Riktlinjer för räddningstjänst Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Handlingsprogram för räddningstjänstverksamhet till skydd mot olyckor Riktlinje Kommunstyrelsen 2016-11-28 309 Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig till Kommunstyrelsen Säkerhetschefen 4 2016-11-28 Tillsvidare Dokumentinformation Dokumentet gäller för Handlingsprogrammet avser Piteå kommunkoncern och är avgränsat till att behandla de risker för olyckor som kan föranleda räddningsinsats. Piteå kommunkoncern
Sida 2 av 17 Innehållsförteckning Räddningsnämndens riktlinjer för räddningsinsats... 3 Organisation... 3 Operativ organisation... 3 Ledning av räddningsinsatser... 5 Räddningstjänstens förmåga... 6 Heltidsanställd räddningstjänstpersonal... 6 Räddningstjänstpersonal i beredskap... 7 Räddningstjänstpersonal i värn... 7 Kompetenskrav för räddningstjänstpersonal... 7 Övningsverksamhet... 8 Specifika krav... 8 Rök- och kemdykning... 9 Lyftanordningar och lyftredskap... 9 Båt... 9 Motorsåg... 9 Generella krav... 9 Samverkansavtal... 10 Bilaga 1... 11 Bilaga 2... 12 Bilaga 3... 13 Bilaga 4... 16
Sida 3 av 17 Räddningsnämndens riktlinjer för räddningsinsats För varje mandatperiod antar kommunfullmäktige handlingsprogram för räddningstjänstverksamhet till skydd mot olyckor. Kommunfullmäktige fastställer ramar och mål för räddningstjänstverksamheten dels i kommunens verksamhetsplan och dels i handlingsprogrammet. Räddningsnämnden konkretiserar i sina riktlinjer vad räddningstjänsten ska göra för att uppfylla de mål som fastslagits i handlingsprogrammet. Vidare skall räddningschef och andra tjänstemän inom räddningstjänsten fastslå hur verksamheten skall bedrivas. Dokument Beskrivning Antas av Handlingsprogram för räddningstjänstverksamhet Riktlinjer för räddningsinsats Styrdokument Redovisar ramar och mål för räddningstjänstverksamhet Redovisar vad räddningstjänsten ska göra för att uppnå målen Instruktioner som beskriver hur räddningstjänstverksamheten ska bedrivas Kommunfullmäktige Räddningsnämnden Räddningschefen Organisation Följande kapitel innehåller en beskrivning av räddningstjänstens operativa organisation samt ledning vid räddningsinsatser. Operativ organisation Räddningstjänstens operativa organisation, alltså den resurs som är tillgänglig dygnet runt, året om, består av en heltidsstyrka om sex personer som är lokaliserad till brandstationen i Piteå. Som extra resurs finns en beredskapsstyrka om fem personer, som kallas in vid behov. Heltidsstyrkan består av fem brandmän samt en insatsledare. Beredskapsstyrkan består av fyra räddningstjänstpersonal i beredskap samt en styrkeledare eller enhetsledare. Vid bedömt behov av ledningsstöd larmas räddningschef i beredskap (RCB). RCB finns tillgänglig via telefon/radio dygnet runt inom 90 sekunder samt ska kunna ta sig till brandstationen/skadeplats i Piteå inom 15 minuter. Förutom räddningsstyrkor vid brandstationen i Piteå finns tre räddningsvärn: Långträsk, Infjärden samt Norrfjärden. Varje värn består av cirka tio personer som anländer efter förmåga vid larm. Det finns inte någon garanti att få en viss resurs. Anspänningstid Antal Funktion 90 sekunder 1+5 Räddningstjänstpersonal (heltid, dygnet runt) 8 minuter 1+4 Räddningstjänstpersonal i beredskap 15 minuter 1 Räddningschef i beredskap 3 x10 Räddningstjänstpersonal (räddningsvärn, ej i beredskap) Tabell 2: Anspänningstid för räddningsstyrkor.
Räddningstjänstpersonal i värn 10 st Räddningstjänstpersonal i värn 10 st Räddningstjänstpersonal i värn 10 st * Räddningstjänstpersonal Heltid 1+5 st * Räddningstjänstpersonal i beredskap 1+4 st * Räddningschef i beredskap 1 st Sida 4 av 17 Karta 1: Lokalisering av stationer och deras bemanning.
