CHECKLISTA FÖR LÄRARE K e m i c e n t r u m A v d f ö r K e m i s k g r u n d u t b i l d n i n g 2 0 0 4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING RUTINER I SAMBAND MED KURSSTART...1 Före kursstart...1 Kursstart...1 INKOMMANDE UTLÄNDSKA STUDENTER...2 Studenter tillhörande utbytesavtal...2 Övriga utländska studenter...2 KURSVÄRDERINGAR...3 RAPPORTERING AV RESULTAT...4 Anslagslistor...4 Underlag för inrapportering i Ladok...4 Allmänt...5 FORMALIA FÖR EXAMENSARBETE/TILLÄMPNINGSKURS...6 Allmänt...6 Kurskoder...6 Förkunskapskrav...6 Handledning, betyg och examination...7 Registrering...7 Rapportering...7 Inläggning i fakultetens databas...8 Arkivering...8 ADRESSER...9 BILAGOR Bilaga 1. ECTS-betyg Bilaga 2. Regler och rekommendationer för examensarbeten vid naturvetenskapliga faktulteten fr o m 2004-07-01
RUTINER I SAMBAND MED KURSSTART Före kursstart Beträffanden adresser, se Adresslista sidan 8 Kursansvarig och examinator utses av HUL (undantag KEM101 103). Om dessa inte är samma person ska det tydligt anges. Schema, med en lista över kursansvarig, undervisande lärare och labbhandledare, ska skickas till studentexpeditionen samt till Johan Reimer för publicering på kursens hemsida senast en månad före kursstart. Om schemat ändras lämnas den nya versionen in snarast. Lokalbokning: önskemål om lokaler skickas till Carlaxel Andersson. Deadline: 1 april för höstterminen och 1 november för vårterminen. Ändringar och avbokningar under terminerna görs i receptionen, kontakta Louise Goldberg. För att boka datorsalar: Kontakta Johan Reimer. Kontrollera att all information på kursens hemsida är aktuell och korrekt. Lämna ner kursmaterial/pärmar till Karin Trankell i för kopiering i god tid före kursstart. Ändringar kompendierna för KEM101 och KEM102 meddelas till Christina Persson. Kontakta GU-personalen i god tid före labbkursens början, samt uppmana alla lärare och labbhandledare att presentera sig för GU-personalen före kursstart. Kom gärna till GU s fikarum och ta en kopp kaffe på rasten! Tentamens- och uppropsschema finns på GU s hemsida och skickas även till alla HULar. Kurstart Uppropslistor delas ut i samband med uppropet. Excelfiler med namn och personnummer på studenterna skickas med e-post till kursansvariga snarast efter uppropet. Vill ni även ha adresser och telefonnummer från Ladok, vg meddela Christina Persson. Se till att alla eftersläntrare som inte har varit närvande på uppropet kontaktar studievägledaren, Christina Persson, eller studentexpeditionen för registrering. Meddela alla avhopp snarast möjligt till studievägledaren. Foton på studenterna skickas ut av Gunilla Lindblad till kursansvarig, andra kan få foton efter förfrågan. 1
INKOMMANDE UTLÄNDSKA STUDENTER Studenter tillhörande utbytesavtal Studenter som tillhör någon form av utbytesavtal handläggs av Carlaxel Andersson. När studenterna anländer till Kemicentrum ska de skriva på en s k Enrolment form hos Carlaxel. Denna skickas till Ladok-avdelningen där beslut om vilka kurser studenten skall läsa läggs in. Efter detta är allt klart för att studenterna skall registreras på kurserna efter uppropet. För studenter som gör Tillämpningskurser (KEM860 och KEM890) skall dessutom registreringsunderlag skickas till Studentexpeditionen i vanlig ordning (se Formalia för examensarbete/tillämpningskurs under Registrering ). För utbytesstudenter finns även möjligheten att läsa Individuell kurs. Detta innebär t ex att studenten gör en Tillämpningskurs/projekt som omfattar ett annat poängtal än 10 respektive 20 poäng. Även delmoment inom en ordinariekurs