Verksamhetsberättelse 2008

Verksamhetsberättelse 2008 1 CITS bakgrund och syfte Centrum för Informationsteknik i Samhällsbyggnad, CITS, vid Lunds Tekniska Högskola bildades 1997. CITS är ett forum för kunskapsutveckling och informationsutbyte mellan högskola och näringsliv. Det övergripande målet för CITS är att bidra till att stärka forskning, utveckling och utbildning inom området samhällsbyggnad och ICT. För att uppnå detta syfte består styrelsen av representanter från både näringsliv och högskola. CITS primära syfte är att; medverka till att initiera, utveckla, samordna och integrera projekt från olika ämneskategorier avseende forskning och utbildning utgöra en plattform för samtal om byggandets informations- och kommunikationsteknologi (ICT) sprida aktuell kunskap genom publicering och seminarier vara en stöd- och kompetensresurs inom finansiering av FoU De områden som CITS ska verka inom och där det finns särskild styrka är: Byggandets industrialisering Informationssystematik Energiapplikationer VR 2 Samverkan Under året har projektsamverkan bedrivits med: Abetong Akademiska Hus Akelius Fastigheter Betongindustri Cementa CNA, Christer Nordström Ark. Consolis Derome FFNS Flexator Färdig Betong INBRIX AB Lindbäcks Bygg Malmö kommun maxit MKB Moelven MVB NCC Construction Sverige NCC Komponent NIRAS (Danmark) Open House Otto Magnusson Bygg AB Norvag Peab Industri Peab Sverige Rudus SCA Timber Setra Skandinaviska Byggelement Skanska Teknik Strusoft Strängbetong Svenska Fabriksbetongföreningen Svenska Fönster Sveriges Byggindustrier FoU Syd Swerock Sydpoolen Sydsten Tema Projektledare Träriket Tyréns Vasakronan Velfac White Arkitekter Öresund Environment Academy POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX CITS c/o Projekteringsmetodik Sölvegatan 24 046-222 70 00 046-222 47 19 LTH, Box 118 A-huset 046-222 41 63 direkt 221 00 LUND Lunds Tekniska Högskola

2 Följande forskningsfinansiärer har medverkat: BI FoU Syd Boverket Energimyndigheten EraBuild Formas FormasBIC Färs och Frosta Sparbank HjälpmedelsInstitutet ICT 2008 Interreg IIIA SBUF Sven Tyréns Stiftelse Samverkan har skett med följande forskningsutförare: CSTB (Frankrike) DTI (Danmark) DTU-Byg (Danmark) ebygg ICT 2008 Lean Wood Engineering Linköpings Tekniska Högskola Luleå Tekniska Universitet NIRAS (Danmark) Profactor (Österrike) Tekniska Högskolan i Jönköping VTT (Finland) Samverkan mellan LTH:s representanter, näringslivet och forskningsfinansiärer sker dels genom styrelsearbetet men främst i de aktuella projekten. Integrerad informationshantering inom byggbranschen Det övergripande målet med doktorandprojektet är att öka kunskapen om egenskaper och utvecklingstendenser hos det utvecklade industriella byggandet särskilt med avseende på projekteringsprocessen och dess ICT-stöd. De empiriska studierna ska svara på frågor om konsekvenserna av och relationen mellan organisatorisk utveckling och utveckling av ICT-stöd, samt ge svar på frågor om framtida viktiga utvecklingsriktningar för projekteringsprocessen i det industriella byggandet. I projektet studeras hur det industriella byggandets utveckling mot ökad integration av byggprocessen och ökad förtillverkning påverkar produktbestämningen med stöd av ICT och kraven på anpassning till varierande kundbehov. En modell som beskriver produktbestämningen vid ett utvecklat industriellt byggande är under utarbetande. Aktörerna inom CITS har även under 2008 hållit ett stort antal föredragningar och engagerat sig i den offentliga diskussionen inom området. 3 Forskning Inom ramen för CITS finns flera senior- och doktorandprojekt och även annan verksamhet som är kopplad till forskning och utveckling. Pågående projekt 2008 Figur 1 Projekteringsprocessen i ett utvecklat industriellt byggande I projektet ingår dels en studie av kunskapsläget och dels fallstudier av olika projekt. I en särskild studie undersöks produktbestämningen i skeppsbyggnadsindustrin med syfte att dra slutsatser från en utvecklad bransch med relativt likartade produktionsförhållanden som bygg. Arbetet har resulterat i en definition av begreppet industriellt byggande samt en jämförelse med skeppsbyggnadsindustrin. Arbetet med att skriva avhandlingen håller på att avslutas. Projektet finansieras av SBUF och Färs & Frosta Sparbank. Robertson A., and Ekholm A. (2006). Industrialised building, project categories and ICT A comparison with shipbuilding. In Martinez M. and Scherer R. ework and ebusiness in Architecture, Engineering and 2