Sida 5 av 17 Ledning av räddningsinsatser Räddningstjänsten ska ha förmåga att bemanna tre ledningsnivåer, systemledning, insatsledning och uppgiftsledning. Systemledning innehåller normativ och strategisk ledning. Normativ ledning avser tolkning av organisationens roll, exempelvis avgöra om en händelse uppfyller kriterierna för räddningstjänst. Strategisk ledning avser beslut om beredskap för hela organisationen, tilldelning och prioritering av resurser till pågående insatser. Insatsledning innehåller räddningsledning och samordning. Räddningsledning avser den samlade ledningen av en insats. Samordning av enskilda enheter innebär hantering av olika enheters uppgifter i tid och rum. Uppgiftsledning innebär ledning av enskild enhet/sektor lösande en uppgift. Inom Räddningstjänsten utövas normativ och strategisk ledning av räddningschef i beredskap (RCB). Räddningsledning utövas av utsedd insatsledare/räddningsledare. Inre ledning utövas från brandstationen i Piteå och yttre ledning avser den ledning som utövas på skadeplats. Bemanningen av sektorer kan utgöras av räddningstjänstpersonal - heltid, räddningstjänstpersonal i beredskap, räddningstjänstpersonal i räddningsvärn och personal från samverkande resurser. Illustration av ledningsstrukturen vid räddningsinsatser, räddningstjänsten Piteå.
Sida 6 av 17 Instruktion Beskrivning Antas av Instruktion för RCB, Räddningschef i beredskap Instruktion för IL, Insatsledare Larmplaner Operativa samverkansavtal Beskriver den operativa rollen (systemledning) vid olika räddningsinsatser/situationer Beskriver den operativa rollen (insatsledning) vid olika räddningsinsatser/situationer Anger vilka resurser som primärt ska larmas vid olika typer av räddningsinsatser. Tydliggör ledningsförhållandena vid samverkan. Räddningschefen Räddningschefen Räddningschefen Räddningschefen Räddningstjänstens förmåga Räddningstjänsten ska ha personal och utrustning samt vara övad för att kunna utföra alla typer av räddningsuppdrag som utgör kommunal räddningstjänst samt samverka med berörda myndigheter vid statlig räddningstjänst. Förmågan innebär inte att alla typer av olyckor ska klaras med egna resurser, vissa måste lösas genom samverkan med närliggande kommuner. Kommunens räddningstjänst kunna bistå närliggande kommuner vid större insatser. Kommunens räddningsstyrkor ska kunna arbeta självständigt med två mindre insatser eller tillsammans med en större insats. Heltidsanställd räddningstjänstpersonal Heltidsstyrkan skall ha förmåga att utföra nedanstående uppdrag: leda och samordna större räddningsinsats utföra livräddning-/släckinsats med en rökdykargrupp vid brand i byggnad påbörja insats vid kemikalieolycka kemdykning släcka mindre brand i det fria ta sig till samt släcka brand på öar losstagning av fastklämd vid trafikolycka med personbil eller tunga fordon samt säkra mot brand ge första hjälpen åt skadade personer länspumpa enstaka fastigheter vid översvämning påbörja skadeavhjälpande insatser vid utsläpp av olja på land och i vattendrag genomföra ytlivräddning med båt och islivräddning utföra släckning av < 250 m 2 ytbrand med brandfarlig vätska genomföra övrig räddningstjänst som exempelvis djurlivräddning, ras, skred, stormskada, översvämning, elolycka mm.
Sida 7 av 17 Räddningstjänstpersonal i beredskap Beredskapsstyrkan ska kunna genomföra/påbörja egen insats vid bränder och olyckor vid två eller fler samtidiga händelser med begränsad förmåga utifrån bemanning, övningar, erfarenhet och kompetens samt bistå heltidsstyrkan med: brandsläckning vattenförsörjning rökdykning brandventilation arbete med specialfordon första hjälpen åt skadade personer Efter beredskapsstyrkans ankomst ska räddningsstyrkorna tillsammans bl.a. kunna: utföra livräddnings-/släckinsats i byggnader med två rökdykargrupper samtidigt som utvändig livräddning och släckning utförs utföra kemdykarinsats utföra rökdykarinsats vid hög riskmiljö för livräddning/släckning utföra tung räddning vid olyckor med bussar och övriga tunga fordon Räddningstjänstpersonal i värn I räddningsvärn ska det finnas fordon, materiel och utbildad personal för att kunna utföra: begränsning och yttre släckning vid bygdebrand släckning av mindre skogsbrand släckning av gräsbrand, soteld, bilbrand avspärrning av skadeplats första hjälpen åt skadade personer förbereda losstagning av fastklämda personer vid trafikolyckor samt säkra mot brand Rökdykning ska inte genomföras av räddningsvärnen. Kompetenskrav för räddningstjänstpersonal För de olika tjänster som finns inom räddningstjänstens operativa personal ställs följande kompetenskrav. Kompetenskraven är inte absoluta, annan kompetens kan bedömas vara likvärdig.