kan läsas som individuell kurs. Kontakta Carlaxel om detta blir aktuellt. Betyg för utbytesstudenter rapporteras in på samma sätt som för ordinarie studenter med det undantaget att även ECTS-betyg skall rapporteras in (se bilaga 1). Övriga utländska studenter Studenter som inte tillhör något utbytesavtal handläggs av Christina Persson. Om ni blir kontaktade av studenter från utlandet som vill läsa kurser eller göra examensarbete så hänvisa dem till Christina. För att en student med utländsk utbildning skall kunna börja studera vid Lunds universitet måste de ha grundläggande behörighet. De som skall läsa kurser som ges på engelska beviljas dispens från kravet på svenska. Beslut om grundläggande behörighet fattas av Gunilla Frejd på Antagningsavdelningen. För att studenten skall få läsa kurser i kemi krävs att de särskilda behörighetskraven är uppfyllda. Bedömning av den särskilda behörigheten görs av Christina (oftast i samråd med lärarna på respektive kurs). För att kontroll av grundläggande och särskild behörighet skall kunna göras måste studenten lämna in bevittnade kopior av gymnasiebetyg samt bevittnade kopior av Official Transcript of Records för universitetsutbildning (alternativt originalhandlingar). Meddela gärna studenten detta i samband med att de hänvisas till Christina. 2
KURSVÄRDERINGAR Kursvärdering skall göras i slutet på varje kurs. Sammanfattning av kursvärderingen, samt åtgärdsförslag, ska snarast efter kursens slut skickas till Anni-Britt Nilsson på studentexpeditionen. Kursvärderingen behandlas på GU-styrelsen, därefter ska sammanfattning och åtgärdsförslag publiceras på kursens hemsida. Sammanfattning och förslag på åtgärder skickas till Johan Reimer för publicering på kursens hemsida. Eventuell rapportering av mittkursvärdering till GU-styrelsen sker i samband med att ordinarie kursvärdering behandlas. Det är kursansvarig som ansvarar för kursvärderingens genomförande och rapportering till GU-styrelsen samt publicering på nätet. Rekommendationer för kursuppföljning och mittkursutvärdering finns på http://www.kemi.lu.se/lf/hul/mittkursrek.pdf 3
RAPPORTERING AV RESULTAT Två typer av listor förekommer i samband med rapportering av resultat på kurser: Anslagslistor där det anges vilka studenter som är godkända på tentamen. Underlag för inrapportering av kursresultat (betyg på tentamen, laborationskurser m m) till Ladok. (Ladok är en förkortning för Lokalt ADB-baserat studiedokumentationssystem.) Anslagslistor Anslagslistan skall innehålla följande: Kursnamn och -kod Tentamensdatum Namn på godkända studenter (G eller VG anges ej) Tid och plats för tentamensvisning Underskrift av examinator Anlagslistan tas fram i fyra exemplar och Sätts upp på väl synlig plats (även utifrån), t ex på glasdörrarna vid ingång C Sätts upp på kursens anslagstavla (och eventuellt på kursens hemsida) Lämnas till studentexpeditionen Lämnas till studievägledaren Tänk på att resultaten inte läggs in i Ladok förrän efter tentamensvisningen. Denna bör därför tidsmässigt ligga så nära tentamen som är rimligt. Underlag för inrapportering av resultat i Ladok Laborationer/projekt läggs in olika beroende på om kursen är en grund/mellankurs eller en fortsättningskurs. Grund- och mellankurser 1 På grund- och mellankurser har laborationskurser 2 och tentamina olika provkoder. Resultaten rapporteras därför in separat, och vi vill ha underlagen uppdelade på: Godkända på laborationskursen (endast betyg G) Godkända på projekt på KEM009 (G eller VG) Resultatet på tentamen (U, G eller VG). Blank tentamen rapporteras in som U Beträffande datum för godkänd laborationskurs skall detta i regel vara före datum för ordinarie tentamen. Undantag: Om det finns moment som ingår i laborationskursen, men som inte utförs förrän efter tentamen (t ex projektarbete på KEM103) Studenten blir godkänd i efterhand på laborationskursen När både laborationskurs och tentamen är godkända kan vi rapportera in s k hel kurs. 1 Grundkurser: KEM101 103. Mellankurser : KEM012, KEM113, KEM114, MOB102, KEM005, KEM016, KEM017, KEM009. 