EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND 1

Egentliga Finlands etapplandskapsplan för vindkraft program för deltagande och bedömning (pdb) Uppdaterad 5.1.2013 EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND 1

innehållsförteckning Inledning 4 Målsättningar 5 Utgångsläget 5 Bakgrundsinformation och utredningar som skall göras 5 Området som påverkas och konsekvensbedömningen 7 Landskapsplanens rättsverkningar 10 De riksomfattande målen för områdesanvändningen 12 Landskapsplaneringssituationen i Egentliga Finland 16 Myndighetssamarbete 17 Intressenter 18 Hur landskapsplanen framskrider och tidtabellen 19 Kontaktuppgifter 20 EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND 3

INLEDNING Landskapsfullmäktige beslutade 13.6.2011 att uppgörandet av en landskapsplan för vindkraft påbörjas. Planens mål är att anvisa de mest lämpliga områdena för byggandet av vindkraft på inlandsområdena och på de stora öarna vid kusten. Utöver detta anvisas de nya kraftlinjer som el-överföringen från vindkraftsområdena förutsätter. I landskapsplanen besluts var det är mest ändamålsenligt att bygga vindkraftsparker. I landskapsplanen anvisas områden som preciseras i kommunplanläggningen. Landskapsplanen styr general- och detaljplanläggningen och andra åtgärder som berör områdesanvändningen. Landskapsplanen uppgörs av Egentliga Finlands förbund och i samarbete med många olika instanser. Programmet för deltagande och bedömning (PDB) är planen över hur deltagandet och planeringen förverkligas och hur konsekvenserna kommer att bedömas. Markanvändings- och bygglagens 63 föutsätter att en sådan plan finns. I programmet berättas vilka teman som behandlas, hurdana alternativ som granskas och hur konsekvenserna bedöms. Ur pdb framgår även vem som är intressenter och hur de får information om planeringen och i vilket skede och på vilket sätt de kan ge sin åsikt om planens innehåll. Utöver detta finns det information om landskapsplanens utgångspunkter och målsättningar. Programmet för deltagande och bedömning uppdateras under hela planeringsprocessens gång och den aktuella versionen finns på Egentliga Finlands förbunds webbplats. De officiella kungörelserna publiceras i Turun Sanomat och Åbo Underrättelser. Syftet med programmet för deltagande och bedömning (PDB): Att redogöra för planläggningens utgångspunkter och principer Att ange hur planläggningen framskrider och hur och vilka konsekvenser kommer att bedömas Att meddela när och hur man kan delta i planläggningsprocessen Att meddela när de avgörande besluten om planen görs MÅLSÄTTNINGAR Markanvändnings- och bygglagen (MBL) ställer klara målsättningar på uppgörandet av landskapsplanen. Både lagens allmänna syfte (1 ), målen för områdesplaneringen (5 ) och kraven på landskapsplanens innehåll (28 ) styr uppgörandet av landskapsplanen. De riksomfattande målen för områdesanvändningen förutsätter att de för vindkraftsproduktion mest lämpliga områdena skall anvisas landskapsplanen. Mer information om de riksomfattande målen för områdesanvändningen finns på sid 10. Egentliga Finlands förbunds mål är att i landskapsplanen anvisa de mest lämpliga områdena för vindkraftsproduktion så att vindmöllorna placeras till enheter som omfattar flera kraftverk. Vid områdesbedömningen fäster man hänsyn till bl.a. hur nära bosättningen finns, till landskapet och naturvärden. Målet med planen är att försnabba vindkraftsbyggandet, genom att tydliga styra planläggnings- och tillståndsprocesserna som görs på kommunplanet. Områdena för stora vindkraftsparker märks i planen med märkning TV, helheter på 5-10 kraftverk med märkningen en. UTGÅNGSLÄGET I Klimat- och energistrategin för Egentliga Finland har man beslutat om att utöka vindkraftsproduktionen