3 Construction, proceedings of the 6 th European Conference on Product and Process Modelling, 13-15 September 2006, Valencia. Anders Robertson anders.robertson@hbg.lth.se Produktmodell och dokumenthantering i ett industriellt byggande med tillämpning på prefabricerade betongkonstruktioner I projektet skall en samverkansmodell (process och informationsmodell) formuleras för processen kring prefabricerade betongkonstruktioner. Den framtagna modellen är tänkt att beskriva principer och metoder för att definiera strukturer för produktmodeller och dokument på ett sätt som bidrar till en effektivare informationshantering inom industriellt byggande. För att verifiera modellen kommer en fallstudie att genomföras. Partners: Tyréns AB, Lunds Tekniska Högskola (avdelningen för konstruktionsteknik), Peab Sverige AB, Peab Industri AB (Skandinaviska Byggelement), Cementa, Strusoft. Projektet finansieras av SBUF, Sven Tyréns stiftelse samt deltagande partners. Persson S, Malmgren L, Johnsson H (2009) Information management in industrial housing design and manufacture, ITcon Vol. 14, pg. 110-122. Artikeln kan laddas ner här. Johnsson H., Persson S. and Malmgren L. (2007) ICT support for industrial production of houses - the Swedish case. 24th W78 Conference, Maribor Slovenia, June 2007. Persson S. (2006) Information management regarding the production of precast concrete structures. Joint International Conference and Decision Making in Civil and Building Engineering, Montreal. Johnsson H., Persson S., Malmgren L., Tarandi V. och Bremme, J.(2006) IT-stöd för industriellt byggande i trä. Technical Report, LTU. Rapporten kan laddas ner här. Stefan Persson stefan.persson@tyrens.se Figur 2 Processbild från projekteringsfasen avseende prefabricerade betongkonstruktioner Efter genomförandet av fallstudier, utförda under 2005 och 2006, har projektet fortskridit med att skriva två vetenskapliga artiklar som kommer att lämnas in för granskning till internationella tidskrifter. Baserat på fallstudierna beskriver den första artikeln de problem som behöver behandlas för att förbättra informationshanteringen i industriellt byggande. Utifrån de identifierade problemställningarna i den första artikeln formulerar den andra artikeln en samverkansmodell för att förbättra informationshanteringen i industriellt byggande. BICT, undersökning av nyttan av ICT för industrialisering av byggindustrin ICT är ett nödvändigt hjälpmedel för att utveckla och använda industrialiserade/industriella processer men många aktörer har påpekat att det finns en klyfta mellan forskning och praktik. Projektet har genomförts som ett samarbete mellan forskare och praktiker med syfte att etablera en samsyn om krav på modern ICT för industrialisering av byggindustrin. Totalt har ett 50-tal forskare och praktiker engagerats i projektets olika delar för att gemensamt skapa en bild av tillståndet och framtida utvecklingsbehov beträffande ICT-användningen i traditionella byggprojekt. Man definierade ett antal väsentliga fokusområden för FoU inom ICT av 3

4 betydelse för industrialisering av flerbostadsbyggandet, bl.a. insatser för att öka användningen av: 3D-CAD och bygginformationsmodeller Informationsstrukturer och gränssnitt Integrerad produktbestämning Erfarenhetsåterföring ICT-policy för projektsamverkan Inköp och systemleveranser 3D-CAD och bygginformationsmodeller. BICT står för Benefits of ICT for industrialised building. Projektet utgår ifrån befintlig samverkan inom LTH/CITS och LTU/eBygg, med syfte att utveckla samarbete med det franska forskningsinstitutet CSTB. Figur 3 Informationshantering i fallstudien Projektet har redovisats i en slutrapport. I rapporten formuleras ett antal rekommendationer till svensk byggbransch, bl.a. att genomföra en affärs- och behovsanalys som belyser den strategiska betydelsen av ICT hos ett brett spektrum av aktörer samt att skapa ett råd för digitalt byggande, med uppgift att möjliggöra en övergång till ett digitalt byggande, bl.a. med användning av 3D CAD och bygginformationsmodeller. För det franska projektet ansvarade Dr Alain Zarli och Dr Marc Bordeau, CSTB. Ansvariga för det svenska projektet var Ronny Andersson Cementa och LTH, Anders Ekholm LTH, Miklós Molnár LTH, Christer Karström, NCC och Inge Andersson, Skandinaviska byggelement. I projektet har svenska industrirepresentanter medverkat i referensgrupp och i expertgrupp. Projektet finansierades av EraBuild, Boverket, ICT2008 samt deltagande partners. Projektets slutrapport kan laddas ner här via Boverkets hemsida. Utöver presentation i olika konferenspaper har resultaten också publicerats i en vetenskaplig artikel ICT Development Strategies for Industrialisation of the Building Sector i ITcon i maj-juni 2009, www.itcon.org. Artikelförfattare är Anders Ekholm och Miklós Molnár. Molnár M, Andersson R, Ekholm A. Benefits of ICT in the construction industry characterization of the present situation in housebuilding processes. 12 pages. Proceedings of the 24th W78 Conference, Maribor 2007 & EG-ICE Workshop & 5th ICT@EDU Workshop. Zarli A, Kazi S, Hannus M, Bourdeau M, Ekholm A, Andersson R. A strategic and comprehensive vision for future R&D in construction ICT. 13 pages. Proceedings of the 24th W78 Conference, Maribor 2007 & EG- ICE Workshop & 5th ICT@EDU Workshop. Anders Ekholm anders.ekholm@caad.lth.se Värdeskapande och kundnytta i ett industrialiserat byggande Forskningsprojektet avser utveckling av metoder att uppfånga krav från byggherre, förvaltare och brukare och skapande av bruksvärden genom utveckling av värdeskapande arbetsformer i byggprojekt. Projektet har formats i anslutning till den pågående utvecklingen av ett nytt industrialiserat byggande innefattande en rad åtgärder för skapande av ökat bruksvärde, kvalitet och effektivitet. 4