2 Kursen KEM009 har projekt i stället för laborationer. I KEM103 ingår projektarbetet i laborationskursen. 4
Påbyggnadskurser På påbyggnadskurser rapporteras endast hela kursen in (godkänt prov ger därmed också godkänt betyg på hel kurs). Blank tentamen rapporteras in som U. I dessa fall skall det på listan över tentamensresultat också anges om laborationskursen är godkänd. Om den senare inte är godkänd rapporteras godkänt betyg på tentamen inte in. För utbytesstudenter skall även ECTS-betyg rapporteras in (se bilaga 1). Examensarbeten Beträffande inrapportering av resultat på examensarbeten, se avsnittet Formalia examensarbete/tillämpningskurs. Allmänt Underlaget för inrapportering skall innehålla följande: Kursnamn och -kod Provdatum (datum för godkänd laborationskurs respektive tentamensdatum) Studenternas namn och personnummer samt poäng (ej obligatoriskt) och betyg på provet. Vid inrapportering av godkända laborationskurser brukar vanligtvis endast namn och personnummer på de som är godkända rapporteras. Underskrift av examinator Underlaget bör helst vara skrivet på dator. Ett annat alternativ är att hämta en lista med kursdeltagare på studentexpeditionen och fylla i betyg för hand. Korrekta betyg skall användas, dvs Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG) Undvik rött bläck (ej dokumentäkta) vid handskrift. Det underlättar avsevärt inläggningen av resultat i Ladok (dvs ökar säkerheten) om listan över studenter delas upp enligt: I Studenter som går kursen innevarande termin, i bokstavsordning II Studenter som tenterar om en kurs de gått tidigare terminer, i bokstavsordning III Studenter som tenterar delar av kursen, i bokstavsordning 5
FORMALIA FÖR EXAMENSARBETE/TILLÄMPNINGSKURS Allmänt Ett forskningsprojekt kan utföras antingen som examensarbete eller som tillämpningskurs. Tillämpningskursen är i första hand avsett för utbytesstudenter eller för studenter i vår egen utbildning som inte uppfyller förkunskapskraven för ett examensarbete. En tillämpningskurs kan senare tillgodoräknas som examensarbete om förkunskapskraven är uppfyllda. För utbytesstudenter med forskningsprojekt på mer än en termin kan flera tillämpningskurser/examensarbeten kombineras. Ersättningen i budgeten är densamma för examensarbete och tillämpningskurs, och baseras på föregående års registreringar. Kurskoder Examensarbete, 10p (på kandidatnivå): KEMXY1 Examensarbete, 20p (på magisternivå): KEMXY2 Examensarbete, 10p (på magisternivå): KEMXY3 där XY är specifika för inriktningen. Inriktning KEMXY1 KEMXY2 KEMXY3 Särskild kurs Organisk kemi 211 212 213 KEM012 Oorganisk kemi 311 312 313 KEM113 Biokemi 411 412 413 KEM114/MOB102 Växtbiokemi 421 422 423 KEM114/MOB102 Molekylär biofysik 431 432 433 KEM114/MOB102 Analytisk kemi 511 512 513 KEM005 Fysikalisk kemi 611 612 613 KEM017 el. KEM016 Teoretisk kemi 631 632 633 KEM016 Kemisk fysik 641 642 643 KEM016 Läkemedelskemi 712 713 KEM710 Tillämpningskurs, 10p: KEM860 (för alla kemiämnen) Tillämpningskurs, 20p: KEM890 (för alla kemiämnen) Examensarbete, 20p, i Molekylärbiologi kan utföras i biokemi, växtbiokemi eller molekylär biofysik. KEM i kurskoden ersätts då med MOB (dvs MOB412, MOB422 respektive MOB432). Förkunskapskrav Handledare/examinator skall kontrollera med studievägledaren att förkunskapskraven är uppfyllda innan registrering sker. KEMXY1 EXAMENSARBETE, 10: Godkända kurser i kemi till en omfattning av minst 50p inkluderande KEM101 103 Kemi, grundkurs 1 3, samt en mellankurs på 21 40p-nivå. Examensarbetets inriktning avgör vilken särskild mellankurs som är behörighetsgivande (se tabell ovan). Därutöver krävs kurs i matematik, 10p. 6
