SAMHÄLLSBYGGNAD Strategienheten Magnus Eriksson Datum 213-2-7 Näringslivsrapport 212 - med ett särskilt kapitel om utbildningssektorn
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING MED DIAGNOS... 3 1. INLEDNING... 4 2. DET EKONOMISKA LÄGET ÅR 212 KONJUNKTUREN VÄNDE NEDÅT... 4 3. ANTAL FÖRVÄRVSARBETANDE... 6 3.1 TOTALT ANTAL FÖRVÄRVSARBETANDE... 6 3.2 FÖRVÄRVSINTENSITET... 7 3.3 FÖRVÄRVSARBETANDE EFTER UTBILDNING... 7 3.4 FÖRVÄRVSARBETANDE EFTER SEKTOR... 9 3.5 FÖRVÄRVSARBETANDE EFTER BRANSCH... 1 3.6 ARBETSTILLFÄLLEN PÅ KOMMUNDELSNIVÅ... 22 4. FÖRETAG... 26 4.1 ANTAL FÖRETAG... 26 4.2 ANTAL ARBETSSTÄLLEN... 27 4.3 NYFÖRETAGANDE... 28 4.4 STÖRSTA ARBETSGIVARE... 3 4.5 HERFINDAHL INDEX... 31 4.6 FÖRETAGENS OMSÄTTNING... 32 4.7 BYGGLOV FÖR UTBYGGNADER... 34 4.8 KONKURSER... 35 4.9 GASELLFÖRETAG... 37 5. REGIONAL EKONOMI... 38 5.1 BRUTTOREGIONPRODUKT... 38 5.2 LÖNESUMMA... 39 5.3 FÖRVÄRVSINKOMST... 42 6. YRKEN... 43 6.1 VANLIGASTE YRKENA... 43 6.2 KREATIVA KLASSEN... 45 7. ARBETSLÖSHET... 47 8. NYANMÄLDA LEDIGA PLATSER... 48 9. TEMA UTBILDNING... 49 9.1 UTBILDNINGSSEKTORN IDAG OCH I FRAMTIDEN... 49 9.2 ANTAL ARBETSSTÄLLEN I NYKÖPINGS KOMMUN... 51 9.3 SYSSELSÄTTNING I NYKÖPINGS KOMMUN... 54 1. NÄRINGSLIVSKLIMAT... 57 1.1 SVENSKT NÄRINGSLIVS KOMMUNRANKING... 57 1.3 FÖRETAGARNAS PROJEKT ÅRETS FÖRETAGARKOMMUN... 59 1.4 TILLVÄXT... 6 11. NÄRINGSLIVSPROGNOS... 61 KÄLLFÖRTECKNING... 62 2
Sammanfattning med diagnos Näringslivsstrukturen i Nyköpings kommun är typisk för svenska residensstäder. Det finns en massiv offentlig sektor, en stor privat service- och tjänstesektor och en liten andel tillverkande industri. Under den senaste 2-årsperioden har denna struktur förstärkts. Den största arbetsgivaren är Nyköpings kommun följd av landstinget. Den största privata arbetsgivaren är Swenox. Arbetsmarknaden i kommunen består i praktiken av hela östra Sörmland och i viss mån Stockholmsregionen och Norrköping/Linköping. Det är idag fler som bor i Nyköpings kommun än som jobbar här. Mellanskillnaden utgörs av arbetspendlingen. Nyköpings kommun har en stor andel verksamheter som dels är knutna till den offentliga sektorn och dels till befolkningsstorleken och köpkraften i regionen. Detta faktum gör att det finns en stabilitet i kommunen som gör att kommunen sannolikt kommer att uppleva en positiv näringslivsutveckling även i framtiden. En sammanfattande diagnos av näringslivet i Nyköpings kommun ser ut som följer: Faktor Förvärvsintensitet Sysselsättningsutveckling Högutbildad arbetskraft Antal företag Nyföretagande Herfindahl index Företagens omsättning Bygglov för utbyggnader Konkurser Gasellföretag Bruttoregionprodukt Lönesumma Förvärvsinkomst Arbetslöshet Lediga platser Näringslivsklimat Tillväxt Bättre än riksgenomsnittet I nivå med riksgenomsnittet Sämre än riksgenomsnittet Trend 3
1. Inledning Nyköping har ända sedan 15-talet varit ett viktigt administrativt centrum. Industrialiseringen tog fart på 18-talet med tillkomsten av textilindustrier, skeppsbyggeri och kvarndrift. Under 19-talet tillkom NK:s möbelsnickeri och AB Nyköpings Automobilfabrik. På senare år har industrisektorn minskat i betydelse medan tjänstesektorn har expanderat. Syftet med denna rapport är att utförligt redogöra för hur näringslivsstrukturen och arbetsmarknaden i kommunen ser ut idag och hur utvecklingen varit under de senaste åren. Ett flertal statistiska mått kommer att presenteras såsom antal förvärvsarbetade, bruttoregionprodukt, antal företag, nyföretagande och näringslivsklimat. Näringslivsstatistik på kommunnivå är lågt prioriterat inom SCB så i en del fall är den senaste statistik som går att få tag på från den sista december 21. Tillförlitligheten hos statistiken är dock mycket god. Rapporten inleds med ett kapitel om den ekonomiska utvecklingen under år 212. 2. Det ekonomiska läget år 212 konjunkturen vände nedåt De flesta ekonomiska indikatorer tyder på att tillväxten i Sverige blev negativ under det sista kvartalet 212, efter att ha varit stark de tre föregående kvartalen. Avmattningen kom senare än vad flera ekonomiska bedömare förutspådde. Trots den befarade minskningen av BNP under fjärde kvartalet pekar det mesta mot en total BNP-tillväxt under helåret 212 på cirka 1%. Som exempel kan nämnas att Swedbank räknar med en BNP-tillväxt på 1,1 % under 212 medan Nordea tror att tillväxten blir,8 procent. Finansdepartementet räknar med en BNP-tillväxt på,9% under 212 och Riksbanken slutligen förutspår att tillväxten blir 1,2 procent. Även globalt skedde en konjunkturavmattning under hösten 212 som påverkade den svenska exportindustrin i allt högre grad. Det viktiga inköpschefsindexet för tillverkningsindustrin sjönk till den lägsta nivån sedan år 29 och orderingången hos företagen fortsatte att minska. Den svenska exporten dämpades markant såväl till EU-länderna som till tillväxtmarknaderna i Asien. Det var i synnerhet exporten av fordon, telekom och insatsvaror som minskade. Den totala exportvolymen sjönk med 2,3 % på årsbasis under tredje kvartalet 212, men genomsnittet för de första tre kvartalen visade en marginell ökning (+,2 %) jämfört med motsvarande period 211. En förväntad minskning under fjolårets sista kvartal innebär att exporttillväxten för helåret 212 hamnade nära eller strax under noll. Under slutet av 212 började de fasta bruttoinvesteringarna att bromsa in efter det kraftiga uppsvinget som inleddes efter finanskrisen 29. Under tredje kvartalet 212 ökade investeringsvolymen med blott,7 % på årsbasis jämfört med 3,1 % under andra kvartalet och hela 1,5 % under första kvartalet. Den var investeringar i bostäder som stod för den största minskningen, nämligen -12,8 % under tredje kvartalet. Hos övriga branscher inom det privata näringslivet var utvecklingen tudelad. Inom den privata tjänstesektorn sjönk investeringarna kraftigt under förra året, medan investeringsvolymen i de varuproducerande företagen fortsatte att stiga och då särskilt inom gruv- och energisektorn där produktionskapaciteten byggdes ut. Glädjande nog ökade de offentliga investeringarna och de skedde främst inom den kommunala sektorn. Sammanfattningsvis steg de fasta bruttoinvesteringarna med 4,8 % i årstakt under de första tre kvartalen år 212. 4