Sida 8 av 17 Befattning Räddningschef Stf. Räddningschef Räddningschef i beredskap RCB Avdelningschef/ Insatsledare Stf Insatsledare Räddningstjänstpersonal Heltid Styrkeledare i beredskap Enhetsledare Räddningstjänstpersonal i beredskap Kompetenskrav/utbildningsnivå Brandingenjörsexamen MSB:s påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer enl. ovan MSB:s utbildning skydd mot olyckor MSB:s utbildning räddningsledning (nivå B) MSB:s utbildning tillsyn och olycksförebyggande (nivå A) MSB:s utbildning skydd mot olyckor MSB:s utbildning räddningsledning (nivå B) MSB:s utbildning tillsyn och olycksförebyggande (nivå A) MSB:s utbildning skydd mot olyckor MSB:s utbildning räddningsledare (nivå A) MSB:s utbildning tillsyn och olycksförebyggande (nivå A) MSB:s utbildning skydd mot olyckor MSB:s utbildning räddningsinsats för räddningstjänstpersonal i beredskap MSB:s utbildning räddningsledare (nivå A) Utbildning i egen regi MSB:s utbildning räddningsinsats för räddningstjänstpersonal i beredskap Övningsverksamhet För att uppnå angiven förmåga (se 3. Förmåga) krävs att räddningstjänsten bedriver övningsverksamhet. Övningsverksamheten ska säkerställa att räddningstjänstpersonalen kan genomföra räddningsinsatser på ett säkert sätt. Övningsverksamheten ska ha en årsplan med en uppdelning i tre perioder; januari till april, maj till augusti och september till december. Räddningstjänstpersonal i beredskap ska delta vid övningar i minst 21 timmar per år, men kan erbjudas upp till 50 övningstimmar per år. Räddningstjänstpersonal i värn berörs inte av de specifika kraven då de inte genomför rökdykning eller använder räddningstjänstens båtar och lyftanordningar. Räddningstjänstpersonal i värn ska delta vid övningar i minst 15 timmar per år, men kan erbjudas upp till 50 övningstimmar per år. Specifika krav Med specifika krav menas myndighetskrav som reglerar vilken förberedelse och uppföljning som minst ska ske för att få utföra särskilda arbetsmoment.
Sida 9 av 17 Rök- och kemdykning Uppföljning av arbetsmiljöverkets författningssamlingar för rök- och kemdykning (AFS 2007:07) sker genom fysiska tester, medicinska kontroller (AFS 2005:6) samt dokumentation av övningar. Lyftanordningar och lyftredskap Uppföljning av arbetsmiljöverkets författningssamling för användning av höjdfordon (AFS 2006:6) sker genom årligt praktisk prov. Båt Fast Rescue Boat RUPERT (SFC 6321) Enligt SJÖFS 2008:75 krävs minst att föraren har förarintyg för fritidsbåt. För att få framföra båten ska föraren vidare årligen godkännas av räddningstjänsten efter att ha genomgått följande utbildningar och övningar: Fyra timmar teoretisk navigationsutbildning Åtta timmar utbildning och övning i handhavande av utrustning och praktisk navigering Vid två tillfällen ha övat minst 3 timmar praktiskt handhavande För att få använda VHF radio krävs särskilt certifikat utfärdat av Post- och telestyrelsen. Motorsåg Uppföljning av arbetsmiljöverkets författningssamling för användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1), sker genom grundutbildning motsvarande motorsågskörkort samt repetitionsutbildning vart femte år. Generella krav Respektive personalgrupp ska öva i den omfattning som krävs för att upprätthålla angiven förmåga. Som stöd för övningsverksamheten och övningsplaneringen används utsedd övningsgrupp och insatsledargrupp. Kvalitetssäkring ska ske genom praktiska och teoretiska prov.
