Regeringskansliet Samordningsrådet för smarta elnät (N 2012:03) Kv. Garnisonen, 103 33 Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100A Referat med inlägg från dialogforum 7 maj 2013 Elnätsföretagens roll och framtidens elnät Välkomnande och presentation Bo Normark, vice ordförande i samordningsrådet och dagens moderator, hälsade alla välkomna och bjöd in till en presentationsrunda. Bo framförde att alla som önskar skall få komma till tals, men att det också finns ett antal föranmälda inlägg. Samtliga OH-presentationer som visades redovisas separat. Reflektioner över utvecklingen av smarta elnät Bo Normark inledde med att lyfta fram elmarknadens framtida utmaningar och betonade behovet av ökad samverkan som en del av rådets uppdrag. Rådets uppdrag, ledamöter, mål och vision etc. presenterades liksom samrådsformen dialogforum och vikten av kommunikation. Därefter hänvisade Bo Normark till en rapport från kommissionens gemensamma forskningscenter Joint Research Center (JRC) om värdering av smarta elnät liksom den bedömning som gjorts av Danmark på området. Han betonade också att dessa utvärderingar inte fokuserar på kostnads-och nyttofördelning utan mer på samhällsekonomi. Avslutningsvis lyfte Bo fram den viktiga roll som elnätsföretagen har för att åstadkomma smarta elnät och att det är mycket värdefullt att få insynpunkter till rådets arbete. Bo framförde också att allt material från dagens dialogforum kommer att offentliggöras och presenteras på rådets hemsida. Bo introducerade Anne Vadasz-Nilsson, generaldirektör på Energimarknadsinspektionen (Ei) samt ledamot i samordningsrådet. 1 (8)
Behöver elnätsföretagen incitament för smarta elnät? Anne Vadasz-Nilsson inledde med att ta upp vad smarta elnät kan innebära och att begreppet som vi använder är betydligt bredare än själva elnäten och bl.a. även kan anses omfatta smarta hem etc. Hon betonade också att de ambitiösa målen för klimatpolitiken innebär ett systemskifte som gör satsningar på smarta elnät nödvändig. Vem ska vara smart? Anne menade att det är flera aktörer som delar på detta ansvar. I arbetet måste vi utgå från de förutsättningar som gäller på elmarknaden med åtskillnad mellan monopolföretagen och företagen verksamma på den avreglerade delen av elmarknaden även om det ibland kan framstå som enklare att leverera en helhetslösning på en vertikalt integrerad marknad. Vidare behöver kundens behov stå i centrum. Det måste finnas en efterfrågan hos kunderna och deras drivkrafter och incitament behöver klarläggas. Det finns tydliga tecken på att nätutbyggnadstakten har ökat vilket bl.a. märks på antalet koncessionsansökningar som inkommer till myndigheten. Sverige har en delvis åldrad nätstruktur, andelen förnybar elproduktion ökar och kunderna förväntar sig en god leveranskvalitet. Det finns ett behov av reinvesteringar i näten där smarta elnätsfunktioner kan vara ett mer kostnadseffektivt sätt att investera. Anne lyfte också upp frågan om vem som skall driva utvecklingen och menade på att det kanske inte i första hand är elnätsföretagen. Det finns ett problem i att elnätsföretag som är reglerade monopolföretag satsar på forskningsprojekt som skall värderas av tillsynsmyndigheten. Enligt hennes mening bör istället forskning bedrivas med särskilt stöd som bedöms i konkurrens och av en oberoende part. Slutligen tog Anne upp frågan om hur regleringen kan gynna smarta elnät och att denna bör vara prestationsrelaterad och inte teknikrelaterad samt att det ska vara kundens behov som står i centrum. Elnätsregleringen bör dock innehålla morötter som gör att elnätsföretagen kan få en bonus om de presterar bättre i förhållande till kundnytta. Diskussion I den efterföljande diskussion framfördes frågan hur elnätsföretagen ska förhålla sig framöver till stora investeringar och snabba skiften i relation till anläggningstillgångarnas livslängd. Kan förhandsregleringen hantera detta? Det påtalades också att det är bra med snabb samhällsutveckling, men att det kan innebära stora utmaningar i den praktiska hanteringen. 2 (8)