Arbetslösheten steg mot slutet av 212 eftersom arbetskraftsutbudet fortsatte att öka kraftigt samtidigt som efterfrågan på arbetskraft föll markant. I november var den säsongsrensade arbetslösheten 8,1 %, jämfört med 7,6 % i början av året. Den förhållandevis måttliga arbetslöshetsökningen under årets tre första kvartal berodde främst på att sysselsättningen fortsatte att öka och kunde matcha de allt fler arbetssökande. Den tilltagande varselvågen under senhösten ger tillsammans med färre nya lediga jobb en tydlig signal om en försvagning av arbetsmarknaden. Som väntat sänkte Riksbanken reporäntan i december 212 från 1,25 % till 1, %. Även om Riksbankens företrädare fortsatte att lyfta fram hushållens skuldsättning som ett hot mot såväl finanssektorn som samhällsekonomin, innebar den negativa ekonomiska utvecklingen att en majoritet av ledamöterna röstade för en ökad penningpolitisk stimulans. Dessutom reviderade Riksbanken ned prognoserna för både tillväxten och inflationen för år 213 och en ny lägre reporäntebana presenterades. I det korta perspektivet räknar såväl Swedbank som Skandiabanken med att Riksbanken kommer att sänka reporäntan med ytterligare 25 punkter till,75 % under våren 213. Konjunkturinstitutets senaste konjunkturbarometer som publicerades i slutet av januari 213 indikerar att tillväxten i svensk ekonomi fortfarande är betydligt svagare än normalt. Av sektorerna i näringslivet var det enbart detaljhandel och de privata tjänstenäringarna som bidrog positivt. Resultaten från såväl bygg- och anläggningsverksamhet som tillverkningsindustri bidrog negativt. Konfidensindikatorn för hushållen steg däremot betydligt i januari. Konjunkturinstitutet räknar med att arbetslösheten kommer att stiga under hela 213 och toppa på 8,5 procent i början av 214. Sedan institutets prognos i december har det kommit tecken på en vändning i förtroendeindikatorer i de flesta EU-länder, däribland Sverige. "Det ser ut att ha bottnat och trenden är uppåtgående, men på fortsatt mycket låga nivåer, främst i Sydeuropa. BNP kommer att fortsätta falla i Spanien och Italien en bra bit in på 213", sade Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson på en presskonferens den 3 januari 213. Oron för ett eurosammanbrott har minskat och investerarna söker sig mot mer riskfyllda tillgångar, vilket syns i stigande börser och högre räntor i säkra länder som Sverige och Tyskland. "Även om man ser att indikatorer ligger kvar på låga nivåer ser investerarna att risken för att det ska gå riktigt åt pipan har minskat", sade Jesper Hansson. Finansminister Anders Borg sade på en pressträff den 21 december 212 att regeringen räknar med en tillväxt på 1,1% under år 213. Enligt Borg blir det allt tydligare att krisen i Europa och utvecklingen i USA återigen slår mot jobb och tillväxt i Sverige. Vi kan förvänta oss ett magert 213 men tillväxten förväntas gradvis normaliseras under 214. 5
3. Antal förvärvsarbetande 3.1 Totalt antal förvärvsarbetande Antal förvärvsarbetande 3 25 2 15 Nattbefolkning Dagbefolkning 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Nyköpings kommuns förvärvsarbetande befolkning kan delas in i två kategorier. Nattbefolkningen utgörs av de som bor i kommunen oavsett var de arbetar. Dagbefolkningen består av samtliga som arbetar i kommunen oavsett var de bor. Såväl natt- som dagbefolkningen ökade i antal under perioden 2-28. Under 29 minskade såväl dag- som nattbefolkningen för att sedan öka igen år 21 och år 211. År 211 bestod nattbefolkningen av 24 654 personer medan dagbefolkningen utgjordes av 23 449 personer. Mellanskillnaden på 1 25 personer utgör kommunens pendlingsunderskott. Eftersom denna rapport handlar om näringsliv och arbetsmarknad inom kommunens gränser kommer fokus att läggas på dagbefolkningen fortsättningsvis. Förvärvsarbetande efter ålder och kön jämfört med länet och riket Nyköping Länet Riket 1% 9% 8% 7% Procent 6% 5% 4% 3% 2% 1% % män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor 16-19 2-24 25-34 35-44 45-54 55-59 6-64 65+ Jämfört med Södermanlands län och Sverige i sin helhet har Nyköpings kommun en ovanligt hög andel förvärvsarbetande. Särskilt tydligt är detta för personer som är mellan 2 och 34 år gamla. Anledningen till att Nyköpings kommun har en såpass hög andel förvärvsarbetande är dels att arbetslösheten är låg i kommunen och dels att många börjar arbeta direkt efter gymnasiet istället för att studera vidare. Med undantag för den allra yngsta ålderskategorin har männen en högre benägenhet att förvärvsarbeta än kvinnorna. 6
3.2 Förvärvsintensitet Förvärvsintensiteten fås fram genom att dividera antalet sysselsatta med det totala antalet invånare i åldern 16-64 år. En hög förvärvsintensitet tyder på att det är lätt att få arbete i kommunen eller i närbelägna kommuner. Förvärvsintensiteten är därför ett mycket viktigt mått på hur näringslivet i regionen fungerar. En hög förvärvsintensitet tyder på att näringslivet är diversifierat med möjligheter för människor med olika kompetenser att hitta ett arbete. Förvärvsintensiteten i Nyköpings kommun jämfört med länet och riket 2-211 76% 74% Procent 72% 7% 68% Nyköping Riket Länet 66% 64% 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Under hela perioden 2 till 211 har Nyköpings kommun konstant legat över såväl länsgenomsnittet som riksgenomsnittet beträffande förvärvsintensiteten. Från 22 och framåt har skillnaden mellan kommunen å ena sidan och länet och riket å andra sidan ökat. Det är slående hur väl utvecklingen överensstämmer i de tre olika geografiska områdena. Från 25 till 27 steg förvärvsintensiteten markant. Under 29 sjönk förvärvsintensiteten kraftigt på grund av finanskrisen för att sedan återhämta sig år 21 och år 211. 3.3 Förvärvsarbetande efter utbildning Utbildningsnivå Förvärvsarbetande 21 Utb kortare än 3-årigt gymnasium 897 3-årig teoretisk gymnasieutb; teknik, naturvetenskap 237 3-årig teoretisk gymnasieutb; samhällsvetenskap, humanism m.m. 23 3-årig yrkesförberedande gymnasieutb 3941 Eftergymn utb kortare än 3 år; teknik, naturvetenskap 826 Eftergymn utb kortare än 3 år; vård 555 Eftergymn utb kortare än 3 år; pedagogik 579 Eftergymn utb kortare än 3 år; (ej 1215 teknik/naturvetenskap/vård/pedagogik) Minst 3-årig eftergymn utb; teknik, naturvetenskap 76 Minst 3-årig eftergymn utb; vård 124 Minst 3-årig eftergymn utb; pedagogik 113 Minst 3-årig eftergymn utb; (ej teknik/naturvetenskap/vård/pedagogik) 1266 Totalt 22596 39 procent av de förvärvsarbetande i kommunen är lågutbildade, det vill säga de har en utbildning kortare än 3-årigt gymnasium. 28 procent har en 3-årig gymnasieutbildning. 33 procent har någon form av eftergymnasial utbildning. 7