Sida 10 av 17 Samverkansavtal Redovisning av upprättade avtal mellan räddningstjänsten Piteå och dess samverkansparter. Benämning Avtalspart Innehåll (sammanfattning) Bränder och trafikolyckor Bränder och trafikolyckor Saneringsenhet Angränsande kommuner (exklusive Skellefteå kommun, se nedan) SOS Alarm Sverige AB Räddningstjänsten Arvidsjaur PI Kollar Räddningstjänsten Skellefteå Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Dynamisk resurshantering DRH innebär att närmaste resurs larmas oavsett kommun Arvidsjaur biträder Piteå kommun vid trafikolyckor efter väg 373. Ömsesidigt biträda varandra vid bränder och trafikolyckor efter E4:an. Nationell förstärkningsresurssaneringsenhet för stora och komplexa händelser med farliga ämnen Transport i terräng Norrbottens läns landsting Räddningstjänsten åtar sig att utföra transport av sjuk/skadad i terräng vid både räddningstjänstlarm och sjukdomslarm. I Väntan På Ambulans - IVPA Norrbottens läns landsting Räddningstjänsten åker på brådskande sjukdomslarm inom Markbygden. Akut restvärdesräddning Tung Räddning Försäkringsbranschens restvärderäddning AB Räddningstjänsterna Boden, Luleå, Jokkmokk, Skellefteå, Älvsbyn samt Kalix Räddningstjänsten ska utföra akut restvärdeskydd vid brand och/eller vattenskador i och på byggnad. Sanering på väg och järnväg. Evakuering av tåg samt arbetsjordning av kontaktledning. Vid olyckor med tunga fordon ska räddningstjänsten Piteå bistå med en räddningsstyrka och gemensamt inköpt utrustning. Räddningschef, RCB mm Räddningstjänsten Älvsbyn Räddningstjänsten tillhandahåller Älvsbyns kommun Räddningschef med brandingenjörskompetens samt Räddningschef i beredskap dygnet runt.
Sida 11 av 17 Bilaga 1 Insatstidskarta för räddningstjänst i Piteå Kommun Karta 1: Tidszoner för räddningsinsats i Piteå kommun med omgivningar
Sida 12 av 17 Bilaga 2 Sjöräddningsansvar samt miljöräddningsansvar till sjöss Karta 2: Områden (Piteåälv till Pitsundsarmarna och Norrstrand samt Haraholmens hamnar) där räddningstjänsten Piteå har sjöräddningsansvar samt miljöräddningsansvar till sjöss.
Sida 13 av 17 Bilaga 3 Plan för räddningsinsats vid Skoogs tank AB Detta företag omfattas genom sin hantering av brandfarlig vara av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (1999:381). Lagens syfte är att förebygga allvarliga olyckor och begränsa följderna av sådana olyckor för människors hälsa och miljön. Lagen är indelad i två kravnivåer beroende på vilken mängd och typ av brandfarlig vara. Detta företag omfattas av den högre kravnivån. Ansvaret för att verksamheten uppfyller bestämmelserna i lagen, förordningen och dess föreskrifter, åvilar verksamhetsutövaren dvs. företaget. Kommunen genom räddningstjänsten ansvarar för att en kommunal plan för räddningsinsats upprättas (se nedan), liksom att de som kan löpa risk att påverkas av en allvarlig olycka vid anläggningen är informerad om vilka säkerhetsåtgärder som skall vidtas och hur man skall förfara vid en olycka. Kommunens plan för räddningsinsats upprättas i samverkan med verksamhetsutövaren och enligt kap. 3 6 FSO. Planen skall inges till Länsstyrelsen och ska förnyas vart tredje år. Kommunens plan för räddningsinsats enligt kap. 3 6 FSO. Planens syfte är att beskriva hur räddningstjänsten är planlagd, hur resurserna skall samordnas samt på vilket sätt allmänheten skall ges kunskap om vilka åtgärder de skall vidta och hur de varnas och informeras i händelse av en allvarlig olycka vid anläggningen. Skoogs tank AB Skoogs bedriver depåverksamhet i Piteå. Syftet med verksamheten är att ta emot och lagra petroleumprodukter (bensin, eldningsolja och diesel) och kemikalier (natronlut, talloljeprodukter m.m.) med tillhörande additiv och förnyelsebara komponenter samt att distribuera dessa till förbrukare i Norrbotten och norra Västerbotten. Skoogs har varken egna kunder eller egen tankbilsdistribution. Skoogs äger inte heller produkterna som lagras på depån. Den största risken i verksamheten är att anläggningen med personal, omgivning och tredje man skadas på grund av brand som skulle kunna uppkomma efter ett spill eller om utsläpp av brandfarlig vara sker. En annan risk är att ett spill eller utsläpp orsakar miljöskador i mark och vatten. Beträffande påverkan från den egna depån på andra anläggningar har följande händelse noterats: Brand i depåområdet bedöms ej spridas till andra depåer p.g.a. avstånden mellan klass I cisterner och övriga depåverksamheter. Beträffande påverkan på den egna depån från andra verksamheter i oljehamnen konstateras att bränder i andra depåer och företag inte bedöms påverka Skoogs depåverksamhet. Externa händelser som kan påverka depån och dess verksamhet kan vara av följande slag: Kollision mellan tankbilar och andra fordon kan inträffa på eller utanför depåområdet vilket i sin tur kan leda till brand. Risken är dock låg med tanke på kollisionsolyckor inte har inträffat i hamnen. Trafiksignal finns för att minska risken för kollision mellan tankbilar för petroleumprodukter/gasol och fordon som trafikerar handelshamnen via den in/utfartsgrind som är belägen vid Skoogs kontor.
Sida 14 av 17 Kollision mellan lossande tankfartyg och annat fartyg kan orsaka brand och personskador som är mer eller mindre omfattande. Risken är också låg här då inga olyckor av detta slag har inträffat i denna hamn. Sabotage i form av drivmedelsstöld kan orsaka brand om produkterna vid stöldtillfället behandlas ovarsamt. Anläggningen är dock inhägnad och bevakad så risken ter sig låg även i detta fall. Händelser inom depån bedöms inte påverka omgivningen utanför oljehamnen annat än med rökgaser i samband med brand. Eventuellt kan en brand förstöra utrustning för andra bolag inom oljehamnen. Närmsta räddningsstyrka finns i Piteå centralort med en insatstid på ca 15 minuter. Planering och samordning av räddningsinsatsen Räddningstjänsten har en insatsplanering för olyckor och bränder vid denna anläggning. I samverkan med företaget har räddningstjänsten tagit fram en insatsplan där det framgår hur insatsen ska organiseras och hur samverkan skall ske. Vid en större olycka kan räddningstjänsten ha en styrka på 12 man på plats efter 30 minuter och en styrka på 40 man inom 1.5 timme. Första styrkan på sex man i Piteå har en insatstid på ca 15 min. Det yttersta ansvaret vid en större olycka har kommunens räddningsledare som till sitt förfogande har en bakre ledning (stab). I staben ingår representanter från räddningstjänsten, företaget samt experter. Hur organisationen är uppbyggd vid en mycket stor olycka framgår av kommunens räddningstjänstplan. Kommunens insatsplan beskriver: larmtyper och larmplaner organisation på en större skadeplats checklistor och åtgärdslistor för räddningsledare brytpunkter materiel vägval viktiga kontakter bekämpningsmetoder varning och information till allmänhet kartor och insatsritningar Insatsplanen koordineras med företagets interna plan för räddningsinsatser som benämns Räddningsplan. Den beskriver: Organisation och befogenheter Ansvar för kontakt med kommunen Beskrivning av åtgärder och säkerhetsutrustning Beskrivning av varningssystem Rutiner för samverkan med räddningstjänsten i Piteå Kommun Beskrivning av utbildningar och övningar Uppgifter om intern plan Insatsplanen för Skoogs Tank finns hos Räddningstjänsten Piteå.
Sida 15 av 17 Information till allmänheten Enligt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa skador till följd av olyckor skall kommunen ansvara för att de som kan löpa risk att påverkas av en allvarlig olycka vid anläggningen är informerad om vilka säkerhetsåtgärder som ska vidtas och hur man skall förfara vid en olycka. Denna information delges alla berörda genom direktutskick samt att informationen ständigt finns tillgänglig på företagets och räddningstjänstens hemsida. Av informationen framgår bl.a. att allmänheten skall varnas och informeras i händelse av olycka med hjälp av Viktigt meddelande till allmänheten. För information via etermedia finns färdiga varningsmeddelanden framtagna som kan uppläsas i radio/tv.
