Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

FoU rapport 2012:4 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2011 i jämförelse med perioden 2008 2010 Annika Almqvist och Per Åsbrink

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2011 i jämförelse med perioden 2008 2010 Annika Almqvist och Per Åsbrink

FoU Rapport 2012:4 FoU Välfärd Region Gävleborg Layout; Gunilla Bloom Lundqvist Tryck: Backman Info, Gävle ISSN: 1654-8272

Förord Sedan några år pågår inom FoU Välfärd vid Region Gävleborg med stöd av länsstyrelsen projektet Att dokumentera insatser för barn och unga. Arbetet har redovisats muntligt vid konferenser, i möten med Socialstyrelsen och sammanträden med socialchefer, ordföranden och ledamöter i socialnämnderna samt berörda och intresserade handläggare i länet. Ett antal delrapporter har också producerats, vilka spridits inom länet. Vi har tidigare sammanställt aktualiseringsdata för barn och unga från 2008 i FoU- rapport 2009:04, 2009 i FoU-rapport 2010:5 och 2010 i FoU rapport 2011:3. I denna rapport redovisas motsvarande siffror för 2011 i jämförelse med perioden 2008 2010. Rapporten består av två delar: Den första delen omfattar en redovisning av totalsiffror för Gävleborgs län 2011 avseende aktualiseringar för barn och unga: antal anmälningar respektive ansökningar, de aktualiserade barnens kön, ålder och familjebild, vem som aktualiserat, orsak till aktualisering samt hur stor del av aktualiseringarna som leder till utredning. Jämförelse görs för perioden 2008-2010 i de flesta diagram och tabeller. Den andra delen redovisar motsvarande data för 2011 för kommunerna i länet samt jämfört med perioden 2008-2010. Gävle i maj 2012 Annika Almqvist och Per Åsbrink

4 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 SAMMANFATTNING... 5 BAKGRUND... 6 METOD... 8 Bortfall/felkällor... 8 Tillförlitlighet... 9 Generaliserbarhet... 9 AKTUALISERADE ÄRENDEN TILL SOCIALTJÄNSTEN 2011. LÄNET.....10 Aktualiseringar...10 Antal unika barn och de som aktualiserats vid flera tillfällen...11 Andel aktualiserade barn och unga i kommunerna och strukturella faktorer...14 Vilka barn och unga aktualiseras?...18 Ålder... 18 Kön... 20 Familjetyp... 20 Vem aktualiserar till socialtjänsten?...21 Orsaker till anmälan...22 Beslut om social utredning...24 Sammanställning av data för perioden 2008 2011...25 Vilka barn anmäls och av vilka orsaker?...25 Vilka barn utreds?...27 AKTUALISERADE ÄRENDEN TILL SOCIALTJÄNSTEN. KOMMUNREDOVISNING....29 Aktualiseringstyp...29 Ålder...31 Åldersgrupp...33 Kön 35 Familjetyp...37 Vem aktualiserar till socialtjänsten?...40 Orsak till anmälan...46 Beslut om social utredning efter aktualiseringstyp...52 Beslut om social utredning efter orsak till anmälan...54 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER OCH REFLEXIONER...57 REFERENSER...59 BILAGA 1: AKTUALISERINGS OCH BAKGRUNDSKODER...60 Begreppsdefinitioner aktualiseringsskäl...61 TABELLBILAGA...62

5 Sammanfattning Sammanställningen av statistik för aktualiseringar från alla tio kommunerna i Gävleborgs län under helåret 2011 ger ett unikt jämförelsematerial och att jämförelser nu kan göras även över fyra år gör materialet än mer intressant. I ett fyraårsperspektiv visar vår sammanställning att vilka barn och unga som aktualiseras är relativt stabilt vad gäller kön, ålder och familjebild. Liksom tidigare år är 2011 den vanligaste aktualiseringen till socialtjänsten en anmälan och det är fler pojkar än flickor som aktualiseras. Barn i 13 16 års ålder är mer frekvent förekommande än barn 0 6 år, barn i åldern 7-12 år och ungdomar 17-20 år, skillnaderna har dock minskat jämfört med tidigare år. Den genomsnittliga åldern på de barn som aktualiseras har sjunkit under de fyra åren från 12 till 11 år. Majoriteten av barnen levde 2011 liksom tidigare med en ensamstående förälder. Förändringar i ålderssammansättningen kan delvis förklaras av förändringar i födelsetalen, dock inte helt. Det visar sig således att allt fler små barn aktualiseras till socialtjänsten pga. omsorgssvikt hos föräldrarna. Polisen står alla de fyra åren för de flesta anmälningarna, följt av skolan. Aktualiseringarna från skolan visar dock på en nedåtgående trend under de fyra åren, vilket bör uppmärksammas. Att förskolan ligger kvar på 2 % är också värt att diskutera, kanske är information om anmälningsplikten inte tillräckligt för att öka anmälningarna. Kommunerna har fr.o.m. 2009 kunnat rapportera om hur stor andel barn som aktualiseras vid upprepade tillfällen till socialtjänsten, vilket även har lett till kunskap om det faktiska antalet barn som aktualiseras i kommunerna. Jämförelser mellan det faktiska antalet anmälda barn i kommunerna och antalet barn boende i kommunen visar på stora skillnader mellan olika kommuner. Jämförelser mellan den faktiska andelen anmälda barn i kommunerna och andel barn boende i kommunerna visar på förhållandevis stora skillnader mellan olika kommuner. Frågan om vad skillnaderna mellan kommunerna kan bero på är intressant och bör fördjupas inom ramen för projektet. En jämförelse mellan de strukturella riskfaktorer som vi kunnat få data om och andelen barn som anmäls ger inte någon entydig förklaring till skillnaderna. Det är inte uteslutet att andra förklaringar kan väga tyngre, såsom socialtjänstens tillgänglighet, lokal samverkan med myndigheter/privatpersoner via t.ex. informationsinsatser om anmälningsplikten eller att graden av social kontroll i främst mindre kommuner kan påverka utfallet.

6 Bakgrund I syfte att kvalitetssäkra arbetet inom socialtjänsten förs idag en diskussion om evidensbaserad praktik (EBP) som innebär att insatser väljs med utgångspunkt i en sammanvägning av bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, den professionelles expertis och brukarens erfarenheter (SOU 2008:18 s.10). Inom Socialstyrelsen tar man fram systematiska forskningsöversikter som presenterar den vetenskapliga kunskap som hittills finns inom olika områden. Dessa bygger på jämförande studier av olika interventioners effekter. Som FoU-enhet är det vår ambition att bidra till utvecklingen av EBP genom att skapa förutsättningar för socialtjänsten att göra uppföljningar och utvärderingar som kan resultera i ex enklare sambandsstudier, utfallsstudier, lokal uppföljning av klientfall. Inom FoU Välfärd, Region Gävleborg, bedrivs projektet Att dokumentera insatser för barn och unga i samarbete med en referensgrupp bestående av representanter för socialtjänsten i länets kommuner. Syftet med projektet är att förbättra dokumentation och uppföljning inom socialtjänstens barn- och ungdomsarbete. Projektet bedrivs genom att vi löpande arbetar oss igenom processen i handläggning enligt modell (se figur 1). Uppföljningar (aggregering och/eller jämförelse av data mellan kommuner) kan göras under utvecklingen av ett enhetligt dokumentationssystem. Utvärderingar kommer att bli möjliga när dokumentationssystemet är utvecklat och enhetligt och används på samma sätt i länets kommuner (figur 1). Figur 1. Projektets olika steg. Uppföljning: Kartläggning, enklare sambandstudier, utfallsstudier av klientfall, lokal uppföljning Aktualisering Utredning Verkställighet Utvärdering Bakgrundsvariabler Aktualiseringar: av vem, av vilken orsak? Vilka ärenden utreds? Orsak till åtgärd Typ av utredning; BBIC eller traditionell Typ av insats Mål med insatsen Resultatuppföljning Vetenskapligt hållbara utvärderingar Under våren och sommaren 2007 fattades beslut i alla socialnämnder i Gävleborgs län att lägga in gemensamma aktualiseringskoder i socialtjänstens verksamhetssystem 1, koder som arbetats fram inom ramen för projektet (se bilaga 1). Ett test av koderna gjordes genom en länssammanställning våren 2008 för ärenden aktualiserade november december 2007 2. 1 2 Aktuella verksamhetssystem i Gävleborgs län är Treserva (Logica) samt ProCapita (Tieto). Se Delrapport 4, 2008.

7 Nästa steg blev att inhämta aktualiseringar för första halvåret 2008 (jan juni) (Delrapport 2009:01). Därefter har data samlats in för varje helår, 2008 (FoU rapport 2009:04), 2009 (FoU rapport 2010:05) och 2010 (FoU rapport 2011:3). 3 Föreliggande rapport redovisar en länssammanställning omfattande hela 2011 (110101 111231), av alla inkomna aktualiseringar rörande barn- och ungdomsärenden (0 20 år) i länets socialtjänster i tio kommuner (Sandviken, Gävle, Söder-hamn, Bollnäs, Ovanåker, Ljusdal, Hudiksvall, Nordanstig, Ockelbo och Hofors) 4, samt jämförelser med perioden 2008 2011. 3 4 Under 2010-2011 har FoU Välfärd och referensgruppen samarbetat med Socialstyrelsen i att testa koder för skäl till insats (orsak till åtgärd) i kommunernas verksamhetssystem. Detta i enligt med Socialstyrelsens regeringsuppdrag i att utveckla nationell statistik rörande socialtjänstens arbete med barn och unga. Samarbetet har även omfattat att utveckla koder kring typ av insats. Detta kommer att redovisas i en särskild rapport. Hofors har inte kunnat ta ut begärda uppgifter i verksamhetssystemet för år 2008, 2009 och 2010.

8 Metod Alla tio kommuner i länet har kunnat ta ut statistikuppgifter direkt från socialtjänstens verksamhetssystem rörande registrerade aktualiseringar av barn och ungdomar (0 20 år) för helåret 2011 (110101 111231) 5. Observera att data inte är kopplade till identifierbara personer. Materialet rör alla aktualiseringar vilket innebär att ett barn/ungdom kan vara aktuell för fler än en aktualisering. Vi har dock kunnat, fr.o.m. 2009, identifiera andelen aktualiserade unika barn, data om detta presenteras i del 1. Kommunerna har kunnat leverera individbaserade data vilket ger möjlighet till korstabuleringar. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Fr.o.m. 2011 deltar alla tio kommuner i länet i redovisning av data rörande barn och unga som aktualiseras till socialtjänsten i respektive kommun (tabell 1). Tabell 1. Deltagande kommuner efter år. 2008 2009 2010 2010 Sandviken X X X X Gävle X X X X Söderhamn X X X X Bollnäs X X X X Ovanåker X X X X Ljusdal X X X X Hudiksvall X X X X Ockelbo - X X X Nordanstig - X X X Hofors - - - X Bortfall/felkällor Tänkbara bortfall och felkällor kan vara: a) att socialsekreterare inte registrerar ett inkommande ärende; b) att socialsekreterare definierar samma/likartade fenomen på olika sätt; c) att socialsekreterare registrerar fel. 5 Rör barn- och ungdomsvårdsärenden, ej försörjningsstöd.

9 Tillförlitlighet Projektansvariga vid FoU Välfärd bedömer att datamaterialet har en hög tillförlitlighet mot bakgrund av att: a) aktualiseringskoderna har implementerats i kommunernas socialtjänster via projektets referensgrupp 6 och efter beslut i kommunernas socialnämnder, vilket gör att registrering sker på samma sätt; b) koderna kan inte ändras av verksamheterna annat än via ett nytt beslut i socialnämnden. Detta ger stabilitet och möjlighet till mätningar över tid; c) datamaterialet är hämtat direkt från de verksamhetssystem som innehåller socialsekreterarnas registrering av alla aktualiserade ärenden till socialtjänstens barn- och ungdomsenheter; d) en kodnyckel har arbetats fram inom ramen för projektet för att så långt möjligt garantera en likartad registrering. Generaliserbarhet Trots att det totala datamaterialet är omfattande bör försiktighet iakttas när det gäller att generalisera resultatet. Slumpmässiga variationer beroende av lokala förhållanden kan förekomma, särskilt som dataunderlag för vissa kommuner är litet. Avsikten är att presentera årliga sammanställningar, vilket kommer att öka säkerheten i data samt möjliggöra även studier av inomkommunala förändringar över tid. 6 Bestående av systemförvaltare och socialsekreterare från 10 kommuner i länet.