Förvärvsarbetande efter utbildning - förändring 2-21 2 15 1 5 Antal -5-1 -15-2 Utb kortare än 3-årigt gymnasium 3-årig teoretisk gymnasieutb; teknik, naturvetenskap 3-årig teoretisk gymnasieutb; samhällsvetenskap, humanism m.m. 3-årig yrkesförberedande gymnasieutb Eftergymn utb kortare än 3 år; teknik, naturvetenskap Eftergymn utb kortare än 3 år; vård Eftergymn utb kortare än 3 år; pedagogik Eftergymn utb kortare än 3 år; (ej teknik/naturvetenskap/vård/peda gogik) Minst 3-årig eftergymn utb; teknik, naturvetenskap Minst 3-årig eftergymn utb; vård Minst 3-årig eftergymn utb; pedagogik Minst 3-årig eftergymn utb; (ej teknik/naturvetenskap/vård/peda gogik) Under perioden 2 till 21 har antalet förvärvsarbetande med 3-årig yrkesförberedande gymnasieutbildning stigit drastiskt i antal. Utvecklingen är den motsatta för personer med utbildning kortare än 3-årigt gymnasium. En viss ökning av antalet förvärvsarbetande med treårig teoretisk gymnasieutbildning med inriktning mot samhällsvetenskap och humanism kan noteras. Andelen med längre eftergymnasial utbildning har också ökat. Förvärvsarbetande efter utbildning Andel Nyköping Länet Riket 45.% 4.% 35.% 3.% 25.% 2.% 15.% 1.% 5.%.% Utb kortare än 3-årigt gymnasium 3-årig teoretisk gymn; teknik, naturvetenskap 3-årig teoretisk gymn; samhällsvetenskap, humanism m.m. 3-årig yrkesförberedande gymnasieutb Eftergymn utb kortare än 3 år; teknik, naturvetenskap Eftergymn utb kortare än 3 år; vård Eftergymn utb kortare än 3 år; pedagogik Eftergymn utb kortare än 3 år; (ej teknik/naturv/vård/pedagogik) Minst 3-årig eftergymn utb; teknik, naturvetenskap Minst 3-årig eftergymn utb; vård Minst 3-årig eftergymn utb; pedagogik Minst 3-årig eftergymn utb; (ej teknik/naturv/vård/pedagogik) Jämfört med riket har Nyköpings kommun fler lågutbildade men inte jämfört med länet. När det gäller förvärvsarbetande med eftergymnasial utbildning med inriktning på vård respektive pedagogik har kommunen en högre andel än både länet och riket. 8
3.4 Förvärvsarbetande efter sektor Förvärvsarbetande efter sektor och kön 211 14 12 1 Antal personer 8 6 4 kvinnor män 2 statlig förvaltning statliga affärsverk primärkommunal förvaltning landsting övriga offentliga institutioner aktiebolag ej offentligt ägda övriga företag, ej offentligt ägda statligt ägda företag och organisationer kommunalt ägda företag och organisationer övriga organisationer Om vi övergår till att titta på vilka sektorer som dominerar i Nyköpings kommun så återfinner vi de flesta förvärvsarbetande inom privata aktiebolag. Den näst största sektorn är den primärkommunala förvaltningen. Kvinnodominansen är stor inom den offentliga sektorn medan det privata näringslivet domineras av män. Förändringar av antalet förvärvsarbetande i olika sektorer 2-211 25 2 Antal förvärvsarbetande 15 1 5-5 statlig förvaltning statliga affärsverk primärkommunal förvaltning landsting övriga offentliga institutioner aktiebolag ej offentligt ägda övriga företag, ej offentligt ägda statligt ägda företag och organisationer kommunalt ägda företag och organisationer övriga organisationer Under den senaste 1-årsperioden har de privata aktiebolagen ökat sin personal med över 2 personer medan övriga privata företag fått drygt 5 nyanställda. I övrigt är förändringarna relativt små. Den primärkommunala förvaltningen noterar en ökning med drygt 3 personer. 9
Förvärvsarbetande efter sektor 211 6% 5% 4% Andel 3% Nyköping Länet 2% 1% % statlig förvaltning statliga affärsverk primärkommunal förvaltning landsting övriga offentliga institutioner aktiebolag ej offentligt ägda övriga företag, ej offentligt ägda statligt ägda företag och organisationer kommunalt ägda företag och organisationer övriga organisationer Riket Nyköpings kommun har en större andel sysselsatta inom landstinget än både länet och riket. Vad beträffar de sysselsatta inom privata aktiebolag är förhållandet det omvända. I övrigt är skillnaderna relativt små. 3.5 Förvärvsarbetande efter bransch Bransch Anst. Bransch Anst. utbildning 2679 juridisk och ekonomisk 178 konsultverksamhet hälso- och sjukvård 1852 förlagsverksamhet, film-, video- och 168 tv-programproduktion, sändning av program offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk 1836 finansiella tjänster utom försäkring 159 socialförsäkring och pensionsfondsverksamhet byggverksamhet 1793 verksamheter som utövas av 146 huvudkontor; konsulttjänster till företag detaljhandel utom med motorfordon och 1448 försörjning av el,gas, värme och kyla 144 motorcyklar vård och omsorg med boende 1177 andra specialiserade företagstjänster 98 inkl. veterinärverksamhet öppna sociala insatser 1146 reklam och marknadsundersökning 94 rese-, bevaknings-, fastighetsservice- och kontorstjänster m.m. parti-och provisionshandel utom med motorfordon 941 tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter 914 tillverkning av trä och varor av trä, rotting o.d. utom möbler 1 86 53
hotell- och restaurangverksamhet 91 uthyrning och leasing 53 transport och magasinering 796 framställning av livsmedel, drycker 49 och tobak handel samt reparation av motorfordon och 74 övrig tillverkning 43 motorcyklar annan serviceverksamhet och personliga 65 reparationer och installationer av 4 tjänster maskiner och apparater arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; 551 avfallshantering, återvinning och 37 teknisk provning och analys sanering okänd verksamhet 533 grafisk produktion och reproduktion 28 av inspelningar jordbruk, skogsbruk och fiske 476 vetenskaplig forskning och utveckling 2 tillverkning av datorer, elektronikvaror, 473 vattenförsörjning och avloppsrening 18 optik, elappparatur och andra maskiner och apparater transportmedelstillverkning 44 textil-, beklädnads- och 12 lädervarutillverkning fastighetsverksamhet 42 tillverkning av kemikalier och 12 kemiska produkter kultur, nöje och fritid 316 stödtjänster till finansiella tjänster och 12 försäkring tillverkning av metallvaror utom maskiner 229 stål- och metallframställning 4 och apparater post- och kurirverksamhet 192 utvinning av mineral 2 dataprogrammering, datakonsultverksamhet och informationstjänster försäkring, återförsäkring och pensionsfondsverksamhet utom obligatorisk socialförsäkring arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster 185 pappers- och pappersvarutillverkning 184 tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 184 tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel tillverkning av gummi- och plastvaror 183 telekommunikation Inom vilka branscher arbetar då kommuninvånarna? Utbildningsväsendet är den största branschen med knappt 27 anställda. Därefter kommer hälso- och sjukvården, den offentliga förvaltningen samt byggverksamhet med mellan 17 och 19 sysselsatta vardera. Därefter kommer detaljhandeln samt vård och omsorg med boende. Inom det privata näringslivet är även rese-, bevaknings-, fastighetsservice- och kontorstjänster m.m. samt parti- och provisionshandeln stora branscher. 11