5 P C P E PI a PR P T PI b P T = P T + P I + P R + P C + P D + P E Figur 4 Modell för gemensam problemlösning Projektet har genomförts som ett tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare inom teknik, psykologi och organisationsdesign. Medverkande är Lunds universitet, Danmarks tekniska universitet DTU, Tyréns AB och NIRAS. Projektet innehåller två koordinerade industridoktorandprojekt med syfte att leda till en svensk doktorsexamen och en dansk PhD. Doktoranderna har olika inriktning men skall samverka om utveckling av bakgrundskunskap och empiriska data. Projektansvarig för Erabuild-projektet och den svenska högskoledelen av projektet var professor Anders Ekholm, med Håkan Blom, tidigare VD för Tyréns, som implementeringsansvarig. Inledningsvis medverkade Professor Stephen Emmitt som ansvarig för den danska högskoledelen vid DTU och ersattes sedan av Professor Sten Bonke, DTU-Byg, med Anders Kirk Christoffersen, NIRAS som ansvarig för den danska implementeringsdelen av projektet. Doktorandstudierna utförs av Lars Sunding, Tyréns AB och Mikael Thyssen, NIRAS. Lars Sunding planeras disputera HT 09. Från Lunds universitet medverkade Curt R Johansson professor i psykologi, Per Odenrick, professor i organisationsdesign samt docent Thorbjörn Laike vid LTH. Forskarna vid LU och DTU har genomfört utvecklingsarbetet i workshops, seminarier och verkliga byggprojekt i samverkan med deltagare från både akademi och näringsliv. PC P E Den svenska delen av projektet finansierades av Sven Tyréns stiftelse, FormasBIC och kkstiftelsen via kraft-programmet. Sunding L. (2006). Gemensamt problemlösande och värdeskapande i byggprojekt. Licentiatavhandlling. Projekteringsmetodik, Institutionen för byggvetenskaper, LTH/Lunds Universitet. Sunding L., and Ekholm A. (2007). Human beings The missing link in industrial change concepts. In Atkin B. and Borgbrant J. (eds.) Development Processes in Construction Management. Proceedings of 4th Nordic Conference on Construction Economics and Organisation 14th 15th June 2007 Luleå, Sweden. Sunding L., and Odenrick P. (2009). On action research interventions in a Swedish construction industry project. Submitted to Qualitative Research in Accounting and Management. Emerald. Anders Ekholm anders.ekholm@caad.lth.se Lars Sunding lars.sunding@strandhusen.se Tillgänglighet och cad-verktyg Kunskapen är hög om hur den byggda miljön bör utformas för att möjliggöra tillgänglighet för människor med olika sorters funktionshinder. Men kunskapen tillämpas inte i tillräcklig omfattning vid byggnadsutformning och förvaltning. Många av svårigheterna att kommunicera och utvärdera resultat av utformningsarbete kan övervinnas genom de nya möjligheter som uppkommer med objektorienterade 3Dmodellerande cad-verktyg. Projektets syfte är att utveckla demonstratorer och prototyper för cad-verktyg som stödjer utformning för tillgänglighet i byggd miljö. Fokus 5

6 ligger vid medel att underlätta tillgänglighet för personer med fysiska funktionshinder. Projektet skall utveckla principer för hur cad-verktygen kan representera personer med olika slags funktionshinder, tillsammans med erforderlig utrustning som t.ex. en rullstol. Principer skall också utvecklas för hur byggdelsobjekt skall kunna representera krav på tillgänglighet avseende både rumsliga och perceptuella krav, serviceutrymme vid en dörr eller en toalettstol, ramplutning, samt ljus- och kulörkontraster hos skyltar och andra objekt. Verktyget skall stödja både projektörer och tillgänglighetsexperter vid analys och utvärdering av egenskaper för tillgänglighet, och härigenom identifiera och optimera åtgärder som kan bidra till ökad kvalitet i byggprojekt. Figur 5 Analys av hinder Projektet startades HT 08 och skall pågå hela 09. Projektledare är Anders Ekholm, Projekteringsmetodik. Medverkande forskare är Olle Bergman, Projekteringsmetodik, Elisabeth Dalholm-Hornyanszky, och Joakim Eriksson, Designvetenskaper. Medverkande tillgänglighetsexpert är Mai Almén, Hinderfri Design, och applikationsutvecklare Jesper Bremme, INB- RIX AB, Håkan Wikemar, AEC AB, och Axel Bergenstjerna, Reell POINT AB. Projektets huvudfinansiärer är FORMAS-BIC och HjälpmedelsInstitutet. Anders Ekholm, anders.ekholm@caad.lth.se Mixed reality i designprocesser I projektet prövas hur kombinationer av materiella och virtuella modeller med hjälp av "tracking" kan användas för att i designprocessens olika skeden samla och synkronisera information och för att effektivisera processen. Ett optiskt trackingssystem har anpassats till att i realtid utnyttja fysiska objekt i alla skalor som gränssnitt för 3D datorgenererade modeller. Kombinationen av materiella och virtuella modeller är ett exempel på vad man brukar kalla "mixed reality" och kan användas av både byggprocessens professionella aktörer och av lekmän för att utforma interiörer, byggnader och stadsmiljöer. Projektet kan karakteriseras som ett tvärvetenskapligt utvecklingsarbete, främst baserat på fallstudier där reella miljöer utformas i samverkan med berörda aktörer. Byggprocessen har blivit allt mer komplicerad och innefattar allt fler aktörer med olika krav och kompetens. Därför finns det ett generellt behov att utveckla verktyg och metoder som förbättrar kommunikationen mellan de olika aktörerna Att aktörernas krav kan komma till uttryck genom visualiseringsteknologi redan i den tidiga dialogen minskar risken för resurskrävande ändringar senare i processen. I byggprocessens tidiga skeden fattas idag också allt viktigare beslut, vilket ytterligare stärker behovet av att tillgå verktyg som förmedlar rätt information. Projektet finansieras av Formas. Elisabeth Dalholm-Hornyánszky elisabeth.dalholm@design.lth.se Energieffektiva byggnader riktlinjer för effektiv användning av projekteringshjälpmedel i byggprocessen Projektets målsättning är att skapa bättre förutsättningar samt att ta fram riktlinjer för en effektiv och mer utbredd tillämpning av energirelaterade projekteringshjälpmedel i byggprocessen. 6