KEMXY2 EXAMENSARBETE, 20p: Godkända kurser i kemi till en omfattning av minst 60p inkluderande KEM101 103, Kemi, grundkurs 1 3, två mellankurser på 21 40p-nivå samt en påbyggnadskurs på 41 60p-nivå. En av mellankurserna skall vara den för inriktningen behörighetsgivande kursen. Därutöver krävs kurs i matematik, 10p. KEMXY3 EXAMENSARBETE, 10p: Godkända kurser i kemi till en omfattning av minst 60p inkluderande KEM101 103, Kemi, grundkurs 1 3, två mellankurser på 21 40p-nivå, en påbyggnadskurs på 41 60p-nivå samt examensarbete KEMXY1, 10p eller KEMXY3, 20p. En av mellankurserna skall vara den för inriktningen behörighetsgivande kursen. Därutöver krävs kurs i matematik, 10p. MOB4Y2 EXAMENSARBETE (I MOLEKYLÄRBIOLOGI), 20p: KEM101 102 Kemi, grundkurs 1 2, samt minst 60p inom huvudämnet molekylärbiologi (checka med studievägledaren). KEM860 TILLÄMPNINGSKURS, 10p: Godkända kurser i kemi till en omfattning av minst 50p. KEM890 TILLÄMPNINGSKURS, 20p: Godkända kurser i kemi till en omfattning av minst 60p, inklusive minst en fördjupningskurs. Handledning, betyg och examination Se bilaga 2 Regler och rekommendationer för examensarbeten vid naturvetenskapliga fakulteten fr o m 2004-07-01. Registrering Underlag för registrering inlämnas på särskild blankett till studentexpeditionen i samband med att examensarbete/tillämpningskursen påbörjas. Blanketten kan rekvireras från studentexpeditionen, och bör finnas tillgänglig på respektive avdelning. Rapportering Rapportering sker skriftligen till studentexpeditionen när examensarbetet/tillämpningskursen slutförts (dvs när uppsatsen och den muntliga presentationen är klara). Rapporteringen skall innehålla Studentens namn och personnummer Kurskod Titel på arbetet (på engelska, och även på svenska om detta är presentationsspråket) Betyg (Väl godkänd eller Godkänd), samt vara undertecknad av examinator och daterad den dag examensarbetet i sin helhet blivit godkänt. Notera att Väl godkänd endast kan ges för examensarbeten som inte överskrider de av fakultetens utbildningsnämnd stipulerade tidsramarna (45 och 90 arbetsdagar för 10 respektive 20 poäng) med mer än 20%. 7
Inläggning på fakultetens databas Examensarbetets sammanfattning på engelska och den populärvetenskapliga sammanfattningen på svenska skall läggas in i fakultetens databas: 1. När examensarbetet har godkänts lägger examensarbetaren själv in respektive sammanfattning via ett öppet formulär på webben. Information och formulär finns på www.pixe.lth.se/mnfexarb/welcome.stm 2. Examensarbetaren skriver ut formuläret Form to be sent to the administration (finns också på ovanstående web-adress) och fyller i det. Handledaren skriver under. 3. Formuläret lämnas till studievägledaren eller studentexpeditionen för underskrift och vidare befordran till fakultetens ansvarige för att öppna arbetet på webben. Arkivering Ett exemplar av uppsatsen skall arkiveras på avdelningen och två exemplar inlämnas till studentexpeditionen (nytt för examens- och tillämpningsarbeten slutförda fr o m 2003) för central arkivering respektive uppställning i studentutrymmet. 8