Förvärvsarbetande efter bransch och kön 211 45 4 35 Antal personer 3 25 2 15 kvinnor män 1 5 Jord o skogsbruk Tillverkningsindustri Energi- o vattenförsörjning Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurang Information &kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster Det finns tre branscher med någorlunda jämn könsfördelning, nämligen företagstjänster, offentlig förvaltning samt handel. I övrigt är det relativt stora skillnader i könsfördelningen mellan de olika branscherna. Den bransch med högst andel män är byggverksamheten medan vård och omsorg har störst kvinnodominans. Antal sysselsatta inom jord- och skogsbruk, jakt och fiske 6 5 Antal sysselsatta 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 De areella näringarna har upplevt en kraftig ökning av antalet sysselsatta från 21 till 211. Trots detta sysselsätter näringsgrenen idag inte mer än 2,4 % av arbetskraften. Utvecklingen går mot allt större gårdar och olika former av EU-stöd är för många lantbrukare en förutsättning för att få ekonomin att gå ihop. 12
Antal sysselsatta inom tillverkningsindustri och mineralutvinning Antal sysselsatta 2 4 2 2 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Inom tillverkningsindustrin har antalet sysselsatta minskat markant under de senaste decennierna. Idag svarar denna näringsgren för 8,% av sysselsättningen i kommunen. De industribranscher inom tillverkningsindustrin som svarar för den största delen av sysselsättningen är maskin-, elektronik- och transportmedelsindustrin. Den stora ökningen från 21 till 211 förklaras delvis av Swenox expansion. Antal sysselsatta inom energi och miljö 35 3 25 Antal sysselsatta 2 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Näringsgrenen energi och miljö expanderade från 23 till 26. Därefter minskade antalet sysselsatta gradvis fram till 211. Idag svarar denna näringsgren blott för,7 % av sysselsättningen i kommunen. 13
Antal sysselsatta inom byggverksamhet 2 1 8 1 6 1 4 Antal sysselsatta 1 2 1 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Byggindustrin är en näringsgren som är mycket konjunkturberoende. Under början av 2- talet var bostadsbyggandet i kommunen nästan obefintligt, varför det inte fanns behov av så mycket personal. Därefter ökade antalet sysselsatta i takt med att allt fler bostäder byggdes. Från 28 till 29 skedde en liten nedgång i antalet sysselsatta följt av en uppgång från 29 till 211. År 211 sysselsatte byggindustrin 8, % av arbetskraften. Antal sysselsatta inom handel 3 5 3 2 5 Antal sysselsatta 2 1 5 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Antalet sysselsatta inom handeln har varit i stort sett oförändrat under de senaste 1 åren. År 211 sysselsatte denna näringsgren 13,2 % av de förvärvsarbetande. Nyköping är handelscentrum för hela Östra Sörmland, vilket innebär att delar av kundunderlaget kommer från våra grannkommuner. Handelssektorns storlek avgörs av befolkningen och köpkraften i regionen. 14
Antal sysselsatta inom transport 1 4 1 2 1 Antal sysselsatta 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 En bransch som ökat antalet anställda under det senaste decenniet är transportbranschen. Denna expansion förklaras delvis av den positiva utvecklingen på Skavsta. Från 28 till 21 skedde en tillbakagång som följdes av en återhämtning år 211. Andelen förvärvsarbetande som jobbar inom transportsbranschen är 4,8%. Antal sysselsatta inom hotell och restauranger 1 9 8 7 Antal sysselsatta 6 5 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 En annan bransch som växt under senare år är hotell- och restaurangbranschen som numera står för 4,% av sysselsättningen i kommunen. Från 26 till 211 har antalet anställda ökat med över 4%. Den huvudsakliga anledningen till tillväxten är de utländska turister som kommer till kommunen via Skavsta. 15
Antal sysselsatta inom information och kommunikation 45 4 35 Antal sysselsatta 3 25 2 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Antalet sysselsatta inom information och kommunikation nådde en topp år 22 och har därefter minskat. År 211 svarade denna näringsgren för 1,5% av sysselsättningen i kommunen. Kapacitetsutnyttjandet på personal inom information och kommunikation är dock högt på många arbetsplatser och det borgar för att nyanställningarna kommer att öka de närmaste åren. Antal sysselsatta inom kreditinstitut och försäkringsbolag 4 35 3 Antal sysselsatta 25 2 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Inom näringsgrenen kreditinstitut och försäkringsbolag har antalet sysselsatta varit relativt stabilt sedan år 2. Det senaste året har det emellertid skett en liten ökning av antalet sysselsatta. Idag svarar näringsgrenen för 1,5 % av arbetstillfällena. Det faktum att allt fler gör sina bankärenden på Internet har således inte haft någon större effekt på sysselsättningen. 16
Antal sysselsatta inom fastighetsverksamhet 5 45 4 35 Antal sysselsatta 3 25 2 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 En klar sysselsättningsökning har skett inom fastighetsverksamheten i kommunen. År 211 stod denna bransch för 1,9% av sysselsättningen. En anledning till expansionen kan vara att det byggts ett stort antal nya bostäder och lokaler som behöver skötas om. Antal sysselsatta inom företagstjänster 2 5 2 Antal sysselsatta 1 5 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Företagstjänster är den näringsgren som svarar för den största ökningen av antalet sysselsatta under perioden 2-211. Procentuell räknat är uppgången hela 6% under denna tidsperiod. Idag svarar branschen för 1,5% av sysselsättningen i kommunen. De delbranscher som svarat för den största personalökningen är lokalvård, datakonsulter samt förmedling och rekrytering av personal. 17
