
3 (9) 1 Inledning Utifrån den utvecklingsplan 3-5 år som fastställdes under 2010 har RMPG psykiatri fortsatt att bygga vidare på att öka kunskapen om varandra i regionen avseende chefer, organisation, kompetenser och verksamhet. Ett viktigt verktyg i detta är den gemensamma hemsidan som nu håller på att utvecklas när det gäller informationsinnehållet. Målet är också att samordna yttrande/remisser kring nationella riktlinjer samt att utveckla förutsättningarna för gemensamma vårdprogram, vårdprocessprogram och kliniska styrdokument. Förväntade områden att ta ställning till under 2011 var bland annat: - Missbruksutredningen Gerhard Larsson - Kunskap till praktik - Psykiatrilagsutredningen - Samverkan med primärvården 1:a linjens ansvar - Psykiatriska insatser vid fetmaoperationer Konstateras kan att RMPG psykiatri inte hunnit i hamn med samtliga områden. Under 2011 har RMPG genomfört fem möten varav två fysiska möten och tre videokonferenser. I oktober medverkade Herman Holm från SKLs projekt "Bättre vård mindre tvång". 2 Aktuellt under 2011 Flera områden har under året lyfts och diskuterats. Här följer några av de områden som varit aktuella under året. 2.1 Struktur och arbetsformer Över tid har gruppen ökat i storlek med fler gruppmedlemmar. Inom flera områden har arbetsgrupper bildats. Det har därför funnits önskemål om att utveckla struktur och arbetsformer för en effektiv informationshantering och samverkan. Den tidigare diskuterade hemsidan har därför realiserats och utvecklats under året. Anna Momcilovic har på ett föredömligt sätt medverkat i uppbyggnaden. 2.2 Arbetsgrupp neuropsykiatri Arbetet startade med utgångspunkt från vuxenpsykiatrin och en kartläggning av den kliniska utredningen. Det finns ett uppdrag att se över och tydliggöra vilka kriterier som skall utredas omfattande såväl utredning som behandling. I det fortsatta arbetet har slagits fast att arbetet bör göras likalydande för både vuxen- och barn- och ungdomspsykiatrin. Arbetsgruppen har träffats vid ett flertal tillfällen under året och kommit fram till att det vårdprogram som tagits fram inom Stockholms läns landsting skulle kunna utgöra ett bra underlag i det fortsatta arbetet med att utforma ett regionalt vårdprocessprogram inom neuropsykiatri. Ett vårdprocessprogram ska beskriva hela vårdkedjan och särskilt hur ansvarsfördelningen mellan ingående enheter ska hanteras. Det ska även innehålla kvalitetsindikatorer för uppföljning
4 (9) samt beskrivning av diagnostik, behandling och uppföljning för det specifika sjukdomstillståndet. Syftet med ett gemensamt VPP är att skapa optimala förutsättningar för att säkra en likvärdig vårdkedja för patienter med en neuropsykiatrisk problematik.. 2.3 FoU arbetet i regionen Under året har en kartläggning skett när det gäller FoU-arbetet i regionen. Denna kommer fortlöpande att uppdateras. 2.4 Modellkommuner Sedan tidigare är Jönköping och Eksjö utsedda till modellkommuner. I Kalmar län finns ännu ingen men intresse finns och frågan diskuteras. I Östergötland är Norrköping sedan tidigare utsedd. SKL:s arbete med Psynk Modellkommunsarbetet är avslutat och övergår nu till nästkommande 3-åriga projekt med fokus på bl a 1:a linjen för barn/ungdomar och ledning och styrning. Arbetet i modellområdena ska fortsätta att spridas och erfarenheter, idéer och praktiska exempel göras tillgängliga för hela landet. De kommuner och landsting som inte ingått i projektet ges på så vis möjlighet att dra lärdom av modellområdenas resa och kan förhoppningsvis undvika några av de fallgropar som uppdagats i och med projektet. 