betydligt. Vindkraftverkens nuvarande effekt är ca 9 MW och målet i strategin är att utöka detta till ca 200-250 MW. Målet är att Egentliga Finland år 2020 har uppnått de internationella och nationella klimat- och energimålen och är på väg mot ett koldioxidneutralt samhälle. BAKGRUNDSINFORMATION OCH UTREDNINGAR SOM SKALL GÖRAS Områden som i Egentliga Finland lämpar sig för vindkraftsproduktion har utretts i tre olika projekt: Utredningen över områden som lämpar sig för vindkraftsproduktion i Satakunta och Egentliga Finland, Länsituuli-West Wind 2004 (på finska) Egentliga Finlands vindkraftsutredning, preliminär utredning över tekniska och ekonomiska förutsättningar och en bedömning av konsekvenserna på landskapet, 2007 (på finska) Egentliga Finlands vindkraftsutredning 2010-2011, inlandsområden (på finska) 4 EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND 5

I utredningen som gjordes år 2004 hittades inga lämpliga områden för vindkraftsproduktion. Utredningen reviderades år 2007 genom att fokusera på områden vid kusten. I Egentliga Finlands landskapsplan, som skickats till miljöministeriet för fastställande, har enstaka områden för vindkraftsproduktion anvisats vid kusten. I Vindatlasen som Meteorologiska institutionen utgav år 2008, framgick att vinden räcker till för produktion också på inlandsområden. OMRÅDET SOM PÅVERKAS OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGEN De direkta konsekvenserna som vindkraftområdena och de nya kraftlinjerna orsakar påverkar främst vindmöllornas närområden. På grund av vindmöllornas påverkan på landskapet kan området som påverkas ha en radie på upp till 10 kilometer. De mest betydande konsekvenserna finns på området som ligger 1-5 kilometer från de planerade områdena. Planens verkningsområde preciseras under planläggningsprocessen. Den senaste vindkraftsutredningen för Egentliga Finland gjordes år 2010-2011. Utredningens mål var att hitta lämpliga områden där eventuell vindkraftsproduktion inte skulle störa närbelägen bosättning, landskaps- eller naturvärden. Utredningen fokuserade på att bedöma konsekvenserna på landskapet och i utredningen finns illustrationer av hur vindkraftsparkerna kunde se ut. För de områden som ansågs bäst lämpa sig för vindkraftsproduktion uppgjordes även en kalkylering över de tekniska och ekonomiska förutsättningarna. I utredningen utreddes också ytligt hur områdena skulle påverka flygtrafiken. Kommentarer om utredningen begärdes av bl.a. kommuner, de till Egentliga Finland angränsande landskapen, myndigheter och naturföreningar. Enligt utredningen hittade man i Egentliga Finland sammanlagt 22 områden som bäst lämpar sig för vindkraftsproduktion. Vindkraftsutredningen 2010-2011 ger bra bakgrundsinformation för landskapsplaneringen men det finns behov av ytterligare utredningar gällande t.ex. det regionala ekologiska nätverket, tysta områden och fåglarnas flygrutter. Den nationella utredningen som försvarsmakten uppgör beträffande hur vindkraft påverkar radarsystemet beaktas vid planläggningen. Även hur vindmöllorna påverkar flygtrafiken skall utredas. Under planarbetet har man gjort en fågelutredning där man genom att uttnyttja befintlig information utreder vindkraftområdenas inverkan på fågelbeståndet. Desuttom har man kartlagt potentiella tysta områden och ekologiska områden och nätverk. Etapplandskapsplanens avgränsning och verkningsområde 6 EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND 7