Anne betonade att fyraårsperioden i förhandsregleringen ligger fast och att i den mån man kan skruva på regleringen för att hantera dynamiken så måste försiktighet iakttas så att en balans upprätthålls. Frågan och problemställningen att den snabba utvecklingen ökar riskerna för elnätsföretag förtydligades genom en hänvisning till införandet av timmätningsreformen som föregicks av månadsvis avläsning osv. Anslutningsavgifterna och tröskeleffekten vid utbyggnad av vindkraft lyftes upp. Rémy Kolessar, Ei, menade att ny teknik kan öka möjligheterna att härbärgera mer vindkraft och att elnätsföretagen är skyldiga att ansluta nya enheter inom rimlig tid. Hur påverkar arbetet inom EU utvecklingen? Anne hänvisade till arbetet med nätverkskoder som pågår inom EU och som kommer att innebära en stor påverkan. Angående detta finns ett samarbete både bland europeiska systemoperatörer och tillsynsmyndigheter, men att det är mycket på gång och konsekvenserna kan inte överblickas fullt ut ännu. E.ON Elnät Sverige AB, Alf Larsen: Alf Larsen inledde med att konstatera att smarta elnät sätter fokus på elnätsföretagen, vilket är bra. Han framförde också att han inte upplevde något motsatsförhållande mellan elnätsregleringen och smarta elnät. Han menade ändå på att smarta elnät är ett begrepp som förpliktigar och hänvisade till det seminarium som samordningsrådet för smarta elnät genomförde den 26 april där det handlade mycket om vad som händer på kundsidan mikroproduktion och smarta hem. Betydelsen av smarta elnät kan se olika ut för olika kunder. Leveranssäkerhet, anslutning av vindkraft, inte minst storskalig vindkraft, mättjänster för att kunna uppfylla kundernas önskemål eller informationshantering för driftoptimering av nät är några exempel på betydelsen av smarta elnät. Som exempel kan anges att för kunderna på Smålands högland är det i stor utsträckning centralt med ökad leveranssäkerhet, medan för andra kunder är det anslutning av förnybar elproduktion. Allt är en del i en utveckling av smartare elnät. Smarta elnät bör innebära ett effektivare elnät, och då är en rimlig förväntning också att det bör bli billigare. Tillgång till mer mätvärden, mer automation och snävare marginaler gör att elnätsföretagen behöver agera mer proaktivt och hantera kapacitet på ett effektivt sätt. 3 (8)
Det går inte att styra sol och vind utan dessa variationer får hanteras på ett sätt så att det inte får konsekvenser för elkvaliteten. En ökad effektprissättning är en rimlig följd av detta och en vidareutveckling är kanske en kapacitetsmarknad. Här är det då flaskhalsarna i elnätet som blir prissättande, inte produktionen, hur långt ner i nätstrukturen kan en sådan marknad fungera. Vad är möjligt? Vad är rimligt? Avgörande för elnätsföretagen i utvecklingen av smartare nät är också vilka incitament regleringarna ger. Tyvärr styr kanske olika regleringar och deras inriktning inte alltid i samma riktning. Nätkoder, krav på ekodesignkrav m.m. är exempel som visar på en utveckling som inte bara innebär effektivare elnät, med risk för fördyrningar. Olika former at politiskt styrda subventioner påverkar också utvecklingen i hög grad, där elnätsbolagen inte själva kan påverka utvecklingen. Här har vi ett tydligt exempel när det gäller solcellssatsningarna i Tyskland, där elnäten på många områden nu behöver förstärkas. Sammanfattningsvis, som elnätsföretag vill vi inte investera i ny funktionalitet för tidigt för då är det kanske inte någon som är beredd att betala för det, men å andra sidan har vi inte funktionaliteterna på plats då efterfrågan uppstår så riskerar vi att bromsa utvecklingen detta är en balansgång och en stor utmaning för oss elnätsföretag för att vi ska bli möjliggöraren av ett nytt energisystem. Göteborg Energi AB, Lars Ohlsson Lars Ohlsson inledde med att tala för Göteborg Energi där han lyfte fram granulerad prissättning för elnätskunden. Detta bygger på att förutsättningarna kan se mycket olika ut t.ex. att kunder i områden med ny bebyggelse har solceller och värmepumpar i större utsträckning än tidigare och inte behöver elnätet i samma omfattning som gällt erfarenhetsmässig. Lars föreslår att det i regleringen införs någon form av konsumentprisindex för smarthet i elnät som innebär en belöning d.v.s incitamentsstyrd elnätsreglering. Lars framförde också behovet av att hänsyn tas till FoU i förhandsregleringen. Han pekade också på betydelsen av smarta mätare och smarta mätfunktioner. Falbygdens Energi AB, Lars Ohlsson Lars fortsatte med att berätta om erfarenheterna av anslutning av vindkraft från Falbygdens Energi. Det är en stor utmaning hur man skall planera för vindkraftsutbyggnad. Det är svårt att förutsäga vilka anläggningar som kommer att byggas samtidigt som det kan finnas osäkerhet kring kapaciteten i överliggande nät. 4 (8)