2.5 Möte med Socialstyrelsen I april 2011 bjöds företrädare från Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet in till RMPG för diskussion och frågeställningar gällande bland annat ny patientsäkerhetslag vilken trätt i kraft 1 januari 2011. Förändringen har också medfört att Socialstyrelsen roll i förhållande till HSAN och de vårdgivande huvudmännen förändrats i flera avseenden. Den nya lagen och Socialstyrelsens nya roll har inneburit en markant ökning av ärenden. Klagomålsprocessen är förändrad som en följd av att myndighetens beslut inte går att överklaga. Därmed har handläggningstiden ökat. HSAN's roll är i nu huvudsak att ta ställning till återkallelse av legitimation, prövotid eller indragen förskrivningsrätt. Under prövotid ansvarar vårdgivaren för lämpliga stödinsatser. Det är Socialstyrelsen som överlämnar ärenden till HSAN. I den efterföljande diskussionen lyftes ett antal frågor gällande ansvarsförhållanden, avvikelsehantering, lagstiftning, journalsystem, vårdregister, läkemedel med mera. Frågan om anmälningsplikt enlig lex Maria vid suicid i anslutning till kontakt med psykiatrin diskuterades särskilt. 2.6 Personalförsörjning Det sedan tidigare svåra rekryteringsläget gällande psykiatriker är fortfarande besvärligt. Ett gemensamt förhållningssätt är viktigt och frågan kommer att behöva en ordentlig genomlysning, inte minst när det gäller hyrläkarfrågan. Satsning när det gäller psykiatrins utvidgade ATtjänstgöring, psyk-at, bör fortsätta. På flera håll är också bemanningssituationen svår när det gäller psykologer och specialistutbildade sjuksköterskor.
2.7 Regionfrågan 5 (9) Under året har frågan om regionalisering varit aktuell. För att skapa samsyn och tillfälle för diskussion har RMPG psykiatri delgett varandra de olika landstingens ståndpunkt och hur detta kan påverka arbetet. 2.8 Suicidprevention Inom psykiatrin vårdas patienter med sjukdomar som ibland får en dödlig utgång. Suicidprevention är därmed en viktig utgångspunkt i psykiatrins fortlöpande arbete med kvalitet- och patientsäkerhet. Tydliga riktlinjer finns i regionen och har diskuterats. Inom heldygnsvården skall daglig bedömning skall ske på patient som bedöms ha hög eller impulsivt hög suicidrisk. Detta ska fortsätta tills patienten ligger på låg nivå eller om överläkare beslutar om annat i journal och aktuell vårdplan. Gör också en bedömning inför utskrivning/permission. har utvecklat ett vårdprogram och en dynamisk mall i Cosmic som till stor del motsvarar den SjälvmordsVIOL som tillsammans med SIS (suicide intention scale), SAD (sad persons scale) samt suicidstegen används inom landstinget i Kalmar län. 2.9 Cosmic Gemensamt för samtliga landsting i regionen är att vi har ett gemensamt journalsystem, Cosmic. Därmed finns också ett antal gemensamma frågor kopplat till bland annat sekretess/informationsdjup, kvalitetsregister och som tidigare nämnts suicidriskbedömning. Gemensamt för samtliga är också att Cosmic i våra nuvarande versioner saknar tillfredsställande stöd när det gäller bland annat tvångsvård och vårdplan. Landstingen i regionen kommer under 2012 att ansluta sig till NPÖ (nationell patientöversikt) och diskussioner runt hur vi i regionen förhåller oss till de psykiatriska verksamherna har skett. 2.10 Gemensamt regionalt genombrottsprojekt En arbetsgrupp har tillskapats för att utreda möjligheten att ta fram ett regionalt genombrottsprojekt. Frågan har dock hänskjutits på framtiden, med tanke på att flera aktiviteter av tyngre karaktär för under året belastat verksamheterna, bland annat Cosmicinförande, regionfrågan, psykiatrilagsutredningen och missbruksutredningen.
