Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor och svagheter, Jonas Örtquist, Länsstyrelsen; Eva Klasson Wehler, Stockholms univ.; Sonia Gustafsson, SLL; Lina Glans, SSCO 10.15-10.45 Fikapaus 10.45-12.00 00 Så ska regionens innovationskraft öka, Maria Lönn, Länsstyrelsen Norra Djurgårdsstaden nya lösningar och affärsmöjligheter, Tomas Gustafsson, Stockholms stad 12.00-13.00 Lunch
Tillväxt, miljö och regionplanering Charlotte Hansson, TMR Hälsar välkommen
RUFS 19 oktober 2011 Stockholmsregionens innovationskraft Jonas Örtquist Länsstyrelsen, Avdelningen för tillväxt
Upplägg Stockholmsregionens innovationskraft en översiktlig funktionsanalys Förmågor av btdl betydelse för Stockholmsregionens innovationsförmåga Genomgång resultat Diskussion
Stockholmsregionens innovationskraft Kunskapsinventering (54 rapporter) Fokus på FEM förmågor av betydelse för innovationsförmågan Internationell kontext S li ö k h h i Synliggör styrkor och svagheter i innovationssystemet
De fem förmågorna Kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning Entreprenörskap Mobilisering av resurser Fysisk infrastruktur Regional governance
Kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning Utbildningsnivå i arbetskraften FoU resurser se i företag öetagoch universitet Graden av samverkan i FoU i företag och universitet Agglomerationsgrad (täthet, närhet, tillgänglighet i transportinfrastruktur) Nätverkskopplingar (ex. samverkan mellan universitet) FoU insatser i relation till BRP
Utbildningsnivå och FoU i relation till BNP Andel i befolkningen med minst treårig högskoleutbildning g2010 8:e plats EU FoU utgifter i procent av BRP 2007 11:e plats EU
Kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning STYRKOR SVAGHETER Stor kunskapsstock, k k Förhållandevis svag uppbyggd under många år samverkan mellan FoU i Stor mängd FoU-resurser företag och universitet via universitet it t och företag Flaskhalsar l (bostäder och infrastruktur) försvårar rörlighet av kunskap (människor, kompetens) Relativt svaga närverkskopplingar (graden av samverkan mellan lärosäten kunde vara högre)
Kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning
Entreprenörskap p Tillgång gtill KIBS viktiga igaockså åi innovationsprocesser io o e Företagande och etableringsfrekvens i regionen Attityder till företagande Strukturer för stöd och rådgivning i olika lk faser
Entreprenörskap STYRKOR Låga trösklar för att starta företag Stort antal aktörer med olika profil och inriktning ikt i ger stöd till entreprenörer och innovatörer Väl utvecklat t stöd till nyföretagare God kunskap om rådgivningsaktörerna i och deras roll SVAGHETER Viss överlappning och konkurrens mellan aktörer Under- och projektfinansierade i aktörer Svagt utvecklat stöd till befintliga företag som vill växa Bristande regional samordning Svaga branschspecifika stödstrukturer
Entreprenörskap
Mobilisera och attrahera resurser Tillgång gtill mötesplatser öepa e mellan akademin a och näringsliv och industri Långsiktig finansiering i i till innovationssystemet t t Paketering och marknadsföring av innovationer och innovativa miljöer
Mobilisera och attrahera resurser Tillgång gtill mötesplatser öepa e mellan akademin a och näringsliv och industri Långsiktig finansiering i i till innovationssystemet t t Paketering och marknadsföring av innovationer och innovativa miljöer Öppenhet och strukturer för att attrahera investeringar Öppenhet och strukturer för att attrahera investeringar och humankapital
Mobilisera och attrahera resurser STYRKOR Flera starka organiska kluster inom främst IKT och Life Science som mobiliserar resurser Flera starka FoI- miljöer runt framför allt KI, KTH, SU samt Uppsala universitet Framgångsrik paketering av hållbar stadsutveckling Attraktiv region (livsmiljöer som attraherar inhemsk och utländsk kompetens) SVAGHETER Avsaknad av storregionala klusterorganisationer (ej Life Science) Svårt attrahera nationell finansiering av kluster från ex. VINNOVA Stöd till SME, tjänsteföretag och offentlig sektor behöver stärkas Svag integration av utrikes födda på arbetsmarknaden Otillräckligt riskkapital (även utländskt) Saknas regionala strategier
Mobilisera och attrahera resurser
Fysisk infrastruktur Innovationsförmågan är starkt beroende eoe eav rörlighet och inflyttning av människor (kunskap och kompetens) Transportsystem t Bostäder
Fysisk infrastruktur Ex. på historiska brister i infrastrukturinvesteringar Mellan 1960 och 1990 gjordes inga investeringar i Stockholmsregionens vägnät (OECD) Mellan 2000 och 2004 fick Stockholmsregionen 18 procent av statliga medel för drift och underhåll av transportinfrastrukturen (trots 29 procent av BNP) Transportutgifterna för en person i Stockholm är 28 000/år I Jönköping är siffran 23 000.
