Miljötillstånd inflygningar till Arlanda flygplats

Relevanta dokument
SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA

MÖTESANTECKNINGAR FRÅN MÖTE 2 ANGÅENDE HINDER OCH PARKER AV HINDER I NÄRHETEN AV FLYGPLATS. Datum för mötet Klockan Lokal Referens - kallelse

Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport

Föreningen Väsbybor mot Flygbuller Miljööverdomstolen

Varje kilo räknas. LFVs arbete för ett miljöanpassat flyg. Niclas Wiklander LFV LiU 7 februari 2013

Flygtrafiktjänsten och flygvägssystemet Stockholm Arlanda Airport

Datum: Tid: kl ca Plats: Torget, Runby skolas lågstadium, Upplands Väsby

MINNESANTECKNINGAR UTKAST Datum: Tid: kl ca Plats: Torget, Runby skolas lågstadium, Upplands Väsby

Mål M , yttrande med anledning av överklagande av mark- och miljödomstolens dom angående verksamhet på Arlanda flygplats

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)

TEKNISK BESKRIVNING DEL II

UTREDNING PARALLELLA MIXADE OPERATIONER FRÅN 56 ELLER 84 RÖRELSER

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

Skolbarn drabbas av dubbelt flygbuller Pressmeddelande från Föreningen Rosersberg Villastad

LFV Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida Flygtrafiktjänsten P&T

Samråd med Sigtuna kommun, 11 december 2009 Nytt miljötillstånd för Arlanda

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

Yttrande över Swedavia AB:s ansökan om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport

Mål M , Ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten vid Göteborg Landvetter Airport, Härryda kommun; bemötandeskrift

Flygvägssystem Arlanda

SAMRÅD MED KNIVSTA KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID STOCKHOLM-ARLANDA AIRPORT

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

STATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R

Möte mellan Luftfartsverket och föreningen Boende mot Buller i Norra Sollentuna

TEKNISK BESKRIVNING DEL II BILAGA 3.4 UTREDNING KURVADE INFLYGNINGAR

Flygvägssystem Arlanda

Projekt Green Flights. LG Stridsman ANS / Development

APV info. APV i relation till PBN (Performance Based Navigation)

TEKNISK BESKRIVNING DEL II -

LFV Flygtrafiktjänsten Håkan Svensson

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport

Yttrande över tillämpning av villkor i miljötillstånd för Arlanda flygplats, Sigtuna kommun (Er beteckning )

Ombud: Advokaten ÅL Gärde Wesslau Advokatbyrå, Lilla Torget 1, GÖTEBORG. MOTPART Länsstyrelsen i Stockholms län, Box 22067, STOCKHOLM

Välkommen på samråd!

Anette Näs,

FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT. Kvartal 4 Oktober, november och december 2018

Tillbud mellan flygplanen SE-DON och OY-KKC vid Stockholm/Arlanda flygplats, AB län, den 29 juni 2000

Införande av APV (approach procedures with vertical guidance)

Samråd Vallentuna kommun, 26 april Nytt miljötillstånd för Arlanda

LTS CAT I OTS CAT II

RNP-inflygningar i okontrollerat luftrum

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

CFIT och Införande av APV. CFIT Controlled Flight Into Terrain APV Approach Procedure with Vertical guidance

FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

TB DEL II BILAGA 2 UTREDNINGAR FLYGVÄGSSYSTEMET

Stockholm Arlanda Airport

FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

Välkommen på samråd!

PBN. Performance Based Navigation ur ett FCL perspektiv

FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

Bifogar LFV:s remiss avseende Förslag till klimatfärdplan (Skickas även med post).

Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS

Swedavia AB Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida

BESKRIVNING AV ARBETSGÅNG VID KONSTRUKTION AV SÖKT TRAFIKFALL ALTERNATIV 1B

Flygvägsystemet är avgörande för bullerexponering och störning

Föreningen: Boende mot buller i norra Sollentuna

Samråd Naturvårdsverket

SATSA II Fördjupning om begränsningar och möjligheter med olika flygplatstyper

Flygsäkerhet och aktuellt ATCC Stockholm

RAPPORT KONSEKVENSUTREDNING FÖR LUFTFARTEN VID PLANERAD BYGGNAD I KV LAGERN, SOLNA

Trafikregler för luftfart som tillämpas i Finland

Dokumentnummer D FLYGVÄGS- OCH FLYGBULLERKONTROLL STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT

Konsekvensutredning Uppdatering av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:6) om flygtrafikledningstjänst (ATS)

SAMRÅD MED LUNDS KOMMUN AVSEENDE OMPRÖVNING AV VERKSAMHETEN VID MALMÖ AIRPORT, SVEDALA KOMMUN

Fredrik Joråd Kontur Arkitektkontor AB Triewaldsgränd Stockholm

TB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID

SAMRÅD MED GÖTEBORGS STAD ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND OCH ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT

MILJÖVÄNLIGARE INFLYGNINGAR


TEKNISK BESKRIVNING DEL III

Dag Kl 13:00-15:00. Plats Landvetter. Närvarande. Distribution Henrik Ripa (Riksdagsledamot, Moderata samlingspartiet) Diskussionsunderlag

Baser. Kriterier för handläggning av ansökan om utebas och / eller frekvent landningsplats Styrande regler

SAMRÅD MED SKURUPS KOMMUN AVSEENDE OMPRÖVNING AV VERKSAMHETEN VID MALMÖ AIRPORT, SVEDALA KOMMUN

Säkerhetsområden för navigations-, markradar- och meteorologiutrustning

PBN Performance Based Navigation 2D/3D

Mål M Länsstyrelsen i Stockholms län./. Luftfartsverket.

