Kvalitetsredovisning 2010 för läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning 2010 för läsåret 2009/2010 Lunds kommun

Innehåll Inledning och uppdrag sid 3 1. Återkoppling av kommungemensamma åtgärder sid 4 från KR 2009 2. Förutsättningar sid 7 3. Utbildningsresultat sid 10 4. Kvalitetsområde sid 28 5. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling sid 30 6. Helhetsbedömning sid 31 7. Sammanfattning mätetal sid 47 8. Slutsummering sid 49 2

Inledning och uppdrag Kommunen ska enligt de allmänna råden i sin årliga kvalitetsredovisning fatta beslut om åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Åtgärderna ska grunda sig på resultat och information från enheternas kvalitetsredovisningar, nyckeltal, externa bedömningar samt uppfattningar och värderande utsagor om verksamheten. Kommunen, förskolan, fritidshemmet respektive skolan bör i sin kvalitetsredovisning basera sina beslut om åtgärder för att öka måluppfyllelsen på såväl avgränsade insatser och delresultat som den sammantagna informationen i kvalitetsredovisningen. Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl skolverksamhet som förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Av reglementet framgår att Barn- och skolnämnd Lunds stad i samverkan med berörda nämnder ska upprätta kommunens kvalitetsredovisning. Lunds kommuns gemensamma kvalitetsredovisning är en sammanställning av gjorda kvalitetsredovisningar inom Barn- och skolförvaltning Lunds stad, Barn- och skolförvaltning Lund Öster och Utbildningsförvaltningen. Av naturliga skäl kan inte allt rymmas i en publikation av detta slag. Oftast blir det mera beskrivningar av kvantitativa värden som då får representera en del av kvaliteten i verksamheterna. Vill man som läsare ta del av enheternas processer, projektbeskrivningar och mjuka värden som ligger nära respektive enhet hänvisas till de bakomliggande kvalitetsredovisningarna. Utvärderingen har skett mot gällande målområden som är gemensamma för utbildning i Lunds kommun och som i stor utsträckning ansluter till innehållet i de nationella målen. Målområdena är som följer: Kunskap och kompetens: Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. Lärandemiljö: Lugn, trygghet och arbetsro ska prägla våra skolor och förskolor. Valfrihet och demokrati: Elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till insyn, delaktighet och påverkan. Öppenhet: Skolan ska vara öppen mot det omgivande samhället Styrning och uppföljning: Planering, styrning och uppföljning ska förenklas och förbättras. Hållbar utveckling: Skolan och förskolan ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Barngruppernas storlek: Barngrupperna i förskolan ska i regel inte vara större än 11 för de yngre barnen (1-2 år) och 16 för de äldre barnen (3-5 år). Antalet personal per grupp skall i regel vara 2,75 3

1. Återkopplingar av kommungemensamma åtgärder från kvalitetsredovisningen 2009 Mål 1 Kunskap och kompetens (Kunskaper/kunskapssyn) Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. Prioriterade åtgärder: Tydliga och konkreta riktlinjer för övergångar mellan förskola grundskolagymnasieskola ska fastställas Kommentar: Förskolorna och skolorna inom Lunds kommun har generellt sett mycket goda resultat. Särskilt glädjande är att så stor andel elever är behöriga till nationella gymnasieprogram och att målet klart uppnåtts. Förslag till riktlinjer för övergångar är framarbetade. Bedömningsunderlag och redovisningsmetoder ska utvecklas för att användas i framtida uppföljningar av kvaliteten i respektive förskola Kommentar: En av förvaltningarna har använt en skattningsmodell för en tredjedel av förskolorna för att mäta kvalitén utifrån läroplansmålen. Ett kommungemensamt uppdrag har inletts med avsikt att arbeta fram en modell för systematiskt kvalitetsarbete och metoder för att visa kvaliteten. Uppdraget fokuserar inte enbart på förskolan utan gäller även grundskola och gymnasieskola. Arbetet kring elevers inflytande på sitt eget lärande ska tydliggöra mål och betygskriterier, utveckla utvecklingssamtalet och den individuella utvecklingsplanen (IUP) Kommentar: Utvärderingar visar att eleverna måste bli mer delaktiga i lärprocessen och få ännu bättre kännedom om målen. Dessutom bör utvecklingsarbetet samordnas metodmässigt mellan de olika verksamhetsformerna kring bedömning för att få ökad likvärdighet. Projekt Unik har börjat implementeras och förväntas skapa bättre möjligheter för ökat inflytande på lärandet. Åtgärdsprogrammen ska utvecklas med särskilt fokus på koppling till de mål i läroplanen respektive kursplan som eleven har svårigheter att nå Kommentar: I verksamheternas underlag framgår att vissa åtgärdsprogram fortfarande saknar klara kopplingar till de mål som eleverna har svårighet att nå. Utbildning i form av workshops planeras och uppdatering av stödmaterial kommer att ske inför Skola 2011. Mål 2 Lärandemiljö (Arbetsmiljö) Lugn, trygghet och arbetsro ska prägla våra skolor och förskolor Prioriterade åtgärder: LUNK-enkäten ska årligen revideras och genomföras Kommentar: En förvaltningsövergripande grupp reviderar denna enkät årligen. Målet kommer att följas upp i återkommande trivselenkäter och arbetet mot alla former av diskriminering och kränkande behandling fortsätter genom det kontinuerliga utvecklingsarbetet kring planerna mot kränkande behandling och likabehandling. 4

Analysen av resultatet ska på ett bättre sätt implementeras i verksamheterna än hittills Kommentar: Verksamheten analyserar LUNK-enkäten på enhetsnivå i betydligt större omfattning än tidigare. Dock kan detta arbete belysas ytterligare i kvalitetsredovisningsarbetet. Arbetet med att förbättra den pedagogiska inne- och utemiljön ska prioriteras. Kommentar: Många har satt fokus på den pedagogiska miljön inom ramen för sitt kvalitetsutvecklingsområde. Utemiljön används allt oftare som ett pedagogiskt lokalalternativ. Här föreligger ett intressant utvecklingsområde, där allt fler enheter ser möjligheterna att använda utemiljön med ett mer kreativt och pedagogiskt synsätt. Överlag har man kommit längre med detta arbete inom förskolan bl.a. i form av Reggio Emilia inspirerat arbetssätt samt förvaltningsövergripande fortbildningsinsatser. Mål 3 Valfrihet och demokrati samt Öppenhet (Demokrati) Elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till insyn, delaktighet och påverkan Prioriterad åtgärd: Barnens och elevernas inflytande på sitt lärande ska utvecklas genom en högre delaktighet i lärprocessen Kommentar: I grundskolan och gymnasiet är det formaliserade inflytandet fortsatt högt (elevråd, klassråd, etc) medan det informella inflytandet måste öka ytterligare, det vill säga att eleverna ska få mer inflytande över sitt eget lärande. Genom att olika digitala verktyg används i högre grad finns förutsättningarna för ökad delaktighet. Mål 4 Styrning och uppföljning (Styrprocesser) Planering, styrning och uppföljning ska förenklas och förbättras Prioriterad åtgärd: Kvalitetsredovisningarna ska i högre grad ligga till grund för beslut om utveckling och förbättring av verksamheten Kommentar: Den årliga pedagogiska rapporten i form av kvalitetsredovisningen i förskola och skola sammanfattar det gångna årets pedagogiska resultat och planering av verksamhetsutvecklingen. Denna kvalitetsredovisning och process bör i ännu högre grad vara underlag för beslut i verksamheten men vi kan konstatera en tydlig positiv utveckling inom detta område. 5

