Arbetsgrupp Biologisk Återvinning Plats: Renova förbränningsanläggning, Göteborg Dag 1, onsdag 27 oktober Klockan Titel Föredragshållare Organisation 13.00 Välkomsthälsning från värd/värdarna - intressanta omvärldshändelser i Göteborg 13.20 Genomgång av beviljade projekt samt ekonomiskt läge 13.40 Senaste nytt från SP/WR - Korrisionsprojektet etapp II - Resultat från studie om rötrestlager - Resultat polymerprojektet och förslag på framtida studier - Biogödsellagerrapport Angelika Blom Hanna Hellström Renova Kretsloppskontoret Avfall Sverige 14.15 Aktuellt från Naturvårdsverket Catarina Östlund Naturvårdsverket 14.45 FIKA 15.15 Omvärldsbevakning Angelika Blom Avfall Sverige UTGICK PGA TIDSBRIST SP 15.35 Biogasstrategin Kalle Svensson Energimyndigheten Vad händer nu? Vilka medel finns, och vad är beviljat? 16.00 Projektuppföljning Lasse Smedlund Smedlunds - förslutningsbara påsar för sopsug - torrkonservering 16.20 Händer något spännande på någon anläggning? - torr-rötning matavfall Göran Sternsen VMAB 17.00-17.45 Kapacitetsstudie Johan Sundberg Profu Avfall Sverige, Avfall Sverige AB, Prostgatan 2, 211 25 Malmö, Telefon 040 35 66 00, Fax 040 35 66 26 E post info@avfallsverige.se, Hemsida www.avfallsverige.se, Bankgiro 985 9877, Organisationsnummer 556260 8553
2 Dag 2, torsdag 28 oktober Möte i Kretsloppskontorets lokaler, Göteborg Kl. 8.00-15.00 1. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 2. Föregående minnesanteckningar 7 c). Hur jobbar vi med återföring av kunskap mellan grupper? Mötet enades om att särskilt intressanta aktiviteter presenteras på hemsidan. Angelika och Pernilla uppdrogs att jobba vidare med frågan. Informationen bör låsas till arbetsgruppens medlemmar. 3. Senaste nytt från Avfall Sverige Angelika rapporterade senaste nytt från Avfall Sverige, se presentationer. 4. Rapport från Arbetsutskottet Per-Erik rapporterade från AU. Ny ordförande i Insamlingsgrupp källsorterat matavfall är Peter Aausrud, Kretsloppskontoret Göteborg. Peter går i november på föräldraledighet och ersätts under denna period av vice ordförande Bengt Jonsved, Gästrike återvinnare. Carl-Magnus Pettersson, svensk växtkraft, har nått pensionsålder, så ny ordförande i anläggningsgrupp rötning sökes under vintern. Carl-Magnus kommer att jobba vidare på timbasis. Se även presentationer. 5. Senaste nytt från SGC (Svenskt Gastekniskt Center) Anneli Pettersson presenterade senaste nytt från SGC Se presentationer 6. Senaste nytt från Energigas Sverige (-) Ingen rapport förelåg. 7. Rapport från möten med undergrupper Angelika uppdrogs att ordna med kontaktuppgifter för grupperna så att grupperna kan kontakta varandra enkelt och direkt. a) Insamlingsgruppen källsorterat matavfall (Peter Aarsrud) Peter rapporterade från mötet 7-8 oktober. Man eftersträvar att inom gruppen representera fler insamlingssystem, gruppen kommer därför att utökas under vintern. Miljömålet diskuterades under mötet och en skrivelse skickades till NV. Diskussioner om projektförslag fick stort utrymme, bland annat Guide för införande av källsorterat matavfall, kartläggning av bioplastprodukterna, kartläggning av mängderna hemkompostering. Metoden för mängdbestämning av hushållskompost behöver dock diskuteras. En möjlig väg är via plockanalyser. Gruppen har varit involverad som referensgrupp till Smedlunds rapport om viktreducering. b) Anläggningsgrupp rötning (Carl-Magnus Pettersson) Carl-Magnus rapporterade från senaste mötet 13-14 oktober i Kristianstad, som hade tema Energigrödor. Inbjudna experter, Lovisa Björnsson LTH och Thorsten Ahrens Tyskland, gav var sin presentation som input i