Fysisk infrastruktur STYRKOR Attraktiv kunskapsintensiv k i region som lockar människor Goda förutsättningar att få samhällsekonomisk utväxling på nyinvesteringar i infrastruktur Det ansträngda läget har uppmärksammats från nationell nivå (100- miljarderspaketet) SVAGHETER Historiskt i eftersatt trots stora infrastrukturbehov Lång tid att återhämta eftersatta tt investeringar i
Fysisk infrastruktur
Regional governance Styrning goch ledning gav länets innovationssystem io Strukturer som skapar legitimitet i det innovationsstödjande tödj d systemet t Strukturer för att kontinuerligt analysera omvärldförändringar och omsätta i strategier
Regional governance STYRKOR Nationella strategin / RUFS SBA (50 kommuner i Mälardalen) Framsyn Stockholm Mälardalen omvärldsanalys Länsplan för regional transportinfrastruktur 2010-2021 SVAGHETER Många aktörer splittrat ledarskap - endast rådighet över delar, ej helheten Saknas forum för strategisk omvärldsanalys / framsyn inom innovations- och kompetensområdet
Regional governance
Stockholmsregionens innovationskraft Kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning + Entreprenörskap + Mobilisering av resurser + F i kti f t kt Fysiskt infrastruktur + Regionalt governance Leveransförmåga
Stockholmsregionens innovationskraft
RUFS/RUP 19 oktober 2011 Så ska Stockholms innovationskraft öka Maria Lönn Maria Lönn Länsstyrelsen, Avdelningen för tillväxt
Upplägg Innovationskraft Stockholm 2011 12 Den nationella innovationsstrategin Detta gör man i andra regioner
Stockholmsregionens innovationskraft Kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning + Entreprenörskap + Mobilisering av resurser + F i kti f t kt Fysiskt infrastruktur + Regionalt governance Leveransförmåga
Innovationskraft Stockholm 2011 12 Varför? Vi i Stockholm måste bli bättre på att omvandla forskningsresultat och idéer till kommersiellt gångbara produkter och tjänster. Konkurrensen från omvärlden tilltar..
Innovationskraft Stockholm 2011 12 Hur? En vision och en regional innovationsstrategi ska formuleras, men vi behöver framför allt handla. Vi behöver också skapa en plattform för att diskutera och koordinera gemensamma initiativ. Stockholms som huvudstadsregion ska ha stor påverkan på nationella insatser och prioriteringar
Innovationskraft Stockholm 2011 12 Vilka? Stockholms stad, kommunerna via KSL, Stockholm Business Region, Stiftelsen Electrum, Sting, Landstinget (inkl. TMR), Karolinska institutet, Stockholms universitet, KTH, Stockholms handelskammare, Vinnova, Tillväxtverket, Länsstyrelsen, Stf Vetenskapsstaden, Stf Flemingsberg g
Innovationskraft Stockholm 2011 12 Några nedslag: Vid Stockholmsmötet i slutet av maj presenterades utgångspunkter g för innovationsstrategin återrapportering till mötet 2012 Nationell regional dialog med Näringsdepartementet inför den nationella innovationsstrategin, men även inspel till andra nationella processer. Vi följer IVA:s arbete
Tillväxt, miljö och regionplanering Fikapaus 10.15-10.45
Den nationella innovationsstrategin På plats hösten 2012. Siktar på 2020. Resan kanske viktigare än målet..? Slutsatser från OECD, EU är viktiga Regeringen arbetar parallellt med insatser för indikatorer för innovation, offentlig innovationsupphandling samt översyn av det statliga riskkapitalet. Stockholm följer arbetet och kommer att ha en nationell elldialo dialog
Detta gör man i andra regioner Skåne: Process P sedan 2009 Liknande problembild som i Stockholm den svenska paradoxen Internationell innovationsstrategi sedan slutet av september Uppsala: Också en ny innovationsstrategi Prioritering av de mest innovationsfrämjande insatserna
Har du idéer kring Stockholms arbete? TACK! Maria Lönn Maria Lönn tfn: 785 46 05, maria.g.lonn@lansstyrelsen.se
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering