Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation Kvalitetshöjning En övergång till DDC innebär följande. Ett nytt klassifikationssystem med ett nytt sätt att organisera kunskap. Delar av DDC behöver översättas till svenska, och Svenska ämnesord mappas till DDC. Utbildning i ett nytt klassifikationssystem för bibliotekens anställda. En stor del av utländska litteraturen behöver inte klassificeras. Verktyg för att samsöka SAB-klassad och DDC-klassad litteratur behövs. Överensstämmelsen mellan klassifikationskoder och hylluppställning blir mindre, alternativt behöver förändringar i hylluppställningen göras på biblioteken. Om inte alla bibliotek går över till DDC kommer två klassifikationssystem att vara vanligt förekommande på svenska bibliotek. Problem varför en övergång till DDC? Svenska bibliotek använder ett nationellt svenskt klassifikationssystem, SAB-systemet. Det gör att klassifikationskoder i utländska katalogposter inte kan återanvändas, och att arbete måste läggas ner på att klassificera utländsk litteratur trots att det redan gjorts i andra länder. Att svenska bibliotek använder ett eget klassifikationssystem gör det också svårare för användare i andra länder att göra sökningar i svenska databaser, och för svenska användare att göra sökningar i utländska databaser. Många forskningsbibliotek är också missnöjda med SAB-systemet som inte är tillräckligt utbyggt och inte uppdateras tillräckligt mycket. Mål - vad vill vi uppnå? Internationalisering Dewey Decimal Classification (DDC) är världens mest spridda klassifikationssystem, använt av bibliotek i över 135 länder och översatt till mer än 30 språk. DDC-koder ingår i mer än 60 länders nationalbibliografier. Om Sverige också använde DDC skulle vi vara en del av ett internationellt sammanhang. Den svenska litteraturen skulle bli mer synlig och tillgänglig i andra länder, och vi skulle lättare kunna söka i internationella databaser. Rationalisering Ungefär 80 % av forskningsbibliotekens utländska förvärv är utgivet i länder där nationalbibliografin använder DDC. Om Sverige använde DDC skulle biblioteken inte behöva lägga resurser på att klassificera dessa verk. 1
Kvalitetshöjning DDC är ett väl underhållet klassifikationssystem med välutvecklade hierarkier. Underhållet sköts av den redaktion som finns, men förslag kommer också in från dem som översätter DDC och bibliotek som använder DDC i olika länder. Sedan 2007 finns en europeisk användargrupp, EDUG, som verkar för att förbättra DDC ur ett europeiskt perspektiv. Härigenom hålls DDC aktuellt och blir ett verktyg för kunskapsorganisation som kan fungera i många olika kulturella och sociala sammanhang. DDC är mappat till flera ämnesordssystem, däribland Library of Congress Subject Headings (LCSH) som i sin tur är mappat till Svenska ämnesord. Det finns härigenom bra ingångar till klassifikationskoderna som är till nytta både för användare och för bibliotekarier. Mappningarna mellan olika system är viktiga för att kunna koppla samman olika databaser och ge möjligheter att navigera vidare. Klassifikationssystem används på nya sätt i bibliotekens kataloger, t.ex. för att gruppera sökresultat och underlätta vidaresökning. Utvecklingen inom den semantiska webben gör att bibliotekens strukturerade data, t.ex. klassifikation, blir mer betydelsefulla än någonsin. Data kan länkas samman och göras tillgängligt på ett maskinläsbart sätt och därigenom bli viktiga verktyg för att organisera kunskapen på webben, både inom biblioteksvärlden och utanför. Andra alternativ Att övergå till ett annat internationellt spritt klassifikationssystem vore ett möjligt alternativ. Förutom DDC är LCC (Library of Congress Classification) och UDK (Universella decimalklassifikationen) internationella system som används i flera länder. Deras spridning är dock