ROADS SÄKRA SALVOR I SALTVIK/10 VÄGSKÖTSEL I SAMVERKAN/4 RIS BLIR FLIS I MILJÖFABRIKEN/16 NANOTEKNIK KAN GE BÄTTREVÄGAR/14

ROADS 1 2008 TIDNINGEN OM BALLAST OCH BELÄGGNING SÄKRA SALVOR I SALTVIK/10 VÄGSKÖTSEL I SAMVERKAN/4 RIS BLIR FLIS I MILJÖFABRIKEN/16 NANOTEKNIK KAN GE BÄTTREVÄGAR/14

ILLUSTRATION: CECILIA BÖRJESSON NCC COMMUNICATION 2007/05 ROADS 1 2008 HÖG BEREDSKAP ÅRET RUNT I Mjölby är det NCC RoadsVägservice som sköter vägarna på uppdrag avvägverket.vintertid handlar det mesta om halkbekämpning och snöröjning. Men milda vintrar som den här går det utföra många andra förbättringsarbeten i vägmiljön. 4 VÄGEN SPOLADES UT IVÄTTERN Den som ansvarar för väghållningen inom ett driftområde måste vara beredd på det mesta.i somras spolades en bit av turistvägen gamla riksettan i Östergötland ut ivättern. NCC RoadsVägservice ochvägverket såg till att vägen byggdes upp igen på rekordkort tid. 6 MÅNGA UPPDRAG I LINKÖPING Linköpings kommun upphandlar driften av gator och grönytor av privata entreprenörer. NCC RoadsVägservice har flera kontrakt. 8 Hållbara vägar Så här i mitten på mars när skiftet till sommartid känns behagligt nära, vågar man nog påstå att det är riktig vår. Annars har det varit lite svårt att avgöra i år, till och med för SMHI. Dessa nya väderförhållanden ställer inte bara krav på nya förhållningssätt inom statistisk meteorologi utan även på våra vintervanor över huvudtaget, inte minst vad gäller vägar. VTI gick nyligen ut och meddelade att den milda vintern försämrat luften i många tätorter i Sverige. Dubbdäck utan snö försämrar luften och sliter på vägbanorna och denna vinter har det varit särskilt illa. Detta sätter återigen fart på diskussionerna om vägslitage, buller, luftkvalitet och hälsa. Därmed också dubbdäckens vara eller ickevara i Sverige. En mild vinter är det värsta tänkbara scenariot för skogsindustrin. Skogsmaskinerna jobbar långsamt om de alls kommer ut i skogen och timmerbilarna kör sönder skogsbilvägarna. Det har redan fått konsekvenser för skogsbolagen i södra Sverige och Finland med import av virke och höjda virkespriser som följd. De här två exemplen säger något om hur sårbar vår infrastruktur är och samhället med den. Alla riskmedvetna spår större påfrestningar på infrastrukturen i och med klimatförändringarna. Allt fler vägras och bortspolade banvallar har vi fått se exempel på de senaste åren. Den något pretentiösa termen samhällsbyggare känns kanske idag mer relevant för oss än någonsin. Samhället kommer att behöva stora mängder krossmaterial för att säkra upp känsliga områden mot översvämningar och förstärka väg- och bankonstruktioner. För det behövs bergtäkter och den kompetens vår bransch besitter. Likaså behövs beläggningar som håller måttet och kostnadseffektiva lösningar för detta. Detta finns, men det krävs dessutom ett förnyat sätt att tänka vid upphandling av beläggningar och vägunderhåll, så att sådana lösningar kan släppas fram. IDÉER TILL TRÄDGÅRDEN SPADTAG BLEV SPRÄNGSALVA I Saltvik utanför Härnösand spränger NCC Roads just nu grunden till Sveriges nya storfängelse.anstalten byggs direkt på urberget så första spadtaget fick bli en sprängsalva. 10 GLOBAL UPPVÄRMNING PÅVERKAR VÄGARNA Klimatförändringen ställer nya krav på vägarna och de material som vägarna byggs av. Björn Birgisson, nytillträdd professor i vägteknik vid KunglTekniska Högskolan, KTH, i Stockholm, har bland annat undersökt hur man med hjälp av nanoteknik kan förbättra elasticitet och hållbarhet hos olika material. 14 I det här numret av Roads kan ni läsa lite om vad vår bransch står inför, som samhällsbyggare och jourhavande vägskötare. Björn Birgisson, professor i väg- och järnvägsteknik vid KTH i Stockholm berättar om de nya krav som klimatförändringarna ställer på våra vägar. Ni kan också läsa om vägraset mellan Ödeshög och Gränna i juli 2007 och hur vardagen kan se ut, och framtiden, för NCC Roads Vägservice. Läs dessutom om vår växande Sprängservice-verksamhet och återvinningsföretaget Miljöfabriken i Malmö. Är det inte nog? Läs då mer om NCC Roads verksamhet på vår nya hemsida www.ncc.se. JOSEFIN SELLÉN INFORMATIONSCHEF NCC ROADS SVERIGE Vi har jord-, sand-, grus- och krossprodukter till din trädgård. Gå in på vår webbplats och låt dig inspireras, vi ger dig den experthjälp du behöver. Du kan även ladda ner våra lathundar för markarbeten kring hemmet. www.ballastsverige.se MILJÖFABRIKEN SERTILL ATT KRETSLOPPET FUNGERAR Miljöfabriken i Malmö är en återvinningsstation för bland annat byggavfall och schaktmassor. En pionjäranläggning som får ta emot studiebesök från hela landet och som bevisat att återvinning är en god affär inte bara för miljön. 16 ROADS 405 14 GÖTEBORG Tel:031-771 50 00 Fax:031-15 76 88 E-post:roads@ncc.se ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Sellén,NCC Roads josefin.sellen@ncc.se PROJEKTLEDNING: Johan Lundberg, Frilansreportage 08-650 22 90 johan.lundberg4@comhem.se FORMGIVNING: Folke Müller f.m@ folkem.se REPRO &TRYCK: Grafiska Punkten, Växjö OMSLAGSBILD: Sommarbilder.se,Anders Eliasson Tidningen Roads ges ut av NCC Roads.Upplagan är ca 5800 ex. För gratis prenumeration, använd talongen på sidan 20 eller skicka ett mejl till redaktionen. NCC Roads är Sveriges ledande leverantör av vägbyggnadsmaterial, beläggningsarbeten och vägservice. NCC Roads ingår i NCC-koncernen som är Nordens ledande bygg- och fastighetsbolag. Citera oss gärna men ange källan. ROADS 1 2008 3

Vägservice har beredskap dygnet runt Att föreslå förbättringar i vägmiljön är en av driftentreprenörens viktigaste uppgifter. Här monteras ett nytt vägräcke på riksväg 50 vid Omberg. Vägservice handlar om att vårda vägarna.att se till att de är hela, rena, framkomliga och trafiksäkra. I driftområde Mjölby i Östergötland är det NCC Roads som sköter vägarna på uppdrag av Vägverket. Vi har beredskap 24 timmar om dygnet. Året runt, säger Johan Bjurström, chef för NCC Roads Vägservicekontor i Hulje, utanför Mjölby. Störst är beredskapen vintertid. Framkomligheten på vägarna måste kunna garanteras även när snöstormarna börjar vina över Östgötaslätten. Om ovädret är framme kan vi sätta in femton traktorer/lastmaskiner och sexton plog- och saltbilar för att hålla vägarna öppna. Vi har flera kontrakterade underentreprenörer som hjälper oss med det. Räknar man in alla underentreprenörer är vi mellan fyrtio och femtio personer. Det är en effektiv och väl intrimmad organisation. Alla vet exakt vad som förväntas av dem, säger Johan Bjurström. Slimmad och trimmad organisation Den här vintern har dock inte satt väghållarna i Östergötland på några större prov. I slutet av januari, när ROADS kommer på besök, är det Stefan Svensson patrullerar E4:an mellan Linköping och Gränna två gånger i veckan. Han har just lagat ett trasigt viltstängsel och passar samtidigt på