Mål 5 Hållbar utveckling (Livsmiljö/hållbar utveckling) Skolan och förskolan ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt Prioriterad åtgärd: Arbetet med lärande för hållbar utveckling ska vara högt prioriterat Målet för andelen ekologiska livsmedel 40 % för 2012 i LundaEko har redan uppnåtts men strävan är högre än så. Ett växande antal förskolor och skolor prioriterar miljöarbetet högt men fortfarande krävs fortsatta insatser för att kommunen skall nå målet att 50 % skall vara miljöcertifierade. Verksamheten har ytterligare utvecklat begreppet till att inte enbart arbeta utifrån ett miljömässigt perspektiv utan att mera utgå ifrån ett hållbart samhälls-, lärande- och värdegrundsperspektiv. Vid flera förskolor och skolor pågår en ansökningsprocess gällande miljöcertifiering. Ett projekt med fokus på lärande för hållbar utveckling som kan nämnas är Öresundsklassrummet där Lunds kommun även samarbetar med Malmö stad och Köpenhamns kommun samt universitet/högskola. Mål 6 Barngrupperna i förskolan ska i regel inte vara större än 11 för de yngre (1-2 år) barnen och 16 för de äldre barnen (3-5 år). Antal personal per grupp skall i regel vara 2,75. Prioriterad åtgärd: Barngruppsmätningar med tillhörande analys ska genomföras regelbundet I Lund är barngruppsstorlekarna mindre och personaltätheten hög i jämförelse med både riket och jämförbara städer. Förskolorna arbetar mycket med barnen i olika gruppkonstellationer för att anpassa gruppstorleken utifrån verksamhetens innehåll vilket innebär ökad flexibilitet och möjlighet till större inflytande för barnen. Redovisning av barngruppernas storlek sker kontinuerligt. Under året har tendensen varit att barngruppernas storlek har ökat något i Lunds kommun. 6

2. Förutsättningar 2010 Varför kvalitetsredovisning Staten ålägger varje kommun och varje förskola och skola att årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisning sker både på verksamhetsnivå och på förvaltningsnivå. Det är en process vars huvudsyfte är skolutveckling samtidigt som den ska ge relevant information till alla intresserade. Kvalitetsarbetet är en kontinuerlig process med en årlig redovisning i skriftliga kvalitetsredovisningar. Dessa upprättas per enhet, område/skolområde, förvaltning och kommun som omfattar verksamheter i offentlig regi för barn och elever. 2010 beslutades en ny skollag där kravet på en årlig kvalitetsredovisning försvinner och ersätts av ett krav på systematiskt kvalitetsarbete. Lite om Lund Lund präglas till stor del av universitetet, som ett internationellt centrum för utbildning, forskning och utveckling. Universitetet har drygt 40 000 studenter och fler forskare än något annat skandinaviskt universitet. Detta kombineras i Lund med ett starkt forskningsbaserat globalt näringsliv. Den stora rörligheten hos studenter, forskare och våra kommuninvånare bidrar till att skapa mångfald och göra Lund till en mötesplats för dialog och engagemang. Den kreativitet och idérikedom som finns har varit en förutsättning för utvecklingen och har också kommit att karakterisera staden I kommunen bor drygt 110 000 invånare varav en stor andel är högskoleutbildade. Antalet invånare växer kontinuerligt och ställer krav på nybyggnationer och ett flexibelt utnyttjande av befintliga byggnader. Lunds kommun blev rankad som nr fyra i Lärarförbundets årliga ranking av Sveriges bästa skolkommuner. Sedan tillkomsten av utmärkelsen har Lund alltid varit rankad bland de fem bästa och flera gånger som nummer ett. Under 2010 var ca 4 600 barn och ca 9 600 elever placerade inom förskoleverksamhet/pedagogisk omsorg respektive grundskola i Lunds kommun. I gymnasieskolorna fanns ca 5 800 elever. Obligatoriska grundsärskolan hade 165 elever och gymnasiesärskolan ca 100 elever. Skolväsendet i Lund är organiserat under tre nämnder; Barn- och skolnämnderna Lunds stad, Lund Öster och Utbildningsnämnden. Barn- och skolnämnderna Lunds stad och Lund Öster ansvarar för verksamhet i åldrarna 1-16 år, d v s förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem (6-9) år, fritidsklubbar (10-12 år), förskoleklasser, grundskolor och grundsärskolor. Barn- och skolförvaltning Lunds stad Barn- och skolnämnd Lunds stad har en organisation med åtta skolområden inom Lunds tätort. Skolområdena ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och obligatorisk särskola. Dessutom finns S:t Hansgården med fritidsklubb och öppen verksamhet. Utöver de åtta skolområdena finns Lunds skolors resurscentrum, Lsr, som ansvarar för mottagande av elever i särskolan och Välkomsten som tar emot nyanlända elever. Verksamheterna som ingår i Lsr är fem resursskolor(särskilda undervisningsgrupper) som tar emot de elever som har de största svårigheterna i skolarbetet. Inom Lsr finns också Höjebroskolan, Stenröseskolan, Lasarettsskolan och BUP-skolan. 7

Lsr svarar också för handledning och konsultation till skolor inom båda skolförvaltningarna i kommunen. Lunds stad ansvarar också för specialverksamhet för bland annat döva barn/elever, nyanlända barn, barn med svår allergi samt uteförskolor. Det finns också en dygnetrunt-förskola med öppethållande alla dagar hela året. I grundskolorna finns också lokalt integrerade grupper med autistiska elever. Barn- och skolförvaltning Lund Öster Lund Öster ansvarar för förskola och grundskola i den östra delen av Lunds kommun. Verksamheten är organiserad i fyra geografiska områden Genarp, Veberöd, Dalby/Torna Hällestad och Södra Sandby/Revinge. Fyra ledningsteam leder verksamheten, ett för varje geografiskt område. På en förskola arbetar man särskilt med språksvaga barn och det finns lokalt integrerad grupp (LIG) för elever med särskilt stora svårigheter på en skola. Inom nämndens ansvar finns också Naturskolan som är en pedagogisk resurs för hela kommunen Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden ansvarar för internationell grundskola, gymnasieutbildning inklusive gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning inklusive undervisning i svenska för invandrare och särvux. Dessutom ingår personalorganisation för modersmålsstöd och modersmålsundervisning för hela skolväsendet, samordnande skolhälsovård, skolväsendets verksamhetssystem samt vara kommunens kontaktnämnd gentemot de enskilda förskolorna och fristående skolorna. Utbildningsnämnden ansvar för att medborgare i samverkanskommunerna har tillgång till utbildning i Lund inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Tabell: Verksamhetens omfattning förskola/skola per förvaltning och skolområden 2010 LUNDS KOMMUN Förskola Grundskola Skolområden Lunds stad antal barn antal elever Centrum/Väster 288 835 Gunnesbo/Nöbbelöv 364 635 Järnåkra/Klostergården 431 838 Kloster, inkl 78 pl i ped oms 371 480 Lerbäck/Stångby 428 874 Östratorn/Linero 512 978 Norra Fäladen 610 1052 Tuna 268 721 Team inom Lund Öster Dalby, inkl 24 i ped oms 301 873 Genarp, inkl 50 i ped oms 310 500 Södra Sandby 419 1049 Veberöd, inkl 15 i ped oms 317 724 Totalt förskola/grundskola 4619 9559 GY/Komvux Utbildningsförvaltningen Komvux, helårsstudieplatser* 358 Externa anordnare, helårsstu- 756 8

dieplatser* Komvux Sfi 600 Gymnasieskolor och program Antal elever Katedralskolan; Handels- och administration-, International Baccalaureate Diploma-, Naturvetenskaps- och Samhällsprogrammen 1172 Polhemskolan; Energi-, Estetiska- Hantverks-, Idrotts-, Individuella-, Naturvetenskaps- Samhällsvetenskaps- och Tekniikprogrammen 2000 Spyken, Bygg-,Estetiska-, Naturvetenskaps- och Samhällsvetenskapsprogrammet 1265 Vipan; Bageri/konditori och Livsmedels-, Barn- och fritids-,el-, Handels-och administrations-, Hotell-och restaurang-, Medie-,Omvårdnads-, Samhällsvetenskaps-, Teknikprogrammet Samt specialutformade program 1230 Gymnasiesärskola 98 Totalt antal gymnasieelever 5765 * En helårsstudieplats är samma sak om 800 poäng 9

3. Utbildningsresultat Resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen Förskolan Måluppfyllelse gentemot strävansmålen Skolbarnsomsorg Skolbarnsomsorgen blir mer och mer integrerad som en naturlig del av barnets hela dag. Närvaromätningar har genomförts två gånger om året tom ht-2010. Skolan Skolresultaten redovisas på följande sätt: För årskurs 3 redovisas: Uppnått målen samt nationella prov i matematik och svenska - BSN Lunds stad Uppnått målen i matematik och svenska BSN Lund Öster För årskurs 5 redovisas: Uppnått målen samt nationella prov i matematik, svenska och engelska BSN Lund stad Uppnått målen i matematik, svenska och engelska BSN Lund Öster Uppnått målen i övriga ämnen För årskurs 9 redovisas: Nationella prov i förhållande till betyg i matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska Andel elever som uppnått målen i alla ämnen i jämförelse med Salsa Genomsnittligt meritvärde i jämförelse med Salsa Genusperspektiv på meritvärdet Andel elever behöriga till gymnasiet/genomsnittligt meritvärde/andel som nått alla målen i alla ämnen Gymnasiet och komvux För gymnasiet redovisas: Genomsnittligt betygspoäng för samtliga betyg Andel elever med högskolebehörighet För komvux redovisas: Andel avslutade kurser på komvux Betyg på komvux för kursdeltagare som avslutat en kurs 10

Resultatredovisning Förskolan Förskolan har endast strävansmål medan skolan även har uppnåendemål. Inom förskolan är det därför inte barnens individuella resultat som utvärderas utan HUR personalen arbetar för att nå målen som är av vikt vid utvärderingen. Genom observationer, utvärderingar, intervjuer, utvecklingssamtal och dokumentationer av barnens arbete synliggörs pedagogernas arbete mot strävansmålen. Inom Lunds stad har en skattning av kvaliteten i förskolan gjorts genom en enkät baserad på läroplansmålen. Denna visar på mycket goda resultat. I Lund Öster rapporterar också förskolorna om en hög grad av måluppfyllelse Språk/Kommunikation: Förskolan har framgångsrikt arbetat med olika språkliga och kommunikativa uttrycksformer såsom musik, sång, dans rörelse, teater och film som utvecklat barnens fantasi, inlevelse, kommunikation och tänkande. Matematik och utforskande: Barnen arbetat med olika naturmaterial och fått konkreta upplevelser av form, volym, tyngd och storleksrelationer vilket varit gynnsamt för utvecklingen inom detta område. Leken och empatiförmåga: Lek och lärande har ett nära samband. I leken har barnen stimulerats till fantasi, inlevelse, kommunikation, förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnen har då också utvecklat en känsla för rätt och fel. Skolbarnsomsorg Skolområdena inom Lunds stad och teamen i Lund Öster arbetar utifrån varje områdes individuella förutsättningar vilket leder till en stor variation i hur innehållet i verksamheten utformas. Två gånger under läsåret 2009-2010 genomfördes närvaro- och bemanningsmätningar på fritidshem och fritidsklubbar. Dessa mätningar visar en relativt konstant närvaroandel och personaltäthet inom verksamheten. 11

Årskurs 3 Detta var andra året lärarna tillämpade nationella mål i årskurs tre med tillhörande prov. Tabell: Måluppfyllelse och nationella prov åk 3 (Engelska, Svenska och Matematik) BSN Lunds stad Kommentarer: Generellt sett goda resultat både på nationella prov och i bedömningen av måluppfyllelsen utifrån målen i åk 3. I tabellen ovan ser vi i år igen också stor överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och måluppfyllelse. Den tendens som finns pekar dock på att ännu fler elever når målen från det att nationella proven genomförs tills det att bedömningen av måluppfyllelsen görs i slutet på läsåret. Vi kan dock konstatera att måluppfyllelsen skiljer sig åt mellan skolområdena. För skolområdena Norra Fäladen, Gunnesbo/Nöbbelöv, Centrum/Väster och Lerbäck (gäller svenska) är måluppfyllelsen mycket hög. På övriga skolområden bedöms måluppfyllelsen i jämförelse med riksperspektiv (delprovsredovisning) som hög. Vi kan också konstatera att måluppfyllelsen inom Kloster och Järnåkra/Klostergården visar en mycket positiv trend gällande måluppfyllelsen i svenska i jämförelse med fjoråret. 12

Hagalundskolan Nyvångskolan Revinge skola Byskolan Genarps skola Uggleskolan Österskolan Torna Hällestad skola Häckebergaskolan Svaleboskolan Idalaskolan Kvalitetsredovisning 2010 för läsåret 2009/2010 Lunds kommun Tabell: Måluppfyllelse åk 3 (Engelska, Svenska och Matematik) BSN Lund Öster SKOLÅR 3 Totalt antal elever i skolår 3 18 43 7 44 26 37 19 13 25 38 31 ANTAL ELEVER SOM UPPNÅT T MÅLEN I Matematik 16 38 7 42 22 31 15 11 24 36 26 Svenska 14 40 6 41 22 32 17 12 24 36 29 Svenska som andraspråk 1 2 1 Kommentarer: Även eleverna som tillhör teamen inom Lund Öster visar på god eller mycket god måluppfyllelse i förhållande till riksperspektivet. 13