I enlighet med MBL 28 skall de riksomfattande målen för områdesanvändningen tas i beaktande vid uppgörandet av landskapsplanen. Vid planläggningen måste man också fästa uppmärksamhet vid speciella krav som orsakas av landskapets särdrag. Planen måste också samordnas med angärnsande landskapsplaner. När planen utarbetas skall särskild vikt fästas vid: 1. att landskapets region- och samhällsstruktur blir ändamålsenlig 2. att områdesanvändningen är ekologiskt hållbar 3. att arrangemangen för trafik och teknisk service är hållbara med tanke på miljö och ekonomi 4. att vatten- och marksubstanstillgångarna används på ett hållbart sätt 5. att verksamhetsbetingelser för näringslivet i landskapet ordnas 6. att landskapet, naturvärdena och kulturarvet värnas, samt 7. att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation Vid bedömningen av konsekvenserna används inventeringarna beträffande vindkraft och annan information som samlas in under processen. Konsekvenserna som möjligen riktas till Natura-2000 nätverket eller naturskyddsområdena bedöms vid behov. Vid behov bedöms konsekvenserna enligt vad som naturskyddslagens 65 förutsätter. Bedömningarna meddelas vidare till intressenter, myndigheter och föreningar. Resultatet av bedömningen finns bifogat till planmaterialet som produceras både skriftligt och elektroniskt. Konsekvensbedömningens mål är att producera mångsidig, aktuell och objektiv information för planläggningen och intressenterna. När planen utarbetas skall hänsyn också fästas vid en ekonomisk områdesanvändning och vid att markägare eller andra rättsinnehavare inte orsakas oskäliga olägenheter. När planen utarbetas skall det klarläggas vem som skall genomföra planen och vidta de åtgärder som den förutsätter. Konsekvensbedömningen är en central del av uppgörandet av en landskapsplan som sker i växelverkan. Bedömningens syfte är att ge information för planerarna, intressenterna och beslutsfattarna om hurdana konsekvenser förverkligandet av planen har, hur betydande konsekvenserna är och hur de skadliga konsekvenserna kan lindras. Konsekvensbedömningen i enlighet med MBL 9 görs i den utsträckning som landskapsplanen som en översiktlig plan förutsätter. Vid bedömningen bör landskapsplanens uppgift och syfte samt tidigare uppgjorda utredningar tas i beaktande i den utsträckningen att bedömningen kan göras om landskapsplanens konsekvenser för (Markanvändings- och byggförordningen 1 (MBF)): människors levnadsförhållanden och livsmiljö jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön 8 EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND 9

LANDSKAPSPLANENS RÄTTSVERKNINGAR Om landskapsplanens rättsverkningar bestäms i markanvändnings- och bygglagen och de gäller: uppgörandet och ändrandet av general- och detaljplanerna andra åtgärder beträffande områdesanvändningen i enlighet med markanvändnings- och bygglagen myndigheternas verksamhet och förverkligandet av åtgärder som berör områdesanvändningen på områden där bygginskränkning i enlighet med MBL 33 gäller och genom planens skyddsbestämmelser för åtgärder relaterade till byggande och åtgärder beträffande områdesanvändningen. Alla kommunala och statliga myndigheter som har uppgifter inom planeringen och förverkligandet av områdesanvändningen bör beakta landskapsplanen och främja dess förverkligande. Skyldigheten berör även kommuner så att de bör planera områdesanvändningen och styra byggandet så att förverkligandet av landskapsplanen främjas. Landskapsplanen är inte ikraft på områden för vilken en mer detaljerad plan med rättsverkningar gäller. Landskapsplanen kan påverka behovet att ändra general- eller detaljplanen. Markanvändnings- och bygglagen 33 Bygginskränkning På ett område som i landskapsplanen anvisats som rekreations- eller skyddsområde eller för nätverk eller områden för trafik eller teknisk service gäller inskränkning av byggandet. Ett område med bygginskränkning kan utvidgas eller inskränkas genom en särskild bestämmelse i planen. På ett område där bygginskränkning