3 Utvecklingstendenser. Våra fokusområden 6 (9) 3.1 Missbruksutredningen Under 2011 lämnades missbruksutredningen (SOU2011:6) över till Socialdepartementet. Utredningen påbörjades 2008 och är genomgripande i samtliga delar. Förändrad lagstiftning föreslås inom en rad områden och kommer vid ikraftträdande att påverka psykiatriverksamheterna på en rad punkter. I utredningen föreslås att landstingen skall ta över ansvaret för missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel och dopingpreparat. I samband med landstingens förändrade ansvar föreslås också att en skatteväxling genomförs. För att skapa samsyn i regionen har frågan varit förmål för diskussion i RMPG psykiatri. 3.2 Psykiatrilagsutredningen Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt lämna förslag till en ny lagstiftning på området. Betänkandet är indelat i tre delar: Översynen av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen, psykiskt störda lagöverträdare och gemensamma frågor. I likhet med föregående lagförslag kommer psykiatriverksamheterna att påverkas och har därför varit föremål för diskussion inom RMPG psykiatri. 3.3 Kvalitetsregister Kvalitetsregistren inom det psykiatriska området är fortfarande i viss mån under uppbyggnad. Den nationella registerplattformen för psykiatrin färdigställdes under 2011 men var vid årets slut fortfarande behäftad med en del tekniska problem bland annat när det gäller koppling till vårdgivarnas HSA-kataloger. I har ett omfattande arbete runt ECT-register genomförts och i samverkan i regionen. I har integrationsarbete mellan Cosmic och KCP påbörjats. 3.4 Kunskapsstyrning och kunskapsnoder Ett värdefullt arbetssätt i kunskapsstyrning att skapa ett regionala kunskapscentrum, så kallade noder, som sedan ska kunna samverka med andra regionala kunskapsnoder i landet. Genom aktiviteter och nätverk får de medverkande landstingen möjlighet till erfarenhetsutbyte och kan bättre följa upp vad som ger bra resultat. Inom regionerna Skåne, Västra Götaland och Stockholm har en nod startats upp inom området självskadebeteende. Inom RMPG psykiatri har diskuterats inom vilket område vår region kan komma att utgöra kunskapsnod samt vilka andra landsting/regioner vi i så fall kan samverka med. Frågan lyftes i slutet av året och kommer att ha fortsatt fokus under 2012.
4 Medicinska resultat 7 (9) 4.1 Vårdtunga diagnoser Under senare år har antalet patienter med diagnosen schizofreni minskat. Total andel patienter med vårdtunga diagnoser ligger dock relativt konstant. Detta medför minskade statsbidrag trots att kraven på vården inte minskat reellt. 4.2 Internet-KBT I oktober fick Inera i uppdrag av Socialdepartementet via SKL och CeHis att genomföra en förstudie med målsättningen att ta fram en handlingsplan för realisering av en nationell plattform för internetbaserad KBT-behandling (ikbt). I förstudien har bland andra landstinget i Östergötland och landstinget i Kalmar län ingått i referensgruppen. I Kalmar planeras för ett pilotprojekt med internetstödd kognitiv beteendeterapi. Projektet kommer att ske i samverkan mellan primärvård och den specialiserade psykiatrin. Ett projekt med internetbaserad KBT-behandling pågår även vid BUP-klin US i nära samverkan med Linköpings universitet. Syftet med projektet är att ta fram mer kunskap kring evidens av denna vårdform. I projektet vänder man sig till ungdomar med en ångestproblematik. 4.3 Dyra läkemedel Kostnaderna för centralstimulerande läkemedel är fortsatt höga och har utvecklingen har ännu inte planat ut. Tillsammans med tredje generationens neuroleptika är dessa läkemedel tunga utgiftsposter inom specialistpsykiatrin och bör beaktas i landstingens budgetarbeten. 4.4 Öppna jämförelser På nationell nivå svarar den specialiserade psykiatrin för ca 10% av totala kostnader för hälsooch sjukvård. Det finns behov av att utveckla beskrivningssystem och kvalitetsindikatorer och avgörande för detta är tillgång till fler och bättre indikatorer samt tillgång till evidensbaserade riktlinjer och annat kunskapsstöd. De data som presenteras i Öppna Jämförelser i senaste publikationen visar att det finns väsentliga skillnader i regionen såväl inom läkemedelsområdet men också när det gäller återinskrivning inom slutenvård. Öppna Jämförelser är tillsammans med Socialstyrelsens "Psykiatrisk vård - ett steg på vägen 2010" värdefulla instrument och viktiga utgångspunkter i det gemensamma arbetet runt den fortsatta utvecklingen inom kvalitet- och patientsäkerhetsområdet i regionen. 5 Tillgänglighet Tillgängligheten till den specialiserade psykiatrin har haft fortsatt fokus under 2011, framförallt när det gäller barn- och ungdomspsykiatrin. Samtliga tre landsting klarade första delen. Gällande tillgänglighet till fördjupad utredning och behandling nådde inte samtliga riktigt upp till det satta målet. Framöver ses fortsatt behov av ett fördjupat resonemang och erfarenhetsutbyte när det gäller hur vi kan förbättra våra resultat.