att rensa upp en del skräp i vägrenen. visserligen vintertemperatur i luften men marken är endast lätt pudrad av snö som fallit under natten. Vi har bara haft ett större snöfall än så länge, men det innebär inte att vi går arbetslösa. I går eftermiddag vid tretiden började vi salta E4:an och riksvägarna. Då snöade det lätt och temperaturen var fallande så det fanns risk för halka. Klockan två i natt gjorde vi en ny saltinsats på de stora vägarna. Vi hade sju bilar ute. Nu strömmar det ner torrare luft norrifrån. De stora vägarna ser torra och bra ut. Däremotharvisexsandbilarutepå de mindre vägarna där det kan förekomma fläckvis halka, berättar Johan Bjurström. Konsten att ligga steget före Att ligga steget före i halkbekämpningen är högprioriterat ur trafiksäkerhetssynpunkt. Information om rådande och kommande väder får NCC Roads driftpersonal främst genom NCC Roads platschef Johan Bjurström har skött vägarna i Mjölbyområdet sedan början av 1990-talet. Han basar över en organisation som består av 40-50 personer, inklusive underentreprenörer. VVIS, Vägverkets webbaserade väderinfosystem. Vägverket har ett stort antal stationer utefter vägarna som mäter luftfuktighet, vindhastighet, vindriktning samt temperaturen i luft och på vägyta. Informationen har vi tillgång till via våra datorer vare sig vi är på kontoret eller hemma. Vi får också regelbundet väderprognoser. Vi har bra koll på när det är nederbörd på väg och risk för halka. Vid osäkra väderlägen brukar den som har jouren dessutom ofta vara ute och patrullera på vägarna, säger Johan Bjurström. Patrullerar vägarna Totalt är det 127,5 mil statlig väg i Mjölby-trakten som NCC Roads ansvarar för. Störst insatser kräver den högtrafikerade sträckan på E4:an mellan Linköping och Gränna samt riksväg 32 Boxholm-Motala och riksväg 50 Ödeshög-Motala. Enligt kontraktet med Vägverket ska E4:an avpatrulleras i hela sin sträckning två gånger i veckan, riksvägarna en gång i veckan och de små vägarna var fjortonde dag. Året runt. Vi kollar trafikmarkeringar, skyltar, att räcken, viltstängsel och bullerplank är hela. I de fall vi upptäcker brister reparerar vi dem. På E4:an uppstår skador på räckena varje vecka. I mitten av januari hade vi en långtradare som kanade av vägen på riksväg 32. Att städa upp och reparera vägutrustning efter olyckor är en del av uppdraget. Lagar potthål och städar toaletter Mindre beläggningsunderhåll som att reparera sprickor och potthål ingår också. En annan viktig uppgift är att sköta de rastplatser som finns utefter vägarna. Inom vårt ansvarsområde finns tre större rastplatser som kräver daglig tillsyn och service. Det ska vara fräscht och snyggt även på toaletterna, som görs rena två gånger om dagen. Vi har en underentreprenör som sköter den uppgiften åt oss på ett mycket bra sätt. Förra året utsågs exempelvis rastplatsen Östgötaporten utanför Ödeshög till länets bästa och mest välskötta rastplats av Motormännen, säger Johan Bjurström. Under sommarhalvåret handlar mycket av arbetsinsatserna om att klippa och röja i vägarnas sidoområden Vissa av småvägarna på slätten går genom gamla vackra alléer. Det betyder att träden står mycket nära körbanan och måste beskäras och hållas efter. Bland annat ska vi se till att det är grenfritt fem meter upp från vägytan. I kulturlandskapet ska vägrenarna också skötas på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden gynnas, säger Johan Bjurström. Nolltolerans mot olagliga skyltar NCC Roads Vägservice-gäng i Mjölby har också stränga order att hålla vägområdena fria från skyltar som privatpersoner och företag sätter upp i bland annat reklamsyfte. För att få sätta upp en skylt krävs tillstånd av Vägverket. Vi har nolltolerans mot olagliga skyltar. Ser vi en olaglig skylt klistrar vi på en lapp att de ska ta kontakt med Vägverket. Sen lägger vi skylten i diket. Kommer skylten upp igen tar vi med den till vår anläggning i Hulje. Där ligger den kvar för avhämtning i tre månader och sedan skrotas den. Arbetet mot olagliga skyltar i vägmiljön kan ibland vara en tuff kamp. Jo, vi har faktiskt blivit polisanmälda för att vi plockat bort skyltar. Och när vi tagit bort en skylt är det inte ovanligt att det kommer upp en större kopia av skylten i den byggnadsfria zonen utanför vägområdet. Där får man egentligen inte heller placera skyltar, men över den zonen beslutar Länsstyrelsen, så de skyltarna kan vi inte plocka bort hur som helst, säger Johan Bjurström. Ständiga förbättringar av vägmiljön En av driftgängets absolut viktigaste uppgifter är att komma med förslag till underhållsåtgärder och förbättringar i vägmiljön. Vi för kontinuerligt en dialog med Vägverket om vilka åtgärder som ska prioriteras och genomföras. När ROADS kommer på besök pågår förbättringsarbete på riksväg 50 vid Ombergs torvmosse, inte långt från Alvastra klosterruin. Ett nytt skyddsräcke monteras på ena sidan av vägen. Slänten är väldigt brant här. Det har funnits ett vägräcke här tidigare. Det förlänger vi nu, säger Johan Bjurström. Entreprenad i samverkan NCC har skött vägarna i driftområde Mjölby sedan 2001 och försvarade kontraktet när detta upphandlades på nytt förra året. Det nya kontraktet är på fyra år med option på ytterligare två år och är en så kallad samverkansentreprenad. Det betyder att kontraktet följer FIAs program för utökad samverkan mellan beställare och entreprenör, säger Johan Bjurström. Jörgen Gustafsson, projektledare hos Vägverket i Linköping och ansvarig för de statliga driftentreprenaderna i Östergötland, konstaterar att parterna haft ett nära och förtroendefullt samarbete även tidigare men att detta nu formaliserats och satts på pränt. Driftområde Mjölby tilldelades ju FIAs kvalitetspris 2005 och det förpliktigar naturligtvis. I och med att vi nu skrivit in det i handlingarna har vi ett ännu större tryck på oss att tänka samarbete, säger han. Gemensamma mål FIA står för Förnyelse i Anläggningsbranschen och programmet för utökad samverkan innebär bland annat att beställare och entreprenör sätter upp gemensamma mål för entreprenaden och förbinder sig att jobba med i stället för mot varandra. Det har ju tidigare varit lite av tradition i den här branschen att beställare och entreprenörer Nöjd med samarbetet. Jörgen Gustafsson är projektledare hos Vägverket i Linköping och ansvarig för driftentreprenaderna i Östergötland. ägnat sig åt att leta fel och kritisera varandra. Det måste vi komma bort från för det tar lätt fokus från det som egentligen är målet med uppdraget. I samverkansentreprenaderna har vi exempelvis gemensam leveransuppföljning. Det betyder att vi och entreprenören tillsammans följer upp, utvärderar och diskuterar utfört arbete, säger Jörgen Gustafsson, som också kan glädja sig åt att det nya kontraktet blev billigare för Vägverket än det som tecknades 2001. Konkurrensen om kontrakten är hård. Det pressar ner prisnivån. Visst vill vi sänka kostnaderna i väghållningen, men vi är samtidigt noga med att framhålla att det får inte gå ut över kvaliteten. För samarbetsklimatet är det naturligtvis också viktigt att entreprenörerna får kostnadstäckning för utfört arbete. TEXT & FOTO: JOHAN A. LUNDBERG Kort om: Driftentreprenad Mjölby Entreprenaden omfattar drift av 127, 5 mil väg, varav 8 mil är grusväg. NCC Roads Vägservicegrupp består av platschefen Johan Bjurström, arbetsledarna Tomas Petersson, Mikael Strandkvist och Tobias Berzelius samt yrkesarbetarna Stefan Svensson, och Anders Hoff. Till sin hjälp har de ett stort antal duktiga underentreprenörer. 4 ROADS 1 2008 ROADS 1 2008 5