7 Tillämpning avser inte enbart det praktiska handhavandet av hjälpmedlet utan också vilka krav som ställs på dess yttre och inre egenskaper. Egenskaper skall studeras för ett representativt urval av bygg- och konsultföretag och ligga till grund för en utvärdering och sammanställning av de faktorer som bedöms utgöra hinder för en mer effektiv tillämpning. Med detta resultat som utgångspunkt är projektets centrala målsättning att ta fram ett dokument med temaindelade riktlinjer som skall möjliggöra planering av en god integrerad projekteringsmiljö som ger stöd för en effektiv tilllämpning av energirelaterade projekteringshjälpmedel i ett tidigt bygg-projekteringsskede. mycket används för drift och underhåll. Byggandets betydelse, dess pågående internationalisering och industrialisering ihop med de möjligheter som Öresundsbron öppnar kan ge en dynamisk gränsregional utveckling. Grunden för mycket av pågående nationella utvecklingar är användandet av ICT som ett verktyg för utveckling av byggsektorn. Projektets mål var att peka ut och prioritera möjliga synergieffekter i byggsektorn som uppkommer genom ett ökat samarbete i regionen. I projektet har också genomförts en detaljerad studie av Digitalt byggeri og svensk og dansk byggeklassifikation i et Øresundsperspektiv som grundlag för ett vidare arbetet. Den primära målgruppen för projektet är den svenska och danska byggsektorn, både offentlig och privat, som arbetar med projekt i Öresundsregionen. Deltagare i projektet var Øresund Environment Academy, LTH, DTU-Byg och Teknologisk Institut (DTI). Projektet finansierades av Interreg III A och deltagande parter. Figur 6 Energieffektiva byggnader Deltagare i projektet är Dr. Maria Wall, Energi och Byggnads Design, LTH, Arkitekt Christer Nordström, CNA - Christer Nordström Arkitektkontor AB, Askim. Slutrapporten kan laddas ner här. Projektet finansieras av Formas. Hasse Kvist hasse.kvist@ebd.lth.se ICT i byggsektorn Nätverk för utveckling Varje år omsätter nybyggnadsprojekt i Öresundsregionen omkring 15 Mdkr och lika Andersson R., Ekholm A., Bergman O., Karström C., Buhl H. och Vestergaard F. (2008). Digitalt byggeri og svensk og dansk byggeklassifi kation i et Øresundsperspektiv. Projekteringsmetodik, Institutionen för byggvetenskaper, LTH/Lunds Universitet. Ronny Andersson ronny.andersson@cementa.se Induco (Industrial Concreting Process) Projektet syftar till att utveckla teknologier för att övervaka och kontrollera tillverkningen av betong samt för att hantera brukarkrav för betongbyggnader digitalt genom hela livscykeln. Grunden för detta är processkartläggningar av befintliga processer både inom platsgjuten och prefabricerad betong. Processerna analyseras, 7

8 utvecklas och kopplas ihop med ett urval av möjliga förändrade värdekedjor, nya metoder och sensorer samt användandet av digital teknik i form av Bygginformationsmodeller (BIM). I pilottester utvärderas resultaten av detta i form av värdeanalyser. Projektet kommer att förbättra de industriella förutsättningar som tillverkningsprocesser för betong har, hantera brukarkrav baserat på noggrann identifiering, övervakning, uppföljning och underhåll av processer samt digital hantering av produktdata och produkt från tillverkning till slutanvändandet. Projektets två huvudsyften är att utveckla Verktyg för övervakning och hantering av tillverkningsprocessen för betong som en industriell process Verktyg för hantering av digitala produktdata över hela livscykeln för betongprodukter och byggnader Projektet samlar experter avseende betongteknologi, datahantering och förvaltning från Sverige och Finland. Forskningsorganisationerna samarbetar med tillverkare av betongprodukter och entreprenörer. Projektets resultat kommer att testas och analyseras i pilotprojekt för att validera resultaten. Deltagare i projektet är Cementa, Sydsten, Strängbetong, LTH, VTT, Rudus och Consolis. Projektet finansieras av EurekaBuild (Vinnova och Tekes) samt av deltagande parter. Lars-Olof Nilsson lars-olof.nilsson@byggtek.lth.se Brukarkrav för konceptbyggande Industriellt byggande inleds med en konceptfas både för produkter och för processer. Denna fas är ny för byggsektorn och utvecklas direkt i de industriella initiativ som tagits, bl.a. inom Skanskas Moderna Hus samt det mer koncernövergripande SXC. Konceptfasen i sig är uppdelad i olika skeden, först utreds olika möjligheter generellt, därefter tas beslut om specifika koncept som färdigställs. I byggprojekten konfigureras sedan dessa koncept i varje enskilt fall. Detta innebär mycket information i konceptfasen medan man i själva byggprojekten enbart jobbar med en begränsad del av all information. En rationell byggprocess måste alltid vara sammankopplad med livscykelperspektivet gällande funktion och kvalitet av slutprodukten. Optimering av konceptets brukarkrav är en viktig del i industriellt byggande. Detta är aktuellt i hela processen, tidigt beaktas prioriterade funktioner och samordning med olika byggprogram. I byggskedet ska bygget konkret relateras till en given plats samtidigt som erfarenheterna av konceptet följs upp. Målet är att utveckla en metodik som kan användas för industriellt byggande generellt. Det innefattar både struktur och arbetssätt både inom och mellan koncept- och byggskedet. Det innefattar också hantering av brukarkrav. Metodiken kommer att utprovas gentemot Skanskas Moderna Hus samt SXC. Deltagande parter är LTU, LTH, Skanska Teknik och Cementa. Projektet finansieras av FormasBIC, SBUF samt deltagande parter. Häkkinen T, et al. ICT for whole life optimization of residential buildings. VTT Research Notes 2401. 212 pages. VTT, Espoo 2007. Rapporten kan laddas ner här. Ronny Andersson ronny.andersson@cementa.se Benchmarking av nordiska ICT-program Under senare år har man i våra nordiska grannländer drivit olika stora utvecklingsprogram 8