8 (9) 6 Regionalt vårdprogram / vårdprocessprogram Minst ett regionalt vårdprogram eller vårdpsrocessprogram skall fastställas årligen. Diskussionerna har koncentrerats runt frågeställningar runt diagnosområde, förutsättningar, omfattning etc. Det är i första hand runt områdena neuropsykiatri och depressionssjukdomar som diskussioner förts. En möjlighet som varit aktuell är att i stället för att nyskapa program, istället identifiera bra och evidensbaserade program som redan finns och i regionen ansluta sig till dessa. Arbete pågår men idag finns inget färdigt material att redovisa. Ambitionen att det ska finnas ett färdigt dokument under 2012. 7 Ekonomi Statens ekonomiska satsning inom psykiatriområdet har inte gett det utfall som var tänkt pga flera parametrar. Nettokostnadsutvecklingen inom sjukvården i Sverige har under de senaste 5 åren visat sig att psykiatrin har fått stå tillbaka ekonomiskt till förmån för primärvård o somatisk specialistsjukvård. Positivt är att staten nu genom nya ekonomiska incitament vill stärka och intensifiera utvecklingsarbetet inom psykiatrin under de närmaste åren. 8 Planering 2012-2013 Det fortsatta arbetet under 2012 kommer att handla om att - Utveckla arbetet med kvalitetsregistren - Följa utvecklingsprojekt inom psykiatrin i regionen - Dela med oss kring hur vi strategiskt kan säkra personalförsörjningen inom psykiatrin. - Samordna yttrande / remisser kring nationella jämförelser - Genomföra erfarenhetsutbyte och samordning runt bla Öppna jämförelser, FoU, IT-stöd etc - Samordna vårdprogram, vårdprocessprogram och faktadokument inom regionen - Skapa samsyn runt användande av vårt gemensamma system Cosmic
9 (9) 9 Gruppens sammansättning Under 2011 har följande personer medverkat i RMPG psykiatri: Florence Eddyson Hägg Affe Lindén Svante Bäck Christ Landegren Bo Lundin Magnus Johansson Olle Hollertz Charlotta Brunner Bo kenneth Knutsson Anders Ivarsson Signe Axelsson Christina Edekling David Rydin Freddy Johansen Johan Björk Marit Gustafsson Vagn Liest Elin Fröding Bengt-Olof Bengtsson Elisabeth Kristianssen Ursula Thieneman Carin Tyrén Håkan Samuelsson Jan Cederborg Anniqa Foldemo Bjarne Nilsson Olinder Stellan Svensson Roberto Felizia Kalmar i maj 2012 Affe Lindén Sekreterare 2011 Florence Eddyson-Hägg Elisabeth Kristianssen Bo-Kenneth Knutsson Ordförande 2011 Ordförande 2012 Ordförande 2010