Vintrarna är i allmänhet en utmaning för entreprenörerna som sköter vägarna i vårt land. Men mycket kan hända med infrastrukturen även under andra delar av året. I juli 2007 drabbades Östergötland av skyfall och ihärdigt regnande. Förutom att några mindre vägar hamnade under vatten och måste stängas av för trafik försvann cirka 100 meter av turistvägen mellan Ödeshög och Gränna rakt ut i Vättern. Lyckligtvis kom ingen människa till skada när vägen rasade, Vägen spolades ut ivättern reparerades på rekordtid säger Johan Bjurström, platschef för NCC Roads Vägservice som sköter driften av de statliga vägarna i området. Händelsen vid Vättern var en kopia i mindre skala av det spektakulära och mer uppmärksammade skredet på E6:an i Bohuslän i december 2006. Det var ungefär sjutusen kubikmeter massor som försvann. Vi blev tvungna att spärra av vägen, säger Johan Bjurström, vars manskap snabbt fanns på plats. Två veckor före tidplan Vid det stora vägskredet i Bohuslän lyckades Vägverket med hjälp av målmedvetna entreprenörer bygga upp och återställa motorvägen på rekordkort tid. I Östergötland ville man inte vara sämre. Kustvägen är ju en väldigt populär och vacker turistväg så det fanns goda skäl att försöka få den i farbart skick så fort som möjligt, säger Jörgen Gustafsson, projektledare hos Vägverket Region Sydöst. Han inledde omedelbart en dialog med NCCs Vägservice-gäng. De gjorde ett fantastiskt jobb. Det drog i gång med sina underentreprenörer och sex arbetsdagar senare var vägen återuppbyggd och öppnad för trafik. Det var två veckor tidigare än vi hade beräknat och meddelat allmänheten, säger Jörgen Gustafsson. Underhållets betydelse Att det myckna regnandet fick så ödesdigra konsekvenser berodde enligt Vägverket på eftersatt underhåll av en vägtrumma under en privat väg i närheten av olycksplatsen. Trumman var tillknycklad och släppte inte igenom vatten som den borde. Av det skälet sökte sig vattnet nya vägar i terrängen vilket fick ödesdigra konsekvenser. Vi har nu stämt den fastighetsägare på vars mark trumman fanns, säger Jörgen Gustafsson. JÖRGEN GUSTAFSSON,VÄGVERKET. NCC Roads producerar inte bara vägbyggnadsmaterial och belägger vägar. Man sköter även driften av gator och vägar åt Vägverket och kommuner. Drift- och underhåll av vägar är ett område som vi vill växa inom, säger Fredrik Skiöld, som sedan årsskiftet är chef för Vägservice Sverige. Vägverket drev länge de statliga vägarna i egen regi. Men sedan början av 1990-talet upphandlas drift- och underhåll av vägarna i konkurrens. Privata entreprenörer sköter numera väghållningen på ca 40 procent av det statliga vägnätet. Det statliga vägnätet i Sverige är indelat i drygt 130 driftområden från norr till söder. NCC Roads sköter vägarna i femton av dessa. Mätt i antal mil sköter vi cirka femton procent av Sveriges vägar, säger Fredrik Skiöld. Hård konkurrens Det gör NCC till den största privata driftentreprenören på en marknad som dock fortfarande starkt domineras av Vägverkets utförandeenhet.. De hade ju länge monopol på att sköta vägarna. När driften började upphandlas i konkurrens på 1990-talet hade de ett stort försteg både vad gällde utrustning, organisation och kompetens. De är fortfarande tuffa att tampas med i upphandlingarna. Men vi ska ge dem en riktig match framöver, säger Fredrik Skiöld. Han hoppas att NCC Roads ska kunna Ambitionen är att växa När alla drar åt samma håll kan anläggningsbranschen överträffa allmänhetens förväntningar Det statliga vägnätet är indelat i driftområden. NCC Roads Vägservice sköter vägarna i femton av dessa. NCCs dotterbolag Nybergs Entreprenad ser till att vägarna på Gotland är i gott skick och i Sorsele och Storuman är det NCC Construction som har kontrakten. Övriga driftentreprenörer på marknaden är Vägverket Produktion (gult), Peab (grönt), Skanska (orange) och övriga bolag (grått). Kartan visar förhållandena vid årsskiftet. det visar bland annat återuppbyggnaden av turistvägen vid Vättern som spolades bort förra sommaren. Fredrik Skiöld, chef för Vägservice Sverige, tror på fler driftkontrakt. kamma hem något av de elva driftområden som ska handlas upp på nytt i år och plockar fram en kartbild där han prickat in vilka områden det handlar om. Det sydligaste driftområdet som kommer ut på anbud i år är Malmö. Det nordligaste är Gällivare. Vi ska vara med och lägga anbud överallt. Men man ska ha klart för sig att de här kontrakten är attraktiva och priskonkurrensen knivskarp. Höga mål Enligt Fredrik Skiöld är målet på fyra, fem års sikt att fördubbla NCC Roads andel av driftmarknaden. Det är ett tufft mål, men inte omöjligt att nå. Framför allt ser jag goda möjligheter att expandera i områden där Roads redan har en stark position lokalt och där vi kan utnyttja stordriftsfördelar och synergier för att bli mer konkurrenskraftiga. Fredrik Skiöld ser också goda möjligheter för NCC Roads att kombinera statliga och kommunala driftuppdrag. Fler och fler kommuner överger egenregiverksamhet och handlar upp driften av gator och vägar eftersom det ger högre kvalitet och billigare utförande. Vi har en del sådana uppdrag i dag och ser goda möjligheter att växa även inom denna sektor. 6 ROADS 1 2008 ROADS 1 2008 7