Det krävs en kombination av traditionell nätplanering och nya sätt som energilager m.m. Viktigt är övergripande övervakning (SCADA)och styrning av näten så att man får bättre kontroll över all produktion med möjligheter till bortkoppling, alternativt nedstyrning. Detta sammantaget gör det möjligt att ta emot mer vindkraft, men kräver investeringar som elnätsföretaget måste kunna ta betalt för och hur detta görs är väsentligt. Här är elnätstariffen och dess utformning viktig. Skall effekttariffer tillämpas och hur säkerställs att kunderna behandlas lika och det blir en rimlig fördelning kostnaderna? Efter detta informerade Lars om projektet Aktiva kunden/incitament för kunder vilket är ett projekt som genomförs inom Elforsk. Projektet undersöker hur olika kundsegment ställer sig till att anpassa sitt uttag, potentialernas storlek och vad som får kunderna mer aktiva. Resultaten visar att det finns betydande potential för flexibel last i fastigheter (främst villakunder). Det saknas dock kunskap hos såväl kunder som energiföretagen. En annan tröskel är kundernas förtroende - vem skall koppla bort elen och vem tjänar på det? Kunderna vill ha hjälp med bättre styrning och övervakning. Intresset bland kunder som är energiskattebefriade är betydligt mindre. Lars avslutade med att förorda en differentierad energiskatt - hög skatt på dagen och ingen skatt på natten. I det stora hela så krävs det mer incitament för laststyrning speciellt då elpriserna är låga. Elverket Vallentuna AB, Susanna Hammarberg Susanna informerade om Elpiloten som styr kundernas bergvärmepumpar genom att utnyttja fastighetens värmetröghet. Elpiloten tar hänsyn till väderprognos och styr efter inomhusgivare. Elpiloten beaktar också spotpriset och minskar efterfrågan vid kritiska timmar. Nyttan är minskad energianvändning och Elpiloten bidrar också till effektreduktion vid effekttoppar samt skapar förutsättningar för aktivare elkunder. Vad gäller elnätsägaren minskar behovet av utbyggnad av kapacitet i lokalnätet och det ges möjlighet att sänka kostnaderna genom lägre abonnerad effekt mot överliggande nät samt minskad risk för överuttagsavgift. Susanna framförde önskemål till lagstiftaren om att samordna eventuell lagstiftning om smarta elnät m.m. med EU-lagstiftningen (nätverkskoder etc) samt att undvika alltför detaljerad lagstiftning. Hon konstaterade att elnätsföretagen kommer att behöva tillhandahålla mer avancerade mätvärden till tredje part och bör få betalt för detta. 5 (8)
Nätföretagens möjligheter att tillhandahålla smarta tjänster ska ligga utanför förhandsregleringen annars blir det konkurrensbegränsande. Marknaden ska avgöra vem som är bäst lämpad att tillhandahålla smarta elnätslösningar. Elpilotens utvecklingskostnader har betalats av FoU bidrag, men själva produkten erbjuds av elhandlaren och betalas av kunden. Fortum Distribution AB, Elsa Widding Elsa inledde med att presentera visionen för ett hållbart energisystem och hur utvecklingstakten för vindkraft överträffat alla förväntningar. En liknande utveckling kan också väntas när det gäller solceller, vilket leder till ett minskat utnyttjande av basproduktion och diskussion om möjligheter med kapacitetsmarknad. Vi står alltså inför stora förändringar samtidigt som osäkerheten är stor och incitamenten saknas. En av de stora osäkerheterna gäller produktionsmixen och vilka investeringar som kommer att krävas liksom hur de skall finansieras. Elsa belyste dessa förhållanden med räkneexempel som visade på att avkastningen på investerat kapital enligt hennes mening inte är tillräcklig. Slutligen presenterade Elsa projektet Framtida krav på elnäten. Vattenfall Eldistribution AB, Annika Viklund Annika inledde med att peka på att Vattenfall upplever ett ökat intresse från kunderna att bli aktiva även om det också är tydligt att kunderna har många skilda behov. Hon menade dock att vi står inför stora förändringar som kan innebära att kundernas önskemål och förväntningar snabbt kan förändras. I de smarta elnätsprojekt som Vattenfall deltar i fokuseras i hög grad på kundernas reaktioner och preferenser. Annika pekade på att elnätföretagen, med lång erfarenhet av att hantera information m.m., är den aktör som är bäst lämpad att vara en neutral marknadspartner. Hon lyfte fram att företaget har samma syn som Ei i denna fråga och refererade till Eis rapport om vägval för en utvecklad marknad för mätning och rapportering av el. Annika förde fram elnätsföretagens investeringar för ökad leveranskvalitet. Stora investeringar kommer också att krävas i framtiden drivet av energiomställningen och kundernas ökade behov. I samband med detta påtalade hon vikten av enkelhet vid anslutning av förnybar elproduktion, enkelhet i hanteringen av intermittent elproduktion och långsiktighet i förutsättningarna för att äga och driva elnät. 6 (8)