Årskurs 5 De nationella proven för årskurs 5 i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk, ingår i det nationella provsystemet. Syftet med proven är att konkretisera kursplanens mål och vara ett stöd för lärarens bedömning om eleven uppnått målen. Proven har även en diagnostisk funktion och ska visa på elevens starka och svaga sidor i ämnet. Resultaten på de nationella proven ska kunna ge underlag för analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och nationell nivå. Proven ska också bidra till en ökad måluppfyllelse. Tabell: Nationella prov och måluppfyllelse åk 5 (Engelska, Svenska/Svenska som andra språk och Matematik) BSN Lunds stad Kommentarer: I matematik är resultatet samma som 2009. Resultatet i svenska/svenska som andraspråk (91 %) är hela tre procentenheter högre än 2009. I engelska ser vi en minskning av andelen som uppnått målen (92 %) med tre procentenheter i jämförelse med resultatet för 2009. Sticker ut i positiv bemärkelse gör skolområdena Centrum/Väster, Tuna och Lerbäck/Stångby som alla ligger klart över snittet för andel elever som nått målen i både matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska. Andelen som nått målen vid slutet av årskurs 5 14

överensstämmer precis med andelen godkända på de nationella proven förutom i engelska där resultatet är en procentenhet högre på de nationella proven. Andelen som nått målen vid slutet av årskurs 5 överensstämmer nästan exakt med andelen godkända på de nationella proven. Tabell: Måluppfyllelse åk 5 i övriga ämnen läsåret 09/10 inom Lunds stad Antalet elever som uppnått målen resp ej uppnått målen. Eum = Ej uppnått målet Um = Uppnått målet Kommentarer: Överlag mycket god måluppfyllelse men till skillnad mot 2009 så är det idrott och hälsa som sticker ut negativt och de mer teoretiska som naturorienterande och samhällsorienterande ämnena visar på ett mycket bättre resultat än förra året. Nämnas bör att ämnet, idrott och hälsa, är granskat av Skolinspektionen under 2010 och därmed också mycket uppmärksammat. Idrott och hälsa behöver särskilt följas upp nästkommande år. 15

Revinge skola Byskolan Genarp Hagalundskolan Österskolan Uggleskolan Svaleboskolan Nyvångskolan Kvalitetsredovisning 2010 för läsåret 2009/2010 Lunds kommun Tabell: Resultat av bedömning av måluppfyllelse i grundskolans år 5 (alla ämnen) BSN Lund Öster SKOLÅR 5 Totalt antal elever i skolår 5 7 43 43 34 16 22 86 36 ANTAL ELEVER SOM UPPNÅTT MÅLEN I Bild 7 43 43 32 15 22 80 36 Engelska 7 42 36 31 14 20 72 33 Hem- och konsumentkunskap 7 43 43 34 16 22 86 36 Idrott och hälsa 7 42 43 26 16 22 82 34 Matematik 7 41 32 30 13 21 81 33 Modersmål 7 4 2 1 2 7 4 Musik 7 43 43 34 16 22 79 36 Naturorienterande ämnen (ämnesblock) 7 43 31 14 22 73 36 Biologi 43 31 Fysik 43 31 Kemi 43 31 Samhällsorienterande ämnen (ämnesblock) 7 43 43 31 14 22 76 36 Geografi 43 31 Historia 43 31 Religionskunskap 43 31 Samhällskunskap 43 31 Slöjd 7 43 43 32 16 22 82 36 Svenska 7 38 30 29 14 22 55 34 Svenska som andraspråk 2 6 1 Teknik 7 43 43 34 16 22 86 36 Kommentar: Den grupp elever som har svårigheter att nå målen i år 5 är liten och får särskilt stöd i sitt fortsatta lärande. Vid jämförelse med tidigare års redovisningar är antalet elever som inte nått målen i engelska och svenska relativt oförändrade medan antalet som inte nått målen i matematik är något lägre 2010 än tidigare år. Övriga ämnen har inte redovisats tidigare. Även inom Lund Öster ser vi att eleverna har något lägre måluppfyllelse i de teoretiska ämnena än i de praktisk estetiska. Kommunen visar goda resultat när det gäller måluppfyllelsen i matematik, svenska och engelska. Både Lunds stad och Lund Öster redovisar högst måluppfyllelse i engelska och lägst i svenska. 16

Årskurs 9 För elever i årskurs 9 finns både nationella prov och slutbetyg. De nationella proven ska användas för att bedöma elevernas kunskaper och vara ett stöd vid betygsättningen. Proven används också för att göra bedömningar så likvärdiga som möjligt över landet. Ämnesproven mäter viktiga delar men inte allt. För att sätta betyg måste läraren alltid ha ett bredare betygsunderlag än de nationella proven. Därför förekommer skillnader mellan provresultaten och slutbetygen. Om skillnaderna är stora eller genomgående högre eller lägre för eleverna är det viktigt att analysera desamma. Tabell: Nationella prov i åk 9 i förhållande till betyg i matematik, svenska och engelska Källa: Skolverkets databas Matematik Antal Antal elever med Andel (%) elever med lägre, lika elever provbetyg och slutbetyg eller högre slutbetyg än provbetyget Lägre Lika Högre Riket, Samtliga 111051 104084 1 73 26,4 Lund, kommunala 1 055 1 023 4,2 83 13 Fäladsgården 106 101 4 80 15,8 Fågelskolan 61 59 1,7 85 13,6 Genarps skola 55 55 5,5 78 16,4 Gunnesboskolan 80 79 8,9 77 13,9 Järnåkraskolan 94 90 3,3 80 16,7 Killebäckskolan 101 98 1 81 18,4 Lerbäckskolan 96 94 3,2 88 8,5 Nyvångskolan 97 94 3,2 87 9,6 Svaleboskolan 74 71 1,4 79 19,7 Svaneskolan 103 100 5 86 9 Tunaskolan 87 86 7 81 11,6 Vikingaskolan 23 20. 95 5 Östratornskolan 78 76 7,9 86 6,6 17

Svenska Antal Antal elever med Andel (%) elever med lägre, lika elever provbetyg och slutbetyg eller högre slutbetyg än provbetyget Lägre Lika Högre Riket, Samtliga 102962 99436 3,1 74 22,9 Lund, kommunala 1 001 982 2,7 78,8 18,4 Fäladsgården 96 94 4,3 83 12,8 Fågelskolan 53 53. 71,7 28,3 Genarps skola 55 55 5,5 70,9 23,6 Gunnesboskolan 71 71 5,6 78,9 15,5 Järnåkraskolan 84 83 4,8 80,7 14,5 Killebäckskolan 101 100. 62 38 Lerbäckskolan 92 90 4,4 74,4 21,1 Nyvångskolan 97 91 2,2 80,2 17,6 Svaleboskolan 72 72 2,8 79,2 18,1 Svaneskolan 101 98 2 87,8 10,2 Tunaskolan 87 86 1,2 86 12,8 Vikingaskolan 19 17. 82,4 17,6 Östratornskolan 73 72 1,4 87,5 11,1 Engelska Antal Antal elever med Andel (%) elever med lägre, lika elever provbetyg och slutbetyg eller högre slutbetyg än provbetyget Lägre Lika Högre Riket, Samtliga 111036 104998 6,5 84 9,2 Lund, kommunala 1 055 1 021 6,2 89 4,9 Fäladsgården 106 102 4,9 92 2,9 Fågelskolan 61 56 16,1 82 1,8 Genarps skola 55 54 11,1 87 1,9 Gunnesboskolan 80 80 17,5 75 7,5 Järnåkraskolan 94 93 5,4 94 1,1 Killebäckskolan 101 97 2,1 89 9,3 18