Antal sysselsatta inom civila myndigheter och försvaret 2 1 8 1 6 1 4 Antal sysselsatta 1 2 1 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Antalet sysselsatta inom civila myndigheter och försvar har varit i stort sett oförändrat sedan år 23. Denna näringsgren är mycket viktig för kommunen eftersom här återfinns de stora offentliga arbetsgivarna såsom Länsstyrelsen, Landstingsledningen, Försäkringskassan, Skatteverket, Polisen med flera. År 211 var näringsgrenens andel av den totala sysselsättningen 7,9%. Antal sysselsatta inom utbildning 3 2 5 Antal sysselsatta 2 1 5 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Utbildningsbranschen består av såväl kommunala som privata skolor för barn samt olika former av vuxenutbildning. Med undantag för år 21 då antalet anställda minskade radikalt har sysselsättningen inom branschen ökat svagt under de senaste 1 åren. År 211 arbetade 11,2% av de förvärvsarbetande inom denna näringsgren. En fördjupad analys av branschen återfinns i kapitel 8. 18
Antal sysselsatta inom vård och omsorg 5 4 5 4 3 5 Antal sysselsatta 3 2 5 2 1 5 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Vård och omsorg svarar för 18,4% av sysselsättningen i kommunen och är därmed den största näringsgrenen. Antalet anställda ökade från år 2 till år 24 för att därefter stagnera. Den överlägset största arbetsplatsen är Nyköpings lasarett med drygt 15 anställda. Antal sysselsatta inom personliga och kulturella tjänster m.m. 1 2 1 Antal sysselsatta 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Inom näringsgrenen personliga och kulturella tjänster har antalet sysselsatta ökat sedan millennieskiftet. 4,% av de förvärvsarbetande arbetade inom denna näringsgren år 211. Ökningen av antalet arbetstillfällen är troligen en konsekvens av en ökad besöksnäring som kan kopplas till expansionen på Skavsta flygplats. 19
Förändring i antalet sysselsatta i de olika näringsgrenarna 2-211 1 8 6 4 2-2 -4 Företagstjänster Vård och omsorg Byggverksamhet Civila myndigheter och försvaret Utbildning Hotell och restauranger Transport Handel Fastighetsverksamhet Personliga och kulturella tjänster m.m. Jordbruk, skogsbruk och fiske Kreditinstitut och försäkringsbolag Information och kommunikation Energi och miljö Tillverkning och utvinning Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det är enbart en näringsgren som upplevt en betydande minskning av antalet sysselsatta och det är tillverkningsindustrin. Inom ytterligare tre näringsgrenar har antalet anställda minskat något och det är energi och miljö, information och kommunikation samt kreditinstitut och försäkringsbolag. Övriga näringsgrenar har expanderat i olika omfattning. De största personalökningarna har skett inom företagstjänster, vård och omsorg, byggverksamhet samt civila myndigheter och försvar. 2
Förvärvsarbetande per bransch 211 2% 18% 16% 14% Andel 12% 1% 8% Nyköping Länet Riket 6% 4% 2% % Jord o skogsbruk Tillverkningsindustri Energi- o vattenförsörjning Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurang Information &kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster Okänd verksamhet En jämförelse mellan Nyköpings kommun och Södermanlands län och Sverige visar på tydliga skillnader i näringslivsstrukturen. Den största skillnaden är att Nyköpings kommun har en lägre andel tillverkningsindustri än både länet och riket. Istället har Nyköping en högre andel anställda inom offentlig förvaltning, handel samt utbildning. Dessa drag är karakteristiska för en residens- och förvaltningsstad. 21
3.6 Arbetstillfällen på kommundelsnivå I tabellen och kartan nedan redovisas antalet arbetstillfällen i de olika socknarna i Nyköpings kommun 21-12-31. Socken Män Kvinnor Totalt Socken Män Kvinnor Totalt Nicolai landsbygd 528 344 872 Husby-Oppunda 18 8 26 Alla Helgona landsbygd 27 22 49 Lid 13 4 17 Tunaberg 15 165 27 Ripsa 11 9 2 Bergshammar 99 96 195 Runtuna 85 57 142 Tuna 219 18 327 Spelvik 33 2 53 Lunda 163 129 292 Ludgo 58 62 12 Kila 195 131 326 Svärta 117 128 245 Stigtomta 224 159 383 Tystberga 116 173 289 Bärbo 2 6 26 Bogsta 5 52 12 Nykyrka 21 5 26 Bälinge 375 164 539 Halla 9 6 15 Sättersta 18 13 31 Vrena 5 39 89 Lästringe 53 54 17 Råby-Rönö 33 28 61 Arbetstillfällen 21-12-31 539 till 872 (2) 245 till 539 (7) 89 till 245 (6) 49 till 89 (3) 15 till 49 (7) Kila Ripsa Ludgo Husby- Lid Lästringe Oppunda Spelvik Sättersta Vrena Halla Nykyrka Råby Runtuna Bogsta Bärbo Alla Stigtomta Helgona Bälinge Svärta Bergs- Lunda hammar Tuna Nicolai Tystberga Tunaberg Den socken där flest personer arbetar är Nicolai landsbygd. Här ligger nämligen Skavsta flygplats med tillhörande industriområde. Näst flest arbetstillfällen har Bälinge där Studsviks industriområde är beläget. Andra socknar med ett stort antal förvärvsarbetande är Stigtomta, Tuna, Kila, Lunda och Tystberga. 22
Förändring av antalet arbetstillfällen 28-21 6 4 2 Förändring -2 Kila Bälinge Tunaberg Svärta Alla Helgona landsb Bärbo Halla Runtuna Nykyrka Ripsa Sättersta Lästringe Tystberga Vrena Lid Stigtomta Råby-Rönö Husby-Oppunda Spelvik Nicolai landsb Bogsta Bergshammar Tuna Lunda Ludgo -4-6 Från 28 till 21 har antalet arbetstillfällen ökat framförallt i Kila och Bälinge. Av ökningen på 56 arbetstillfällen i Kila socken svarar den rena landsbygden för 42. Mer måttliga ökningar av arbetskraften har skett i bland annat Tunaberg och Svärta. Däremot har antalet förvärvsarbetande minskat i bland annat Ludgo, Lunda och Tuna. 23