10 Aktualiserade ärenden till socialtjänsten 2011. Länet. Barn och ungdom 0 20 år. Sammanställning av data från Gävleborgs län. Period 2011 samt jämfört med år 2008, 2009 och 2010. 10 av länets kommuner deltar i denna länssammanställning för 2011. Hofors deltar för första året, alla tio kommunerna i länet deltar nu med data fr.o.m. 2011. Aktualiseringar Detta avsnitt rör fyra olika typer av aktualiseringar till socialtjänsten. Ansökan: den enskilde/vårdnadshavaren begär bistånd. Anmälan: en anhörig, annan privatperson eller myndighet anmäler till socialtjänsten om misstanke att ett barn far illa. Yttrande: begäran inkommer från en myndighet. Överflyttning av ärende: överflyttning av ett ärende från en annan kommun. Tabell 2. Totalt antal aktualiseringar till socialtjänsten. 0 20 år, 10 kommuner. Jämförelse 2008 2011. Antal och Procentuell förändring. Period helår 2008 2009 2010 2011 Förändring % 2010 2011 Totalt Sandviken 723 675 642 686 + 7 2726 Gävle 2325 2391 2193 2247 + 2 9156 Söderhamn 577 799 798 692-13 2866 Bollnäs 384 582 524 518-1 2008 Ovanåker 148 116 158 146-8 568 Ljusdal 220 315 432 408-6 1375 Hudiksvall 626 597 918 891-3 3032 Hofors 0 0 0 234-234 Ockelbo 0 189 165 134-19 488 Nordanstig 0 164 193 188-3 545 Totalt 5003 5828 6023 6144 + 2 22998 Antalet aktualiseringar totalt ökade med 2 % i länet jämfört 2010 och 2011. I de allra flesta kommunerna har dock antalet aktualiseringar minskat, förutom Sandviken (+ 7 %) och Gävle (+ 2 %) (tabell 2). Under hela perioden 2008-2011 har aktualiseringarna ökat i Söderhamn, Bollnäs, Ljusdal och Hudiksvall, medan de har minskat i Sandviken och Gävle.

11 Tabell 3. Typ av aktualiseringar till socialtjänsten. 0 20 år, 10 kommuner. 2011. Antal och Procent. Antal Procent 2010, % Ansökan 668 11 13 Anmälan 5255 86 83 Yttrande 204 3 4 Överflyttning av ärende 17,3,5 Totalt 6144 100 100 För 2011 inkom 6144 aktualiseringar till socialtjänsten. De allra flesta aktualiseringarna rör anmälningar (86 %), andelen ansökningar är 11 %. I jämförelse med 2010 har andelen anmälningar ökat med 3 % (från 83 86 %) (tabell 3). Tabell 4. Typ av aktualisering till socialtjänsten. Fördelat på 10 kommuner. 2011. Antal och Procent. Aktualiseringstyp Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende Antal Totalt Procent Sandviken 91 13 % 574 84 % 19 3 % 2 0 % 686 100 % Gävle 252 11 % 1920 85 % 71 3 % 4 0 % 2247 100 % Söderhamn 74 11 % 567 82 % 50 7 % 1 0 % 692 100 % Bollnäs 52 10 % 446 86 % 16 3 % 4 1 % 518 100 % Ovanåker 23 16 % 120 82 % 3 2 % 0 0 % 146 100 % Ljusdal 43 11 % 352 86 % 10 2 % 3 1 % 408 100 % Hudiksvall 77 9 % 797 89 % 15 2 % 2 0 % 891 100 % Hofors 32 14 % 195 83 % 7 3 % 0 0 % 234 100 % Ockelbo 13 10 % 115 86 % 6 4 % 0 0 % 134 100 % Nordanstig 11 6 % 169 90 % 7 4 % 1 1 % 188 100 % Totalt 668 11 % 5255 86 % 204 3 % 17 0 % 6144 100 % Nordanstig har 2011 högst andel anmälningar (90 %) medan Ovanåker och Söderhamn har lägst andel med 82 %. Andelen ansökningar är högst i Ovanåker (16 %) (tabell 4). Sedan 2008 har anmälningarnas andel ökat betydligt i Bollnäs, Ovanåker, Ljusdal, Hudiksvall, Ockelbo och Nordanstig. I Gävle, Sandviken och Söderhamn ligger de 2011 på samma nivå som 2008. (jämför FoU-Rapport 2009:4). Antal unika barn och de som aktualiserats vid flera tillfällen Vi vet att en del barn och ungdomar aktualiseras till socialtjänsten mer än en gång under en period, men hur många det omfattar har vi hittills inte haft kunskap om. Kommunernas verksamhetssystem kan ännu inte leverera data om detta, varför dessa uppgifter har plockats fram manuellt ur systemen. Hur stor andel av barnen i en kommun har då aktualiserats fler än en gång under första och andra halvåret 2011?

12 Tabell 5. Antalet unika barn och andel aktualiseringar som omfattar barn och ungdomar 0 20 år två ggr eller fler. 10 kommuner. Första och andra halvåret 2011, 2010 inom parentes. Antal och Procent. Unika barn första halvår 2011 Antal aktual. 2 ggr eller fler Totalt Andel 2 ggr eller fler % första halvår 2011 Unika barn andra halvår 2011 Antal aktual. 2 ggr eller fler Totalt Andel 2 ggr eller fler % andra halvår 2011 Sandviken 258 55 313 18 (24) 280 93 373 25 (12) Gävle 804 323 1127 29 (11) 811 309 1120 28 (31) Söderhamn 253 75 328 23 (35) 260 104 364 29 (40) Bollnäs 147 105 252 42 (41) 191 75 266 28 (40) Ovanåker 53 15 68 22 (23) 64 14 78 18 (8) Ljusdal 156 32 188 17 (10) 153 67 220 30 (16) Hudiksvall 313 119 432 28 (3) 336 123 459 27 (9) Hofors - - - - 131 103 234* 44 (-) Ockelbo 56 6 62 10 (15) 47 25 72 35 (10) Nordanstig 61 26 87 30 (36) 81 20 101 20 (29) Totalt 2101 756 2857 26 (18) 2354 933 3287 28 (26) * Observera att för Hofors räknas hela året pga. frånvaro av redovisning för första halvåret 2011. Totalt för alla kommuner rör 26 % av alla aktualiseringar första halvåret och 28 % andra halvåret 2011, barn som aktualiserats fler än en gång under perioden (halvåret). Vi finner också att andelen barn som aktualiserats fler än en gång har ökat jämfört med första och andra halvåret 2010. Andelen barn är ojämnt fördelade mellan kommunerna och de både perioderna (tabell 5). Antalet barn som aktualiseras flera gånger under ett halvår i respektive kommun är så pass litet att inga säkra slutsatser om ökningar eller minskningar kan dras. Tabell 6. Antalet unika barn och ungdomar 0 20 år som aktualiserats 2 ggr eller fler. 10 kommuner. 2011. Antal. Antal aktualiseringar 2 3 4 5 6 7 8 9 ggr eller fler Totalt Sandviken 51 15 5 4 0 5 1 0 81 Gävle 255 76 31 17 4 2 1 2 388 Söderhamn 72 26 8 5 1 1 0 0 113 Bollnäs 51 19 9 8 5 1 0 0 93 Ovanåker 19 2 2 0 0 0 0 0 23 Ljusdal 26 12 1 6 2 2 0 0 49 Hudiksvall 102 27 18 6 2 1 0 0 156 Hofors 24 8 9 4 2 0 0 1 48 Ockelbo 9 1 1 3 1 0 0 0 15 Nordanstig 20 10 2 0 0 0 0 0 32 Totalt 629 196 86 53 17 12 2 3 998

13 Totalt har 998 barn aktualiserats två ggr eller fler till socialtjänsten i 10 kommuner under år 2011. Den totala andelen unika barn som aktualiserats för 2011 är 4455 barn (se tabell 5, första halvåret antal 2101 och andra halvåret antal 2354). Av den totala andelen unika barn som aktualiserats har 22 % av barnen aktualiseras två ggr eller fler. Av dessa har de allra flesta (63 %) aktualiserats vid två tillfällen (n = 629) (tabell 6). Av det totala antalet aktualiseringar som rör barn/ungdom som aktualiserats fler än 2 ggr under 2011 (n = 1689) har 22 % anmälts av polisen, 15 % av annan privatperson skolan och 10 % från hälso- och sjukvård eller socialtjänsten. Över tid (2009 2011) finner vi att andelen upprepade aktualiseringar (anmälningar) från annan privatperson har ökat och minskat från polisen (tabell 7). Tabell 7. Antalet aktualiseringar som rör barn och ungdomar 0 20 år som aktualiserats 2 ggr eller fler efter vem som aktualiserat. 10 kommuner. 2009 2011. Antal och Procent. Antal aktualiseringar som rör barn/ungdom aktualiserade två ggr eller fler Antal Procent 2011 Procent 2010 Procent 2009 Den enskilde/sökande 23 1 1 3 Förälder/vårdnadshavare 104 6 7 6 Anhörig 152 9 8 6 Annan privatperson 253 15 11 12 Totalt, privata nätverket 532 31 27 27 Förskola 23 1 1 1 Skola 229 14 14 14 Hälso- och sjukvård 168 10 7 7 Socialtjänsten (ex officio) 162 10 9 10 Polisen 370 22 31 31 Åklagare/domstol 76 4 6 4 Annan kommun 28 2 1 1 Övrigt 101 6 4 4 Totalt, myndigheter 1157 69 73 73 Totalt 1689 100 100 100 Om vi delar in de som stod för återkommande aktualiseringar i, det privata nätverket respektive myndigheter, finner vi att det privata nätverket (den enskilde, förälder, anhörig, annan privatperson) stod för 31 % och myndigheter för 69 % av de upprepade aktualiseringarna. I jämförelse med 2009 och 2010 har andelen från det privata nätverket ökat med 4 % (från 27 31 %) (tabell 7).

14 Tabell 8. Antalet aktualiseringar som rör barn och ungdomar 0 20 år som aktualiserats två ggr eller fler efter skäl till aktualisering. 10 kommuner. 2009 2011. Antal och Procent. Skäl till aktualisering Antal aktualiseringar som rör barn/ungdom aktualiserade två ggr eller fler Antal Procent 2011 Procent 2010 Procent 2009 Psykisk ohälsa hos barnet 59 4 4 4 Beteendeproblem 207 13 16 17 Skolproblem 55 4 3 4 Relationsproblem i familjen 102 7 7 6 Förseelse 89 6 7 7 Egen brottslighet/kriminalitet 130 8 12 15 Eget missbruk 64 4 8 4 Omsorgssvikt 675 43 35 31 Utsatt för övergrepp 65 4 4 4 Våld i familjen 116 7 5 8 Totalt 1562 100 100 100 Av det totala antalet anmälningar som rör de barn/ungdom som anmälts vid upprepade tillfällen (2 ggr eller fler) (n = 1562) är det vanligaste skälet till aktualisering omsorgssvikt (43 %). I 13 % av fallen har det gällt beteendeproblem och i 8 % egen brottslighet/kriminalitet. I jämförelse med 2010 finner vi att andelen upprepade aktualiseringar rörande omsorgssvikt ökat med 8 % (från 35 43 %). Samt andelen rörande egen brottslighet minskat med 4 % (från 12 8 %) (tabell 8). Vi finner vidare att av antalet aktualiseringar som rör barn/ungdom som aktualiserats vid upprepade tillfällen var 57 % pojkar och 43 % flickor. 2010 var andelen 62 % pojkar och 38 % flickor, andelen flickor har alltså ökat jämfört 2010 (tabellbilaga, tabell 1). Av gruppen barn/ungdom med återkommande aktualiseringar var 24 % mellan 0 6 år, 27 % mellan 7 12 år, barn mellan 13 16 år förekom i 31 % av fallen och 18 % omfattade äldre ungdomar mellan 17 20 år. När vi jämför med 2010 finner vi ökningar bland 0 6 år, då andelen var 20 % och 7 12 åringar. Upprepade aktualiseringar har alltså ökat rörande yngre barn och minskat för äldre barn (tabellbilaga, tabell 2) Andel aktualiserade barn och unga i kommunerna och strukturella faktorer Det saknas löpande nationell statistik rörande barn som aktualiserats till socialtjänsten i Sverige, vilket gör det svårt att veta i vilken grad andelen barn och unga ökar eller minskar. Fr.o.m. 2009 kan vi redovisa andelen unika barn som aktualiserats till socialtjänsten, i relation till den faktiska andelen barn i kommunerna.