frågan, då erfarenheten av rötning av energigrödor än så länge är begränsad i Sverige. Även HBK, frivilligt åtagande och certifieringsreglerna kom upp. Flera förslag på kommande teman för möten diskuterades, driftsekonomi, underhållskostnader, risk och säkerhet. Kommande möte kommer att fokusera på behovet av en närmare koppling mot certifieringsreglerna, genom ett gemensamt möte under våren med styrgruppen för certifieringsreglerna. c) Processnätverk (Pernilla Bratt) Medlemsfrågan diskuterades. Måste lösas snarast så att gruppen kan fokusera på sakfrågan. Frågan har varit svårlöst och har återremitterats till Avfall Sverige. Syftet med gruppen måste klargöras innan detta är löst. Resultatet från gruppens sakdiskussioner måste ut till medlemmarna. Angelika, Pernilla och AU uppdras att snarast lösa frågan. 2
3 Utrötningshandboken diskuterades, bland annat att få rätsida på potentialen. Standardiserade utrötningsmetoder är ett mål för projektet. Biogasutbildningsstegens (steg 1-3) kvalitetssäkring diskuterades. d) Nätverk för drifttekniker biogas och drifttekniker kompost (Angelika Blom) Det blev för få anmälda till driftteknikermötet (kompost) i september, ev nytt försök våren 2011. Driftsforum för drifttekniker kompost är planerat till september 2011. Driftteknikermöte biogas fick inställas pga krock med höstlov. Nytt försök kommer göras under jan/feb 2011. 8. Delrapport av strategi och handlingsplan för utvecklingsfrågor kring avsättning av biogödsel och kompost i Sverige (Ola Palm, JTI) Ola inledde med en kortare presentation av strategin (presentationen som bilaga). De två ursprungliga målen står sig fortfarande bra, vilka Ola har kompletterat med ett tredje som handlar om allmänhetens förtroende för anläggningens verksamhet. Förslag kom att visionen kanske bör vidgas Biogödsel är det bästa gödselmedel som finns! Ola resonerade även om att vi skall sluta tänka avsättning och acceptans och istället agera professionellt, dvs sluta stå med mössan hand. De tre målen presenterades och diskuterades kort Mål 1. Begreppet Närproducerat diskuterades, ev med komplettering av identitet. Hur laddas varumärket? Ordet naturlig behöver preciseras. Kan upplevas som flummigt Mervärde behöver skapas. Mål 2. Ola förutspådde att forskningsprogram för koncentrerad biogödsel kommer troligen finnas inom 1-3 år. Hur anpassar vi transportsystem för dagens produkt? Mål 3. Vad är det bästa gödselmedlet? Sedan följde gruppdiskussioner med utgångspunkt i; Vad saknas? Behövs fler strategier? Vilka är de tre viktigaste åtgärderna, vad kan vänta vad kan? En sammanställning av diskussionerna presenteras nedan. Den obearbetade versionen finns längst bak i detta dokument. - Flera grupper återkom till behovet av marknadsföring, nyttja andras informationskanaler (HS, KRAV, m fl), lobbying. - Vikten av att se och definiera biogödsel som en högvärdigprodukt togs upp av flera grupper. Kanske specialsydda recept till respektive lantbrukare? Hur skapar vi mervärde? Kan vi nyttja de långliggande försöken? Finns andra värden som vi bör beakta, t ex mullbildande ämnen? - Vem skall sälja produkten? Jämför biogasen. 