Vad tror du att det hände sen? Projektet Att orka gå vidare. Sociala läkningsprocesser i ett lokalt perspektiv 1670 1870
Fyra delprojekt Marie Lennersand & Linda Oja: Dalarnas häxprocesser 1668 1671 Maria Wallenberg Bondesson: Häxprocesser och väckelser i Hälsingland 1600 1800-tal Karin Sennefelt: Dalupproret 1743 Kristina Tegler Jerselius: Häxdansen i Gagnef 1858
Nytt fokus Från själva konflikten och dess bakgrund till konfliktens efterspel
Idag Marie Lennersand: Tystnad, rättvisa, försoning Maria Wallenberg Bondesson: Konflikt som tradition Linda Oja: Att göra varandra till människor igen
Tystnad, rättvisa, försoning Marie Lennersand
Myndigheternas hantering av efterspelet till häxprocesser i Dalarna och New England under 1600- och 1700-talet
Myndigheternas agerande efter krisen Aktiva åtgärder avgörande för att krisen inte fortsätter i annan form Det finns inte något givet sätt att hantera en kris Alla strategier medför sina speciella problem
Tre olika strategier för att hantera efterspelet till en kris Tystnad Rättvisa Försoning
Tystnad Vardagen skall återvända genom att konflikten glöms bort Människor slipper ständigt påminnas om krisen Problem om man inte erkänner det lidande krisens offer utsatts för
Rättvisa Man går till botten med övergrepp som förekommit under krisen Personer som begått brott straffas Problem att rättvisa kan vara svårt att definiera Problem om krisen hålls vid liv, och kan övergå i andra former
Försoning Kan bestå av offentliga ursäkter eller manifestationer Förändrar inte det som skett, och minskar inte offrens lidande Problem om krav ställs på att alla skall lämna krisen bakom sig även de som ännu inte är redo
Efterspelsstrategier Kan kombineras med varandra Vanligt att man provar flera olika
Häxprocesser Skapar panikstämning och rädsla Utsatta individer i osäker position Splittrar lokalsamhället Viktigt för både individ och lokalsamhälle med åtgärder efteråt
Rättvik (Dalarna) Häxprocesser 1670-1671 1) Försoning 2) Tystnad
Salem (New England) Häxprocesser 1692-1693 1) Tystnad 2) Försoning 3) Rättvisa
Ål (Dalarna) Häxprocesser 1758 (-1764) 1) Rättvisa
Slutsatser Viktigt med ett medvetet agerande Flera olika strategier kan användas Risk att individer blir lidande, trots åtgärder
Konflikt som tradition Maria Wallenberg Bondesson
Delsbo i norra Hälsingland häxprocesser 1670-talet väckelser sent 1700-tal erikjansisk väckelse 1840-talet röd tråd: antiklerikal tradition långtidsperspektiv på konflikterna och deras efterspel
Efter häxprocesserna på kort sikt Ifrågasättanden av vittnesmål, domar och de misstänktas rituella utestängning Därefter Den stora tystnaden Den rituella utestängningen hävs Antagonister börjar samarbeta Överlevande anklagade och anklagades anhöriga behåller sin position i gemenskapen
Efter väckelserna på kort sikt Försoning med prästerna Väckta fick fina omdömen av själasörjarna 1800-talets skriftställare gav positiv bild av väckelserna
Men på längre sikt Mönstret upprepar sig Konflikter med antiklerikal prägel återkommer Efterspelet till en konflikt blir förspel till nästa: Prästerna tvingas varje gång kompromissa och ge efter Antiklerikala traditionen stärks
Traditionen utspelar sig i vissa delar av Delsbo (Bobygden) på vissa gårdar inom vissa släkter
Efterspelet tar form Faktorer som påverkar efterspelet: konfliktens bakgrund & orsaker rådande maktförhållanden Före under efter hänger intimt samman
Sambanden syns först när man anlägger ett lokalt långtidsperspektiv noga studerar personer och händelseförlopp
Att göra varandra till människor igen Linda Oja
Konflikten avhumaniserar Verklighetsbilden förenklas Bilden av konflikten reduceras och polariseras De andra avhumaniseras (liksom även de goda?)
Häxprocesserna typexempel Häxorna och Djävulen konspirerar för att förstöra kristenheten Kampen mellan Gud och Satan eskalerar Människorna delas i två läger: Guds folk och Djävulens Häxan är ingen riktig människa
Älvdalen (norra Dalarna) Återupprättelse och återintegration för de flesta överlevande: anklagade, vittnen, anhöriga Man bodde kvar, gifte sig, fick barn, betalade skatt, ingick i det sociala livet Inga tecken på följdkonflikter eller uteslutning ur samvaro och samarbete
Myndigheternas förändrade strategier Från hårda straff till religiösa skyddsmedel Från anklagelser till självhjälp Från trolldom till självförbättring Landshövdingens jordreform
Nyckelpersoner Offensiv länsman blir hjälpsam Nye kyrkoherden hade skeptisk och återhållsam inställning
Sockenborna Definierade varandra som människor igen: Arv och sytning Giftermål Dop Offentliga ritualer som signalerade försoning och upphävde avhumaniseringen
Reconciliation events Tillfällen då motparterna möts offentligt för att visa att en konflikt är över Viktiga för förebyggandet av nya stridigheter
Nutida paralleller (några exempel) Medling mellan brottsling och brottsoffer i dagens Sverige Sannings- och försoningskommissionen i Sydafrika Dialoggrupper i Israel-Palestina
Försoningsritualer på gräsrotsnivå Tillgängliga för vanliga människor ej blott påbud uppifrån Man utnyttjar redan existerande strukturer Man bättrar på de sociala relationerna nyckelroll i försoningsprocess Försoning på lång sikt: liv flätas samman När ritualen är överstånden finns relationen kvar