15 Tabell 9. Antal aktualiserade unika barn/ungdomar 0 20 år till socialtjänsten samt procentuell andel av barn i respektive kommun. 10 kommuner. 2011 jämfört 2010 och 2009. Antal och Procent. Antal barn/ungdom 0 20 år 2011 Antal aktualiserade barn/unga (unika) 2011 Andel barn % 2011 Andel barn % 2010 Andel barn % 2009 Sandviken 8539 538 6,3 6,0 6,4 Gävle 22925 1615 7,0 7,5 9,3 Söderhamn 5460 513 9,4 8,8 9,3 Bollnäs 5891 338 5,7 5,2 6,3 Ovanåker 2512 117 4,7 5,3 3,3 Ljusdal 4243 309 7,3 8,8 6,0 Hudiksvall 8669 649 7,5 9,9 6,1 Hofors 2153 131 6,1 - - Ockelbo 1266 103 8,1 11,1 11,5 Nordanstig 2210 142 6,4 5,7 5,1 Totalt 63868 4455 7,0 7,6 7,6 Ovanstående tabell omfattar andelen (unika) barn och ungdomar som aktualiserats (ansökan, anmälan, yttranden) till socialtjänsten i 10 kommuner jämfört med andelen barn och unga (0 20 år) enligt statistik från SCB 7. Andelen aktualiserade barn och ungdomar motsvarar 7 % av alla barn och ungdomar i de tio kommunerna. Bland de kommuner som ligger över genomsnittet för länet finner vi Söderhamn (9,4 %), Ockelbo (8,1 %), Hudiksvall (7,5) och Ljusdal (7,3). I Gävle och Ockelbo har andelen aktualiserade barn minskat under de tre åren, i Nordanstig har de ökat. Tabell 10. Antal anmälda barn 0 12 år (unika barn) samt procentuell andel i länet och kommuner. 10 kommuner. 2011 jämfört 2010 och 2009. Antal och Procent. Antal barn 0-12 år 2011 Antal anmälda 0 12 år 2011 Andel barn 0 12 år % 2011 Andel barn 0 12 år % 2010 Andel barn 0 12 år % 2009 Sandviken 4889 243 5,0 5,7 5,7 Gävle 13349 715 5,4 5,9 7,2 Söderhamn 2934 195 6,6 6,4 6,7 Bollnäs 3381 174 5,1 4,1 4,8 Ovanåker 1403 36 2,6 3,2 2,0 Ljusdal 2502 158 6,3 8,0 5,9 Hudiksvall 5048 306 6,1 7,4 4,5 Hofors 1180 60 5,1 - - Ockelbo 696 44 6,3 10,8 10,7 Nordanstig 1269 75 5,9 4,0 5,2 Totalt 36651 2006 5,5 6,0 6,0 7 www.scb.se/befolkningsstatistik (folkmängd efter region, ålder och tid). År 2011.

16 Totalt för alla kommunerna uppmärksammas ett genomsnitt på 5,5 % rörande andelen (unika barn) anmälda i åldersgruppen 0 12 år 2011. Söderhamn (6,6 %), Ljusdal (6,3 %), Ockelbo (6,3 %), Hudiksvall (6,1 %) och Nordanstig (5,9 %) ligger över genomsnittet för länet. I jämförelse med 2010 minskar andelen anmälda yngre barn i länet och i de allra flesta kommunerna, förutom i Söderhamn, Bollnäs och Nordanstig (tabell 10). Tabell 11. Antal anmälda barn/ungdom 13 20 år (unika barn/ungdomar) samt procentuell andel i länet och kommunerna. 10 kommuner. 2011 jämfört 2010 och 2009. Antal och Procent. Antal barn 13-20 år 2011 Antal anmälda 13 20 år 2011 Andel barn 13 20år % 2011 Andel barn 13 20år % 2010 Andel barn 13 20 år % 2009 Sandviken 3650 218 6,0 6,4 7,3 Gävle 9576 715 7,5 9,6 11,8 Söderhamn 2526 246 9,7 11,4 12,1 Bollnäs 2510 116 4,6 6,5 8,0 Ovanåker 1109 61 5,5 7,6 4,8 Ljusdal 1741 115 6,6 9,6 6,2 Hudiksvall 3621 269 7,4 13,0 8,1 Hofors 973 53 5,4 - - Ockelbo 570 46 8,1 11,1 12,4 Nordanstig 941 57 6,1 7,8 5,0 Totalt 27217 1896 7,0 9,4 9,4 Totalt för länet finner vi att andelen anmälda (anmälan, yttrande) i åldergruppen 13 20 år motsvarar 7,0 % av barnen och ungdomarna 2011. Söderhamn (9,7 %), Ockelbo (8,1 %), Gävle (7,5 %), Hudiksvall (13 %), Ockelbo (11,1 %), Gävle (7,5 %), Hudiksvall (7,4 %), ligger över genomsnittet för länet. I jämförelse med 2009 och 2010 minskar den totala andelen anmälda barn och ungdomar i åldern 13-20 år från 9,4 7,0 %. De största minskningarna finner vi i Hudiksvall (från 13,0 7,4 %), Ockelbo (från 12,4 8,1 %), Gävle (från 11,8 7,5 %). Sammantaget finner vi att andelen barn och ungdomar i kommunerna som anmäls till socialtjänsten har minskat över tid, den största minskningen finner vi bland de äldre barnen. Andelen anmälda i olika åldersgrupper måste dock också relateras till födelsetalen för respektive åldersgrupp. En sådan jämförelse visar att antalet barn 0-11 år har ökat, medan gruppen över 12 år har minskat under perioden 2009 2011. En del av förklaringen till det ökade antalet aktualiseringar av yngre barn och det minskade antalet aktualiserade barn över 12 år kan således förklaras med ändringar i födelsetalen. Detta utgör dock inte hela förklaringen till förändringarna i aktualiseringsbilden. Särskilt aktualiseringar av barn 3-5 år har ökat mycket (Se tabell 17 och 18 i tabellbilagan). Om andelen anmälda barn ser olika ut i olika kommuner, vilka förklaringar kan finnas till detta? Ett sätt är att titta på de strukturella faktorer som skulle kunna ha förklaringsvärde. Sådana indirekta riskfaktorer kan vara t ex låg utbildningsnivå, låg grad av förvärvsarbete, hög andel ensamstående föräldrar, hög andel ekonomiskt svaga hushåll, hög andel barn i fattiga familjer, hög andel utomnordiska invandrare (Wiklund 2008 s. 127-131).

17 För att kunna bedöma om strukturella faktorer kan ha någon betydelse för de variationer vi funnit mellan kommunerna i länet har vi valt ut några sådana där data finns tillgängliga. Vi har valt att titta på andel ensamstående föräldrar samt andel ensamstående föräldrar med låga inkomster, andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, andel barn i familjer med ekonomiskt bistånd samt utrikes födda 8 fördelat på vistelsetid i kommunen. Resultatet, dvs. hur anmälningsfrekvensen förhåller sig till dessa strukturella faktorer, framgår i tabell 12. Vi har här utgått från data gällande antalet unika barn 0 17 år som anmälts till socialtjänsten i länets kommuner. Tabell 12. Andel anmälda (unika)barn (0 17 år) till socialtjänsten och strukturella faktorer, 2011 jämfört föregående år.* Andel (%) barn (0 17 år) i kommun anmälda socialtjänst 2011 Andel (%) barn (0-17 år) som lever med ensamstående förälder 2010 Andel (%) ensamstående föräldrar med barn (0 17 år), låga inkomster 9 2009 Andel barn (%) (0 17 år) totalt i ekonomiskt utsatta hushåll 10 2009 Andel barn (%) (0 17 år) som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd 2010 Utrikes födda (%) vistelse 0-5 år, 6-10 år 2010 2011 2010 2010 2009 2009 2008 2009 2008 2010 0-5 år 6-10 år Riket - - 20 21 37 36 13 11 7,1 5,2 2,4 Länet 6,7 7,6 23 24 40 39 15 12 9,6 3,8 1,5 Sandviken 6,1 6,0 22 22 39 34 15 12 8,4 4,2 1,8 Gävle 6,7 8,8 24 25 39 39 14 12 10,1 4,6 2,0 Söderhamn 8,9 8,6 26 27 40 41 16 15 7,9 3,1 1,0 Bollnäs 5,7 5,9 23 24 39 41 14 11 8,1 3,3 1,1 Ovanåker 4,4 4,8 17 17 40 40 12 8 8,2 2,0 0,4 Ljusdal 6,8 9,0 22 22 41 40 16 15 11,0 4,0 1,4 Hudiksvall 7,0 10,2 24 24 42 38 15 13 10,7 2,8 1,3 Hofors 6,4-26 24 44 35 17 12 14,1 3,8 1,4 Nordanstig 7,1 6,0 20 21 46 42 17 14 8,6 2,9 0,7 Ockelbo 8,6 11,0 23 22 35 43 15 12 9,5 3,6 0,5 * Se tabellbilaga, tabell 16. Anmärkningsvärt är ökningen, i jämförelse med föregående år, av andelen barn till ensamstående föräldrar med låg inkomst och den totala andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll. I jämfört med riket har länet även en högre andel barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd (tabell 12). Vi bör uppmärksamma att uppgifter rörande barnfattigdom och andel ensamstående föräldrar med låga inkomster omfattar data från 2009, senare data finns inte tillgängligt. Mot bakgrund av efterdyningarna av lågkonjunkturen (2008 2010) föreligger det därför en stor risk att andelen barn som lever under svåra ekonomiska förhållanden kommer att öka de närmaste åren. I vilken grad kommer detta att påverka andelen anmälda barn till socialtjänsten? När vi rangordnar kommunerna (varje kommun har en unik färg) efter andelen anmälda samt andra strukturella faktorer finner vi t.ex. att Söderhamn, som har högst andel anmälda, toppar listan rörande andel ensamstående föräldrar samt är topp tre i andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Ovanåker, som har lägst andel anmälda, ligger lågt i rang i samtliga faktorer. Hofors, som har en lägre andel anmälda barn, ligger högt i rang i övriga strukturella faktorer. Nordan- 8 9 Vi bedömer att de flesta utrikes födda de senaste 10 åren är utomnordiska invandrare. Avser disponibel inkomst. 10 Barnfattigdomsindex.