Norrtälje flygplats, flygbuller beräkning 2013

SAMRÅD MED MALMÖ STAD AVSEENDE OMPRÖVNING AV VERKSAMHETEN VID MALMÖ AIRPORT, SVEDALA KOMMUN

SAMRÅD MED KUNGSBACKA KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND OCH ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT

1 Vad är problemet och vad ska uppnås?

Föreningen Boende mot buller i norra Sollentuna och Föreningen Väsbybor mot Flygbuller har tagit del av ovan nämnda inlagor och anför följande.

BERÄKNING AV INFLUENSOMRÅDE MED HÄNSYN TILL FLYGBULLER

Utredning av höjdrestriktioner för Enköping, Knivsta och Håbo kommuner

Air Operations 965/2012 Annex V - Specific Approvals Part-SPA

SAMRÅD MED STAFFANSTORPS KOMMUN AVSEENDE OMPRÖVNING AV VERKSAMHETEN VID MALMÖ AIRPORT, SVEDALA KOMMUN

SAMRÅD MED ROSERSBERGS VILLASTADSFÖRENING ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID STOCKHOLM-ARLANDA AIRPORT

SVEA HOVRÄTT INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 96


SAMRÅD MED MÖLNDALS STAD ANGÅENDE ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND OCH ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT

DOM Stockholm

Dokumentnummer D TEKNISK BESKRIVNING DEL 3 UTREDNING FLYGVÄGAR VER 2.0

Tillbud med flygplanet SE-KPE under inflygning till Malmö/Sturup flygplats, M län, den 3 december 1999

Redovisning flygbuller

TB DEL II BILAGA 2 OMVÄRLDSANALYS

Arlandarådet Arlandas framtida utveckling Anders Svensson, Näringsdepartementet

Seminarium för luftrumsanvändare

Transkript:

Miljötillstånd inflygningar till Arlanda flygplats Primärt experter åt SESAR JU (SESAR JU är EU-kommissionens organ för att leda arbetet med att effektivisera EUs framtida flygtrafikledning. Vernamack ger som operativa experter råd om vad som är möjligt och rimligt att genomföra) Andra flygrelaterade uppdrag Icke flygrelaterade uppdrag 1

Flygsäkerhet är en grundförutsättning Alla Vernamacks bedömningar grundar sig på att flygsäkerheten på Arlanda flygplats kontinuerligt ska kunna förbättras för att möta en ökande trafik Förutsättningar för Vernamacks granskning Väsbys önskan att Arlanda flygplats ska kunna expandera utan att kommunens invånare utsätts för oacceptabelt buller Gällande miljötillstånd Befintliga flygvägar Befintliga operativa procedurer Tekniska och operativa begränsningar Utvecklingen i omvärlden Väder 2

Åtagande att följa ICAOs PBN plan Transportstyrelsen, LFV och Swedavia har alla deklarerat att ICAOs plan för Performance Based Navigation (PBN) ska följas Swedavia har angett det i TB DEL III, Handlingsplan för begränsning av bullerexponering över Upplands Väsby tätort dokument nr D 2011-031748 Transportstyrelsen har en PBN-plan som i stort sammanfaller med det som beskrivs av LFV/Swedavia http://www.transportstyrelsen.se/global/luftfart/flygtrafik/pbn-plan.pdf Datum för införande av fas 2 i PBN-planen är satt till 1 januari 2016 Transportstyrelsen prognostiserar att inflygningar ner till 200 fots molnbas baserat på icke ILS inflygningar kommer att kunna implementeras Kurvade inflygningar är en del av fas 2 i PBN-planen Befintliga flygvägar och begränsningar Det finns en godkänd procedur för kurvad inflygning till 01R SAS och Novair är godkända för kurvad inflygning till 01R 3

Befintliga flygvägar och begränsningar Visuella inflygningar ska enligt gällande miljötillstånd; Swedavia Dok nr D 2013-002130, sid 23, Villkor 6, användas när så är möjligt. Även innan ett sådant navigeringssystem har införts skall så långt det är möjligt från säkerhetssynpunkt oavsett vad som sägs i Särskilt villkor 2 ovan beträffande tid inflygning med marksikt till bana 01R ske under motsvarande förutsättningar. Enligt samma dokument sid 21. görs detta inte; Visuell inflygning används ej. Befintliga begränsningar Separationskritierier och kapacitetssiffror inte stringent beskrivna i ansökan 4