Lyfter miljön i Linköping Det är inte bara Vägverket som handlar upp driften av vägar i konkurrens. Ett växande antal kommuner gör detsamma. En pionjär i sammanhanget är Linköpings kommun som har haft sin gatudrift utlagd på entreprenad sedan mitten av 1990-talet. Det här är en lösning som passar oss bra, säger driftingenjör Tom Bark på Linköpings kommun. Han menar att konkurrensutsättningen ger lägre driftkostnader och högre kvalitet på utfört arbete. Men det som jag tycker är allra bäst är att man vid upphandlingarna ofta får ett byte av entreprenör. Den nya entreprenören ser på verksamheten med nya ögon, är taggad och vill göra bra ifrån sig. Även vi som beställare måste skärpa oss och gå igenom och uppdatera alla dokument, kartor etc. Det är vitaliserande för hela verksamheten, säger han. Den upphandling som Linköpings kommun genomförde förra året blev en stor framgång för NCC Roads Vägservice. I hård konkurrens tog man hem kontrakten i de två största av de tre driftområden som tätorten Linköping är indelad i. Vi utvärderar anbuden från ett antal kriterier, bland annat pris, miljö, kvalitet och erfarenhet, säger Tom Bark. Kontraktstiden är på fem respektive sex år. NCC Roads tog över driften i de två områdena den 1 oktober och Tom Bark tycker att bytet av entreprenör har fungerat smidigt. Ja, jag tycker att det har gått bra, Man har varit väldigt lyhörda för våra önskemål. NCC Roads entreprenadchef i Linköping Peter Berger prisar också det goda samarbetet. Vi har en mycket bra och konstruktiv dialog med kommunen i alla frågor, säger han Avstämning en gång i månaden Den här förmiddagen har NCC Roads och kommunens representanter byggmöte. Ett sådant hålls i slutet av varje månad. Vi avhandlar vad som hänt i de olika driftområdena och följer upp att saker som beslutades vid föregående möte blivit åtgärdade, säger Peter Berger. Vid byggmötet är det framför allt vinterväghållningen som diskuteras. Det har visserligen inte fallit mycket snö i Linköping den här vintern, men fuktig väderlek och temperaturer kring noll har framtvingat halkbekämpande insatser på huvudgator och infartsleder Vi har använt cirka 200 ton salt under perioden oktober till november, redovisar Peter Berger. Det mesta verkar ha fungerat som det ska. Peter Berger tar upp busskurernas placering vid vissa hållplatser. De står för långt ut på trottoarerna. Sand- och plogekipagen har svårt att komma förbi. I det fall det finns ledigt markutrymme bakom trottoarerna vore det bra om man kunde flytta kurerna dit. Men kommunen kanske inte äger den marken, säger Peter Berger. Tom Bark lovar att undersöka saken. Peter Berger undrar också om kommunen vet hur mycket ny parkyta som kommer att avsättas i de två driftområdena i år. Är de så omfattande att vi behöver investera i fler gräsklippningsmaskiner? Gröna ytor dominerar Vid sidan av vinterväghållningen är just skötseln av grönområden och parker det stora uppdraget i de två kontrakten. Vintertid handlar mycket av arbetet om att röja och gallra i växtligheten. Sommartid är det skötsel av planteringar och gräsklippning som står i fokus. Våra grönområden och parker har med åren blivit rätt nedgångna. Det är vår ambition att lyfta dem nu. Exempelvis är det viktigt att göra parkerna tryggare att vistas i. Det gör vi bland annat genom att ta bort buskage och se till att belysningen inte försämras av nedhängande grenar, berättar Tom Bark. Roads Vägservice i Linköping har förstärkt kompetensen inom det gröna området genom att anställa ytterligare en landskapsingenjör. Anna Hedström träffar kommunens representanter för första gången på byggmötet och får presentera sig. Jag har tidigare arbetat på flera olika Garden Centers och med parkskötsel i Norrköping och Jönköping, berättar hon. Beläggning ingår inte Underhåll av gatornas asfaltbeläggningar ingår däremot inte i uppdraget, annat än i mycket begränsad uppfattning. Vi lagar potthål och sprickor i beläggningarna. Budgeten för potthålslagning ligger på 150 000 kronor om året, säger Peter Berger. Tom Bark förklarar att kommunen valt att upphandla beläggningsunderhållet som en separat entreprenad. Anledningen är att asfaltverksamheten kräver specialkunskaper som framför allt mindre driftentreprenörer inte har. Om driftentreprenaderna även omfattade beläggningsunderhålet skulle vi få färre anbudsgivare på driftkontrakten och det vill vi inte, säger han. Fler uppdragsgivare Roads Vägservice sköter sedan tidigare gator och grönområden åt kommunen i två landsbygdsområden utanför Linköpings tätort. Man har också uppdrag för bland annat det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden och Linköpings Kommunala Fastigheter, som förvaltar skolor och andra offentliga byggnader som Det är en fördel att byta driftentreprenör och få in människor som ser på verksamheten med nya ögon, säger driftingenjör Tom Bark hos Linköpings kommun. exempelvis hockeyarenan Cloetta Center. Vi har en bra organisation för den här typen av uppdrag och försöker naturligtvis samordna och utnyttja våra resurser så effektivt som möjligt. I vinterväghållningen samarbetar vi exempelvis med våra kollegor som har driftansvaret för de statliga vägarna i Norrköping och Mjölby. De hjälper oss bland annat med saltning av infartslederna, säger Peter Berger. Vägservice i Linköping har även kontrakt med Östgötatrafiken. Vi sköter deras hållplatsunderhåll. Byter tidtabeller, sanerar klotter och ser till att hållplatserna är hela och snygga, säger Peter Berger. Just nu är det ett uppdrag som kräver stora insatser. Hela linjenätet i Linköping är föremål för omläggning. Det betyder att alla hållplatser ska förses med nya skyltar. Vi är i full färd med att numrera och textsätta alla dessa. TEXT & FOTO: JOHAN A. LUNDBERG 8 ROADS 1 2008 NCC Roads Vägservice sköter gatorna i Linköping, men också hållplatserna åt ÖstgötaTrafiken som just nu lägger om hela linjenätet. Många skyltar ska märkas. Byggmöte. En gång i månaden träffas representanter för Linköpings kommun och NCC Roads Vägservice. Driftingenjör Björn Johansson lämnar över nya kartor över driftområdena till NCC Roads entreprenadchef Peter Berger. ROADS 1 2008 9

PANG I BYGGET Här sprängs för Sveriges säkraste fängelse Sprängarlaget från NCC Roads har redan flyttat på 250 000 ton berg sedan byggstarten i september och sprängt ut en yta lika stor som tio fotbollsplaner. I Saltvik utanför Härnösand läggs för närvarande grunden till Sveriges nya storfängelse. Anstalten ska stå klar hösten 2009. Sprängare och byggnadsarbetare jobbar sida vid sida för att klara tidplanen. Fredrik Edlund, borrare 10 ROADS 1 2008 ROADS 1 2008 11

PANG I BYGGET sprängämnen inte detonerar. I nästa led när bergmassorna ska fraktas bort eller efterbearbetas, kan de explodera på grund av friktionen. Med emulsionssprängmedel minimerar vi risken för dolor. De är mycket säkrare och kan i princip intesmällaiefterhand. Det harfungerar mycket bra. Det blir visserligen lite dyrare men säkerhetsaspekterna väger tyngre, säger han. Stor efterfrågan på sprängkunnande NCC Roads platschef Marcus Berglund NCC Roads är en av de ledande sprängentreprenörerna i norra och mellersta Sverige. Uppdraget i Saltvik är ett av de större just nu och kommer att pågå åtminstone fram till sommaren. Här ska ett av Sveriges tre nya superfängelser stå färdigt hösten 2009. Som mest har vi haft fyra borrvagnar här, och 14 medarbetare. Nu kör vi tre borrvagnar, säger Marcus Berglund, som är NCC Roads chef på plats. Den här dagen står borrvagnen bara 15 meter från en av entreprenörens manskapsbaracker när Fredrik Edlund skapar borrhåll där sprängämne skall apteras. Bredvid står kollegan Anders Nordin med