18 stig, som har en förhållandevis hög andel anmälda barn i jämförelse med länet, har även högst andel barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer (tabell 13). Tabell 13. Rangordning av kommunerna rörande andel anmälningar för barn (unika) (0 17 år) till socialtjänsten och strukturella faktorer, 2011. Rang Andel (%) anmälda socialtjänst 0-17 år 2011 Andel (%) barn (0-17 år) som lever med ensamstående förälder 2010 Andel (%) ensamstående föräldrar med barn (0-17 år), låga inkomster 2009 Andel barn (%) (0 17 år) totalt i ekonomiskt utsatta hushåll 2009 Andel barn (%) (0 17 år) som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd 2010 Utrikes födda (%) vistelsetid 2010 0 5 år 6-10 år 1 Söderhamn (8,9) 2 Ockelbo (8,6) 3 Nordanstig (7,1) 4 Hudiksvall (7,0) 5 Ljusdal (6,8) 6 Gävle (6,7) 7 Hofors (6,4) 8 Sandviken (6,1) 9 Bollnäs (5,7) 10 Ovanåker (4,4) Söderhamn (26) Hofors (26) Gävle (24) Hudiksvall (24) Bollnäs (23) Ockelbo (23) Sandviken (22) Ljusdal (22) Nordanstig (20) Ovanåker (17) Nordanstig (46) Hofors (44) Hudiksvall (42) Ljusdal (41) Ovanåker (40) Söderhamn (40) Gävle (39) Bollnäs (39) Sandviken (39) Ockelbo (35) Nordanstig (17) Hofors (17) Söderhamn (16) Ljusdal (16) Sandviken (15) Hudiksvall (15) Ockelbo (15) Bollnäs (14) Gävle (14) Ovanåker (12) Hofors (14,1) Ljusdal (11,0) Hudiksvall (10,7) Gävle (10,1) Ockelbo (9,5) Nordanstig (8,6) Sandviken (8,4) Ovanåker (8,2) Bollnäs (8,1) Söderhamn (7,9) Gävle (4,6) Sandviken (4,2) Ljusdal (4,0) Hofors (3,8) Ockelbo (3,6) Bollnäs (3,3) Söderhamn (3,1) Nordanstig (2,9) Hudiksvall (2,8) Ovanåker (2,0) Gävle (2,0) Sandviken (1,8) Hofors (1,4) Ljusdal (1,4) Hudiksvall (1,3) Bollnäs (1,1) Söderhamn (1,0) Nordanstig (0,7) Ockelbo (0,5) Ovanåker (0,4) Mot bakgrund av tillgängliga data är det inte möjligt att förklara andelen anmälda barn med strukturella faktorer i kommunerna. De strukturella faktorerna kan möjligen förklara mer i någon kommun, medan andra faktorer kan väga tyngre i en annan kommun. Skillnaderna mellan kommunerna är överlag inte så stora och vi kan heller inte utesluta slumpmässiga faktorer. De kommunala skillnader som vi har kunnat konstatera ger upphov till frågor om såväl strukturella faktorers betydelse som hur anmälningarna till socialtjänsten görs och tas emot, vilka är värda att studeras närmare. Vilka barn och unga aktualiseras? Ålder Barnen är i genomsnitt 11 år (11,09 år) när de aktualiseras till socialtjänsten. I jämförelse med 2010, då medelåldern var närmare 12 år, finner vi att medelåldern på barnen är lägre (diagram 1).

19 Diagram 1. Åldersfördelning, 0-20 år, aktualiseringar. Totalt, 10 kommuner. 2011 jämfört 2010. Procent. När vi bryter ner ovanstående diagram i åldersgrupper över perioden 2008 2011 finner vi att aktualiserade barn i åldersgruppen 13-16 år stadigt har minskat, från 38 29 %. Andelen yngre barn har dock ökat, 7 12 år har ökat från 23-26 % och 0 6 åringar från 20 25 % (diagram 2, tabellbilaga, tabell 3). Diagram 2. Fördelning åldersgrupp. Totalt, 10 kommuner. 2008 2011. Procent. Om vi tittar på andelen unika barn som har aktualiserats under perioden 2009 2011 har medelåldern sjunkit, från 12 år (11,74) till 11 år (11,15) (Tabell 14). Tabell 14. Medelålder aktualiserade unika barn. 2009 2011. Period helår Medelålder Antal 2009 11,74 4785 2010 11,65 4704 2011 11,15 4455 Totalt 11,52 13944

20 Det inkommer fler anmälningar än ansökningar till socialtjänsten. Andelen anmälningar är högst för barn i åldersgrupperna 0 6 och 7 12 år (90 %) medan andelen ansökningar är högst för åldersgruppen 17 20 år (18 %). I jämförelse med 2010 finner vi att andelen anmälningar totalt har ökat och ökningen är mest markant i de yngre åldersgrupperna (0 6, 7 12 år) (tabell 15). Tabell 15. Aktualiseringstyp efter åldersgrupp. 10 kommuner. 2011. 2010 inom parentes. Antal och Procent. Aktualiseringstyp Totalt Ansökan Anmälan Yttrande Överflyttning av ärende 0-6 år 143 1371 4 5 1523 9 % (13) 90 % (86) 0 % (0) 0 % (0) 100 % 7-12 år 148 1427 9 5 1589 9 % (12) 90 % (87) 1 % (0) 0 % (1) 100 % 13-16 år 158 1545 85 0 1788 9 % (10) 86 % (84) 5 % (5) 0 % (1) 100 % 17-20 år 219 912 106 7 1244 18 % (19) 73 % (72) 9 % (9) 1 % (0) 100 % Totalt 668 5255 204 17 6144 11 % (13) 86 % (83) 3 % (4) 0 % (1) 100 % Kön Av de barn och ungdomar som aktualiseras till socialtjänsten 2011 är 57 % pojkar och 43 % flickor. I jämfört över tid (2008 2011) är könsfördelningen förhållandevis stabil (diagram 3) (tabellbilaga, tabell 4). Diagram 3. Fördelning kön. Totalt, 10 kommuner. 2008-2011. Procent. Familjetyp För 2011 finner vi att mer än hälften (61 %) av barnen som aktualiseras till socialtjänsten i länet lever med en ensamstående förälder, medan 35 % av barnen lever med två gifta/sammanboende vuxna. I 4 % av fallen handlar det om ungdomar som bor i eget boende.

21 Över perioden 2008 2011 har andelen barn som lever med ensamstående föräldrar pendlat mellan 58 63 % (diagram 4) (tabellbilaga, tabell 5). Diagram 4. Fördelning familjetyp. 7 kommuner. 2008 2011. Procent. 11 Vem aktualiserar till socialtjänsten? Ansökningar till socialtjänsten görs uteslutande av förälder/vårdnadshavare eller den enskilde/barnet, medan anmälningar görs av privatpersoner eller myndigheter. Diagram 5. Vem aktualiserar till socialtjänsten? 10 kommuner. 2008-2011. Procent. Bland länets tio kommuner står polisen för flest antal anmälningar 2011 (24 %), följt av skolan (12 %). 11 % kommer ifrån den egna organisationen (socialtjänsten, ex officio), medan anmälningar från förskolan endast uppgår till 2 %. 12 % av aktualiseringarna (ansökningar) kommer från familjen: den enskilde (3 %) och förälder/vårdnadshavare (9 %). 19 % av anmälningarna kommer från privatpersoner utanför familjen: anhöriga (8 %) eller annan privatperson (11 %). Över tid (2008 2011) föreligger inga större förändringar, mest noterbart är att anmälningar från skolan har sjunkit från 16 12 % (diagram 5) (tabellbilaga, tabell 6). 11 Omfattar sju av tio kommuner (Sandviken, Bollnäs, Söderhamn, Ovanåker, Nordanstig, Ockelbo, Hofors).

22 Sammanfattningsvis kommer 69 % av aktualiseringarna från myndigheter och 31 % från det privata nätverket eller från andra privatpersoner. Vilket är samma fördelning som 2010. Orsaker till anmälan I länets kommuner har orsak till aktualisering endast registrerats vid anmälan. De orsakskategorier som tagits fram inom ramen för projektet (se bilaga 1) har hämtats från forskningsöversikter rörande utsatta barn samt från forskningsstudier som behandlar sammanställningar av barnavårdsutredningar. (Sundell och Egelund 2007, Sundell 2004, Wiklund 2006). De verksamhetssystem som socialtjänsten i länet använder tillåter inte att man registrerar mer än ett aktualiseringsskäl per inkommit anmälningsärende. Detta kan begränsa registrering i komplexa ärenden som omfattas av problemansamlingar. Socialarbetarna i länet har å andra sidan inte upplevt några stora problem med att identifiera ett bärande problemområde vid varje anmälningstillfälle. 12 Diagram 6. Orsak till aktualisering, vid anmälan. 10 kommuner. 2008-2011. Procent. Omsorgssvikt är den vanligaste orsaken till anmälan (42 %) i länets tio kommuner 2011. Omsorgssvikt är ett samlingsbegrepp som omfattar brister i omsorg om barnet, pga. missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder, försummelse, vanvård och övervakning eller hårda och auktoritära uppfostringsmetoder. Beteendeproblem är den näst vanligaste orsaken till anmälan (14 %). Detta rör barn som befinner sig i riskzonen p.g.a. ett utagerande beteende, vistelse i riskmiljöer, riskbruk av alkohol och droger. Förseelse anmäls i 8 % av fallen och omfattar främst rapporterat snatteri samt mindre allvarliga lagöverträdelser. I 7 % av fallen förekommer kriminalitet som anmälningsorsak. Detta rör rapporter om lagöverträdelser som kan förväntas leda till beslut av åklagare i någon form. I detta ingår begäran om åklagaryttranden eller polisrapporter. 12 Vid löpande referensgruppsmöten i projektet ger kommunrepresentanter feedback om arbetet i projektet. Instruktionen vid registrering är att det är den av anmälaren uppgivna orsaken som ska registreras.

23 I övrigt kan noteras att 7 % av anmälningarna rör våld i familjen och 5 % misstänkt övergrepp mot barnet, 3 % rör anmälan om psykisk ohälsa hos ett barn och 3 % skol-problem. Över perioden 2008 2011 kan vi notera att anmälningar rörande omsorgssvikt har ökat från 36 42 % och förseelse minskat från 14 8 %, i övrigt föreligger inga större förändringar (diagram 6) (tabellbilaga, tabell 7). Då omsorgssvikt utgör en så stor andel av anmälningarna och är ett samlingsbegrepp som omfattar brister i omsorg om barnet gjorde vi en specialstudie av vad som låg bakom dessa anmälningar i nio av länets 10 kommuner under första halvåret 2011. Resultatet kan inte betraktas som säkerställt då bortfallet var stort på grund av att det inte var tvingande i alla kommuner att fylla i underkategorierna till omsorgssvikt. Det finns dock ingen anledning att anta att bortfallet är snedfördelat. Det framgår av resultatet att närmare hälften (48 %) av de barn som anmäls för omsorgssvikt enligt anmälningarna lever i en riskmiljö där barnets grundläggande behov blir eftersatta. De främsta orsakerna går att finna i förälders missbruk, och i vissa fall en orolig hemsituation med bråk och konflikter där missbruk av alkohol ofta förekommer. De som oftast anmäler barn i riskmiljö är privatpersoner och polisen. Fysisk försummelse föreligger i 32 % av anmälningarna där det framför allt handlar om bristande tillsyn (hygien, kläder, mat) och i vissa fall övervakning (barnet lämnas ensamt). De som främst anmäler fysisk försummelse är annan privatperson, socialtjänsten, hälso- och sjukvård samt skolan. 20 % av barnen är utsatta för psykisk försummelse, främst på grund av psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder och i vissa fall hårda och inkonsekventa uppfostringsmetoder och i enstaka fall kognitiva svårigheter hos föräldrar. Fokus i psykisk försummelse är brister i den känslomässiga omvårdnaden på grund av brister i samspel och stimulans eller i kärlek och uppmärksamhet. Socialtjänsten, hälso- och sjukvård, anhöriga och skolan anmäler i de flesta fall barn utsatta för psykisk försummelse. Av det totala antalet anmälningar står annan privatperson för flest (23 %), därefter socialtjänsten (16 %), skolan (13 %), hälso- och sjukvård (12 %), polisen (12 %), anhörig (11 %), övrigt (8 %), annan kommun (3 %) samt förskola (1 %). Annan privatperson anmäler oftast missbruk (42 %), och brister i tillsyn och övervakning (37 %). Socialtjänsten anmäler oftast brister i tillsyn och övervakning (38 %), missbruk (32 %) och psykisk sjukdom/ohälsa (24 %). Vanligaste anmälningsorsaker från skolan är brister i tillsyn och övervakning (38 %), missbruk (21 %), och konflikter/bråk/oro i hemmet (18 %). (FoU Välfärd, Arbetsrapport 2012:2)