Väderdata 2006-2009 Totala antalet observationer: 34572 Antal observationer med nordliga vindar: 13133 Andel av tiden då det är nordliga vindar: 38% Nordliga vindar, molnbasen 300 fot eller lägre: 2.6% av alla operationer. Nordliga vindar, molnbasen 500 fot eller lägre: 4.4% av alla operationer. Av de 2,6% med molnbas 300 fot eller lägre, är 1,6% av tiden sådan att CAT II eller CAT III inflygningar behövs för inflygning. Dvs. 1,6% av alla operationer under ett år kommer begränsa Arlandas kapacitet p g a riktigt dåligt väder. Nordliga vindar anses i beräkningarna råda då vindriktningen är i intervallen 0 100 och 280 360 oavsett vindstyrka. Vi anser att detta ger en konservativ skattning för när banorna 01L och 01R behövs. Alla landningar på Arlanda Bedömning Raka inflygningar idag ett måste Kapaciteten i alla lägen begränsad Raka inflygningar idag ett måste Raka inflygningar just nu ett måste Kurvade inflygningar för vissa operatörer Icke raka inflygningar förmodligen för alla operatörer Molnbas <200 ft 200-300 ft 300-500 ft 500-1000 ft 1000-1500 ft 500 ft 4,4% Icke raka inflygningar för alla operatörer 1500-2500 ft Icke raka inflygningar för alla operatörer > 2500 ft 95,6% Beräkningarna baseras på att nordlig landning behövs vid alla vindstyrkor då vindriktningen är 280 100 grader 5

Kommentarer till LFVs utredningar rörande sneda inflygningar Utredning sned inflygning TB del II, bilaga 3.5 samt Svar till remissyttrande från Upplands- Väsby, LFV dok. nr.d 2011-017 974 1400 meter Utredningen är i sak korrekt men andra möjligheter har inte övervägts eller inte bifogats ansökan Kommentarer till LFVs utredningar rörande sneda inflygningar Vernamacks bedömning är att en icke-rak inflygning till 01R är möjlig En visuell procedur som i stort följer den befintliga kurvade inflygningen kan införas Om en extra flygledare krävs är det en motiverbar extra kostnad 5700 meter Vår bedömning är även att samtidig kurvad och icke-rak inflygning är möjlig 6

Kan kurvade inflygningar inte användas i högtrafik? LFV hävdar i dok nr D 2010-031676 från 2010-12-27 till Länsstyrelsen i Stockholms län att: Väder, Flygledningens kompetens, Piloters kompetens, Utrustning i flygplan och Myndighetstillstånd utgör hinder för att utföra kurvade inflygningar till Arlanda bana 01R. Kurvade inflygningar kan användas i högtrafik! Väder >95% av tiden kan kurvade inflygningar antingen användas eller behövs inte Flygledningens kompetens Utbildning. Kompetens för konvergerande inflygningar finns i övriga världen Piloters kompetens >30% av piloterna på Arlanda kan det. Utbildningstid för ett flygbolag är typiskt 6 månader eller 1 år Utrustning i flygplan Finns! Finns till och med tillgängligt för ännu lägre molnbaser än vad som används idag. TB del II, bilaga 3.4, sid 25 http://www.swedavia.se/pagefiles/12035/tb%20del%20ii,%20bilaga%203.4%20-%20utredning%20kurvade%20inflygningar.pdf Myndighetstillstånd Transportstyrelsen har såvitt vi sett inte flaggat för att RNP AR inte kan användas. Tvärtom ligger PBN-planen fast 7

9/4/2013 Vad finns i resten av världen? Oslo Nice Boston San Fransisco Minsk Basel Akureyri Ciampino Venedig Moskva x 2 Amsterdam Bergen Chelabinsk Nutid - Framtid Dagens trafikmängd vid nordliga vindar kan hanteras på 01L Använd gällande miljötillstånds möjlighet till visuella procedurer Accelerera arbetet med att implementera PBN-planen. Utnyttja utvecklingen T ex kommer LHR att börja med Time Based Separation for Final Approach 8

Avvikelse från SID Att beräkna hur mycket buller ett flygplan som avviker från SID verkligen genererar är inte trivialt att beräkna Start 19L Start 26 Vernamacks slutsats Det finns redan i dag flygvägar för kurvade inflygningar Använd gällande miljötillstånds möjligheter Dagens tillstånd framhåller visuella inflygningar som positiva ur miljösynpunkt Det finns inga hinder mot att använda visuella procedurer för kurvade inflygningar Boston, Nice, Oslo etc. Utvecklingen i omvärlden gör att nya möjligheter finns. På London/Heathrow kommer tidsbaserad separation användas Teoretiskt kan redan idag 2038 års trafikmängd avvecklas med nuvarande miljötillstånd och nuvarande teknik i mer än 95% av fallen 01L har kapacitet på upp till 84 rörelser/h idag 9

Vernamacks slutsats Använd segregerad trafik upp till 84 r/h, därefter parallella mixade med kurvad inflygning till bana 01R Implementera snarast en icke rak inflygning till 01R baserad på visuella procedurer Utveckla även instrumentflygning för kurvade procedurer kan öka kapaciteten ytterligare Utveckla metoder för att avvika från SID 10