Lerbäckskolan 96 94. 97 3,2 Nyvångskolan 97 94 3,2 90 6,4 Svaleboskolan 74 71 2,8 92 5,6 Svaneskolan 103 97 6,2 87 7,2 Tunaskolan 87 86 4,7 91 4,7 Vikingaskolan 23 20. 85 15 Östratornskolan 78 77 9,1 88 2,6 Kommentarer: De nationella proven ska vara stöd för betygsättningen. Lärarens betygsättning utgår ifrån en bedömning av elevens prestationer och kvaliteter utifrån betygskriterierna. Bedömningar måste göras i många sammanhang varav provsituation är en. Det är mer vanligt att elever får ett höjt än ett sänkt slutbetyg i förhållande till provbetyg i ämnena svenska och matematik För ökad samstämmighet är det viktigt att lärare fortsätter att diskutera betygsättningsfrågor, inte bara inom skolan utan även med andra skolor. I riket får nästan 8 elever av 10 samma slutbetyg som resultatet på de nationella proven vilket synes vara relevant. Men det är vanligare att elever får ett höjt än ett sänkt slutbetyg i förhållande till provbetyg. I riket år 2010 var det 19,4 % som fick högre betyg och 3,5 % som fick lägre betyg. Motsvarande siffra för Lund var att 12,0 % fick högre och 4,4 % fick lägre betyg. I jämförelse med riket kan konstateras att Lunds elever totalt avviker med ca 8 procentenheter i förhållande till riket. Det innebär att eleverna i Lunds kommun får lägre betyg i förhållande till nationella proven jämfört med betygssättningen i riket. Tabeller nedan Statistik utvisande resultat från åk 9 finns att hämta via Skolverkets hemsida. Här kan analyser av skolornas resultat ske utifrån resultat både inom kommunen och mellan kommuner och riket. Uppgifter finns bl a om andelen av elever som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde (summan av de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg där G=10 p, VG=15 p, MVG=20p, Maxvärde = 320 p). För gymnasiet gäller genomsnittligt betygspoäng för samtliga betygsatta kurser (IG=0, G=10, VG=15 och MVG=20 Maxvärde = 20). För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat, än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultat som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat ett analysverktyg benämnt SALSA som tar hänsyn till de bakgrundsfaktorer som forskning visat är de mest avgörande faktorerna för elevers resultat. Dessa bakgrundsfaktorer är föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolor betygsresultat avseende andelen elever som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde. I de följande tabellerna har man räknat fram ett modellberäknat värde som är det resultat man kan förvänta sig utifrån bakgrundsvariablerna föräldrars utbildningsnivå, utländsk 19

bakgrund och kön. Elevernas verkliga slutresultat framgår också. En positiv avvikelse innebär att ett bättre resultat uppnåtts än vad man kunde förvänta sig utifrån bakgrundsfaktorerna i Salsa Tabell: Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen i förhållande till Salsa läsåren 2005/2006-2009/2010 Källa: Skolverkets databas Andel pojkar Andel elever med utländsk bakgrund födda utomlands födda i Sverige Föräldrars Andel elever som sammanvägda uppnått målen utbildningsnivå Modellberäknat värde Avvikelse/ Residual Årtal Rikssnitt 51% 7% 9% 2,21 76% 2010 Rikssnitt 52% 7% 9% 2,21 77% 2009 Rikssnitt 52% 7% 8% 2,2 77% 2008 Rikssnitt 51% 7% 6% 2,17 76% 2007 Rikssnitt 51% 7% 6% 2,16 76% 2006 Lund 50% 8% 10% 2,57 89% 88% 0 2010 Lund 54% 6% 10% 2,54 87% 88% -2 2009 Lund 53% 7% 10% 2,53 88% 87% 2 2008 Lund 52% 7% 7% 2,53 87% 85% 2 2007 Lund 52% 7% 9% 2,51 87% 84% 3 2006 Avvikelse: Avrundningsproblematik i tabellen ovan Kommentar: Andelen elever som uppnått målen ökar försiktigt men förväntningarna har ökat successivt de sista fem åren. Första året på länge då måluppfyllelsen i förhållande till förväntningarna inte minskat. 20

Tabell: Genomsnittligt meritvärde i förhållande till Salsa läsåren 2005/2006-2009/2010 i åk 9 Källa: Skolverkets databas Andel Andel elever med utländsk bakgrund Föräldrars Faktiskt Modellberäknat Avvikelse/ pojkar sammanvägda genomsnittligt värde Residual födda utomlands födda i Sverige utbildningsnivå meritvärde Årtal Rikssnitt 51% 7% 9% 2,21 209 2010 Rikssnitt 52% 7% 9% 2,21 210 2009 Rikssnitt 52% 7% 8% 2,2 209 2008 Rikssnitt 51% 7% 6% 2,17 207 2007 Rikssnitt 51% 7% 6% 2,16 206 2006 Lund 50% 8% 10% 2,57 235 230 5 2010 Lund 54% 6% 10% 2,54 233 230 3 2009 Lund 53% 7% 10% 2,53 234 228 7 2008 Lund 52% 7% 7% 2,53 234 225 9 2007 Lund 52% 7% 9% 2,51 237 224 13 2006 Avvikelse: Avrundningsproblematik i tabellen ovan Kommentar: Det kan konstateras att förväntningarna är fortsatt de högsta sedan 2003 medan resultatet för första året på länge. Tabell: Jämförelse mellan andelen elever i åk 9 med betyg i alla ämnen och förväntad andel enligt SALSA för år läsåret 2009/2010 Källa: Skolverkets databas Skola Andel pojkar Andel elever med utländsk bakgrund födda utomlands födda i Sverige Föräldrars Andel elever som sammanvägda uppnått målen utbildningsnivå Modellberäknat värde Avvikelse/ Residual Rikssnitt 51% 7% 9% 2,21 76% Fågelskolan 56% 11% 18% 2,61 82% 87% -5 Fäladsgården 47% 17% 28% 2,56 80% 82% -3 Genarps skola 62% 2% 0% 2,39 87% 85% 2 Gunnesboskolan 51% 6% 15% 2,51 95% 87% 8 Järnåkraskolan 57% 8% 11% 2,66 86% 90% -4 Killebäcksskolan 46% 3% 5% 2,36 94% 85% 9 Lerbäckskolan 46% 15% 1% 2,68 89% 89% -1 Nyvångskolan 53% 4% 2% 2,52 86% 89% -3 Svaleboskolan 49% 3% 1% 2,3 88% 83% 5 Svaneskolan 45% 4% 7% 2,62 90% 93% -2 Tunaskolan 48% 9% 6% 2,86 94% 97% -3 Vikingaskolan 35% 9% 43% 2,2 78% 75% 3 Östratornskolan 52% 5% 15% 2,79 96% 96% 0 21