Elmarknaden är komplex och det är viktigt med samsyn för utveckla smarta elnät och nå framgång. Att driva projekt som visar vad man kan åstadkomma med elnäten är av största vikt. Avslutande diskussion Kapacitetskostnader och kapacitetsmarknad Anne inledde med att fråga om kapacitetsmarknad. Vi har haft synpunkten att hålla fast vid en energy only marknad och endast använda kapacitetsmarknad i undantagsfall. Delade meningar om behovet och definitionen av effektmarknad framfördes. Det påtalades att det finns olika marknader med olika tidshorisont och att det handlar om effektmarknader på olika nivåer. Även i distributionsnätet kan en effektmarknad minska kostnader för effekt. Ökad andel intermittent kraft och ökad efterfrågestyrning kan också innebära behov av en helt annan marknad än den vi har idag. Mot detta framfördes att det inte finns några kapacitetsproblem i distributionsnätet och att näten är väl dimensionerade och att mycket går att åtgärda genom att utveckla smart elnät samt befintliga avtal och modeller både vad avser produktion och förbrukning. Det påtalades att incitament saknas och gjordes en jämförelse med timmätningsreformen. Kunderna får inte tillräckligt betalt vid laststyrning eller bortkoppling och det föreslogs att medlen från effektreserven skulle kunna utnyttjas. Det framfördes att diskussionen ofta handlar om efterfrågestyrning och att det istället borde fokuseras mer på att optimera nätdriften, styrning och övervakning samt anslutning av förnybar elproduktion utan inblandning av kunden. Frågan om man kan få in mer förnybar elproduktion utan att behöva förstärka näten togs upp. I samband med detta lyftes kostnaden för nätanslutning och tröskeleffektsproblematiken fram. D.v.s. att den kraftproducent som ansluter sig till ett elnät som saknar ledig kapacitet får betala hela kostnaden för förstärkningen av nätet inklusive för den kapacitet som tillkommer och som producenten inte själv kan utnyttja. I det fall som diskuterades gällde det en inkoppling till stamnätet som var mycket kostsam. En lösning på detta som föreslogs var att elnätsföretagen (i detta fall Svenska Kraftnät) tar betalt i efterhand av tillkommande producenter. 7 (8)
Forskningsfinansiering inom eller utanför regleringen Anne efterlyste mer kommentarer på frågan om FoU finansiering där åsikterna tycks gå i olika riktningar. Anne lyfte fram sin ståndpunkt att FoU finansiering inom en utökad intäktsram gör att kostnaden övervältras på kunden och att extern finansiering istället bör ske genom tillgängliga forskningskanaler. I diskussionen framfördes bl. a. följande. Det är en gråzon - med lite framdrift från Ei kommer den nya mer etablerade tekniken inkluderas i näten och mer innovativa lösningar kan hanteras på annat sätt t. ex. via Energimyndigheten. Ett kommande problem är nätverkskoderna som kommer att tvinga fram investeringar som kanske inte alltid är de mest relevanta och stjäl utrymme från andra typer av investeringar. Kostnader för tvingande investeringar bör därför inkluderas i intäktsramen. Ett annat förslag var att bidrag till en forskningspott kanaliseras och tas ut som en forskningsprocent på elnätstariffen. Det framfördes också förslag på att titta på hur FoU finansieringen ser ut i andra länder, t. ex inom EU, där det kan finnas intressanta lösningar. Om Sverige skall vara framgångsrikt på området smarta elnät så är detta en viktig del och elnätsföretagens FoU satsningar måste stimuleras. Anne framförde avslutningsvis att Ei påbörjat ett arbete rörande förhandsregleringen som ska fokusera på vidareutveckling av kvalitetsjusteringen av elnätsföretagens intäktsram respektive incitament för smarta elnät och hoppades på givande dialog i samband med detta. Bo avslutade med att reflektera över dagens diskussion och framförde att många olika aspekter kommit fram vilket visar på att ämnet är komplext och mångfasetterat. Han tackade alla deltagare för deras medverkan och framförde att detta var ett inledande möte för dessa frågor och att rådet kommer att återkomma och bjuda in till fortsatt dialog. Karima Björk, samordningsrådets kansli, avslutade med att framföra önskemål om synpunkter på dagens möte i det frågeformulär som delats ut samt informerade om att rådet återkommer med kontakter bl.a. via möten som genomförs i Svensk Energis regi. Vid anteckningarna Karima Björk Kommittésekreterare Samordningsrådet för smarta elnät karima.bjork@regeringskansliet.se Tel. 084052342 8 (8)