ADRESSLISTA Namn e-post telefon Carlaxel Andersson Carlaxel.Andersson@inorg.lu.se 27927 Louise Goldberg Louise.Goldberg@kc.lu.se 28349 Cecilia Hägerhäll Cecilia.Hagerhall@biokem.lu.se 20278 Gunilla Lindblad Gunilla.Lindblad@kemi.lu.se 28358 Anni-Britt Nilsson Anni-Britt.Nilsson@kemi.lu.se 28356 Christina Persson Christina.Persson@kemi.lu.se 28357 Johan Reimer Johan.Reimer@kemi.lu.se 28133 Karin Trankell Karin.Trankell@kemi.lu.se 23111 Studentexpeditionen studentexp@kemi.lu.se 28356 9
(&76%(7<*66.$/$1,1/('1,1* ECTS garanterar akademiskt erkännande för studier utomlands genom att tillhandahålla en metod för att mäta och jämföra studentens utbildningsresultat och överföra dem från en högskola till en annan. Skillnad skall göras mellan poäng som visar arbetsmängd och betyg som visar kvalitet på arbetet. Detta avsnitt ger en fullständig beskrivning av ECTS-betygsskalan, förklarar grunderna för dess sammansättning och hur den kan användas. Vi vill uppmärksamma läsarna på att ECTS-betygsskalan är en spin-off från ECTS som utvecklades under pilotfasen då det fanns ett tydligt behov av en skala för att underlätta översättning av betyg som sattes vid en annan högskola med ett annat betygssystem. (&76%(7<*66.$/$1*(0(16$00b70(72')g5$770b7$ 678'(17(51$687%,/'1,1*65(68/7$7 Resultat vid H[DPLQDWLRQ och bedömning redovisas normalt med betyg. Det finns dock många olika betygssystem i Europa. Dessutom visade sig betygsöverföringen vara ett bekymmer för studenter som deltog ECTS och för rörliga studenter i allmänhet. a) å ena sidan varierar betygstolkningarna avsevärt från ett land till ett annat, från ett ämnesområde till ett annat eller från en högskola till en annan, b) å andra sidan kan misslyckanden med att överföra betyg få allvarliga konsekvenser för rörliga studenter. Resultatet blev att EU-kommissionen tillsatte en expertgrupp för att ta reda på vilka problemen var. Information, kommentarer och statistiska uppgifter från 80 av totalt 84 högskolor som deltog i ECTS på den tiden togs med för att förfina den förslagna ECTS-betygsskalan. Alla kom överens om att använda ECTS-betygsskalan för att prova om den fungerade effektivt. ECTS-betygsskalan har således utvecklats för att hjälpa högskolorna att översätta de betyg som ges till ECTSstudenter av utlandshögskolor. Den ger uppgifter om studentens utbildningsresultat utöver de som ges i form av betyg; den ersätter inte de lokala betygen. Institutioner för högre utbildning fattar sina egna beslut om hur de skall tillämpa ECTS-betygsskalan i sina egna system. (1(8523$7b&.$1'(³)g5(1./$'6.$/$ Från de olika diskussionerna som hölls mellan de fem ämnesområdesgrupperna i början av pilotfasen kom det fram att överföring av betyg kan göras effektivt med hjälp av en förenklad skala som kan förstås över hela Europa. Konceptet förenklad skala betydde att skalan var tillräckligt väldefinierad och att alla högskolor kunde använda den för att sätta ECTS-betyg i sina egna kurser, ECTS-betyget gav därmed ytterligare information utöver högskolans, men ersatte det inte, ECTS-betygsskalan förstods av andra högskolor som kunde ge ett lämpligt betyg med hjälp av den egna skalan för alla inkommande och utgående studenter med ECTS-betyg. ECTS-betyget skall anges tillsammans med det betyg, som är satt av högskolan, i studentens överförda utbildningshandlingar som visar utbildningsresultat för varje student före och efter studietiden utomlands. Med andra ord kan denna förenklade skala öka öppenheten, men den bör inte blandas ihop med varje högskolas normala betygssättning.