gäller får tillstånd att uppföra en byggnad inte beviljas så att genomförandet av landskapsplanen försvåras. Tillstånd skall dock beviljas, om förvägrande av tillstånd på grund av landskapsplanen skulle orsaka sökanden betydande olägenhet och kommunen eller, när området måste anses vara avsatt för något annat offentligt samfund, detta inte löser in området eller betalar skälig ersättning för olägenheten (villkorlig bygginskränkning). När olägenheten bedöms beaktas inte ändringar som inträffat i ägandeförhållandena efter det att landskapsplanen godkänts, om de inte har gjorts för genomförande av landskapsplanen. Om en områdesreservering i landskapsplanen i huvudsak motsvarar områdesreserveringen i en regionplan enligt byggnadslagen, beaktas på motsvarande sätt inte heller ändringar som inträffat i ägandeförhållandena efter godkännandet av regionplanen. Om det är nödvändigt för att trygga regleringen av markanvändningen kan förbundet på landskapsnivå förbjuda att ett område där det enligt ett planförslag eller en godkänd plan råder bygginskränkning används för byggande som strider mot planförslaget eller planen (bygginskränkning). Inskränkningen gäller inte uppförandet av en ekonomibyggnad som hör till en redan befintlig bostad och inte byggande som är nödvändigt för bedrivandet av jord- och skogsbruk. Inskränkningen gäller till dess landskapsplanen har fastställts, dock högst två år. Vederbörande ministerium kan av särskilda skäl förlänga denna tid med högst två år. 10 EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND 11

DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN De riksomfattande målen för områdesanvändningen är ett redskap som statsrådet beslutat om och med vilken staten styr områdesanvändningen så att de nationellt viktiga frågorna tas i beaktande och främjas överallt i Finland. Markanvändnings- och bygglagen förutsätter att man vid landskapsplaneringen, kommunplanläggningen och vid statliga myndigheter främjar att de riksomfattande målen uppfylls. En stor del av målen gäller just landskapsplanläggningen. Statsrådet beslutade om revideringen av de riksomfattande målen 13.11.2008 och dessa trädde ikraft 1.3.2009. För landskapsplanen som nu uppgörs är målen beträffande energiförsörjning, Med de riksomfattande målen för områdesanvändningen styr staten planeringen så att nationellt viktiga markanvändningsfrågor beaktas i hela landet. livsmiljöns kvalitet och kultur- och naturvärden centrala. Följande riksomfattande mål för områdesanvändningen är centrala vid uppgörandet av landskapsplanen för vindkraft: 4.2 Fungerande regionstruktur Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall försvarets och gränsbevakningens behov beaktas och tillräckliga regionala förutsättningar skall garanteras för garnisoner, skjut- och övningsområden, depåer samt för försvarets och gränsbevakningens övriga verksamhetsbetingelser. 4.3 Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Inom områdesanvändningen skall olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas och befintliga olägenheter skall om möjligt minimeras. Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. 4.4 Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. Vid områdesanvändningen främjas bevarandet av tysta områden som anvisats för detta ändamål. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall vikt fästas vid naturområden som ekologiskt eller med tanke på rekreationen i det fria är betydande och enhetliga. Områdesanvändningen och byggandet skall styras på ett sådant sätt att dessa helheter inte i onödan spjälks upp. Bördiga och enhetliga åkrar skall inte utan särskilda skäl tas i bruk för tätortsfunktioner, inte heller skall värdefulla och vidsträckta skogsområden spjälkas upp till följd av annan områdesanvändning. 12 EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND 13