24 Beslut om social utredning Barn som aktualiseras till socialtjänsten blir inte automatiskt aktuella för en social utredning. När en anmälan eller ansökan inkommer görs först en bedömning (förhandsbedömning) om ärendet hör hemma inom socialtjänsten. Diagram 7. Beslut om social utredning. 10 kommuner. 2008-2011. Procent. För länets kommuner finner vi att av det totala antalet aktualiseringar leder 2011 59 % till en social utredning. Under perioden 2008 2011 finner vi att omkring 60 % av aktualiseringarna leder till en social utredning (diagram 7) (tabellbilaga, tabell 8). Tabell 16. Beslut fördelat efter typ av aktualisering. 10 kommuner. 2008-2011. Antal och Procent. 13 Inleda utredning, antal och procent 2011*** 2010** 2009** 2008* Antal % Antal % Antal % Antal % Ansökan 665 87 790 86 879 73 567 83 Anmälan 5189 53 4966 54 4630 56 4217 56 Yttrande 204 100 231 99 166 100 183 100 Överflyttning av ärende 16 100 31 97 8 100 9 56 Totalt 6074 59 6018 60 5683 60 4976 60 * Omfattar sju kommuner ** Omfattar nio kommuner *** Omfattar tio kommuner. För 2011 noterar vi att vid anmälningar startas en social utredning i 53 % av fallen, och vid ansökningar i 87 %. Jämfört över tid (2008 2011) föreligger inga större förändringar, vi uppmärksammar vissa skillnader vad gäller att andelen utredda ansökningar har ökat och andelen utredda anmälningar minskat något (tabell 16). Enligt lagstiftningen skall alla ansökningar utredas, anledningen till att en andel av ansökningarna inte går till utredning är att den sökande själv tar tillbaka ansökan. Detta registreras då som en ej inledd utredning i verksamhetssystemet. 13 Anledningen till att antalet anmälningar och yttrande skiljer sig från tabell 2 är att det saknas uppgifter om beslut om utredning eller ej.

25 Sammanställning av data för perioden 2008 2011 FOU Välfärd har tillsammans med länets kommuner samlat in uppgifter rörande de barn som aktualiserats till socialtjänsten sedan 2008. I detta avsnitt väljer vi att lägga ihop de fyra årens datamaterial rörande vilka barn som anmäls och utreds, då det visar sig att det är små förändringar när det gäller barnens kön, ålder och familjebild samt orsaker till anmälningarna. Vilka barn anmäls och av vilka orsaker? I vårt datamaterial för tio kommuner i länet och för perioden 2008 2011, finner vi att av det totala antalet aktualiseringar är det fler pojkar (57 %) än flickor (43 %) som är föremål för anmälningar till socialtjänsten och något fler pojkar (52 %) som flickor (48 %) som omfattas av ansökningar (tabellbilaga, tabell 9). Diagram 8. Kön efter orsak till anmälan. 10 kommuner. 2008 2011. Antal. Vi finner också vissa skillnader mellan pojkar och flickor rörande vilken typ av problem som anmäls till socialtjänsten. I länets tio kommuner omfattas fler pojkar än flickor av anmälningar rörande beteendeproblem, och något fler pojkar än flickor omfattas också av anmälningar om omsorgssvikt. Anmälningar om kriminalitet och förseelse omfattas av betydligt fler pojkar än flickor. Däremot finner vi att något fler flickor än pojkar omfattas av anmälningar rörande relationsproblem i familjen samt psykisk ohälsa hos barnet. Ungefär lika många pojkar som flickor anmäls rörande övergrepp (utsatta för övergrepp) och våld inom familjen (diagram 8) (tabellbilaga, tabell 10). Vi vet från tidigare rapport (FoU Rapport 2011:3) att för de yngre barnen är den vanligaste grunden för anmälan föräldrars sviktande omsorg. Anmälan på grund av det egna beteendet är i stället mer vanligt för äldre barn. Resultatet visar att anmälningar om omsorgssvikt i huvudsak omfattar yngre barn, 0 6 år (38 %) och 7 12 år (34 %) och totalt för åldersgruppen 0 12 år finner vi andel på 72 %. Anmälningar rörande övergrepp rör i 33 % av fallen barn 0 6 år och 7 12 år 36 % och för våld i familjen utgör barn i 0 6 år 46 % och 7 12 år 33 %. Anmälningar om beteendepro-

26 blem (57 %), kriminalitet (56 %) samt skolproblem (67 %) rör främst barn i 13 16 års ålder. För den äldsta åldersgruppen (17 20 år) omfattar de flesta anmälningarna eget missbruk (60 %) och 40 % anmäls för kriminalitet (diagram 9) (tabellbilaga, tabell 11). Diagram 9. Åldersgrupp efter orsak till anmälan. 10 kommuner. 2008-2011. Antal. I den äldre gruppen barn finner vi således en större variation av orsaker till anmälan, främst kopplat till barnets beteende. För de yngre barnen fokuserar anmälan i högre grad föräldrasvikt och förhållanden i hemmet. Av data från de sju kommuner i vårt län som har kunnat rapportera familjetyp framgår att: Det är mer vanligt att barn som anmäls för omsorgssvikt bor med en ensamstående förälder (64 %), än i en familj med två vuxna (gifta/sammanboende) (35 %). Vi uppmärksammar vidare att anmälan om skolproblem (70 %), beteende-problem (56 %), och relationsproblem i familjen (66 %) är mer vanligt för barn som lever med en ensamstående förälder. I anmälningar om våld i familjen och övergrepp lever närmare hälften av barnen (48 %) med gifta/-sammanboende föräldrar (diagram 10) (se tabellbilaga, tabell 12). Diagram 10. Familjetyp efter orsak till anmälan. 7 kommuner. 2008-2011. Antal.

27 Av främst utländsk forskning framgår att de barn som lever i enföräldersfamilj löper något större risk för ogynnsam utveckling (Almqvist, Åsbrink, 2010, s.29). Denna och tidigare rapporter i projektet har visat att de flesta barnen som aktualiseras till socialtjänsten lever med en ensamförälder (a:a, s. 22). Såväl tidigare som årets FoU rapport visar att särskilt omsorgssvikt och beteende-problem kan förknippas med barn som lever med en ensam förälder (a:a, s. 29). Det är dock först när vi kan rapportera familjetyper i alla länets kommuner samt har data som löper över flera år som vi kan dra slutsatser om samband mellan sociala problem och familjekonstellationer. Vilka barn utreds? För de aktualiseringar (ansökan, anmälan, yttrande eller överflyttning) som går vidare till social utredning visar sammanställningen att något fler pojkar än flickor blir aktuella för en social utredning. Av det totala antalet barn som aktualiseras till socialtjänsten och blir aktuella för en social utredning är 57 % pojkar och 43 % flickor (se tabellbilaga, tabell 13). Det är vidare något mer vanligt att en social utredning öppnas för yngre än för äldre barn. För barn i åldern 0-6 år öppnas en utredning i 63 % av fallen, jämfört med i 58 % för barn i åldern 13-16 år (se tabellbilaga, tabell 14). I sju av länets kommuner, som kunnat rapportera data om var barnet bor, finner vi att för barn som lever med ensamstående föräldrar startas en utredning i 72 % av fallen. Jämfört med de barn som lever med föräldrar som är gifta/sammanboende där utredning inleds i 68 % av fallen (se tabellbilaga, tabell 15). För den vanligast förekommande anmälningsorsaken i länet; omsorgssvikt (se diagram 6), öppnas en social utredning i 59 % av fallen. Anmälningar om omsorgssvikt leder således inte alltid till öppnandet av en social utredning. De anmälningsorsaker som oftast leder till utredning är kriminalitet (75 %) 14, utsatt för övergrepp (67 %), psykisk ohälsa hos barnet (66 %) och våld i familjen (61 %). Något mer än hälften (56 %) av anmälningarna om skolproblem resulterar i en social utredning. Rapporterade förseelser leder i endast 23 % av fallen till en social utredning (tabell 17). 14 Anmälningar rörande kriminalitet var rapporter från polisen, samt begäran om åklagaryttrande vilka nästan alltid handläggs via en social utredning.

28 Tabell 17. Beslut om social utredning efter orsak till anmälan. 10 kommuner. 2008 2011. Procent. Inleda utredning Utredning eller ej Ej inleda utredning Totalt Psykisk ohälsa hos barnet 437 225 662 66 % 34 % 100 % Beteendeproblem 1629 1324 2953 55 % 45 % 100 % Skolproblem 356 280 636 56 % 44 % 100 % Relationsproblem i familjen 644 452 1096 59 % 41 % 100 % Förseelse 456 1490 1946 Egen brottslighet/kriminalitet 23 % 77 % 100 % 1193 407 1600 75 % 25 % 100 % Eget missbruk 419 396 815 51 % 49 % 100 % Omsorgssvikt 4322 3034 7356 59 % 41 % 100 % Utsatt för övergrepp 674 328 1002 67 % 33 % 100 % Våld i familjen 795 506 1301 61 % 39 % 100 % Totalt 10925 8442 19367 56 % 44 % 100 % I jämförelse över tid (2008 2011) finner vi t.ex. att andelen utredningar rörande omsorgssvikt har minskat från 64 56 %. Utredningar om eget missbruk har minskat från 53 39 % och om våld i familjen från 64 60 % jämfört 2008. De orsaker som har en högre andel öppnade sociala utredningar över tid är främst anmälningar om psykisk ohälsa hos barnet (se sid. 54, tabell 19, totalt 10 kommuner).

29 Aktualiserade ärenden till socialtjänsten. Kommunredovisning. Barn och ungdom. 0 20 år. Period; 2008-2011 Aktualiseringstyp Totalt 10 kommuner Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker

30 Ljusdal Hudiksvall Ockelbo Nordanstig Hofors (2011) Diagram 12. Aktualiseringstyp. 10 kommuner. 2008 2011. Procent.

31 Ålder Totalt 10 kommuner Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker

32 Ljusdal Hudiksvall Ockelbo Nordanstig Hofors (2011) Diagram 13 Åldersfördelning. 10 kommuner. 2011, jämfört 2010. Procent

33 Åldersgrupp Totalt 10 kommuner Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker

34 Ljusdal Hudiksvall Ockelbo Nordanstig Hofors (2011) Diagram 14. Åldersgrupper. 10 kommuner. 2008-2011. Procent.

35 Kön Totalt 10 kommuner Sandviken Gävle Söderhamn Bollnäs Ovanåker

36 Ljusdal Hudiksvall Ockelbo Nordanstig Hofors (2011) Diagram 15. Kön. 10 kommuner. 2008-2011. Procent.

37 Familjetyp Totalt 7 kommuner Sandviken Söderhamn

38 Bollnäs Ovanåker Ockelbo

39 Nordanstig Hofors (2011) Diagram 16. Familjetyp. 7 kommuner. 2008-2011. Procent.

40 Vem aktualiserar till socialtjänsten? Totalt 10 kommuner Sandviken

41 Gävle Söderhamn

42 Bollnäs Ovanåker

43 Ljusdal Hudiksvall

44 Ockelbo Nordanstig

45 Hofors (2011) Diagram 17. Vem som aktualiserar. 10 kommuner. 2008-2011. Procent.

46 Orsak till anmälan Totalt 10 kommuner Sandviken

47 Gävle Söderhamn

48 Bollnäs Ovanåker

49 Ljusdal Hudiksvall

50 Ockelbo Nordanstig

51 Hofors (2011) Diagram 18. Anmälningsorsak. 10 kommuner. 2008 2011. Procent.

52 Beslut om social utredning efter aktualiseringstyp Tabell 18. Beslut om social utredning efter aktualiseringstyp. 10 kommuner. 2008-2011. Procent. Totalt 10 kommuner Sandviken Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Ansökan 87 86 73 83 Anmälan 53 54 56 56 Yttrande 100 99 100 100 Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Ansökan 95 94 92 97 Anmälan 58 68 62 64 Yttrande 100 97 100 100 Överflyttning av 100 97 100 56 Överflyttning av 100 - - - ärende ärende Totalt 59 60 60 60 Gävle Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Ansökan 73 71 69 76 Anmälan 53 52 55 55 Yttrande 100 100 100 100 Totalt 64 73 67 67 Söderhamn Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Ansökan 97 91 78 100 Anmälan 51 54 62 62 Yttrande 100 100 100 100 Överflyttning av 100 80 50 50 Överflyttning av 100 - - - ärende ärende Totalt 57 57 59 58 Bollnäs Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Ansökan 92 90 73 94 Anmälan 55 54 52 42 Yttrande 100 100 100 100 Totalt 59 61 64 70 Ovanåker Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Ansökan 100 92 88 100 Anmälan 46 53 71 53 Yttrande 100 100 100 100 Överflyttning av ärende 100 100 100 100 Totalt 56 63 78 61 Totalt 61 59 58 51

53 Ljusdal Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Ansökan 91 90 87 72 Anmälan 51 47 56 53 Yttrande 100 100 100 100 Överflyttning av 100 100 - - ärende Totalt 57 57 63 58 Ockelbo Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Ansökan 100 77 66 - Anmälan 56 43 51 - Yttrande 100 100 100 - Överflyttning av - 100 100 - ärende Totalt 62 50 55 - Hudiksvall Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Ansökan 99 98 62 73 Anmälan 58 52 37 55 Yttrande 100 100 100 100 Överflyttning av 100 100 100 - ärende Totalt 62 59 44 58 Nordanstig Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Ansökan 81 96 76 - Anmälan 65 75 75 - Yttrande 96 92 100 - Överflyttning av 100 - - - ärende Totalt 69 78 76 - Hofors (2011) Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Ansökan 100 - - - Anmälan 35 - - - Yttrande 100 - - - Överflyttning av - - - - ärende Totalt 46 - - -

54 Beslut om social utredning efter orsak till anmälan Tabell 19. Beslut om social utredning efter orsak till anmälan. 10 kommuner. 2008-2011. Procent. Totalt 10 kommuner Sandviken Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Psykisk ohälsa hos barnet 70 60 69 65 Beteendeproblem 55 54 58 54 Skolproblem 55 56 61 51 Relationsproblem i familjen 56 62 59 59 Förseelse* 20 26 23 25 Egen brottslighet/kriminalitet 73 77 71 79 Eget missbruk 39 53 63 53 Omsorgssvikt 56 58 59 64 Utsatt för övergrepp 70 59 69 73 Våld i familjen 60 56 65 64 Totalt 55 56 57 58 Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Psykisk ohälsa hos barnet 62 69 69 71 Beteendeproblem 36 66 59 49 Skolproblem 50 38 65 42 Relationsproblem i familjen 58 67 76 56 Förseelse* 57 22 12 40 Egen brottslighet/kriminalitet 79 94 91 95 Eget missbruk 32 77 89 86 Omsorgssvikt 63 70 54 64 Utsatt för övergrepp 83 88 75 88 Våld i familjen 60 60 79 86 Totalt 59 70 64 64 * Rör 7 anmälningar om förseelse Gävle Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Psykisk ohälsa hos barnet 64 65 70 Beteendeproblem 56 59 54 Skolproblem 56 62 62 Relationsproblem i familjen 69 56 71 Förseelse* 26 28 24 Egen brottslighet/kriminalitet 94 96 92 Eget missbruk 73 74 54 Omsorgssvikt 56 61 62 Utsatt för övergrepp 58 75 74 Våld i familjen 58 58 61 Totalt 55 57 56 Söderhamn Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Psykisk ohälsa hos barnet 82 63 70 74 Beteendeproblem 53 60 59 63 Skolproblem 46 57 57 55 Relationsproblem i familjen 53 62 72 78 Förseelse* 0 50 100 100 Egen brottslighet/kriminalitet 59 60 54 60 Eget missbruk 28 38 44 42 Omsorgssvikt 55 62 68 65 Utsatt för övergrepp 59 52 79 70 Våld i familjen 63 51 73 75 Totalt 54 55 63 64 * Rör 3 anmälningar om förseelse

55 Bollnäs Ovanåker Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Psykisk ohälsa hos barnet 67 55 80 69 Beteendeproblem 74 62 65 59 Skolproblem 77 75 73 37 Relationsproblem i familjen 44 63 48 42 Förseelse* 14 28 24 10 Egen brottslighet/kriminalitet 93 84 72 58 Eget missbruk 100 0 100 0 Omsorgssvikt 55 57 51 54 Utsatt för övergrepp 56 45 52 50 Våld i familjen 36 20 62 19 Totalt 57 55 54 45 Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Psykisk ohälsa hos barnet 25 50 100 33 Beteendeproblem 60 38 67 57 Skolproblem 50 50 80 75 Relationsproblem i familjen 63 78 75 75 Förseelse 22 67 75 55 Egen brottslighet/kriminalitet 75 100 82 58 Eget missbruk 39 74 67 0 Omsorgssvikt 53 50 82 54 Utsatt för övergrepp 33 67 67 50 Våld i familjen 29 54 67 19 Totalt 48 56 74 45 Ljusdal Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Psykisk ohälsa hos barnet 56 48 60 36 Beteendeproblem 67 43 88 48 Skolproblem 71 47 29 57 Relationsproblem i familjen 42 39 56 21 Förseelse 29 13 5 18 Egen brottslighet/kriminalitet 36 53 69 75 Eget missbruk 22 33 20 83 Omsorgssvikt 53 57 64 68 Utsatt för övergrepp 70 55 60 0 Våld i familjen 70 47 90 70 Totalt 53 49 57 56 Hudiksvall Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Psykisk ohälsa hos barnet 83 50 46 50 Beteendeproblem 47 48 38 59 Skolproblem 59 58 50 33 Relationsproblem i familjen 68 68 46 31 Förseelse 28 25 0 26 Egen brottslighet/kriminalitet 55 61 50 73 Eget missbruk 73 * 50 33 Omsorgssvikt 59 55 42 79 Utsatt för övergrepp 70 36 39 100 Våld i familjen 71 68 50 62 Totalt 59 53 39 60 * Inga registrerade anmälningar om eget missbruk 2010.

56 Ockelbo Nordanstig Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Psykisk ohälsa hos barnet 50 77 100 - Beteendeproblem 79 46 72 - Skolproblem 67 67 75 - Relationsproblem i familjen - 12 17 - Förseelse - 15 17 - Egen brottslighet/kriminalitet 79 51 37 - Eget missbruk 78 44 64 - Omsorgssvikt 60 42 52 - Utsatt för övergrepp 29 75 67 - Våld i familjen 50 62 67 - Totalt 58 45 52 - Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Psykisk ohälsa hos barnet 84 100 89 - Beteendeproblem 60 60 76 - Skolproblem 71 100 50 - Relationsproblem i familjen 61 100 58 - Förseelse 29 25 0 - Egen brottslighet/kriminalitet 74 83 78 - Eget missbruk 70 75 63 - Omsorgssvikt 68 77 82 - Utsatt för övergrepp 71 82 67 - Våld i familjen 55 91 - - Totalt 67 76 76 - Hofors (2011) Inleda utredning, % 2011 2010 2009 2008 Psykisk ohälsa hos barnet* 0 - - - Beteendeproblem 17 - - - Skolproblem 40 - - - Relationsproblem i familjen 27 - - - Förseelse 0 - - - Egen brottslighet/kriminalitet 67 - - - Eget missbruk 33 - - - Omsorgssvikt 37 - - - Utsatt för övergrepp 80 - - - Våld i familjen 60 - - - Totalt 38 - - - * Rör 2 anmälningar

57 Sammanfattande slutsatser och reflexioner Sammanställningen av statistik för aktualiseringar från de tio kommunerna i Gävleborgs län under helåret 2011 ger ett unikt jämförelsematerial och att jämförelser nu kan göras över tid (2008, 2009, 2010 och 2011) gör materialet än mer intressant. Jämförelserna över tid visar inte på några klara tendenser. I fyra kommuner finner vi dock en relativt stor ökning av antalet aktualiseringar från 2008 till 2011: Söderhamn, Bollnäs, Ljusdal och Hudiksvall. En minskning har dock skett det senaste året, tydligast i Söderhamn. Den kraftigaste ökningen från ett år till ett annat skedde i Hudiksvall mellan 2009 och 2010 (från 597 till 918 aktualiseringar). När det gäller tolkningen av förändringarna så kan en ökning av aktualiseringarna vara ett resultat t ex av att fler instanser och personer blivit medvetna om anmälningsplikten, men det kan också handla om att fler barn och unga behöver stöd. Att tolka siffrorna endast utifrån statistiken är därför svårt, tolkningen bör göras lokalt vid varje socialtjänst som har större kunskap om lokala förhållanden, och vilka insatser som gjorts för att informera om anmälningsplikten mm. I en nyligen av Socialstyrelsen publicerad rapport om anmälningar till socialtjänsten om barn och unga baserad på befintlig litteratur samt en enkät till ett urval av landets kommuner 2010 framkommer att det är stora variationer i anmälningsnivåerna för barn och unga (Socialstyrelsen 2012). I rapporten diskuteras orsakerna till detta och man konstaterar att de viktigaste förklaringarna förmodligen finns i graden av samverkan med myndigheter som har anmälningsplikt, men även i att de rutiner, arbetssätt och lagtolkningar som görs i kommunerna varierar. Detta stämmer med våra erfarenheter från de diskussioner som vi kontinuerligt för med kommunernas referensgrupp till projektet. Däremot kan vi utgå från att den ytterligare förklaring som Socialstyrelsen pekar på, att det finns stora skillnader mellan kommunernas system, bör ha minimerats i vår datainsamling, då vi använder samma kategorier i alla kommuner och det är tvingande att lägga in data i systemet. I ett fyraårsperspektiv visar vår sammanställning att vilka barn och unga som aktualiseras är relativt stabilt vad gäller kön, ålder och familjebild. Liksom tidigare år är 2011 den vanligaste aktualiseringen till socialtjänsten en anmälan och det är fler pojkar än flickor som aktualiseras. Barn i 13 16 års ålder är mer frekvent förekommande än barn 0 6 år, barn i åldern 7-12 år och ungdomar 17-20 år, skillnaderna har dock minskat jämfört med tidigare år. Den genomsnittliga åldern på de barn som aktualiseras har sjunkit under de fyra åren från 12 till 11 år. Majoriteten av barnen levde 2011 liksom tidigare med en ensamstående förälder. Förändringar i ålderssammansättningen kan delvis förklaras av förändringar i födelsetalen, dock inte helt. Det visar sig således att allt fler små barn aktualiseras till socialtjänsten pga. omsorgssvikt hos föräldrarna. Det kan finnas strukturella förhållanden som påverkar antalet aktualiseringar totalt eller i vissa kommuner, materialet ger inga tydliga tecken på detta, men möjligen kan det ökade antalet aktualiserade små barn tolkas mot en sådan bakgrund. Även i Socialstyrelsens rapport framkommer att fler pojkar anmäldes samt att äldre barn anmäldes oftare.