9 inom ICT. I slutet av 2008 bildades det nationella OpenBIM för att ta ett initiativ till en motsvarande svensk sektorssamling inom området. En grund för OpenBIM var att utreda de satsningar som gjorts i Danmark, Norge samt Finland för att ta del av deras erfarenheter och resultat. Utvärderingen avser att belysa vilka skäl som låg bakom satsningarna, den offentliga sektorns och övriga aktörers engagemang, satsningarnas upplägg samt erfarenheter och resultat. Tekniska Högskolan i Jönköping är deltagande part. Projektet finansierades av ICT2008/OpenBIM och SBUF. Andersson R., Björk B.-C., Ekholm A. och Johansson P. (2008). FoU-program för ICT i bygg- och fastighetssektorn i Finland, Danmark och Norge. Rapporten kan laddas ner här. Ronny Andersson ronny.andersson@cementa.se Associerade projekt Förklaringsmodell för karakterisering av det industriella flerbostadsbyggandets utvecklingsmöjligheter Satsningarna på industriellt flerbostadsbyggande befinner sig i en fas då mycket med uppmärksamhet riktas på produktutveckling och produktionsteknik. Satsningarnas långsiktiga utveckling och överlevnad är samtidigt beroende av andra icke teknikrelaterade faktorer som t.ex. marknadens storlek, konjunktursvängningar och bostadspolitik. Kunskaperna kring det industriella flerbostadsbyggandets marknadsförutsättningar i ett längre tidsperspektiv är därmed begränsade, vilket ökar osäkerheten vid investeringar, satsningar på teknikutveckling och bostadspolitiska beslut. Som en del i ett större internationellt projekt genomförs en kartläggning av fem svenska koncept inom industriellt flerbostadsbyggande. Studien har sin tyngdpunkt i affärsmodell och marknadsinriktning i respektive koncept. Även tekniska aspekter tas upp. Inom denna delstudie används även de resultat som presenterats i tidigare FoU Väst-utredning om industriellt byggande av Apleberger et al från 2007. I ett annat delprojekt genomförs en kartläggning av svensk småhusindustri ur ett ekonomiskt, bostadspolitiskt, teknikhistoriskt och inte minst konsumentperspektiv. Med identifierade faktorer utvecklas en förklaringsmodell för uppskattning av det industriella flerbostadsbyggandets långsiktiga utvecklingsmöjligheter. Arbetet skapar ökad förståelse för hur det industriella flerbostadsbyggandet så snabbt som möjligt kan utvecklas från pilotstadium till ett volymmarknadsläge. En värdefull effekt av arbetet är det nätverk som skapas mellan de sex deltagarländerna. Projektet finansieras av Erabuild och Cementa. Miklós Molnár miklos.molnar@kstr.lth.se Energilotsen Energilotsen är ett webbaserat hjälpmedel för att systematisk hantera energifrågor genom hela byggprocessen från kravformulering till användning av byggnaden. Energilotsen innehåller exempelvis en omfattande kunskapsbank, ett lättillgängligt och validerat beräkningsverktyg och hjälpmedel för kravformulering av byggnadens energiprestanda. Energilotsen är till stor nytta för dem som vill tillämpa energieffektiv projekteringsmetodik på ett strukturerat sätt. I en ny etapp vidareutvecklas för närvarande Energilotsen till att bl.a. innehålla stöd för hantering av energifrågor i samband med ombyggnad. I arbetet ingår även en mindre del för att komplettera och förbättra det befintliga innehål- 9

10 let. Det nya innehållet beräknas vara klart i början av 2010. Figur 7 Energilotsen Energilotsen utvecklas i samarbete mellan Lunds Tekniska Högskola, Skanska Teknik, Cementa, Bengt Dahlgrens och Strusoft. Projektet finansieras förutom av inblandade företag av SBUF och Energimyndigheten. Tidigare arbete har finansierats med stöd från FormasBIC. Läs mer på www.energilotsen.nu. Nilsson, A. & Larsson, R. (2004). Nybyggda bostäder klarar inte energikravet, Artikel Bygg & Teknik Nr 2. Larsson, R. & Warfvinge, C. (2005). www.energilotsen.nu - hjälpmedlet för energieffektiva byggnader, Artikel tidningen Cementa nr 3. Jonsson, C. & Warfvinge, C. (2006). Energilotsen, Artikel Energi & Miljö nr 8. Larsson, R. (2006) Energy savings at the click of a mouse, Artikel HeidelbergCement the Group online. Catarina Warfvinge catarina.warfvinge@hvac.lth.se Effektiviseringspotential vid produktion av platsbyggda flerbostadshus av betong Målsättningen är att sammanställa kunskap om nuläget beträffande utnyttjande av tekniska system, metoder och produktivitet i samband med uppförandet av platsbyggda flerbostadshus av betong och att även påvisa aktiviteter med stor effektiviseringspotential. Arbetet avgränsas till stomproduktionen och består bl.a. av uppföljning av pågående projekt och teoretisk simulering av produktionsaktiviteter. Det slutliga målet är att projektets resultat ska vara ett viktigt underlag i arbetet med att kontinuerligt effektivisera byggandet och därigenom uppnå minskad byggkostnad med bibehållen god byggteknisk kvalitet. Arbetet har genomförts som en del i ett forskningsprojekt vid Lunds Tekniska Högskola och har pågått från april 2006 till april 2008. Projektet har omfattat; Intervjuer med 38 platschefer för att kartlägga vilka metoder som används idag för stommen samt deras syn på dessa. I två fallstudier studerades effektiviteten i stomrelaterade arbeten genom att mäta förekomst av produktiv respektive icke produktivt arbete (även kallat slöseri). En viktig del i projektet har dessutom varit att utveckla och testa en modell för simulering av tid, kostnad och resursutnyttjande för platsgjutna stommar. Projektets resultat finns redovisade i en LTHrapport som ger en detaljerad beskrivning av dagens situation gällande vilka metoder som används för platsgjutna stommar idag samt vilka problem och möjligheter som platscheferna anser vara förknippade med dessa. Rapporten innehåller också en sammanfattning av de två fallstudierna där omfattande mätningar av tidsutnyttjandet för olika stomrelaterade arbeten undersöktes. En modell för simulering av alla stomaktiviteter har utvecklats och testats i projektet, figur 1. Modellen simulerar tiden det tar att uppföra 10