4.5 Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. Vid markanvändningen i omgivningen runt flygplatser bör faktorer som anknyter till säkerheten inom flygtrafiken beaktas, i synnerhet höjdbegränsningarna för flyghinder I samband med områdesanvändningen bör man trygga möjligheterna att bygga ut de nuvarande reservlandningsplatserna för flygtrafiken och utveckla trafiktjänstsystemen samt tillgodose den militära luftfartens behov. I landskapsplanen skall anges och i den övriga planeringen av områdesanvändningen beaktas dragningen av de kraftlinjer som är av betydelse för den riksomfattande energiförsörjningen, så att genomförandemöjligheterna kvarstår. Vid planeringen skall beaktas såväl de nya ledningar som behövs liksom även behoven av att förbättra och bygga ut det gamla nätet. När nya kraftlinjer dras skall i första hand de befintliga korridorerna användas. I landskapsplaneringen skall anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. 4.7 Helheter av särskild betydelse som natur och kulturmiljöer I Skärgårdshavet uppmärksammas områdets indelning i en inlandsskärgård, en mellanliggande skärgård och en yttre skärgård samt fästs vikt vid att särdragen i naturen, kulturmiljöerna och bebyggelsen i detta område skall bevaras. I Skärgårdshavet tryggas möjligheterna att bevara områden som är av betydelse med tanke på kulturlandskapet och tillräckligt vidsträckta områden som är obebyggda. PLANERINGEN AV LANDSKAPET EGENTLIGA FINLAND Utvecklandet och planeringen av landskapet baserar sig på tre olika utvecklingsdokument: landskapsöversikten, landskapsprogrammet och landskapsplanen. Landskapsöversikten är en strategisk plan som på lång sikt presenterar en vision över Egentliga Finland om ca 30 år. Översikten definierar på en allmän nivå vilka åtgärder som bör göras för att nå den eftersträvade utvecklingen. I översikten behandlas samhällets olika funktioner och utvecklingsstrategier. Översikten revideras vart fjärde år för varje fullmäktigeperiod. Landskapsprogrammet är en gemensam definition över vilka projekt och i vilken ordning dessa skall utföras för att den eftersträvade utvecklingen skall uppnås. Landskapsprogrammet görs upp vart fjärde år för varje fullmäktigeperiod och den revideras årligen i verkställighetsplanen. Landskapsplanen är en översiktlig plan över områdesanvändningen i landskapet. I landskapsplanen betonas sammankopplandet av den nationella, landskapsomfattande och regionala målen. Vid planeringen måste de riksomfattande målen för områdesanvändningen som statsrådet beslutat om tas i beaktande och främjas. Områdesreserveringar anvisas i den mån och i den skala som de riksomfattande målen för områdesanvändningen eller sammanställandet av områdesanvändningen i fler än en kommun förutsätter. 14 EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND 15

LANDSKAPSPLANERINGSSITUATIONEN I EGENTLIGA FINLAND Åbo stadsregions landskapsplan gäller för kommunerna Nådendal, Reso, Åbo, St. Karins, Rusko (innan kommunsammanslagningen med Vahto) och Pemar. Landskapsplanen gäller för alla nämnda områden förutom på de områden där miljöministeriet inte fastställde planen. Landskapsplanen godkändes i fullmäktige 25.11.2002 och fastställdes av miljöministeriet 23.8.2004. Saloregionens landskapsplan omfattar Salo och Somero städer. Planen godkändes av landskapsfullmäktige 11.12.2006 och fastställdes av miljöministeriet 12.11.2008. Landskapsplanen för Loimaaregionen, Åboregionens kranskommuner Åboland och Vakka-Suomi omfattar följande kommuner: Loimaa, Aura, Koski Tl, S:t Mårtens, Oripää, Pöytis, Tarvasjoki, Gustavs, Letala, Pyhäranta, Tövsala, Nystad, Vemo, Masku, Virmo, Nådendal, Nousis, Rusko, Sagu, Kimitoöns