I tabellen och kartan på denna sida redovisas antalet arbetstillfällen i de olika stadsdelarna i Nyköpings centralort. Statistiken är från 21-12-31. Stadsdel Män Kvinnor Totalt Stadsdel Män Kvinnor Totalt Oppeby 266 16 426 Krikonbacken 17 4 21 Oppeby Gård 34 69 13 Hagalund 1 1 2 Hållet 298 1 459 1 757 Harg 11 59 7 Nöthagen 294 5 344 Oxbacken 15 14 29 Blommenhov 8 33 41 Påljungshage 62 78 14 Anderslund 2 2 4 Brandkärr 167 486 653 Väster 1 324 2 44 3 764 Ö Villastaden 52 114 166 Spelhagen 621 525 1 146 Isaksdal 2 42 62 Högbrunn 54 312 852 Ekensberg 85 115 2 Idbäcken 382 11 492 Öster 826 928 1 754 Hemgården 6 6 Kungshagen 653 278 931 Gumsbacken 116 156 272 Fågelbo 395 421 816 Herrhagen 26 13 156 Stenkulla 27 5 77 Långsätter 5 147 197 Rosenkälla 66 147 213 Finntorp 559 111 67 Bryngelstorp 58 93 151 Kuggnäs 6 14 2 Brandholmen 139 73 212 Branthäll Ängstugan 1 1 Örstig 11 17 28 Tjuvholmen 4 1 5 Björkö 498 13 628 Malmbryggshagen 15 18 33 Björshult 6 6 Labro Hagalund Krikonbacken Harg Påljungshage Oxbacken Oppeby Oppeby Gård Brandkärr Ekensberg Blommenhov Isaksdal Malmbry ggshagen Anderslund Östra Villa- Hållet staden Stenkulla Labro Nöthagen Bry ngelstorp Hemgården Väster Öster Rosenkälla Högbrunn Ängstugan Fågelbo Gumsbacken Idbäcken Kungshagen Tjuv holmen Spelhagen Brandholmen Herrhagen Kuggnäs Arbetstillfällen 21-12-31 Långsätter Branthäll Örstig 3 76 till 3 77 (1) 1 75 till 3 76 (2) 49 till 1 75 (8) 14 till 49 (11) till 14 (18) Björshult Björkö Finntorp Den stadsdel där det jobbar flest människor är Väster. Där finns inte bara stadens affärscentrum utan även stora offentliga arbetsgivare och ett flertal privata företag. Därefter kommer Hållet med Nyköpings lasarett som är kommunens största arbetsplats samt Öster med polisen, tingsrätten och en hel del affärer. På fjärde plats kommer Spelhagen med Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Cewe Instrument m.fl. arbetsplatser. 24
Positiv förändring av antalet arbetstillfällen 28-21 3 25 2 Förändring 15 1 5 Björkö Påljungshage Fågelbo Oppeby Brandholmen Högbrunn Örstig Herrhagen Långsätter Oppeby Gård Gumsbacken Krikonbacken Oxbacken Isaksdal Björshult Hemgården Kuggnäs Malmbryggshagen Tjuvholmen Jämfört med år 28 har arbetstillfällena ökat radikalt i Björkö. Förklaringen är att Swenox flyttat in i en nybyggd fabriksbyggnad i stadsdelen. Andra stadsdelar med klara ökningar av antalet förvärvsarbetande är Påljungshage, Fågelbo och Oppeby. Negativ eller ingen förändring av antalet arbetstillfällen 28-21 3 2 1 Förändring -1 Branthäll Rosenkälla Labro Ängstugan Bryngelstorp Anderslund Blommenhov Ö Villastaden Hagalund Kungshagen Harg Stenkulla Nöthagen Ekensberg Brandkärr Öster Idbäcken Väster Hållet Finntorp Spelhagen -2-3 -4 Endast Spelhagen har fått uppleva en betydande minskning av antalet arbetstillfällen från 28 till 21 och orsaken är Swenox flytt till Björkö. Antalet förvärvsarbetande har dock även minskat i Finntorp, Hållet, Väster och Idbäcken. 25
4. Företag 4.1 Antal företag Antal företag i Nyköpings kommun 6 5 4 Antal företag 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Statistiken över antalet företag är hämtad från Bolagsverket och innehåller aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och enskilda näringsidkare. Från år 2 till år 27 steg antalet företag svagt. Sedan minskade antalet företag drastiskt till år 28 för att sedan öka svagt igen. År 211 fanns 455 företag i kommunen. Antal företag per 1 invånare 12 1 Antal företag per 1 inv. 8 6 4 Riket Länet Nyköping 2 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Jämför man med riket och länet kan man konstatera att antalet företag sjönk från 27 till 28 även i dessa båda områden. Minskningen var dock inte lika stor som i Nyköpings kommun. Idag har Nyköpings kommun färre antal företag än både riket och länet. 26
4.2 Antal arbetsställen Antal arbetsställen i kommunen 6 5 Antal arbetsställen 4 3 2 1 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Det finns även statistik över antalet arbetsställen. Ett arbetsställe är en arbetsplats där ett företag bedriver verksamhet. Ett företag kan ha flera arbetsställen. Antalet arbetsställen i Nyköpings kommun har ökat stadigt sedan år 1995. År 211 fanns inte mindre än 564 arbetsställen i kommunen. Antal arbetsställen i olika storleksklasser 211 5-249 anställda; 66 1-49 anställda; 361 5-9 anställda; 32 1-4 anställda; 1134 25 eller fler anställda; 6 anställda; 3735 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda 1-49 anställda 5-249 anställda 25 eller fler anställda Det övervägande antalet av arbetsställena saknar anställda. Drygt en femtedel av arbetsställena har 1-4 anställda. Endast 1,3% av alla arbetsställe sysselsätter 5 eller fler personer. Jämfört med riksgenomsnittet är arbetsställena lite större i Nyköpings kommun. 27
Antal arbetsställen per 1 invånare 211 14 12 Antal arbetsställen per 1 inv. 1 8 6 4 2 Nyköpings kommun Länet Riket Jämfört med övriga kommuner i Södermanlands län ligger antalet arbetsställen i Nyköpings kommun på en högre nivå. Antalet arbetsställena i kommunen är ändock klart lägre än riksgenomsnittet. 4.3 Nyföretagande Genom att studera antalet nystartade företag kan man mäta dynamiken i näringslivet i olika regioner. Tillväxt på lång sikt kräver att resurser omfördelas från mindre produktiva befintliga verksamheter till mer produktiva nya företag. Dynamiken i näringslivet möjliggör en förnyelse av näringslivet som stärker Sveriges konkurrenskraft. Antal nystartade företag 3 26 274 261 264 273 25 2 217 193 27 219 228 215 224 232 Antal 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Antalet nystartade företag ökade från år 22 till år 27. Sedan skedde en vändning och nyföretagandet minskade under år 28 och år 29. Under 21 och 211 ökade nyföretagandet igen för att sedan minska år 212. 28
Antal nystartade företag per 1 invånare 8 7 6 Antal 5 4 3 Sverige Södermanlands län Nyköpings kommun 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Jämfört med riket har Nyköpings kommun ett lägre nyföretagande. Kommunen ligger dock bara något under länsgenomsnittet. En ny studie om företagsdynamik och tillväxt från ITPS pekar på att det inte är ett ökat antal nya företag som behövs, utan att de nya företag som finns måste bli bättre. I dag har många av de nya företagen i framför allt tjänstesektorn låg produktivitet, det vill säga förmåga att producera effektivt. Eftersom så pass många av de nya företagen är mindre produktiva än de äldre företagen drar de ned produktiviteten i hela ekonomin. Fokus bör därför läggas på de nya företag med hög produktivitet då det är dessa som är centrala för förnyelse och utveckling i näringslivet. En fokusering på enbart antalet företag utan hänsyn till deras produktivitet kan till och med vara skadligt för ekonomin. Det går att nå bättre resultat om de näringspolitiska åtgärderna riktas mot nya företag som nått en viss mognad och som har tillväxtpotential. Turbulens Turbulens per 1 invånare 35 3 25 2 15 1 5 Nyköpings kommun Länet Riket Enligt den senaste forskningen är inte bara nyetableringar utan även nedläggningar bra för näringslivet. Företag som läggs ned är i allmänhet föråldrade och ineffektiva. Om dessa försvinner skapas utrymme för nya företag på marknaden och resurser frigörs om kan användas i nya verksamheter. Summan av antalet nystartade och nedlagda företag benämns turbulensen. Ju högre turbulensen är desto bättre fungerar näringslivet. Turbulensen i kommunen ligger på 3,5 vilket är över länsgenomsnittet men under riksgenomsnittet. 29