58 Polisen står alla de fyra åren för de flesta anmälningarna, följt av skolan. Aktualiseringarna från skolan visar dock på en nedåtgående trend under de fyra åren, vilket bör uppmärksammas. Att förskolan ligger kvar på 2 % är också värt att diskutera, kanske är information om anmälningsplikten inte tillräckligt för att öka anmälningarna. I rapporten från Socialstyrelsen framkommer att anmälningarna i fallande ordning gjordes av polisen, skolan och hälso-och sjukvården. Våra resultat överensstämmer således väl med Socialstyrelsens. 15 Kommunerna har fr.o.m. 2009 kunnat rapportera om hur stor andel barn som aktualiseras vid upprepade tillfällen till socialtjänsten, vilket även har lett till kunskap om det faktiska antalet barn som aktualiseras i kommunerna. Jämförelser mellan det faktiska antalet anmälda barn i kommunerna och antalet barn boende i kommunen visar på stora skillnader mellan olika kommuner. Samma resultat framkommer också i Socialstyrelsens rapport där medianvärdet för antalet anmälningar per anmält barn 2010 varierade mellan 1 och 3,4. En analys mot bakgrund av strukturella faktorer ger ingen entydig förklaring till skillnader mellan kommunerna i länet. Det är sannolikt andra faktorer som spelar större roll t ex hur arbetet inom socialtjänsten är organiserat och bedrivs samt vilka rutiner för anmälan som finns hos olika myndigheter. 15 I en nyligen publicerad avhandling bekräftas de data som Gävleborgs län sedan 2008 har samlat in, både vad gäller vilka barn som aktualiseras, vilka som aktualiserar samt vilka barn som utreds. I avhandlingen framgår att majoriteten av anmälningarna rör förhållanden i familjen och barnets beteende samt att majoriteten av barnen levde med en ensamstående förälder. I studien blev 40 % av de barn som anmäldes aktuella för en social utredning (Östberg, 2010).

59 Referenser Almqvist, A. & Åsbrink, P. (2009): FoU Rapport 2009:4. Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga. Gävle: Region Gävleborg. FoU Välfärd. Almqvist, A. & Åsbrink, P. (2010): FoU rapport 2010:5. Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga. Gäv le: Region Gävleborg. FoU Välfärd. Almqvist, A. & Åsbrink, P. (2011): FoU rapport 2011:3. Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga. Gävle: Region Gävleborg. FoU Välfärd. Andershed, H. & Andershed, A.K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen. IMS, SIS. Stockholm: Gothia. Folkhälsoinstitutet (2011): Statistik och Uppföljning/Kommunala basfakta. www.fhi.se. Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000): Risk och prognos i socialt arbete med barn. Centrum för utvärdering av socialt arbete. Gothia förlag. Göteborg. Socialstyrelsen(2012): Anmälningar till socialtjänsten om barn och unga. www.socialstyrelsen.se, mars 2012. Sundell, K. m.fl. (2004): Socialtjänstens barn. FoU rapport 2004:4. Stockholms socialtjänstförvaltning: FoU enheten. Sundell, K. & Egelund, T. m.fl. (2007): Barnavårdsutredningar en kunskapsöversikt. IMS. Gothia förlag. Växjö. SCB, (2011): Befolkningsutvecklingen. www.scb.se. SCB, (2011): Levnadsförhållanden. www.scb.se. Ulmanen, P. & Andersson, G. (2006). Svensk social barnavård ur ett könsperspektiv 1993 2003. SiS-rapport. Wiklund, S. (2006): Den kommunala barnavården om anmälningar, organisation och utfall. Avhandling. Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete. Akademitryck AB, Edsbruk. Wiklund, S. (2008) Individ- och familjeomsorgens barnavårdsarbete i Bergmark, Lundström, Minas & Wiklund (2008): Socialtjänsten i blickfånget. Organisation, resurser och insatser. Exempel från arbete med barn och ungdom, försörjningsstöd, missbruk. Stockholm: Natur och Kultur. Östberg, F. (2010): Bedömningar och beslut från anmälan till insats i den sociala Barnavården. Avhandling. Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete. Universitetsservice AB, Stockholm 2010.

60 BILAGA 1: Aktualiserings och bakgrundskoder Följande förslag har tagits fram i samarbete med referensgruppen samt mot bakgrund av annan kompletterande kunskap som erhållits genom dialog med externa forskare samt studier av forskningslitteratur. Aktualiseringstyp Barnet/den unge Ansökan Anmälan Yttrande (t ex remiss) Överflyttning av ärende (från annan kommun/socialtjänst) Aktualiserat från Den enskilde/sökande Förälder/vårdnadshavare Anhörig Annan privatperson (anonym eller namngiven) Förskola Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänsten (ex. officio, egen kännedom) Polisen Åklagare/domstol Annan kommun Övrigt (t ex myndigheter, organisationer, arbetsgivare) Aktualiseringsskäl (ange ett skäl och endast vid anmälan) Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem Skolproblem Relationsproblem i familjen Förseelse Egen brottslig verksamhet/kriminalitet Eget missbruk Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen Födelseår/personnummer; omvandlas till löpnummer om ärendet inte går till utredning 16 Kön Familjesituation (vårdansvar) Biologisk familj (inkl. adoptivfamilj) Biologisk förälder + styvförälder Ensamstående mamma Ensamstående pappa Växelvis boende hos mamma/pappa Eget boende Annan familjesituation (t ex stadigvarande vistelse hos släkt/anhöriga, familjehem/jourhem, institution) Alternativt Hushållsbild (familjetyp): - Ensamstående med barn - Gifta/sammanboende med barn - Eget boende Social utredning eller ej - beslut om att öppna social utredning - beslut om att ej öppna social utredning (beslut som fattas i aktualiseringsbild i verksamhetssystemet) 16 I syfte att följa upp ärenden över tid. Omvandling till löpnummer är tekniskt möjligt men används ännu inte i de olika verksamhetssystemen.

61 Begreppsdefinitioner aktualiseringsskäl 17 Psykisk ohälsa hos barnet Rör psykisk ohälsa hos barnet/ungdomen av mer eller mindre allvarlig art. Handlar om främst två underkategorier: 1) Psykisk ohälsa/funktionshinder konstaterat, ex. genom rapporterad diagnos eller via samråd med hälsovård. 2) Psykisk problematik förmodad, pga. uppvisad, oro, nedstämdhet, depression, uppförandestörning. Beteendeproblem Kan ses som ett samlingsbegrepp för en stökig social situation för ett barn/ungdom som ex. innefattar utagerande (allvarliga konflikter med kamrater och andra vuxna), riskfyllt sexuellt beteende, alkohol och drogbruk i mindre skala, vistas i kriminella miljöer. Vanligt att flera problemområden förekommer parallellt. Skolproblem Rör barnets/ungdomens situation på skolan, ex. om problem i relationer till andra barn (mobbar eller mobbas) och vuxna, skolk eller skolvägran. Relationsproblem i familjen Konflikter mellan familjemedlemmar. Förseelse Rapporterat snatteri, klotter, mindre förseelser, mindre allvarligare lagöverträdelser, LOB. Egen brottslig verksamhet/kriminalitet Mer allvarligare lagöverträdelser, ex. stöld, skadegörelse, misshandel, inbrott, trafikbrott, vapeninnehav. Lagförda brott eller sådana brott som förväntas leda till åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Eget missbruk Mer uttalat och allvarligare bruk av alkohol och droger. Ett bruk som negativt påverkar ungdomens sociala situation (skolan, familjerelationer), fortsatt bruk trots erfarenheter av negativa konsekvenser. Omsorgssvikt (brister i omsorgen) Ett samlingsbegrepp som rör brister i hemmiljön, pga. missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder/drar, brister i fostrarförmåga hos föräldrar pga. bristande tillsyn (försummelse, vanvård) och övervakning eller hårda och auktoritära uppfostringsmetoder. Utsatt för övergrepp Utsatt för fysiskt eller psykisk våld, kränkningar, sexuella övergrepp. Våld i familjen Våld mellan vuxna familjemedlemmar. Barnet tvingas bevittna (se eller höra) våld i sin närmiljö eller leva i en miljö där våld eller hot förekommer ofta. 17 Ulmanen, P., Andersson, G. (2006) Svensk social barnavård ur ett könsperspektiv 1993 2003. SiS rapport, www.stat-inst.se. Lagerberg, D., Sundelin, C. (2000) Risk och prognos i socialt arbete med barn. Centrum för utvärdering av socialt arbete. Stockholm. Gothia. Andershed, H., Andershed, AK. (2005), Normbrytande beteende i barndomen. IMS, SIS. Stockholm. Gothia.

62 Tabellbilaga Tabell 1. Kön efter antalet aktualiseringar, barn och ungdomar som aktualiserats två ggr eller fler. 10 kommuner.2011. 2010 inom parentes. Antal och Procent. Pojke Kön Flicka Totalt Unika 2517 1935 4452 57 % (58) 43 % (42) 100 % Dublett 967 722 1689 57 % (62) 43 % (38) 100 % Totalt 3484 2657 6141 57 % 43 % 100 % Tabell 2. Åldersgrupp efter antalet barn och ungdomar som aktualiserats 2 ggr eller fler. 10 kommuner.2011. 2010 inom parentes. Antal och Procent. Åldersgrupp 0-6 år 7-12 år 13-16 år 17-20 år Totalt Unika 1113 1132 1268 942 4455 25 % (23) 25 % (23) 28 % (32) 21 % (23) 100 % Dublett 410 457 520 302 1689 24 % (20) 27 % (18) 31 % (41) 18 % (22) 100 % Totalt 1523 1589 1788 1244 6144 25 % 26 % 29 % 20 % 100 % Tabell 3. Åldersgrupp. 10 kommuner.2008-2010. Antal och Procent. Period helår 2008 2009 2010 2011 Totalt 0-6 år 983 1178 1321 1523 5005 20 % 20 % 22 % 25 % 22 % 7-12 år 1127 1320 1295 1589 5331 23 % 23 % 22 % 26 % 23 % 13-16 år 1893 2131 2030 1788 7842 38 % 37 % 34 % 29 % 34 % 17-20 år 1000 1191 1377 1244 4812 20 % 20 % 23 % 20 % 21% Totalt 5003 5820 6023 6144 22990 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

63 Tabell 4. Kön. 10 kommuner. 2008-2011. Antal och Procent. Period helår 2008 2009 2010 2011 Totalt Pojke 2883 3312 3524 3484 13203 58 % 57 % 59 % 57 % 57 % Flicka 2105 2512 2495 2657 9769 42 % 43 % 41 % 43 % 43 % Totalt 4988 5824 6019 6141 22972 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Tabell 5. Familjetyp. 7 kommuner.2008-2011. Antal och Procent. Period helår 2008 2009 2010 2011 Totalt Ensamstående med barn 677 1172 1323 1416 4588 Gifta/sammanboende med barn 58 % 56 % 63 % 61 % 59 % 432 788 665 813 2698 37 % 37 % 31 % 35 % 35 % Eget boende 55 148 128 100 431 5 % 7 % 6 % 4 % 6 % Totalt 1164 2108 2116 2329 7717 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

64 Tabell 6. Vem aktualiserar? 10 kommuner.2008-2011. Antal och Procent. Period helår Totalt 2008 2009 2010 2011 Den enskilde/sökande 141 243 231 163 778 3 % 4 % 4 % 3 % 3 % Förälder/vårdnadshavare 421 651 626 534 2232 9 % 11 % 10 % 9 % 10 % Anhörig 361 276 447 523 1607 8 % 5 % 7 % 9 % 7 % Annan privatperson 463 650 569 692 2374 10 % 11 % 9 % 11 % 10 % Förskola 72 96 108 132 408 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % Skola 738 825 812 748 3123 16 % 14 % 13 % 12 % 14 % Hälso- och sjukvård 366 444 470 579 1859 8 % 8 % 8 % 9 % 8 % Socialtjänsten (ex officio) 528 602 645 656 2431 11 % 10 % 11 % 11 % 11 % Polisen 1084 1530 1520 1444 5578 23 % 26 % 25 % 24 % 25 % Åklagare/domstol 205 200 249 205 859 4 % 3 % 4 % 3 % 4 % Annan kommun 68 90 98 131 387 1 % 2 % 2 % 2 % 2 % Övrigt 228 221 245 336 1030 5 % 4 % 4 % 5 % 5 % Totalt 4675 5828 6020 6143 22666 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