Under debatten om ECTS-betygsskalan övervägdes strikt siffermässiga definitioner grundade på studenternas rangordning i klassen och mer kvalitativa definitioner grundade på nyckelord som bra och utmärkt. Ingen av sätten bedömdes ge tillfredsställande resultat. Faktum är att ett strikt siffermässigt tillvägagångssätt skulle sätta gränser som kan vara irrationella utifrån nationella kriterier och kan vara omöjliga att skissa på om det nationella betygssystemet gör en grov urskiljning, dessutom kom det upp klara (och verkligen mycket stora) skillnader mellan högskolor när det gäller hur de uppfattar nyckelorden ECTS-betygsskalan grundar sig därför på en kombination av lämpliga nyckelord och siffermässiga definitioner för att göra nyckelorden tydligare. (&76%(7<*66.$/$1 (&76 EHW\J 3URFHQWDY VWXGHQWHUVRP QRUPDOWXSSQnU EHW\JHW 'HILQLWLRQ A 10 UTMÄRKT - enastående resultat med bara mindre fel B 25 MYCKET BRA - över medelstandard men med några fel C 30 BRA - allmänt bra arbete med ett antal betydande fel D 25 TILLFREDSSTÄLLANDE- tillräckligt men med betydande brister E 10 TILLRÄCKLIGT - resultatet uppfyller minimikriterierna FX - MISSLYCKANDE - mer arbete krävs innan poäng kan ges F - MISSLYCKANDE - avsevärt mer arbete krävs Antalet betyg i ECTS-betygsskalan är en kompromiss. Färre antal betygsteg skulle ge för litet information, fler betygsteg skulle ge en exakthet som inte är möjlig och ge bra mycket mer grovarbete för att sätta betygen. Definitionen av femstegsbetyg har gjorts för att tydliggöra betydelsen av A - och E -betyg. Den dubbla användningen av ordet utmärkt och statistiken tio procent av toppstudenter representerar två tillvägagångssätt för samma mål. Skalan tvingar inte fram en definition av utmärkt för varje högskola, men påtvingar snarare ECTS-betyget A denna definition. Mycken tankemöda har lagts ner på valet av 10 %. En snävare definition är svår att uppnå för somliga högskolor, men en mer generös definition ger betyget ett lägre värde för de allra bästa studenterna. Dessutom grundar sig inte betygsskalan på antaganden om betygsfördelning bland studenterna. Den grundar sig på en ECTS-definition av utmärkt. I slutändan är ECTS-definitionen av utmärkt och det tillhörande betyget skapade för att underlätta överföring men inte att ersätta eller komplicera de betyg som ges av utlandshögskolan. Även om punkten ovan koncentrerar sig på utmärkt så är definitionerna av de lägre betygen mycket viktiga för en stor grupp studenter och samma noggrannhet behövs för att tillämpa ECTS-betygsskalan på alla resultatnivåer.
$77$19b1'$(&76%(7<*66.$/$1 Det är inte möjlig att fastlägga ett enkelt samband mellan betygssystemen i de europeiska länderna. I de flesta länder finns ett betygssystem som är allmänt för hela landet, men det är ändå inte universalt. Dessutom kan definitionen av ett godkännandebetyg för en given skala variera mellan högskolorna, och hur ofta betygen i den tillgängliga rangordningen används varierar avsevärt från en högskola till en annan, från år till år och från ämnesområde till ämnesområde. En av grundstenarna i ECTS-betygsskalan är därför att skalan är tillräckligt väldefinierad för att högskolorna skall kunna fatta egna beslut om hur den skall tillämpas. Tillvägagångssättet för att passa in betygen hos en högskola i ECTS-betygsskalan är följande: Högskolan undersöker betygsfördelningen som ges till studenterna. För att få ett 10-25-30-25-10-mönster skall gränserna mellan betygen dras vid 10%, 35%, 65% och 90% av det totala antalet studenter som klarar sig. Det är kanske inte sunt eller möjligt att dra en statistisk gräns vid de resultat som exakt 10% av studenterna uppnår, och både nyckelorden och statistiken skall tas med. Skalan har en stark statistisk underton, men statistiken skall kombineras med ett realistiskt och beskrivande tillvägagångssätt. Till exempel för att sätta ECTS-betyget A kan en brittisk högskola som sätter first-class Honours för 8% av sina studenter mycket väl besluta att behålla samma definition av utmärkt för ECTS-betyget, och en italiensk högskola som sätter 30 e lode för 14% av studenterna kommer förmodligen inte att kunna göra någon åtskillnad på dessa studenter. Å andra sidan ges Matricula de Honor på en spansk högskola till mindre än 5% av studenterna vilket blir för begränsat för definitionen utmärkt för ECTS-ändamål. Den låga spridningen på betyg i Spanien, Nederländerna, och