9. Arbetsmiljö prioriterade frågor att diskutera och utreda? (Per-Erik) Föreningen har identifierat tre frågor som trillar mellan stolarna; avfallsminimering, att avfallshanteringens intressen tillvaratas inom planering samt arbetsmiljö. Medskick till alla arbetsgrupper är nu att identifiera de tre mest angelägna arbetsmiljöfrågor att ta itu med. Mötet diskuterade arbetsmiljöfrågor och kom med följande inspel: - gassäkerhet. Två faktiska olyckor har hänt. - den biologiska säkerhetsrisken. Svampar, sporer etc. Expositionsrisken - smittorisk - luftsporer, lukt - snubbelrisk, dåligt arbetarskydd. Brister i säkerhet - riskanalys. Inför förändringar, ombyggnation. Systematisera riskanalyser. Verktyg för hur man gör systematiskt arbetsmiljöskydd. Utbildningsinsats som är generellt tillämpbar. - gas. Riskbedömt tankar; mottagning och buffert. Övervakning. Hur gör andra. - företagshälsovård tittar specifikt på personalens lungor, vaccinationer, etc. - identifierat platser med större exponeringsrisk där extra skydd är påkallat - gärna mallar för riskanalyser - insamlingspersonalen. Tungt avfall. Särskilt från verksamheter. Vikter och förslitningsskador. Lukt, mögel, flugor, sporer. Legionella vid insamling? AU får med sig att precisera de tre viktigaste arbetsmiljöfrågorna och att återrapportera detta till 3
4 föreningen. 10. Utbildningsfrågor Angelika presenterade utbildningsplanerna för 2011, se presentationer, samt Avfallsakademin. Mötet diskuterade även eventuella orsaker till det låga intresset för utbildningsutbudet, utan att komma fram till något konkret svar eller förslag till åtgärder. 11. Senaste nytt från deltagarna (Per-Erik) Christina Nilsson, Göteborg Energi. Upphandling anläggning i Sävsjö. Samarbete med Skövde. Pernilla Bratt, Skövde VA. Samarbete med Göteborgs energi. Gemensamt bolag med nya anläggningen. Allt samlas på samma ställe Stig Säll, Falköping. Försöksgård Viken för gödsel, tillsammans med Göteborgs Energi. Falköping skall uppgradera gasen. Anna-Karin Schön, Borås. Ny tankstation. Borås E&M skall ta in vatten och avlopp. En part vad gäller gasen. Mattias Persson, Atle verken Örebro. Fortsätter kompostera matavfallet. Försöker certifiera grönkomposten. Pratar om biogas, men substraten räcker inte till. Hälften saknas Irene Bohn, NSR. Utbyggnad för ny anläggning. Förbehandling. Ny lossning för matavfallet. Förbättra möjligheten att ta emot förpackat matavfall från butiker. Vätgas i förhydrolys. Carl-Magnus Pettersson, svensk växtkraft. Snabbt ökande publik försäljning av gas. Även större trafik. Inom några år behövs gasproduktionen tre-dubblas. Ev bygga ut med fler rötkammare. Skall matas med vad? Mirja Törnquist, Gästrike återvinnare. Tankstation invigd i Gävle. SBI har bildat bolag med kommunen, för att bygga biogasanläggning. Diskussion om matavfallet, avtal till 2023 om kompostering. Kjerstin Ekvall, Sysav. Kommunerna bygger ut insamling. Ökande mängder ger möjlighet till egen biogasproduktion. I början av 2011 är förhoppningsvis lokaliseringen klar. Anette Wästlund, Telge. Förbehandlingsanläggning klar. Matavfallet skickas sedan vidare till behandling. Projektering pågår för att få in förbehandlingen under tak. PoT komposteras fortfarande. Jobbas hårt för att få till en återvinningsjord. Jörgen Madebrink, Kalmar. Ont om fordongsas. Vill bygga ny uppgraderingsanläggning. Beslut saknas om insamling av matavfall. Diskussion med Splitvision om att koncentrera biogödseln. Kurt Johansson, Norrlandsjord. Matkomposterar. Kommunen vill ta ut mer gas från avlopp. Fordonsgas under 2012. Christian Olhans, Borlänge. Räknar på rötningsmöjligheter/förbehandling. Kompostering rullar på. 12. Övriga frågor (Per-Erik) - 13. Kommande möte Angelika och Per-Erik föreslår Olso, Norge i maj. Angelika uppdrogs att kontakta Avfall Norge samt våra norska medlemmar i arbetsgruppen 14. Studiebesök på restaurangskolas kök med avfallskvarn kopplat till tank. En tapper skara begav sig iväg genom det göteborska höstvädret till restaurangskolans avfallskvarn. 15. Hej då arbetsgruppen! Tack för två givande och intressanta dagar!... Och ett särskilt varmt tack till Lia och Peter för utomordentligt värdskap. Per-Erik Persson, Vafab Miljö & Angelika Blom, Avfall Sverige 4