betydligt mindre än DDC:s. Konsekvensanalys Mindre arbete med klassifikation på biblioteken. Ca 80 % av LIBRIS-bibliotekens utländska förvärv behöver inte klassificeras. Det gäller bl.a. litteratur utgiven i USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Norge. Detta innebär en stor rationalisering av katalogisatörernas arbete, och ökat utrymme på biblioteken för andra angelägna arbetsuppgifter eftersom den tidskrävande uppgiften att klassificera kraftigt reduceras. På folkbiblioteken är andelen utländsk litteratur mindre. Gemensam statistik på hur förvärven fördelas mellan olika utgivningsländer saknas. Vad gäller utländsk facklitteratur är troligen den angloamerikanska dominansen på folkbiblioteken minst lika stor som på forskningsbiblioteken. Den skönlitteratur på andra språk än svenska som köps in är utgiven i många olika länder, där vissa använder DDC och andra inte. De allra flesta folkbibliotek köper idag sina katalogposter från Btj, och katalogiserar bara undantagsvis litteratur själva. Möjligheterna att rationalisera arbetet finns hos Btj och inte hos de enskilda biblioteken, som inte heller fritt kan välja vilket klassifikationssystem de vill ska användas i de katalogposter de köper. Folkbibliotek som är kunder hos Btj och vill gå över till DDC måste påverka Btj till att förse katalogposterna med DDC-koder. En annan möjlighet för folkbiblioteken är att gå med i LIBRIS och katalogisera sin litteratur själv. Kunskaper i katalogisering saknas i stort sett på de flesta folkbibliotek, och det är 2
troligen inte rimligt för de mindre folkbiblioteken att upprätthålla sådan kompetens, men man kan tänka sig samarbete mellan flera bibliotek i län eller regioner. Gemensamma bibliotekskataloger finns redan på flera håll, t.ex. i Umeåregionen. Blandad översättning och mappning Svenska ämnesord - DDC För att kunna göra den DDC-klassificerade litteraturen sökbar på svenska behöver delar av DDC översättas till svenska och Svenska ämnesord mappas till DDC. Vilka delar som översätts bör styras av behovet av svensk terminologi. Inom humaniora och samhällsvetenskap är behovet större än inom naturvetenskap och teknik, och mer bör därför översättas inom dessa områden. Översättningen och mappningen är också viktiga verktyg för att katalogisatörer ska kunna klassificera den svenska litteraturen och delar av den utländska effektivt och med god kvalitet. En svensk översättning av DDC gör det lättare att placera in svenska företeelser på rätt ställe i DDC. Mappning mellan Svenska ämnesord och DDC behövs för att ge en verbal ingång till DDC och kan bidra till att rationalisera både arbetet med att klassificera med DDC och ämnesordsindexera med Svenska ämnesord. Översättningen av DDC och mappning Svenska ämnesord-ddc kräver resurser, men det är nödvändigt att satsa dessa resurser centralt för användarnas skull och för att arbetet med klassifikation ska fungera på biblioteken. Ett nytt klassifikationssystem En övergång till DDC skulle innebära att vi lämnar ett klassifikationssystem som nästan alla anställda på svenska bibliotek har någon kunskap om och går över till ett klassifikationssystem som få känner till. Detta kräver en omfattande utbildningsinsats, men för de allra flesta räcker det med en kort introduktion till DDC. Genom goda verktyg ska varken bibliotekarier eller användare behöva kunna klassifikationssystemet utantill. Många bibliotekarier har ganska grunda kunskaper i SAB-systemet. Det har under många år inte funnits någon vidareutbildning i klassifikation, och bibliotekarieutbildningarnas undervisning i SAB-systemet är ganska kortfattad. Inom de närmaste åren sker stora pensionsavgångar på många bibliotek vilket gör tidpunkten väl lämpad för ett byte av klassifikationssystem. Sökning i bibliotekens kataloger Idag använder de allra flesta