kanske även Grekland, kan göra dragningen av gränserna för ECTS-betyg ganska svår. I ett extremt exempel fick 70% av studenterna i en klass betyget 7 i den publicerade förteckningen på en holländsk högskola, vilket lätt innefattar både ECTS-betygen C och D. Vanlig praxis är dock att ge betyget 7 även om examinatorn ger betyg med större exakthet, kanske 6,8 eller 7,2. Det är därför önskvärt att examinatorns betygssättning kan användas i dessa länder för att uppnå en realistisk fördelning av studenterna inom ECTS-betygen. Betygsfördelningen som används för att fastställa betygen är viktig. Fördelningen kan variera från år till år för kursen, och det kan också finnas skillnader mellan klasserna kvantitativ och kvalitativ. Ju närmare en högskola kommer till ett enkelt samband mellan egna betyg och ECTS-betygsskalan, ju lättare kommer betygssättningen att bli, men enkelheten i arbetssättet skall vägas mot väsentliga och systematiska skillnader i betygsskalan, med andra ord mot orättvis behandling av studenterna. När antalet studenter är litet hjälper inte en strikt uppdelning i ett 10-25-30-25-10-mönster. Däremot säger erfarenheten att a) betygen för flera klasser på samma nivå har en liknande fördelning, och b) betygsfördelningen över en femårsperiod ger troligtvis ett jämnt resultat. ECTS-betyget bedömer studentens resultat i jämförelse med andra studenter i klassen. Det är uppenbart att en högpresterande student som går i en lågpresterande klass troligtvis kommer att få högre betyg än vad som kan förväntas enligt hans eller hennes allmänna prestation. På liknande sätt har en student som är van vid beskrivande kurser nackdelar på en utlandshögskola som betonar siffermässig skicklighet. Ingen betygsskala kan överbrygga detta problem: den information som lämnas i den överförda betygsutskriften skall visa vad som faktiskt har skett, eller skulle ske om Betygen skall finnas med som bilaga till poängsättningen för enskilda klasser när de presenteras i de överförda studiemeriterna. Därför är det viktigt att fördelningen av årliga genomsnittsbetyg inte anses vara lämpliga för att bestämma dessa betyg eftersom årliga genomsnittsbetyg med stor sannolikhet får en väsentligt annorlunda fördelning än de i den bestående klassen som ger genomsnittet. Till exempel kan fler studenter uppnå ett högt
betyg som ges i en enskild klass än vad som uppnår samma genomsnittsbetyg för årets alla klasser. Detta kan ha stor påverkan på definitionen för ECTS-betyget A, och i mindre omfattning för betyget B. ECTS-betygen A till E åtföljs av tilldelning av poäng, och betygen FX och F ger inga poäng. Skillnaden mellan FX och F kommer dock att hjälpa till att bestämma kommande studieplan för de studenter som inte lyckas så bra. De högskolor som inte kan skilja på olika nivåer för misslyckande skall bara använda betyget F och slopa FX. När både hemma- och utlandshögskolorna har beslutat om hur omvandlingen av betygen till och från ECTSbetyg skall ske, kan betygsöverföringen göras, som till exempel i följande fall: En italiensk student klarar H[DPLQDWLRQen på en fransk högskola med 13 av 20. På denna franska högskola är betyget 13 lika med ett bra resultat som kan översättas till ECTS-betyget C. I de överförda utskrifterna av studiemeriterna kommer båda betygen, 13 och ECTS-betyget C, att finnas med. Med dessa två uppgifter som grund kan hemmahögskolan i Italien ge betyget 27 av 30. En tysk student klarar med knapp marginal sina studier í Spanien och de överförda utskrifterna av studiemeriterna visar både det spanska betyget 5 av 10 och ECTS-betyget E. Den tyska högskolan godkänner poängen med betyget 4.0 på en skala från 1.0 (mycket bra) till 5.0 (otillräckligt). En portugisisk student i Nederländerna uppnår betyget 9 av 10, som klart placerar henne bland de 10% bästa i klassen. Hon får betyget utmärkt och överförda utskrifterna av studiemeriterna visar både detta betyg och ECTS-betyget A. Hemmahögskolan i Portugal använder dessa uppgifter för att ge betyget 19 av 20. Det framgår ovan att institutioner för högre utbildning är fria att tillämpa ECTS-betygsskalan på det sätt som de tycker är lämpligt. En del flexibilitet rekommenderas eftersom betygsskalan i ECTS är konstruerad för att avspegla de olika betygssystem som finns i EG:s medlemsstater och EFTA-länderna och kan inte, i sig självt, täcka in alla tänkbara fall av betygssättning och fördelningar.