11 stommen och kostnaden för detta och kan användas för att studera hur olika val av resursanvändning för en viss byggmetod påverkar den totala tiden och kostnaden för att på så vis hitta effektiviseringsmöjligheter. Larsson, R. (2008). Platsgjutna stommar för flerbostadshus Beskrivning av stombyggnadsprocessen idag och metod för analys av effektiviseringsmöjligheter, Rapport TVBK 3057, Avd. Konstruktionsteknik, Lunds Tekniska Högskola, Lund (In Swedish). Robert Larsson robert.larsson@kstr.lth.se Figur 8 Modellen är implementerad i Extend som är ett kommersiellt tillgängligt simuleringsprogram. Under 2009 kommer arbetet att ligga till grund för en licentiatavhandling vid Lunds Tekniska Högskola. Partners i projektet är Lunds Tekniska Högskola (avdelningen för konstruktionsteknik), BI FoU Syd, Cementa, Svenska Fabriksbetongföreningen, Abetong, Betongindustri, Färdig Betong, Skandinaviska Byggelement och Swerock. Projektet finansieras av deltagande parter och via SBUF och Boverket. Larsson, R. (2008). Erection of in-situ cast concrete frameworks model development and simulation of construction activities, Proc. of the 7th European conference on product and process modelling, Nice, France. Larsson, R. (2008). Simulation of construction operations applied to in-situ concrete frameworks, Proc. of the 16th International Conference on Lean Construction, Manchester, UK. Lean Wood Engineering VINNOVAs kompetensplattform Lean Wood Engineering syftar till utveckling av industriellt byggande och interiöra lösningar där träkomponenter utgör betydelsefulla bärare av tekniska systemlösningar. Programmet startade senhösten 2006 och genomförs i ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Linköpings tekniska högskola, Lunds tekniska högskola och tolv olika företag. Det omfattar 54 miljoner kronor med 16 doktorander, under den första av två planerade treårsperioder. Industrimålen med Lean Wood Engineering är att skapa produkter och verkställa ett resurssnålt och kundorienterat värdeflöde, vid industriellt träbyggande och vid sågverksindustrins vidareförädling mot möbler och snickerier. Motiven för de tre högskolorna att driva plattformen är att verksamheten ger en god forskningsbas för planerade utbildningsprogram inom industriellt byggande, och skapandet av interdisciplinära nätverk som utvecklar forskningsmiljöerna. Målet är att Lean Wood Engineering om tio år ska vara en ledande forsknings- och utvecklingsmiljö i Europa. Ungefär hälften av forskningen kommer att koncentreras till industriellt byggande i trä, 35 procent kommer att fokusera på sågverksindustrins förädling och resterande 15 procent till möbel- och inredningsindustrins utveckling mot hela interiörer. Medverkande företag är träbyggarna/leverantörerna Flexator, Lindbäcks Bygg, 11

12 Moelven Byggmodul och Norvag Byggsystem; limträleverantören Moelven Töreboda; byggentreprenadföretaget NCC; sågverksföretagen SCA Timber och Setra; byggkonsultföretaget Tyréns; fastighetsbolaget Vasakronan; IUC Sydpoolen samt Träriket, ett nätverk av snickerier och möbelföretag. Programmet leds av Professor Lars Stehn, LTU med docent Helena Johansson, LTU, Professor Staffan Brege, LiTH och Professor Sven Thelandersson som projektledare vid respektive högskola. Medverkande forskningsledare vid LTH är docent Carin Andersson, professor Anders Ekholm, och tekn. Dr. Miklós Molnár. Konfigurationssystem för tekniska plattformar Avsaknaden av integration mellan ICT-verktyg leder idag till bristfälliga informationsflöden i produktbestämnings-, berednings- och tillverkningsprocessen hos byggföretag med industriell tillverkning. Bristen på kopplingar och kompatibla datastrukturer leder till att större delen av informationsöverföringen idag sker manuellt vilket är tidskrävande och ökar risken för fel. Fokus i detta projekt ligger på ICT-verktyg och speciellt konfigurationssystem vilket förutsätter standardiserade processer och en väl dokumenterad produktfamilj. I projektet drivs tesen att en modulbaserad produktfamilj är lämplig att beskriva i en informationsmodell. Den tekniska plattformens basering på moduler skapar förutsättningar för ett angreppssätt där byggnader istället för att projekteras kan konfigureras av fördefinierade moduler och komponenter. Projektets syfte är att med hjälp av en utökad dokumentation av tekniska plattformar för industriellt byggande, underlätta effektivisering och automatisering av arbetsmoment i produktbestämnings-, berednings-, tillverkningsprocesserna. Vidare ska principer och metoder för informationsmodeller i ett industriellt byggande utvecklas. Figur 9 Beståndsdelar i en produktmodell för industriellt byggande Som ett första steg har en litteraturstudie genomföras med fokus på informationsmodeller, modularisering och konfiguration. Vidare kommer informationsmodellers tillämplighet för industriellt byggande att utvärderas genom en fallstudie hos en svensk småhusproducent. Resultaten av kommer att utvärderas i syfte att kunna dra slutsatser kring de framgångsfaktorer samt de styrkor och svagheter som en beskrivning av ett byggsystem i en informationsmodell medför. Projektet ingår i forskningsprogrammet Lean Wood Engineering och finansieras av Sven Tyréns stiftelse. Litteratur Persson S, Malmgren L, Johnsson H (2009) Information management in industrial housing design and manufacture, ITcon Vol. 14, pg. 110-122. Artikeln kan laddas ner här. Johnsson H., Persson S. and Malmgren L. (2007) ICT support for industrial production of houses - the Swedish case. 24th W78 Conference, Maribor Slovenia, June 2007. Johnsson H., Persson S., Malmgren L., Tarandi V. och Bremme, J.(2006) IT-stöd för industriellt byggande i trä. Technical Report, LTU. Rapporten kan laddas ner här. 12