kommun och Väståbolands stad. Landskapsfullmäktige godkände landskapsplanen 13.12.2010 och den har skickats till miljöministeriet för fastställande. Salo-Lojo-banlinjen, etapplandskapsplan. I etapplandskapsplanen för banlinjen Salo- Lojo anvisades en ny banlinje, som sammanjämkades med övrig markanvändning på banlinjens verkningsområde. Etapplandskapsplanen rör den del av Salo stad som hör till landskapet Egentliga Finland. Etapplandskapsplanen godkändes i landskapsfullmäktige 12.12.2011 och fastställdes av miljöministeriet 4.12.2012. MYNDIGHETSSAMARBETE Under uppgörandet av landskapsplanen ordnas två lagstadgade myndighetssamråd (MBL 66, MBF 11 ) mellan miljöministeriet och Egentliga Finlands förbund. Till mötena kallas också Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (ELY-centralen) och de myndigheter vars verksamhet påverkas av planen. Under processen ordnas också andra samråd och möten mellan myndigheter. INTRESSENTER Intressenter är de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen. Alla intressenter har möjlighet att uttala sin åsikt och bli hörda vid uppgörandet av planen. Deltagandeförfarandet möjliggör att planens innehåll, konsekvenser och andra centrala frågor diskuteras i ett tillräckligt tidigt skede med alla de som berörs av planen. 16 EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND 17

Intressenter i landskapsplaneringen och förfarandet för växelverkan Intressenter Planeringsområdets kommuner markägare och andra, på vilkas boende, arbete eller andra förhållanden landskapsplanen inverkar eller kan inverka myndigheter: Egentliga Finlands ELY-central, Trafikförvaltningen, Trafiksäkerhetsverket (TraFi), Fingrid, Finavia, Museiverket, Egentliga Finlands landskapsmuseum, Skogscentralen, Forststyrelsen, försvarsmakten, räddningsmyndigheten grannlandskapens förbund och grannkommunerna inom influensområdet verkande ideella, fackliga, näringspolitiska, samfund och samfund som handhar specialuppgifter och representerar invånarna m.fl. Publikinformation om utkastet till vindkraftsplan: 10.5.2012 kello 18-20, Nystad, auditoriet i Viikaisten koulu Tillvägagångssätt 23.5.2012 kello 18-20, Pargas, stadshuset, mötesrum Komentosilta 6.6.2012 kello 18-20, Salo, nya stadshuset, fullmäktigesalen Tammi 7.6.2012 kello 18-20, Pöytis, fullmäktigesalen Kyrö förhandlingar i olika skeden presentationer utlåtanden i utkast- och förslagsskedena åsikter om programmet för deltagande och bedömning och planens målsättningar åsikter om planförslaget i beredningsskedet offentligt anmärkningar om planförslaget presentationer myndighetssamråd i begynnelseskedet utlåtanden i berednings- och förslagsskedet myndighetssamråd i skedet för godkännande annat myndighetssamarbete under processen information skickas i begynnelseskedet om att planen blivit anhängig utlåtanden i beredningsskedet och om förslaget förhandlingar vid behov utlåtanden i beredningsskedet och om förslaget förhandlingar vid behov HUR PLANERINGEN FRAMSKRIDER OCH DEN RIKTGIVANDE TIDTABELLen Arbetet påbörjas, sommaren-hösten Målsättningar, hösten-vintern 2011 Beredning, vintern 2011-våren 2012 Planförslag, sommarenvintern 2012 Godkännande, vintern 2012- sommaren 2013 Fastställande, sommaren 2013- Fullmäktige beslöt 13.6.2011 att planeringen påbörjas Kungörelse om att planen blir anhängig (MBL 63 och MBF 30 ), kungörelser i tidningarna (TS och ÅU) 17.9.2011 Uppgörandet av programmet för deltagande och bedömning och information om denna (MBL 63 ) Myndigheternas samråd i begynnelseskedet 26.10.2011 Planens målsättningar fastslås Seminarium om målsättningar 8.12.2011 Förhandlingar med kommuner och intressegrupper Landskapsstyrelsen/markanvändningssektionen godkänner landskapsplanens målsättningar Utredningar görs och kompletteras Planutkastet utformas Landskapsstyrelsen beslutar att framlägga beredningsskedets material (23.4.2012) Beredningsskedets material (planutkastet) är framlagt, informationstillfälle (kungrörelse 28.4., till påseende 7.5.