BESLUT 2004-06-16 Dnr N A 35 322/2004 Naturvetenskapliga fakulteten Bertil Holmberg Prodekanus Regler och rekommendationer för examensarbeten vid naturvetenskapliga fakulteten fr o m 2004-07-01 Regler 1. Ett PM skall delas ut till examensarbetare omfattande - regler för examensarbetets utförande - regler för muntlig och skriftlig redovisning av examensarbetet. 2. Ett PM skall delas ut till handledare och betygsnämnd omfattande - regler för handledarens åtaganden - kriterier för betygsstegen U, G och VG 3. Examensarbetaren skall i samråd med handledaren lämna in en forskningsplan som innehåller - definition av uppgiften - problemanalys - tidsplan Det åligger särskilt handledaren att tillse att tidplanen är realistisk. Forskningsplanen undertecknas av både handledare och student och inlämnas till studierektor eller särskilt utsedd examensarbetshandläggare för godkännande innan arbetet påbörjas. Om oförutsedda händelser inträffar (försök spolieras, studieavbrott etc) kan tidplanen revideras under arbetets gång. 4. Betyg skall sättas av betygsnämnd. Den skall bestå av minst två lärare. 5. Om inga särskilda skäl föreligger, skall högst 3 arbetsveckor förflyta mellan det att arbetet inlämnats för bedömning och betyg meddelas. 6. Vetenskaplig sammanfattning samt populärvetenskaplig sammanfattning skall läggas ut på fakultetens hemsida. 7. Examensarbetet skall presenteras på ett seminarium. 8. Följande betygskriterier skall tillämpas: Betyget Godkänd skall vara det normala om arbetet har genomförts nöjaktigt inom den stipulerade tiden (45 eller 90 arbetsdagar för 10 respektive 20 poäng). Om betygsnämnden bedömer att arbetet i inlämnat skick inte skulle kunna
godkännas efter det att den stipulerade tiden förbrukats, kan examensarbetaren erbjudas möjlighet att komplettera arbetet för en förnyad bedömning. 2 För betyget Väl godkänd gäller två kriterier a) Examensarbetaren skall ha uppvisat god förmåga att självständigt klara en forskningsuppgift. Häri ingår att hon/han visat kreativa färdigheter avseende problemformulering, problemlösning och slutledning samt förmåga att sätta in sina resultat i ett vidare ämnesmässigt sammanhang, t ex vetenskapligt problemområde eller relevant tillämpningsområde. De skriftliga och muntliga presentationerna av examensarbetet skall hålla hög kvalitet. b) Arbetet får ej ha överskridit tidsplanen med mer än 20 %. Rekommendationer 1. I betygsnämnden bör ingå en lärare från annat ämne än examensarbetsämnet. I normalfallet bör handledaren inte ingå i betygsnämnden utan endast bisitta. Då så är möjligt bör en av lärarna i nämnden deltaga vid examination av alla examensarbeten inom ämnet, för att skapa goda förutsättningar för likvärdighet och kontinuitet i bedömningarna. 2. Då så är lämpligt bör betygsnämnden ge en skriftlig motivering till betygsbeslutet. 3. Utbildning i vetenskaplig publicerings- och skrivteknik samt i framställning av populärvetenskaplig sammanfattning på svenska anordnas av fakulteten. Denna utbildning bör avklaras före eller i ett tidigt skede av examensarbetet. 4. Åtgärder för att tidsplanen skall hållas. Examensarbetaren måste få klart för sig att forskningsplanen med dess tidsplan är en viktig del av inskolningen i forskningsprocessen. I tidsplanen anges om studenten avser att läsa en annan kurs eller ta föräldraledighet eller annat arbete under tiden som examensarbetet pågår. Tidsplanen omfattar tiden från registrering till dess att arbetet inlämnas för bedömning. Då halva den planerade tiden förflutit, bör studierektor eller en särskilt utsedd examensarbetshandläggare kontrollera att tidplanen följs och att arbetet i övrigt fortskrider på ett tillfredsställande sätt. Examensarbetaren förses med en arbetsbok/kalender där varje arbetspass och eventuella studieavbrott noteras samt kortare noteringar om forskningsprocessen görs under arbetets gång. Arbetsboken avslutas med en kursvärdering. Syftet med boken är att - examensarbetaren lär sig arbetsdisciplin och får inblick i god forskningspraxis - handledaren när som helst under arbetets gång kan gå in i boken och se om tidsplanen håller - vid examinationen vara ett viktigt instrument för att bedöma om betyget VG kan ges om arbetet i övrigt uppfyller kriterierna under a) ovan. Ovanstående regler och rekommendationer för examensarbeten ersätter tidigare beslut av dåvarande matematisk-naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd 1999-04-21.