13 Linus Malmgren malmgren.linus@gmail.com Arkitektonisk utformning vid industriellt byggande Doktorandprojektets syfte är att skapa förutsättningar för ökad arkitektonisk kvalitet i industriellt bostadsbyggande. Projektet ska speciellt inrikta sig mot träbyggnadsindustrins behov och är en del i forskningsplattformen Lean Wood Engineering. Forskningsfrågorna i licentiatdelen relaterar till tre huvudområden av betydelse för det industriella byggandet. Dels den arkitektoniska utformningens förutsättningar i produktutveckling. Dels hur processerna organiseras för att möjliggöra arkitektonisk utformning. Dels hur informationshanteringen organiseras för att möjliggöra arkitektonisk utformning. Summerat våren 2009 har två case och två relaterade konferensartiklar bidragit till att introducera och utveckla ett koncept för arkitektoniska objekt som representation av verkliga situationer, som i den byggda miljön inbegriper brukaren, aktiviteten och upplevelsen som en integrerad helhet. Arkitektoniska objekt kan reflektera situationer som är möjliga att uppnå med ett industriellt byggsystem och kan ligga till grund för metodiker för produktutveckling och konfigurering som stöder arkitektonisk utformning. Den industriella nyttan i licentiatdelen är modeller för hur arkitektonisk utformning kan stödjas i lean produktutveckling och lean processorganisation, samt kravspecifikationer för utveckling av ICT-stöd som stöder produktmodellering med arkitektoniska objekt. Projektet startade 2007 och löper under 5 år. Resultatet ska presenteras i form av en licavhandling, beräknad klar i slutet av 2009. En fördjupande del inom något av huvudområdena ska resultera i en doktorsavhandling beräknad klar 2011. Ekholm A. och Wikberg F. (2008). Design with architectural objects in industrialised house-building. In Zarli A. and Scherer R. (eds) ework and ebusiness in Architecture, Engineering and Construction. Proceeding for the ECPPM conference in Sophia Antipolis, France, 10-12 September 2008. Wikberg F. och Ekholm A. (2009). Architectural objects and systems building. Paper accepted for presentation at CAAD Futures 09 conference, Montreal, June 17-19, 2009. Fredrik Wikberg fredrik.wikberg@caad.lth.se Energieffektiva bostäder Symbios mellan industriell produktion och energieffektivitet Intresset för energieffektiva bostäder har under de senaste åren ökat inom hela byggbranschen. Idag har flertalet bostäder byggts enligt passivhuskonceptet och antalet förväntas fortsätta växa. Inom projektet Energieffektiva Bostäder har en intervjustudie genomförts med syftet att finna skillnader mellan passivhusproduktion och traditionell produktion. Studien identifierade sju områden som speciellt skiljer sig från traditionellt byggande: systemlösningar, bygghandlingar, produktionsplanering, produktionsmetoder, kvalitetskontroller, ledarskap och attityder. Inom de, enligt platscheferna själva, lyckade projekten har mycket tid ägnats åt förberedelse inom dessa områden medan de mindre lyckade projekten inte förberett sig annorlunda än traditionellt och konceptet har därmed underskattats. Den kanske största skillnaden med att bygga passivhus har varit kravet på noggrannhet i utförande. Inom de lyckade projekten har detta till exempel hanterats genom att man har byggt prototyper i skala 1-1, där produktionspersonal, projektledare och beställare har kunnat gå igenom och förbättrat lösningar tillsammans, innan produktionsstart. Generellt har de lyckade projekten antagit en mer integrerad byggprocess där samarbete har värderats högt, för att skapa en både energieffektiv och produktionsanpassad produkt. Agerandet inom dessa projekt har fler- 13