5 Närvarande Anette Wästlund, Telge Återvinning Anna-Karin Schön, Borås energi och miljö Anneli Pettersson, SGC Carl-Magnus Pettersson, ordf Anläggningsgrupp rötning Catarina Jönsson, Sysav Christian Olhans, Borlänge Energi Christina Nilsson, Göteborg Energi Irene Bohn, NSR Jörgen Madebrink, KVAB Kjerstin Ekvall, Sysav Kurt Johansson, Norrlandsjord Mattias Persson, Atleverken, Örebro Mirja Törnquist, Gästrike återvinnare Per-Erik Persson, Vafab Miljö Pernilla Bratt, Skövde Peter Aarsrud, Kretsloppskontoret, Göteborg Stig Säll, Falköping Jonas Hed, Kretsloppskontoret, Göteborg Lia Detterfelt, Renova Patrik Karlsson, Renova Föredragshållare Göran Sternsen, VMAB Catarina Östlund, NV Kalle Svensson, Energimyndigheten Hanna Hellström, SP Johan Sundberg, Profu Ola Palm, JTI Lasse Smedlund, Smedlunds 5
6 Råtexten till strategidiskussionen Grupp 1 marknadsföring. Alla positiva aspekter måste upp. Använda böndernas rådgivare. Bönderna kommer sen i sin tur att fråga LI varför de inte får använda biogödseln. Frågan kommer alltså från gräsrotsnivå. Toppa upp biogödsel med NPK, känns tveksamt. Kommer ifrån de naturliga argumenten. Kommer kräva specialsydda recept till varje lantbrukare. (motargument hur jobbar biototal). Någon annan organisation borde jobba med slutprodukt till kund, jmfr gasproduktion. Grupp 2 jobba för att konsumenterna att efterfråga produkter som är producerade mha biogödsel. På insamlingssidan finns mycket pengar för information (10-15 % av taxan går till information). Lantbrukaren själv ensam. Nyttja mer t ex KRAV:s informationskanaler. De ex informerar om närmsta certifierade biogödselanläggning Grupp 3 Själva ändra attityd. Rabbla argument, hårda fakta, känslor mm. Titta generellt. Vi tillverkar PRODUKTER, gas och biogödsel. Vem skall sälja? Kanske inte den kommunala anläggning? Enklare för lantbrukare om det finns ett ställe att handla på. HS är viktiga för att föra ut informationen om fördelarna med produkten. (ta gisslan genom involvera i t ex projekt) Miljöcertifierade gårdar borde se biogödsel som en naturlig del Grupp 4 två frågeställningar; gödselmedlet måste vilja användas. Andra frågan, ekonomi. Vad kan vi få betalt? Besvärlig vara att sälja. Hur kan vi skapa mervärden; mer högvärdig produkt som går att sälja på ett ekonomiskt rimligt sätt. Idag hanteras den som en mycket dyrbar produkt; dyr att lagra, dyr att transportera, dyr att sprida. Biogödselfrågan är en kostnadspost för de flesta anläggningarna. Fler företag i branschen ökar konkurrensen och utvecklingen. Köper lantbrukare varor med känslan? Kan vi få kunden att efterfråga andra värden. Behöver vi mer kunskap om konsumenternas köpvärden, och våran kunds värden och hur de väljer. Grupp 5 saknas någon strategi. Bra att vara proaktiv vilka möjliga problem kan vi se? Bruset av kemikaliesamhället farligare än klimathotet. Väcka den björn som sover? Kan vi ta en diskussion organiska föreningar i biogödseln? Bra att ha kunskap så får vi tolkningsföreträde. Långliggande försök; vilka bryts ner, vilka tas upp etc. Grupp 6 Lobbning. Spetsa till produkten. Komma bort från avfallsdiskussionen, vi producerar en produkt. Mullbildande ämnen måste värderas. Andra värden får ej glömmas bort. Motivera investeringskostnader hos lantbruket. bättre på lång sikt. Samsyn på hur biogödseln ser ut som produkt. Gemensam insamling för ökat förtroende. End-of-waste råvara in-förädling-två produkter ut Vad ska vi marknadsföra, avfallsbehandling? Eller produkter? 6