Sida 16 av 17 Bilaga 4 Plan för räddningsinsats vid Norrgasol Detta företag omfattas genom sin hantering av brandfarlig vara av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (1999:381). Lagens syfte är att förebygga allvarliga olyckor och begränsa följderna av sådana olyckor för människors hälsa och miljön. Lagen är indelad i två kravnivåer beroende på vilken mängd och typ av brandfarlig vara. Detta företag omfattas av den högre kravnivån. Ansvaret för att verksamheten uppfyller bestämmelserna i lagen, förordningen och dess föreskrifter, åvilar verksamhetsutövaren dvs. företaget. Kommunen genom räddningstjänsten ansvarar för att en kommunal plan för räddningsinsats upprättas (se nedan), liksom att de som kan löpa risk att påverkas av en allvarlig olycka vid anläggningen är informerad om vilka säkerhetsåtgärder som skall vidtas och hur man skall förfara vid en olycka. Kommunens plan för räddningsinsats upprättas i samverkan med verksamhetsutövaren och enligt kap. 3 6 FSO. Planen skall inges till Länsstyrelsen och ska förnyas vart tredje år. Kommunens plan för räddningsinsats enligt kap. 3 6 FSO. Planens syfte är att beskriva hur räddningstjänsten är planlagd, hur resurserna skall samordnas samt på vilket sätt allmänheten skall ges kunskap om vilka åtgärder de skall vidta och hur de varnas och informeras i händelse av en allvarlig olycka vid anläggningen. Norrgasol AB NORRGASOL AB är ett företag som tar emot, lagrar och utlastar brandfarlig vara. 50 000 ton gasol lagras i bergrum och ca 40 000 ton lastas årligen till bergrum och distribueras till externa kunder. Risker finns för brand och explosion vid framför allt lastning och lossning. För att minimera riskerna har företaget gjort en omfattande och ingående riskanalys och med utgångspunkt från denna genomfört ett förebyggande arbete tillsammans med räddningstjänsten. Största hotet är ett större gasolläckage som vid antändning kan ge brandskador och dödsfall inom riskområdet (225 m vid fartygslossning resp 80 m vid utlastning) samt innebära produktionsbortfall. Sannolikheten för ett sådant läckage måste dock anses som liten. Planer för detta scenario finns i räddningstjänstens insatsplan. Närmsta räddningsstyrka finns i Piteå centralort med en insatstid på ca 15 minuter. Planering och samordning av räddningsinsatsen Räddningstjänsten har en insatsplanering för olyckor och bränder vid denna anläggning. I samverkan med företaget har räddningstjänsten tagit fram en insatsplan där det framgår hur insatsen ska organiseras och hur samverkan skall ske. Vid en större olycka kan räddningstjänsten ha en styrka på 15 man på plats efter 30 minuter och en styrka på 40 man inom 1.5 timme. Första styrkan på sex man i Piteå har en insatstid på ca 15 min. Det yttersta ansvaret vid en större olycka har kommunens räddningsledare som till sitt förfogande har en bakre ledning (stab). I staben ingår representanter från räddningstjänsten, företaget samt experter. Hur organisationen är uppbyggd vid en mycket stor olycka framgår av kommunens räddningstjänstplan. Kommunens insatsplan beskriver: larmtyper och larmplaner
Sida 17 av 17 organisation på en större skadeplats checklistor och åtgärdslistor för räddningsledare modeller för gasspridning brytpunkter materiel vägval viktiga kontakter bekämpningsmetoder varning och information till allmänhet kartor och insatsritningar Insatsplanen koordineras med företagets interna plan för räddningsinsatser som benämns Räddningsplan. Den beskriver: Organisation och befogenheter Ansvar för kontakt med kommunen Beskrivning av åtgärder och säkerhetsutrustning Beskrivning av varningssystem Rutiner för samverkan med räddningstjänsten i Piteå Kommun Beskrivning av utbildningar och övningar Uppgifter om intern plan Information till allmänheten Enligt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa skador till följd av olyckor skall kommunen ansvara för att de som kan löpa risk att påverkas av en allvarlig olycka vid anläggningen är informerad om vilka säkerhetsåtgärder som ska vidtas och hur man skall förfara vid en olycka. Denna information delges alla berörda genom direktutskick samt att informationen ständigt finns tillgänglig på företagets och räddningstjänstens hemsida. Av informationen framgår bl.a. att allmänheten skall varnas och informeras i händelse av olycka med hjälp av Viktigt meddelande till allmänheten. För information via etermedia finns färdiga varningsmeddelanden framtagna som kan uppläsas i radio/tv.