en likadan maskin. Intill lyfter en grävmaskin bort sprängmassorna från den förra salvan. Bakom syns en del av den inre fängelsemuren som redan byggts upp. Parallella processer spar tid Så är det dags. Ett område hundra meter bort utryms. Sprängarbasen Jonny Ekman drar tråd och snart hörs signalerna som varnar för sprängningen. En kort spänd väntan. Sedan ett dovt muller, mattorna av gummi lyfter en aning och blottar ett grått moln av damm. En av tvåhundrafyrtio sprängningar på bygget vid Saltvik har utförts. Det som är speciellt här är att det är trångt och att det är folk överallt. Ofta på byggen sker markoch sprängarbetena innan de andra entreprenörerna sätter igång, men här är vi mitt i, säger Jonny Ekman. NCCs byggande affärsenhet Sprängarbasarna Jonny Ekman och Mathias Bylund. Construction har huvudentreprenaden för hela anstaltsbygget. Projektchefen Stefan Lindblom förklarar varför man valt att utföra sprängarbetena på en pågående arbetsplats. Det är för att spara tid, med så mycket sprängjobb skulle vi inte klara tidsplanen om vi inte jobbade parallellt. Det ställer förstås stora krav på alla medarbetare, att alla tänker på och respekterar säkerhetskraven. Hittills har det fungerat väldigt bra. Vi har inte haft några incidenter, säger han. Inga dolor Totalt förbrukar projektet cirka 50-60 ton sprängmedel. Leveranserna kommer en till två gånger i veckan. Allt entreprenadberg tas om hand, krossas och används till hundra procent som fyllnadsmaterial på området. NCC Roads har valt att genom- gående använda emulsionssprängmedel. Det är ett led i säkerhetstänkandet, säger Marcus Berglund. Anläggningsbranschen har haft problem med odetonerat sprängmedel, så kallade dolor, som givit upphovtillfleraolyckor. Problemet uppstår när sprängkapslar och Projektchefen Stefan Lindblom, NCC Construction Byggs som ett partneringprojekt Att bygga Sveriges modernaste fängelse är också förenat med andra säkerhetskrav än de som kringgärdar sprängverksamheten. Alla medarbetare i projektet kontrolleras mot Kriminalvårdens belastningsregister. De får också skriva på ett sekretessavtal. Alla ritningar finns på ett speciellt projektkontor och måste kvitteras ut. Hela projektet har upphandlats som en s k partneringentreprenad. Det betyder att upphandling av underentreprenörer görs i nära samarbete med beställaren. Både pris och kvalitet vägs in, säger Stefan Lindblom och betonar att även upphandlingen av sprängentreprenaden har skett i konkurrens. Att NCC Roads fick jobbet beror på att de har resurserna och kunde komma i arbete snabbt, säger han. Spadtag blev sprängsalva Det första spadtaget till Saltviksanstalten togs i augusti förra året. Vi fick i uppdrag att förbereda startskottet för hela bygget. Spadtaget var nämligen en sprängning, berättar platschef Marcus Berglund. Det nya fängelset i Saltvik utanför Härnösand får totalt 191 platser. 24 av dem kommer att finnas i den särskilda säkerhetsdelen som byggs som ett fängelse i fängelset. Kostnaden är beräknad till 990 MSEK. På sluttningen ner mot Älandsfjärdenärdetännusvårtattgörasig en bild av hur det nya superfängelset kommer att se ut när det är klart. En sak är dock NCC Roads platschef Marcus Berglund alldeles säker på: Detkommerintegåattrymma eller frita någon från det här fängelset TEXT. THOMAS EKENBERG FOTO: ANDERS ELIASSON Aitikgruvan i Västerbotten. Dammbyggen i Jämtland. Norrortsleden i Stockholm. Alla är de exempel på NCC Roads sprängentreprenader en verksamhet som växer. Sprängkompetens finns i företaget. Inte minst genom den omfattande täktverksamheten. Men framför allt i norra Sverige har NCC Roads även utvecklat en framstående entreprenadverksamhet. Entreprenaderna var från början ett sätt att få jobb året runt för våra anställda då mycket av täktsprängningarna görs sommartid, berättar Åke Forsgärde, chef för NCC Roads sprängentreprenader, Umeå. Verksamheten växer stadigt och omfattar idag sprängjobb från Stockholm i söder till Kiruna i norr. Den omsätter cirka 80 miljoner kronor om året och sysselsätter ett 40-tal personer. Nyligen skrev vi ett femårskontrakt med Boliden Mineral om tätsömsborrningar i Aitik-gruvan. Vi jobbar också med dammförstärkning för vattenkraften. Just nu håller vi på med tre dammar. Vägbyggen som Norrortsleden i Stockholm och byggprojekt som Saltvik är andra uppdrag, berättar Åke Forsgärde. Utbildar egna experter Han pekar på två trender som skapar ökad efterfrågan på sprängarbeten. Snart kommer hundra procent av stenmaterialet som används i byggandet från bergtäkter. Naturgrus används ju mindre och mindre på grund av miljöhänsyn. Det gör ju att vi får spränga mer. När det gäller byggsidan har de bästa byggytorna redan bebyggts. De som är kvar finns ofta på berg och då behövs sprängning. Ett problem för fortsatt expansion är att hitta kvalificerad arbetskraft. Det går i princip inte. Vi får själva ta in intresserade och internutbilda. Vi plockar in cirka 3-4 per år men det tar tid att lära upp en bra sprängare. För att bli sprängarbas krävs fem års erfarenhet, påpekar Åke Forsgärde. TEXT: THOMAS EKENBERG Åke Forsgärde ANDERS ANJOU. 12 ROADS 1 2008 ROADS 1 2008 13

Klimatförändring ställer nya krav på vägarna Jämna vägbanor kan minska bränsleförbrukningen upp till 20 procent. Det visar amerikansk forskning*. Men det har inte politiker och beslutsfattare insett betydelsen av ännu, menar Björn Birgisson, professor i väg- och järnvägsteknik på Tekniska högskolan KTH i Stockholm. Vi måste få fler gröna motorvägar i framtiden. Vägar som är miljömässigt hållbara under hela sin livscykel. Klimatförändringarna påverkar allt mer vägbyggandet. Björn Birgisson är övertygad om att energi, miljö och säkerhet kommer att dominera kostnaderna för framtida vägar. Hög produktivitet kommer inte bara att handla om tid och pengar, utan också om hållbarhet. Livscykelanalyser måste göras både för vägens livslängd och användning. Den stora utmaningen blir att kunna mäta det. Den vägbyggare som kan mäta både produktivitet och hållbarhet under vägens hela livslängd kommer att få stora konkurrensfördelar, säger Björn Birgisson, som tillträdde professuren på KTH förra året. Större krav på hållbarhet Målet för en bra väg borde vara att den ska hålla i 60 100 år. Under den tiden ska bara det tunna slitlagret behöva underhållas. Hur ofta beror på beläggningsmaterial, klimatpåverkan och trafiktryck. Björn Birgisson menar att vägar ska ses som system där bästa möjliga utformning, material och byggande hänger samman med behovet av underhåll och vägens livslängd. Det finns datoriserade dimensioneringsmodeller som kan beräkna slitage, underhållsbehov och livslängd. Numera finns också klimatpåverkan med i modellerna. Den globala uppvärmningen ställer större krav på hållbarhet. Vägarna måste klara allt större vattenflöden och längre