LIBRIS-bibliotek med allmänna samlingar liksom alla svenska folkbibliotek SAB-systemet. Det innebär att sökning med SAB-kod ofta kan ge ganska heltäckande resultat. Efter en övergång till DDC kommer situationen att vara mer splittrad, med SAB-koder på den äldre litteraturen och DDC-koder på den nya. Möjligen kommer också en del bibliotek att fortsätta att använda SAB-systemet. Inget klassifikationssystem är dock helt heltäckande idag heller. För utländsk litteratur utgiven 2000-2006 förekommer exempelvis SAB-koder i 67 % av posterna. Det äldre materialet, utgivet före 1950-talet, har sällan SAB-koder. E-resurser har sällan katalogiserats manuellt i Sverige och försetts med SAB-koder, däremot förekommer DDC-koder ofta i posterna. Verktyg för att söka och presentera litteratur som klassificerats med olika system tillsammans behövs därför oavsett om vi går över till DCC eller ej, men blir förstås särskilt viktiga efter en övergång. De måste bygga på mappningar mellan systemen. Det finns en konverteringstabell mellan SAB och DDC som är under revision. Det är viktigt att verktygen fungerar utan att användare behöver kunna klassifikationssystemen. Det vore också önskvärt att verktygen kan fungera både som en integrerad del av LIBRIS webbsök och som fristående verktyg som kan 3
användas tillsamman med andra bibliotekskataloger. För att förbättra sökmöjligheterna vore det också bra att hämta DDC-koder från andra bibliotekskataloger för så mycket material som möjligt. Hylluppställning och märkning av böcker För de flesta bibliotek är klassifikationssystemet och hylluppställningen nära sammankopplade. Hyllsignumet som visar på vilken hylla en bok ska placeras är en kortare variant av klassifikationskoden. För de bibliotek som vill behålla denna nära sammankoppling kräver en övergång till DDC att man flyttar om böckerna på hyllorna och eventuellt också att man märker om böckerna. Det innebär en stor arbetsinsats. Om man kan acceptera att klassifikationssystem och hylluppställningen inte exakt motsvarar varandra är dock inte omflyttning och ommärkning av böckerna nödvändig. På den nivå som används i hylluppställningen är SAB och DDC mycket lika varandra. Genom att systemen är mappade till varandra kan man ställa SAB-klassade och DDC-klassade böcker tillsamman på hyllan och med skyltar tydligt visa både vilket ämnet är och vilka koder det gäller. SABkoden Ne motsvarar t.ex. DDC-koden 914.1 och står för Geografi. Brittiska öarna. Det finns naturligtvis också mer komplicerade ämnesområden, och då får man antingen acceptera en sämre struktur i hylluppställningen, eller lägga ner arbete på att flytta och märka om böcker inom de områdena. Många folkbibliotek laborerar redan idag med temahyllor av olika slag som inte följer SAB-systemet. Användarna Användarna kommer också att komma i kontakt med ett nytt klassifikationssystem. Eftersom ett klassifikationssystem bör verka i bakgrunden, utan att användarna behöver kunna det, kommer förändringen för användarna att bli ganska liten. Många användare kan några SAB koder för sina favoritområden, och de kommer att lära sig några DDC-koder istället. Många användare vet på vilken hylla de böcker de är intresserade av brukar stå, och de kommer kanske att upptäcka att hyllan fått ny skyltning. För andra kommer favorithyllan att flyttas. För sökning i bibliotekens kataloger ska verktygen fungera så bra att användaren påverkas minimalt av att klassifikationssystem är ett annat. Användare från andra länder kommer möjligen att notera att koderna är desamma som de är vana vid. Ett annat system för kunskapsorganisation Det är svårt att jämföra klassifikationssystem, eftersom alla har sina starka och svaga sidor, men sammantaget är ändå DDC ett bättre klassifikationssystem än SAB. Underhållet fungerar bättre och hierarkierna