4.4 Största arbetsgivare ARBETSGIVARE ANSTÄLLDA BRANSCH NYKÖPINGS KOMMUN 3836 Kommun SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTING 2175 Landsting SWENOX AB 65 Avgasrör STUDSVIK NUCLEAR AKTIEBOLAG 278 Kärnkraft SAAB AUTOMOBILE PARTS AKTIEBOLAG 272 Reservdelslager ABB AB CEWE-CONTROL 196 Elartiklar SCHNEIDER ELECTRIC SVERIGE AB 192 Elartiklar STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS AB 19 Flygplats LÄNSSTYRELSEN I SÖDERMANLANDS LÄN 189 Länsstyrelse NYKÖPINGS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET 175 Kyrklig verksamhet RIKSPOLISSTYRELSEN 173 Polis THORSMAN & CO AB 158 Elartiklar SAMHALL AKTIEBOLAG 149 Samhall KÄRNKRAFTSSÄKERHET OCH UTBILDNING 149 Utbildning SKATTEVERKET 137 Myndighet NOBINA SVERIGE AB 125 Bussbolag LÄNSFÖRSÄKRINGAR 12 Försäkringar SECURITAS SVERIGE AB 111 Vaktbolag POSTEN MEDDELANDE AB 98 Postcenter IF SKADEFÖRSÄKRING AB 91 Försäkringar KRIMINALVÅRDEN 91 Anstalt ISS FACILITY SERVICES AB 9 Lokalvård De största arbetsgivarna har i allt väsentligt varit desamma under den senaste tioårsperioden, även om den inbördes ordningen förändrats något. Ett undantag är dock Skavsta flygplats som inte fanns med bland de 15 största arbetsgivarna år 2 men som vuxit kraftigt sedan dess. Det största privata företaget sysselsätter enbart 2,5% av arbetskraften, vilket gör Nyköping mindre sårbart för företagsnedläggningar än många andra kommuner. Av de sju största privata företagen är fem utlandsägda. Det företag som ökat sina anställda mest på senare tid är Swenox, som förutom de 65 fast anställda även har kontrakts- och visstidsanställda. 3
4.5 Herfindahl index Ett sätt att mäta koncentrationen inom en regions näringsliv är att beräkna ett index som benämns Herfindahl index. Ju högre värde på detta index, desto mer koncentrerat är näringslivet. Herfindahl index beräknas genom att man först räknar ut kvadraterna på varje branschs eller sektors andel av sysselsättningen och sen summerar dessa. Indexet kan anta värden mellan och 1, där 1 anger att en bransch eller sektor står för 1 procent av sysselsättningen och innebär maximal spridning. Herfindahl index - branscher Index.12.11.1.9.8.7.6.5.4.3.2.1. Nyköpings kommun Länet Riket Om vi först tittar på de sysselsattas fördelning mellan branscher så ligger Nyköpings kommun klart under länsgenomsnittet och endast marginellt över riksgenomsnittet, vilket indikerar ett brett och diversifierat näringsliv. Herfindahl index - sektorer.4.35.3.25 Index.2.15.1.5. Nyköpings kommun Länet Riket När det gäller fördelningen av arbetskraften mellan olika sektorer har Nyköpings kommun ett klart lägre värde än både länet och riket. Det innebär att kommunens starka offentliga sektor inte är alltför stark utan att balansen mellan de olika sektorerna är bra. 31
4.6 Företagens omsättning Omsättning 3 25 2 Miljoner kr 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Företagens omsättning steg från 2 till 23 för att sedan minska kraftigt från 23 till 24. Från år 24 och framåt har omsättningen ökat igen. Särskilt stora var ökningarna från 25 till 26 och från 21 till 211 Omsättning per invånare.9.8.7.6 Miljoner kr.5.4.3 Sverige Södermanlands län Nyköpings kommun.2.1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Sett per invånare har företagen i kommunen en lägre omsättning än företagen i länet och riket. Jämfört med länet är dock skillnaden mindre än jämfört med riket. I såväl riket som länet minskade omsättningen från 23 till 24 för att sedan öka igen från 24 till 28. Från 28 till 29 skedde en kraftig nedgång i länet och riket som knappt märktes av i Nyköpings kommun. 32
Omsättning efter bransch 14 12 1 Miljoner kr 8 6 Handel, transport, banker Tillverkningsindustri Off. förv, utbildning, sjukvård Jord- o skogsbruk, fiske 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Den största omsättningen står handel, transport och banker för. Trenden har varit stigande sedan år 27. Företagen inom tillverkningsindustrin har minskat sin omsättning klart från 28 till 211. Den offentliga förvaltningen och sjukvården har stadigt ökat sin omsättning sedan 2. De areella näringarna har fått ökad omsättning sedan år 28. Omsättning efter antal anställda 12 1 Miljoner kr 8 6 4 1-49 anställda 5-249 anställda 5-9 anställda anställda 1-4 anställda 25 eller fler anställda 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Den högsta omsättning återfinns hos de företag som har mellan 1 och 49 anställda. Näst högst omsättning har företagen i storleksklassen 5-249 anställda. Bland företagen i de tre minsta storleksklasserna skiljer sig inte omsättningen så mycket åt. 33
4.7 Bygglov för utbyggnader Här redovisas vilka företag som fått bygglov för att bygga ut sin verksamhet under 212. I de flesta fall har byggnadsarbetena påbörjats under året men i en del fall sker byggstart först 213. Företag Bransch Utbyggnadens storlek, m² Karlsson Gunborg Konstnärlig verksamhet 58 Nordic Service Partners AB Restaurangverksamhet 426 Poab privat omsorg AB Restaurangverksamhet 192 Andersson Monica Event, konferenser, turism 32 Hagefors Fredrik Bilverkstad 16 KF Fastigheter AB Detaljhandel (Utbyggnaden 988 hyrs av Systembolaget) PEAB Idrottsanläggningar 3135 Rörtema i Nyköping AB Värme- och sanitetsarbeten 665 Stego Plast Vacuumformning AB Plastvarutillverkning 327 ABEKA Anläggningsarbeten 24 House i Nyköping AB Byggverksamhet 375 XL Bygg Nyköping Byggvaruhandel 194 Kronans Droghandel Apotek 18 Bygglovet för den största utbyggnaden under 212 gick till PEAB och avsåg uppförande av en ny tennishall på Rosvallaområdet. Bygglovet för den näst största utbyggnaden gick till en byggvaruhandel som avser att etablera sig i Idbäcksområdet. Det tredje största bygglovet gick till KF Fastigheter AB och avsåg tillbyggnad av ett affärshus med en ny lokal för Systembolaget. I övrigt var det en stor spridning på de branscher som fick lov att bygga ut. Företagens utbyggnader 1996-212 55 5 45 4 Kvadratmeter 35 3 25 2 Utbyggnader Trendlinje 15 1 5 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Från 1997 till 26 varierade företagens utbyggnader relativt kraftigt från år till år. Från 26 till 27 ökade sedan utbyggnaderna med hela 46%. Under 28 minskade utbyggnaderna något, men låg ändå på en fortsatt hög nivå. År 29 föll utbyggnaderna tillbaka till samma nivå som under mitten av -talet. Under 21 skedde en markant ökning men under 211 minskade utbyggnaderna återigen. År 212 skedde en klar uppgång. Företagens utbyggnader var under 212 över länsgenomsnittet och på samma nivå som riksgenomsnittet. 34