Avvikelse: Avrundningsproblematik i tabellen ovan Kommentar: Sex skolor lever upp till förväntningarna eller bättre i förhållande till Salsa, vilket är samma resultat som 2009. Nio av tretton skolor har dock förbättrat sitt resultat, två skolor har samma resultat och tre har försämrat sitt resultat jämfört med 2009. Tabeller nedan: Jämförelse av åk 9 genomsnittligt meritvärde och förväntade genomsnittliga meritvärde enligt SALSA för läsåret 2009/2010 Källa: Skolverkets databas Skola Andel pojkar Andel elever med utländsk bakgrund Föräldrars Faktiskt Modellberäknat värde sammanvägda genomsnittligt Avvikelse/ Residual födda utomlands födda i Sverige utbildningsnivå meritvärde Rikssnitt 51% 7% 9% 2,21 209 Fågelskolan 56% 11% 18% 2,61 232 239-7 Fäladsgården 47% 17% 28% 2,56 224 236-12 Genarps skola 62% 2% 0% 2,39 229 221 8 Gunnesboskolan 51% 6% 15% 2,51 237 235 2 Järnåkraskolan 57% 8% 11% 2,66 235 243-8 Killebäcksskolan 46% 3% 5% 2,36 227 223 4 Lerbäckskolan 46% 15% 1% 2,68 240 239 1 Nyvångskolan 53% 4% 2% 2,52 229 232-3 Svaleboskolan 49% 3% 1% 2,3 229 217 12 Svaneskolan 45% 4% 7% 2,62 243 243 0 Tunaskolan 48% 9% 6% 2,86 257 257 1 Vikingaskolan 35% 9% 43% 2,2 209 221-13 Östratornskolan 52% 5% 15% 2,79 241 256-15 Avvikelse: Avrundningsproblematik i tabellen ovan Kommentarer: Sju skolor lever upp till förväntningarna eller bättre vilket är lika många som 2009. Förväntningarna från Salsa ligger mellan 257 och 217 poäng för det genomsnittliga meritvärdet. Bäst resultat i förhållande till förväntat värde visar Svaleboskolan och Genarps skola. Notera att alla skolor utom Vikingaskolan (samma meritvärde som rikssnittet) har ett genomsnittligt meritvärde som klart överstiger rikssnittet. Sju skolor har förbättrat sitt resultat, en skola har samma resultat och fem skolor har sämre resultat jämfört med 2009. 22

Tabell: Genusperspektiv på meritvärdet i Lunds kommunala skolor år 2002-2009 Källa: Skolverkets databas Medelmeritvärde Flickor Pojkar Båda könen 2002/2003 237 221 229 2003/2004 241 225 232 2004/2005 240 225 232 2005/2006 248 226 237 *2006/2007 244 223 233 *2007/2008 243 226 234 *2008/2009 244 225 233 *2009/2010 240 232 236 * Värdet visar hela Lunds kommun och inte som i övriga tabelluppgifter endast kommunala skolor Kommentarer: Samma mönster i Lund som i övriga riket beträffande resultaten från ovan redovisade läsår, vilket innebär att flickor presterar bättre än pojkar. Tittar man på det senaste läsåret (8 meritpoängs skillnad) och jämför med åren innan ser vi en positiv avvikelse med minskade skillnader mellan pojkar och flickor. Tabell nedan För att bli behörig att ansöka till gymnasieskolans nationella program krävs godkänt i matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska. Tabell: Genomsnittligt meritvärde, andel elever behöriga till gymnasieskolans nationella program och andel som nått målen i alla ämnen år 2010 Källa: Skolverkets databas Andel behörig till nationellt program Skolor Antal elever Genomsnittligt meritvärde Fågelskolan 62 231,8 90,3 82,3 Fäladsgården 108 224,4 88 79,6 Genarps skola 55 229,1 96,4 87,3 Gunnesboskolan 80 236,7 98,8 95 Järnåkraskolan 96 234,6 92,7 86,5 Killebäckskolan 101 227 97 94,1 Lerbäckskolan 96 240,1 95,8 88,5 Nyvångskolan 97 228,7 93,8 85,6 Svaleboskolan 74 228,9 93,2 87,8 Svaneskolan 103 242,5 94,2 90,3 Tunaskolan 87 257,4 97,7 94,3 Vikingaskolan 23 208,9 78,3 78,3 Östratornskolan 79 240,9 97,5 96,2 Andel som nått målen i alla ämnen Kommunens skolor 1061 234,7 94,2 88,7 Riket 114537 208,8 88,2 76,6 23

Kommentarer: För att en elev ska vara behörig att söka till gymnasieskolans nationella program krävs lägst betyget godkänt i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Fyra skolor har över 94% som nått alla målen. Det är sex skolor som ligger över 95 % när det gäller behörighet till nationellt program. Genomsnittsresultatet för Lunds skolor är i allmänhet mycket högt, vilket innebär fortsatt goda resultat. 24

Båda könen Flickor Pojkar Båda könen Flickor Pojkar Båda könen Flickor Pojkar Båda könen Flickor Pojkar Kvalitetsredovisning 2010 för läsåret 2009/2010 Lunds kommun Gymnasieskolans resultat Tabell: Genomsnittligt betygspoäng för samtliga betyg Lå 06/07 Lå 07/08 Lå 08/09 Lå 09/10 Kommunala gy. 15,1 15,6 14,6 15 16 14 14,9 16 14 14,9 15,4 14,4 Katedral 16,3 16,5 16 15,8 16 16 16,4 17 16 16,5 16,7 16,4 Polhem 14,6 15 14,3 14,8 16 14 14,5 15 14 14,4 14,9 14 Spyken 16,3 17 15,7 16,6 17 15 16,2 17 15 15,6 16,4 14,8 Vipan 13,4 14,2 12,1 12,9 13 12 12,5 13 12 12,3 12,8 11,7 Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene EOS) Kommentarer: Maximal betygspoäng om slutbetyget enbart innehåller MVG-betyg i alla ämnen är 20,0. Genomsnittlig betygspoäng för slutbetyget beräknas genom att för varje kurs i slutbetyget multiplicera värdet av betyget på kursen (MVG=20, VG=15 och G=10). Genomsnittlig betygspoäng för de kommunala gymnasieskolorna, båda könen, ligger fortfarande högt men har sjunkit ytterst marginellt under de senaste tre åren. Sett till enskilda skolor är variationen mellan åren större. Flickornas genomsnittliga betyg för elever som avslutat sin utbildning våren 2010 låg på 15,4 vilket är en mycket marginell minskning från föregående år. Pojkarnas genomsnittliga betyg ligger på 14,4 vilket är på samma nivå som föregående år. Lundaelevernas resultat är mycket goda i förhållande till genomsnittet i riket, där den genomsnittliga betygspoängen för båda könen var 14,0. Uppdelat på kön hade flickorna en genomsnittlig betygspoäng om 14,7 och pojkarna 13,3. Tabell: Andel elever, båda könen, med högskolebehörighet i slutbetyget lå 07/08 lå 08/09 lå 09/10 Kommunala gy. 90,7 91,4 92,0 Katedral 92,5 98,1 97,8 Polhem 92,4 90,6 91,2 Spyken 96,6 96,7 97,1 Vipan 79,1 79,0 77,8 Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene EOS) Kommentarer: Totalt sett har andelen högskolebehöriga lundaelever på de kommunala gymnasieskolorna ökat de två föregående åren, trots att nivåerna redan tidigare var höga. Totalt är det 92 % av eleverna som har ett slutbetyg med högskolebehörighet. Motsvarande siffra för hela landet är för 2010 87 %. 25