är mer välutvecklade. Genom att systemet är så spritt i världen blir det allt mer neutralt och präglas allt mindre av att det från början är amerikanskt. Svenska företeelser kan i vissa fall bli svårare att placera in i DDC än i SAB, som är specialgjort för svenska förhållanden, men det är då möjligt att påverka DDC.s redaktion och föreslå förändringar. När det handlar om rena utbyggnader av systemet är det troligen enkelt att få igenom förändringar. När det gäller olika sätt att se på världen är det förstås svårare, men denna typ av förändringar sker också. Underhåll av SAB-systemet Efter en övergång till DDC kommer KB att lämna Svensk Biblioteksförenings kommitté för klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet). Det kommer även andra representanter för forskningsbibliotek som går över till DDC att göra. Eftersom forskningsbiblioteken stått för de flesta initiativen till utveckling och förändring av systemet kan man befara att utvecklingen av SAB-systemet stagnerar. 4
Vad händer om inte alla svenska bibliotek går över till DDC? Varje bibliotek bestämmer själva vilket klassifikationssystem som de vill använda - om något - men eftersom LIBRIS bygger på samarbete och gemensamt utnyttjande av katalogposterna så vore förstås vinsterna med en övergång störst om den sker på bred front. Det finns en risk att en övergång bara på vissa bibliotek skulle försvåra samarbetet mellan biblioteken. Om vissa bibliotek fortsätter använda SAB-systemet medan andra går över till DDC kommer många böcker att klassificeras två gånger med olika klassifikationssystem. För användare som nyttjar flera olika bibliotek kan det vara en olägenhet att möta olika klassifikationskoder i bibliotekskataloger och på hyllorna. Det är viktigt att försöka minimera dessa negativa konsekvenser genom bra mappningar mellan de två klassifikationssystemen och bra verktyg. Slutsatser konsekvensanalys Sammantaget anser vi att de positiva konsekvenserna överväger stort och att en övergång till DDC är rätt väg att gå. Genom en övergång till DDC blir de svenska biblioteken en del av ett internationellt sammanhang även vad det gäller klassifikation, och arbetet rationaliseras genom att utländska katalogposter kan utnyttjas fullt ut. Övergången i sig kommer att innebära kostnader, både centralt och på de enskilda biblioteken, men på sikt kommer de löpande kostnaderna att minska samtidigt som kvaliteten höjs. Tidsplan Arbetet med en svensk övergång till DDC kan påbörjas under andra halvan av 2009, om finansiering kan ordnas. Projektet beräknas vara i 3 ½ år, men en övergång till DDC på Nationalbibliografin 2010-2011. För en mer detaljerad tidsplan, se bilaga 1. Kostnader En exakt uppgift för kostnaderna för en övergång till DDC kan förstås inte tas fram, utan kostnadsuppgifterna bygger på uppskattningar och antaganden. De centrala kostnaderna för en övergång är ungefär 7,5 miljoner kr. I den summan ingår översättning av delar av DDC, mappning av Svenska ämnesord till DDC, förbättring av konverteringstabellen SAB-DDC, utveckling av samsökningsverktyg samt utbildning av både folk- och forskningsbibliotekens personal. Övergångskostnaderna på biblioteken är svåra att beräkna, men det gäller kostnader för tid för utbildning, minskad produktivitet och förändringar i hylluppställning. De löpande kostnaderna centralt beräknas öka med ungefär 300 000 kr per år. I summan ingår licenskostnader för DDC samt en svensk redaktion och kommitté för DDC. De minskade löpande kostnaderna ute på biblioteken är svårare att beräkna, men för forskningsbibliotekens del skulle det kunna röra sig om 3 miljoner kr per år, om övergången sker på bred front. Några ökande löpande kostnader på biblioteken medför inte övergången. För en mer detaljerad kostnadsberäkning, se bilaga 2. 2008-11-12 Magdalena Svanberg 5