vår- och höstperioder med omväxlande våta och frusna vägbanor. I framtiden kanske vi har inbyggda sensorer som talar om när vägen behöver repareras, spår Björn Birgisson. Avancerade material Islänningen Björn Birgisson tog sina akademiska examina i teknik och matematik i USA. Med kortare europeiska avstickare har han forskat och varit yrkesverksam på universitet i Minnesota, New York och Florida. Hans forskning har spänt över ett brett område från konstruktion och materialutveckling till funktion och underhåll. Han har studerat vägars skador och nedbrytning och undersökt hur man med hjälp av nanoteknik kan förbättra elasticitet och hållbarhet hos olika vägmaterial. Framtiden kommer att kräva allt mer avancerade material. I takt med ökande kostnader kommer det att bli intressant med återvunnet material i vägarna. Ett exempel är den kombination av polymermodifierat bitumen och pulvriserade lastbilsdäck som numera blandas in i vägbanorna på högtrafikerade vägar i Florida. Resultatet är lägre bullernivå, säger Björn Birgisson, som under sin tid i Florida byggde upp ett center och laboratorier för forskning om beläggningsmaterial. Kvalitetsgaranti Han har hunnit träffa många företrädare för svenska vägbyggare, samhällsplanerare, Vägverket och Väg- och transportforskningsinstitutet. Många av problemen de tar upp känner han igen från USA, bland annat bristande resurser för underhåll. Han är en stor förespråkare för funktionsupphandling. Köper du ett kylskåp får du en kvalitetsgaranti. Jag kan tänka mig en liknande garanti på vägar. Vägen byggs för en viss garanterad livslängd och under kanske de första 15 åren står anläggaren för allt underhåll. Mera samarbete Redan efter ett halvår är han vi med Sverige och svenska förhållanden och vill ha mer samarbete mellan akademiker och tekniker. Jag vill att samhällets behov ska styra forskningen, poängterar Björn Birgisson. Den akademiska världen ska inte vara något verklighetsfrämmande elfenbenstorn. Asfaltläggarens yrkeskunskap kan faktiskt vara en del av forskarens problemlösning. En trend idag är mer samarbete mellanvägbyggareochsamhällsplanerare. Björn Birgisson vill se mer innovativt nytänkande och kanske forskningskonsortier som kan generera mer forskning och fler studenter till hans enhet på KTH. Inom en tioårsperiod har en stor del av landets vägingenjörer gått i pension. Kan vi inte visa unga människor att det här är en intressant karriär så måste Sverige börja importera vägingenjörer. Avdelningen för väg- och järnvägsteknik hade hösten 2007 drygt 50 studenter i sin kurs för väg- och banteknik. De håller nu på att utveckla ett utbildningsoch forskningsprogram för järnvägsingenjörer. TEXT: GUNILLA SCHÖNNING FOTO: ANDERS ANJOU * Fotnot Professor Lynne Irwin, forskare vid Cornelluniversitetet i NewYork, visade 2005 att bilars bränsleförbrukning kan öka upptill 20 procent på en ojämn vägbana jämfört med en jämn vägbana. Björn Birgisson menar att Sverige har ganska bra forskning, men att den kan bli bättre. Forskare, teknikutvecklare och industri måste samarbeta för att vi ska fortsätta vara framgångsrika, säger han. 14 ROADS 1 2008 ROADS 1 2008 15

Slit och släng är en svunnen epok. Även i bygg- och anläggningssektorn. Mängden byggavfall som deponeras minskar stadigt. ROADS har besökt Miljöfabriken i Malmö som bland annat återvinner betong, asfalt och schaktmassor. Att det är lönsamt att hushålla med naturens resurser är Miljöfabriken i Malmöstadsdelen Oxie ett exempel på. Bakom de rejäla buller- och insynsskyddande vallarna pågår ett intensivt arbete i kretsloppets tecken. Miljöfabriken tar emot olika sorters byggavfall och schaktmassor från arbetsplatser runt Malmö med omnejd Ungefär 170 lastbilar passerar varje dag vågen vid Miljöfabrikens grus- och återvinningsterminal. In rullar bilar med uppbruten asfalt, betongrester och schaktmassor. Ut från anläggningen levereras bland annat jord, grus, sand och stenmjöl. Tre av fyra bilar har last både hit och på tillbakavägen till arbetsplatsen. Utöver återvunnet material som till exempel krossad betong finns det jungfruligt material, ofta i storsäck, på flaken. Just att minska tomkörningarna är en av de bärande tankarna bakom vår verksamhet, säger platschefen Ronny Olofsson. Ris blir flis Industriavfall tas inte emot, men från stadens parker kommer en hel del avfall som ris, almsjuka träd och jord. Det ryker nästan lite vulkanlikt från den varma komposten. Med sin lastmaskin matar Mats Jönsson skopa efter skopa med ris i en mobil flismaskin. Det här bli till prima skogsbränsle för eldning i Eons flispannor, säger han och pekar ut genom ett hyttfönster som är prickigt av det skånskt envisa duggregnet. Det som inte duger för eldning komposteras. Mats är inhyrd från Sydflis för ett par dagars jobb. Med bara fyra kontorsanställda och tre egna maskinförare har Miljöfabriken inte kapacitet att utföra precis alla handgrepp i egen regi. Specialister och maskiner hyrs in för olika uppgifter, som exempelvis återvinning av betong. Innan betongen kan krossas och skickas ut på marknaden igen måste allt armeringsjärn avlägsnas. Järnet samlas ihop och körs iväg till en skrothandlare. Även stora mängder uppbruten asfalt från olika vägarbeten kommer till Miljöfabriken. Varje år omhändertas cirka 30 000 ton av den svarta varan. Fast all asfalt är inte välkommen. Gammal beläggning kan ha alltför hög halt av stenkolstjära för att kunna återanvändas och då är en destruktionsanläggning rätt ställe att leverera lasten till. Vi är mycket noga med att inget miljöfarligt avfall ska komma in på anläggningen, förklarar Ronny Olofsson som berättar att ursprunget alltid måste kunna dokumenteras. God efterfrågan Inget problem att få köparna att välja återvunnet material istället för nytt? Inte alls, säger Ronny som berättar att miljöinsikterna ökar samtidigt som återvunnet är billigare och dessutom faktiskt kan vara bättre än nytt. Allt material som säljs genomgår kvalitetskontroll före leverans. Även om Malmö kommun i dagsläget är den enskilt största kunden har många fler upptäckt fördelarna med att ha en miljövänlig leverantör inom räckhåll. Det gäller inte minst de stora byggföretagen. Denna förmiddag ringer det dessutom från den danska sidan Öresund till Ronnys mobil. Som granne med ett av stans största koloniområden har vi också många privatkunder, säger Ronny och berättar om köp av allt från några hinkar till fyllda personbilssläp. Lever som man lär Björn Abrahamsson, avdelningschef för krossprodukter hos NCC Roads i Malmö, pekar på att man på Miljöfabriken lever som man lär. Några prislistor på papper skickas inte ut till kunderna. De publiceras på Internet. Maskinparken är modern och av miljömässigt hög kvalitet. Jag ser denna typ av anläggningar som ypperliga komplement till våra traditionella