-15.6.2012) Om beredningsmaterialet (planutkastet) begärs utlåtanden Intressenterna kan lämna åsikter (MBL 62 och MBF 30 ) Responsen från beredningsskedet (av planutkastet) behandlas Landskapsstyrelsen ger sitt bemötande till responsen (24.9.2012) Planförslaget uppgörs Landskapsstyrelsen beslutar att lägga fram förslaget till landskapsplan (17.12.2012) Planförslaget är framlagt, informationstillfälle (kungrörelse 5.1., till påseende 10.1.-15.2.2013) Om planförslaget begärs utlåtanden (MBF 13 ) Intressenterna kan lämna in anmärkningar (MBL 62 och 65 och MBF 30 ) Responsen till planförslaget behandlas Bemötandena bereds, eventuella korrigeringar görs till planmaterialet Myndigheternas samråd efter att planförslaget varit framlagt Landskapstyrelsen godkänner bemötandena som skickas till dem som lämnat in åsikter och föreslår att landskapsfullmäktige godkänner planen Landskapstyrelsen godkänner planen och skickar den till miljöministeriet för fastställande (juni 2013) Ändring i beslutet om godkännande av planen kan sökas hos miljöministeriet (MBL 188 och 191 ) Miljöministeriet fastställer planen efter att ha hört de andra ministerierna och behandlat eventuella besvär Kungörelse om att planen har fastställts Ändring i beslutet om fastställande kan sökas hos högsta förvaltningsdomstolen (MBL 188 och 191 ) Uppföljning av planens förverkligande Uppföljande av planens förverkligande och konsekvenser, uppföljningsrapporter Bedömning av målsättningarnas relevans och möjliga ändringar (MBF 2 ) Information om planens förverkligande och ändringsbehov 18 EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND 19

INFORMATION OCH VÄXELVERKAN, KONTAKTINFORMATION Alla intressenter har möjlighet att påverka innehållet i programmet för deltagande och bedömning, planens mål och innehållet och konsekvensbedömningens tillräcklighet. Information om planläggningsarbetet och dess skeden fås hos Egentliga Finlands förbund och på förbundets webbplats www.varsinais-suomi.fi samt vid särskilt ordnade informations- och diskussionstillfällen. Om anhängiggörandet av planen och de skeden då planen offentligt framläggs offentligt kungörs i Turun Sanomat och Åbo Underrättelser. Respons som berör beredningen av planen insamlas i alla skeden. Sådan kan lämnas in skriftligt eller muntligt. Skriftlig respons mottas per post: Egentliga Finlands förbund, PB 273, 20100 Åbo, per telefax (02) 2100 904 och e-post: kirjaamo@varsinais-suomi.fi. Muntlig respons insamlas vid informations- och diskussionstillfällena, per telefon (02) 2100 900 och personligt av dem som besöker kontoret. Den respons som inlämnas då planen i olika skeden är offentligt till påseende behandlas av landskapsstyrelsen som ger sitt bemötande. Bemötandena publiceras på webbplatsen och postas till dem som i den skriftliga åsikten eller anmärkningen meddelat sin adress. kontaktuppgifter Aleksis Klap planerare tfn 2100 955, 040 7213 137 Heikki Saarento planläggningsdirektör tfn 2100 940, 040 7203 056 Kaisa Äijö tf. planläggningsarkitekt tfn 2100 943, 0440 304 071 Timo Juvonen miljöplanerare tfn 2100 933, 040 8295 543 Tapio Tuhkanen landskapsingenjör tfn 2100 952, 040 7203 071 Lasse Nurmi planläggare tfn 2100 954, 040-5435 473 Satu Kottonen planeringsassistent tfn 2100 947, 040-3509096 Egentliga Finlands förbund, Bangårdsgatan 36 (PB 273) 20100 Åbo, telefax (02) 2100 904 http://www.varsinais-suomi.fi, e-post: förnamn.efternamn@varsinais-suomi.fi