4.8 Konkurser Antalet företagskonkurser i Nyköpings kommun 5 45 43 4 39 38 35 3 25 2 32 29 26 22 19 17 17 25 34 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Antalet företagskonkurser i Nyköpings kommun har minskat marginellt från 38 st år 21 till 34 st år 211. Huvudförklaring till den negativa utvecklingen från 28 till 21 är att många företag har fått sämre ekonomi på grund av lågkonjunkturen. Under 212 bedöms konkurserna ligga kvar på samma nivå som under 211. Två tredjedelar av företagen som gick i konkurs under 211 saknade anställda. Antalet företagskonkurser per 1 invånare i Nyköpings kommun jämfört med länet och riket 1..9.8 Antal kokurser per 1 inv.7.6.5.4.3.2.1 Nyköpings kommun Sverige Södermanlands län. 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Med undantag för de två senaste åren har Nyköpings kommun konstant legat under riksgenomsnittet för konkurser under perioden 2-29. I början av perioden låg kommunen i paritet med länsgenomsnittet. Under åren 26-29 hamnade kommunen klart under medelvärdet för länet men under de senaste två åren har vi legat över länsgenomsnittet. 35
Antal företagskonkurser 212 efter bransch 47 detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar 55-56 hotell och restauranger 41-43 byggindustri 94-99+84 andra serviceföretag och företag för personliga tjänster, civila myndigheter och försvaret 86-88 enheter för vård och omsorg, socialtjänst 69-75 företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 9-93 enheter för kultur nöje och fritid 77-78 uthyrningsfirmor, arbetsförmedlingar, rekryteringsföretag, personaluthyrningsföretag o.d. 58-63 informations- och kommunikationsföretag 49-53 transport- och magasineringsföretag 46 parti - och provisionshandel utom med motorfordon 1 jordbruksföretag och serviceföretag till jordbruk 25 industri för metallvaror utom maskiner och apparater 24 stål- och metallverk 1-12 livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Antal konkurser De branscher där flest företag gått i konkurs är detaljhandel utom med motorfordon samt hotell och restauranger. Även byggindustrin, serviceföretag och företag för personliga tjänster, enheter för vård och omsorg samt företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik är överrepresenterade bland de företag som gått i konkurs. 36
4.9 Gasellföretag Eftersom tidningen Dagens Industri anser att Sverige behöver tillväxt, och att Sveriges entreprenörer behöver inspirerande förebilder utser de sedan år 2 de snabbast växande företagen i landet, Sveriges Gaseller. Begreppet Gaseller är skapat av den amerikanske forskaren David Birch. Redan för 2 år sedan visade han att det var de små, snabbväxande företagen som ökar antalet arbetstillfällen, till skillnad från ekonomins elefanter som i bästa fall står stilla, men alltför ofta i stället minskar sysselsättningen. Gasellkriterier En Gasell har offentliggjort minst fyra årsredovisningar. har en omsättning som överstiger 1 Mkr. har minst tio anställda. har de senaste tre åren kontinuerligt ökat omsättningen. har under samma period minst fördubblat sin omsättning. har ett samlat rörelseresultat för de fyra räkenskapsåren som är positivt. har i allt väsentligt vuxit organiskt, inte genom förvärv eller fusioner. har sunda finanser. Följande Gasellföretag finns i Nyköpings kommun: År Namn Tillväxt År Namn Tillväxt 21 EQ-Mek 355% 28 Rörtema i Nyköping AB 232% 21 Lely Sverige 244% 28 Sales Partner Crew i Nyköping 21% AB 21 Abeka El & Kraftanläggn. 15% 28 Roberth Bergs Transporter i 29% Nyköping AB 21 EMA Logistics 129% 28 P Rydbergs Bygg AB 26% 21 Lexel Electric 16% 28 Industriunderhåll i Nyköping AB 164% 21 Saab Nyge Aero 11% 28 Rune Nyström AB 142% 28 Hyrställningar i Nyköping AB 127% 22 EMA Logistics 23% 28 Adolf Johanssons Manufaktur 11% 22 Lexel Electric 1% 29 R Rydbergs Bygg AB 193% 23 Nyköpings Montagetjänst 314% 29 Rörtema i Nyköping AB 191% 29 Inab Fastighet AB 18% 24 Wedholms Teknik 176% 29 Erastos AB 129% 24 BEM Mark & utemiljö 144% 29 Bergsprängarn Forsberg AB 11% 29 Nicopia Vvs AB 17% 26 Rörtema i Nyköping 174% 29 Nyköpings Rostfria AB 12% 26 Tunabergs Taxi 14% 26 Stego Plast 14% 21 Husby-Oppunda Jordbruks AB 111% 27 Rörtema i Nyköping 213% 211 Futura Assistans AB 493% 27 Stego Plast 121% 212 Futura Assistans AB 612% 28 Erastos AB 496% 212 Haag & Carlsson Bil AB 14% 28 Swenox AB 254% 212 Lennander FastighetsFörvaltning AB 1% 37
5. Regional ekonomi 5.1 Bruttoregionprodukt Bruttoregionprodukt 16 14 Miljoner kr 12 1 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Bruttoregionprodukten (BRP) är den regionala motsvarigheten till bruttonationalprodukten (BNP) mätt från produktionssidan, d.v.s. värdet av all produktion av varor och tjänster i en region. BRP avser marknadspris i löpande priser. Alla regioners BRP summerar upp till BNP. I Nyköpings kommun har BRP stigit stadigt sedan år 2. BRP per sysselsatt.8.7.6 Miljoner kr.5.4.3 Riket Södermanlands län Nyköpings kommun.2.1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Genom att dividera BRP med antalet sysselsatta får man ett mått den ekonomiska tillväxten i en region. BRP per sysselsatt har varit stadigt stigande under den senaste 1-årsperioden såväl i Nyköpings kommun som i Södermanlands län och Sverige. Jämfört med hela Sverige ligger dock såväl kommunen som länet en bit efter. Man skall emellertid inte dra slutsatsen att näringslivet i Nyköpings kommun fungerar sämre än i andra kommuner utan skillnaden kan förklaras med skillnader i näringslivsstrukturen. 38