Tabell: Komvux kursdeltagare i kurser som påbörjades under våren 2008, 2009 och 2010 (ej prövningar) Våren 2008 Våren 2009 Våren 2010 Antal Procent Antal Procent Antal Procent Avslutad 1772 80 % 1591 53 % 1327 59 % Avbrott 130 6 % 901 30 % 553 25 % Pågående 299 14 % 528 18 % 363 16 % Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene EOS) Samordningsenheten (extern utbildning) kursdeltagare (lundabor) i kurser som påbörjades under våren 2009 och 2010 Våren 2009 Våren 2010 Antal Procent Antal Procent Avslutad 833 68 % 1866 74 % Avbrott 178 14 % 248 10 % Pågående 220 18 % 397 16 % Källa: Procapita Kommentarer: Antalet avbrott ökade från 6 % 2008 till 30 % under 2009 och har nu minskat igen under 2010 till 25 %. Antalet avbrott på Samordningsenheten - extern utbildning var under 2009 14 % och minskade under 2009 till 10 %. En förklaring till den stora skillnaden mellan avbrott på Komvux och Samordningsenheten - extern utbildning kan vara att sedan våren 2009 fördelas de sökande upp mellan Komvux och externa anordnare beroende på tidigare skolgång. Till Komvux hänvisas studerande som ännu inte har grundläggande behörighet medan studerande med grundläggande behörighet hänvisas till externa anordnare. Fördelningen sker av ekonomiska skäl. Betyg för kursdeltagare på Komvux som avslutat kurser, våren 2008, 2009 och 2010 (ej prövningar) Våren 2008 Våren 2009 Våren 2010 Antal Procent Antal Procent Antal Procent Minst G 1 535 87 % 1 322 83 % 1 072 81 % MVG 326 19 % 240 15 % 173 13 % VG 500 28 % 404 26 % 307 23 % G 709 40 % 678 43 % 592 45 % Ej godkänd 231 13 % 265 17 % 255 19 % Källa: Lunds skolstatistik (Hypergene EOS) 26

Betyg för kursdeltagare på Samordningsenheten - extern utbildning, som avslutat kurser, våren 2009 och 2010 Våren 2009 Våren 2010 Antal Procent Antal Procent Minst G 874 86 % 1 164 86 % MVG 256 25 % 287 21 % VG 309 30 % 432 32 % G 309 30 % 445 33 % Ej godkänd 144 14 % 188 14 % Källa: Procapita Kommentarer: Andelen ej godkända kursdeltagare på Komvux har under 2010 ökat med två procentenheter till 19 %. På Samordningsenheten - extern utbildning var andelen ej godkända under samma period 14 %, vilket är samma nivå som föregående år. 27

4. Kvalitetsområden Arbetet med att förbättra kvaliteten och måluppfyllelsen har flera faser som länkar i varandra. Det är viktigt att se hela kedjan och att varje del i denna är beroende av den förra och påverkar den senare delen. Sett över en längre tidsperiod ingår det att kartlägga verksamheten för att identifiera områden som är särskilt angelägna att förbättra. (AR Skolverket) Kvalitetsredovisning i förskola och skola är den årliga pedagogiska rapport som sammanfattar det gångna årets pedagogiska resultat och planering av verksamhetsutveckling. Tidigare har särskilda kommungemensamma redovisningsområden angetts. Läsåret 2004-2005 hade som gemensamt tema Inflytande över lärandet, läsåret 2005-2006 var temat Kunskap, lärande och färdigheter och läsåret 2006-2007 redovisades Hälsa och miljö. Läsåret 2007/2008 hade kommunen inget redovisningstema. Vi valde då att poängtera att kvalitetsredovisningen ska vara ett processinriktat instrument med fem valbara kvalitetsområden, baserade på fullmäktigemålen i Lunds kommun. De valda kvalitetsområdena kan sträcka sig över ett eller flera år, men ska också kunna justeras vid förändrade behov. Arbetet med kvalitetsredovisningen är den grund man kan förlita sig på i sin utvecklings- och verksamhetsplanering. Verksamheterna fokuserade alltså på inventeringsfasen läsåret 2007/2008. Målet var att skapa en högre delaktighet från personalens sida. Tidigare centrala val av kvalitetsområden har inte inneburit så hög grad av delaktighet. I omställningsfasen var det av vikt att förankra processen och låta inventeringsfasen få stor betydelse. Detta arbetssätt kännetecknade första årets kvalitetsarbete. Läsåret 2008/2009 inriktades på att förbättra arbetet med koppling mål - analys åtgärder. Läsåret 2009/2010r har verksamheterna ytterligare analyserat kvalitetsområdena, formulerat mål och föreslagit åtgärder. Även i årets process har det varit viktigt med samverkan mellan alla berörda parter. Ledordet i processen är alltså delaktighet. Ett förbättringsområde i sig är att få mer delaktighet av både elever och vårdnadshavare Uppdraget var att förhålla sig till kvalitetsområden förankrade i nedanstående fullmäktigemål: Kunskaper/kunskapssyn: Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. Arbetsmiljö: Lugn, trygghet och arbetsro ska prägla våra skolor och förskolor. Demokrati: Elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till insyn, delaktighet och påverkan. Styrprocesser: Planering, styrning och uppföljning ska förenklas och förbättras. Livsmiljö/Hållbar utveckling: Skolan och förskolan ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. 28

I arbetet med kvalitetsarbete förhöll sig verksamheterna till ovanstående mål/målområden. Ny skolplan antogs juni 2009 under pågående planering av kvalitetsutveckling. Detta innebär att revideringen av målområdena aktualiserades först till läsåret 2010/2011. Dessa målområden är Kunskap och kompetens, Lärandemiljö, Valfrihet och demokrati, Öppenhet, Hållbar utveckling, Styrning och uppföljning. 29

5. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ny lagstiftning trädde ikraft den 1 januari 2009 och likabehandlingsarbetet regleras för närvarande i två regelverk, Diskrimineringslagen och Skollagen (14 a kap. om kränkande behandling). Lunds kommun har tagit fram en checklista som utgår från regelverken (lagen om kränkande behandling och diskrimineringslagen) och är ett stöd till verksamheterna i kvalitetsarbetet. Checklistan gäller för förskola, grundskola och gymnasieskola i Lunds kommun. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som man behöver för att förebygga och förhindra diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Den ska också innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som man planerar att påbörja och genomföra under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna under året har genomförts ska tas in i efterföljande års plan samt även redovisas i kvalitetsredovisningen. Checklistan och mallen för planen ger verksamheterna kontroll på att viktiga moment har genomförts. Total sett har antalet anmälningar till skolinspektionen ökat i likhet med landet i övrigt. En förklaring kan vara att anmälningsförfarandet har underlättats och att arbetet med dessa frågor synliggjorts. Lunds stad Sammanställningar av checklistorna visar på att ett aktivt arbete med likabehandlingsarbetet sker och de bekräftar att kartläggningar av riskfaktorer görs och att åtgärder följs upp. Men sammanställningarna visar också i Lunds stad på några områden som behöver utvecklas. För förskolans vidkommande handlar det om att fler av de äldre barnen bör delta i värdegrundsarbetet genom samtal kring barns rättigheter, intervjuer och övningar. Barnen har också svårt att förstå begreppen i lagstiftningen och behöver få dem förklarade för sig. Några förskolor har inte heller möjlighet att kvalitetssäkra alla barnböcker/sånger/lekar/dataspel så att de inte är könsstereotypa, osynliggörande eller normgivande. I grundskolan (stad) deltar de allra flesta elevrepresentanter i arbetet med likabehandlingsplanen men några skolor saknar elevrepresentanter i detta arbete. Det finns skolor som inte har gjort inventeringen av riskfaktorer utifrån diskrimineringsgrunderna och inte heller granskat studie- och arbetsmiljön inom- eller utomhus. Lund Öster Ett exempel på hur likabehandlingsarbete fungera inom Lund Öster är en förskola som redovisar några situationer som innebär risk för kränkning av barn på förskola: barn som har språksvårigheter, föräldrar talar nedsättande om andra barn, barn som är småväxta blir kommenterade/retade eller barn med funktionshinder. Förskolan har i planen diskuterat och föreslagit åtgärder med anledning av situationerna, genomfört dessa och på så sätt minimerat risken för upprepning. Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden har antagit, en för förvaltningens verksamheter övergripande likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Arbetet mot digitala kränkningar har varit ett gemensamt prioriterat område för förvaltningen under det gångna läsåret. Skolledare och personal som arbetar med likabehandlingsfrågor har deltagit i en gemensam föreläsning om digitala kränkningar. 30

6. Helhetsbedömning Verksamheterna inom förskola, grundskola och skolbarnsomsorg redovisar en hög måluppfyllelse vilken finns dokumenterad både i enheternas kvalitetsredovisningar och i den genomförda skattningsenkäten som riktades till ett urval av förskolorna. Fler utedagar, uteförskolor och Reggio Emiliainspirerade förskolor och skolor har inneburit större insikter för barnen och eleverna vad gäller hållbar utveckling. Det har gett många ingångar till övning i språk, matematik, naturkunskap, normer och värden, ansvar och inflytande. Användande av reflektionstid på många förskolor har skapat möjlighet för större samsyn, inflytande, utvärdering och utveckling. Inom grundskoleverksamheten har det gemensamma utvecklingsarbetet fördjupats kring kunskapssynen, dokumentation, bedömning, IUP och skriftliga omdömen. För att bl a öka elevernas inflytande på lärandeprocessen och tydliggöra kursplane- och läroplansmålen startade under året ett samarbete, tillika utvecklingsarbete i projekt Unik med syfte att samtliga elever ska få sina skriftliga omdömen och IUP i digital form samt att även lokala pedagogiska planeringar ska finnas i samma system. Flera möjligheter kan man redan nu se, som t ex digitaliseringen av IUP och skriftliga omdömen med hjälp av digtala verktyg. En annan möjlighet för de senare skolåren är den så kallade entill-en-satsningen, det vill säga en (1) dator per elev och lärare. Inom skolbarnsomsorgen i Lunds stad har ett flertal rektorer arrangerat en större fortbildningsinsats tillsammans med Malmö högskola. Denna satsning har höjt kompetens hos våra fritidspedagoger och påverkat kvaliteten positivt i våra fritidshem. Eleverna i Lunds gymnasieskolor och vuxenutbildning når generellt höga resultat som står sig väl i jämförelse med genomsnittet i riket. Genomsnittsbetyget för elever på de kommunala gymnasieskolorna har varit i stort sett oförändrat under de senaste åren. Resultaten för gymnasieskolor varierar något mellan åren men ingen entydig tendens kan ses. Vad som också står sig över åren är flickors högre genomsnittliga betygspoäng jämfört med pojkar. Även högskolebehörigheten bland eleverna i Lund når höga nivåer nationellt sett. 31

Målområdena Under varje nedanstående målområde har ett antal Åtgärder identifierats och föreslagits utan specifik rangordning. Under avsnittet Sammanfattning och slutsatser presenteras en eller flera åtgärder som särskilt prioriterats inför kommande år de s k Prioriterade åtgärderna. 6.1. Kunskap och kompetens (Kunskaper och kunskapssyn) Fullmäktigemål Resultat Indikator Jämförande mätetalsmål Mål 1 Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. 234,7 94,2 % 14,9 92,0 % Betygsresultat i form av genomsnittligt meritvärde Andel elever med behörighet till gymnasiet Genomsnittlig betygspoäng Andel elever med behörighet till högskolan >234,4 >94,4 % >14,9 91,4 % Bedömning Kommentar - förslag till åtgärder Klarar målet Klarar inte målet Klarar inte målet Klarar målet Fortsatt utvecklingsarbete kring kunskapssyn och bedömning. Ett ganska braresultat trots att endast två mål uppnåtts. Bedömning och betyg I förskolan förekommer inte betyg och bedömning av det enskilda barnet utan det är verksamheten som utvärderas, d v s hur personalen arbetar för att nå målen. En hög måluppfyllelse för förskoleverksamheten kan konstateras utifrån genomförda enkäter, dokumentationer och utvärderingar. Elevernas utveckling ska bedömas formativt av pedagogerna. I det pedagogiska uppdraget är sådan kontinuerlig uppföljning en nödvändighet för hög måluppfyllelse. Pedagoger följer elevernas utveckling och söker bekräftelse på att eleverna utvecklar förmågor och kunskaper på ett sätt som överensstämmer med det förväntade och önskade. I pedagogernas observationer ingår också att söka efter olika former av avvikelser. Samlade bedömningar av lärande och utveckling sker inför utvecklingssamtal, vid skrivande av IUP och skriftliga omdömen, samt vid bedömning av måluppfyllelse i olika skolår i grundskolan. Slutbetyg i skolår nio innehåller en bedömning av en rad förmågor och kunskaper. Gymnasieskolorna har under de senaste åren jobbat med att analysera relationen mellan betyg på nationellt prov och kursbetyg. Flera skolor har nya rutiner som gör det möjligt att analysera avvikelserna mer systematiskt jämfört med tidigare. De 32