krossar, säger Björn som hoppas att kunna medverka till att öppna fler terminaler med samma starka miljöprofil. Efter rundvandringen på anläggningen hela återvinningsområdet är anlagt med grusslitlager och med en sedimenteringsdamm med oljeskärm som gör effekten på grundvattnet minimal går vi in i värmen. Den röda kontorsbyggnaden består av fem sammanfogade bodar. Mitt på sammanträdesrummets bord står en fylld kaffetermos och väntar. Att Björn och Ronny är vana att ta emot nyfikna besökare bevisas av projektorn som är laddad med en presentation av verksamheten. Om några dagar kommer en studiegrupp från Karlstad på besök för att få veta mer om detta spännande och på alla sätt lönsamma miljöföretag. TEXT: PER ERIKSSON FOTO: KLAS ANDERSSON Efterfrågan på återvunnet material ökar stadigt konstaterar Björn Abrahamsson, NCC Roads (tv) och Ronny Olofsson, platschef för Miljöfabriken. Ovan t.h: Miljöfabriken säljer inte bara återvunnet material utan även makadam och bergmaterial från exempelvis NCC Roads täkt i Södra Sandby. Utöver den egenproducerade jorden erbjuds dessutom hela Hasselfors Gardens sortiment. Stora bilden: Ris blir flis i Miljöfabriken i Oxie. Kort om: MILJÖFABRIKEN,Oxie Miljöfabriken ägs till lika delar av NCC Roads och Malmö Lastbilscentral.Bakom lastbilscentralen står 180 åkare med 250 fordon. Miljöfabriken slog upp grindarna i Oxie sommaren 2006.Det geografiska läget är det bästa tänkbara.lastbilarna kan omedelbart köra upp på inre ringvägen med hela Malmö på bekvämt avstånd. De första tankarna på denna kretsloppsriktiga terminal daterar sig tillbaka till år 1998.I och med att planärendet drog ut på tiden i kommunen kom tillståndet först år 2005.Då påbörjades arbetet med att valla in det cirka 42 000 kvadratmeter stora området. I dagsläget hanteras cirka 175 000 ton material per år,varav ungefär hälften är återvunnet.ronny Olofssons förhoppning är att kommunen ska släppa till mer mark så att verksamheten kan utökas ytterligare. Mer info på:www.miljofabriken.com MILJÖFABRIKEN KÖR SÅ DET RYKER 16 ROADS 1 2008 ROADS 1 2008 17

Det går bra för NCCs affärsområde Roads både i Sveri ge och övriga norden. Efterfrågan på bergmaterial, asfalt och beläggningstjänster var stark 2007. Utvecklingen inom verksamhetsområdet Vägservice var ojämn.två förlustprojekt påverkade resultatet negativt, men i övrigt gick verksamheten som planerat. Det här ser jag som ett kvitto på att vår strategiska inriktning fungerar. Men vi kan alltid bli bättre, säger Roads-chefen Göran Landgren. Han tror på en fortsatt god utveckling under 2008. Infrastrukturen kräver stora underhållsinsatser i alla de nordiska länderna. Antalet funktionsentreprenader, projekt där vi tar över ansvaret under en längre tid, ökar också främst i Finland men även i Sverige. Trots att det ser fortsatt ljust ut för Roads saknas det inte utmaningar. En sådan är att få verksamheten i Finland att fungera fullt ut, en annan är vägserviceverksamheten i Sverige och Norge. Utmaningen nu är att få det att funka. Vi ska tillsammans NCC Roads Oy köper ut rörelsen i det hälftenägda asfaltbolaget Valtatie Oy i Finland av franska Colas Group. Verksamheten integreras med Roads finska vägrörelse som därmed blir en av de större aktörerna inom asfalt och beläggning i Finland. De två företagens geografi ska spridning och inriktning kompletterar varanda väl och NCC räknar med att sammanslagningen kommer att ge skalfördelar och synergier. NCC Roads Oy finns inom hela värdekedjan av vägbyggnad medan Valtatie Oy i huvudsak tillverkar asfalt och utför beläggningsarbeten. Det är en strukturaffär för att skapa en 18 ROADS 1 2008 ROADS AKTUELLT N Y H E T E R / I N F O R M A T I O N F R Å N N C C R O A D S Redaktör: Josefin Sellén TEL 031-77150 09 josefin.sellen@ncc.se MILJÖN I FOKUS Vi ska vara bäst i branschen när det gäller att hantera miljöfrågorna, säger Göran Landgren, chef för NCC Roads. mer lönsam verksamhet i Finland. NCC stärker sin marknadsposition och blir en av de större aktörerna inom asfalt och beläggning i Finland. Affären ger oss förutsättningar att möta utmaningarna på den finska marknaden och utveckla nya affärskoncept, säger Göran Landgren, vd för NCC Roads Holding AB. Affären prövas av konkurrensmyndigheten Den sammanslagna verksamheten kommer att få en årsomsättning om cirka 950 MSEK, sysselsätta knappt 400 personer och få en marknadsandel inom asfalt och beläggning på drygt samordna och driva på arbetet med vägservice inom hela Roads. Det finns synergier att utnyttja och vi kommer att kunna öka effektiviteten i maskinparken. Bättre miljö bra för ekonomin Miljöfrågan är viktig och får stort utrymme även inom Roads och vinsten av ansträngningarna kan inte bara räknas hem i energi- och miljöpoäng. Vår verksamhet förbrukar mycket energi och kan vi spara på resurserna så tjänar inte bara miljön på det. Vi kommer också att se det i vårt resultat. Vi har därför en tydligt uttryckt ambition vi ska vara bäst i branschen på miljöfrågor. Idag är vi bäst i Norden men vi fortsätter arbetet, vi kan alltid bli bättre. Några exempel på Roads miljöarbete är nya tunnskiktsbeläggningar och sänkta livscykelkostnader, ett ökat fokus på återvinning bland annat på återvinningscentralen Miljöfabriken i Malmö, försöken med lågtempererad asfaltmassa i Sverige samt kallasfalttekniken i Danmark som ger mer kunskap om hur man på bred front kan minska energibehovet framöver. TEXT: MARIE GUMABON Roads köper finskt asfaltbolag 20 procent. Till ny chef och VD har utsetts Heikki Rönkä, 45 år, som närmast kommer från Rautaruukki Oy och tillträder befattningen omgående. Valtatie Oy omsatte år 2006 cirka 48 MEUR och hade cirka 230 anställda. Företaget är verksamt i södra och mellersta Finland inom asfaltproduktion och asfaltbeläggning. Företaget ägs sedan år 2000 till hälften av NCC Roads Holding AB och till hälften av Colas Danmark A/S, dotterbolag i den franska företagsgruppen Colas Group. Affären godkändes nyligen av den finska konkurrensmyndigheten (FCA) Vi har mycket att lära av varandra Anläggningsbranschen är av hävd dålig på erfarenhetsåterföring men inom NCC Roads arbetar vi idogt på att bli bättre på att lära av varandra. Ett uttryck för det är Teknikdagarna som arrangeras varje år. I år gick evenemanget av stapeln i Södertälje och deltagarna kom inte bara från Sverige utan även från Roads-bolagen i Norge, Danmark och Finland. Totalt var de 90 stycken. Teknikutveckling, omvärldsbevakning, försäljning och personalfrågor var några av de ämnen som behandlades. Liksom naturligtvis produktutveckling på asfaltsidan där det pågår ett intensivt arbete för närvarande när det gäller nya, energisnålare Beläggningar på webben och mycket annat Sedan den 1 februari har NCC-koncernen en ny hemsida. Den svenska finns, liksom tidigare, på adressen www.ncc.se. Nu