65 Tabell 7. Orsak till anmälan. 10 kommuner. 2008-2011. Antal och Procent. Period helår 2008 2009 2010 2011 Totalt Psykisk ohälsa hos barnet 149 174 170 178 671 4 % 4 % 3 % 3 % 3 % Beteendeproblem 607 740 891 752 2990 15 % 15 % 17 % 14 % 15 % Skolproblem 126 195 165 153 639 3 % 4 % 3 % 3 % 3 % Relationsproblem i familjen 198 250 314 343 1105 5 % 5 % 6 % 6 % 6 % Förseelse 557 574 414 413 1958 Egen brottslighet/kriminalitet 14 % 12 % 8 % 8 % 10 % 325 459 446 389 1619 8 % 9 % 9 % 7 % 8 % Eget missbruk 151 186 260 223 820 4 % 4 % 5 % 4 % 4 % Omsorgssvikt 1462 1720 1953 2301 7436 36 % 35 % 37 % 42 % 38 % Utsatt för övergrepp 177 274 265 292 1008 4 % 6 % 5 % 5 % 5 % Våld i familjen 258 332 333 382 1305 6 % 7 % 6 % 7 % 7 % Övrigt 33 0 0 0 33 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % Totalt 4043 4904 5211 5426 19584 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Tabell 8. Beslut om social utredning. 10 kommuner. 2008-2011. Antal och Procent. Period helår 2008 2009 2010 2011 Totalt Inleda utredning 3007 3393 3627 3557 13584 60 % 60 % 60 % 59 % 60 % Ej inleda utredning 1969 2290 2391 2517 9167 40 % 40 % 40 % 41 % 40 % Totalt 4976 5683 6018 6074 22751 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

66 Tabell 9. Kön efter aktualiseringstyp. 10 kommuner. 2008-2011. Antal och Procent. Pojke Kön Flicka Totalt Ansökan 1571 1450 3021 52 % 48 % 100 % Anmälan 10957 8126 19083 57 % 43 % 100 % Yttrande 632 170 802 79 % 21 % 100 % Överflyttning av ärende 43 23 66 65 % 35 % 100 % Totalt 13203 9769 22972 57 % 43 % 100 % Tabell 10. Kön efter orsak till anmälan. 10 kommuner. 2008-2011. Antal Procent. Pojke Kön Flicka Totalt Psykisk ohälsa hos barnet 273 398 671 41 % 59 % 100 % Beteendeproblem 1901 1089 2990 64 % 36 % 100 % Skolproblem 396 243 639 62 % 38 % 100 % Relationsproblem i familjen 492 613 1105 45 % 55 % 100 % Förseelse 1345 613 1958 69 % 31 % 100 % Egen brottslighet/kriminalitet 1308 311 1619 81 % 19 % 100 % Eget missbruk 549 271 820 67 % 33 % 100 % Omsorgssvikt 3954 3475 7429 53 % 47 % 100% Utsatt för övergrepp 471 537 1008 47 % 53 % 100% Våld i familjen 685 617 1302 53 % 47 % 100% Totalt 11374 8167 19541 58 % 42 % 100%

67 Tabell 11. Åldersgrupp efter orsak till anmälan. 10 kommuner. 2008-2011. Antal Procent. Åldersgrupp 0-6 år 7-12 år 13-16 år 17-20 år Totalt Psykisk ohälsa hos barnet 58 116 297 199 670 9 % 17 % 44 % 30 % 100 % Beteendeproblem 78 502 1702 708 2990 3 % 17 % 57 % 24 % 100 % Skolproblem 7 120 430 82 639 1 % 19 % 67 % 13 % 100 % Relationsproblem i familjen 274 284 373 174 1105 25 % 26 % 34 % 16 % 100 % Förseelse 18 192 870 878 1958 Egen brottslighet/kriminalitet 1 % 10 % 44 % 45 % 100 % 12* 62 899 646 1619 1 % 4 % 56 % 40 % 100 % Eget missbruk 29* 18* 281 492 820 4 % 2 % 34 % 60 % 100 % Omsorgssvikt 2859 2515 1592 466 7432 38 % 34 % 21 % 6 % 100 % Utsatt för övergrepp 331 358 244 75 1008 33 % 36 % 24 % 7 % 100 % Våld i familjen 597 428 217 62 1304 46 % 33 % 17 % 5 % 100 % Totalt 4263 4595 6905 3782 19545 22 % 24 % 35 % 19 % 100 % * Misstänkta felkällor, troligen pga. felregistrering.

68 Tabell 12. Familjetyp efter orsak till anmälan. 7 kommuner. 2008-2011. Antal Procent. Ensamstående med barn Hushållsbild Gifta/sammanboende med barn Eget boende Totalt Psykisk ohälsa hos barnet 150 117 23 290 52 % 40 % 8 % 100 % Beteendeproblem 449 331 29 809 56 % 41 % 4 % 100 % Skolproblem 186 72 9 267 70 % 27 % 3 % 100 % Relationsproblem i familjen 301 140 17 458 66 % 31 % 4 % 100 % Förseelse 77 79 3 159 Egen brottslighet/kriminalitet 48 % 50 % 2 % 100 % 472 302 55 829 57 % 36 % 7 % 100 % Eget missbruk 247 108 86 441 56 % 24 % 20 % 100 % Omsorgssvikt 1556 848 27 2431 64 % 35 % 1 % 100 % Utsatt för övergrepp 176 167 5 348 51 % 48 % 1 % 100 % Våld i familjen 274 250 2 526 52 % 48 % 0 % 100 % Totalt 3888 2414 256 6558 59 % 37 % 4 % 100 % Tabell 13. Kön efter beslut om utredning. 10 kommuner. 2008-2011. Antal Procent. Pojke Kön Flicka Totalt Inleda utredning 7783 5780 13563 57 % 43 % 100 % Ej inleda utredning 5286 3876 9162 58 % 42 % 100 % Totalt 13069 9656 22725 56 % 43 % 100,0% Tabell 14. Beslut om utredning efter åldersgrupp. 10 kommuner. 2008-2011. Antal Procent. Åldersgrupp 0-6 år 7-12 år 13-16 år 17-20 år Totalt Inleda utredning 3120 3150 4491 2817 13578 63 % 60 % 58 % 59 % 60 % Ej inleda utredning 1840 2135 3250 1940 9165 37 % 40 % 42 % 41 % 40 % Totalt 4960 5285 7741 4757 22743 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

69 Tabell 15. Beslut om utredning efter familjetyp/hushållsbild. 7 kommuner. 2008 2011. Antal Procent. Hushållsbild Totalt Ensamstående med barn Gifta/sammanboende med barn Eget boende Inleda utredning 3255 1810 338 5403 72 % 68 % 83 % 71 % Ej inleda utredning 1275 864 68 2207 28 % 32 % 17 % 29 % Totalt 4530 2674 406 7610 100 % 100 % 100 % 100 %

70

Tabell 16. Strukturella faktorer jämfört andel anmälda barn (0 17 år) till socialtjänsten 2011. Jämförelse med föregående år i kursiv stil. Antal och Procent Antal barn 0-17 år 2011* Antal anmälda (unika) barn (0 17 år) socialtjänst 2011** Andel (%) barn (0 17 år) i kommun anmälda socialtjänst 2011 Andel (%) barn (0-17 år) som lever med ensamstående förälder 2010 *** Andel (%) ensamstående föräldrar med barn (0 17 år), låga inkomster 18 2009 **** Andel barn (%) (0 17 år) totalt i ekonomiskt utsatta hushåll 19 2009 **** Andel barn (%) (0 17 år) som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd 2010***** Utrikes födda (%) vistelse 0-5 år, 6-10 år 2010***** 2011 2010 2010 2009 2009 2008 2009 2008 2010 0-5 år 6-10 år Riket - - - - 20 21 37 36 13 11 7,1 5,2 2,4 Länet 51981 3492 6,7 7,6 23 24 40 39 15 12 9,6 3,8 1,5 Sandviken 6959 422 6,1 6,0 22 22 39 34 15 12 8,4 4,2 1,8 Gävle 18581 1247 6,7 8,8 24 25 39 39 14 12 10,1 4,6 2,0 Söderhamn 4377 389 8,9 8,6 26 27 40 41 16 15 7,9 3,1 1,0 Bollnäs 4859 279 5,7 5,9 23 24 39 41 14 11 8,1 3,3 1,1 Ovanåker 2070 92 4,4 4,8 17 17 40 40 12 8 8,2 2,0 0,4 Ljusdal 3482 237 6,8 9,0 22 22 41 40 16 15 11,0 4,0 1,4 Hudiksvall 7080 498 7,0 10,2 24 24 42 38 15 13 10,7 2,8 1,3 Hofors 1740 112 6,4-26 24 44 35 17 12 14,1 3,8 1,4 Nordanstig 1804 128 7,1 6,0 20 21 46 42 17 14 8,6 2,9 0,7 Ockelbo 1029 88 8,6 11,0 23 22 35 43 15 12 9,5 3,6 0,5 * www.scb.se/befolkningsstatistik (folkmängd efter region, ålder och tid) ** Beräknat på tio kommuner, unika barn, anmälningar och yttranden. *** www.scb.se/levnadsförhållanden/barn- och familjestatistik/hemmaboende barn och ungdomar 0-21 år efter riket/kommun, kön, ålder, familjetyp (sammanboende eller ensamstående föräldrar) och utländsk/svensk bakgrund. **** www.fhi.se/statistik och uppföljning/kommunala basfakta ***** www.skl.se/öppna jämförelser/ekonomiskt bistånd. 18 Avser disponibel inkomst. 19 Barnfattigdomsindex.

4 Tabell 17. Antal barn i ålder 0 17 år. 10 kommuner i Gävleborgs län. 2009 2011. Antal. Procentuell förändring 2009 och 2011. Statistiska centralbyrån, befolkningsstatistik 2011. 12000-14 % 10000 + 3 % 0 % + 2 % + 4 % - 7 % Antal barn Gävleborgslän 8000 6000 4000 2000 2009 2010 2011 0 0-2 3-5 6-8 9-11 12-14 15-17 Ålder Tabell 18. Antal aktualiserade barn (unika) till socialtjänsten i 10 kommuner, Gävleborgs län. 2009 2011. Antal. Procentuell förändring 2009 och 2011. 1600-21 % 1400 Antal aktualiserade barn 1200 1000 800 600 400 + 8 % + 21-5 % + 6 % - 14 2009 2010 2011 200 0 0-2 3-5 6-8 9-11 12-14 15-17 Ålder

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2011 I Gävleborgs län pågår sedan flera år FoU-projektet Att dokumentera insatser för barn och unga med syftet att förbättra dokumentation och uppföljning inom socialtjänstens barn- och ungdomsarbete. I FoU Rapporterna 2009:4, 2010:5 och 2011:3 presenterades projektet och sammanställningar om aktualiseringsskedet redovisades, byggda på aggregerade individuella data tagna direkt ur socialtjänstens verksamhetssystem för 2008, 2009 respektive 2010. De frågor som kan besvaras med dessa data är: Vilka barn aktualiseras? Vem aktualiserar? Av vilken orsak? Vilka ärenden utreds? I denna rapport följs dessa frågor upp med sammanställda data för 2011. Jämförelser med motsvarande data för 2009 och 2010 görs läns- och kommunvis. Annika Almqvist Beställ rapporten från: gunilla.blom.lundqvist@regiongavleborg.se FoU Välfärd Region Gävleborg Box 834 801 30 Gävle Tel: 026-65 02 68 Hemsida: www.regiongavleborg.se/fou-valfard Per Åsbrink FoU Rapport 2012:4 ISSN: 1654-8272