14 talet likheter med det industriella tänkandet. Med resultatet från intervjustudien som bakgrund har fem steg tagits fram för att effektivisera passivhusproduktionen: Standardiserad produktmodell, standardiserad men flexibel process, manuellt, maskinellt och automatiserat arbete, processorientering och styrd materialförsörjning. Dessa steg är principer anpassade för ett industriellt byggande och de bygger på varandra i sekventiell ordning. Passivhusproduktionen bör adoptera dessa steg för att öka produktionseffektiviteten i symbios med hög energiprestanda. Byggbranschen behöver sänka sina byggkostnader samtidigt som de behöver öka energiprestandan och därför bör passivhus med dess höga krav på byggande ses som en drivkraft för bättre byggande. Boqvist, A. Passive house construction; from pilot project to main stream construction, Conference Proceeding at Passivhus Norden 27-29 April 2009, Gothenburg, Sweden. Boqvist, A. Energieffektiva Bostäder, V- byggaren nr 5 (2008). Artikeln kan läsas här. Albert Boqvist albert.boqvist@ncc.se Fasader för industriellt producerade stommar Fasadens två viktigaste funktioner är att förmedla ett gestaltningsmässigt uttryck och att fungera som klimatskärm. Platsbyggda fasader erbjuder goda möjligheter till variation och anpassbarhet men medför samtidigt relativt höga investeringskostnader. Prefabricerade fasader antas kunna medföra lägre investeringskostnader men har generellt sett svårt att leva upp till högt ställda krav på den gestaltningsmässiga anpassningen. Även ur teknisk synpunkt uppvisar många av dagens fasadsystem en del brister. Projektets målsättning är att dokumentera och utveckla nödvändig kunskap för en rationell hantering av fasader för industriellt producerade stommar utan att göra avkall på långsiktig prestanda och god arkitektur. Inom projektet utvärderas ett antal fasadsystem med avseende på deras lämplighet för industriellt producerade stommar. Utvärderingen ska identifiera både kvaliteter och utvecklingsbehov med hänsyn till en industriell tillverknings-, logistik- och monteringsprocess och teknisk prestanda. Många av frågeställningarna som behandlas i projektet bedöms vara intressanta även inom det traditionella byggandet. Projektet ingår i forskningsprogrammet Lean Wood Engineering. Deltagande företag är Lindbäcks Bygg, Akelius Fastigheter, NCC Tekniska Plattformar, Peab, Velfac och maxit AB. Jönsson, J. och Molnár, M. (2009) Fuktrisk med expanderande fogband i lätta ytterväggar. Husbyggaren 4/09, pp 22-26. För mer information kontakta Miklós Molnár miklos.molnar@kstr.lth.se Johan Jönsson johan.jonsson@kstr.lth.se 4 Allmänna aktiviteter Under 2008 har följande gemensamma aktiviteter med anknytning till CITS anordnats: Grundutbildning och doktorandkurser Utbildning med inriktning mot ICT och industriellt byggande har bedrivits i kurserna: VBK063 CAD-teknik och informationshantering, 7,5 hp, V-programmet TNE085 Digital visualisering och presentation, 7,5 hp fristående kurs 14

15 TNE095 Praktisk projektering med CAD, 7,5 hp, fristående kurs ADP145 CAD-projektering för arkitektonisk utformning, 6 hp valbar kurs ADP151 Byggnadsmodellering och projektering, 6 hp, valbar kurs ADP600 Modellbaserad projektering, 7,5 hp valbar kurs. Urval av övrig intressant litteratur Examensarbeten: Löfgren M. (2008). Kvarteret Flaggskepparen. Industriellt byggande med offentligt ägda bostäder En fallstudie i samarbete med NCC Komponent och MKB. Examensarbete i Projekteringsmetodik, LTH/Lunds Universitet. Examinator: Anders Ekholm. Jakobsson J och Henriksson A. (2008). Konceptbyggande med standardelement. Examensarbete vid LTH Ingenjörshögskolan. Examinator: Anders Ekholm. Holmberg M. (2008). BIM Framtidens melodi i byggbranschen. Examensarbete i Projekteringsmetodik. Examinator: Anders Ekholm. Wendel E. och Wiktorin E. (2007) En framtid för ModernaHus. Examensarbete vid Institutionen för Byggvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola. Arbetet kan laddas ner här. Brunbäck H. och Teinvall O. (2008). Passivhus ett alternativ för äldre. Exsamensarbete vid LTH Ingenjörshögskolan. Arbetet kan laddas ner här. Avhandlingar: Janson, U. (2008). Passive houses in Sweden. Experiences from design and construction phase. Licentiatavhandling. Avhandlingen kan laddas ner här. Lessing, J. (2006). Industrialised House- Building. Licensiatavhandling. Avhandlingen kan laddas ner här. 5 Organisation Styrelse Ordinarie Inge Andersson, Peab Industri Ronny Andersson, Cementa Håkan Blom, Tyréns Anders Ekholm, LTH Bengt Hansson, LTH Bengt Keyser, Akademiska Hus Christer Karström, NCC Charlotte Kristensson, White Adjungerad ledamot Ruben Aronsson, SBUF Jan Sandelin, Formas Suppleant Håkan Fjällström, Temagruppen Pål Hansson, LTH John Nielsen, Helsingborgshem Miklós Molnár, Konstruktionsteknik Bertil Oresten, FM-Konsulterna Paul Rehn, Strusoft Anders Robertson, LTH Ordförande Ronny Andersson Chef Marknadsutveckling Cementa AB, adjungerad professor på avdelningen för konstruktionsteknik, LTH. Föreståndare Anders Ekholm Professor Dr., arkitekt SAR/ MSA. Avdelningsföreståndare Projekteringsmetodik, Institutionen för Byggvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola/Lunds Universitet 15

16 Representation LTH CITS institutionsgrupp Inom CITS finns en institutionsgrupp där representanter från ett flertal institutioner/avdelningar finns representerade: Monica Berntman, Trafikteknik Anders Ekholm, Projekteringsmetodik Bengt Hansson, Byggnadsekonomi Elisabeth Dalholm-Hornyanszky, Designvetenskaper Anders Robertson, Projekteringsmetodik Hasse Kvist, Energi- och Byggnadsdesign Miklós Molnár, Konstruktionsteknik Adjungerad ledamot Anders Peterson, Malmö Högskola Övriga LTH-personer associerade till CITS under 2008 Albert Bokvist, Doktorand Robert Larsson, Doktorand Jerker Lessing, Doktorand Linus Malmgren, Doktorand Stefan Persson, Doktorand Lars Sunding, Doktorand Fredrik Wikberg, Doktorand 6 Kontakt CITS, Centrum för Informationsteknik i Samhällsbyggnad Att: Professor Anders Ekholm Projekteringsmetodik Institutionen för Byggvetenskaper LTH Box 118 221 00 Lund Föreståndare: anders.ekholm@caad.lth.se Ordförande: ronny.andersson@cementa.se Hemsida: http://www.caad.lth.se/cits 16