finns NCC Roads produkter och tjänster bättre beskrivet och kontaktfunktionen har förbättrats. Användaren ska enkelt kunna hitta information och kontaktuppgifter oavsett om det handlar om att söka nytt jobb, bygga en garageinfart, läsa om bokslutet eller läsa om specialbeläggningar för industrier och hamnar. NYHETER/INFORMATION FRÅN NCC ROADS beläggningstyper. NCC Roads ligger långt framme inom detta område och i särskilda grupper samlades yrkesarbetare, arbetsledare, plats- och arbetschefer från beläggning, asfaltproduktion och laboratorier för att diskutera hur verksamheten och beläggningarna kan utvecklas ytterligare. Roads vårdar vägar i Norge Den första februari tog NCC Roads AS över huvudansvaret för Vägservice i Norge från NCC Construction. Därmed har NCC Roads huvudansvar för Vägservice i samtliga nordiska länder. Vägservice är en del av värdekedjan och ett av de områden NCC Roads satsar på. Nu när verksamheten blir samlad i en enhet blir det lättare att utnyttja stordriftsfördelar och dela kunskap och erfarenheter, påpekar sektorschefen för Vägservice i Norge, Trond Schjetne. I NCC Roads AS jobbar cirka 60 personer inom enheten Vägservice, som har underhållskontrakt i Hedmark, Kristiansandsområdet, Stor-Bergen, nedre Telemark, Ringeriksområdet och södra Vestfold. Förutom de fasta kontrakten med Statens Vegvesen, utför Vägservice en rad tilläggsarbeten. Anette har koll på marknaden Som ett led i samordningen av strategiska nyckelfrågor har Anette Helge anställts på en nyinrättad tjänst som marknadschef i NCC Roads. Anette Helge är 44 år och Teknikdagarna i Södertälje samlade 90 deltagare från hela Norden. civilekonom och tillträdde tjänsten den 1 februari. Hon har bred erfarenhet från marknadsarbete inom en rad olika företag och branscher i de nordiska länderna. ROADS 1 2008 19

AVSÄNDARE: NCC ROADS, 405 14 GÖTEBORG Om något är fel på adressuppgifterna, ändra här tack! Namn: Företag: Adress: Postadress: Telefon: Klipp ur eller kopiera hela kupongen och faxa din korrigering tillsammans med den felaktiga adressuppgiften till 031-15 76 88 eller skicka till NCC ROADS,405 14,GÖTEBORG. Du kan också e-posta uppgifterna, Gå in på www.ballastsverige.se/aktuellt/tidningen-roads/ MARKNADSTIDNING B Många angelägna projekt får stryka på foten för att anläggningsbranschen inte kan leverera kassarabatten. Det sa Leif Zetterberg, statssekreterare hos infrastrukturminister Åsa Torstensson, på FIA-dagen 2008 nyligen. Han förklarade att regeringen följer projektet Förnyelse i Anläggningsbranschen, FIA, med stort intresse. Samhället måste få ut mer väg och järnväg och mer resor och transporter för de miljarder som årligen investeras i infrastrukturen, var budskapet. Stora behov otillräckliga resurser! Det var kring den ekvationen som FIAdagen 2008 kretsade. Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Örebro, slog exempelvis fast att det finns massor av samhällsekonomiskt motiverade projekt som borde förverkligas, men som det inte går att skaka fram pengar till. Man kan inte heller räkna med att anslagen till infrastrukturen kommer att höjas med särskilt mycket framöver. Vill anläggningsbranschen bygga mer väg och järnväg måste kostnaderna ner, sade Lars Hultkrantz. Vägen till förnyelse ligger öppen Att sänka kostnaderna i anläggningsbyggandet genom att höja effektiviteten har varit huvudmålet för FIA-projektet sedan starten i december 2003. Branschens aktörer har gemensamt tagit fram handlingsprogram för hur anläggningsprocessen kan förbättras och effektiviseras på bred front. Vägen är utstakad. För byggherrar, konsulter och entreprenörer handlar det nu om att gå från ord till handling. Att omsätta programmen i praktisk verklighet ute i anläggningsbyggandets vardag, sade projektets ordförande Åsa Söderström Jerring, tillika ordförande i Byggsektorns etiska råd. Hon konstaterade att Vägverket och Banverket börjat infoga FIA-programmenen i sina upphandlingsdokument, men uttryckte samtidigt farhågor om att utvecklingen går för långsamt, att det händer för lite. Ute i branschen finns fortfarande många 20 ROADS 1 2008 Regeringen stöder FIAs arbete Leif Zetterberg, statssekreterare, och Åsa Söderström Jerring, ordförande för projektet Förnyelse i Anläggningsbranschen, FIA. som har varit med förr och som inte vill eller vågar göra någonting annorlunda än vad de gjorde i går. Alla är inte besjälade. Men ska det ske någon verklig förnyelse måste alla med ledande befattningar ta sitt ansvar och driva på. Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö, en av initiativtagarna till FIA, konstaterade att det inte har blivit billigare att bygga vägar under senare år. Nej, tyvärr har vi inte fått mer väg för pengarna. I det avseendet har FIA-projektet inte levt upp till mina förväntningar och förhoppningar. Man kan dock konstatera att kostnadsutvecklingen på anläggningssidan har BEPPEARVIDSSON JOHAN A.LUNDBREG varit betydligt mer modest i Sverige än i våra nordiska grannländer under de senaste årens högkonjunktur. Det är sannolikt en effekt av arbetet inom FIA Att det går att höja effektiviteten och sänka kostnaderna med så mycket som en tredjedel var han fortfarande övertygad om. Ja, jag har faktiskt blivit ännu mer övertygad efter att ha lyssnat på alla som talat här i dag. Inte minst när jag hör om ny teknik och nytt tänkande på IT-området som ännu bara utnyttjas i begränsad omfattning i anläggningsbranschen. Det finns en stor potential till förbättringar och det är därför jag vill att projektet ska fortsätta. Det arbete vi startat kommer att bära frukt till slut om vi gnetar och är uthålliga. Regeringen vill ha kassarabatten Statssekreterare Leif Zetterberg från Näringsdepartement försäkrade att FIAs arbete för att åstadkomma ett effektivare, mer kvalitetsinriktat, kreativt och innovativt anläggningsbyggande har regeringens fulla stöd. Det vore också bra om anläggningsbranschens parter vill anta utmaningen om kassarabatten. Kan ni minska kostnaderna två procent 2009 är jag nöjd. Det skulle betyda en halv miljard i reda pengar och det får man mycket bygge för, sa han. Leif Zetterberg fick i sin tur några frågor från anläggningsbranschen att ta med sig hem till regeringen. En gällde tillståndsprövningen av infrastrukturprojekt som enligt flera talare är enormt omständlig och leder både till förseningar och omfattande fördyringar. I Sverige görs det mellan två- och tretusen miljökonsekvensbeskrivningar varje år. I Holland gör man ett fyrtiotal och i Finland ungefär femton. Det säger en del. Självklart ska vi ha en demokratisk prövningsprocess men det måste kunna ske på enklare, snabbare och billigare sätt, menade FIAs ordförande Åsa Söderström Jerring. Cirka 350 personer deltog i årets FIA-dag som hölls i Folkets hus lokaler vid Norra Bantorget. TEXT: JOHAN A. LUNDBERG